Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för lagfartskostnader.

1966-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:8, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för lagfartskostnader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 8 år 1966

1

Nr 8

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt till avdrag vid beskattningen för lagfartskostnader.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1: 137 av herr Ferdinand Nilsson samt II: 185 av herrar Börjesson

i Falköping och Sundkvist har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av gällande bestämmelser att

lagfartskostnaderna blir avdragsgilla vid självdeklaration vad avser taxerad

jordbruksfastighet samt en- och flerfamiljshus».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 185.

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall enligt

20 § kommunalskattelagen från samtliga ur förvärvskällan under beskattningsåret

härflutna intäkter i penningar eller penningars värde (bruttointäkt)

avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas

förvärvande och bibehållande. Däremot är avdrag inte tillåtet för kostnader

för förvärvskällans förvärvande, utvidgning eller förbättring.

Detta innebär inte förbud mot avdrag för alla kostnader i samband med

förvärv av fastighet eller rörelse. De genom 1928 års kommunalskattelagstiftning

fastslagna grundprinciperna i fråga om behandlingen av anskaffningskostnad

för egendom i samband med övertagande av förvärvskälla

äger i avdragshänseende — med bortseende från vissa sedermera tillkomna

specialregler — alltjämt giltighet. Således får kostnad för anskaffande av

lager, råämnen o. d. omedelbart avdras, medan kostnad för anskaffande

av egendom, som normalt förbrukas genom slitning eller förtäring, får avdras

i den mån kostnaden avser egendomens bibehållande i ursprungligt

skick. Avdrag får därvid ske antingen såsom för värdeminskning eller som

för ersättningsanskaffning.

Det anförda innebär att för annan än den som idkar handel med fastigheter

avdrag för lagfartskostnader inte är medgivet. Indirekt kan dock avdrag

för nämnda kostnad erhållas på så sätt, att när värdeminskningsavdrag

för byggnad beräknas på anskaffningsvärdet, däri inräknas lagfartskostna
Bihang

till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 8 år 1966

der till den del de belöper på byggnaden (RÅ 1958 ref. 19). Enligt punkt 1

av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen får vid beräkning av realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust avdrag ske för alla omkostnader

för förvärv och avyttring av en fastighet, således även för lagfartskostnader.

Dessa anses härvid inte såsom en kostnad för förvärvande av förvärvskällan

utan för förvärvande av den intäkt, som försäljningssumman

för fastigheten utgör.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

Motionärerna framhåller, att avdragsrätt för lagfartskostnader vid beskattningen

endast föreligger vid beräkning av skattepliktig realisationsvinst

för avyttrad fastighet. Med hänsyn till att lagfartsstämpeln kan betraktas

som en för den betalningsskyldige ganska betungande skatt, synes det skäligt

att kostnaden för lagfart görs avdragsgill, då fånget avser taxerad jordbruksfastighet

eller en- och flerfamilj sfastighet. En sådan bestämmelse skulle

innebära att avdragsrätten för lagfartskostnader bortföll vid beräkning av

realisationsvinst eller realisationsförlust i samband med fastighetsförsälj11

»ng.

Utskottet

För att avdragsrätt inom de särskilda förvärvskällorna skall föreligga

krävs enligt gällande rätt att de kostnader, för vilka avdrag yrkas, skall avse

utgifter för intäkternas förvärvande och bibehållande. Däremot medges inte

avdrag för kostnader för förvärvskällans förvärvande och inte heller för

dess utvidgning eller förbättring. För annan än den som driver yrkesmässig

handel med fastigheter innebär detta, att avdrag inte är medgivet för

kostnader för förvärv av en fastighet, såsom köpeskilling, mäklararvode,

lagfartskostnader etc. Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen

kan i visst fält avdrag för lagfartskostnader indirekt medges i form

av årliga värdeminskningsavdrag. Vidare medges avdrag för lagfartskostnader,

när fråga är om beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust

i samband med avyttring av fastighet.

I de förevarande motionerna hemställes om riksdagsskrivelse med begäran

om sådan ändring av gällande bestämmelser, att lagfartskostnader blir

avdragsgilla, när fånget avser jordbruksfastighet eller »en- och flerfamiljshus».

Med anledning av vad i motionerna anförts vill utskottet erinra om att

lagfartsstämpeln är att betrakta som en del av anskaffningskostnaden för

fastigheten och till följd därav utgör en omkostnad för förvärvskällans förvärvande,

vilken som ovan nämnts inte är avdragsgill vid beskattningen.

Med hänsyn därtill har lagfartsstämpeln i rättspraxis, där fråga inte varit

om yrkesmässig fastighetsförsäljning, inte betraktats såsom en sådan spe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 8 år 1966 3

ciell skatt eller avgift till det allmänna, som enligt stadganden i 22 och 29 §§

kommunalskattelagen utgör avdragsgill omkostnad vid beräkning av inkomst

av jordbruksfastighet och av rörelse. Ett bifall till yrkandet i motionerna

skulle således innebära ett betydande avsteg från gällande principer

för beskattningen och föranleda krav om vidgad avdragsrätt för omkostnader,

som i och för sig är lika berättigade som de nu aktuella. Utskottet är

därför inte berett att tillstyrka det i motionerna framställda skrivelseyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 137 av herr Ferdinand

Nilsson samt II: 185 av herrar Börjesson i Falköping och

Sundkvist om rätt till avdrag vid beskattningen för lagfartskostnader

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Tage Johansson, Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson,

Paul Jansson, Mattsson och Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Vigelsbo, Engkvist, Asp,

Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Enskog, Lothigius och öhvall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.