Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1966
1966-11-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1966:57, Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1966
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1966
1
Nr 57
Bevillningsutskottets betänkande i anledning no Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om ändrad
lydelse av 13 § förordningen den 4 oktober 1929
(nr 307) angående tullrestitution, in. in.
I eu den 21 oktober 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 134, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 4 oktober 1929
(nr 307) angående tullrestitution;
2) förordning om ändrad lydelse av 16 § tulltaxeförordningen den 13 maj
1960 (nr 391);
3) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 13 maj
1960 (nr 396) om frihet från införselavgift i vissa fall;
4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 27 april 1962 (nr 120)
om straff i vissa fall för oriktig ursprungsdeklaration in. m.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande
I
propositionen föreslås vissa ändringar i lagstiftningen på tullområdet i
anslutning till ändringar i EFTA-konventionens bestämmelser om tullrestitution.
Sålunda förordas att Kungl. Maj :t får rätt att göra de avvikelser från
gällande regler om tullrestitution och tullfrihet som de nya EFTA-bestämmelserna
ger anledning till. Vidare föreslås införande av straffansvar för
den som lämnar oriktig deklaration rörande sina tullrestitutionsförhållanden.
Ändringarna avses träda i kraft den 31 december 1966.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 57
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1966
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 4 oktober 1929
(nr 307) angående tullrestitution
Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 4 oktober 1929 angående
tullrestitution1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
13 §.
Konungen äger förordna om de avvikelser
från denna förordning som
föranledas av Sveriges förpliktelser
enligt konventionen angående upprättandet
av Europeiska frihandelssammanslutningen
eller associationsavtal
slutet i enlighet med konventionens
bestämmelser.
Konungen eller,---av tullrestitution.
De föreskrifter---av Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 31 december 1966. 1
1 Senaste lydelse av 13 § se 1964:257.
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1066
3
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 16 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)
Härigenom förordnas, att 16 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
16 §.
Konungen äger förordna om de avvikelser
från denna förordning som
föranledas av Sveriges förpliktelser
enligt konventionen angående upprättandet
av Europeiska frihandelssammanslutningen
eller associationsavtal
slutet i enlighet med konventionens
bestämmelser.
Närmare föreskrifter för tillämpning
av denna förordning och av tulltaxan
samt till förekommande av
missbruk av tullfrihet eller annan
förmån, som är medgiven enligt
nämnda författningar meddelas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 31 december 1966.
Konungen meddelar de särskilda
föreskrifter, som erfordras för tilllämpning
av denna förordning och
av tulltaxan samt till förekommande
av missbruk av tullfrihet eller annan
förmån, som är medgiven enligt
nämnda författningar.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1966
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 13 maj 1960 (nr 3%)
om frihet från införselavgift i vissa fall
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 13 maj 1960 om frihet
från införselavgift i vissa fall skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges.
(Nuvarande lydelse)
2
Restitution av skatt eller annan
avgift, som erlagts till tullverket på
grund av införsel till riket, må, i
den mån återbäring av det erlagda
beloppet icke i annan ordning kan
medgivas, åtnjutas i den utsträckning
restitution av tull med stöd
av 2, 4, 5, 6 eller 6 a § förordningen
den 4 oktober 1929 (nr 307)
angående tullrestitution beviljas för
varan eller, i fråga om tullfri vara,
skulle beviljas, därest varan var
tullbelagd.
(Föreslagen lydelse)
§•
Restitution av skatt eller annan
avgift, som erlagts till tullverket på
grund av införsel till riket, må, i
den mån återbäring av det erlagda
beloppet icke i annan ordning kan
medgivas, åtnjutas i den utsträckning
restitution av tull med stöd av
2, 4, 5, 6 eller 6 a § förordningen
den 4 oktober 1929 (nr 307) angående
tullrestitution beviljas för varan
eller, i fråga om tullfri vara, skulle
beviljas, därest varan var tullbelagd.
För vara, som utförts till annat
land inom Europeiska frihandelssammanslutningens
område och för
vilken rätt till tullrestitution föreligger,
gälla bestämmelserna i första
stycket, även om restitution ej begärts.
Denna förordning träder i kraft den 31 december 1966.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 är 1966
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 27 april 1962 (nr 120)
om straff i vissa fall för oriktig ursprungsdeklaration m. m.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 27 april 1962 om straff i vissa
fall för oriktig ursprungsdeklaration in. m.1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
1
Har någon i deklaration, certifikat
eller annan handling, som hos
myndighet inom eller utom riket
eller hos auktoriserad handelskammare
åberopas till bevis om varas
ursprung eller försändning för ändamål
som avses i konventionen angående
upprättandet av Europeiska
frihandelssammanslutningen, uppsåtligen
lämnat oriktig uppgift, ägnad
att vid införsel av varan i annan
stat än Sverige inom sammanslutningens
område leda till frihet
från tull eller annan motsvarande avgift
eller till att för låg tull eller avgift
uttages, dömes till dagsböter eller
fängelse i högst ett år. Detsamma
skall gälla om den som tillhandahållit
den åberopade handlingen med
vetskap om att den innehåller sådan
oriktig uppgift. Är brott som nu
sagts grovt, skall dömas till fängelse
i högst två år.
Begår någon av grov oaktsamhet
gärning som i första stycket sägs,
dömes till dagsböter.
