Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1966-11-15 · 21 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 16 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:55, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1906

1

Nr 55

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 870),

m. m. jämte i ämnet väckt motion.

I en den 4 mars 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 85, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 6 § 3 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom. och 6 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt,

4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november

1956 (nr 623);

5) förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. förordningen den 30 november

1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad

inkomst.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen behandlas frågan vilka åtgärder som bör vidtas beträffande

inkomst- och förmögenhetsskattelagstiftningen för att hindra skatteflykt

genom kryphål i lagstiftningen. Någon särskild bestämmelse mot skentransaktioner

anses inte nödvändig eftersom dessa i praxis bedöms efter

sin verkliga innebörd. Mot andra skatteflyktsatgärder behövs däremot ingripande

genom lagstiftning. En allmän bestämmelse mot skatteflykt, avsedd

att tillämpas över hela beskattningsområdet, anses dock mindre lämplig. I

överensstämmelse med hittills tillämpade lagstiftningsprinciper förordas att

skatteflykt på begränsade områden av lagstiftningen omöjliggörs genom

mer allmänt hållna bestämmelser. I propositionen föreslås en sådan bestämmelse

för att hindra att vinstmedel i aktiebolag och ekonomiska föreningar,

som tömts eller avses skola tömmas på sina realtillgångar, obehörigen undgår

beskattning.

Ett annat förslag i propositionen gäller beskattningen av oskiftat dödsbo

som har en inkomst överstigande 10 000 kr. taxerad inkomst eller en

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

förmögenhet överstigande 100 000 kr. skattepliktig förmögenhet. Förslaget

innebär att sådant dödsbo under en awecklingstid av tre år efter dödsfallet

skall betraktas såsom särskilt skattesubjekt och taxeras enligt hittillsvarande

bestämmelser. Vid taxering för senare år skall dödsboet behandlas enligt

de regler som gäller för handelsbolag, vilket innebär att boets inkomst och

förmögenhet beskattas hos dödsbodelägarna i förhållande till deras andelar

i boet. Möjlighet att erhålla dispens från de nya reglerna föreslås för särskilda

fall.

I avsikt att stänga den lucka i skattelagstiftningen som f. n. finns vid utskiftning

av t. ex. varulager från aktiebolag förordas vidare att beskattningen

vid utskiftning av tillgång från aktiebolag och ekonomiska föreningar

regleras författningsmässigt.

I propositionen behandlas också beskattningsreglerna beträffande patent,

goodwill och liknande rättigheter. Det föreslås att vad som gäller för

inventarier i rörelse skall tillämpas för dessa rättigheter. I samband härmed

förordas att hyresrätt uttryckligen likställs med goodwill i beskattningshänseende.

Propositionen grundar sig på skatteflyktskommitténs förslag i betänkande

»Om åtgärder mot skatteflykt» (SOU 1963: 52).

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1967 och tilllämpas

fr. o. in. 1968 års taxering. Reglerna rörande dödsbos behandling i

beskattningshänseende avses dock träda i kraft ett år senare.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 29 § 1 mom., 53 § 3 mom. och 54 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 samt punkt 1 av anvisningarna till 28 §,

punkt 5 av anvisningarna till 29 §, punkt 5 av anvisningarna till 38 §, punkt

1 av anvisningarna till 41 §, punkt 4 av anvisningarna till 53 § och punkt 2

av anvisningarna till 66 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Från bruttointäkten

29 §.

(Föreslagen lydelse)

--till kapitalförlust;

förlust, som uppstått i rörelsen

och ej år av sådan natur som avses

* Sf,n,fte av 29 § 1 mom- se 1960:64, av 53 § 3 mom. se 1953:400, av 54 § se

In? no T’ a?a?“n-o 1 3V anvisnin8arna till 28 § se 1959:170, av punkt 5 av anvisningarna

till 29 § se 195/: /2 och av punkt 1 av anvisningarna till 41 § se 1955:255.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i punkt 1 nionde stycket av anvisningarna

till M §;

kostnad för-------— — tillhörande fördelningsledningar.

Har skattskyldig----_____----oavskrivna värde.

53 §.

3 in o in. Avlider skattskyldig,-------— — den avlidne.

ya(j j — -------— —--för fastighet.

För senare beskattningsår än det,

då dödsfallet inträffade, taxeras

oskiftat dödsbo, om den avlidne vid

sitt frånfälle var bosatt här i riket,

som inländsk juridisk person och i

annat fall som här i riket icke hemmahörande

juridisk person.

Från och med det taxeringsår som

följer närmast efter det fjärde kalenderåret

efter det kalenderår, då

dödsfallet inträffade, tillämpas dock

bestämmelserna om handelsbolag på

dödsbo efter den som vid sitt frånfälle

var bosatt här i riket, om för

dödsboet skulle ha beräknats högre

till statlig inkomstskatt taxerad inkomst

än 10 000 kronor eller större

skattepliktig förmögenhet än 100 000

kronor. Dödsbo på vtlket bestämmelserna

om handelsbolag varit tilllämpliga

något beskattningsår anses

därefter som sådant bolag i beskattningshänseende,

oavsett storleken av

boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna

i detta stycke tillämpas

icke på fideikommissbo.

Om särskilda skäl föreligga, må

riksskattenämnden på ansökan förklara

att oskiftat dödsbo, som enligt

föregående stycke skall behandlas

såsom handelsbolag i beskattningshänseende,

må taxeras enligt bestämmelserna

i tredje stycket. Ansökan

skall för att kunna upptagas till

prövning göras hos riksskattenämnden

senast den dag boet har att avlämna

uppgift enligt 38 § taxeringsförordningen

för beskattningsåret.

Mot beslut, som riksskattenämnden

meddelat i sådant ärende, må talan

icke föras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

4

(Nuvarande lydelse)

54

Från skattskyldighet —----

Aktiebolag och--—----

Om aktierna ---------

Riksskattenämnden må, om synnerliga

skäl därtill föranleda, medgiva

bolag eller förening, som jämlikt

bestämmelserna i nästföregående

stycke skall utgöra skatt för utdelning

å aktier eller andelar, att för

viss tid åtnjuta i första stycket vid

a) omförmäld skattefrihet, över beslut,

som riksskattenämnden meddelat

i sådant ärende, må klagan icke

föras.

