Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

1966-01-13 · 63 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 61 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den av

fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank, till

utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under

år 1965, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna

samma berättelse.

Stockholm den 13 januari 1966

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅIILE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Åkerlund och Wikberg;

från andra kammaren: herrar Berglund, Börjesson i Glömminge, Ekström i

Iggesund, Ringaby och Gustavsson i Ängelholm.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt Nr 1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets viemorial nr 1 år 1966

3

Till Riksdagens Bankoutskott

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1965. Valutastyrelsens berättelse samt

en redogörelse för riksbankens jubileumsfonds finansiella ställning vid utgången

av 1965 bifogas.

Kreditpolitiken

Liksom under föregående år karakteriserades den svenska ekonomin under

1965 av en intensiv högkonjunktur. Möjligheterna till stigande produktion var

dock av kapacitetsskäl betydligt mer begränsade än under de närmast föregående

åren.

Efter avmattningen 1962 steg den ekonomiska aktiviteten i landet snabbt mot

en fullt utbildad högkonjunktur. En kraftig efterfrågan på varor och tjänster

i förening med gynnsamma produktionsbetingelser ledde till en uppgång i totalproduktionen

under 1964 med hela 7 %, den största ökning som registrerats

under efterkrigstiden. Produktionsökningen bars upp av en likaledes rekordhög

stegring i den privata konsumtionen med 5 V2 %, en ökning i lagerinvesteringarna

motsvarande 1 1/2 % av bruttonationalprodukten och av en exportökning

på 11 V2%, vars bidrag till bruttonationalprodukten dock i stort sett balanserades

av en importökning på 10 %. Samtidigt steg den offentliga konsumtionen

och bruttoinvesteringarna med 5 resp. 6 %.

Den kraftiga tillväxten i produktionen under 1964 innebar, att tillgången på

arbetskraft och maskinell utrustning blev allt hårdare utnyttjad, vilket försämrade

förutsättningarna för en fortsatt snabb expansion. För 1965 beräknas

bruttonationalprodukten ha ökat med endast 3 1fs %, trots bestående hög efterfrågan.

Den privata konsumtionen mätt i löpande priser ökade mer 1965 än

1964, men volymmässigt avtog konsumtionsökningen och stannade vid 4 %;

prisstegringen var, delvis på grund av omsättningsskattehöj ningen, större under

1965 än under föregående år. För lagerinvesteringarna redovisades en avtagande

tillväxt. Ökningen torde ha motsvarat ungefär ZU % av bruttonationalprodukten.

De fasta investeringarna steg däremot i nästan samma takt som under 1964

och den offentliga konsumtionen till och med i något snabbare takt. Den starka

uppgången i exporten under 1964 mattades avsevärt under 1965. Härtill bidrog

i första hand den svagare efterfrågeutvecklingen i Västeuropa och de försämrade

avsättningsmöjligheterna för skogsprodukter men sannolikt också den

starka inhemska efterfrågan, som i viss utsträckning kan ha trängt undan den

utländska. Ökningen i exporten uppgick till ungefär 5%. Importen fortsatte

däremot att stiga i oförändrad eller till och med något högre takt under inflytande

av det kraftiga efterfrågetryck som ännu förelåg. Denna utveckling i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

utrikeshandeln i förening med någon försämring av övriga löpande betalningar

ledde till ett underskott på ca 1 400 mkr i bytesbalansen, som varit i stort sett

balanserad de närmast föregående fyra åren.

Under konjunkturuppsvinget 1963 och 1964 vidtog riksbanken en följd av

åtgärder i stabiliserande syfte. Diskontot uppjusterades sålunda i flera etapper.

Från en nivå av 3 V2 % under den föregående konjunkturavmattningen höjdes

det i juni 1963 till 4 %, i januari 1964 till 4 V2 % och i november samma år till

5%. För kreditinstitutens upplåning i riksbanken återinfördes i februari 1964

den s. k. straffräntan, som senare skärptes. Flera statslån emitterades för att

minska likviditeten i och utanför banksystemet. Emissionerna genomfördes i

allmänhet i anslutning till diskontohöjningarna till successivt höjda räntesatser

med återverkan på räntebildningen i övrigt.

Under våren 1965 visade sig ytterligare åtgärder i dämpande riktning påkallade.

Med giltighet från och med den 9 april höjde riksbanken diskontot med

V2 % till 5 V2 %. Detta skedde mot bakgrunden av det starka efterfrågetrycket

och det höga kapacitetsutnyttjandet. Utbudet på långfristigt bundna krediter

hade vidare avtagit och svårigheter uppstått att på marknaden placera

obligationer till de sedan i november 1964 tillämpade emissionsvillkoren. Det

ansågs i det då rådande läget vara av vikt både att allmänt dämpa kreditexpansionen

och att vidmakthålla utbudet på långfristiga krediter med sikte på att

bl. a. det uppställda programmet för bostadsbyggandet skulle kunna realiseras.

Emissioner av bostadsobligationer följde omedelbart efter diskontohöjningen.

Samtidigt med diskontohöjningen uppjusterades straffräntan för affärsbankernas

lån i riksbanken till 11''%. För banker, som uppfyllde den av riksbanken

rekommenderade likviditetskvoten, uttogs straffränta endast på belopp överstigande

hälften av respektive banks fonder, men för banker, som inte uppfyllde

likviditetskraven, på belopp överstigande en fjärdedel av fonderna. De rekommenderade

likviditetskvoterna utgjorde för större banker 30 % och för mindre

25 %. Bankernas skuld till riksbanken var under 1965 så gott som genomgående

större än under 1964, och fler banker än tidigare underskred de rekommenderade

kvoterna. Straffräntan drabbade därför i högre grad än under 1964 både banker

som uppfyllde och banker som inte uppfyllde kvoterna.

I anslutning till diskontohöjningen höjde bankerna i samråd med riksbanken

sina rörliga utlåningsräntor med V2 %, ett beslut som åtföljdes av en uppjustering

även av inlåningsräntorna med V2 %. Därmed kom den högsta inlåningsräntan

att utgöra 61U %. Emissionsräntorna för långfristiga obligationslån

steg med %, vilket blev bestämmande för uppgången i övriga fasta räntor.

De obligationslån för primärbelåning av bostadsfastigheter, som följde efter

diskontohöjningen, erhöll en ränta av 6 Vr % och lån för sekundärfinansiering

6 V2 %. Den senare räntan tillämpades även för kommuners och industriföretags

emissioner.

Senare under året introducerade de bostadsbelånande hypoteksinstituten ett

s. k. enhetslån för finansiering av bostadsbyggande. Lånet utformades så, att

den tidigare uppdelningen på ett primärlån utan amortering och ett sekundär
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

5

lån med amortering upphävdes. Lånet täckte ensamt finansieringen från botten

upp till den nivå, där det statliga lånet möter. Det emitterades till samma ränta

som det tidigare primärlånet och hade formen av ett amorteringslån med annuiteten

beräknad efter en 60-årig amorteringsplan.

Den livliga emissionsverksamheten efter de båda diskontohöjningarna under

1964 hade resulterat i ett rekordartat högt emissionsbelopp nämnda år — för

nytecknade långfristiga obligationer och förlagsbevis 5 200 mkr. Den något lugnare

emissionstakten under 1965 gav nyteckningar till ett belopp av 3 900 mkr,

sålunda ett ej obetydligt mindre belopp än under 1964 men likväl högre än under

något tidigare år. För andra låntagare än staten uppgick nyemissionerna under

1964 till 4 450 mkr och under 1965 till 3 450 mkr. Reverslånegivningen från

kapitalmarknadsinstituten ökade, likaså utlåningen från affärsbankerna, och

totalt var kreditgivningen större 1965 än 1964.

Det kraftiga underskottet i bytesbalansen under 1965 åtföljdes, såsom närmare

belyses i det följande, inte av någon motsvarande nettoutströmning av utländska

valutor. Riksbankens och affärsbankernas sammanlagda valutareserv,

som under 1964 ökat med i runt tal 1 000 mkr till 5 505 mkr, uppgick vid slutet

av 1965 till ca 5 600 mkr. De statistiskt redovisade kapitaltransaktionerna resulterade

visserligen i ett ökat kapitalinflöde, men detta motsvarade dock endast

omkring en tredjedel av underskottet i bytesbalansen. Restposten i betalningsbalansen

blev för den skull även 1965 betydande.

Det kraftiga valutainflödet under 1964 i förening med en allt stramare penningpolitik

fick på den svenska valutamarknaden som resultat, att kursläget

för de utländska valutorna under större delen av året var relativt lågt. Den

följande utvecklingen med försämrad bytesbalans och minskning av valutainströmningen

medförde däremot, att kronan under 1965 försvagades gentemot

de utländska valutorna. Växelkurserna kom sålunda att under huvuddelen av

1965 ligga högre än under 1964.

Utvecklingen på den internationella valutamarknaden var under 1965 trots

vissa störningar lugnare än under 1964. De korta krediter om 3 000 miljoner dollar,

som ett antal centralbanker samt Export-Import Bank och Internationella

regleringsbanken beviljade den brittiska centralbanken i november 1964 och sedan

förlängde, avvecklades i maj 1965. I samband därmed företog Storbritannien

en dragning på Internationella valutafonden om 1 400 miljoner dollar i olika valutor,

bl. a. även svenska kronor. Nya stödåtgärder vidtogs under hösten 1965.

I stort sett samma centralbanker, som 1964 beviljade Bank of England ovannämnda

kredit, träffade i september 1965 ett nytt avtal med Bank of England

om kortfristiga krediter att utnyttjas vid behov. Riksbanken deltog i detta liksom

i de tidigare stödarrangemangen.

Som ett resultat av den sedvanliga femårsöversynen av kvoterna i Internationella

valutafonden framlade fondens direktion i början av 1965 ett förslag om

dels en höjning av samtliga medlemsländers kvoter, dels individuella ökningar

av vissa länders kvoter, däribland den svenska. För de senare länderna föreslogs

motsvarande höjningar av deras andelar i Världsbanken. Förslagen har vad angår

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Diagram A. Kreditmarknaden

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Kreditmarknaden totalt

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens totalbelopp.

Diagram B. Kapitalmarknaden

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Kapitalms

avgränsad efter fina

! 1

.

rknaden

nsobiekt

Ä /

f V

/\

* \mm

-----------i

Sr

t

i

/

(\>

/

!

/ y

'' /

f Kapitalmarknaden

institutionellt avgränsad

\o

V

, I ,

. i,

1 1 ,

1961

1962

1963

1964

1965

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens två sista

rader.

Sverige förelagts riksdagen i proposition nr 122 år 1965, vilken sedermera bifallits.

Diskussionen om den internationella likviditeten har fortgått under året. Den

har till väsentlig del varit knuten till den rapport avseende möjligheterna att

skapa reservtillgangar, vilken utarbetats av en studiegrupp, tillsatt av representanter

för de tio industriländer, som deltager i det s. k. GAB-avtalet (General

Arrangements to Borrow) med Internationella valutafonden. Vid möte med

ifrågavarande länders finansministrar och centralbankschefer i anslutning till

valutafondens årsmöte i september 1965 uppdrogs åt ställföreträdarna för ministrarna

och centralbankscheferna att utreda förutsättningarna för en överenskommelse

i syfte att förbättra det internationella betalningssystemet.

Kreditmarknaden

Kreditförmedlingen var under 1965 av större omfattning än under 1964. Efter

en mycket kraftig tillväxt från och med våren 1962 till och med sommaren 1963

stabiliserades kreditströmmen till en tid på den uppnådda höga nivån. Under senare

delen av 1964 började den att växa på nytt och fortsatte sedan att växa under

loppet av 1965 (diagram A). Dessa utvecklingstendenser för den totala upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

7

Diagram C. Upplåningen på kreditmarknaden
Fördelning

på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Bostäder

''Näringsliv

Kommuner

Staten

-1 000

-2 000

Anm. Jfr tabell 1, totalraden.

Diagram D. Utlåningen på kreditmarknaden
Fördelning

på långivare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Övriga kreditinstitut

Affärsbanker

---Allmänheten''

Riksbanken

-1 000

-2 000

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnen.

låningen på kreditmarknaden återspeglar framför allt förändringarna i näringslivets

upplåning.1 Upplåningen för denna sektor expanderade kraftigt fram till

och med sommaren 1963 och avtog därefter för att från och med hösten 1964 ater

tilltaga (diagram C). Utan avbrott har däremot krediterna för bostadsbyggandets

finansiering vuxit, ehuru med en viss variation i tillväxttakten. För kommunerna

har upplåningen efter den kraftiga ökningen 1962 utvecklats något

ojämnare men den har likväl haft en stigande trend. Tendensen för statens del

var under det senaste året den motsatta; nettoupplåningen under 1963 och 1964

förbyttes under 1965 i nedbetalning av skulder.

1 Med olika sektorers upplåning och utlåning avses kreditströmmar. Det är således ej fråga om utestående

skulder och fordringar utan om förändringar av dessa.

För kreditströmmarna redovisas genomgående nettouppgifter, men även bruttouppgifter lämnas

så långt sådana föreligger. Nettouppgifterna har vad gäller kapitalanskaffningen genom emissioner

av obligationer, förlagsbevis och aktier beräknats som differenser mellan nya emissioner och återbetalningar.

Nettobeloppen för reverslån och övriga s. k. direkta lån har i en del fall beräknats efter

samma princip men i allmänhet som förändringar av nominella eller bokförda stiUlmngsuppgifter.

När bokförda ställningsuppgifter legat till grund för beräkningarna, har den korrigering, som nedoch

uppskrivningarna motiverar, inte alltid kunnat genomföras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

På utbudssidan svarade kapitalmarknadsinstituten för en betydande sammanlagd

ökning av placeringarna under 1965 (diagram D). Placeringsbehovet

växte inte enbart för allmänna pensionsfonden utan också för de övriga instituten,

framför allt för sparbanker och försäkringsbolag. Ökningen av institutens

placeringar gällde i allt väsentligt reverslånen; deras förvärv av obligationer var

sannolikt lägre under 1965 än 1964. Allmänhetens värdepappersförvärv torde totalt

ej ha förändrats i nämnvärd utsträckning, men en förskjutning från obligationer

till aktier ägde rum. Affärsbankerna å sin sida torde ha ökat både sina

obligationsförvärv och sin direkta utlåning, under det att deras kassalikviditet i

betydelsen nettofordringar hos riksbanken kraftigt försämrades.

Staten Utvecklingen hos olika låntagargrupper

Statens budget var under åren 1963 och 1964 i det närmaste totalbalanserad.

Underskotten var begränsade till ett par hundra miljoner kronor. Under 1965

förstärktes budgeten och ett inkomstöverskott om 245 mkr uppkom. Den statliga

utgiftsexpansionen fortgick emellertid. Såväl investerings- som konsumtionsutgifterna

ökade sålunda liksom också inkomstöverföringarna, men genom framför

allt skatteunderlagets tillväxt och höjningen av den allmänna varuskatten

växte statsinkomsterna ännu snabbare med inkomstöverskott som resultat.

Den atstramande effekten av det statliga budgetutfallet förstärktes av den

förda statsskuldpolitiken. Långfristig upplåning, syftande till avlyft av tidigare

upptagna, huvudsakligen kortfristiga lån, företogs sålunda, ehuru i mindre utsträckning

än under 1964 (diagram E och F). Ett nytt långt lån emitterades

och ett premielån konverterades. Dessutom inflöt betalningar på det i december

1964 emitterade långfristiga statslånet. Å andra sidan återbetalades ett under

1950 utgivet lån. Totalt innebar statens transaktioner i långfristiga obligationer

en nettoupplåning av 374 mkr under 1965 att jämföras med 587 mkr under

1964.

Några kortfristiga statslån emitterades inte under 1965. Däremot återbetalades

två under 1963 emitterade lån på tillsammans 663 mkr. Transaktionerna

i skattkammarväxlar och dagslån resulterade i en sammanlagd ökning av det

utestående beloppet med 39 mkr. Totalt minskades de kortfristiga skulderna

med ca 650 mkr under 1965 att jämföras med en minskning på 364 mkr under

1964. En omstrukturering av den utelöpande statsskulden mot längre löptid

ägde således rum även under 1965.

