Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1966-11-17 · 34 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:54, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b år 1966

1

Nr 54

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 29 april 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 127, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändring i förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128)

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 48 har riksdagen beslutat

uppskjuta behandlingen av föreliggande proposition till innevarande

års höstsession.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås en komplettering av bestämmelserna rörande

det skatterättsliga bosättningsbegreppet. Förslaget innebär att en bevisbörderegel

införs för de fall då en här bosatt svensk medborgare avreser

från Sverige och det inte från början är uppenbart att det är fråga om

definitiv utflyttning. Den skattskyldige skall i så fall anses fortfarande

bosatt här i landet intill tre år från avresan, om han inte visar att han

saknar från beskattningssynpunkt väsentliga anknytningar till Sverige.

Efter treårstidens utgång anses han bosatt i Sverige endast om taxeringsmyndigheten

kan visa att han fortfarande har så starka band med Sverige

att han trots utflyttningen bör anses ha sitt egentliga bo och hemvist här.

I anslutning härtill föreslås skattebefrielse i Sverige för löneinkomster, som

i enskild tjänst förvärvas utomlands, under förutsättning att anställningen

där varar minst ett år.

I propositionen föreslås vidare att utomlands bosatta personer som uppbär

lön eller pension från svenska staten eller svensk kommun samt pen
1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 54

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

sion enligt lagen om allmän försäkring skall vara skyldiga erlägga skatt i

Sverige för sådan inkomst.

Här bosatta utländska artister som f. n. erlägger bevillningsavgift föreslås

betala inkomstskatt efter samma regler som gäller för andra här bosatta.

För att motverka olägenheten av internationell dubbelbeskattning i förhållande

till stat med vilken Sverige inte slutit dubbelbeskattningsavtal föreslås

rätt för fysiska och juridiska personer med hemvist i Sverige att från

statlig inkomstskatt avräkna utländsk statlig skatt som erlagts för inkomst

från källa i sådan stat. I anslutning härtill föreslås ändring av bestämmelserna

om avdrag för utländsk skatt såsom omkostnad.

Propositionen grundar sig på dubbelbeskattningssakkunnigas förslag i

betänkandet »Internationella skattefrågor» (SOU 1962: 59).

De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1967

och bli tillämpliga på inkomster tillgängliga för lyftning denna dag eller

senare.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att 32 § 3 mom., 35 § 2 mom., 39 § 2 mom.,

53 § 1 mom., 54 § och 59 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 ävensom punkt 4 av anvisningarna till 20 §, punkt 7 av anvisningarna

till 32 §, punkt 4 av anvisningarna till 38 § samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna

till 53 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges, dels att till anvisningarna till 54 § skall fogas en ny punkt, betecknad

3, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

32 §.

3 m o m. Såsom intäkt---kostnader, såsom:

utlandstillägg och därmed likställda

förmåner för utom riket stationerad

personal vid utrikesförvaltningen;
-

utlandstillägg och därmed likställda

förmåner för utom riket stationerad

personal vid utrikesförvaltningen

eller i svensk biståndsverksamhet;
-

1 Senaste lydelse av 32 § 3 mom. se 1964: 713, av 35 § 2 mom. se 1959:127, av 53 § 1 mom

se 1965:121, av 54 § se 1953:109, av 59 § 2 mom. se 1950: 308, av punkt 4 av anvisningarna till

20 § se 1951: 324, av punkt 7 av anvisningarna till 32 § se 1964: 713, av punkt 1 av anvisningarna

till 53 § se 1945: 897 samt av punkt 2 av anvisningarna till 53 § se 1950: 308.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

förvaltningskostnadsbidrag och---avsedda utgifter.

Vad i — —------icke föras.

Förmånen av — —------befattningshavare gällande.

Såsom intäkt--------utfört arbete.

35 §i.

2 mom. Till intäkt---4- tid (realisationsvinst).

Har egendom,------— närmast dessförinnan.

Såsom skattepliktig-------5 år .... 25 % > »

Avyttrar skattskyldig-------detta stycke.

Kan tillämpning — —--—--avyttringen sker.

Vad ovan sagts beträffande fastig- Vad ovan sagts beträffande fastighet

skall även äga tillämpning å het skall gälla oavsett om fastighetomträtt.

ten är belägen inom eller utom ri
ket

och även äga tillämpning å tomträtt.

Har jordbruksfastighet------------nämnda del.

39 §.

2 mom. Från bruttointäkt av

varje fastighet eller rörelse i utlandet

får avdrag ske för därå belöpande

omkostnader. Därjämte får avdrag

ske för vad av behållen inkomst

av sådan fastighet eller rörelse

använts för fastigheten eller

för rörelsen. Har underskott uppkommit

å fastighet i utlandet eller

å rörelse därstädes, må avdrag för

sådant underskott göras från annan

intäkt av fastighet eller rörelse i utlandet.

2 mom. Från bruttointäkt av

fastighet eller rörelse i utlandet får

avdrag ske med ledning i tillämpliga

delar av vad som enligt 22 §,

25 § 1 och 2 mom. samt 29 § gäller

för motsvarande slag av fastighet

eller rörelse inom riket. Avdrag för

underskott som uppkommit på fastighet

eller rörelse i utlandet må

dock göras endast från annan intäkt

av fastighet eller rörelse i utlandet.

Avdrag för sådant underskott får

utnyttjas även senare beskattningsår

än det varunder underskottet

uppkommit, dock senast det beskattningsår,

för vilket taxering

sker sjätte kalenderåret efter det,

då taxering för underskottsåret ägt

rum.

53 §.

1 m o m. Skyldighet att-----------73 §§ sägs:

a) fysisk person: —-— ----_____ förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst —---------— belägen fastighet;

för inkomst -—---------här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed

jämförlig förmån, som utgått av anställning

eller uppdrag hos svenska

staten eller svensk kommun;

1 Såsom nuvarande lydelse av 35 § 2 mom. har här upptagits den lydelse av 2 mom. som föreslagits

i prop. 1966: 90.

lj- Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 54

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

för avlöning eller annan därmed

jämförlig förmån, som utgått av annan

anställning eller annat uppdrag,

i den mån inkomsten uppburits härifrån

och förvärvats genom verksamhet

här i riket;

för pension enligt lagen om allmän

försäkring eller på grund av

anställning eller uppdrag hos svenska

staten eller svensk kommun;

för härifrån uppburen, genom för annan härifrån uppburen, geverksamhet

här i riket förvärvad nom verksamhet här i riket förvärinkomst

av tjänst; vad inkomst av tjänst;

för vinst-------— rörelse; samt

för sådan i slutlig eller tillkom- för belopp som motsvarar restimande

skatt ingående folkpensions- tuerad, avkortad eller avskriven

avgift eller tilläggspensionsavgift, folkpensionsavgift, tilläggspensionssoni

restituerats, avkortats eller av- avgift eller sjukförsäkringsavgift i

skrivits, i den mån avdrag därför den mån beloppet påverkat storleav

den skattskyldige åtnjutits vid ken av avdrag enligt 46 § 2 mom.,

tidigare års taxeringar; som åtnjutits vid tidigare års taxe
ringar;
b)

staten:----------sådan fastighet eller rörelse.

Riksskattenämnden må,--------icke föras.

54 §.

Från skattskyldighet---------av kapital;

c) utlänning eller i utlandet bo- c) i utlandet bosatt person, vilken

satt svensk medborgare, vilken givit givit eller medverkat vid offentlig

eller medverkat vid offentlig före- föreställning, som avses i gällande

ställning, som avses i gällande för- förordning angående bevillningsavordning

angående bevillningsavgif- gifter för särskilda förmåner och

ter för särskilda förmåner och rät- rättigheter:

tigheter:

för inkomst-----— — förordning åtnjutits;

d) ägare av —-------till livförsäkring;

h) här i riket bosatt fysisk person,

som under vistelse utomlands åtnjutit

avlöning eller annan därmed jämförlig

förmån på grund av anställning

där annat än hos svenska staten,

svensk kommun eller ombord

på svenskt fartyg eller svenskt,

danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under

förutsättning att anställningen

och vistelsen i utlandet varat mer än

ett år eller enligt anställningsavtal

eller på annan grund kan antagas

komma att vara mer än ett år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Aktiebolag och-------bolagens verksamhet.

Om aktierna--------lös egendom.

Riksskattenämnden må,---------icke föras.

Att personer,--------samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

59

2 in o m. Inkomst genom icke

yrkesmässig avyttring av fastighet

beskattas i den kommun, där fastigheten

är belägen.

§.

2 mom. Inkomst genom icke

yrkesmässig avyttring av här i riket

belägen fastighet beskattas i den

kommun, där fastigheten är belägen.

Anvisningar

till 20 8.

4. För erlagd------—18

Utländsk speciell-------

Allmän skatt--— —----

År enligt överenskommelse med

utländsk stat viss intäkt undantagen

från beskattning här i riket, får sådant

avdrag som i föregående stycke

sägs icke åtnjutas, såvitt skatten belöper

å den undantagna intäkten.

Därest enligt överenskommelse med

utländsk stat dubbelbeskattning, såvitt

avser visst slag av allmän skatt,

helt undanröjes annorledes än genom

att intäkten härstädes undantages

från skatteplikt (såsom genom

avräkning av den utländska skatten

från den svenska) må avdrag varom

i föregående stycke sägs icke heller

åtnjutas, såvitt angår dylik skatt.

§ förmäles.

--i densamma.

av engångsskatt.

Om på grund av överenskommelse

med utländsk stat dubbelbeskattning

av viss intäkt kan undanröjas eller

lindras, får avdrag icke åtnjutas för

skatt, som omfattas av överenskommelsen

och belöper på intäkten. Avser

överenskommelsen t. ex. endast

statliga inkomstskatter medgives således

icke avdrag för den utländska

statliga skatten i vad den belöper

på intäkten. Däremot medgives i

detta fall avdrag för utländsk kommunal

skatt på intäkten.

till 32 8.

7. Till ersättning,------

Detsamma gäller-------

Såsom med utlandstillägg likställda

förmåner för utom riket stationerad

personal vid utrikesförvaltningen

anses fri bostad med uppvärmning

och belysning, bostadskostnadsersättning

eller däremot

svarande förmån, bidrag för resa till

Sverige för semester, barntillägg, utbildningsbidrag,

barnresebidrag, ersättning

för hållande av bil och förflyttningsbidrag.