Att personer,

(Föreslagen lydelse)

§•

■---till livförsäkring.

—----bolagens verksamhet.

-----lös egendom.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller

svensk ekonomisk förening aktie i

sådant bolag eller andel i sådan förening

och är det icke uppenbart att

det bolag eller den förening som gör

förvärvet därigenom erhåller tillgång

av verkligt och särskilt värde

med hänsyn till förvärvarens rörelse

eller kapitalförvaltning, åtnjutes icke

skattefrihet enligt första stycket vid

a) för utdelning å aktien eller andelen

av sådana medel som vid förvärvet

funnos hos det utdelande bolaget

eller den utdelande föreningen

och som icke motsvara tillskjutet

belopp eller inbetald insats. Utdelning

anses i första hand gälla andra

medel än sådana som motsvara tillskjutet

belopp eller inbetald insats.

-----samma paragraf.

Anvisningar

till 28 §.

1. Till intäkt av rörelse hänföras

samtliga intäkter i penningar eller

varor, som influtit i rörelsen. Detta

innebär, att intäkten skall vara av

sådan beskaffenhet, att den normalt

är att räkna med och ingår såsom ett

led i den förvärvsverksamhet, varom

fråga är. Hit räknas alltså inflytande

betalning för varor eller produkter,

som den skattskyldige för i handel

eller tillverkar, och gäller detta

även för det fall, att rörelseidkaren

vid överlåtelse av rörelsen till annan

låter i överlåtelsen ingå befintliga varor

eller produkter. Denna överlåtelse

utgör då så att säga den sista affärshändelsen

i hans rörelse. Däremot

räknas icke hit sådan intäkt,

som till den skattskyldige kan inflyta

vid sidan av rörelsen eller utanför

vad som normalt är att anse såsom

driftinkomst, såsom exempelvis

1. Till intäkt av rörelse hänföras

samtliga intäkter i penningar eller

varor, som influtit i rörelsen. Detta

innebär, att intäkten skall vara av

sådan beskaffenhet, att den normalt

är att räkna med och ingår såsom ett

led i den förvärvsverksamhet, varom

fråga är. Hit räknas alltså inflytande

betalning för varor eller produkter,

som den skattskyldige för i handel

eller tillverkar, och gäller detta även

för det fall, att rörelseidkaren vid

överlåtelse av rörelsen till annan låter

i överlåtelsen ingå befintliga varor

eller produkter. Denna överlåtelse

utgör då så att säga den sista affärshändelsen

i hans rörelse. Däremot

räknas icke hit sådan intäkt,

som till den skattskyldige kan inflyta

vid sidan av rörelsen eller utanför

vad som normalt är att anse såsom

driftinkomst, såsom exempelvis vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är 1968 5

(Nuvarande Igdelse)

vid avyttring av personlig lösegendom

eller för stadigvarande bruk i

rörelsen avsedda fastigheter eller

andra tillgångar — angående för sådant

bruk avsedda maskiner och

andra inventarier så ock patenträtter

och liknande tidsbegränsade rättigheter

ävensom rättigheter av

goodwills natur, se dock andra, tredje,

fjärde och femte styckena här nedan.

Den intäkt, som erhålles genom

en dylik, oberoende av rörelsen verkställd

avyttring, skall tagas i betraktande

vid inkomstberäkningen för

förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet

och bedömas efter de för

denna förvärvskälla stadgade grunder.

Intäkt vid avyttring av för stadigvarande

bruk avsedda maskiner och

andra inventarier, vilka icke vid beräkning

av värdeminskningsavdrag

hänföras till byggnad (se punkt 7 av

anvisningarna till 29 §), hänföres till

intäkt av rörelse.

Vid avyttring av patenträtt eller

liknande tidsbegränsad rättighet

skall såsom intäkt av rörelse upptagas

vad som vid dylik avyttring

må hava återbekommits av belopp,

för vilka avdrag i beskattningsavseende

åtnjutits; i övrigt skall intäkten

upptagas såsom intäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet, i den mån

enligt 35 § förutsättningar för skattepliktig

realisationsvinst föreligga.

I enlighet---------

Då skattskyldig, i samband med

överlåtelse av rörelse eller eljest, till

annan överlåter rättighet av goodwills

natur, såsom varumärke, firmanamn,

tidningstitel o. dyl., skall

såsom intäkt av rörelse upptagas

skillnaden mellan ersättningen för

rättigheten och vad som av rättighelf

Bihang till riksdagens protokoll 1966.

(Föreslagen lydelse)

avyttring av personlig lösegendom

eller för stadigvarande bruk i rörelsen

avsedda fastigheter eller andra

tillgångar —- angående för sådant

bruk avsedda maskiner och andra

inventarier så ock patenträtter och

liknande tidsbegränsade rättigheter

ävensom hyresrätter och rättigheter

av goodwills natur, se dock andra

och tredje styckena här nedan. Den

intäkt, som erhålles genom en dylik,

oberoende av rörelsen verkställd avyttring,

skall tagas i betraktande vid

inkomstberäkningen för förvärvskällan

tillfällig förvärvsverksamhet

och bedömas efter de för denna förvärvskälla

stadgade grunder.

Till intäkt av rörelse hänföres intäkt

vid avyttring av för stadigvarande

bruk avsedda maskiner och

andra inventarier, vilka icke vid beräkning

av värdeminskningsavdrag

hänföras till byggnad (se punkt 7

av anvisningarna till 29 §), samt intäkt

vid avyttring av patenträtt eller

liknande tidsbegränsad rättighet.