Kommunerna

Kommunernas inkomster har under senare år i allt mindre utsträckning täckt

utgifterna, och upplåningen har ökat (diagram C). Kommunernas långfristiga

bruftoupplåning har sedan 1960-talets första år i det närmaste tredubblats. Under

1960 och 1961 utgjorde den ca 700 mkr per år och under 1962 och 1963 1 300

ä 1 400 mkr per år. Under 1964 uppgick den till inemot 1 900 mkr och kan för

1965 beräknas ha uppgått till ungefär samma belopp. Amorteringarna på utestå
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

9

Diagram E. Upplåningen på kapitalmarknaden
Avgränsning

efter finansobjekt

Fördelning på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Bostäder

Näringsliv

Staten

1 ■

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, näst sista raden.

Diagram F. Upplåningen på kapitalmarknaden
Institutionell

avgränsning

Fördelning på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Bostäder

Kommuner

''staten

■ :

-1 000

Anm. Jfr tabell 1, sista raden.

ende långfristiga lån steg betydligt svagare p. g. a. den lägre upplåningen under

gången tid, och den långfristiga nettoupplåningen, som under 1960 och 1961 utgjorde

400 mkr, uppgick under 1962 och 1963 till omkring 1 000 mkr och under

1964 till omkring 1 400 mkr. För 1965 beräknas den också ha uppgått till omkring

1 400 mkr. Härutöver har kommunerna företagit viss kortfristig upplåning,

vars netto först under de båda senaste åren varit mera betydande. Under

1964 uppgick detta till 130 mkr och det torde under 1965 ha uppgått till ett

något större belopp. Kommunernas totala nettoupplåning skulle således under

de båda senaste åren ha uppgått till 1 500 ä 1 600 mkr.

Under 1964 placerade kommunerna ca 1 400 mkr av sin upplåning på den

organiserade marknaden, sådan denna avgränsats i tabell 1, och ej fullt 200 mkr

utanför denna marknad. Fördelningen torde ha varit ungefär densamma under

1965. Detta utnyttjande av den icke organiserade marknaden var större under

1964 och 1965 än under de närmast föregående åren, till vilket det strama läget

på kreditmarknaden bidrog.

Större total upplåning än någonsin tidigare, ökad upplåning på den icke organiserade

kreditmarknaden och ett ökat inslag av tillfällig upplåning, främst i

affärsbankerna, har således kännetecknat kommunernas upplåning under de

båda senaste åren. Den sammanlagda kapitalanskaffningen genom emissioner av

obligationer och genom reverslån i kapitalmarknadsinstituten har fortsatt att

öka. Under 1964 gällde ökningen framför allt obligationsemissionerna och under

1965 reverslånen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 1 A. Kreditmarknaden 1964.

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1964. Mkr

Långivare och finansobjekt

Låntagare

Summa

Staten

Kom-

muner

Bostäder

Närings-

liv

1. Riksbanken ....................

91

10

33

28

165

2. Skattkammarväxlar och korttidslån.

141

_

_

_

141

3. Obligationer .....................

— 47

10

33

25

21

4. Direkta lån .....................

—

—

—

3

3

5. Affärsbanker .....................

— 576

210

1 339

1113

2116

6. Skattkammarväxlar och korttidsl&n .

— 242

_

_

— 242

7. Obligationer .....................

— 348

50

638

— 22

318

8. Aktier .....................

—

—

—

19

19

9. Direkta lån ......................

14

160

701

1446

2 321

10. Andra banker ..................

— 13

329

1 539

362

2187

11. Skattkammarväxlar och korttidslån .

— 1

_

_

_

— 1

*12. Obligationer .....................

— 6

92

87

— 16

157

*13. Reverslån m. m.................

— 36

237

1 452

378

2 031

14. Enskilda försäkringsinrättning ar ....

137

217

282

375

1011

15. Skattkammarväxlar ............

— 3

_

_

— 3

*16. Obligationer och förlagsbevis ......

140

41

207

144

532

*17. Aktier ..................

—

—

—

65

65

*18. Reverslån m.m............

—

176

75

166

417

19. Offentliga försäkringsinrättningar ..

•4 h9

101

822

530

2 205

*20. Obligationer och förlagsbevis ......

449

199

790

434

1 872

*21. Reverslån m.m..............

—

205

32

96

333

22. Allmänheten (restpost) .......

217

11

25

313

659

23. Skattkammarväxlar och korttidslån .

— 94

_

_

_

— 94

*24. Obligationer och förlagsbevis ......

319

44

15

12

390

*25. Aktier .................

—

—

10

331

341

26. Diverse ...............

22

—

—

—

22

27. Kreditmarknad en totalt .......

308

1211

1010

3 081

8 613

28. Skattkammarväxlar och korttidslån .

— 199

_

_

__

— 199

29. Kortfristiga obligationer .........

— 519

_

_

— 60

— 579

30. Långfristiga obligationer och förlags-

bevis ..................

1 026

436

1770

637

3 869

31. Aktier .................

—

—

10

415

425

32. Affärsbankernas och riksbankens di-

rekta lån (4 + 9) ...........

14

160

701

1 449

2 324

33. Kapi talmarknadsinsti tu tens reverslån

m.m. (13 + 18 + 21) .............

— 36

618

1 559

640

2 781

34. Diverse (26)........

22

—

—

—

22

35. Kapitalmarknadeny avgränsad efter fi-

nansobjekt (30 + 31 + 33) ..

990

1 051

3 339

1 692

7 075

36. Kapitalmarknaden med institutionell

avgränsning (med * markerade poster)

866

991

2 668

1610

6138

Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och

näringslivets totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning

utanför bankerna och försäkringsinrättningarna mot aktier, förlagsbevis och obligationer (för staten

även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, d. v. s. upplånade belopp

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966 11

Tabell 1 B. Kreditmarknaden 1965

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1965. Mkr

Långivare och finansobjekt

Låntagare

Summa

Staten

Kom-

muner

Bostäder

Närings-

liv

1. Riksbanken ......................

— 725

— 9

56

15

— 663

2. Skattkammarväxlar och korttidslån..

— 404

—

48

—

— 356

3. Obligationer ......................

— 321

— 9

8

4

— 318

4. Direkta lån ......................

—

—

—

11

11

5. Affärsbanker .....................

210

250

1183

1 61)

3 257

C. Skattkammarväxlar och korttidslån..

— 18

—

—

—

— 18

7. Obligationer ......................

235

50

715

43

1 043

8. Aktier ...........................

—

—

—

6

6

9. Direkta lån ......................

— 7

200

468

1 565

2 226

10. Andra banker ....................

75

)66

1816

U6

2803

11. Skattkammarväxlar och korttidslån .

27

—

—

—

27

*12. Obligationer ......................

63

89

317

13

482

*13. Reverslån ......................

— 15

377

1499

433

2 294

14. Enskilda försäkringsinrättningar ....

120

112

k05

613

1 250

15. Skattkammarväxlar ...............

10

—

—

—

10

*18. Obligationer och förlagsbevis.......

no

40

278

62

490

*17. Aktier ...........................

—

—

—

137

137

*18. Reverslån m.m...................

—

72

127

414

613

19. Offentliga försäkringsinrättningar ..

289

583

1 336

5)8

2 756

*20. Obligationer och förlagsbevis ......

289

219

1 304

338

2 150

*21. Reverslån m.m...................

—

364

32

210

608

22. Allmänheten (restpost) ............

— 120

28

31

m

)23

23. Skattkammarväxlar och korttidslån .

13

—

—

—

13

*24. Obligationer och förlagsbevis.......

— 161

26

12

2

— 121

*25. Aktier ...........................

—

2

19

482

503

28. Diverse ..........................

28

—

—

—

28

27. Kreditmarknaden totalt ...........

— 151

1 )30

It 827

3 720

9 826

28. Skattkammarväxlar och korttidslån .

— 372

—

48

—

— 324

29. Kortfristiga obligationer ...........

— 421

—

— 13

— 48

— 482

30. Långfristiga obligationer och förlags- bevis ............................

636

415

2 647

510

4 208

31. Aktier ...........................

—

2

19

625

646

32. Affärsbankernas och riksbankens di- rekta lån (4 9) .................

— 7

200

408

1 576

2 237

33. Kapitalmarknadsinstitutens reverslån

m.m. (13 + 18 + 21) .............

— 15

813

1 058

1 057

3 513

34. Diverse (26) .....................

28

—

—

—

28

35. Kapitalmarknaden, avgränsad efter

finansobjekt (SO + 31 + 33) .......

621

1 230

It 32)

2192

8 367

36. Kapitalmarknaden med institutionel

avgränsning (med * markerade poster g

286

1 189

3 588

2 091

7151,

liar minskats med återbetalade. Riksbankens skattkammarväxelinnehav bär minskats med statens

tillgodohavanden i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med budgetutfallet. Brister

i källmaterialet bar i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Den privata sektorn

Statens och kommunernas sammanlagda nettoupplåning på den organiserade

kreditmarknaden, som under 1964 uppgick till omkring 1 700 mkr, kan för 1965

beräknas ha varit ca 400 mkr mindre eller omkring 1 300 mkr. Den privata sektorn

visade däremot en kraftig ökning. Under 1964 utgjorde upplåningen omkring

7 600 mkr, men för 1965 kan den uppskattas till 8 700 mkr. Ökningen föll

på både bostadssektorn och näringslivet.

Investeringarna i bostäder, som under en följd av år ökat mycket kraftigt, var

under 1965 i volym ca 2 % och i värde ca 9 % större än under 1964. Ambitionen

att bygga torde emellertid vida ha överstigit det realiserade byggandet och legat

över vad som i rådande arbetskrafts- och materialsituation skulle ha kunnat

förverkligas utan kraftiga kostnadsstegringar och minskad expansion inom landets

ekonomi i övrigt. Nya bostadsbyggnadskrediter gavs till större belopp under

1965 än under 1964 och större än under något tidigare år, men stramheten i kreditpolitiken

medförde, att tillväxttakten för disponerade nya lån något avtog

och att beviljandet av nya lån från och med maj 1965 underskred 1964 års nivå.

Tillväxttakten i fråga om ansökningar om krediter visade emellertid inte samma

vikande tendens, och läget på marknaden för bostadsbyggnadskrediter skärptes

efter hand.

För affärsbankernas del kan bostadsbyggnadskrediternas utveckling relativt

val belysas. Under 12-månadersperioderna till och med november 1963, 1964 och

1965 uppgick utbetalningarna på beviljade krediter till 2 701, 3 223 resp. 3 694

mkr, innebärande en stegring med 19 % från 1963 till 1964 och med 15 % från

1964 till 1965. Avlyftningarna utgjorde under motsvarande perioder 1 919, 2 657

resp. 3 239 mkr. Den totala nettoupplåningen på öppna marknaden för bostadsproduktionens

finansiering, avseende både finansieringen under byggnadstiden

och den slutliga finansieringen, kan för 1965 beräknas ha uppgått till 4 800 mkr,

vartill kommer statsbelåningen, som under senare år uppgått till ett nettobelopp

av omkring 600 mkr per år. Under 1963 och 1964 utgjorde bostadssektorns

nettoupplåning på öppna marknaden 3 800 resp. 4 400 mkr.

Näringslivets investeringar fortsatte under 1965 att växa i ungefär samma

takt som under 1964. Handelns investeringar avtog, men för industrin förekom

en omkastning från en svag minskning under 1964 till en relativt kraftig

ökning under 1965. Vinsterna ökade å andra sidan i avtagande takt, och upplåningen,

som var mindre 1964 än 1963, ökade på nytt 1965. Ökningen av upplåningen

på den svenska kreditmarknaden var påtaglig, men sannolikt innebar

också kredittagningen i samband med handeln med utlandet under 1965 ett

växande finansieringstillskott till de svenska företagen. Härtill kom, att de

privata lånen i utlandet, inkluderande icke obetydliga obligationsemissioner,

gav ett större nettobelopp för 1965 än för 1964 (jfr avsnittet om betalningsbalansen).

Företagens kapitalanskaffning inom landet tilltog på nära nog alla områden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 2. Inlåning hos bankerna

Mkr

Förändringar i innestående belopp

under 12-månadersperioden

t. o. m. november

1963 1964 1965

Ställning

30/11 1965

— 335

104

— 176

1114

Affärsbanker .............................

2 032

2 068

1 202

26 418

Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ....

Kapitalräkning med 12 månaders uppsäg-

319

20

302

10 629

ning .................................

1 592

1 780

1 214

7 415

Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning

122

— 97

— 185

966

Övriga räkningar........................

— 1

365

— 129

7 408

Sparbanker ...............................

1 190

1 316

1 553

21 300

Postsparbanken ...........................

457

360

325

6 403

Postgiro ..................................

240

229

241

2 929

Centralkassor för jordbrukskredit...........

211

344

375

2 490

Summa

3 795

4 421

3 520

60 654

Anm. Siffrorna grundar sig på månadsstatistiken för respektive institutioner. För riksbanken avser

uppgifterna andra insättare än banker och statliga myndigheter. Siffrorna för sparbanker är uppskattade

med ledning av uppgifter från de 80 större sparbankerna.

Upplåningen i affärsbankerna ökade salunda kraftigt, liksom också upplåningen

i kapitalmarknadsinstituten, framför allt försäkringsbolagen. Obligationsemissionerna

var av ungefär oförändrad omfattning, medan kapitalanskaffningen

genom emission av aktier kraftigt ökade. Enligt föreliggande uppgifter tillförde

aktieemissionerna under 1965 företagen drygt 900 mkr att jämföras med ej fullt

500 mkr under 1964.

För den privata sektorn som helhet — företag, hushåll m. m. — torde likviditetsutvecklingen

ha varit mindre gynnsam under 1965 än under de närmast föregående

åren. Banktillgodohavandena och sedelinnehavet ökade sålunda i en avtagande

takt (tabell 2 resp. 5). Jämfört med tillväxten av investeringar och konsumtion,

mätt i löpande priser, ökade de likvida tillgångarna också relativt sakta.

Kapitalmarknaden

Kapitalmarknaden — marknaden för långfristig kredit — är i statistiskt avseende

svår att avskilja från kreditmarknaden i övrigt. Med det statistiska

material som föreligger kan man emellertid uppnå en ungefärlig avgränsning

antingen genom att ta sikte på finansobjekten och summera de placeringar, som

normalt är uttryck för långfristiga engagemang, eller genom att ta sikte på

placerarna och därvid helt utesluta riksbanken och affärsbankerna. Sammanföres

placeringarna i aktier, förlagsbevis och långfristiga obligationer med revers
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Diagram G. Kapitalmarknadsutbudet

Avgränsning och fördelning efter finansobjekt

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Långfristiga obligationer

och förlagsbevis j

Reverslån m. m.

Aktier,

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens rad 30,

31 och 33.

Diagram H. Kapitalmarknadsutbudet

Institutionell avgränsning

Fördelning på långivare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

—— l»Andra banken»

---n»—, Offentliga försäkringsinrättningar

........ Enskilda försäkringsinrättningar

»Allmänheten»

Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens med *

markerade rader.

lånen hos kapitalmarknadsinstituten, vilket innebär att kapitalmarknaden avgränsas

efter finansobjektens art, erhålles för åren 1963—1965 beloppen 6 000,

7 400 resp. 8 000 mkr (diagram B). Medtages förutom kapitalmarknadsinstitutens

reverslån endast de obligationer, förlagsbevis och aktier, som köpts av kapitalmarknadsinstituten

och allmänheten, vilket innebär att kapitalmarknaden

avgränsas institutionellt, erhålles lägre belopp men en något jämnare stegringstakt.

Placeringarna utgjorde för de tre åren 5 200, 6 600 resp. 7 600 mkr. Beloppen

för 1965 är uppskattade.

