Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse från Nordiska rådets fjortonde session, såvitt skrivelsen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i anslutning härtill väckta motioner.

1966-11-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:50, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse från Nordiska rådets fjortonde session, såvitt skrivelsen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i anslutning härtill väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 är 1960

1

Nr 50

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

skrivelse till riksdagen med redogörelse från Nordiska

rådets fjortonde session, såvitt skrivelsen hänvisats

till bevillningsutskottet, jämte i anslutning

härtill väckta motioner.

Genom en den 11 mars 1966 dagtecknad skrivelse, nr 39, har Kungl.

Maj :t under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för samma dag lämnat riksdagen redogörelse

för Nordiska rådets fjortonde session i Köpenhamn den 28 januari

— den 2 februari 1966.

Skrivelsen har, såvitt gäller punkterna A 9, D 5, E 4 och E 6 av de under

avdelning II behandlade sakerna, hänvisats till bevillningsutskottet.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 48 har riksdagen

vid vårsessionen beslutat att till höstsessionen uppskjuta behandlingen av

föreliggande skrivelse i ovan berörda delar och av de i anledning härav

väckta motionerna.

Under punkten A 9 behandlas en vid sessionen antagen rekommendation,

nr 13, enligt vilken regeringarna rekommenderas utforma enhetliga regler

för beskattning av forskningsstipendiater vid nordiska institutioner eller

andra forskningsinstitutioner på nordisk basis.

Vidare anmäls under denna punkt att rådet efter ha tagit del av regeringsmeddelandena

om rekommendation nr 10/1964 angående multilaterala

dubbelbeskattningsavtal beslutat att betrakta rekommendationen såsom

för rådets del slutbehandlad.

Under punkten D 5 behandlas två vid sessionen antagna rekommendationer,

nämligen

dels nr 23, i vilken rådet rekommenderar regeringarna att ingå överenskommelse

om en gemensam minimivärdegräns för de resandes rätt att

tull- och avgiftsfritt införa varor,

dels nr 24, där rådet rekommenderar regeringarna att införa likartade

bestämmelser om resandes rätt till tullfri införsel av sprit och tobak, att

göra dessa bestämmelser så enkla och liberala, att en fortsatt utveckling

av den egentliga resetrafiken mellan de nordiska länderna inte hindras,

och att förelägga Nordiska rådet frågan innan nya regler sätts i kraft.

Under punkten E 4 redovisas de nuvarande förutsättningarna för den

harmonisering av huvudformerna för indirekt beskattning som rådet för
1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1966

ordade i rekommendationen nr 27/1964. Av redogörelsen framgår att rådets

ekonomiska utskott avser att ta upp de aktuella frågorna till diskussion

mot bakgrund av vad som framkommit vid skattekonferensen i Köpenhamn

den 25—den 26 april 1966.

Under punkten E 6 behandlas regeringsmeddelandena med anledning av

rekommendationen nr 31/1965 angående beslutande organ för tulltekniska

frågor. Frågan har behandlats av Nordiska tulladministrativa rådet, som

inte ansett att den ifrågavarande beslutanderätten för närvarande mer påtagligt

skulle främja effektiviteten i det nordiska tullsamarbetet. Regeringarna

ansåg därför att det inte fanns anledning att nu närmare pröva frågan.

På ekonomiska utskottets förslag beslöt rådet betrakta rekommendationen

såsom för dess del slutbehandlad.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av den ifrågavarande skrivelsen

väckta likalydande motionerna 1:686 av herr Elof sson m. fl. och

II: 846 av fru Nettelbrandt m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 39 måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla att arbetet på ett nordiskt multilateralt dubbelbeskattningsavtal

måtte inledas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionen 11:846.

Av innehållet i de förevarande motionerna återges här följande.

Motionärerna återger rekommendationen nr 10/1964 (se redogörelsen för

punkten A 9 ovan) om multilaterala dubbelbeskattningsavtal och konstaterar

att Nordiska rådet tills vidare låtit sig nöja med den av regeringarna

framförda ståndpunkten att frågan om ett nordiskt multilateralt dubbelbeskattningsavtal

kan vila i avvaktan på resultatet av pågående undersökningar

angående ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan EFTAländerna.

Enligt motionärernas mening finns det emellertid anledning att

ställa sig skeptisk till möjligheterna att ett avtal mellan alla EFTA-länderna

i större utsträckning kan lösa de problem som gör sig gällande i förhållandet

mellan de nordiska länderna. I sammanhanget hänvisas till att

skattereglerna i Storbritannien och Portugal starkt avviker från dem som

tillämpas av övriga EFTA-länder. Ett dubbelbeskattningsavtal, som tar sikte

på dessa speciella problem, måste få begränsat värde för de nordiska ländernas

inbördes förhållanden. Samtidigt blir behovet av en lösning i Norden

alltmer markant. Ett av resultaten av våra dagars nordiska samarbete

är upprättandet av en rad samnordiska institutioner av skilda slag. Dessa

har genomgående hela Norden som rekryteringsbas för t. ex. föreläsare och

medarbetare. Dessa beskattas nu delvis olika, beroende på vilket bilateralt

dubbelbeskattningsavtal som är tillämpligt. I den ökande nordiska sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1960 3

handelns tecken uppkommer vidare allt fler lägen i vilka tillämpning av

dubbelbeskattningsavtal blir aktuella. Det är angeläget att skattereglerna

för dessa olika fall i möjligaste mån samordnas. Ett viktigt medel att nå

större enhetlighet vore ingåendet av ett nordiskt multilateralt dubbelbeskattningsavtal.