- nya tjänstgöringsorten,

tjänstemän anslaget.

Såsom med utlandstillägg likställda

förmåner anses för utom riket

stationerad personal vid utrikesförvaltningen

fri bostad med uppvärmning

och belysning, bcstadskostnadsersättning

eller däremot

svarande förmån, bidrag för resa till

Sverige för semester, barntillägg, utbildningsbidrag,

barnresebidrag, ersättning

för hållande av bil och förflyttningsbidrag

samt för personal,

som av staten anställts för biståndsverksamhet,

förmåner som motsvara

de nu nämnda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 38 §.

4. Från inkomst, som härflutit av

fastighet i utlandet, får avdrag ske

för vad som av inkomsten använts

för fastigheten, såsom för ny- eller

ombyggnad. Från inkomst, som härflutit

av rörelse i utlandet, må likaledes

avdrag göras för vad som av

inkomsten använts för rörelsen, exempelvis

för ny- eller ombyggnad av

i rörelsen använda fastigheter och

anläggningar. För att sådant avdrag

må ske erfordras dock, att inkomsten

under beskattningsåret på ovan

angivna sätt disponerats. Reserveras

inkomsten för att framdeles användas

för det ena eller andra ändamålet,

är den underkastad beskattning.

Har underskott uppkommit å fastighet

i utlandet eller å rörelse därstädes,

må avdrag för sådant underskott

göras endast från annan intäkt

av fastighet eller rörelse i utlandet,

men får däremot avdrag icke

ske från annan intäkt av kapital och

ej heller enligt 46 §.

Med rörelse ----------

4. Intäkt av fastighet eller rörelse

i utlandet beräknas med ledning

i tillämpliga delar av vad som enligt

21, 24 och 28 §§ gäller för motsvarande

slag av fastighet eller rörelse

inom riket.

till 28 §).

till 53 S.

1. Såsom bosatt här i riket räknas

den, som här har sitt egentliga bo

och hemvist. Med sådan person likställes

emellertid jämlikt 68 § den

som, utan att vara i Sverige bosatt,

härstädes stadigvarande vistas.

Svensk medborgare, som uppehåller

sig å resor i främmande land men

har bo eller familj kvar i riket, anses

vara bosatt härstädes, även om

vistelsen utomlands är långvarig,

och han beskattas följaktligen härstädes

för all sin inkomst. På samma

sätt behandlas i beskattningshänseende

en utlänning, som stadigvarande

bor härstädes eller som under

längre tid, utan andra avbrott än

rent tillfälliga, vistas härstädes.

Däremot bör i allmänhet en i allmän

tjänst anställd person eller en

missionär, som för sin verksamhet

1. Såsom bosatt här i riket räknas

den, som här har sitt egentliga

bo och hemvist. Med i Sverige bosatt

skattskyldig likställes enligt 68 §

den som, utan att vara bosatt i Sverige,

stadigvarande vistas här.

Svensk medborgare, som icke stadigvarande

vistas i Sverige, skall likväl

kunna anses bosatt här om han

alltjämt har väsentlig anknytning

till Sverige. Vid bedömande av frågan

om han har väsentlig anknytning

till Sverige skall beaktas sådana

omständigheter som att han

icke tagit varaktigt bo och hemvist

på viss utländsk ort, att han vistas

utomlands för studier eller hälsans

vårdande, att han har bo eller familj

i Sverige, att han driver rörelse

eller innehar fastighet här i

riket och därmed jämförliga för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1960

(Nuvarande lydelse)

uppehåller sig och liar fast bostad å

utrikes ort, icke anses som här i riket

bosatt, även om han fortfarande

är mantalsskriven härstädes. Ilan

blir således icke skattskyldig i Sverige

för exempelvis inkomst av kapital.

Detsamma gäller rörelse- eller

grkesidkare, som för sin verksamhet

på ett mera stadigvarande sätt slagit

sig ned å utrikes ort, liksom ock

arbetare, som för längre tid tagit anställning

utomlands. Sjöman, som

under utövning av sitt yrke uppehåller

sig å främmande farvatten men

är inskriven å sjömanshus här i riket

eller har sin familj härstädes,

anses fortfarande vara bosatt här i

riket. Person, som uppehåller sig

längre tid i Sverige under kringresande

(t. ex. en utländsk handelsresande),

anses icke på grund härav

vistas stadigvarande i riket.

Huruvida en person skall här

mantalsskrivas eller ej, är således

utan betydelse för frågan om hans

skattskyldighet för inkomst. Ej heller

avgöres frågan om omfattningen

av hans skattskyldighet uteslutande

med hänsyn till förhållandena den

1 november näst före det år, som

närmast föregått taxeringsåret, utan

avseende fästes vid omständigheterna

under hela det år, som närmast

föregått taxeringsåret, och kan i anledning

härav en person komma att

beskattas såsom hår bosatt för allenast

en del av samma år.

2. Verksamhet på grund av anställning

i svenskt företag anses utövad

här i riket även om tjänsteinnehavaren

i och för sin tjänst

måste göra tillfälliga besök utomlands

eller under längre tid uppehålla

sig därstädes under kringresande

(t. ex. handelsresande). Förmåner,

som härröra av ett förutvarande

tjänsteförhållande (pension,

vissa undantagsförmåner o. s. v.)

och åtnjutas av person, som icke

är bosatt eller stadigvarande vistas

(Föreslagen lydelse)

hållanden. Intill dess tre år förflutit

från avresan frän Sverige skall

han alltjämt anses bosatt bär, om

han icke visar att han under beskattningsåret

icke haft väsentlig anknytning

till Sverige. Efter nämnda tids

utgång skall han däremot icke anses

bosatt i Sverige, om det icke visas

att sådana omständigheter förelegat

under beskattningsåret att han alltjämt

bör anses bosatt här. Hänsyn

skall därvid icke tagas till kortvariga

eller tillfälliga uppehåll i Sverige

för affärer, semestrar eller dylikt.

Utlänning, som stadigvarande bor

i Sverige eller under längre tid vistas

här utan andra avbrott än rent

tillfälliga, skall anses ha sitt egentliga

bo och hemvist i Sverige.

2. Verksamhet på grund av anställning

i svenskt företag anses utövad

här i riket även om tjänsteinnehavaren

i och för sin tjänst

måste göra tillfälliga besök utomlands

eller under längre tid uppehålla

sig därstädes under kringresande

(t. ex. handelsresande).

Person, som icke är bosatt eller

stadigvarande vistas i Sverige, beskattas

här för pension, som utgår

enligt lagen om allmän försäkring

eller på grund av förutvarande an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

(Nuvarande lydelse)

här i riket, beskattas i Sverige, om

den tidigare verksamheten huvudsakligen

utövats hårstådes. För sådan

person föreligger däremot ej

skattskyldighet för pension, livränta

eller andra enligt 31 § med inkomst

av tjänst likställda förmåner, som

icke åtnjutas på grund av något

t j änsteförhållande.

(Föreslagen lydelse)

ställning eller uppdrag hos svenska

staten eller svensk kommun. Annan

pension eller förmån, som utgår

härifrån till sådan person på grund

av förutvarande tjänst, beskattas i

Sverige, om den tidigare verksamheten

huvudsäkligen utövats här.

För sådan person föreligger däremot

ej skattskyldighet för annan pension

än nu sagts eller för livränta

eller andra enligt 31 § med inkomst

av tjänst likställda förmåner, som

icke åtnjutas på grund av något

t j änsteförhållande.

Bestämmelsen i 53 § 1 mom. första

stycket a) om skattskyldighet för

den som ej varit bosatt här i riket

för avlöning eller annan därmed jämförlig

förmån eller pension, som utgått

på grund av anställning eller

uppdrag hos svenska staten, gäller

beträffande den som anställts av

svensk utlandsmyndighet eller utomlands

för fält projekt för bilateral

biståndsverksamhet (lokalanställd)

blott om han icke är medborgare i

anställning siandet. Kungl. Maj:t

äger medgiva befrielse från skattskyldighet,

som här nämnts, för sådan

lokalanställd i utomeuropeiskt

land som icke är svensk medborgare.

till 54 §.

3. Befrielse från skattskyldighet

för inkomst av anställning enligt 54

§ första stycket h) medges icke i fall

som avses i punkt 2 första stycket av

anvisningarna till 53 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967 men äger icke tillämpning vid

1967 års taxering eller vid eftertaxering för år 1967 eller tidigare år. Avdrag

för avskrivningar på byggnader och inventarier får icke beviljas med stöd

av 39 § 2 mom. i dess nya lydelse, i den mån avdrag för anskaffningskostnaden

kan anses ha åtnjutits enligt samma lagrum i dess äldre lydelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

9

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om

statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, dels att 6 § 1 mom., 7 § och 20 § 2 mom. förordningen

den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges, dels att till nämnda förordning skola fogas fem nya

paragrafer, betecknade 24, 25, 26, 27 och 28 §§, av följande lydelse, dels att

före 24 § skall införas en ny rubrik av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

6

1 mom. Skyldighet att----

a) fysisk person:

förtid, under vilken han

varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom

här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

samt

för tid, under vilken han

ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;
för

inkomst av rörelse, som här

bedrivits;

för härifrån uppburen, genom

verksamhet hår i riket förvärvad inkomst

av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring

av fastighet eller rörelse här

i riket eller tillbehör till sådan fastighet

eller rörelse;

för slutlig skatt, fastighetsskatt

eller tillkommande skatt, som restituerats,

avkortats eller avskrivits, i

den mån avdrag därför av den skattskyldige

åtnjutits vid tidigare års

taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å

andelar i svenska ekonomiska föreningar;
b)

svenska aktiebolag----

1 Senaste lydelse av 6 § 1 mom. se 1953:

1953: 275.

(Föreslagen lydelse)

--21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna

förordning enligt de grunder som

angivas i 53 § 1 mom. första stycket

a) kommunalskattelagen samt, såvitt

avser tid under vilken han ej

varit bosatt här i riket, för restituerad,

avkortad eller avskriven allmän

kommunalskatt i den mån denna

påverkat storleken av avdrag enligt

4 § 1 mom., som åtnjutits vid tidigare

års taxeringar, och för inkomst

genom utdelning på andelar

i svenska ekonomiska föreningar;

ekonomiska föreningar.