Detsamma gäller intäkt vid avyttring

av hyresrätt och av varumärke,

firmanamn eller annan rättighet

av goodwills natur.

realisationsvinst föreligga.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller

svensk ekonomisk förening tillgång

på annat sätt än genom sådan fusion

som avses i 28 § 3 mom. och skulle

vid en försäljning av tillgången köpeskillingen

ha varit skattepliktig i

förvärvskällan, anses bolaget eller

föreningen ha åtnjutit skattepliktig

7 samt. Nr 55

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse)

tens anskaffningsvärde kvarstår oavskrivet

i beskattningshänseende (jfr

punkt 5 tredje stycket anvisningarna

till 29 §). Har rättighet av goodwills

natur förvärvats annorledes än genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, skall såsom anskaffningsvärde

för rättigheten anses det belopp,

som kvarstår i beskattningshänseende

oavskrivet för överlåtaren.

till

5. Avdrag får jämväl ske för värdeminskning,

som patenträtt och liknande

tidsbegränsad rättighet, vilken

rörelseidkare förvärvat för utnyttjande

vid en av honom driven

tillverkning, undergått på grund av

minskning av giltighetstiden. Beträffande

värdeminskningsavdrag för

dylik tillgång skola föreskrifterna i

punkt 3 äga motsvarande tillämpning.

Patenträtt eller liknande rättighet,

vilken rörelseidkare tillgodogör sig

genom att överlåta exploateringen

därav till annan, är att anse såsom

vara i rörelse och skall följaktligen

icke behandlas enligt regeln i denna

punkt utan enligt reglerna för dylik

tillgång.

Kostnad för anskaffning av varumärke,

firmanamn eller andra rättigheter

av goodwills natur må avdragas

genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag

inom en period

av tio år från den tidpunkt, då kostnaden

uppkommit; dock att, där så

på grund av särskilda omständigheter

finnes skäligt, kostnaden må, enligt

taxeringsnämnds eller, om besvär

anförts, prövningsnämnds särskilda

beprövande, fördelas på en

längre period. Har skattskyldigs rörelse

för visst år utvisat förlust eller

(Föreslagen lydelse)

inkomst, som om tillgången sålts.

Som köpeskilling gäller därvid tillgångens

verkliga värde vid utskiftningen.

29 §.

5. Avdrag får jämväl ske för värdeminskning,

som patenträtt och

liknande tidsbegränsad rättighet undergått

på grund av minskning av

giltighetstiden. Det är härvid utan

betydelse om rörelseidkaren förvärvat

rättigheten för att utnyttja den

vid tillverkning som han bedriver

eller om han tillgodogör sig rättigheten

genom att överlåta utnyttjandet

av denna till annan. Genom värdeminskningsavdrag

avdrages också

kostnad för anskaffning av hyresrätt

och av varumärke, firmanamn

eller annan rättighet av goodwills

natur.

Beträffande värdeminskningsavdrag

för tillgång som avses i första

stycket äga föreskrifterna i punkterna

3 och 4 motsvarande tillämpning.

Om moderbolag eller övertagande

förening genom sådan fusion, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

avses, övertager patenträtt, hyresrätt

eller tillgång av goodwills natur,

skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag

och av vad som

återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet

av tillgången så anses som

om bolagen eller föreningarna utgjort

en skattskyldig.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

så ringa överskott, att den skattskyldige

vid beräkning av nettointäkten

av rörelsen ej kunnat utnyttja det

på året belöpande avdraget, skola

beträffande rätt för den skattskyldige

att tillgodoräkna sig det resterande

avdraget för senare år bestämmelserna

i punkt 3 c tredje stycket

äga motsvarande tillämpning. Har

skattskyldig i samband med överlåtelse

av rörelse eller eljest avyttrat

tillgång, varom nu är fråga, får avdrag

ske för vad som i beskattningshänseende

återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,

i den mån detta

belopp överstiger vad som influtit

vid avyttring av tillgången. Om moderbolag

eller övertagande förening

genom sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket avses,

övertager tillgång, varom nu är

fråga, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag

och av vad som

återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet

av tillgången så anses som om

bolagen eller föreningarna utgjort

en skattskyldig.

till 38 6.

5. Vad som gäller om utdelning

från utländskt bolag skall enligt bestämmelsen

i 67 § tillämpas jämväl

å utdelning från annan här i riket

icke hemmahörande juridisk person.

Oskift dödsbo efter person, som vid

sitt frånfälle icke varit bosatt eller

stadigvarande vistats här i riket, anses

såsom en här i riket icke hemmahörande

juridisk person (jfr

punkt 4 i anvisningarna till 53 §).

Utdelning från sådant dödsbo till i

Sverige bosatt delägare av inkomst,

som förvärvats under den tid delägarna

suttit i oskift bo — men

givetvis ej utskiftning av den avlidnes

efterlämnade tillgångar — skall

således här i riket bliva föremål för

beskattning. Från denna föreskrift

meddelas likväl ett undantag i 54 §

första stycket e).

5. Vad som gäller om utdelning

från utländskt bolag skall enligt bestämmelsen

i 67 § tillämpas jämväl

å utdelning från annan här i riket

icke hemmahörande juridisk person.

Oskift dödsbo efter person, som vid

sitt frånfälle icke varit bosatt eller

stadigvarande vistats här i riket, anses

såsom en här i riket icke hemmahörande

juridisk person (jfr 53 §

3 mom.). Utdelning från sådant dödsbo

till i Sverige bosatt delägare av

inkomst, som förvärvats under den

tid delägarna suttit i oskift bo —

men givetvis ej utskiftning av den

avlidnes efterlämnade tillgångar —

skall således här i riket bliva föremål

för beskattning. Från denna

föreskrift meddelas likväl ett undantag

i 54 § första stycket e).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse)

1. Inkomst av-----

För skattskyldig,---

Därest vinstresultatet--

Den i--------

Lagret vid------

Därest värdet----

Utan avseende----—

Vad i-------

(Föreslagen lydelse)

till 41 §.

— ---— särskilt stadgas.

-------av följande.

---— —--stadgade grunder.

— ---nedan sägs.

------för inkurans.

---------icke gälla.

----—--vara påkallat.