Under en stor del av året intog nettoplaceringarna i obligationer en framträdande

plats, och de var i allmänhet större än kapitalmarknadsinstitutens reverslångivning

(diagram G). Bland kapitalmarknadsinstituten redovisas för gruppen

offentliga försäkringsinrättningar en mycket kraftig placeringsökning (diagram

H). Denna expansion förklaras helt av utvecklingen inom allmänna pensionsfonden.

För hela 1965 torde fondens totala nettoplaceringar ha uppgått

till drygt 3 100 mkr. De s. k. återlånen uppgick till ca 300 mkr och placeringarna

i obligationer, förlagsbevis och reverslån till ca 2 800 mkr. Under 1964 uppgick

fondens totala nettoplaceringar till drygt 2 500 mkr, varav återlånen utgjorde ca

150 mkr och placeringarna i objekt av kapitalmarknadskaraktär ca 2 400 mkr.

Även de enskilda försäkringsinrättningarnas nettoplaceringar var större under

1965 än 1964. De ökade från 1100 mkr till uppskattningsvis 1 250 mkr och var

därmed större än före den nedgångsperiod, som följde efter pensionsreformens

genomförande. Ökningen gällde dock så gott som helt skadeförsäkringsbolagen,

vilkas premieintäkter i förhallande till skadeutbetalningar utvecklades betydligt

gynnsammare än vad som skett under de båda närmast föregående åren.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966 15

Tabell 3. Affärsbankernas utlåning

Månatliga förändringar i utestående belopp. Mkr

Bostadsbyggnadskrediter

1963 1964 1965

Övrig utlåning

1963 1964 1965

1963

Totalt

1964

1965

Januari ...........

— 44

— 51

66

297

379

253

253

328

319

Februari...........

47

103

124

190

17

— 36

237

120

88

Mars..............

77

88

142

787

412

443

864

500

585

April ..............

97

— 74

94

— 25

— 4

46

72

— 78

140

Maj...............

107

—226

155

545

647

534

652

421

689

Juni...............

139

52

81

— 31

—193

82

108

—141

163

Juli ...............

159

139

— 21

282

154

100

441

293

79

Augusti ...........

98

87

—157

43

—119

—169

141

— 32

—326

September .......

— 94

174

— 86

167

314

475

73

488

389

Oktober ...........

76

— 50

47

— 72

—199

— 91

4

—249

— 44

November .........

170

161

51

260

303

462

430

464

513

December..........

163

— 41

— 286

— 87

—123

—128

12-m&nadersperioden

t. o. m. november___

782

566

455

2 364

1 425

2 012

3146

1 991

2 467

Tillväxten av skadeförsäkringsbolagens nettoplaceringar under 12-månadersperioden

t. o. m. oktober 1965 uppgick till ca 300 mkr att jämföras med ca 150

mkr under motsvarande period ett år tidigare. För övriga slag av försäkringsinrättningar

uppgick placerings volymen till ungefär samma belopp under de bada

perioderna eller drygt 900 mkr.

Inom den grupp av institut, som redovisas under »Andra banker» (sparbanker,

postbanken och centralkassor för jordbrukskredit), svarade sparbankerna under

1905 för den största placeringsökningen, räknat i miljoner kronor. Procentuellt

sett förelåg den starkaste ökningen hos centralkassorna, vilkas inlåningsutveckling

under senare år varit mycket gynnsam. »Andra bankers» sammanlagda nettoplaceringar

på kapitalmarknaden växte i ökad takt. Under 1963 och 1964

uppgick de till 2 300 resp. 2 400 mkr och de kan för 1965 beräknas ha stigit till

2 700 mkr.

Affärsbankerna

Utvecklingen för affärsbankerna under 1965 kännetecknades av en kraftig tillväxt

av nettoutlåningen till allmänheten, fortsatta omfattande förvärv av hypoteksobligationer,

avtagande mlaningsström och en ytterligare försämring av

likviditeten.

Affärsbankernas nettoutlåning till allmänheten, som under 1902 och större

delen av 1963 växte mycket kraftigt men som därefter avtog, började återigen

att växa under 1965 (diagram J). Tillväxten gällde framför allt utlåning för

andra ändamål än bostadsbyggande. Under 12-månadcrsperioden t.o.m. no
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Diagram I. Affärsbankernas utlåning och

inlåning

Ställning vid slutet av resp. månad

Mkr

26 000

24 000

22 000

20 000

18 000

16 000

14 000

/v.

y-V-

Ir

lärling j

h J

V

J

/■v

[/

/

/

r

A i

\ *v*

<*u* c

/Sy

/ l

tlåning

/

1961 1962 1963 1964 1965

Diagram J. Affärsbankernas utlåning

och inlåning

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

.Utlåning

Inlåning

-1 000

-2 000

-3 000

vember 1965 uppgick denna utlåning till 2 012 mkr att jämföras med 1 425 mkr

under motsvarande 12-månadersperiod ett år tidigare. Jämfört med de närmast

föregående åren var denna kreditgivning av särskilt stor omfattning under

hösten (tabell 3).

Nettokreditgivningen till bostadsbyggandet, d. v. s. nyutlåningen minskad

med företagna avlyftningar, var under 1965 närmast avtagande. Variationerna

i denna kreditgivning är framför allt beroende av när hypoteksinstitutens obligationsemissioner

och de i anslutning till dessa emissioner verkställda avlyftningarna

av bostadsbyggnadskrediter sker. De jämförelsevis höga talen för nettokreditgivningen

till bostadsbyggandet under första halvåret 1965 betingades

visserligen av en fortgående ökning av nyutlåningen men också av att avlyftningarna

minskade. Nyutlåningen, som under första halvåret 1964 utgjort 1 539 mkr,

uppgick sålunda under första halvåret 1965 till 1 932 mkr, medan för avlyftningarna

siffrorna under respektive halvår var 1 647 mkr och 1 270 mkr. Under

senare delen av 1965 var tendensen däremot den motsatta. Nyutlåningen, som

under perioden juli—november 1964 utgjorde 1 371 mkr, uppgick under motsvarande

tid 1965 till ungefär samma belopp eller 1 365 mkr. Avlyftningarna utgjorde

däremot under de båda perioderna 860 resp. 1 531 mkr.

Utöver den berörda direkta utlåningen har affärsbankerna i betydande omfattning

bidragit till kreditförsörjningen genom placeringar i obligationer. Nyförvärven

av statsobligationer torde dock ha mer än uppvägts av försäljningar och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

17

Diagram K. Affärsbankernas likvida

tillgångar

Ställning vid slutet av resp. månad

Mkr

8 000

6 000

4 000

2 000

0 _

,262 1963 1964 1965

zfsi

Totalt

• I

% rf

f.

ta |

Lt£

1

\ :

H AB

/*?.;''?

* k*

j

j.»

n ?j

»•

•t

\ Ap

\: ‘

V

\ A-

1/

*

.tv?

s*

(Sa Ak

Stats- och hypo

obligationer

—Andra likvida ti

än obligationer

teks-

Igångar-

V

w

V''

v

w

Diagram L. Affärsbankernas likvida

tillgångar

Förändringar under 12-månadersperioden

t. o. m. slutet av resp. månad

Stats- och hypoteksobligationer
-

-1 000

likvida tillgångar

"Andra

än obligationer

-2 000

1961 1962 1963 1964 1965

Anm. »Andra likvida tillgångar» utgöres av sedlar, mynt, checkar, postremissväxlar och nettofordran

på inhemska och utländska banker samt skattkammarväxlar.

av att obligationer inlösts, men i fråga om hypoteksobligationer förekom betydande

nettoförvärv. Affärsbankernas nettoutlåning till bostadsbyggandet tillsammans

med deras nettoförvärv av hypoteksobligationer, m. a. o. deras sammanlagda

kredittillskott till bostadsbyggandet, torde ha uppgått till ungefär

samma belopp för 1965 som för 1964 eller omkring 1 200 mkr.

Ökningen av insättarbehållningen i affärsbankerna, som vuxit starkt under

1961 och 1962, har sedan våren 1963 visat en kraftigt sjunkande trend, från 12- måiiadersökningar på ca 3 000 mkr till 12-månadersökningar på ca 1 200 mkr

(diagram J). Under vårhalvåren inträffar ofta en minskning i insättarbehållningen.

Så skedde också under 1965 men med ett större belopp än under våren

1964 (224 mot 151 mkr). Under hösten fortsatte inlåningsutvecklingen att försvagas.

Under tiden juli—november, då eu ökning av de innestående beloppen

Tabell 4. Affärsbankernas nettoställning gentemot riksbanken

Mkr

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sepl.

Okt. Nov.

Dec.

1900

30

28

—179

— 91

17

—123

—114

—320

—297

— 98 —105

— 23

1901

32

29

—231

—375

—299

—293

—205

14

—201

— 5 —109

58

1902

17

25

0

52

—232

—285

12

— 40

—307

—220 —220

— 43

1903

—123

—230

—321

—370

—504

—005

—199

— 80

—121

— 16 —278

—181

1904

— 33

— 40

—258

—149

—180

—555

—437

—374

—289

—122 —419

—189

1905

—102

—173

—200

— Öl

—591

—905

—359

—208

—545

—506 —610

—364

Anm. Neltostallningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra

rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i

riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 5. Förändringar i bankernas likvida tillgångar

Mkr

12-månadersperioden t. o. m.

1963 1964

november

1965

Påverkande faktorer

1. Total valutareserv ..........................

—237

+958

+311

2. Statens kassamässiga utgiftsöverskott .........

3. Statens upplåning exkl. lån hos riksbanken och

affärsbankerna samt exkl. kortfristiga lån hos

—283

+201

—278

postbanken och allmänna pensionsfonden (ökn.-)

— 11

—808

—219

4. Allmänhetens sedelinnehav (ökn.-) ............

—434

—374

—314

5. I riksbanken placerade investeringsfonder (ökn.-)

+330

—105

—175

6. Övriga riksbankstransaktioner ................

+119

— 63

—307

7. Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer

+191

+630

+689

8. Andra affärsbankstransaktioner ...............

—118

+184

+ 90

9. Summa .....................................

-M3

+623

—203

Affärsbankernas likvida tillgångar

10. Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar ..

+ 36

+158

+161

11. Nettofordran på inhemska banker ............

—164

+117

— 96

12. Upplåning i riksbanken (ökn.-)................

— 9

—167

—389

13. Dagslån till riksgäldskontoret ................

— 1

+ 1

+ 24

14. Skattkammarväxlar .........................

— 89

— 71

—571

15. Nettofordran på utländska banker ............

—120

+253

— 19

16. Summa 10—15 ..............................

—547

+291

—890

17. Korta statsobligationer ......................

—470

—113

+ 96

18. Långa » ......................

+ 57

—235

— 41

19. Korta hypoteksobligationer ...................

— 52

— 69

+212

20. Långa » ...................

+243

+699

+477

21. Summa 17—20..............................

—222

+282

+7U

22. Summa (16+21) ............................

Postbankens och allmänna pensionsfondens korta

nettofordringar

—569

+573

—H6

23. Korta nettofordringar gentemot banker........

+126

+ 51

— 55

24. Korta nettofordringar gentemot riksgäldskontoret

—

— 1

— 2

25. Summa.....................................

+126

+ 50

— 57

Anm. Positiva tal innebär ökning av de likvida tillgångarna, negativa innebär minskning.

vanligen äger rum, inträffade sålunda under 1965 en minskning med 7 mkr att

jämföras med en ökning om 957 mkr under 1964. Ökningen per 12 månader, som

i slutet av november 1964 uppgick till 2 068 mkr, utgjorde vid samma tid 1965

endast 1 202 mkr (tabell 2).

Den expanderande nettoutlåningen till allmänheten och de efter hand tilltagande

nettoförvärven av hypoteksobligationer i förening med en avtagande

nettoinlåning ledde under 1965 till en betydande minskning av affärsbankernas

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

19

likviditet. Andra likvida tillgångar än obligationer minskade sålunda kraftigt

(diagram L); minskningen av skattkammarväxelinnehavet var påtaglig, och nettoställningen

gentemot riksbanken försämrades alltmer. Under 1965 liksom

under de närmast föregående åren var affärsbankerna blott under kortare perioder

helt skuldfria hos riksbanken, och nettoskuldsättningen hos denna var

under 1965 i regel betydligt större än under tidigare år (tabell 4). Högsta beloppet

för affärsbankernas hypotekslån i riksbanken uppgick under 1965 till 1 414

mkr mot 906 och 904 mkr under de båda föregående åren.

Affärsbankernas totala likvida tillgångar, innefattande i huvudsak obligationer,

skattkammarväxlar, valutor och kassatillgångar, gick inte ned i samma utsträckning

som kassalikviditeten. Som framgår av tabell 5 minskade de totala

likvida tillgångarna under 12-månadersperioden t. o. m. november 1965 med

endast 146 mkr, vilket dock mot bakgrunden av ökningen under 12-månadersperioden

ett år tidigare innebar en markerad försämring i likviditetsutvecklingen

hos bankerna. Statsbudgetens utfall och statsskuldpolitikens utformning utgjorde

likviditetsindragande faktorer liksom också företagens insättningar på

investeringskonto i riksbanken och ökningen av allmänhetens sedelinnehav. Till

en ökning av de likvida tillgångarna bidrog å andra sidan tillväxten av valutareserven

och affärsbankernas förvärv av hypoteksobligationer.

Obligationsmarknaden

Efter diskontoändringen i november 1964 följde ett antal obligationsemissioner

för kommuner och industrier samt — vid mitten av december — för bostadssektorn.

Därmed hade under 1964, exkl. konverteringar, emitterats obligationer

och förlagsbevis till ett belopp av i runt tal 6 000 mkr. Motsvarande siffra för

1963 var ca 5 650 mkr och en ökning på ca 350 mkr kunde sålunda registreras.

Tabell 6. Köpkurser och effektiv förräntning för vissa statslån

Procent

Kurser

Effektiv ränta

1964

1965

1964

1965

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

Lån med kort återstående löptid

5 1/4 1958/68 28/4 ...........

97%

96%

96

90

97 Va

6,17

6,43

G,82

6,97

6,42

4 3/8 1962/66 ................

97%

97 Va

97 Va

98 %

99

6,43

6,03

7,37

7,26

7,03

4 1954/66/70 .............

89 %

89 Va

87%

89

88 %

6,21

6,29

6,82

6,62

6,82

Lån med lång återstående löptid

5 1/2 1960/70/75 .............

96 %

95 Va

93 Va

94

93 Va

5,99

0,11

6,42

0,36

6,44

4 1/2 1956/66/80 .............

86%

85 %

83

83

82

5,88

6,01

6,29

0,31

G,45

3 1/2 1943/53/88 15/4 ........

71 %

70%

68 Va

68 Va

66 %

5,74

5,82

6,07

6,09

6,34

3 1945/55/85 1/7 .........

67

66 %

64%

64 %

61 %

5,76

5,87

6,07

6,09

6,48

3 1934/44/ .............

61 %

60

60

60

58%

4,90

5

5

5

5,10

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 7. Emissionsvillkor för långfristiga obligations- och förlagslån

Procent

Låntagare

1964—1965

6/11—8/4

1965

9/4—31/12

Svenska staten ........................................

6

Hypoteksinstitut

Stadshypotekskassan m. fl. primärlångivare ............

6

6.251

Bostadskreditkassan m. fl. sekundärlångivare ...........

6,25

6.51

Industrier

obligationslån .......................................

6,25

6,5

förlagslån ...........................................

6,75

7

Kommuner ............................................

6,25

6,5

Banker (förlagslån) ....................................

—

6,75

Utländska låntagare ..................................

—

—

Riksbankens diskonto ..................................

5

5.5

1 Sammanslagna till »enhetslån» med 6,25 % ränta fr. o. m. december.

Uppgifterna gäller både långfristiga och kortfristiga obligationer. För enbart

långfristiga var stegringen ännu mer markerad. Fördelningen mellan olika låntagargrupper

hade förändrats. Medan bostadssektorn under 1963 tagit i anspråk

1 350 mkr, disponerade samma sektor 2 875 mkr under 1964, innebärande mer

än en fördubbling av föregående års siffra. Häremot svarade en minskning i

statens nyupplåning med ungefär samma belopp.