275, av 7 § se 1965:123 samt av 20 § 2 mom. se

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 §•

— av kapital:

b) i utlandet bosatt person, vilken

givit eller medverkat vid offentlig

föreställning, som avses i gällande

förordning angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och

rättigheter:

för inkomst, som avses i 54 § första

stycket c) kommunalskattelagen;

Från skattskyldighet-----

b) utlänning eller i utlandet bosatt

svensk medborgare, vilken givit

eller medverkat vid offentlig föreställning,

som avses i gällande förordning

angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter:
för

inkomst av föreställning, för

vilken dylik avgift utgjorts eller beträffande

vilken befrielse från avgift

jämlikt särskilt stadgande i samma

förordning åtnjutits;

c) staten:-------—- livförsäkring hänförlig verksamhet.

k) här i riket bosatt fysisk person,

som under vistelse utomlands

åtnjutit avlöning eller annan därmed

jämförlig förmån på grund av

anställning där annat än hos svenska

staten, svensk kommun eller ombord

på svenskt fartyg eller svenskt,

danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst, som avses i 54 § första

stycket h) kommunalskattelagen.

Riksskattenämnden må, — — -----icke föras.

Aktiebolag och-----— bolagens verksamhet.

Om aktierna — ------— lös egendom.

Riksskattenämnden må, — — — — — -— icke föras.

Att personer,------samma paragraf.

20

2 mom. Konungen äger,----

I fall, varom i detta mom. förmäles,

må Konungen förklara, att statlig

inkomstskatt skall av skattskyldig

utgöras till högre belopp än gällande

bestämmelser eljest skulle föranleda,

dock att skatten ej må komma

att uppgå till större andel, procentuellt

beräknad, av den på grundval

av överenskommelsen eller förordnandet

fastställda beskattningsbara

inkomsten än skatten skulle utgjort

av den beskattningsbara inkomst,

som skulle hava fastställts, om hånsyn

ej tagits till överenskommelsen

eller förordnandet. Vad i 10 § 3 mom.

och 11 § 1 mom. stadgas om beräk
-

§•

--—-i riket.

I fall, varom i detta mom. förmäles,

må Konungen förklara, att statlig

inkomstskatt skall av skattskyldig

utgöras till högre belopp än gällande

bestämmelser eljest skulle föranleda,

dock att skatten ej må komma

att uppgå till större andel, procentuellt

beräknad, av den på grundval

av överenskommelsen eller förordnandet

fastställda beskattningsbara

inkomsten än skatten skulle utgjort

av den beskattningsbara inkomst,

som skulle hava fastställts, om inkomsten

beskattats endast i Sverige.

Vad i 10 § 3 mom. och 11 § 1 mom.

stadgas om beräkning av statlig in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

(Nuvarande lydelse)

ning av statlig inkomstskatt i helt

antal kronor skall äga motsvarande

tillämpning vid beräkning av skatt,

som i detta mom. avses.

Överenskommelse med----

(Föreslagen lydelse)

komstskatt i helt antal kronor skall

äga motsvarande tillämpning vid

beräkning av skatt, som i detta

mom. avses.

--månader tilländalupit.

Om avräkning av utländsk skatt

24 §.

Fysisk person som under tid då

han varit bosatt här i riket haft inkomst,

som beskattats i utländsk

stat på grund av att den förvärvskälla

till vilken inkomsten är hänförlig

anses lokaliserad där, och inländsk

juridisk person som haft sådan

inkomst äga erhålla nedsättning

av sin inkomstskatt för inkomsten

genom avräkning av den

utländska skatten enligt 25—27 §§.

Avräkning får ej äga rum, om

dubbelbeskattning av inkomsten kan

undanröjas eller lindras på grund

av överenskommelse enligt 20 §.

Med utländsk skatt avses allmän

slutlig skatt som utgått på inkomst

och erlagts till utländsk stat eller

delstat samt, i fråga om skattskyldig

som bedrivit sjöfart eller luftfart

i internationell trafik, även annan

skatt som erlagts i utländsk

stat, i den mån skatten beräknats

på grundval av fraktintäkter eller

biljettintäkter, som uppburits i

nämnda stat, eller efter därmed

jämförlig grund.

25 §.

Avräkning får ske med så stort

belopp av den utländska skatten som

belöper på inkomsten i fråga. Avräkning

får dock ske högst med belopp

motsvarande den statliga inkomstskatt

här i riket som hänför

sig till inkomsten. Sistnämnda skatt

skall därvid anses utgöra så stor del

av den skattskyldiges statliga inkomstskatt

som den utländska nettoinkomsten

utgör av den skattskyl
2f

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 54

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

diges sammanlagda inkomst av olika

förvärvskällor.

Om den skattskyldige erhållit avdrag

såsom omkostnad för den utländska

skatt, för vilken avräkning

skall ske, eller för däremot svarande

preliminär skatt, skall beräkningen

enligt första stycket utföras

som om sådant avdrag ej åtnjutits.

Belopp, varmed avräkning högst kan

erhållas enligt första stycket, skall

därvid minskas med ett belopp motsvarande

den statliga och kommunala

inkomstskatt som den skattskyldige

undgått genom avdraget.

Härrör inkomsten från sjöfart eller

luftfart i internationell trafik

skall på begäran av den skattskyldige

den utländska nettoinkomsten

beräknas till så stor del av den samlade

nettoinkomsten i rederirörelsen

eller luftfartsrörelsen, med tillhögg

för erhållna avdrag för utländska

skatter, som de i den utländska

staten uppburna fraktintäkterna och

biljettintäkterna utgöra av den skattskyldiges

samtliga intäkter av sådant

slag.

26 §.

Det åligger den skattskyldige att

förebringa den utredning som behöves

för prövning av fråga om avräkning

av utländsk skatt.

Har den skattskyldige visat att

förutsättningar för avräkning äro

för handen men förmår han icke

lämna samtliga de uppgifter som erfordras

för tillämpning av bestämmelserna

i 25 §, må avräkning medgivas

med skäligt belopp.

27 §.

Om avräkning av utländsk skatt

beslutar den prövningsnämnd, som

har att upptaga besvär rörande den

skattskyldiges taxering till statlig

inkomstskatt.

Ansökan om avräkning skall vara

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b är 1966

13

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

inkommen till prövningsnämndens

kansli inom ett år efter det taxeringen

till statlig inkomstskatt vunnit

laga kraft eller, om den utländska

skatten slutligen påförts efter

nämnda tidpunkt, inom ett år från

det den utländska skatten sålunda

påförts.

Över ansökningen skall taxeringsintendent

avgiva yttrande.

Beträffande underrättelse om

prövningsnämndens beslut samt rätt

att föra talan mot beslutet äga bestämmelserna

om besvär över taxering

motsvarande tillämpning.

Har avräkning av utländsk skatt

skett enligt 2b § men ändras taxeringen

genom beslut av prövningsnämnd

eller utslag av kammarrätten

eller Kungl. Maj:t eller genom eftertaxering,

skall prövningsnämnden

vidtaga därav betingad ändring i

avräkningen.

28 §.

Medgives avräkning av utländsk

skatt, skall länsstyrelsen förordna

om avkortning eller, när restitution

skall ske, tillställa den skattskyldige

honom tillkommande belopp.

På restituerat belopp utgår icke

ränta.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967 men äger icke tilllämpning

vid 1967 års taxering eller vid eftertaxering för år 1967 eller tidigare

år. Bestämmelserna i 24—28 §§ om avräkning av utländsk skatt gälla

icke utländsk skatt som erlagts eller skolat erläggas före den 1 januari 1967.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128) angående

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Härigenom förordnas, dels att 4 § 11 mom. och 14 mom. förordningen

den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter skola upphöra att gälla, dels att 4 § 1 mom., 2 mom., 4

mom., 5 mom. och 10 mom. samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Utlänning, som utan att

hava förvärvat den i mom. 14- här

nedan omförmälda rätt här i riket

giver offentlig föreställning eller tillställning

av vad slag det vara må,

vare sig mot inträdesavgift eller mot

avgift, som eljest på ett eller annat

sätt fordras, uppbäres eller mottages,

skall härför utgöra särskild bevillningsavgift

med tio procent av

bruttoinkomsten.

Denna bevillningsavgift

2 mom. Utlänning, som utan att

hava förvärvat den i mom. 14 omförmälda

rätt medverkar vid av svensk

eller utlänning given offentlig föreställning,

offentligt utförande av musik,

såsom kafékonsert och dylikt,

eller vid annan offentlig tillställning

skall, oavsett huruvida inträdes- eller

annan avgift därvid uppbäres eller

tillställningen är avgiftsfri, erlägga

särskild bevillningsavgift med

tjugu procent av den inkomst, som

på grund av hans medverkan tillflyter

honom, vare sig denna inkomst

utgöres av i penningar bestämd ersättning,

naturaförmåner eller andel

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom., 2 mom., 4

1955:163 samt av 4 § 14 mom. se 1913:212.

(Föreslagen Igdelse)

1 m o in. I utlandet bosatt person,

som här i riket giver offentlig föreställning

eller tillställning av vad

slag det vara må, vare sig mot inträdesavgift

eller mot avgift, som eljest

på ett eller annat sätt fordras,

uppbäres eller mottages, skall härför

utgöra särskild bevillningsavgift med

tio procent av bruttoinkomsten.

äger rum.

2 in om. 1 utlandet bosatt person,

som här i riket medverkar vid

offentlig föreställning, offentligt utförande

av musik, såsom kafékonsert

och dylikt, eller vid annan offentlig

tillställning skall, oavsett huruvida

inträdes- eller annan avgift

därvid uppbäres eller tillställningen

är avgiftsfri, erlägga särskild bevillningsavgift

med tjugu procent av

den inkomst, som på grund av hans

medverkan tillflyter honom, vare sig

denna inkomst utgöres av i penningar

bestämd ersättning, naturaförmåner

eller andel av inkomsten å tillställning.