---- — såsom skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag

av skattskyldig, som driver bankeller

annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,

eller av annan skattskyldig,

för vilken aktien utgör varulagertillgång,

och är det icke

uppenbart att den skattskyldige därigenom

erhåller tillgång av verkligt

och särskilt värde för honom med

hänsyn till hans rörelse, må sådan

nedgång i aktiens värde som beror

på utdelning till den skattskyldige av

medel, vilka vid förvärvet funnos

hos det utdelande bolaget och icke

motsvara tillskjutet belopp, ej föranleda

att aktien vid inkomstberäkningen

för den skattskyldige upptages

till lägre belopp än som motsvarar

hans anskaffningskostnad för

aktien. Har denna, innan sådan utdelning

skett, upptagits till lägre belopp

än den skattskyldiges anskaffningskostnad,

må aktien vid utgången

av det beskattningsår, varunder

utdelningen äger rum, icke upptagas

till lägre belopp än aktiens värde i

beskattningshänseende vid ingången

av samma år med tillägg av ett belopp,

som motsvarar skillnaden mellan

den skattskyldiges anskaffningskostnad

för aktien och nämnda värde,

dock högst av det utdelade beloppet.

Sker utdelning utan att det

värde för aktien, som ligger till

grund för beräkningen av den skattskyldiges

inkomst, påverkas och

medför detta att den skattskyldige

efter överlåtelse av aktien eller upplösning

av bolaget redovisar förlust,

skall därifrån avräknas det belopp

som motsvarar utdelningen. Utdelning

som avses i detta stycke anses i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse)

Avdrag för------

Vid bestämmande---

När fråga —------

Nedskrivning av — -----

Vad här--------

Har avverkningsrätt---

Om beskattningsmyndighet,

Motsvarande gäller — — —

(Föreslagen lydelse)

första hand gälla andra medel än

sådana som motsvara tillskjutet belopp.

Vad som sägs om aktie i detta

stycke äger motsvarande tillämpning

på andel i ekonomisk förening. Med

tillskjutet belopp avses därvid inbetald

insats.

—----skattskyldiga angivit.

--------- eget kapital.

— ----skulle ifrågakommit.

- -----september beskattningsåret.

-----årets inkomst.

—- — — influtna likviden.

------till beskattning.

--- — års inkomstberäkning.

till 53 8.

4. Oskift dödsbo anses i skattskyldighetsavseende

såsom inländsk juridisk

person, då den avlidne varit

vid sitt frånfälle här i riket bosatt

eller vid samma tid stadigvarande

vistats härstädes, samt i annat fall

såsom här i riket ej hemmahörande

juridisk person.

4. Att bestämmelserna om handelsbolag

skola tillämpas för oskiftat

dödsbo medför att dödsboet icke

skall åsättas taxering. I stället skall

dödsboets inkomst hänföras till de

särskilda delägarnas inkomst med

belopp som för varje delägare motsvarar

hans andel i boets inkomst.

Om annat icke följer av arvsavsägelse

eller avtal om sammanlevnad i

oskiftat dödsbo, anses därvid delägares

andel i boets inkomst motsvara

hans andel i boets behållning

enligt lag och testamente. Till skattepliktig

inkomst hänföres ej vad

delägare erhåller genom skifte av

boet.

Förklaring enligt 53 § 3 mom. sista

stycket må meddelas exempelvis

när frågan vilka som äro dödsbodelägare

är oklar till följd av tvist om

testamente eller av annan anledning.

till 66 8.

2. På grund av förevarande paragrafs

stadganden, jämförda med

53 § 3 inom., skall för oskift dödsbo

efter avliden person, som under

det år frånfället timat men icke vid

dödsfallet varit bosatt eller stadigvarande

vistats här i riket, vid taxering

nästföljande år såsom hemortskommun

anses den kommun, som

2. På grund av förevarande paragrafs

stadganden, jämförda med

53 § 3 inom., skall för oskift dödsbo

efter avliden person, som under det

år frånfället timat men icke vid

dödsfallet varit bosatt eller stadigvarande

vistats här i riket, vid taxering

nästföljande år såsom hemortskommun

anses den kommun, som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse)

utgjort den avlidnes hemortskommun.

Vid taxering under senare år

har dödsboet däremot såsom utländsk

juridisk person ingen hemortskommun

här i riket (se punkt 4

av anvisningarna till 53 §).

(Föreslagen lydelse)

utgjort den avlidnes hemortskommun.

Vid taxering under senare år

har dödsboet däremot såsom utländsk

juridisk person ingen hemortskommun

här i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967, såvitt avser 29 § 1 mom.,

54 § samt punkt 1 av anvisningarna till 28 §, punkt 5 av anvisningarna

till 29 § och punkt 1 av anvisningarna till 41 §. Nämnda lagrum i äldre

lydelse gälla dock fortfarande i fråga om 1967 års taxering och eftertaxering

för år 1967 eller tidigare år. I övrigt träder denna lag i kraft den

1 januari 1968. Äldre bestämmelser i denna del gälla dock fortfarande

i fråga om 1968 års taxering och eftertaxering för år 1968 eller tidigare år.

Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna

till 29 § om avdrag för värdeminskning, som patenträtt eller liknande

tidsbegränsad rättighet undergått på grund av minskning av giltighetstiden,

skall som ingångsvärde för rättighet, vars utnyttjande den skattskyldige

överlåtit till annan och som till följd därav enligt äldre bestämmelser

behandlats såsom vara i rörelse, anses rättighetens värde i beskattningshänseende

vid utgången av närmast föregående beskattningsår eller,

om detta värde icke kan fastställas, anskaffningsvärdet.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 6 § 3 mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 6 § 3 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6

3 mom. Avlider skattskyldig,

skall för det beskattningsår, då dödsfallet

inträffade, oskift dödsbo efter

honom taxeras såväl för inkomst,

vilken den avlidne haft, som för inkomst,

vilken ingått till dödsboet efter

dödsfallet, och skall därvid för

§•

3 mom. Bestämmelserna i 53 §

3 mom. första, tredje, fjärde och

femte styckena kommunalskattelagen

om taxering av oskiftat dödsbo

äga motsvarande tillämpning vid

taxering till statlig inkomstskatt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1906 11

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

dödsboet tillämpas vad som enligt

bestämmelserna i denna förordning

skolat gälla för den avlidne.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser

gälla dock fortfarande i fråga om 1968 års taxering och eftertaxering för

år 1968 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom. och 6 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. och 6 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 om statlig förmögenhetsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

