Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960

1966-11-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:59, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59 år 1966

1

Nr 59

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående

ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om

utjämningsskatt å vissa varor, in. m., jämte i ämnet

väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna

hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 14 oktober 1966 dagtecknad proposition, nr 139, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)

om utjämningsskatt å vissa varor;

2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);

dels bifalla det förslag i övrigt om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet såvitt den avser

ändring i förordningen om utjämningsskatt å vissa varor och ändring i tulltaxan

samt i övrigt till jordbruksutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås att för mellanöl och starköl genomförs en råvaruprisutjämning

av samma typ som redan tillämpas för choklad och konfektyrer.

I anslutning härtill föreslås utjämningsskatt med 3 öre per liter för

mellanöl och 4 öre per liter för starköl. Vidare föreslås en av prisutjämningen

betingad ändring i tulltaxan. De nya bestämmelserna avses träda

i kraft vid årsskiftet 1966/67 då tullavvecklingen inom EFTA slutförs.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 59 år 1966

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om

utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas, att 2—4, 7, 8 och 10 §§ förordningen den 3 juni

1960 om utjämningsskatt å vissa varor1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

2

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror,

som äro skattepliktiga enligt förordningen

den 25 maj 1941 om varuskatt,

med undantag för glass samt

för pulver och tabletter, som försatts

med socker eller sötningsmedel och

äro avsedda för framställning av

läskedrycker;

b) wafers och biscuits, i tulltaxan

hänförliga till tulltaxenummer 19.08.

3

I fråga om skattskyldighet samt

den tidpunkt då sådan skyldighet inträder

skola bestämmelserna i förordningen

den 25 maj 1941 om varuskatt

äga motsvarande tillämpning.

Skattskyldighet skall dock ej

föreligga vid tillverkning av wafers

och biscuits i allenast ringa omfattning.

1

1 Senaste lydelse av 4 § se 1966: 224 och av 8

(Föreslagen lydelse)

§•

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror,

som äro skattepliktiga enligt förordningen

den 25 maj 1941 (nr 251)

om särskild varuskatt, med undantag

för pulver och tabletter som försatts

med socker eller sötningsmedel

och äro avsedda för beredning av

läskedrycker;

b) wafers och biscuits, i tulltaxan

den 12 september 1958 (nr 475)

hänförliga till tulltaxenummer 19.08;

c) Öl av typ B och starköl.

§•

I fråga om skattskyldighet samt

den tidpunkt då sådan skyldighet inträder

äga, för inom riket tillverkat

Öl av typ B och starköl, bestämmelserna

i förordningen den 27 maj

1960 (nr 253) om tillverkning och

beskattning av malt- och läskedrycker

samt i övrigt bestämmelserna i

förordningen om särskild varuskatt

motsvarande tillämpning. Skattskyldighet

skall dock ej föreligga vid tillverkning

av wafers och biscuits i

allenast ringa omfattning.

§ se 1963:120.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Bevillningsutskottets betänkande nr 59 år 1966

(Nuvarande lydelse)

4

Skatten utgår med 60 öre för kilogram.

I varans vikt inräknas sådant

förefintligt emballage med vilket

varor av ifrågavarande slag försäljas

i detaljhandeln.

7

Bestämmelserna i 5 § förordningen

den 25 maj 1947 om varuskatt skola

äga motsvarande tillämpning i fråga

om utjämningsskatt. Anmälningsskyldighet

som där sägs skall dock

endast föreligga för den som är

skattskyldig till utjämningsskatt för

tillverkning au i 2 § avsedda wafers

och biscuits.

8

Deklaration till —-------

Deklaration skall---— —--

I deklarationen skall lämnas uppgift

om den myckenhet skattepliktiga

varor, som under beskattningsperioden

levererats till köpare. Från

denna myckenhet må avdrag göras

för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som

deklarationen avser och som visas

hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt;
-

b) återtagits; eller

c) enligt bevis--

(Föreslagen lydelse)

§•

För choklad- och konfektyrvaror

samt wafers och biscuits utgår skatten

med 60 öre för kilogram. I varans

vikt inräknas sådant förefintligt emballage

med vilket varor av ifrågavarande

slag försäljas i detaljhandeln.

För Öl av typ B utgår skatten med

3 öre för liter och för starköl med 4

öre för liter.

§•

Bestämmelserna angående anmälan

och registrering i 5 § förordningen

om särskild varuskatt äga motsvarande

tillämpning i fråga om utjämningsskatt

för i 2 § avsedda

wafers och biscuits.