Avgiften skall i varje fall

mom. och 5 mom. se 1952:360, av 4 § 10 mom. se

4 §•

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr öh år 1966

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

av inkomsten å tillställning. Avgiften

skall i varje fall ntgå med minst

femtio öre för varje dag, medverkan

lämnas av utlänning eller ersättning

till honom beräknas. För avgiftens

erläggande svarar tillställningens an
-

utgå med minst femtio öre för varje

dag, medverkan lämnas av i utlandet

bosatt person eller ersättning

till honom beräknas. För avgiftens

erläggande svarar tillställningens anordnad.

ordnare.

4 m o m. Ansökning om---

i fall, som avses i 1 in o in.

i fa 11, som avses i 2 mom.:

fullständiga uppgifter angående föreställnings

beskaffenhet, medverkande

utlännings nationalitet, namn

och bostad, den eller de orter samt

den lokal, där föreställning är avsedd

att givas; skolande ansökningen

vara åtföljd av en av den, åt vilken

utlänning lämnar biträde eller

som eljest är att anse såsom uppdragsgivare,

på heder och samvete

avgiven uppgift angående beskaffenheten

av den ersättning, som varje

utlänning äger erhålla, samt beloppet

av dylik ersättning eller, där ersättningen

skall utgå med viss andel

av inkomsten av föreställning, andelens

storlek och sättet för inkomstens

beräknande.

Sökande är-----

5 m o in. Med ledning

I andra------uppbära

Därest i ersättning åt utlänning,

som avses i 2 mom., ingå naturaförmåner,

skola dessa vid bevillningsavgiftens

bestämmande uppskattas

till skäligt belopp i penningar. Om

högre värde ej är angivet, skall kost

och bostad därvid upptagas till vardera

fem kronor för dag.

10 in o in. Frihet från

a) för utlänningar, vilka driva

sitt näringsfång under bar himmel

och uppbära allenast frivillig avgift

såsom musikanter och dylika;

---ansökning innehålla:

------ eller åskådarplatser;

i fall, som avses i 2 in o in.:

fullständiga uppgifter angående föreställnings

beskaffenhet, i utlandet

bosatt medverkandes nationalitet,

namn och bostad, den eller de orter

samt den lokal, där föreställning är

avsedd att givas; skolande ansökningen

vara åtföljd av en av den, åt

vilken den medverkande lämnar biträde

eller som eljest är att anse

såsom uppdragsgivare, på heder och

samvete avgiven uppgift angående

beskaffenheten av den ersättning,

som varje i utlandet bosatt person

äger erhålla, samt beloppet av dylik

ersättning eller, där ersättningen

skall utgå med viss andel av inkomsten

av föreställning, andelens

storlek och sättet för inkomstens

densamma.

Därest i ersättning åt medverkande,

som avses i 2 mom., ingå naturaförmåner,

skola dessa vid bevillningsavgiftens

bestämmande uppskattas

till skäligt belopp i penningar.

Om högre värde ej är angivet,

skall kost och bostad därvid upptagas

till vardera fem kronor för dag.

paragraf åtnjutes:

a) för i utlandet bosatta personer,

vilka driva sitt näringsfång under

bar himmel och uppbära allenast frivillig

avgift såsom musikanter och

dylika;

b) för deltagare —------hänseende; samt

c) då Kungl. Maj :t, -------från bevillningsavgift.

It mom. Vad i denna paragraf

tadgas om utlänning äge ock till
-

beräknande.

---myndigheten begäras.

-------bevillningsavgiftens belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 dr 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

lämpning å i utlandet bosatt svensk

undersåte.

14 mom. Vad i denna paragraf

är stadgat gäller icke för här i riket

bosatt utlänning, som i vederbörlig

ordning förvärvat lika rätt med härstädes

bosatt svensk undersåte till

offentligt uppträdande, varom i denna

paragraf förmäles.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser

galla dock fortfarande i fråga om bevillningsavgift, som belöper på tiden

dessförinnan.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 761 av herrar Sundin och Ernulf samt

II. 932 av herr Larsson i Umeå m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 127 hemställa om utredning

och förslag till åtgärder i syfte att genom undanröjande av brister i

skattelagstiftningen stimulera svenska investeringar i u-länderna, varvid

bl. a. de i motionerna påtalade förhållandena bör beaktas; ävensom

2) de likalydande motionerna 1:762 av herrar Åkerlund och Lundberg

samt II: 933 av herrar Nordgren och Regnéll, vari hemställts, att riksdagen

måtte

A) antaga det i proposition nr 127 framlagda förslaget till lag om ändring

i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) med de ändringar

av 54 § samt punkt 1 av anvisningarna till 53 § som framgår av följande

lydelse.

54 §.

Från skattskyldighet----till livförsäkring;

h) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit

avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där

annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg

eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och

vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på

annan grund kan antagas komma att vara minst ett år.

Aktiebolag och---bolagens verksamhet.

Om aktierna---lös egendom.

Riksskattenämnden må,---icke föras.

Att personer,---samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54- är 1966 17

Anvisningar

till 53 §.

1. Såsom bosatt här i riket räknas den, som bär har sitt egentliga bo och

hemvist. Med sådan person likställes emellertid jämlikt 68 § den som, utan

att vara i Sverige bosatt, härstädes stadigvarande vistas. Svensk medborgare,

som uppehåller sig å resor i främmande land men har bo eller familj kvar

i riket, anses vara bosatt härstädes, även om vistelsen utomlands är långvarig.

På samma sätt behandlas i beskattningshänseende en utlänning, som

stadigvarande bor härstädes eller som under längre tid, utan andra avbrott

än rent tillfälliga vistas härstädes. Däremot bör i allmänhet en i allmän

tjänst anställd person eller en missionär, som för sin verksamhet uppehåller

sig och har fast bostad å utrikes ort, icke anses som här i riket bosatt, även

om han fortfarande är mantalsskriven härstädes. Han blir således icke skattskyldig

i Sverige för exempelvis inkomst av kapital. Detsamma gäller rörelseeller

yrkesidkare, som för sin verksamhet på ett mera stadigvarande sätt

slagit sig ned å utrikes ort, liksom ock arbetare, som för längre tid tagit anställning

utomlands. Sjöman, som under utövning av sitt yrke uppehåller

sig å främmande farvatten men är inskriven å sjömanshus här i riket eller

har sin familj härstädes, anses fortfarande vara bosatt här i riket. Person,

som uppehåller sig längre tid i Sverige under kringresande (t. ex. en utländsk

handelsresande), anses icke på grund härav vistas stadigvarande

i riket.

Huruvida en person skall här mantalsskrivas eller ej, är således utan

betydelse för frågan om hans skattskyldighet för inkomst. Ej heller avgöres

frågan om omfattningen av hans skattskyldighet uteslutande med hänsyn

till förhållandena den 1 november näst före det år, som närmast föregått

taxeringsåret, utan avseende fästes vid omständigheterna under hela det år,

som närmast föregått taxeringsåret, och kan i anledning härav en person

komma att beskattas såsom här bosatt för allenast en del av samma år.

B) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1967 års riksdag

i syfte att genom undanröjande av brister i vår skattelagstiftning stimulera

investeringar i utvecklingsländerna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 932 och II: 933.

I anledning av propositionen har till utskottet ingivits skrivelser från Sveriges

allmänna exportförening och Sveriges industriförbund samt statens

järnvägar.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Inledning, s. 18—22.

II. Beskattning vid vistelse eller bosättning utomlands, m. m., s. 22—54.

III. Avräkning av utländsk skatt och därmed sammanhängande frågor s

54—89.

IV. Hemställan, s. 89.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här åberopas

följande.

I de likalydande motionerna I: 761 och II: 932 framhålles att vissa u-länder

erbjuder utländska investerare en tidsbegränsad skatteeftergift i samband

med investering i dessa länder. Detta sker i syfte att främja den ekonomiska

utvecklingen i landet. Den i propositionen föreslagna utformningen

a\ a\läkning för utländsk skatt kan tänkas motverka dessa ansträngningar

från u-ländernas sida. Situationen är den, att om u-landet inte medger någon

skattelättnad sjunker den svenska skatten genom avräkningen. Om skattelättnad

medges där, blir den svenska skatten i stället så mycket högre. Denna

omständighet har påtalats i remissyttranden från bl. a. Näringslivets

skattedelegation och Kooperativa förbundet. Näringslivets skattedelegation

förordar en lösning som innebär generell rätt till avräkning av utländsk

skatt även i de fall då skatt inte erlagts, medan Kooperativa förbundet föreslår

en bestämmelse av innebörd att Kungl. Maj :t eller annat lämpligt organ

skall äga rätt att i speciella fall ge erforderliga lättnader i skatteavseende.

En sådan ordning har sin motsvarighet i Västtyskland.

Det torde dock stå klart, att Sverige inte under den närmaste tiden kan

räkna med att sluta avtal med alla berörda u-länder. Ett särskilt avräkningsförfarande

kan därför behöva införas för att motverka de påtalade ogynnsamma

effekterna.

Denna och andra hithörande frågor bör uppmärksammas i en utredning

angående åtgärder i syfte att genom undanröjande av brister i skattelagstiftningen

stimulera svenska investeringar i u-länderna.

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 762 och II: 933 framhåller i

fråga om treårsrcgeln att syftet med den föreslagna utvidgningen av bosättningsbegreppet

enligt vad som framgår av departementschefens uttalande i

första hand är att bestämmelserna skall bli mer klargörande, framför allt

för den som står i begrepp att ta anställning utomlands men också för den

som ämnar varaktigt utflytta från Sverige. Beträffande förstnämnda grupp

skattskyldiga löses de huvudsakliga problemen genom den i propositionen

föreslagna s. k. ettårsregeln. Den andra gruppen däremot har tidigare inte

vållat några problem, då skattskyldigheten i Sverige har ansetts upphöra i

och med att den skattskyldige flyttat ut ur riket. Någon förändring av de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr åt är 1!)C><> It)

tidigare gällande bestämmelserna kan knappast anses påkallad vad avser

dessa grupper. För den som definitivt utflyttar skapas snarast problem och

osäkerhet genom de nya bestämmelserna.