1 mom. Vid förmögenhetsberäkningen----och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant tillgängligt

eller utlånats eller nedlagts

i obligationer eller insatts i bank eller

annorstädes eller bestått av andra

fordringar eller av aktier eller andelar

i ekonomiska föreningar, bolag

eller rederier, i den mån samma

kapital icke är att hänföra till i c)

här ovan nämnd egendom;

d) kapital, som finnes kontant

tillgängligt eller utlånats eller nedlagts

i obligationer eller insatts i

bank eller annorstädes eller bestått

av andra fordringar eller av aktier

eller andelar i ekonomiska föreningar,

bolag eller rederier eller av andel

i oskiftat dödsbo som vid taxering

till statlig inkomstskatt skall

behandlas såsom handelsbolag, i den

mån samma kapital icke är att hänföra

till i c) här ovan nämnd egendom

;

e) lös egendom,------ beskattningsårets utgång.

1 m o in. Skyldighet att

a) fysiska personer, vilka voro här

i riket bosatta vid beskattningsårets

utgång, och oskifta dödsbon efter

personer, som vid dödsfallet voro här

21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka voro här

i riket bosatta vid beskattningsårets

utgång, och oskifta dödsbon efter

personer, som vid dödsfallet voro

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1951: 791 och av 6 § 1 mom. se 1950: 312.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i riket bosatta, ävensom i 10 § 1 här i riket bosatta, med undantag

inom. förordningen om statlig in- av dödsbon som vid taxering till

komstskatt omförmälda familjestif- statlig inkomstskatt skola behand
-

telser: las såsom handelsbolag, ävensom i

10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt omförmälda familjestiftelser:
för

all-----------i riket.

Medlem av---------- för förmögenhet.

För skattskyldiga, — -—- — ----meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar, bostadskreditföreningar ---— för förmögenhet.

Utländska försäkringsanstalter--— bedriven livförsäkringsrörelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser

gälla dock fortfarande i fråga om 1968 års taxering och eftertaxering för år

1968 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att till 38 § taxeringsförordningen den 23 november

1956 skall fogas ett nytt moment, betecknat 3 mom., av nedan angiven

lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

38 §.

3 in o m. Bestämmelserna i 1 och

2 mom. gälla i tillämpliga delar även

sådant oskiftat dödsbo som vid inkomst-

och förmögenhetstaxering

skall anses som handelsbolag.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser

gälla dock fortfarande i fråga om 1968 års taxering och eftertaxering för år

1968 eller tidigare år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

13

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. förordningen den 30 november 1951

(nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 3 § 3 mom. förordningen den 30 november 1951

angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 m o m. I fråga-------

4) intäkt i form av engångsersättning

vid avyttring av sådan patenträtt

eller liknande rättighet, som är

att anse såsom vara i rörelse, samt

vid avyttring eller avlösning av rätt

till royalty, allt under förutsättning

att avyttringen eller avlösningen

skett i samband med överlåtelse,

upplåtelse eller nedläggande av rörelse;
5)

intäkt vid — ---------

Vad i----------

liknande förfarande;

4) intäkt i form av engångsersättning

vid avyttring av patenträtt

eller liknande rättighet samt vid avyttring

eller avlösning av rätt till

royalty, allt under förutsättning att

avyttringen eller avlösningen skett i

samband med överlåtelse, upplåtelse

eller nedläggande av rörelse;

sådan inkomst,

och rörelsegren.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser

gälla dock fortfarande i fråga om 1967 års taxering och eftertaxering för

år 1967 eller tidigare år.

Till utskottet har hänvisats den i anledning av propositionen väckta in ot

i o n e n I: 747 av herrar.Enarsson och Holmberg, vari hemställts, att riksdagen

måtte antaga det vid propositionen nr 85 fogade förslaget till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) med det

tillägg till punkt 4 av anvisningarna till 53 § som framgår av följande lydelse.

till 53 §.

4. Att bestämmelserna---av boet.

Förklaring enligt---annan anledning. Särskilt skäl varom i nämn
’

Senaste lydelse av 3 § 3 mom. se 1962:193.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 ur 1966

da lagrum sägs skall i regel anses föreligga, där delägarna i dödsboet är

efterlevande make och ett eller flera omyndiga barn, i förekommande fall

jämte myndigt barn, vilka driver jordbruk eller rörelse genom samlevnad

i oskiftat bo.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 48 har riksdagen beslutat

uppskjuta behandlingen av förevarande proposition och motion till

innevarande års höstsession.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 16—21.

Allmän bestämmelse mot skentransaktioner och skatteflvktsåtgärder,

s. 22—44.

Inkomstbeskattning av utdelning från aktiebolag och ekonomiska föreningar

i vissa fall, s. 45—65.

Inkomst- och förmögenhetsbeskattning av dödsbon, s. 66—104.

Diverse frågor, s. 105—119.

Av innehållet i motionen må här återges följande.

Förslaget i propositionen innebär att dödsbon får tre år eller i vissa fall

något mera för skifte och avveckling. Därefter inträder ändrade beskattningsregler

för alla som överskrider vissa angivna beloppsgränser. Syftet

med den ändrade lagstiftningen anges vara att skatt skall utgå med samma

belopp som skulle träffat delägarna om dessa direkt beskattats.

Motionärerna ifrågasätter om resultatet av lagstiftningen blir likformigt

och rättvist. En ideell andel i ett dödsbo har knappast samma värde i den

skattskyldiges hand som den egendom till motsvarande värde han äger

ensam. Dispositionen över såväl tillgångarna som avkastningen kan nämligen

vara i avsevärd grad beskuren. Särskilt gäller detta om i boet finns

omyndig delägare. Därest i sådana fall dödsboformen medför viss skattelindring

för delägarna är detta knappast oberättigat med hänsyn till inskränkningarna

i dispositionsrätten.