Är brott--— — —----stn
(Föreslagen lydelse)
§•
Har någon i deklaration, certifikat
eller annan handling, som hos myndighet
inom eller utom riket eller
hos auktoriserad handelskammare
åberopas till bevis för vinnande av
områdesbehandling som avses i konventionen
angående upprättandet av
Europeiska frihandelssammanslutningen,
uppsåtligen lämnat oriktig
uppgift, ägnad att vid införsel av vara
i annan stat än Sverige inom sammanslutningens
område leda till frihet
från tull eller annan motsvarande
avgift eller till att för låg tull eller
avgift uttages, dömes till böter
eller fängelse i högst ett år. Detsamma
gäller om den som tillhandahållit
den åberopade handlingen med
vetskap om att den innehåller sådan
oriktig uppgift. Är brott som nu sagts
grovt, dömes till fängelse i högst två
år.
Begår någon av grov oaktsamhet
gärning som i första stycket sägs,
dömes till böter.
dömas.
Denna lag träder i kraft den 31 december 1966.
1 Senaste lydelse av 1 § se 1964:218.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1966
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinns under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Inledning, s. 6.
Gällande bestämmelser, s. 7.
EFTA-konventionen, s. 7•—9.
Svenska bestämmelser, s. 9—It.
Förslaget och remissyttrandena, s. 11.
Generaltullstyrelsens förslag, s. 11—14.
Remissyttrandena, s. 15—18.
Departementschefen, s. 18—20.
Utskottet
I den förevarande propositionen föreslås ändring i lagstiftningen på tullområdet
i anslutning till de i proposition nr 123 behandlade ändringarna i
EFTA-konventionens bestämmelser om tullrestitution. Konventionsändringen
innebär i praktiken att tullrestitution inte skall tillåtas i handeln mellan
medlemsländerna, sedan tullawecklingen på industrivaror helt genomförts.
Åtgärden avser att motverka eljest uppkommande snedvridning av olika
näringsgrenars konkurrensförhållanden inom frihandelsområdet.
En avveckling av rätten till tullrestitution som förutsättning för tullfrihet
inom EFTA var beslutad redan i 1960 års EFTA-konvention. De därefter
fattade besluten om en skyndsammare avtrappning av EFTA-tullarna
har alltså inte inneburit andra ändringar i fråga om avvecklingen av rätten
till tullrestitution än att genomförandet därav nu sker den 31 december
1966 i stället för den 1 januari 1970, som ursprungligen avsågs. Av
propositionen framgår att viss tvekan tidigare rått beträffande avvecklingen
av restitutionsrätten men att några principiella invändningar av vikt inte
framkommit mot de av generaltullstyrelsen förordade författningsändringar
som föreslås i propositionen. I frågan huruvida möjligheter bör tillskapas
att inbetala tull för material som åtgått vid tillverkning i svensk frihamn,
för att därigenom få förutsättningar för områdesbehandling, har dock
remissinstanserna och departementschefen stannat i olika uppfattningar.
Vissa remissinstanser har ansett det otillfredsställande att en sådan möjlighet
saknas, medan departementschefen anser att det — med hänsyn till att
industriell verksamhet får bedrivas i frihamnarna endast i undantagsfall —
inte bör ifrågakomma att i enstaka fall ta upp tull i hamnarna enbart för
att ge en vara EFTA-status.
Att den i sammanhanget påtalade konkurrensen mellan frihamnarna i
Malmö och Köpenhamn sker på olika villkor beror i första hand på att man
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1966 7
i Danmark har avsevärt liberalare bestämmelser beträffande verksamhet i
frihamn. Om tullagstiftningskommittén, som bl. a. har att behandla frågor
rörande frihamnarna, finner skäl att föreslå ändringar i syfte att möjliggöra
industriell verksamhet i större skala i de svenska frihamnarna kommer
självfallet även det här behandlade spörsmålet i ett nytt läge.
Utskottet finner de i proposition nr 134 framlagda förslagen väl ägnade
att tillgodose syftet med ändringarna i EFTA-konventionen och tillstyrker
således bifall till propositionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, att riksdagen
måtte
dels, med bifall till Ivungl. Maj :ts förevarande proposition
nr 134, antaga de vid propositionen fogade förslagen
till
1) förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen
den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution;
2) förordning om ändrad lydelse av 16 § tulltaxeförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391);
3) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen
den 13 maj 1960 (nr 396) om frihet från införselavgift i
vissa fall;
4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 27 april
1962 (nr 120) om straff i vissa fall för oriktig ursprungsdeklaration
m. m.;
dels bemyndiga Ivungl. Maj :t att vidtaga sådana ändringar
i regleringsförfattningarna på jordbrukets och fiskets
områden som föranleds av de i proposition nr 123 angivna
ändringarna i EFTA-konventionen.
Stockholm den 24 november 1966
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, fröken
Ranmark, herrar Wärnberg*, Tage Johansson, Lundström, Gösta Jacobsson*,
Sundin*, Ottosson och Tistad*; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås*, Brandt*, Gustafson
i Göteborg, Vigelsbo*, Engkvist, fru Nettelbrandt, herrar Andersson i
Essvik, Forsberg, Carlstein och Börjesson i Falköping.
* Ej närvarit vid justering av betänkandet.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 1} oktober 1929 a1 i texten