För det begränsade antalet av övriga skattskyldiga vilka påverkas av bosättningsbegreppet

torde, såsom framhålles i remissyttrande av riksskattenämnden,

de föreslagna bestämmelserna vara behäftade med samma brister

som de nuvarande. Möjligheterna att med ledning av de föreslagna bestämmelserna

få en klarare uppfattning om innebörden i bosättningsbegreppet

torde i vart fall inte ha blivit större än tidigare. Visserligen säger departementschefen,

att det i princip inte är fråga om någon egentlig förskjutning

av gällande bosättningsbegrepp utan snarare om en processuell reglering av

bevisbördan. Emellertid skall enligt Kungl. Maj :ts förslag särskild hänsyn

las till den anknytning som den utflyttade har med sitt nya hemland. Den

föreslagna lagtexten innehåller också nya värderingsbegrepp såsom »väsentlig

anknytning», vilka endast kan preciseras genom nya avgöranden i regeringsrätten.

Därför torde de föreslagna bestämmelserna komma att skapa

ytterligare osäkerhet på ifrågavarande område.

Den andra anledningen till en utvidgning av bosättningsbegreppet uppger

departementschefen vara att göra det möjligt för det allmänna att under en

längre tid bibehålla den oinskränkta skattskyldigheten för sådana personer

som uppehåller sig utomlands mer eller mindre tillfälligt utan att samtidigt

ta definitiv hemvist där och under denna tid alltjämt bibehåller stark anknytning

till Sverige.

En önskan att binda svenska medborgare hårdare till Sverige i beskattningshänseende

kan dock inte gärna anses vara tillräckligt skäl för att inkräkta

på det enskilda näringslivets internationella engagemang och framför

allt motarbeta en ökad rörlighet på den internationella arbetsmarknaden.

Härtill kommer att bevisbörderegeln kräver ökade insikter på skatterättens

område av de skattskyldiga, vilket i sin tur medför att möjligheterna till

en likformig behandling av denna typ av mål kommer att bli beroende på

de skattskyldigas förmåga att klarlägga omständigheterna i målet. En bevisbörderegel

sådan som den förordade skulle dessutom i praktiken knappast

komma att fungera på ett tillfredsställande sätt. Visserligen föreslår de sakkunniga

införande av ett avräkningsförfarande för utländsk skatt, men detta

innebär inte ett reellt undanröjande av dubbelbeskattning. I många länder

har skattesystemet en helt annan struktur än här. Det kan t. ex. till övervägande

delen vara inriktat på indirekt beskattning och i så fall kommer

beskattning att drabba varje person som vistas där, oavsett om han anses

bosatt där eller ej.

Motionärerna ifrågasätter också om det är en lämplig politik — särskilt

i en tid då u-landsfrågan är brännande aktuell — att vidtaga ensidiga åtgärder

för att få så stor del av beskattningen som möjligt förlagd till Sverige.

Sverige har hittills visat stor aktivitet då det gäller att ingå traktater för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

undvikande av dubbelbeskattning. En skärpning av de interna reglerna

till att i ökad omfattning träffa utomlands bosatta personer skulle med säkerhet

i utlandet uppfattas såsom oförenlig med Sveriges tidigare strävanden.

Från u-landshåll måste åtgärden komma att betraktas som ett försök

från svensk sida att ge vårt land ett bättre utgångsläge vid förhandlingar.

På sikt torde vårt land ha intresse av att på detta område verka för liberala

interna regler och av att få till stånd sådana överenskommelser att dubbelbeskattningsfallens

antal trots ökat utbyte av arbetskraft kan hållas på en

rimlig nivå.

Redan nu torde bosättningsbegreppet ha sådan innebörd att man kan

komma till rätta med verkliga missbruk. I vart fall synes det knappast troligt

att den i propositionen föreslagna regeln i praktiken skulle kunna förhindra

att definitiv utflyttning anses föreligga för de svenska medborgare,

som eftersträvar att icke längre bli beskattade i Sverige. I fråga om ettårsregeln

synes enligt motionärernas mening departementschefen ha åsyftat att

vistelsen utomlands skall ha varat minst ett år och inte mer än ett år för att

skattskyldigheten i Sverige skall bortfalla. Motionärerna yrkar därav föranledd

ändring av 54 § kommunalskattelagen.

Ansträngningarna att undanröja så mycket som möjligt av återstående

dubbelbeskattning bör enligt motionärernas mening också ske genom införande

av rationella regler för avräkning av utländska skatter. Tillfredsställande

regler om sådan avräkning är så mycket mer påkallade som det

knappast är sannolikt att Sverige har möjlighet att inom överskådlig tid

träffa dubbelbeskattningsavtal i en sådan omfattning att dubbelbeskattning

kan effektivt undanröjas.

Det avräkningsförfarande som föreslås i propositionen får praktisk betydelse

framför allt för skattskyldiga, som är verksamma i länder, med

vilka Sverige inte ingått dubbelbeskattningsavtal, d. v. s. utvecklingsländerna.

Enligt motionärernas mening är de föreslagna reglerna alltför restriktiva

för att tillgodose de krav som man från olika utgångspunkter har rätt

att ställa. Någon möjlighet att avräkna utländsk kommunal skatt eller utländsk

förmögenhetsskatt har inte införts utan avräkningsförfarandet har

begränsats till utländska inkomstskatter av statlig eller delstatlig karaktär.

Vidare får avräkning endast ske mot den statliga svenska inkomstskatten.

Någon möjlighet har inte heller införts att göra avräkning hos det svenska

moderbolaget för den utländska skatt som dess utländska dotterbolag erlagt

detta trots att helägda koncerner eljest i skattesammanhang brukar

behandlas som en enhet.

Under remissbehandlingen av dubbelbeskattningssakkunnigas betänkande

framkom från näringslivets sida åtskilliga önskemål vilka i Kungl. Maj:ts

proposition behandlats ytterst summariskt.

Ett effektivt undanröjande av förekommande internationell dubbelbe
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr Sb år 1966 21

skattning kan förväntas eliminera ett av hindren för svenska investeringar

i utvecklingsländerna. För alt ytterligare stimulera till investeringar i dessa

länder, hör man emellertid enligt motionärernas mening gå längre. Åtskilliga

utvecklingsländer brukar själva medge skattelättnader i sylte alt dra

till sig utländska investeringar. Såsom förslaget utformats kan emellertid i

många fall sådana lättnader helt omintetgöras genom att i stället beskattning

inträder i Sverige. Normalt kommer således den lättnad som investeringslandet

velat bereda det investerande företaget att tas om hand av

svenska staten i form av en höjd svensk skatt. Därigenom betas u-landet

sina möjligheter att skattevägen stimulera till svenska investeringar.

På många håll i utlandet tillämpas ett betydligt generösare avräkningsförfarande

än som skulle följa enligt Kungl. Maj:ts förslag. Flera industriländer

har också genom skattefavörer velat ta särskild hänsyn till investeringar

i u-länderna.

Även för vårt lands vidkommande borde det vara möjligt att genom interna

åtgärder på skatteområdet främja investeringar i u-länderna. Man

bör därvid inte begränsa sig endast till åtgärder för att undvika en total

beskattning som är högre än vår utan sikta till regler som kan medgiva beskattning

på en lägre nivå än vår.

Som exempel på åtgärder som vidtagits i utlandet kan nämnas att i

Frankrike och Nederländerna inhemska bolag i praktiken är helt befriade

från skatt på vinster från utländska filialer och dotterföretag. Enligt lagstiftningen

i Belgien beskattas sådana vinster efter en väsentligt lägre

skattesats än andra. Även i Canada och Förenta staterna finns liknande

regler i fråga om utdelningar från utländska dotterbolag. Det må vidare

nämnas att flera länder, däribland Västtyskland, infört särskilda skattefavörer

för sådana investeringar i u-länderna som ansetts kunna bidra till

dessas ekonomiska utveckling.

Motionärerna yrkar att en särskild utredning tillsätts med syfte att föreslå

den utvidgning av avräkningsförfarandet som bör ske för att undvika

de negativa effekter varom ovan talats. Åt denna utredning bör också anförtros

uppdraget att undersöka i vad mån man genom åtgärder på skatteområdet

kan stimulera de svenska företagen till en ökad investeringsverksamhet

i u-länderna i syfte att främja dessas ekonomiska utveckling. En

sådan utredning, bör innehålla expertis från näringslivet.

Utskottets yttrande

Bosättningsbegreppet

Frågan om en fysisk person är bosatt i Sverige eller ej är enligt den nu

gällande svenska skattelagstiftningen av grundläggande betydelse för hans

skattskyldighet här i riket. Den som anses bosatt i Sverige skall i princip

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

skatta för all inkomst, oavsett var den förvärvats, och för all den förmögenhet

han vid beskattningsårets utgång ägt här i riket eller å utländsk ort.

Den som inte anses bosatt i Sverige är däremot skyldig erlägga skatt endast

för vissa slag av inkomst. Skattskyldigheten omfattar i detta fall bl. a.

inkomst av här belägen fastighet och av här bedriven rörelse, vinst vid

försäljning av dylik fastighet eller rörelse samt inkomst av tjänst, som

uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket. Person

som är bosatt utom riket är vidare skattskyldig i Sverige till statlig inkomstskatt

för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar och

till kupongskatt för utdelning på aktier i svenska aktiebolag. Han är vidare

skyldig erlägga sjömansskatt vid tjänstgöring ombord på svenskt handelsfartyg.

I fråga om förmögenhetsskatten gäller att person bosatt utom riket

skall beskattas i Sverige endast för den förmögenhet som vid beskattningsårets

utgång varit här i riket nedlagd.

Enligt punkt 1 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen skall

fysisk person anses bosatt i Sverige, när han här har sitt egentliga bo och

hemvist. Med sådan person skall enligt G8 § kommunalskattelagen likställas

den som, utan att vara här i riket bosatt, stadigvarande vistas i

Sverige.

Vid sidan av denna huvudregel finns i berörda anvisningspunkt bestämmelser,

som tar sikte på mera speciella fall. Sålunda skall svensk medborgare,

som uppehåller sig på resor i främmande land men har bo och familj

kvar i riket, anses bosatt i Sverige även om vistelsen utomlands är

långvarig. Sjöman inskriven på sjömanshus här i riket och med familjen i

Sverige skall vid tjänstgöring ombord på fartyg i utrikes fart alltjämt anses

bosatt här. I allmän tjänst anställd person eller missionär, som för sin verksamhet

uppehåller sig och har fast bostad på utrikes ort, skall i allmänhet

inte anses bosatt i Sverige, även om han är mantalsskriven här. En liknande

bestämmelse finns i fråga om rörelse- och yrkesidkare, som för sin

verksamhet på ett mera stadigvarande sätt slagit sig ned på utrikes ort.