Den stora ökningen under 1964 av emitterade bostadsobligationer grundade

sig i hög grad på förplaceringar hos kapitalmarknadsinstituten. Detta kom att

få betydelse för emissionsverksamheten under framför allt första halvåret 1965,

genom att obligationsmarknadens kapacitet delvis var disponerad i förväg.

Under första kvartalet 1965 emitterades obligations- och förlagslån för industrier

till ett sammanlagt belopp av ca 280 mkr. I februari emitterades ett 6 %

statslån med en löptid av 11 år. Av lånet utbjöds 300 mkr, varav huvudparten

tecknades första dagen.

Mot slutet av mars kunde en viss försvagning av kursläget registreras. På

börsen mattades kurserna för äldre obligationslån även om något nämnvärt utbudstryck

inte kom till synes. Bidragande härtill var den betydande förplaceringen

hos kapitalmarknadsinstituten liksom det säsongmässigt stramare läget

på den korta marknaden.

Diskontohöjningen med verkan från och med den 9 april medförde en sänkning

av kursläget på obligationsmarknaden, som motsvarade en höjning av den

långa räntan med omkring Vé %. Stadshypoteks- och bostadskreditkassorna

emitterade omedelbart efter diskontohöjningen nya lån på tillsammans 300 mkr

till räntesatser, som låg 1U% högre än för motsvarande lån i december 1964.

I slutet av april följde emissioner för de tre största städerna om sammanlagt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 8. Obligations- och förlagslåneemissioner

Mkr

1961

1962

1963

1964

1965

3701

1 0502

2 874*

1 5315

4467

200

1 000

1 974

737

—

• -

—

800

693

400

1001

502

1004

1019

467

70

—

—

—

—

1 416

2 3023

1 595

3 2826

2 3879

1 269

2 0613

1 359

2 875“

2 103”

86

60

214

104

147

155

176

193

180’°

479

1 500

1 172

1168

1 063

316

1 068

590

601

598

no

290

360

445

290

—

34

10

—

—

18

98

112

107

175

35

10

100

15

—

2 265

4 852

5 641

5 981

3 896

Låntagare

Staten .........................

Korta obligationer ............

Långa obligationer............

Premieobligationer ............

Sparobligationer ..............

Hypoteksinstitut ...............

Bostadsinstitut ...............

Kommuninstitut .............

Övriga ......................

Övriga låntagare ...............

Industrier ...................

Kommuner ..................

Kommunala företag ..........

Banker ......................

Utlandet ....................

Summa

Dessutom konvertering, 1 300 mkr, 2 150 mkr, 3 400 mkr, * 175 mkr, 9 mkr, 305 mkr,

7 145 mkr, 8 121 mkr, 9 56 mkr och 10 65 mkr.

Anm. Sifferuppgifterna avser belopp, varom under respektive år avtal om försäljning träffats

(tecknade belopp). I beloppen ingår även under tidigare år daterade lån.

125 mkr. Lånen placerades visserligen efter några dagar, men placeringsintresset

hos kapitalmarknadsinstitutionerna var vid denna tidpunkt begränsat, varför ett

uppehåll i emissionsverksamheten gjordes. Detta varade till i början av juni, da

bostadsinstituten åter fick komma i marknaden och emitterade drygt 350 mkr.

Under första halvåret 1965 emitterade bostadsinstituten ca 700 mkr mot 1 500

mkr under motsvarande tid året före, industrin 300 mkr mot 275 mkr och kommunsektorn

215 mkr mot 340 mkr.

Efter några industrilån i juli följde i augusti ånyo emissioner för bostadsinstituten.

Försäljningen var denna gång inte beloppsbcgränsad och teckningarna

nådde i slutet av månaden ett belopp av ca 900 mkr. Av beloppet hade uppskattningsvis

550 mkr tecknats av bankerna.

Redan i oktober aktualiserades bostadsfinansieringen på nytt. Då i den strama

marknad som rådde svårigheter uppstått för olika byggnadsföretag att få kreditiv

i cn med hänsyn till kvottilldelning och planerad igångsättning önskvärd omfattning,

träffade riksbanken efter samråd med bostadsmyndigheterna överenskommelser

med olika banker om erforderliga nya kreditiv mot att avlyft av

äldre kreditiv kom till stånd. Avtalen ledde till ytterligare emissionstillstånd

för stadshypotekskassan och bostadskreditkassan på tillsammans 250 mkr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Efter några industrilån och ett antal kommunlån i mitten av november följde

vid månadsskiftet november-december nya emissioner för bostadsinstituten, varigenom

utrymme skapades i bankerna för de nya byggnadskreditiv, som då bedömdes

nödvändiga för att årets bostadsprogram skulle kunna realiseras.

I samband med de nämnda emissionerna infördes en ny typ av obligationslån

för bostadsinstituten. Den slutliga finansieringen av flerfamiljshusen har

traditionellt skett med botten- och sekundärlån. Inom stadshypoteksinstitutionerna

har stadshypotekskassan via stadshypoteksföreningarna lämnat bottenlån

och bostadskreditkassan genom anslutna bostadskreditföreningar lämnat

sekundärlån. Motsvarande uppdelning har också skett i övriga bostadsinstitut.

Upplånings- liksom utlaningsvillkoren har varit olika för primär- resp. sekundärlån

såväl med avseende på ränta som övriga lånevillkor. Sålunda emitterade

stadshypotekskassan från april fram till nyssnämnda novemberemission 6,25 %

obligationer utan amortering. Häremot svarande inteckningslån betingade en

ränta av 6,35 % och var likaledes fasta lån. Obligationslån för finansiering av

sekundärkrediter emitterades under samma tid till 6,5 % ränta och med amortering

efter en 40-årig amorteringsplan. För sekundärlånet uttogs 7 % ränta och

en annuitet av 7,5 % per år erlades. Detta gav för de båda inteckningslånen en

genomsnittlig årskostnad av ca 6,6 %.

Den nya lanetypen fick formen av ett enhetslån, d. v. s. primär- och sekundärlanen

sammanfördes, och upplåningen skedde genom ett enda obligationslån hos

varje hypoteksinstitut. Lanet löper med 6,25% ränta och skall amorteras med

annuiteten grundad på 60-årig amorteringstid. För det inteckningslån, som svarade

häremot, uttogs en ränta av 6,45 % och annuiteten uppgick till ca 6.6 %,

d. v. s. samma årskostnad som den genomsnittliga enligt det tidigare systemet.

Bortsett från det kursfall, som sammanhängde med diskontoförändringen i

april, undergick kursläget för obligationer relativt små förändringar fram till i

början av december 1965. Då inträdde en försvagning med relativt kraftiga kursfall

för flertalet långfristiga obligationer. Kursfallet får betraktas som ett uttryck

för det strama läget på såväl penning- som kapitalmarknaden.

Köpkurser och förräntning redovisas kvartalsvis i tabell 6. Emissionsvillkoren

för långfristiga obligations- och förlagslån presenteras i tabell 7. De för stadshypotekskassan

m. fl. och bostadskreditkassan m. fl. efter diskontoändringen

angivna räntesatserna 6,25 % och 6,5 % kom, som ovan nämnts, att fr. o. m.

december sammanslås till en räntesats av 6,25 %.

Av tabell 8 framgår, att staten tog obligationsmarknaden i anspråk i betydligt

mindre utsträckning under 1965 än under de närmast föregående åren. Särskilt

observeras att några kortfristiga statslån inte emitterades under året. Bostadsinstitutens

emissioner var mindre 1965 än 1964 men större än under något tidigare

år. Kommunernas och kommuninstitutens emissioner minskade, medan

industriföretagens emissioner låg på oförändrad nivå. Totalt var emissionsverksamheten

mindre under 1965 än under de närmast föregående åren, men för

enbart långfristiga obligationer har emissionsbeloppet för år 1965 överskridits

endast under år 1964.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966 23

Betalningsbalansen

Betalningarna med utlandet, som under 1964 resulterade i ett betydande överskott,

kan för 1965 beräknas ha i stort sett balanserat (tabell 9). Handelsbalansen

gav ett mer än dubbelt så stort underskott som föregående år. Sjöfartsnettot

var ungefär oförändrat, övriga löpande betalningar resulterade i ett större under
-

Tabell 9. Betalningsbalansen

Mkr

l:a halvåret

1964 1965

2:a halvåret

1964 1965

1964

1965

A. Löpande betalningar

1. Export fob......

2. Import eif ......

l-J-2. Handelsbalans ...

3. Sjöfartsnetto ....

4. Övriga löpande be-

talningar .......

9 079

—9 804

— 725

755

— 375

9 909

—11 201

— 1 292

725

— 461

9 935

—10 142

— 207

785

— 297

10 772

—11 514

— 742

825

— 439

19 014

—19 946

— 932

1 540

— 672

20 681

—22 715

— 2 034

1 550

— 900

Summa A

Bytesbalans .....

— 345

— 1 028

281

— 356

— 64

— 1 384

B. Kapitaltransaktioner

1. Statliga kapital- transaktioner ....

45

— 1

78

17

123

16

2. Värdepappers- handeln.........

— 11

— 19

— 29

— 13

— 40

— 32

3. Privata lån .....

78

273

398

276

476

549

4. Direkta investe- ringar ..........

— 72

— 84

— 208

— 74

— 280

— 158

5. Övriga privata ka- pitaltransaktioner

24

54

— 19

2

5

56

Summa B.......

64

223

220

208

284

431

C. Restpost ...........

691

884

33

117

724

1 001

D. Bankernas utlands- ställning

1. Riksbankens guld- och valutareserv .

193

222

664

— 491

857

— 269

2. Nettoställning

gentemot IMF ..

78

155

103

129

181

284

3. Affärsbankernas

valutareserv.....

193

— 120

— 212

207

— 19

87

4. Affärsbankernas

tidsposition .....

— 54

— 178

— 21

124

— 75

— 54

Summa D ......

410

79

534

— 31

944

48

Anm. Uppgifterna för 1965 är preliminära.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 10. Utrikeshandeln

Mkr

1963

Export

1964

1965

1963

Import

1964

1965

Import- (—) resp.

export- (+) överskott

1963 1964 1965

Januari ..

1 370

1 527

1 626

1 476

1 749

1 808

— 106

— 222

— 182

Februari .

966

1 323

1 559

1 212

1 656

1 850

— 246

— 333

— 291

Mars ....

1 077

1 341

1 690

1 337

1 427

1 988

— 260

— 86

— 298

April ....

1 234

1 550

1 558

1 527

1 789

1 806

— 293

— 239

— 248

Maj .....

1 363

1 476

1 652

1 586

1 587

1 920

— 223

— in

— 269

Juni .....

1 467

1 862

1 828

1 322

1 596

1 828

+ 145

+ 266

0

Juli .....

1 334

1 414

1 618

1 312

1 498

1 756

+ 22

— 84

— 138

Augusti ..

1 488

1 416

1 524

1 399

1 446

1 776

+ 89

— 30

— 252

September

1 455

1 577

1 718

1 409

1 690

1 875

+ 46

— 113

— 157

Oktober

1 559

1 712

1 881

1 708

1 744

2 046

— 149

— 32

— 165

November

1 704

1 920

2 074

1 687

1 901

2 040

+ 17

+ 19

+ 34

December

1 551

1 896

1 577

1 863

— 26

+ 33

Kvartal 1

3 413

4191

4 873

4 025

4 832

5 644

— 612

— 641

— 771

2

4 064

4 888

5 036

4 435

4 972

5 557

— 371

— 84

— 521

3

4 277

4 407

4 852

4 120

4 634

5 402

+ 157

— 227

— 550

4

4 814

5 528

4 972

5 508

— 158

+ 20

Summa

16 568

19 014

17 552

19 946

— 984

— 932

skott och nettot av kapitaltransaktionerna i ett större överskott än 1964. Det

totala underskottet i de kända transaktionerna balanserades av en restpost, som

blev osedvanligt stor.

Betalningsbalansberäkningarna för 1965 baserar sig på uppgifter, som för varuhandeln

och de privata kapitaltransaktionerna sträcker sig t. o. m. november,

för sjöfartsnettot och värdepappershandeln t. o. m. september samt för övriga

löpande betalningar t. o. m. juni.

U trikeshandeln

Handelsutvecklingen under 1965 medförde ett ovanligt stort importöverskott,

uppgående till omkring två miljarder kronor. Under 1960 uppgick importöverskottet

till 1 733 mkr, men därefter har det under fyra år hållit sig i det närmaste

oförändrat på omkring en miljard kronor. Räknat på löpande 12-månadersperioder

har handelsbalansen efter en mindre förbättring under januari

och februari försämrats månad för månad från 932 mkr per december 1964 till

1 939 mkr per oktober 1965.

Exporten var under januari—oktober 1466 mkr eller 10 % högre än under

samma tid föregående år. Större avvikelser från genomsnittet redovisas bl. a. för

fartyg med en ökning på 39 %, för papper och papp med en ökning på 2 %

och för pappersmassa med en minskning på 1 %.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

25

Diagram M. Utrikeshandeln

12-månadersuppgifter

22 000

20 000

import

18 000

16 000

14 000

Diagram N. Handelsbalans

och valutareserv

12-månadersuppgifter

[Förändring i valutareserven

-1 000

(Handelsbalans

-2 000

-3 000

-4 000

1961 1962 1963 1964 1965

Importen var under samma tid 2 470 mkr eller 15 % högre än föregående år.

Större ökningar redovisas bl. a. för järn och stål (23 %), maskiner och apparater

andra än elektriska (22%) och transportmedel (27%), medan importen av

mineraloljor endast ökade 2 %.

Den förskjutning i utrikeshandelns länderfördelning, som inträffade 1964 och

som innebar att handelsomslutningen med EFTA-länderna inklusive Finland för

första gången blev större än handelsomslutningen med EEC-länderna, fortsatte

under 1965. Importen från EFTA-länderna och EEC-länderna ökade under januari—oktober

båda med 17 %, medan exporten till samma områden ökade med

13 % resp. 6 %.

För årets tre första kvartal föreligger statistiska centralbyråns indexberäkningar

för utrikeshandelns pris- och volymutveckling. Såväl importpriser som

exportpriser var under första halvåret 1965 3 % högre än under motsvarande tid

1964. Även under tredje kvartalet låg exportpriserna 3% över fjolårsnivån,

medan ökningen av importpriserna stannade vid 1 %. Den volymmässiga ökningen

av importen och exporten har under de tre första kvartalen 1965 utgjort

12 % resp. 6 %, vilket tillsammans med en prisökning på i genomsnitt 2 % resp.

3% resulterat i en värdemässig ökning av importen med 15% och av exporten

med 10 % under nämnda period.

Sjöfartsnettot

Den svenska handelsflottans tonnage var under 1965 i genomsnitt ca 60 000

ton lägre än under 1964, men det upplagda tonnaget minskade samtidigt ungeför

lika mycket, varför det sysselsatta tonnaget var ungefär lika stort som 1964.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 11. Svenska statens krediter till utlandet

Mkr

Danmark....................

tlnn Utbetalt Återbetalt ltfaende ?evllJat.''

under under bf''°PP an"u ?

U ™ 1965 1965 "''t™0 u.tbetalt

1^64 1965 belopp

103,6 — 4,3 99,3 —

374,5 — 14,9 359,6 —

6,0 18,0 — 24,0 —

85,9 — 4,6 81,3 —

340,8 — 88,2 252,6 —

— 2,5 — 2,5 7,5

6,0 — — 6,0 6,0

13.6 5,2 0,7 18,1 10,4

Finland .....................

Indien ......................

Norge .....................

Sovjetunionen ...............

Tanzania ..................

Tunisien ................

Turkiet .....................