§•

— skattskyldighet uppkommit.

---deklarationen avser.

I deklarationen skall lämnas uppgift

om den myckenhet skattepliktiga

varor som under beskattningsperioden

levererats till köpare eller,

beträffande Öl av typ B och starköl,

utlämnats från tillverkningsställe

eller där tillverkats och förtärts.

Från denna myckenhet må avdrag

göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som

deklarationen avser eller, beträffande

Öl av typ B och starköl, utlämnats

från tillverkningsställe och som visas

hava tidigare blivit påförda utjämningsskatt;
b)

återtagits; eller

vensk frihamn.

10 §.

Vid bestämmande av beskattningsvärde

enligt förordningen den 25

maj 19bl om varuskatt skall icke inräknas

beloppet av utjämningsskatten.

Vid bestämmande av beskattningsvärde

enligt förordningen om särskild

varuskatt skall icke inräknas

beloppet av utjämningsskatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 59 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.1

Tulltaxa

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent (Öl av

typ B) ................................... 100 1 108: —

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl) ........ 100 1 155: —

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna 1:770 av herr Lundberg m. fl. och II: 942 av herrar

Werbro och Löfgren, vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå proposition

nr 139 med förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor m. in.».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 770.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

1 Senaste lydelse av tulltaxenr 22.03 se 1965: 238.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59 år 19(>(>

5

Inledning, s. 5—(5.

Gällande ordning, s. 6—7.

Frågans tidigare behandling, s. 7—8.

Förslag och yttranden, s. 8—11.

Departementschefen s. 12—14.

I de förevarande motionerna framhålls att den svenska bryggerinäringen

knappast är i behov av några stödåtgärder för att möta utländsk konkurrens.

De kvarstående EFTA-skyddstullarna för mellanöl och starköl uppgår

till 3 respektive 3,6 öre per liter eller cirka 1 öre per flaska. Bortfallandet av

detta tullskydd den 31 december i år synes inte på något avgörande sätt påverka

konkurrensförhållandena. Av anförda skäl föreligger enligt motionärernas

uppfattning inte för närvarande något behov av att införa prisutjämningsavgift

för maltdrycker. 1960 års jordbruksutredning har förordat,

att industrier, som är beroende av råvaror vilka fördyras genom jordbruksregleringen,

skall ges kompensation i den mån de har att räkna med konkurrens

i nämnvärd grad från andra länder. De problem som sammanhänger

därmed behandlas f. n. i jordbruksdepartementet och förslag som

kan aktualiseras med anledning därav torde komma att föreläggas 1967

års riksdag. Det synes vara lämpligt att i den samlade bedömning som därvid

kommer att ske inbegripa även bryggerinäringen.

Utskottet

I den förevarande propositionen föreslås för mellanöl och starköl en råvaruprisutjämning

som skall finansieras genom utjämningsskatt. I anslutning

härtill föreslås att tullen på dessa maltdrycker sänks med belopp

motsvarande utjämningsslcatten, som är avsedd att utgå med 3 öre för

mellanöl och 4 öre för starköl, i båda fallen räknat per liter.

Bevillningsutskottet har att behandla propositionen endast i vad den avser

utjämningsskatt och tull, men med hänsyn till bl. a. att skattebeloppens

storlek föreslås fastställda med utgångspunkt från behovet av prisutjämning,

kommer utskottet även att något beröra frågan om utjämningsbidragen,

som i övrigt behandlas av jordbruksutskottet.

Syftet med en råvarupris utjämning är att bereda de svenska industrier,

som arbetar med råvaror, vilka fördyras genom jordbruksregleringen, möjlighet

att konkurrera med utländska tillverkare av samma produkter på

lika villkor i fråga om råvarukostnaderna. Problemet har aktualiserats genom

att tullavvecklingen inom EFTA genomförs vid instundande årsskifte.

Vissa svenska näringsgrenar, däribland bryggerierna, skulle då — om prisutjämnande

åtgärder inte vidtas — kunna bli utsatta för en skärpt priskonkurrens

från tillverkare i andra medlemsstater inom frihandelsområ
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 59 år 1966

det, där råvarorna inte fördyras på samma sätt som här. Enligt hittills

tillämpade principer kan råvaruprisutjämning komma i fråga när fördyringen

utgör viss minsta del av produktens försäljningsvärde och då importen

är eller kan förväntas bli av nämnvärd omfattning.