En persons mantalsskrivning är således helt utan betydelse för frågan

om hans skattskyldighet för inkomst. Skattskyldigheten är nämligen beroende

av förhållandena under hela beskattningsåret, medan bosättning i

mantalsskrivningshänseende uteslutande avgörs med hänsyn till förhållandena

den 1 november året före beskattningsåret.

Som den föregående redogörelsen torde utvisa ger reglerna om skatterättsligt

hemvist i deras nuvarande utformning inte några säkra hållpunkter

för bedömning av frågan var en person skall anses bosatt. Rättspraxis,

sådan den framträder i talrika avgöranden i högsta instans, är

också ett bevis på de svårigheter som föreligger att med tillämpning av nu

gällande regler nå fram till enhetliga och fasta principer. Från rättssäkerhetssynpunkt

måste detta bedömas som mycket otillfredsställande. De

svenska reglerna för beskattning av personer som rest utomlands är dess
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år lOtiti

utom otidsenliga. De överensstämmer på vikliga punkter inte med den

internationella skatterätten. För Sverige, som på senare år ingått dubbelbeskattningsavtal

med ett mycket stort antal länder, bar detta betytt att

man ofta inte kunnat utnyttja en beskattningsrätt som enligt avtal törbehållits

vårt land. Man kan nämligen genom ett dubbelbeskattningsavtal

aldrig utvidga skattskyldigheten utöver de gränser som anges i interna

svenska skatteförfattningar.

I propositionen föreslås en komplettering av bestämmelserna rörande

det skatterättsliga bosättningsbegreppet. Förslaget innebär att en person

under en tid av tre år efter utflyttningen från Sverige är skyldig visa att

lian verkligen bosatt sig i utlandet (»treårsrcgeln»). I anslutning till denna

bevisbörderegel föreslås skattebefrielse i Sverige för löneinkomster, som i

enskild tjänst förvärvas utomlands, under förutsättning att anställningen

och vistelsen i utlandet varat eller kan antagas komma att vara mer än ett

år (»ettårsregeln»). De föreslagna reglerna innebär, såvitt bevillningsutskottet

kunnat finna, i huvudsak eu kodifiering av gällande rättspraxis.

I motionerna 1:762 och 11:933 yrkas bibehållande av nu gällande bosättningsbegrepp

och sådan ändring av ettårsregeln att skattefrihet vid anställning

i enskild tjänst utomlands skall inträda så snart utlandsvistelsen

varat eller kan antas komma att vara minst ett år. Motionärerna framhåller

bl. a. att treårsregeln är behäftad med samma brister som de nuvarande

bosättningsreglerna. Möjligheterna att med ledning av den få en klarare

uppfattning om innebörden i bosättningsbegreppet torde vara begränsade.

En önskan att binda svenska medborgare hårdare till Sverige i beskattningshänseende

är enligt motionärernas mening inte tillräckligt för att

inkräkta på det enskilda näringslivets internationella engagemang och motarbeta

en ökad rörlighet på den internationella arbetsmarknaden.

Enligt utskottets mening är det inte osannolikt att den föreslagna treårsregeln

kommer att medföra vissa tillämpningssvarigheter. Allmän enighet

torde emellertid råda om nödvändigheten av lagregler, som ger Sverige

möjlighet att under vissa betingelser temporärt hindra internationell skatteflykt,

och sådana regler måste med nödvändighet vara så utformade att

de möjliggör taxeringsmässiga avgöranden på bedömanden in casu. Enligt

utskottets mening innebär den föreslagna treårsregeln otvivelaktigt en förbättring

i jämförelse med nu gällande ordning, inte minst därigenom att

de svårtolkade specialbestämmelserna i fråga om olika yrkeskategorier utgår

ur författningstexten och ersätts med en för alla utflyttningsfall gemensam

regel, som gör bosättningen och därmed skattskyldigheten beroende

av det förhållandet att vederbörande har »väsentlig anknytning» till Sverige.

I lagtexten anges exempel på omständigheter som kan vara av betydelse

vid bedömande av frågan om sådan »väsentlig anknytning» förelegat

under beskattningsåret. Enligt utskottets mening bör de skattskyldiga

med ledning av dem i flertalet fall kunna avgöra vilka skattekonsekvenser

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

en utflyttning kommer att medföra. Den för såväl skattemyndigheterna

som de enskilda väsentligaste fördelen med de nya reglerna torde emellertid

vara att dessa lämnar klart besked om hur löner och jämförliga avlöningsförmåner

skall beskattas. Därmed tillgodoser de nya bestämmelserna

ett viktigt rättssäkerhetsintresse.

Motionärerna tycks vara av den uppfattningen att treårsregeln innebär

en skärpning av nu gällande bosättningsbegrepp. Så är emellertid inte fallet.

Som utskottet tidigare nämnt kan de nya bestämmelserna sägas vara

en kodifiering av gällande rättspraxis. Då såsom huvudkrav för bosättning

i Sverige uppställts det villkoret, att vederbörande skall ha sitt egentliga

bo och hemvist här, lär därmed kunna förstås att — då tvekan råder

rörande frågan om hans bosättning i Sverige eller i annat land _ hans

anknytning till Sverige måste framstå som det väsentliga. Är anknytningen

till utlandet starkare, kan han inte längre anses bosatt här. Utskottet vill

särskilt understryka vad departementschefen i propositionen anfört om

syftet med de nya reglerna. Detta bör vara — framhåller han — att underlätta

framför allt för anställda i exportnäringarnas tjänst att tillträda befattningar

utom riket, samtidigt som man gör det möjligt att åtminstone

under någon tid bibehålla den oinskränkta skattskyldigheten i Sverige för

sådana, som uppehåller sig utomlands mer eller mindre tillfälligt utan att

ta definitivt hemvist där. Avsikten med treårsregeln är således uteslutande

att motverka skenbosättning i utlandet. Departementschefen framhåller

också att den i lagtexten gjorda uppräkningen av omständigheter som skall

anses tyda på »väsentlig anknytning» till Sverige inte bör förstås så, att

bosättning här skall anses föreligga så snart något av de särskilt angivna

förhållandena är för handen. »Fråga är i stället om faktorer som måste

vägas in i helhetsbilden» av den skattskyldiges förhållanden. Vid bedömningen

bör i motsats till vad tidigare i allmänhet gällt — särskild hänsyn

tas till den anknytning som den utflyttade har till sitt nya hemland. Det

anförda innebär enligt utskottets mening att begreppet »väsentlig anknytning»

inte får tolkas extensivt. Tvärtom torde det i en situation, där man

stravar efter ett ökat utbyte av arbetskraft länderna emellan och en ökad

möjlighet för svenska exportföretag att organisera sin u-landsverksamhet

så rationellt som möjligt, vara angeläget att inte onödigtvis försvåra internationell

rörlighet på arbetsmarknaden.

Med det anförda anser utskottet sig höra tillstyrka propositionens förslag

tdl bosättningsbegrepp. Utskottet avstyrker således motionärernas yrkande

om bibehållande av bosättningsreglerna i deras nuvarande utformning.

I motionerna I: 762 och II: 933 yrkas också en ändring av förslaget till

ettårsregel. Ändringen går ut på att skattefrihet för anställningsinkomst i

enskild tjänst skall anses föreligga så snart anställningen utomlands varat

»minst ett år» i stället för som enligt förslaget »mer än ett år». Enligt ut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år

skottets mening talar vissa skäl för ett godtagande av förslaget i propositionen.

Detta innebär nämligen att Sverige skulle kunna behålla beskattningsrätten

i de fall då utlandsanställningen är avsedd att vara ett år men

inte mer. Å andra sidan kan man inte bortse från att en regel sådan som den

föreslagna kommer att gynna dem, som har möjlighet att med den utländske

arbetsgivaren teckna kontrakt på elt år och någon dag därutöver.

Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra biträda lagstiftningsyrkandet

i motionerna I: 762 och II: 933 i nu förevarande del.

Bevillningsutskottet har i betänkande nr 55 till årets riksdag uttalat sig

för viss ändring av 7 § förordningen om statlig inkomstskatt. Denna ändring

bör enligt utskottets mening lämpligen vidtas i nu förevarande sammanhang,

vilket föranleder en omredigering av propositionens förslag till

ändrad lydelse av samma paragraf. Vidare bör den ändring av 54 § kommunalskattelagen

som bevillningsutskottet tillstyrkt i nämnda betänkande

iakttas.

Allmänna löner och pensioner m. m.

Förslaget i propositionen innebär i denna del att av stat och kommun

utbetalade löner och arvoden i regel skall beskattas i Sverige även om de

går till utomlands bosatta personer. För beskattningen gäller — liksom då

motsvarande förmåner utgår till i Sverige bosatta som arbetar utom riket

— inte någon tidsgräns. Även pensioner som utbetalas från Sverige av stat

och kommun skall — utan tidsbegränsning —- vara underkastade beskattning

här, oberoende av om den tidigare verksamheten utövats i Sverige

eller ej.

Genom de föreslagna bestämmelserna har de interna svenska skattereglerna

i huvudsak anpassats till vad som gäller enligt flertalet av Sverige

ingångna dubbelbeskattningsavtal. Utskottet kan därför biträda förslagen i

propositionen.

Utskottet behandlar i detta sammanhang en fråga som aktualiserats av

statens järnvägar i en till utskottet ingiven skrift.

Enligt 32 § 3 mom. kommunalskattelagen och punkt 7 av anvisningarna

till samma paragraf gäller att vad staten anvisat till bestridande av särskilda

med vissa tjänster eller uppdrag förenade kostnader inte utgör skattepliktig

intäkt. Såsom exempel på sådana ersättningar nämns bl. a. vissa

särskilda lönetillägg och därmed likställda förmåner till utom riket stationerad

personal vid utrikesförvaltningen.

I propositionen föreslås ett tillägg till nämnda paragraf och anvisningspunkt

av innebörd att förmåner, som motsvarar de nu nämnda och som

utgår till av staten anställd personal i svensk biståndsverksamhet, inte

skall redovisas som skattepliktig intäkt. Bestämmelsen har tillkommit i

syfte att undanröja varje tvekan om att de utlandstillägg och andra särskilda

ersättningar som utgår till experter anställda av SIDA är skatte
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

fria och har motiverats med att dessa experter såsom statligt anställda

kommer att vara underkastade beskattning i Sverige för sina löneinkomster

under hela anställningstiden.