Enligt motionärernas mening finns bärande motiv för att nuvarande beskattningsregler

bör gälla för dödsbo, där delägarna är efterlevande make

och omyndiga barn. I många fall fortsätter efterlevande make och barn att

driva den avlidnes jordbruk eller rörelse genom sammanlevnad i oskiftat

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är l!)6ti

bo. I sådana dödsbon, vari avtal träffats om sammanlevnad i oskiftat bo,

är syftet i regel att hemmet skall bestå under oförändrade former trots att

ena maken avlidit. Rätt vanligt torde därför vara att, sedan de vuxna barnen

erhållit ersättning för sitt arbete i hemmet, ingen skillnad göres i användningen

av boets avkastning med hänsyn till de omyndiga barnens underhåll

och uppfostran, utan strävan är att hålla hemmet samman på samma

sätt som under normala förhållanden, då båda föräldrarna lever, tram

till den tidpunkt då samtliga barn uppnått myndighetsåldern. Efter nämnda

tidpunkt bär delägarna helt andra möjligheter att efter egna önskemål

ordna så att egendomen kvarblir inom den kretsen.

Motionärerna anser i likhet med flera remissinstanser, att dödsboet är en

bra och smidig förvaltningsform, särskilt när dödsboet driver näringsverksamhet.

Det föreligger visserligen inte heller efter ett genomförande av den

föreslagna lagstiftningen någon lagstadgad skyldighet att slutta dödsbo,

men de skattemässiga konsekvenserna kan medföra en tvingande nödvändighet

att så sker.

Utskottet

I den förevarande propositionen föreslås på grundval av de förslag, som

framlagts i skatteflyktskommitténs betänkande »Om åtgärder mot skatteflykt»

(SOU 1963:52), ändringar i skattelagstiftningen i syfte att förhindra

vissa former av skatteflykt och omotiverade skattelättnader samt att

undanröja vissa inadvertenser i lagstiftning och rättspraxis. Sålunda förordas

bestämmelser för att motverka att uppsamlade vinstmedel i aktiebolag

och ekonomiska föreningar, vilka tömts på sina realtillgångar, undgår

beskattning. Propositionen innehåller även förslag till ändrade regler

rörande inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av dödsbo. Yidare föreslås

en författningsmässig reglering av beskattningen vid utskiftning av

tillgångar från aktiebolag och ekonomiska föreningar samt enhetliga regler

för beskattningen av patent, goodwill, hyresrätt och liknande rättigheter.

De nya bestämmelserna är avsedda att tillämpas första gången vid 1968

års taxering. Reglerna rörande dödsbos behandling i beskattningshänseende

föreslås dock gälla fr. o. m. 1969 års taxering.

Inledningsvis diskuteras i propositionen frågan om behovet av och möjligheten

att införa allmänna bestämmelser mot skentransaktioner och

skatteflyktsåtgärder. Departementschefen delar kommitténs uppfattning

att något behov av en författningsmässig reglering mot skentransaktioner

inte föreligger med hänsyn till att de rättstillämpande myndigheterna sedan

länge ansetts kunna ingripa mot rättshandlingar, som tillkommit för skens

skull. Skatteflyktskommittén har inte ansett det möjligt att utforma en

allmän skatteflyktsbestämmelse, som samtidigt tillgodoser kraven på rätts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

säkerhet och på effektivitet vid beskattningen. På grund därav anser departementschefen

i likhet med flertalet remissinstanser, att skatteflykt i

fortsättningen liksom hittills måste motverkas genom lagstiftningsingripanden

allt eftersom nya metoder för kringgående av bestämmelserna blir

kända.

Enligt utskottets mening är en förutsättning för en likformig och rättvis

beskattning, att beskattningsreglerna är så utformade, att de inte ger mindre

nogräknade skattskyldiga möjligheter att genom olika transaktioner

undgå eller erhålla omotiverad lindring i den av statsmakterna avsedda beskattningen.

Det ekonomiska livets skiftande förhållanden och det allt mer

utbredda skattetänkandet ställer därför ökade krav på skattelagstiftningens

utformning.

Utskottet delar uppfattningen att det för närvarande inte är vare sig

lämpligt eller möjligt att i skattelagstiftningen införa en generell bestämmelse

mot skentransaktioner och skatteflyktsåtgärder. Genom att man

således måste inrikta lagstiftningen på att täppa till befintliga kryphål,

kan det knappast undvikas att bestämmelserna blir komplicerade och svårtolkade.

Trots de lagstiftningsingripanden, som tidigare gjorts och de som nu

föreslås i propositionen för att hindra kringgående av bestämmelserna,

kvarstår fortfarande på grund av brister i lagstiftningen och oenhetlighet

i rättstillämpningen vissa möjligheter att genom olika åtgärder helt undgå

skatt eller erhålla inte avsedda skatteförmåner för skattskyldiga, som vill

och kan begagna sig därav. För närvarande pågår ett betydande reformarbete

inom skattelagstiftningen, varvid självfallet sådana problem varom

här är fråga kommer att beaktas. Detta förhållande bör emellertid inte utgöra

hinder för skyndsamma ingripanden lagstiftningsvägen så snart nya

metoder för skatteflykt uppmärksammas eller redan kända metoder börjat

praktiseras i ökad omfattning.

Utskottet behandlar härefter förslaget om ändrade regler för beskattningen

av utdelning från aktiebolag och ekonomiska föreningar. I praktiken

har förekommit att vinstmedel, som uppsamlats företrädesvis i aktiebolag,

genom vissa manipulationer, som går under benämningen lundintransaktioner,

kunnat skattefritt uttas genom att aktierna i bolaget överlåtits till

ett annat bolag, vilket på grund av gällande bestämmelser åtnjutit skattefrihet

för utdelningar. Sådana fysiska och juridiska personer, för vilka

aktierna eller andelarna utgjort varulagertillgångar, har vidare kunnat

neutralisera dubbelbeskattningens verkningar genom att nedskriva aktierna

eller andelarna med samma belopp som den uppburna utdelningen.