Arbetet härpå bör ej nedläggas i avvaktan på ett tidsödande

utredningsarbete inom EFTA, som ej kan väntas bli av verkligt värde

för de inler-nordiska förhållandena.

Utskottet

I de delar av redogörelsen för Nordiska rådets ijortonde session som

hänvisats till bevillningsutskottet redovisas rådets beslut om en rekommendation,

nr 13, angående enhetliga regler för beskattning av forskningsstipendiater

vid nordiska institutioner samt om två rekommendationer, nr

23 och 24, avseende resandes rätt till införsel. Vidare lämnas en redogörelse

för den fortsatta behandlingen av rekommendationen nr 10/1964 angående

multilaterala nordiska dubbelbeskattningsavtal samt av rekommendationerna

nr 27/1964 om harmonisering av den indirekta beskattningen och

nr 31/1965 angående beslutande organ för tulltekniska frågor.

Av regeringsmeddelandena beträffande rekommendationen nr 10/1964

angående multilaterala dubbelbeskattningsavtal framgår att frågan för närvarande

vilar i avvaktan på resultatet av pågående överläggningar om ett

sådant avtal mellan EFTA-länderna. Under detta arbete, som påbörjades

1964 och som väntas pågå hela 1966, upprätthåller de nordiska länderna

kontakt med varandra och söker inta en gemensam nordisk ståndpunkt

till de tekniska skattefrågorna. Rådet har därför enhälligt beslutat att betrakta

rekommendationen såsom för rådets del slutbehandlad.

Med anledning av rådets beslut beträffande rekommendation nr 10/

1964 har i motionerna I: 686 och II: 846 hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhåller att arbetet på ett nordiskt multilateralt

dubbelbeskattningsavtal inledes. Motionärerna anser — med hänvisning

bl. a. till upprättandet av samnordiska institutioner och till den ökande

nordiska samhandeln — att det är angeläget att skattereglerna för dessa

fall i möjligaste män samordnas utan att den mera långsiktiga utredningen

om ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal inom EFTA avvaktas.

Utskottet får med anledning av motionsyrkandet först konstatera att de

bilaterala dubbelbeskattningsavtal som för närvarande gäller mellan de

nordiska länderna är sinsemellan till innehållet likartade i fråga om de

viktigaste förvärvskällorna. Det kan av motionernas motivering synas som

om motionärerna anser att tillkomsten av ett multilateralt nordiskt dubbelbeskattningsavtal

skulle främja en mera enhetlig nordisk beskattning.

Utskottet vill med anledning härav understryka att dubbelbeskattningsavtalen

inte har andra uppgifter än just att hindra att samma förvärvskälla

beskattas i flera länder och att i vissa fall också motverka skatte
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1966

flykt. Det finns därför inte anledning tro att ett nordiskt multilateralt

dubbelbeskattningsavtal skulle nämnvärt bidra till en samordning av beskattningen

inom de nordiska länderna.

Såvitt utskottet kan finna skulle alltså ett nordiskt avtal om undvikande

av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt få väsentligen samma

verkningar som gällande bilaterala avtal. Samtidigt vill utskottet framhålla

att det på längre sikt är önskvärt att multilaterala dubbelbeskattningsavtal

med största möjliga anslutning kommer till stånd. En nordisk

multilateral konvention på området måste dock kräva undersökningar som

såvitt nu kan bedömas knappast skulle kunna slutföras tidigare än pågående

utredning om ett multilateralt avtal mellan EFTA-länderna. Speciella

beskattningsfrågor, som betingas av grannförhållandena mellan de

nordiska länderna, torde f. ö. komma att beaktas i det pågående EFTA-arbetet.

Med hänvisning till det anförda och till att Nordiska rådet godtagit regeringarnas

förslag till frågans lösning kan utskottet inte biträda skrivelseyrkandet

i motionerna 1: 686 och II: 846.

Utskottet finner inte heller skäl till erinran mot någon av de i detta betänkande

redovisade punkterna i redogörelsen för Nordiska rådets fjortonde

session.

Under åberopande av vad såiunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte lägga förevarande delar av Kungl.

Maj :ts skrivelse nr 39 med redogörelse från Nordiska rådets

svenska delegation till handlingarna;

B) att de likalydande motionerna 1:686 av herr Elofsson

m. fl. och II: 846 av fru Nettelbrandt m. fl. måtte, i

den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 3 november 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Tage Johansson, Lundström*,

Gösta Jacobsson, Enarsson*, Hellebladh, Paul Jansson*, Sundin*,

Stadling och Tistad; samt

från andra kammaren: herr Gustafson i Göteborg*, fru Nettelbrandt*,

herr Andersson i Essvik, fru Holmqvist, herrar Forsberg*, Boo, Björkman*,

Carlsson i Västerås, Carlstein och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarande vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.