Statens järnvägar, som har för avsikt att fr. o. m. den 1 januari 1967

låta sin utom riket stationerade personal erhålla i tillämpliga delar utlandsförmåner

såsom utlandstillägg, fri bostad med uppvärmning och belysning,

bostadskostnadsersättning m. m. med samma belopp och enligt de

grunder som gäller för utom riket stationerad personal vid utrikesförvaltningen,

yrkar sådan ändring av förslaget att skattefriheten för utlandstilllägg

och liknande förmåner utvidgas att gälla i fråga om all »utom riket

stationeiad personal i statens tjänst». Till stöd för yrkandet åberopas att

av lagtexten i dess nuvarande avfattning inte klart framgår att statens

järn\ägar kan med bibehållen skattefrihet för sin utomlands verksamma

personal låta denna erhålla samma utlandsförmåner som personalen vid

utrikesförvaltningen.

Utskottet delar statens järnvägars uppfattning att de åsyftade lagrummen

ger utrymme för viss tveksamhet i fråga om beskattningen av utlandsförmåner

som åtnjuts av andra än personal anställd vid utrikesförvaltningen

eller av SIDA. Enligt utskottets mening utgör bestämmelserna emellertid

inte något hinder att i fråga om utomlands stationerad personal vid

statens järnvägar eller annan statlig myndighet tillämpa samma beskattningsregler

som i fråga om personalen vid utrikesförvaltningen. Så sker_

uppenbarligen med tillämpning av 32 § 3 mom. kommunalskattelagen —

redan nu i fråga om utlandstillägg och andra ersättningar som uppbärs

av bl. a. försvars- och socialattachéer, handelssekreterare och lantbruksrepresentanter.

Dessa tillhör inte utrikesförvaltningen men torde trots detta

inte beskattas för sina utlandsförmåner.

Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att — utan närmare

utredning om arten och omfattningen av de ersättningar som f. n. utgår till

utomlands stationerad personal i statens tjänst — medverka till den av

statens järnvägar förordade författningsändringen.

Avräkning av utländsk skatt och därmed sammanhängande frågor

Den svenska skattelagstiftningen bygger i huvudsak på principen att internationell

dubbelbeskattning skall undvikas genom bilaterala avtal. Som

framgår av det föregående har Sverige under årens lopp slutit dubbelbeskattningsavtal

med ett mycket stort antal länder.

Lindring i förekommande dubbelbeskattning kan i viss omfattning medges

även med stöd av bestämmelser i de svenska skatteförfattningarna. Det

är här fråga om ensidiga åtgärder som inte förutsätter någon motprestation

från den andra statens sida. Utskottet erinrar om den möjlighet som

Konungen har att på ansökan av skattskyldig, som blivit föremål för dubbelbeskattning,

förordna om efterskänkande av statlig inkomstskatt och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr .74 år 196(i

statlig förmögenhetsskatt. Denna möjlighet till skattceftergitt förutsätter

emellertid alt »ömmande omständigheter eller eljest synnerliga skäl» föreligger

och torde utnyttjas i mycket begränsad omfattning.

Längre gående åtgärder vidtogs genom lagstiftning år 1951. Sedan detta

år räknas även allmän direkt skatt, som erlagts till utländsk stat eller kommun,

som avdragsgill kostnad vid taxering i Sverige av inkomst från källa

i beskattningslandet. Denna rätt till omkostnadsavdrag för utländsk allmän

skatt medför en lättnad i den svenska beskattningen som kan uppgå till

omkring hälften eller mer av den utländska skatten.

Den lindring i internationell dubbelbeskattning som kunnat medges genom

hittills vidtagna interna åtgärder har inte ansetts tillräcklig.

I propositionen föreslås därför, som ett komplement till dubbelbeskattningsavtalen,

införande i skattelagstiftningen av ett avräkningsförfarande

för utländsk skatt, ett s. k. credit of tax-system. Förfarandet innebär en

rätt för fysiska personer med hemvist i Sverige och svenska juridiska personer

att under vissa förutsättningar från den svenska statliga inkomstskatten

på inkomster från länder, med vilka dubbelbeskattningsavtal saknas,

avräkna vad i motsvarande skatt erlagts i ett sådant land. De föreslagna

reglerna får till resultat att den utländska inkomsten i princip beskattas

statligt endast en gång men efter den skattesats som tillämpas i den stat

som uttar den högsta skatten.

Dubbelbeskattningssakkunnigas förslag till skatteavräkningsregler, vilket

förslag så gott som oförändrat intagits i propositionen, har under remissbehandlingen

i princip tillstyrkts av samtliga myndigheter och organisationer

som yttrat sig därom. Den kritik som från näringslivets organisationer

riktats mot förslaget har företrädesvis avsett den avgränsning av rätten

till skatteavräkning som de sakkunniga förordat. Därvid har man —- med hänvisning till den stora betydelse som en rätt till skatteavräkning kan

få i fråga om svenska insatser i u-länderna — förordat en väsentlig utvidgning

av skatteavräkningsrätten.

I motionerna I: 761 och II: 932 samt I: 762 och II: 933 har hemställts om

utredning och förslag till åtgärder i syfte att stimulera svenska investeringar

i u-länderna. Motionärerna framhåller bl. a. att de föreslagna bestämmelserna

om skatteavräkning är alltför restriktiva. De medger nämligen avräkning

endast för faktiskt erlagd skatt, vilket betyder att de eventuella

skattelättnader som ett u-land kan medge för att stimulera svenska företag

till investeringar inom dess gränser, kommer svenska staten till godo

i form av höjd svensk skatt. Motionärerna i motionerna 1:762 och 11:933

anser även att rätten till skatteavräkning bör utvidgas att gälla också andra

än statliga skatter. Det måste vidare — framhåller de — vara till nackdel

att för rätten till skatteavräkning uppställts det villkoret att skatten skall

ha erlagts av den skattskyldige själv. Därmed har man omöjliggjort avräkning

för s. k. bakomliggande bolagsskatt, d. v. s. skatt som belöper pa ut
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

delning från ett utländskt dotterbolag och som erlagts av dotterbolaget. Liknande

synpunkter har åberopats i en till utskottet ingiven skrivelse från

Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund.

Samma utredningsyrkande som det i motionerna framställda tillstyrktes

av bevillningsutskottet vid förra årets riksdag (bet. nr 47). Riksdagen beslöt

emellertid i enlighet med en vid betänkandet fogad reservation av herr

John Ericsson m. fl. Reservanterna hade framhållit bl. a. att den angelägnaste

uppgiften när det gäller att skapa gynnsammare förutsättningar för

investeringar i utvecklingsländerna var att undanröja gällande internationell

dubbelbeskattning. Detta kunde enligt reservanternas mening bäst ske genom

dubbelbeskattningsavtal. Det var inte utan vidare klart att förekomsten

av interna lagstiftningsåtgärder, som medgav skattefavörer i olika

former för investeringar utomlands, alltid skulle komma att gynna utvecklingslandet.

Dylika regler kunde också användas som ett medel för skatteflykt.

Reservanterna hänvisade också till att bolagen redan enligt nu gällande

regler hade avsevärda möjligheter att finansiera investeringar utomlands

inte minst genom att svenska moderföretag till dotterföretag utomlands

kunde överföra vinst hänförlig till moderföretagets rörelse utan att

vinsten blev föremål för beskattning i Sverige.

Utskottet vill inte bestrida att gällande dubbelbeskattning kan innebära

ett hinder, när Sverige skall lämna sitt bidrag till uppbyggnadsarbetet i utvecklingsländerna.

Frånvaron av dubbelbeskattningsavtal med ett stort antal

utvecklingsländer och svårigheten att inom rimlig tid träffa sådana avtal

kan motivera att man genom interna lagstiftningsåtgärder söker underlätta

investeringar och annan ekonomisk verksamhet i dessa länder. Vissa

skäl talar därför enligt utskottets mening för motionärernas förslag om en

sådan utvidgning av avräkningsrätten att — såsom tillåts enligt vissa svenska

dubbelbeskattningsavtal med bl. a. u-länder — avräkning får ske med

hela den utländska skatten oavsett om denna helt eller delvis efterskänkts.

Av propositionen framgår emellertid att avgränsningen av utländska skattefavörer

erfarenhetsmässigt kräver ingående undersökning av den utländska

skattelättnadens art och syfte och att generella och ensidigt verkande åtgärder

på detta område skulle kunna få konsekvenser i beskattningshänseende

som är svåra att överblicka. Med hänsyn härtill och då bestämmelser

av den art motionärerna förordar enligt utskottets mening inte bör genomföras,

innan närmare erfarenheter vunnits av de nya reglernas tillämpning

i praktiken, anser utskottet sig böra biträda förslaget i propositionen.

Vad särskilt angår förslaget i motionerna I: 762 och II: 933 om en utvidgning

av avräkningsförfarandet till andra än statliga skatter vill utskottet erinra

om att dubbelbeskattningssakkunniga i sitt betänkande »Internationella

skattefrågor» framhållit att i praktiskt förekommande fall på svensk

sida den statliga inkomstskatten och i vederbörande utländska stat denna

skatts motsvarighet, åtminstone i regel, väger tyngst bland olika förekom
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966 29

mande direkta skatter och att dubbelbeskattningen genom de föreslagna

reglerna oftast torde komma att helt undanröjas.

Med det anförda avstyrker utskottet utredningsyrkandet i motionerna

I: 761 och II: 932 samt I: 762 och II: 933.

Fastighet i utlandet och utomlands självständigt bedriven rörelse

Intäkt av fastighet i utlandet och av utomlands självständigt bedriven

rörelse beskattas enligt gällande rätt som intäkt av kapital. Därvid anses

all fastighet och rörelse, som en skaltskyldig haft i utlandet, som en särskild

förvärvskälla. I fråga om denna förvärvskälla gäller sedan kommunalskattelagens

tillkomst särskilda regler för beräkning av nettoinkomst. Den

skattskyldige är sålunda berättigad till avdrag inte bara för omkostnader

utan också för vad som av inkomsten använts för själva förvärvskällan, exempelvis

i form av investeringar i byggnader och inventarier. Uppkommer

underskott på sådan fastighet eller rörelse får avdrag för underskottet ske

endast från annan intäkt av fastighet eller rörelse i utlandet.