För att förhindra sådant missbruk föreslås i propositionen att aktiebolag

och ekonomiska föreningar inte skall äga rätt till eljest medgiven

skattefrihet för utdelning på aktier eller andelar, om det av omständigheterna

i samband med förvärvet av aktierna eller andelarna uppenbarligen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

framgår, alt bolaget eller föreningen genom förvärvet inte erhållit tillgång

av verkligt och särskilt värde med hänsyn till företagets rörelse eller kapitalförvaltning.

Därjämte föreslås med avseende på de fall, då inköpta aktier

eller andelar är att betrakta som varulagertillgangar, begränsning av

nedskrivningsrätten under motsvarande förutsättning.

Förslaget till reglering av beskattningen vid s. k. lundintransaktioner

avser i första hand att skapa garantier för att principen om dubbelbeskattning

av aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas inkomster effektivt

upprätthålles och kan därför inte inge betänkligheter från principiell

synpunkt. Möjligen kan den invändningen göras, att bestämmelserna äi

invecklade och ägnade att ytterligare komplicera lagstiftningen på detta

område. Härvid bör emellertid beaktas departementschefens uttalande att

lagstiftningens effekt främst torde bli av prohibitiv karaktär och att antalet

fall, där tillämpningen blir aktuell, kommer att bli ringa. Med det

anförda tillstyrker utskottet i princip propositionen i denna del.

De nya bestämmelserna rörande beskattningen av utdelning från aktiebolag

och ekonomiska föreningar föreslås i propositionen intagna i 54 §

kommunalskattelagen och kommer därigenom endast att gälla vid den

kommunala taxeringen. Avsikten har givetvis varit att de nya reglerna

även skall äga tillämpning vid den statliga taxeringen. Författningsmässigt

synes detta lämpligen böra regleras genom att i 7 § förordningen om statlig

inkomstskatt intas en hänvisning till 54 § kommunalskattelagen. Genom

en sådan hänvisning blir flera av de bestämmelser, som för närvarande

finns intagna i 7 § förordningen om statlig inkomstskatt, överflödiga och

kan utgå. Utskottet föreslår en sådan ändring av sistnämnda paragraf. Denna

ändring bör lämpligen vidtagas i samband med behandlingen av proposition

nr 127, vilken också innehåller förslag till ändring av berörda paragraf.

Enligt nuvarande bestämmelser beskattas dödsbo efter person, som vid

sitt frånfälle varit bosatt här i riket, för det beskattningsår, under vilket

dödsfallet inträffade, såväl för den avlidnes som för dödsboets inkomster

ävensom för dödsboets förmögenhet vid utgången av beskattningsåret. För

beskattningsår, som följer efter dödsåret, taxeras sådant dödsbo som svensk

juridisk person. Statlig inkomstskatt uttas efter den skatteskala, som gäller

för ensamstående skattskyldig, och statlig förmögenhetsskatt utgår efter

samma regler som för fysisk person.

För närvarande är det ofta förenat med stora fördelar i beskattningshänseende

att bibehålla ett dödsbo oskiftat. Med anledning därav föreslås i

propositionen att dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle var bosatt här

i riket, skall efter viss tid beskattas enligt de för handelsbolag gällande

reglerna. Så föreslås ske från och med det taxeringsår, som infaller närmast

efter utgången av det fjärde kalenderåret efter det kalenderår, varunder

dödsfallet inträffade. Som delägares andel i dödsboet skall anses vad

enligt lag och testamente på honom belöper av boets inkomst och förmögen
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

het, om inte annat föranleds av arvsavsägelse eller av överenskommelse

om sammanlevnad i oskiftat bo. Det sagda gäller endast dödsbon, som har

en skattepliktig förmögenhet överstigande 100 000 kr. eller som har högre

till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10 000 kr. Övriga dödsbon skall

beskattas enligt nuvarande bestämmelser. Riksskattenämnden skall i särskilda

fall kunna medge dispens från de nya bestämmelserna. Dispensrätten

är avsedd att tillämpas, när alltför stora svårigheter möter alt skifta

boet, t. ex. när det på grund av testamentstvist är oklart, vilka personer

som är rätta dödsbodelägare.

I motionen I: 747 hemställs att dispens från de nya bestämmelserna även

skall kunna medges, då delägarna i dödsboet är efterlevande make och

omyndiga barn, vilka driver jordbruk eller rörelse efter avtal om sammanlevnad

i oskiftat bo.

Av de undersökningar skatteflyktskommittén gjort framgår, att dödsbon

i betydande omfattning bibehållits oskiftade längre tid än som normalt

erfordras för dödsboavvecklingen och att reduktionsregeln vid förmögenhetsbeskattningen

tillämpats i onormalt stor omfattning på dödsboförmögenheter.

Ett sådant resultat av beskattningsreglerna är självfallet inte tillfredsställande

vare sig från rättvisesynpunkt eller av praktiska skäl. Med

hänsyn till att dödsbo inte är underkastat dubbelbeskattning bör inkomstoch

förmögenhetsbeskattningen i princip vara så utformad, att skatten i

stort sett utgår med samma belopp, som skulle ha träffat dödsbodelägarna,

om dessa direkt beskattats. En sådan effekt uppnås, om på sätt föreslagits

i propositionen reglerna för beskattning av handelsbolag blir tillämpliga

på dödsbon. Vägande invändningar av principiell natur torde inte kunna

riktas mot att de föreslagna reglerna av taxeringstekniska skäl givits begränsad

räckvidd. Med det aniörda tillstyrker utskottet i princip den föreslagna

lagstiftningen.

Vad härefter angår yrkandet i motionen I: 747 vill utskottet erinra om att

det redan enligt nuvarande regler i vissa fall kan vara förenat med fördelar

i beskattningshänseende att så snart som möjligt skifta sådana dödsbon,

som avses i motionen, varefter delägarna gemensamt driver dödsboets

tidigare verksamhet. Det bör vidare uppmärksammas att den föreslagna

lagstiftningen berör ett relativt begränsat antal dödsbon och att det inte

heller efter lagstiftningens genomförande i och för sig föreligger skyldighet

att skifta boet. Pa grund därav och då ett bifall till motionärernas yrkande

inte skulle stå i överensstämmelse med syftet med reformen anser utskottet

sig inte kunna tillstyrka motionen. Inte heller i övrigt har utskottet något

att erinra mot utformningen av de föreslagna dispensbestämmelserna och

tillstyrker således propositionen även i denna del.