Utskottet hade att behandla frågan om prisutjämning och utjämningsskatt

beträffande maltdrycker med anledning av motioner härom, som

väcktes vid 1965 års riksdag i anslutning till propositionen nr 94/1965 angående

införande av mellanöl. Härvid framhöll utskottet att den svenska

bryggerinäringen fram till år 1967, då EFTA-tullarna avvecklas, hade ett

mot den begärda råvaruprisutjämningen i stort sett svarande skydd. Vidare

erinrade utskottet om att frågan inte gällde endast maltdrycker utan

alla produkter, som tillverkas av råvaror vilka fördyras genom jordbruksregleringen,

och att frågan om ett utjämningsförfarande för sådana produkter

kunde väntas föranleda förslag till 1966 års riksdag. Utskottet förutsatte,

att maltdryckerna därvid skulle komma att beredas erforderligt

skydd på samma villkor som övriga industrivaror. Som framgår av propositionen

har en arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet i uppgift att

behandla problem, avseende övriga av EFTA-tullavvecklingen och jordbruksreglerinen

berörda industrivaror. De förslag som kan bli följden av

gruppens arbete torde komma att föreläggas 1967 års riksdag.

I motionerna 1:770 och 11:942 hemställs om avslag på propositionen.

Motionärerna gör bl. a. gällande att den svenska bryggerinäringen knappast

är i behov av några omedelbara stödåtgärder och anser att frågan

härom bör behandlas vid den samlade bedömning som 1967 års riksdag

får göra vid behandlingen av de förslag som kan föranledas av den ovannämnda

inom jordbruksdepartementet pågående utredningen.

Utskottet vill först understryka att det givetvis varit önskvärt att samtliga

frågor om råvaruprisutjämning hade kunnat behandlas före genomförandet

av tullavvecklingen inom EFTA. Frågorna sammanhänger emellertid

med i vad mån bidragen kan finansieras genom beskattningsåtgärder.

Förekomsten av en beskattning med därtill hörande kontroll underlättar

lösningen av problemen vid införandet av prisutjämning, som är

avsedd att finansieras skattevägen. En av förutsättningarna för införande

av prisutjämningsbidrag till sötvaruindustrin var att bidragen kunde betalas

genom en utjämningsskatt, som anslöt till den redan utgående särskilda

varuskatten på dessa varor. Samma förutsättning är nu för handen

beträffande mellanöl och starköl. Den kontroll som utövas över maltdrycksbeskattningen

är avsedd att omfatta även utjämningsskatten.

De kvarstående problemen i fråga om produkter, som tillverkas av jordbruksråvaror,

berör varor som inte faller in under nuvarande punktbeskattning,

och finansieringsfrågorna fordrar alltså särskilda överväganden

i dessa fall. Utskottet anser inte att det finns skäl att beträffande maltdryckerna

uppskjuta behandlingen av bidragsgivningen och utjämnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59 år 1960 7

beskattningen endast av det skälet att vissa likartade frågor ar olösta på

andra områden. Avsikten med det nu pågående utredningsarbetet är inte

att få en samlad översyn utan att lösa kvarstående problem. De viktigaste

frågorna torde redan vara lösta genom de tidigare beslutade åtgärderna,

och de nu framlagda förslagen bör enligt utskottets mening därför betraktas

som ett fullföljande av redan godkända principer. I propositionen

har visats att för mellanöl och starköl föreligger i stort sett samma förutsättningar

som tidigare föranledde riksdagen att besluta om införande av

pr ^utjämningsbidrag och utjämnings skatt för choklad- och konfektyrvaror.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet, som inte funnit anledning

till erinran mot den föreslagna beskattningens omfattning och utformning,

de i propositionen framlagda förslagen till utjämningsskatt på Öl av

typ B och starköl och en däremot svarande sänkning av tullen på dessa

varor och avstyrker således bifall till motionerna I: 770 och II. 942.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med avslag på de likalydande motionerna

I: 770 av herr Lundberg m. fl. samt II: 942 av herrar

Werbro och Löfgren och med bifall till Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 139, i vad den hänvisats till

bevillningsutskottet — måtte antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 3

juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor; samt

2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september

1958 (nr 475).

Stockholm den 24 november 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Yngve Nilsson, Tage

Johansson, Gösta Jacobsson*, Erik Filip Petersson*, Paul Jansson*, Skärman,

Arne Pettersson* och Stadling*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt*, Allard*, Vigelsbo*, Eriksson

i Bäckmora*, Forsberg, Lothigius, Sterne*, Hammarsten, Josefsson i Halmstad

och öhvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:358 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1966/67, såvitt propositione a1 i texten