Summa

930,4 25,7 112,7 843,4 23,9

Rederiernas intäkter och kostnader vid utrikes fart minskade båda under årets

tre första kvartal nagot, och nettot förblev i stort sett oförändrat under perioden

som helhet, medan en jämförelse av varje kvartal för sig med föregående år visar

ett sämre utfall under första kvartalet och ett bättre utfall under tredje kvartalet.

Om övriga i sjöfartsnettot ingående poster antages ha varit oförändrade från

1964, kan sjöfartsnettot för helåret 1965 beräknas till 1 550 mkr mot 1 540 mkr

för 1964.

Övriga löpande betalningar

ISettot av till riksbanken rapporterade »övriga löpande betalningar», omfattande

resor och uppehållskostnader, avkastning på kapital, försäkringar, provisioner,

licensavgifter och royalties, entreprenader, gåvor och arv m. m., har på

basis av uppgifter för i huvudsak första halvåret beräknats sluta med ett registrerat

underskott på inemot 900 mkr för hela 1965 mot 672 mkr för 1964. Över

hälften av denna försämring hänför sig till utfallet av uppehållskostnaderna, medan

återstoden fördelar sig på andra tjänstetransaktioner. För de tre första kvartalen

1965 redovisas en ökning av nettounderskottet för uppehållskostnaderna

med ca 150 mkr, vilket innebär, att den sedan flera år tillbaka pågående försämringen

av turistnettot fortsatt i ökad takt. Dessa beräkningar grundar sig på ett

relativt gott statistiskt material, medan uppgifterna för andra tjänster är mera

osäkra. Den registrerade försämringen i utfallet för de senare torde främst bero

på ökat redovisningsbortfall.

Kapitaltransaktioner

De statliga kapitaltransaktionerna har preliminärt beräknats resultera i ett

nettokapitalinflöde på 16 mkr under 1965. De viktigaste delposterna är amorte
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

ringar på svenska statskrediter till utlandet med 113 mkr, utbetalning av nya

krediter om 20 mkr, IDA:s disposition av 52 mkr av de medel som från svensk

sida ställts till organisationens förfogande samt ökning av Sveriges kortfristiga

fordran på FN för kostnader i samband med fredsbevarande aktioner med ca

50 mkr.

Värdepapper shandeln, som omfattar import och export av tidigare emitterade

värdepapper men ej nyemissioner, har under årets tre första kvartal inneburit

en nettokapitalexport på 32 mkr. För fjärde kvartalet har värdepappershandeln

antagits balansera.

Det fortsatt strama kreditmarknadsläget i Sverige under 1965 har föranlett

företagen att i likhet med föregående år i stor utsträckning söka finansieringsmöjligheter

utomlands. De till riksbanken redovisade privata lånen resulterade

under första halvåret i en nettokapitalimport pa ca 275 mkr, och pa basis av

preliminära uppgifter för tiden fram till ultimo november har motsvarande belopp

för hela året beräknats till ca 550 mkr. De redovisade privata lånen skulle

därmed ha givit ett något högre netto än under 1964. I beloppet ingår bl. a.

svenska företags obligationsemissioner utomlands, tillsammans uppgående till ca

370 mkr. Direkta investeringar medförde under första halvåret ett nettokapitalutflöde

på ca 80 mkr. Föreliggande uppgifter för resten av året tyder på ett

nettoutflöde för hela 1965 på ca 150 mkr eller betydligt mindre än under 1964.

Det bör emellertid framhållas, att här nämnda siffror ännu är rätt osäkra och att

icke obetydliga revideringar senare kan bli erforderliga.

Restposten

Skillnaden mellan de rapporterade varu- och tjänstetransaktionerna och de

rapporterade kapitaltransaktionerna å ena sidan och förändringen i bankernas

utlandsställning å den andra representeras i betalningsbalansen av restposten.

Såsom förut nämnts har underskottet i bytesbalansen för 1965 preliminärt beräknats

till ca 1400 mkr. De statliga kapitaltransaktionerna har lämnat ett

obetydligt nettotillskott av valutor, och de till riksbanken rapporterade privata

kapitaltransaktionerna beräknas ha resulterat i en nettokapitalimport på ca 400

mkr. Då bankernas utlandsställning under året icke undergått någon större nettoförändring,

har restposten blivit osedvanligt stor eller ca 1 000 mkr mot 724

mkr föregående år. En del av ökningen i restposten torde bero på ökad nettokredittagnin^

i utlandet, bl. a. sammanhängande med det strama kreditmarknadsläget

här hemma.

Bankernas utlandsställning

Den svenska valutareserven har traditionellt definierats såsom riksbankens

ncttoinnchav av guld och valutor samt affärsbankernas avista nettoinnehav av

valutor (tabell 12). Genom att Internationella valutafondens transaktioner i

svenska kronor ökat under de senaste aren, har de härigenom uppstående sväng
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 12. Bankernas utlandsställning

Mkr

Riksbanken

Affärsbankerna

V alu tareser ven

(1+2+3)

Bankernas

utlandsställning

(4+5)

Guld

Ställning

Avista-

Tids-

position

och

valutor

gentemot

IMF

till-

gångar

Ställ-

ning

12-mån.-

förändr.

Ställ-

ning

12-m&n.-

förändr.

1

2

3

4

5

6

7

8

1960 ...........

2 435

194

453

— 17

3 082

— 159

3 065

— 239

1961 ...........

3 318

324

472

171

4114

1 032

4 285

1 220

1962 ...........

3 869

246

492

119

4 607

493

4 726

441

1963 ...........

3 619

272

595

123

4 486

— 121

4 609

— 117

1964 ...........

4 476

453

576

48

5 505

1 019

5 553

944

1965 jan........

4 574

453

626

— 2

5 653

931

5 651

840

febr.......

4 723

453

521

— 17

5 697

895

5 680

786

mars ......

4 966

453

299

—107

5 718

967

5 611

794

april ......

4 934

479

234

— 98

5 647

996

5 549

857

maj.......

4 797

608

405

— 99

5 810

1 039

5 711

918

juni.......

4 698

608

456

—130

5 762

813

5 632

614

juli .......

4 631

686

430

— 64

5 747

733

5 683

545

aug.......

4 554

737

417

—130

5 708

663

5 578

472

sept.......

4 539

737

544

—105

5 820

569

5 715

407

okt........

4 466

737

394

—109

5 597

438

5 488

239

nov.......

4 337

737

591

— 17

5 665

311

5 648

263

dec........

4 207

737

663 p

— 6p

5 607 p

102 p

5 601 p

48 p

ningarna i valutareserven såsom den traditionellt definierats nödvändiggjort, att

ställningen gentemot valutafonden tas med vid analysen av valutautvecklingen.

Ett skäl härför är också, att ett medlemsland vid behov kan använda sin nettofordran

på fonden för inköp av utländska valutor. Det har därför numera ansetts

befogat att i valutareserven inräkna riksbankens nettofordran på Internationella

valutafonden. Detta överensstämmer också med den redovisning av valutareserven

som förekommer i andra länder.

Valutareserven, som steg med drygt en miljard kronor under 1964, fortsatte

att öka under början av 1965 och var vid halvårsskiftet ca 250 mkr högre än vid

årets början. Under tredje kvartalet var ökningen mindre och den*förbyttes under

fjärde kvartalet i en minskning på ca 200 mkr. Valutareserven låg därför vid

årets slut ungefär 100 mkr högre än vid årets början.

Av de i valutareserven ingående komponenterna nådde riksbankens guld- och

valutainnehav sin hittills högsta nivå i mars, då den uppgick till 4 966 mkr.

Därefter minskade den varje månad till 4 207 mkr vid årets slut, vilket innebär

en minskning över året på 269 mkr.

Riksbankens nettoställning gentemot Internationella valutafonden förbättra
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

des under året med 284 mkr, dels genom att fonden vid fyra tillfallen disponerade

svenska kronor i samband med stödåtgärder för olika länder, dels genom

att GAB-avtalet i maj på nytt aktiverades i samband med Storbritanniens dragning

på valutafonden. Fondens lån hos riksbanken uppgick denna gång till

90,5 mkr.

Affärsbankernas avista nettoinnehav av utländska valutor, som under året

varierat mellan lägst 234 mkr i april och högst ca 660 mkr i december, låg vid

årets slut ca 100 mkr högre än vid årets början. Genomsnittligt var detta valutainnehav

under 1965 ca 300 mkr lägre än under föregående år.

Affär sbankernas tidsposition var under hela 1964 positiv, varierande mella,n

22 mkr och 124 mkr. Under 1965 har tidspositionen varje månad varit negativ

och varierat mellan minus 2 mkr och minus 130 mkr. För året som helhet har

tidspositionen netto minskat med ca 50 mkr.

V alutamarknaden

Osäkerheten om pundets utveckling har satt sm prägel på de internationella

valutamarknaderna under 1965. Kortfristiga kapitalrörelser, orsakade bl. a. av

oron för pundvalutan och de amerikanska åtgärderna för att stärka den amerikanska

betalningsbalansen, har förorsakat vissa störningar på valutamarknaderna.

Det internationella samarbetet i olika former på valutaområdet har emellertid

verksamt bidragit till att dämpa verkningarna av dessa störningar.

Guldpriset på London-marknaden har fluktuerat mellan cirka 35,09 och 35,19

dollar per uns fint guld. I början av året meddelades, att Frankrike beslutat konvertera

sina dollarbehållningar till guld samt att i fortsättningen reglera eventuella

betalningsbalansunderskott i guld. Dessa tillkännagivanden förorsakade

till en början en del privata spekulationsköp på London-marknaden. I övrigt har

aktiviteten på guldmarknaden under inflytande av oron på valutamarknaderna

tidvis varit rätt livlig. Det kan noteras, att Kina under året konverterat pundtillgodohavanden

till guld samt att Sovjet under höstmånaderna återupptagit

sina guldutbud. En stabiliserande funktion på marknaden har även under 1965

utövats av den av ett antal centralbanker organiserade s. k. guld-poolen.

Den förbättring av pundet, som inleddes efter den internationella stödaktionen

i november 1964, fortsatte fram till slutet av februari 1965. De kreditfaciliteter,

som ingick i nyssnämnda stödaktion, förlängdes nämnda manad till slutet

av maj 1965. Trots detta föll pundet något tillbaka under mars månad. Med

undantag för en period efter framläggandet av den brittiska budgeten i april, då

en förbättring för pundet kunde registreras, karakteriserades de följande månaderna

av en viss osäkerhet om pundets utveckling, och pundkursen gentemot

den amerikanska dollarn visade tidvis cn fallande tendens. I början av september

offentliggjordes en överenskommelse mellan Bank of England och ett antal

centralbanker, innebärande att nya kreditfaciliteter ställdes till Bank of Englands

förfogande. Detta i förening med tidigare vidtagna interna åtgärder i Stor
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

britannien för att förbättra betalningsbalansen synes ha medfört, att spekulationen

mot pundet upphörde och att förtroendet började återvända. De första

dagarna i november uppnåddes den högsta noteringen för pund gentemot dollar

på omkring tre år. Denna förbättrade utveckling för pundet påverkades i relativt

ringa mån av den politiska oron i samband med den rhodesiska självständighetsförklaringen

den 10 november liksom av den amerikanska diskontohöjningen

den 6 december.

I syfte att minska kapitalutflödet och därigenom åstadkomma en förbättring

av USA:s betalningsbalans vidtog de amerikanska myndigheterna i februari vissa

åtgärder, som till en början medförde en i stort sett gynnsam utveckling för den

amerikanska dollarn. Ytterligare ingripanden bedömdes emellertid erforderliga,

varför myndigheterna i början av december skärpte de tidigare åtgärderna

samtidigt som diskontot höjdes från 4 % till 4V2%- De s. k. swaparrangemangen

mellan Federal Reserve Bank of New York och vissa centralbanker har

under året utökats och vid ett flertal tillfällen utnyttjats bl. a. för att utjämna

kursfluktuationer till följd av kortfristiga kapitalrörelser mellan länderna.

Den franska francen har i likhet med föregående år varit fast under hela året

med dollarkursen vid eller i närheten av den nedre marginalkursen. Den tyska

marken, som under hela 1964 låg mycket fast, har från maj månad företett

en betydligt svagare tendens främst till följd av försämringen i den tyska handelsbalansen.

Kursen för amerikanska dollar i Frankfurt steg sålunda successivt

för att i augusti noteras betydligt över paritetsläget. Därefter har emellertid en

viss förbättring inträtt för den tyska marken. Den schweiziska francen försvagades

relativt kraftigt från början av året till framemot juni, varefter en lika

markant förbättring inträdde, med påföljd att dollarkursen i Ziirich låg i ungefär

samma läge mot slutet av året som vid dess början.

Utvecklingen på den svenska valutamarknaden har under större delen av året

kännetecknats av en svagare tendens för den svenska kronan än under 1964. Sålunda

har kurserna för de viktigare utländska valutorna i stort sett legat högre

än föregående år. Detta sammanhänger med den försvagning av handelsbalansen

som inträtt under året med åtföljande försämring av valutautvecklingen.

De av riksbanken i enlighet med bestämmelserna i det Europeiska monetära

avtalet (EMA.) fastställda marginalkurserna för U S-dollar har under året varit

oförändrade, nämligen 5,1350 köpkurs och 5,2125 säljkurs.

Internationellt finansiellt samarbete

Det internationella betalningssystemet och det framtida likviditetsbehovet har

varit föremål för fortsatta överväganden under året. Den studiegrupp, som haft i

uppdrag av den s. k. tio-ländergruppen att undersöka olika förslag i fråga om

skapandet av reservtillgångar antingen genom Internationella valutafonden eller

på annat sätt, har avgivit en rapport. I denna analyseras olika möjligheter att

öka den internationella likviditeten. Däremot har gruppen i enlighet med upp
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

draget icke uttalat sig till förmån för visst förslag eller om behovet av likviditetsökning.

Vid möte mellan finansministrar och centralbankschefer i tio-landergruppen

i anslutning till Internationella valutafondens årsmöte i september 1965 har

dessa uppdragit åt sina ställföreträdare att utreda vilken bas för en överenskommelse

som kan uppnås för erforderliga förbättringar i det internationella

betalningssystemet, inbegripet arrangemang för tillskapandet av reservtillgångar,

när så kan bli behövligt för att upprätthålla en adekvat tillgång på reserver i

världen.

Förslag om ökning av kvoterna i Internationella valutafonden (IMF) har

framlagts av fondens direktion. Förslaget innebär dels en selektiv ökning av sadana

kvoter som inte längre återspeglar respektive lands ekonomiska ställning,

dels en generell ökning därefter av samtliga kvoter med 25 %. Bland de 16 länder

som den selektiva kvotökningen avses omfatta ingår Sverige. För att medlemsland,

som föreslås få selektiv kvotökning i fonden, skall bibehålla sm relativa

andel i Världsbankens (IBRD) grundfond, har Världsbankens direktion föreslagit

en ökning av bankens grundfond och vissa länders andelar av denna.

Förslagens närmare utformning m. m. framgår av Kungl. Majtts proposition nr

122 till 1965 års riksdag. För Sveriges del innebär förslagen, vilka godkänts av

riksdagen, att den svenska IMF-kvoten ökas från 150 miljoner dollar till 225 miljoner

dollar samt att den svenska andelen i Världsbankens grundfond okas från

200 miljoner dollar till 240 miljoner dollar. Tiden inom vilken medlemsländerna

skall meddela sitt samtycke till ökningarna, har efter förlängning fastställts till

den 25 mars 1966 för kvotökningen i fonden och den 29 april 1966 för ökningen

av andelskapitalet i banken.

Valutafonden har under 1965 i samband med valutastöd till andra länder disponerat

netto 194,0 mkr av sitt krontillgodohavande i riksbanken. I april disponerades

25,9 mkr för en egyptisk dragning. I samband med en brittisk dragning

i maj av sammanlagt 1 400 miljoner dollar utnyttjades 38,8 mkr av tillgodohavandet.

Storbritanniens dragning finansierades av fonden genom disposition av

475 miljoner dollar av innehavet av olika valutor, köp av valutor mot guld för

400 miljoner dollar samt upplåning av 525 miljoner dollar under GAB-avtalet.