Enligt gällande rättspraxis jämställs dubbelbeskattade företags utdelning

av egendom, som utgör varulagertillgångar eller inventarier, med avyttring

av egendomen. Sådan utdelning föranleder därför i princip inkomst
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är 1060

beskattning hos det utdelande företaget. Däremot ullas ingen inkomstskatt,

när ett aktiebolag eller en ekonomisk förening utskiftar egendom till

det skattemässiga restvärdet. Trots detta får delägare, som använder de utskiftade

varulager- eller inventarietillgångarna i rörelse, enligt nuvarande

praxis uppta tillgångarna till saluvärdet. Härigenom blir eventuell dold

reserv inte beskattad, och det första ledet i dubbelbeskattningen blir således

överhoppat.

Förslaget i propositionen innebär, att utskiftning från aktiebolag eller

ekonomiska föreningar på annat sätt än genom fusion likställs med försäljning.

Som köpeskilling skall därvid anses tillgångens verkliga värde vid

utskiftningen.

Enligt utskottets mening föreligger inte skäl att behandla utdelning och

utskiftning olika i beskattningshänseende. Det bör även framhållas att utdelning

och utskiftning sedan länge i rättspraxis jämställts med avyttring

vid realisationsvinstbeskattningen. Förslaget, som grundar sig på principen

om inkomstbeskattningens kontinuitet, föranleder därför ingen erinran

från utskottets sida.

Slutligen framlägges i propositionen förslag till ändrade regler rörande

beskattningen av patenträtt, goodwill, hyresrätt och liknande rättigheter.

Dylika rättigheter föreslås i beskattningshänseende likställda med inventarier.

Detta innebär ett ändrat inkomstbegrepp för flertalet patenträtter

därigenom, att vad som erhålles vid avyttring av sådan rätt alltid blir att

anse som skattepliktig inkomst. Vidare blir reglerna om räkenskapsenlig

respektive planenlig avskrivning tillämpliga. Därutöver förordas upphävande

av bestämmelsen att patent, som upplåtits till annan för begagnande,

skall betraktas som varulagertillgång.

Förslaget syftar till att åstadkomma större enhetlighet i beskattningen.

Därjämte tillgodoses önskemålen om möjligheter till snabbare avskrivning

än för närvarande av dylika rättigheter. Utskottet finner förslagen välbetänkta

och har för sin del inte funnit anledning till erinran mot desamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 85 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas och med avslag på motionen I: 747 av

herrar Enarsson och Holmberg — måtte antaga följande

vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 6 § 3 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1966

3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 1 inom.

och 6 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)

om statlig förmögenhetsskatt;

4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den

23 november 1956 (nr 623); samt

5) förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. förordningen

den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning

av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst;

B) att motionen I: 747 av herrar Enarsson och Holmberg

måtte, i den mån den icke kan anses besvarad genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 15 november 1966

På bevillningsutskottets vägnar;

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Wärnberg, Elofsson*,

Tage Johansson, Lundström, Enarsson, Paul Jansson, Ottosson, Arne Pettersson

och Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Vigelsbo, Engkvist, Andersson

i Essvik, Enskog, Carlsson i Västerås*, Carlstein, Söderström, öhvall

och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Elofsson, Enarsson, Ottosson, Vigelsbo, Söderström och Börjesson

i Falköping, vilka

dels anfört följande.

Enligt vår mening finns bärande motiv för att nuvarande beskattningsregler

bör gälla för dödsbo, där delägarna är efterlevande make och omyndiga

barn i förekommande fall jämte myndiga barn.

I många fall fortsätter den avlidnes make och barn att driva den avlidnes

jordbruk eller rörelse genom sammanlevnad i oskiftat bo. Syftet med

denna förvaltningsform är då i regel att hålla samman hemmet och i möjligaste

mån ge barnen samma uppfostran och möjligheter att under likartade

förhållanden gå ut i förvärvslivet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 är 1966 21

Om boel beskattas enligt reglerna för handelsbolag innebär detta, att avkastningen

och förmögenheten uppdelas på delägarna och dessas andel

sammanlägges med eventuell annan inkomst och förmögenhet. Förvaltningen

i fråga om deklarationer, skatter in. m. skall eu delägare då i förekommande

fall sköta från annan ort. Det föreligger inte längre samma helhetssyn

på hemmet som tidigare. Delägaren får betala samma skatt som om

han ensam hade inkomst och förmögenhet motsvarande andelens belopp,

men i fråga om dispositionsrätten är han bunden av de inskränkningar förvaltningen

av omyndig delägares andel i boet alltid måste föra med sig.

Beskattningsformen kan medföra, att en sådan delägare tröttnar och boet

skiftas eller kanske skingras genom försäljning — åtgärder, som kanske

inte alls sammanfaller med den omyndiges intressen och önskemål vid

myndighetsåldern.

För det allmänna är denna beskattningsfråga inte av någon stor omfattning

och för ifrågavarande fall, nämligen dödsbon med omyndiga delägare,

torde nuvarande beskattningsregler inte utgöra något intrång på

syftet om en likformig och rättvis beskattning, om man tar i beaktande

den inskränkta dispositionsrätten över såväl tillgångar som avkastning vi

här förut pekat på.

dels ock under åberopande av innehållet i motionen 1:747 av herrar

Enarsson och Holmberg ansett, att utskottet under punkterna A 1 och B

bort hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till motionen I: 747 av

herrar Enarsson och Holmberg antaga det vid propositionen

fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) med den ändringen,

att punkt 4 av anvisningarna till 53 § erhåller följande

lydelse.

Anvisningar

till 53 §.

4. Att bestämmelserna---(= prop.)---av boet.

Förklaring enligt--- — (= prop.)---— annan anledning. Sådan

förklaring må även meddelas när delägarna i dödsboet äro efterlevande

make och ett eller flera omyndiga barn, i förekommande fall jämte myndigt

barn, vilka driva jordbruk eller rörelse genom sammanlevnad i oskiftat

bo.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660023

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.