Förslaget i propositionen innebär att intäkter av fastigheter och självständigt

bedrivna rörelser i utlandet i princip likställs med intäkter av motsvarande

slag i Sverige. Dock skall beskattningen av fastighet i utlandet

oavsett fastighetens art följa de vanliga reglerna i 24 § 1 mom. och 25 § 1

och 2 mom. kommunalskattelagen. Gällande särbestämmelser föreslås så

till vida kvarstå att underskott på fastighet och rörelse i utlandet liksom

hittills skall få avdras endast från annan utländsk inkomst av samma förvärvskälla.

Vidare skall fastighet och rörelse i utlandet också i fortsättningen

anses som en förvärvskälla och intäkter i sådan förvärvskälla räknas

till intäkt av kapital.

Utskottet finner de i propositionen redovisade skälen för en ändring av

gällande bestämmelser välgrundade. Den avdragsrätt för investeringar som

nu föreligger vid beräkning av inkomst av fastighet och rörelse i utlandet

är som nämnts alltid begränsad till belopp som motsvaras av inkomster

under samma år och inom samma förvärvskälla. Eu beskattning, som medger

värdeminskningsavdrag och dessutom förlustavdrag under den enda förutsättningen,

att avdraget utnyttjas under den sexårsperiod som föreskrivs

i förordningen om förlustutjämning, torde enligt utskottets mening, i vart

fall på sikt, leda till ett för de skattskyldiga förmånligare beskattningsresultat

än de nuvarande reglerna för inkomstberäkningen. Vad särskilt

angår rörelse vill utskottet understryka att de nu gällande bestämmelserna

endast avser utomlands självständigt bedriven verksamhet. Enligt utskottets

mening torde sådan verksamhet vara så sparsamt förekommande

att särbestämmelser redan av den anledningen synes överflödiga.

Med det anförda anser utskottet sig böra biträda förslaget i propositionen.

Dock bör i punkten 4 av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen göras

ett förtydligande tillägg i syfte att markera att schablontaxering av fastighet

i utlandet inte kan förekomma.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

De delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till särskild

behandling föranleder intet yttrande från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 127 icke kunnat av riksdagen

oförändrad antagas samt i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 85 och de likalydande motionerna I: 762 av herrar

Åkerlund och Lundberg samt 11:933 av herrar Nordgren

och Regnéll, ävensom med avslag på de likalydande

motionerna I: 761 av herrar Sundin och Ernulf samt II: 932

av herr Larsson i Umeå m. fl. — måtte antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med de ändringar, att 54 § samt punkt

4 av anvisningarna till 38 § nämnda lag erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag)

(Utskottets förslag)

54

Från skattskyldighet------— av kapital;

c) i utlandet---------och rättigheter:

för inkomst------förordning åtnjutits;

d) ägare av-------------till livförsäkring;

h) här i------------norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under

förutsättning att anställningen

och vistelsen i utlandet varat mer än

ett år eller enligt anställningsavtal

eller på annan grund kan antagas

komma att vara mer än ett år.

för inkomst av anställningen under

förutsättning att anställningen

och vistelsen i utlandet varat minst

ett år eller enligt anställningsavtal

eller på annan grund kan antagas

komma att vara minst ett år.

Aktiebolag och---------bolagens verksamhet.

Om aktierna-------lös egendom.

Förvärvar svenskt — — —----inbetald insats.

Att personer, —-------samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 38 §.

4. Intäkt av fastighet eller rörelse 4. Intäkt av fastighet eller rörelse

i utlandet beräknas med ledning i i utlandet beräknas med ledning i

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b är 1966

(Utskottets förslag)

tillämpliga delar av vad som enligt

21 §, 24 § t inom. och 28 § gäller

för motsvarande slag av fastighet eller

rörelse inom riket.

2) förordning angående ändring i förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt med den ändringen,

att 7 § erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag)

tillämpliga delar av vad som enligt

21, 24 och 28 §§ gäller för motsvarande

slag av fastighet eller rörelse

inom riket.

(Kungl. Ma j. ts förslag)

7 §•

Från skattskyldighet-----

(Nuvarande lydelse)

h) svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar med undantag

och inskränkningar som nedan i

denna paragraf sägs:

för utdelning från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar

;

(Utskottets förslag)

avsedda ändamål;

(Utskottets förslag)

h) svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar

i den omfattning som i 5b §

kommunalskattelagen sägs;

verksamhet.

i) här i-------hänförlig

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

k) här i___________- h) kommunalskattelagen.

Riksskattenämnden må,---------icke föras.

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

Aktiebolag och ekonomiska föreningar,

vilka driva bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse,

äga icke åtnjuta vid h) omförmäld

skattefrihet. Dock äro aktiebolag

och ekonomiska föreningar,

som driva bank- eller annan penningrörelse

eller sådan rörelse jämte

annan verksamhet, frikallade från

skattskyldighet för utdelning å aktier

oeh andelar, vilka innehavas som

ett led i organisationen av bolagens

eller föreningarnas verksamhet till

den del denna avser annat än för
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

valtning av fastighet, värdepapper eller

annan därmed likartad lös egendom.

Vidare äga aktiebolag, som driva

sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

åtnjuta skattefrihet

för utdelning å aktier och andelar,

vilka innehavas som ett led i organisationen

av sådan bolagens verksamhet.

Om aktierna i svenskt aktiebolag

eller andelarna i svensk ekonomisk

förening till huvudsaklig del ägas eller

på därmed jämförligt sätt innehavas

—• direkt eller genom förmedling

av juridisk person — av en fysisk

person eller ett fåtal fysiska personer

och om bolaget eller föreningen

icke visar att dess vinstmedel i

skälig omfattning använts för utdelning

till delägarna, skall vad i första

stycket vid h) sägs äga tillämpning

allenast såvitt avser utdelning å aktier

eller andelar, vilka innehavas av

bolaget eller föreningen såsom ett led

i organisationen av annan verksamhet

än förvaltning av fastigheter,

värdepapper eller annan därmed likartad

lös egendom.

Riksskattenämnden må, om synnerliga

skäl därtill föranleda, medgiva

bolag eller förening, som jämlikt

bestämmelserna i nästföregående

stycke skall utgöra skatt för utdelning

å aktier eller andelar, att för

viss tid åtnjuta i första stycket vid

h) omförmäld skattefrihet, över beslut,

som riksskattenämnden meddelat

i sådant ärende, må klagan icke

föras.

Att personer,-----samma paragraf.

3) förordning om ändring i förordningen den 23 oktober

1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b år 1966

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 761 av herrar Sundin och

Ernulf samt II: 932 av herr Larsson i Umeå m. fl., ävensom

2) de likalydande motionerna 1:762 av herrar Åkerlund

och Lundberg samt II: 933 av herrar Nordgren och Regnéll,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 17 november 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Wärnberg*, Elofsson*,

Tage Johansson, Enarsson, Paul Jansson, Skårman, Ottosson och Tistad;

samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Vigelsbo, Engkvist*, Andersson

i Essvik*, Enskog*, Carlsson i Västerås*, Carlstein*, Lothigius, öhvall och

Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Enarsson, Skårman, Ottosson, Tistad, Vigelsbo, Enskog, Lothigius,

Öhvall och Börjesson i Falköping, vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 27 med »I

motionerna» och slutar på s. 29 med »och 11:933» bort ha följande lydelse:
»I

motionerna I: 761 och II: 932 samt I: 762 och II: 933 har hemställts

om utredning och förslag till åtgärder i syfte att stimulera svenska investeringar

i u-länderna. Samma utredningsyrkande som det i motionerna

framställda tillstyrktes av bevillningsutskottet vid förra årets riksdag (bet.

nr 47). Riksdagen beslöt emellertid i enlighet med en vid betänkandet fogad

reservation av herr John Ericsson m. fl.

Vad särskilt gäller den i motionerna berörda frågan om utvecklingsländer

som tillämpar ett system med s. k. tax incentives medger utskottet att

gällande dubbelbeskattning kan innebära ett hinder, när Sverige skall läm
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 54 år 1966

na sitt bidrag till uppbyggnadsarbetet i dessa länder. Frånvaron av dubbelbeskattningsavtal

med ett stort antal utvecklingsländer och svårigheten

att inom rimlig tid träffa sådana avtal kan motivera att man genom interna

Lagstiftningsåtgärder söker underlätta investeringar och annan ekonomisk

verksamhet i dessa länder. Starka skäl talar därför enligt utskottets

mening för motionärernas förslag om en sådan utvidgning av avräkningsrätten

att — såsom tillåts enligt vissa svenska dubbelbeskattningsavtal

med bl. a. u-länder — avräkning får ske med hela den utländska skatten

oavsett om denna helt eller delvis efterskänkts. Även andra metoder

för avräkning kan tänkas. Utredning härom bör enligt utskottets mening

snarast komma till stånd.

I samband med utredningsarbetet bör beaktas att skattereglerna för

svenska företag som investerar i utvecklingsländerna delvis är mycket

svåröverskådliga och därför i behov av förenkling och förbättring. Det torde

vara möjligt att genom en ytterligare reformering av skattebestämmelserna

undanröja brister i dessa och därigenom nå ökad stimulans för

svenska investeringar i utvecklingsländerna.

Med det anförda får utskottet tillstyrka ifrågavarande yrkanden i motionerna

I: 761 och II: 932 samt I: 762 och II: 933.»

dels att utskottet under punkten B bort hemställa,

att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna

1:761 av herrar Sundin och Ernulf samt 11:932 av herr

Larsson i Umeå m. fl. ävensom de likalydande motionerna

I: 762 av herrar Åkerlund och Lundberg samt II: 933 av

herrar Nordgren och Regnéll, de två sistnämnda motionerna

såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om utredning och förslag till åtgärder i syfte att

genom undanröjande av brister i skattelagstiftningen stimulera

svenska investeringar i u-länderna.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 6600 28

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:338 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens revisorers berättelse, såvitt avser § 3, över den år 1965 av dem verkställda granskningen av statsverket. a1 i texten