För Sveriges del innebar detta, att jämte förutnämnda disposition av krontillgodohavandet

fonden sålt guld till riksbanken mot kronor till ett belopp av 64,7

mkr samt erhållit ett lån på 90,5 mkr från riksbanken under det angivna avtalet.

Vidare har fonden utnyttjat sitt krontillgodohavande i juli med 77,6 mkr för en

dragning från USA:s sida och i augusti med 51,7 mkr för en jugoslavisk dragning.

Fondens behållning av svenska kronor uppgick den 31 december 1965 till

206,6 mkr motsvarande 27 % av Sveriges kvot i fonden.

GAB-avtalet (General Arrangcments to Borrow) har förlängts med fyra år. Avtalet,

om vilket överenskommelse träffades 1962, gäller för en tid av fyra år och

utlöper först den 24 oktober 1966. Den redan beslutade fyraårsförlängningen gäller

därför från nämnda tidpunkt. Deltagarnas åtaganden är oförändrade, men

avtalet avses bli föremål för översyn före utgången av oktober 1968.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

De krediter pa totalt 3 000 miljoner dollar, som beviljades den brittiska centralbanken

i november 1964 av ett antal centralbanker, Export-Import Bank

och Internationella regleringsbanken, har efter förlängning avvecklats i maj 1965

i samband med den förutnämnda brittiska dragningen på valutafonden. I september

har överenskommelse träffats om nya kortfristiga finansiella stödarrangemang

för pundet med deltagande av flertalet av de banker, däribland riksbanken,

som medverkade vid motsvarande stödaktion i november 1964. Arrangemangen

är av beredskapsnatur och avsedda att utnyttjas i mån av behov.

Överenskommelsen avseende swap-transaktionen på 50 miljoner dollar, motsvarande

259 mkr, mellan riksbanken och Federal Reserve Bank of New York

har förlängts med ett ar till den 19 juli 1966. Det totala beloppet amerikanska

överenskommelser av detta slag, som ingåtts med centralbanker och Internationella

regleringsbanken, uppgick vid årets slut till ca 2 800 miljoner dollar.

Till Internationella utvecklingsfonden (IDA) har under året erlagts dels det

ordinarie svenska bidraget, vilket för vartdera av åren 1965—1967 skall uppgå

till 25,9 mkr, utgörande motvärdet till 5 miljoner dollar, dels ock liksom tidigare

år ett särskilt svenskt bidrag, som för 1965 uppgick till 15,5 mkr. Båda beloppen

har erlagts medelst skuldförbindelser. Sveriges totala bidrag till utvecklingsfonden

uppgick vid årets slut till 171,9 mkr, varav 78,1 mkr utgör ordinarie bidrag

och 93,8 mkr särskilda bidrag. Till utvecklingsfondens förfogande stående ännu

ej ianspråktaget belopp under skuldförbindelser uppgick vid årets slut till 89,4

mkr.

Överenskommelse har träffats om villkoren för det Europeiska monetära avtalets

(EMA) giltighet efter 31 december 1965. De viktigare ändringar, som beslutats,

avser bemyndigande för styrelsen att bevilja lån, inbetalningen till

europeiska fonden, s. k. interim finance, utträdesbestämmelserna och tiden för

nästa översyn. Styrelsen har sålunda medgivits rätt att, utan att hänskjuta ärendet

till OECD:s råd, bevilja krediter med en löptid ej överstigande ett år och

till ett maximalt belopp av 50 miljoner dollar för varje kredit. I fortsättningen

skall vidare gälla, att land, som erhåller kredit från europeiska fonden, befrias

från skyldighet att deltaga i sadan inbetalning till fonden, som kan erfordras på

grund av krediten. Tiden för interim finance, d. v. s. skyldigheten att inom

vissa gränser ställa sin valuta till annan medlems förfogande, har förlängts från

en till två månader. Från och med 1966 skall vidare gälla, att medlem må utträda

med ett års uppsägningstid och att nästa översyn av avtalet skall ske senast

30 september 1968 i stället för varje år, som tidigare varit fallet.

Av de i samband med likvidationen av den Europeiska betalning sunionen

(EPU) utestående svenska fordringarna kvarstod vid årets utgång fordringar

på Grekland och Turkiet till ett belopp av 0,4 mkr. Fordringarna på Island och

Norge har slutbetalts under året.

Vid förhandlingar i början av år 1965 mellan Sverige å ena sidan och Rumänien

resp. Sovjetunionen å den andra har överenskommelse träffats om att betalningarna

mellan Sverige och länderna ifråga från och med halvårsskiftet 1965

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

33

skall verkställas i svenska kronor eller annan konvertibel valuta. Därmed har de

sista kvarvarande bilaterala betalningsavtalen mellan svenska staten och utlandet

upphört att gälla. Betalningarna mellan Sverige och Östtyskland har liksom

tidigare reglerats genom ett på privat väg träffat globalkompensationsavtal.

Inom ramen för Sveriges finansiella bistånd till utvecklingsländerna har ett

avtal träffats med Tanzania den 24 september 1965 om en svensk statskredit

om sammanlagt 10 mkr. Genom ett tilläggsprotokoll den 22 oktober 1965 till

avtalet med Tunisien den 29 mars 1963 har vidare överenskommelse träffats om

en svensk tilläggskredit om 6 mkr.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 34—40 har intagits riksbankens bokslut för år 1965.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1965 har guldbehållningen i likhet

med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per

kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden

mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska obligationer

per den 31 december 1965 bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1965 har uppgått till ett belopp av 208 334 928

kronor och 33 öre.

Bihan(j till riksdagens protokoll 1966. 8 saml. Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Utgående

1964

1 9

6 5

Tillgångar

Kronor

Kronor

Kronor

Guldbehållning ...........................

416 607 715

87

445 804 29c

4c

Övervärde & guld .........................

561 293 217

72

600 629 60c

>8r

1 046 433 899

32

(977 900 93C

59)

Utländska statspapper .....................

2 820 357 00C

—

2 666 467 50C

—

Utrikes växlar.........................

56 510 402

28

49 956 681

37

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

621 594 778

08

444 003 703

33

Lån till Internationella valutafonden ........

77 598 000

—

168 129 000

—

Övriga utländska tillgångar ................

10 539 233

76

10 624 024

84

3 339 180 909

54

(3 586 599 414

12)

i Skattkammarväxlar .......................

1 370 000 000

—

2 265 000 000

—

] Statens och hypoteksinrättningars obligationer

3 336 560 700

—

2 856 020 595

—

5 121 020 595

(4 706 560 700

-)

Diskonterade växlar................

14 535 265

12

20 455 706

78

Hypotekslån ....................

89 240 680

—

355 994 705

Kredit i checkräkning......................

165 392

02

454 211

82

Avbetalningslån ..................

78 196 564

38

81 678 528

01

458 583 151

61

(182137 901

52)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ....................

13 864 317

40

9 815 357

71

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m.......................

23 322 510

58

19 594 866

14

Övriga tillgångar ................

214 075 471

36

175 438 745

07

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

775 981 500

775 981 500

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

—

103 464 200

-1

1091062 512

10

Summa |10590674 788

75 |

|ll 056 281 067|57

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

35

balansräkning

1964

1 9

6 5

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar ........................

8 386 308 786

—

8 746 082 386

—

Utelöpande postremissväxlar ...............

6 264 796

76

3 963 820

25

Checkräkning (statliga myndigheter) ........

77 828 323

09

74 085 218

22

» (bankaktiebolag) .............

139 755 565

06

162 585 616

54

> (andra insättare) .............

2 286154

86

2 350 831

34

239 021 726

10

(219 870 043

01)

Depositions- och kapitalräkning ............

175 906

56

175 906

56

Skogskontomedel .........................

828 151

4b

714 856

36

Medel å konton för investering i skogsbruk

och rörelse .............................

967 876 958

09

1 138 976 287

76

1 139 867 050

68

(968 881 016

11)

Kursdifferenskonto ........................

178 617 544

42

252 669 779

94

Övriga skulder ............................

10 161 452

52

6 579 556

09

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond ......................

125 000 000

—

125 000 000

—

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder ............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Riksbankens byggnadsfond .................

50 000 000

—

50 000 000

—

Balanserade vinstmedel

från föregående år ......................

119017

25

375 915

01

vinst för året ...........................

167 256 897

76

208 334 928

33

460 478 686

52

(419 143 758

19)

Internationella valutafonden................

400 707196

15

206 638 076

70

Internationella återuppbyggnadsbanken......

720 195

59

979 985

29

Summa

10590674 788

75j

11056 281 067

57

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Vinst- och 1

1964

1

9

6 5

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

1

Räntor & inlåningsräkningar ...............

58 391

26

59 430

38,

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

97 987

08

98 912

59

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ....................

138 084

01

140 000

—

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

för dem ................................

15180

—

14 713

34

251 251

09

253 625

93

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.

3 241 393

94

2 997 152

33

Avlöningar till icke-ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m...

4 553 892

45

4 894 525

51

1

Tilläggsarvoden jämlikt 35 § 1 och 2 mom.

I

avlöningsreglementet ....................

—

15 250

—

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

2 049 040

18

2 234 099

98

Övertidsersättning m. m....................

81491

74

95 322

87

6 684 424

37

7 239 198

36

Arvoden och särskilda ersättningar m. m.

Gottgörelse jämlikt 18 § 1 mom. avlönings-

reglementet ............................

13 523

10

11858

83

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

ningsreglementet ........................

3 675

—

2 350

—

Kompensation för förhöjd folkpensionsavgift..

120 758

40

—

137 956

50

14 208

83

Rörligt tillägg

3 760 308

90

''4 487 766

_

14 991951

45

(14 075 334

80)

Pensioner m. m............................

24 2 7 5 9 25

66

34 573 851

56

Transport

18 409 651

72

19 625 233

39|

1 Kompensation för förhöjd folkpensionsavgift kr. 128 493:— ingår i posten »Rörligt tillägg».

2 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 682 000:—.

3 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 827 100:—.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

37

förlusträkning

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

Räntor å hypotekslån m.m...............

Räntor å avbetalningslån ..................

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar ...................

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst

Inkomst av svenska statspapper och obligationer,

efter nedskrivningar .............

Provisioner m. ...........................

Courtage å obligationer....................

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel.............. .....

Avgifter för i förvar mottagna depositioner

Ersättning för förvaltning av statens bosättningslånefond

.......................

hemslånefond m. fl. fonder

Inkomster av fastigheter ...

Kassaöverskott ............

Diverse ...................

1964

19 6 5

Kronor

Kronor

Kronor

868 036

19 934 607

3 553 431

607

48

33

92

1 288 208

35 941 485

4 668 979

390

55

28

35

(24 356 682

73)

114 960128

82

42 497 099

93

33 721 458

23

166 576

37

147 369

57

246 891

47

24 947

97

351 927

85

358 695

69

552 438

45

568 742

55

204 216

—

212 298

-

118 450

50

104 666

70

401 666

74

434 022

59

7 261

68

7 569

80

9 075 918

24

370 575

97

(53 622 447

23

1

1

Summa 192 939 258] 78

41 899 063

158 859 928

18

82

35 950 347 07

236 709 339]07

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Vinst- och

1964

1 £

6 5

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter m. m.

(18 409 651

721

Transp

ort

19 625 233

39

Ändrings- och reparationsarbeten å fastigheter

216177

47

504 927

74

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ..........................

118 975

69

144 207

37

Kontorshyror ............................

217 964

91

211 331

25

Rengöring inom fastigheterna ..............

299 264

73

312 993

08

Värme och belysning ......................

261 347

85

237 722

98

Inventarier och deras underhåll ............

285 720

07

352 415

76

Materialier, tidningar, böcker m. m..........

425 037

72

449 275

87

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

1 325 774

66

1 534 633

25

161 029

21

143 270

35

Personalvård m. m.......................

66 766

60

59 700

36

1

Vissa beredskapsutgifter ...........

285 767

92

27 422

28

Övriga förvaltningsutgifter ...........

301 629

19

437 926

11

4 415 826

40

(3 965 426

02)

Courtage å obligationer ...................

18 065

96

3 387

67

Kassaförluster ...............

15 977

91

5 251

91

Diverse ..................

53 974

63

54 711

37

63 350

95

(88 018

50)

Kostnader för sedeltryckeriet1 .............

1 800 000

4 270 000

Av Tumba bruk levererat sedelpapper2......

1 419 264

78

—

Summa utgifter och förluster .............

Saldo vinst .....................

Summa

25 682 361

167 256 897|

02

76

28 374 410

208 334 928

74

33

192 939 258| 78 |

1

236 709 339107

Jämför § 27 i berättelsen.

» § 28 i

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

39

förlusträkning

1964

19 6 5

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

192 939 258

78

Summa | 192 939 258178 |

236 709 339

07

236 709 339 07

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankontslcottets memorial nr 1 år 1966

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1964 och

1965 års slut

1964

1965

Tillgångar

Kronor

Kronor

Riksbankens mynt- och medaljsamling ......

160037

15 254 200

1 800 000

25 000 000

35 625 610

81

160 157

17 963 800

1 800 000

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid

enligt nedanstående snecifikation .........

resp. års slut

Aktier i Internationella Banken i Basel1- ...

Aktier i AB Tumba bruk ....................

Vissa utländska obligationer och fordringar .........

25

uuu uuu

33 762 004

76

Summa

77 839 848

06

78 685 962

57

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ...............

5 910 000

1 500 000

1 585 000

365 000

375 000

410 000

290 000

226 000

200 000

300 000

500 000

387 000

520 000

666 200

240 000

830 000

325 000

300 000

200 000

6 000 000

1 700 000

sedeltryckeriet ...................

Göteborg................

Falun ....................

Gävle...................

Halmstad ..............

Härnösand .................

Jönköping.............

Karlstad .............

Kristianstad ............

3«n nnn

Linköping ...........

Luleå ..................

Nyköping .................

Uppsala ..............

Visby ...............

911 nnn

Växjö ...............

nnn nnn

Örebro .............

nnn

Östersund ............

31 n rinn

Tumba: sedelförbränningshuset.....

200 000

125 000

Diverse valv ............

125 000

_

Summa

15 254 200

—

17 963 800

—

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs.

Av likviden härför har 25 % erlagts.

10.000.000:— (4.000 st. aktier å Schw. Frcs. 2.500:—).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utlåning från vissa lånefonder

Utestående lån den 31 december 1963—1965 i tusental kronor

Huvudkontoret.

Göteborg .....

Malmö .......

Falun ........

Gävle ........

Halmstad .....

Härnösand ....

Jönköping ....

Kalmar .......

Karlskrona ....

Karlstad ......

Kristianstad ...

| Linköping ....

Luleå.........

Mariestad.....

Nyköping .....

i Umeå ........

Uppsala.......

Visby.........

Vänersborg

Västerås ......

i Växjö ........

Örebro.......

Östersund____

S:a 31.12.63

S:a 31.12.64

S:a 31.12.6E

Avbetalnings-

lånefonden

Statens

bosättnings-

lånefond

Egnahems- in. fl.

lånefonder

Fonden

för supplementär

jordbrukskredit

Värnpl

Värnplikts-

lånefonden

lktslån

Fonden

för låneunderstöd

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal | Belopp

Antal Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

1406

1 760

1 314

374

590

377

682

604

404

284

262

358

788

1299

337

339

992

2 705

270

241

615

491

516

999

6 041

10 249

7 598

1499

2 643

1 768

2 265

2 720

1445

1179

883

1678

2 989

4 159

1547

1447

3 436

15149

1 119

957

1944

2 482

2 292

4 187

6 148

1 684

3 245

1080

1598

778

1 811

1250

1365

755

1097

1371

2100

2 083

1084

1 224

1556

1 765

199

1279

1 706

950

1 762

676

12 543

3 320

6 462

2 176

3 355

1662

3 368

2 651

2 774

1571

2 348

2 605

4 408

4 202

2 002

2 671

2 931

3 686

436

2 796

3 223

2138

3 505

1 379

2 515

511

175

553

1224

969

2 432

463

649

766

1662

1064

829

2 626

541

739

1867

941

664

1560

385

776

297

1907

28 322

1 669

1391

2 251

3 328

4 996

4 099

2 577

2 729

3 598

5 071

5 860

4102

5153

2 811

4 559

5813

3 901

2 638

6 792

1 554

3 343

705

4168

3

3

2

4

1

3

5

2

20

26

1

25

5

14

3

15

3

3

10

1

6

8

2

44

48

1

42

20

17

3

252

64

89

40

32

30

34

26

41

37

21

36

49

21

17

34

22

37

6

32

20

15

25

26

820

181

282

114

96

85

127

91

140

123

77

120

179

61

56

106

69

132

24

116

63

42

92

74

70

15

9

4

4

4

4

5

2

1

2

2

3

1

2

1

5

8

1

5

2

138

35

17

2

8

4

3

4

6

0

5

3

2

1

5

0

5

9

0

3

2

1« 007

i 81 679 I 38 596 I 78 213 1 26 115

111 430

117

! 223 | 1006 | 3 268

150

| 251

17 118 78 197 35383 1 60044 29 818

122 528

| 231

360

1 1027

| 3 095

189

j 316

15 056 | 66 559

34 036 | 47 371

| 33 843

133 714

| 347

| 575

| 981

| 3 037

260 | 440

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Vid utgången av åren 1964 och 1965 utestående lån, vilka övertagits från

egnahemsorganen och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp

i tusental kronor på följande olika lånetyper:

Utestående lån

1964

1965

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret

som avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån

och förstärkningslån ..................

12 534

62 520

11354

57 534

Bostadsegnahemslån ............

6 350

26 784

5 641

24 232

Uppskovslån ...................

7

2

7

1

Nybyggnadslån ......................

6 620

4 463

5 522

3184

Förbättringslån ..............

2 583

2 501

1 939

1694

Lån till estlandssvenskar ........

22

79

19

63

| Premielån .......................

28

8

4

3

I Täckdikningslån ............

5

1

1

0

Transport

28 149

96 357

24 487

86 711

| Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ...............

14

10

5

9

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån ........

1423

17 388

1415

16 324

Jordbruksegnahemslån ...........

23

343

21

300

Bostadsegnahemslån .............

209

8 430

187

8 085

Summa

29 818

122 528

26 115

111430

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stödlån till jordbrukare

Utestående lån den 31 december 1963—1965 i tusental kronor

Enl. SFS 369/19511

St A

Enl. SFS 708/1951

St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954

St D

Enl. SFS 593/1955

StE

Enl. SFS 650/1957

St F

Enl. SFS 83/1960

St G

Summa

Antal

Belopp

Antal |

Belopp

Antal j

Belopp

Antal

Belopp

Antal 1

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

HK .......

2

4

76

319

10

10

100

421

167

761

60

130

415

1 645

Göteborg ..

Malmö ....

—

2

9

1

5

6

1

10

3

9

46

3

28

89

3

17

8

4

13

19

5

10

43

23

167

66

3

74

49

4

no

103

64

130

114

131

289

_

_

__

17

18

4

2

8

11

19

28

30

23

78

83

Halmstad ..

_

—

—

6

7

86

99

116

159

28

43

96

84

332

391

Härnösand .

__

_

—

—

18

12

26

13

22

12

10

6

9

4

85

46

Jönköping .

—

—

2

2

23

115

42

164

3

12

9

237

20

357

9

48

12

72

24

383

14

519

68

785

100

1 114

Karlskrona .

_

1

1

25

24

6

6

41

38

25

46

62

74

160

189

Karlstad ...

_

1

2

22

30

6

4

43

142

44

113

180

158

296

449

Kristianstad

_

2

1

14

25

138

288

49

86

16

48

55

58

274

505

Linköping ..

_

—

4

5

129

266

1

2

217

662

104

247

45

36

500

1217

_

_

53

49

417

262

248

200

20

16

1

1

739

529

Mariestad ..

_

2

2

59

129

9

13

172

400

115

302

161

88

518

934

Nyköping . .

_

_

—

34

47

4

11

151

551

79

138

51

48

319

795

_

_

_

243

106

692

396

369

279

131

120

25

9

1 460

910

Uppsala . ..

__

_

_

53

128

9

13

118

425

244

1 197

102

173

526

l 936

_

12

23

_

—

7

26

1

4

241

226

261

278

Vänersborg .

i

2

_

_

16

32

16

22

49

106

43

72

229

162

354

396

Väster&s ...

_

_

_

36

38

2

3

74

185

179

565

101

186

392

977

Växjö .....

_

_

_

13

15

7

9

5

5

11

9

33

26

69

63

Örebro ....

_

i

G

43

100

3

8

9

64

29

45

56

56

141

280

Östersund ..

_

_

—

7

12

1

0

1

1 o

2

2

1

0

12

14

S a 31.12.65

i

2

17

31

1026

1600

1498

1295

2 074

4186

1377

4 034

2 088

2 238

8 081

13 387

S a 31.12.64

i

2

23

35

1699

2 310

1957

1979

3104

6 577

2 986

6 786

2 329

3 732

12 099

21 422

S:a 31.12.03

2

4

33

57

2 404

3 416

2 471

2 941

4 372

10 212

6 365

11973

2 499

5 417

18146

34 021

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ I
Fullmäktige

m.jl.: Vid det val, som av riksdagens valmän förrättades den 13

maj 1965, utsågs ledamoten av riksdagens andra kammare, numera statsrådet

Hans Gustafsson till fullmäktig för återstående delen av valperioden 1963—1966

efter herr Persson i Vinberg, som avsagt sig uppdraget att vara fullmäktig, och

ledamoten av riksdagens första kammare Erik Wärnberg till suppleant för herr

Gustafsson.

Samtidigt omvaldes ledamoten av riksdagens första kammare Emil Ahlkvist

till fullmäktig för valperioden 1965—1968 och ledamoten av andra kammaren

Birger Nilsson till dennes suppleant samt nyvaldes för samma period ledamoten

av första kammaren Yngve Holmberg till fullmäktig och docenten Staffan Burenstam

Linder till hans suppleant.

Fullmäktige utsåg samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige år

1966 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Hans Gustafsson:

till riksbankschef: herr Per Åsbrink;

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid

inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge.

Sedan herr Hans Gustafsson den 15 september 1965 utnämnts till statsråd

och därmed jämlikt 30 § lagen för Sveriges riksbank och 16 § 4 mom. bankoreglementet

frånträtt befattningen som fullmäktig, uppdrog fullmäktige åt herr

Åsbrink att fungera som vice ordförande samt åt herr Wärnberg att tjänstgöra

som deputerad intill dess att ny fullmäktig blivit utsedd.

Vid av riksdagens valmän den 4 november förrättat val utsågs herr Wärnberg

till fullmäktig efter herr Gustafsson för återstoden av valperioden 1963—

1966 och till suppleant för honom ledamoten av riksdagens andra kammare

Villiam Björk.

Fullmäktige utsåg därefter den 11 i samma månad herr Wärnberg till vice

ordförande i fullmäktige samt till deputerad för tiden till dess nytt val av fullmäktige

år 1966 förrättats.

Bankdirektören Gunnar Åkermalm har beviljats tjänstledighet från den 8

juni 1965 tillsvidare för fullgörande av uppdrag inom ramen för Internationella

valutafondens tekniska hjälp till medlemsländer.

Kungl. Maj:t har för tre ar fr. o. m. den 1 juli 1965 förlängt förordnandet för

professor Alf Johansson att vara suppleant för fullmäktig.

§ 2.

Riksbankens industristyrelse: Till ledamot av och ordförande i industristyrelsen

utsåg fullmäktige den 13 maj 1965 herr Hans Gustafsson efter herr Persson

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

i Vinberg. Samtidigt förlängdes uppdragen för bankdirektören Hjalmar Ekengren

och civilingenjören Gösta Carlsson att vara ledamöter av styrelsen samt for

hen- Gustaf Kollberg och bankokommissarien Anders Lemne att vara styrelsesuppleanter,

Kollberg för ordföranden och Lemne för Ekengren.

Sedan herr Hans Gustafsson tillträtt statsrådsämbete (se § 1 ovan) och därmed

lämnat uppdraget att vara ordförande i industristyrelsen utsåg fullmäktige

den 11 november 1965 herr Erik Wärnberg till ny ordförande i sagda styrelse

för tiden till dess nytt fullmäktigeval under år 1966 ägt rum med herr Kollberg

som suppleant.

§ 3.

Valutastyrelsen: Fullmäktige meddelade den 13 maj 1965 fortsatt uppdrag åt

vice riksbankschefen Sven Joge och bankdirektören Gunnar Åkermalm att vara

ledamöter, den förstnämnde tillika ordförande, i valutastyrelsen med bankdirektören

Hjalmar Ekengren, respektive bankokommissarien Lennart Olofsson som

personlig suppleant. Samtidigt utsågs herr Hans Gustafsson att vara ledamot

och vice ordförande i valutastyrelsen efter herr Persson i Vinberg, som lämnat

fullmäktige, och herr Torsten Bengtson till hans personlige suppleant. Valen

gällde för tiden till dess att nytt fullmäktigeval äger rum år 1966.

° I anledning av Åkermalm beviljad tjänstledighet från riksbanken (jfr § 1

ovan) beslöt fullmäktige den 3 juni 1965 att dennes suppleant Lennart Olofsson

skulle inträda som ledamot i sagda styrelse under tiden för Åkermalms tjänstledighet

dock längst till dess nytt fullmäktigeval under år 1966 ägt rum. Bankokommissarien

Åke Gustafsson skulle tillsvidare i stället för Olofsson fungera som

suppleant i valutastyrelsen.

Till ny ledamot, tillika vice ordförande i valutastyrelsen efter herr Hans Gustafsson

(se § 1 ovan) utsåg fullmäktige den 11 november 1965 herr Erik Wärnberg

med herr Torsten Bengtson som suppleant.

Kungl. Maj :t har för tiden t. o. m. den 30 juni 1966 till ledamöter i valutastyrelsen

utsett direktören L. H. O. Sjunnesson med direktören S. T. Åberg som

suppleant, direktören, f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med bankdirektören

O. V. It. Källqvist som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind med direktoren

P. Prydz som suppleant samt kanslirådet S. L. Klackenberg med departementssekreteraren

J. A. Nipstad som suppleant.

§ 4.

Delegerade för riksdagens verk: Till ledamöter i delegerade under år 1965 utsåg

fullmäktige den 10 december 1964 herrar Persson i Vinberg och Gustaf Kollberg

med dåvarande ledamoten av fullmäktige generaldirektören Gunnar Svärd

som suppleant.

Den 11 november 1965 utsågs herr Erik Wärnberg till ledamot av delegerade

för återstoden av år 1965 i stället för herr Persson. Till suppleant för de två av

fullmäktige valda delegerade utsågs samtidigt herr Torsten Bengtson i stället

för herr Svärd vilken liksom herr Persson lämnat fullmäktige.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Herrar Kollberg och Wärnberg har av fullmäktige meddelats uppdrag att även

under ar 1966 vara ledamöter av delegerade och herr Bengtson att vara suppleant

för dem.

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde

få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 16 december 1965.

§ 6.

Skogskonto: I riksbanken innestod vid utgången av år 1965 ett belopp av i

runt tal 1 mkr jämlikt Kungi. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering

for inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Ränta å insatta medel har

utgått efter 51/i% fr. o. m. den 1 maj 1965; dessförinnan fr. o. m. den 6 november

1964 efter 4 3/4 %.

§ 7.

Investeringsfonder för k o njunk turat] ämn ing: Vid utgången av 1965 innestod

i liksbanken medel insatta enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder

för konjunkturutjämning (Kungl. kungörelse 1955:256, med senare ändringar)

till ett sammanlagt belopp av ca 1139 mkr, därav 1 128,5 mkr avsåg investering

i rörelse och 10,5 mkr investering i skogsbruk.

§ 8.

Riksbankens officiella diskonto

procentenhet till 5 V2 %.

höjdes fr. o. in. den 9 april 1965 med V2

9.

Riksbankens avbetalning slånefond: Fonden uppgår till 125 mkr. Bestämmelser

om utlåningen från fonden meddelas i § 7 bankoreglementet.

Till utgången av år 1964 skedde utlåningen från fonden främst till akademiker

och andra studerande. Sedan det statliga studiestödet trätt i tillämpning vid

årsskiftet 1964/65 (se nedan § 17) har nyutlåningen till studerande minskat

högst betydligt. Däremot har utlåningen för andra ändamål visat en ökning.

Vid utgången av år 1965 uppgick antalet utestående avbetalningslån till

18 007 och det utlånade beloppet utgjorde sammanlagt 82 mkr. Å s. 41 lämnas

en närmare uppgift om fördelningen av lånen mellan bankens olika kontor.

Räntan å lan som utlämnats från fonden utgör sedan den 1 maj 1965 6 %

för statliga garantilån (Kungl. kungörelse 1965: 86) samt sedan den 6 i samma

månad för andra studielån 6V2% och för lån till annat ändamål 7%. Före

nämnda tidpunkter var räntesatserna V2% lägre.

Hittills har från fonden utlämnats nio lån till tjänstemän i banken för förvärv

av bostadsrätt i bostadsrättsförening.

§ 10.

Statens bosättningslånefond: Från denna fond — till vilken riksdagen hittills

som kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt 96 104 700 kronor, varav

81 mkr överlämnats till riksbanken — utgjorde utlåningen vid utgången av år

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

1965 ca 78 mkr och antalet lån uppgick då till 38 596. Lånens antal, som varje

år under tiden 1947—1963 nedgått, har därefter ökat. Under år 1965 uppgår

ökningen till 3 213 lån. Det utestående lånebeloppet har under året stigit med

omkring 18 mkr.

Enligt Kungl. kungörelse den 14 maj 1965 (nr 165) har maximibeloppet för

statliga bosättningslån fr. o. m. den 1 juli 1965 höjts från 4 000 till 5 000 kronor

och från samma dag beviljas bosättningslån även till ogift fader. Medelbeloppet

för utlämnade lån, vilket under budgetåret 1964/65 utgjorde omkring 3 500

kronor, har under andra halvåret 1965 ökats till ca 4 000 kronor.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lanen till antal och belopp hänvisas

till de uppgifter, som intagits å s. 41.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1964/65 har riksbanken

uppburit 212 298 kronor.

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av ar

1965 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 431 mkr. Därav

har ca 349 mkr återbetalats och ett belopp av sammanlagt omkring 3,8 mkr

efterskänkts eller avskrivits.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad

procentsats, utgörande den normalränta, som av Kungl. Maj:t fastställts för

det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lan, som utlämnas under innevarande

budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 5 3U %; under budgetåret 1964/65

uppgick den till 5 1/i %.

En ny broschyr i bosättningsfrågor har utgivits under året. Broschyren har

redigerats av Svenska Slöjdföreningen.

§ 11-

Fonden för hantverks- och småindustrikredit; hotellgarantilån: Vid utgången

av år 1965 kvarstod av riksbanken förvaltade lån från fonden för hantverks- och

småindustrikredit till följande antal och belopp, nämligen

Kontor

Linköping .

Uppsala ..

Vänersborg

Antal lån

Sammanlagd lånesumma

kronor

2

4 800: —

8

13 100: —

1

2 000: —

11

19 900: —

Några nya lån har icke beviljats efter utgången av juni 1960 (se Kungl. kungörelse

1960: 372).

Riksbankens kontor har fungerat som lokalorgan beträffande s. k. hotellgarantilån

under den tid, d. v. s. till utgången av juni 1965, då beslutanderätten i

fråga om beviljande av statlig lånegaranti varit förbehållen Kungl. Maj:t, och

jämlikt riksbankens medgivande fullgör kontoren alltjämt samma uppgift sedan

beslutanderätten i hithörande ärenden fr. o. m. den 1 juli 1965 överlåtits på kommerskollegium.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

§ 12.

Egnahems- m.fl. lån: Av de lån, som riksbanken per den 1 juli 1948 övertog

från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod vid utgången av år

1965 ett antal av 26 115 med ett sammanlagt kapitalbelopp av 111,4 mkr, en

nedgång under året med 3 703 lån och ett belopp av ca 11,1 mkr. Rörande lånens

fördelning vid årsskiftet å de olika kontoren hänvisas till sammanställningar

å s. 41 och 42.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1964/65 liksom tidigare

uppburit ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 104 363 kronor.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande

låneverksamhet, har till statsverket under år 1965 av influtna amorteringar

återlevererats 8 mkr. Beloppet fördelar sig med 5,5 mkr å egnahemslånefonden,

1,5 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

och 1 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden.

§ 13.

Stödlån till jordbrukare: Vid utgången av år 1965 förvaltade riksbanken stödlån

till jordbrukare, utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (StA),

766/1951 (StB), 764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957

(StF) och 83/1960 (StG), till ett sammanlagt belopp av ca 13,4 mkr.

Under år 1965 inflöt till riksbanken i avbetalningar å stödlån till jordbrukare

ett belopp av i runt tal 8 mkr.

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp

av sammanlagt ca 1,2 mkr.

Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika

lånetyperna hänvisas till sammanställning å s. 43.

Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.

§ 14.

Fonden för supplementär jordbrukskredit: Av de från denna fond beviljade

lånen kvarstod vid utgången av år 1965 ett sammanlagt kapitalbelopp av omkring

0,2 mkr. Några nya lån från fonden har inte beviljats efter utgången av

juni 1959.

Flertalet ännu ej slutbetalda lån från fonden är försedda med statlig garanti.

För dessa utgör räntan sedan den 9 april 1965 6 Vi %, dessförinnan sedan den

6 november 1964 5 3/V%; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre

räntesatser.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å s. 41.

§ 15.

Värnpliktslånen: Jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltar riksbanken värnpliktslån,

utgivna från fonden för låneunderstöd resp. från värnpliktslånefon
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

49

den. Lånen fördelade sig vid utgången av år 1965 å riksbankens olika kontor

såsom framgår av sammanställning å s. 41.

År 1965 avskrevs under fonden för låneunderstöd ca 29 000 kronor och under

värnpliktslånefonden ett belopp av ca 177 000 kronor. Till alldeles övervägande

del hänförde sig avskrivningen under sistnämnda fond till den 25-procentiga avskrivning,

som skall ske enligt Kungl. kungörelse den 2 juni 1961 (nr 384).

Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.

§ 16.

Fiskredskapslån: Fr. o. m. den 1 juli 1962 har riksbanken att bevilja och förvalta

lån från statens fiskredskapslånefond (s. k. fiskredskapslån) i enlighet med

bestämmelserna i Kungl. kungörelse den 6 april 1962 (nr 100). Vid utgången av

år 1965 utestod 14 lån från fonden å sammanlagt 53 116 kronor. Av lånen förvaltades

fyra vid kontoret i Göteborg, fem vid kontoret i Malmö, tre vid kontoret

i Härnösand och ett vid vartdera av kontoren i Luleå och Vänersborg.

Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.

§ 17.

Studiemedel: Såsom omnämnts i berättelsen till föregående års bankoutskott

(§ 21) medverkar riksbanken vid utbetalning av studiemedel enligt studiemedelsförordningen

(SFS 401/1964) och den med stöd av sagda förordning utfärdade

studiemedelskungörelsen (SFS 592/1964). Riksbanken ombesörjer sålunda utbetalning

av studiemedel till studerande som så önskar, detta i likhet med postverket

och andra penninginrättningar. Riksbankens huvudsakliga uppgift är

emellertid att verkställa utbetalning till postverket och ifrågavarande andra

penninginrättningar för att täcka av dem gjorda utlägg enligt studiemedelsbestämmelserna.

Studiemedel utbetalas från anslag å driftsbudgeten i vad avser bidrag och

från studiemedelsfonden, som tillföres medel över kapitalbudgeten, i vad avser

belopp som de studerande är pliktiga återbetala. För budgetåren 1964/65 och

1965/66 har anvisats å driftsbudgeten som förslagsanslag 36 resp. 110 mkr och

å kapitalbudgeten som investeringsanslag tillhopa (89 -f 300 =) 389 mkr. Av

dessa belopp har tagits i anspråk för studiebidrag omkring 31 mkr under budgetåret

1964/65 och omkring 57 mkr under innevarande budgetår och för återbetalningspliktiga

studiemedel ca (83 -j- 141 =) 224 mkr.

Under år 1965 har utbetalning verkställts för 107 000 studiemedelsanvisningar,

varav å 37 350 under första och 69 650 under andra halvåret.

Då riksbanken förklarade sig beredd att åtaga sig förenämnda förvaltningsuppgifter

m. m. förutsattes, att ersättningsfrågan skulle upptagas till bedömande

när arbetets omfattning kunde närmare överblickas. Eftersom riksbankens blivande

uppgifter på förevarande område icke blivit slutligt bestämda, har det

ansetts lämpligt att avvakta ytterligare någon tid innan ersättningsfrågan aktualiseras.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 100G. S sand. Nr 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

§ 18.

Sedelutgivningsrätten m. m.: Genom lag den 26 maj 1965 (nr 216) höjdes maximibeloppet

för sedelutgivningen från och med den 1 juli 1965 med 500 mkr till

9 700 mkr.

Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden som vanligt störst

å rapportdagen den 23 december och uppgick då till 9 037 mkr, en ökning i förhållande

till motsvarande dag 1964 med 345 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet

under 1965 förelåg å rapportdagen den 23 mars och utgjorde då 7 370

mkr. Den högsta procentuella ökningen i förhållande till 1964 noterades den 15

april och uppgick till 10,7 %; den lägsta procentuella ökningen registrerades

den 7 december och utgjorde 3,3%.

§ 19-

Nya sedeltyper: Kungl. Maj:t har på framställning av fullmäktige den 23

april 1965 utfärdat kungörelse (nr 68) om nya sedlar på femtio kronor och tio

kronor samt den 15 september 1965 kungörelse (nr 510) om nya sedlar på etthundra

kronor.

I den allmänna rörelsen har sedlar av den nya typen å 50 och 10 kronor utlämnats

fr. o. m. den 26 april och å 100 kronor fr. o. m. den 25 oktober 1965.

Tillsvidare kommer 100-kronorssedlar av den gamla typen, vilka inkommer

till riksbanken, att anyo utgivas parallellt med sedlar av den nya typen. De

sedlar på 50 och 10 kronor av den gamla typen, som efter den 26 april 1965

influtit till riksbankens kassor, har ej åter utlämnats i den allmänna rörelsen.

§ 20.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1964 torde

få hänvisas till bankoutskottets memorial nr 7 år 1965.

§ 21.

Riksbankens jubileumsfond: Berättelse över fondens verksamhet och förvaltning

skall jämlikt § 12 i de för fonden gällande stadgarna av styrelsen varje år

avgivas till riksdagen och dess revisorer senast den 1 april. (Se BoU:s uti.

1964: 44).

I fondens styrelse, vilken utsetts för tiden den 1 april 1965—den 31 mars 1968

och vari professor Torgny Segerstedt är ordförande, ingår riksbankschefen Per

Åsbrink som ledamot med bankdirektören Arne Callans såsom suppleant.

Beträffande fondens ställning per den 31 december åren 1964 och 1965 hänvisas

till härvid såsom bilaga II fogade utdrag ur riksbankens räkenskaper.

§ 22.

Riksbankens personal: På begäran av Rikshankstjänstemännens förening och

Civilförvaltningens personalförbund har under 1965 överläggningar ägt rum med

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

51

representanter för dessa personalorganisationer om s. k. B-listefrågor. Dessa

överläggningar har lett bl. a. till uppflyttning av vissa tjänster, resp. av vissa

tjänstemän personligen, till högre lönegrad. Viss ändring har också vidtagits i

befordringsgången inom kammarskrivarkarriären och för bankens vaktpersonal.

Rörande det närmare resultatet av överläggningarna och i anslutning därtill vidtagna

åtgärder torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 10 maj, den 3

och 17 juni 1965 samt till BoU:s uti. 1965: 47.

Sedan 1965 års riksdag vid höstsessionen beslutat om sådana bemyndiganden

m. m. avseende riksdagens verk, som föranleds av att statstjänstemannalagen

är gällande även för tjänstemän vid dessa verk, har delegerade haft förhandlingar

med statstjänstemannens huvudorganisationer angående huvudavtal för

riksdagens verks tjänstemannaområde, m. m. Dessa förhandlingar har nu slutförts.

Vid utgången av år 1965 uppgick riksbankens — frånsett sedeltryckeriet —

lönegradsplacerade personal till 545. Därav utgjorde förordnandetjänstemännen

47, övrig s. k. bankpersonal 176, bankexpeditörer 54, biträdespersonal 189 samt

vakt- och övrig personal 79. Vid utgången av 1964 uppgick antalet lönegradsplacerade

tjänstemän till 526 (se § 25 i berättelsen till 1965 års bankoutskott).

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken sedelräkningsbiträden

och tillfälligt anställd personal. Av denna personal har under året i

medeltal tjänstgjort ca 175 per dag. Dessutom finnes ett antal deltidsanställda

städerskor och fastighetsarbetare.

§ 23.

Semesteranläggning: På framställning av riksbankspersonalens semesterförening

har fullmäktige beviljat föreningen ett ränte- och amorteringsfritt lån på ca

120 000 kronor att användas för förvärv av en tomt omfattande 2 475 m2 å

Köar skärsfjäll i Sälen, Transtrands kommun, och för uppförande å denna tomt

av ett fritidshus på ca 98 m2 för riksbankens personal.

§ 24.

Lördagsstängning m. m.: Med tillämpning av de föreskrifter som Kungl. Maj :t

meddelat för den övriga statsförvaltningen i kungörelse den 9 september 1965

(nr 511) har fullmäktige bestämt, att riksbankens samtliga kontor tillsvidare

skall hållas stängda alla lördagar inte endast under sommarhalvåret utan också

under vinterhalvåret. Även bankclearingen vid huvudkontoret och kontoret i

Göteborg är tillsvidare inställd å lördagarna. Öppethållandet för allmänheten av

riksbankens kontor å övriga vardagar har tillsvidare förlängts med en timme.

Särskilda åtgärder har av riksbanken vidtagits för att tillgodose postverkets och

vissa andra penninginrättningars behov av sedlar å de lördagar, då dessa penninginrättningar

håller öppet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

§ 25.

Nytt riksbankslius: Förberedelser pågår för utarbetande av förslag till en ny

riksbanksbyggnad på tomten kvarteret Fyrmörsaren i Klara församling i Stockholm

(jfr fullm. berättelse till 1965 års bankoutskott, § 27, och utskottets utlåtande

1965:36).

Den i berättelsen omnämnda arkitekttävlingen har utlysts av riksbanken och

Stockholms stad gemensamt, och kostnaderna för tävlingen kommer att delas

dem emellan. Tävlingstiden utlöper den 4 februari 1966.

§ 26.

Fastighetsförvaltningen: Inom huvudkontorets fastighet i Stockholm har en

försliten hiss utbytts mot en ny för en kostnad av 137 200 kronor, ett nytt myntvalv

har inretts för 8 000 kronor, varjämte underhållsarbeten — huvudsakligen

målning — verkställts för omkring 23 000 kronor. Bankkajen har reparerats och

asfalterats för en kostnad av 8 100 kronor.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna för fastighetsunderhåll under året

uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning. De kontor,

där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits. Ej heller har i sammanställningen

medräknats kostnader för vissa smärre reparationsarbeten, som

beslutats av vederbörande kontorsstyrelse.

Kontor

Kronor

Kostnaden avser huvudsakligen:

Göteborg

13 700: —

Reparation och målning av arkiv, vaktmästarebo- stad, televerkets apparatrum m. m. samt reparation

av gårdsbeläggningen.

Gävle

7 000: —

Målning av trapphall samt i vaktmästarens bostad.

Rivning av uthusbyggnad samt uppförande av ny

sådan.

Härnösand

25 400: —

Omdragning av elektriska gruppledningarna samt

reparations- och målningsarbeten i samband här- med. Inläggning av parkettgolv i direktörens

tjänsterum samt utbyte av oljebrännare.

Karlstad

96 200: —

Reparation av fasader, banklokaler och bostäder

m. m. på grund av skador vilka delvis uppkommit

i samband med byggnadsarbeten på intilliggande

tomt. Ändringar och reparationer av den elektriska

installationen. Utbyte av en oljebrännare och två

radiatorer m. m.

Linköping

10 000: —

Målning i källarvåning och trappuppgång; repara- tion och målning i köket till en hyreslägenhet samt

av yttertaket.

Örebro

100 000: —

Reparation och målning av banklokalerna, direk- törens och vaktmästarens bostäder m. m.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

53

Vid sedelförstöringskontoret i Tumba har den sönderrostade skorstenen till

förbränningsugnen ersatts med en ny för 15 000 kronor.

Direktörsvåningen i riksbankens kontorsfastighet i Nyköping har uthyrts

till postverket i samband med att den nuvarande direktören vid kontoret avflyttat

från lägenheten.

I Umeå inflyttade avdelningskontoret den 1 november 1965 i de lokaler,

som upplåtits av HSB (se § 28 i berättelsen till 1965 års BoU).

Riksbankens kontorsfastighet i Uppsala har jämlikt medgivande av 1965

års riksdag (jfr BoU:s uti. 1965: 43) försålts till Svenska Frimurare orden tillhöriga

Brödraföreningen Vidar och S:t Johanneslogen Stenbocken i Uppsala.

Tillträde beräknas ske under första delen av år 1966. Riksbanken kommer därefter

att förhyra de nu disponerade kontorslokalerna i fastigheten.

Sedeltryckeriet: Med Civilförvaltningens personalförbund har träffats överenskommelse

om införande av premieackord (driftpremie) för den kollektiv avtalsanställda

arbetarpersonalen vid sedeltryckeriet. Sedan premieackordet provisoriskt

prövats under en tid av 5 månader med början den 1 april 1965, blev detsamma

vid förhandlingar den 24 augusti 1965 fastställt att gälla till och med

den 31 januari 1966 eller till samma tidpunkt då det nu gällande kollektivavtalet

kommer att utlöpa.

Under år 1965 har sedeltryckningen gått planenligt. Helrotationsmaskinen

har sålunda under året använts för tryckning av 50-kronors- och 100-kronorssedlar

av ny typ.

Tryckning av 5-kronorssedlar av ny typ har påbörjats, varvid annat tryckförfarande

kommit till användning.

Bokföringsmässigt har den ändringen vidtagits beträffande kostnaden för

sedelpapperet, att detta från och med den 1 januari 1965 betalas till Tumba bruk

av sedeltryckeriet efter det ä-pris som fullmäktige bestämt. Kostnaderna for

sedeltryckeriet har därigenom under 1965 formellt kommit att ökas med kostnaden

för det sedelpapper som bruket levererat till tryckeriet under året.

(Jfr § 28 nedan samt fullm. prot. d. 1. 7. 1965.)

Under 1965 har några större investeringar icke skett. Kostnaderna för inköp

av maskiner och inventarier avsedda för driften har under året uppgått till sammanlagt

132 000 kronor. Köpet av den i tidigare berättelser omnämnda paketeringsmaskinen,

vilken icke motsvarat uppställda krav, har efter förhandlingai

med den västtyske maskinleverantören återgått.

I fastigheten har installerats en värmeväxlare för 12 000 kronor, men i övrigt

har endast smärre reparationer utförts.

Sedeltryckeriets personal uppgick vid utgången av december 1965 till 35

tjänstemän samt 36 manliga och 28 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.

Härtill kommer städningspersonal och tillfälligt anställda nattvakter m. fl. samt

27.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

vid sedeltryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt 16 personer.

Hela personalstyrkan utgjorde sålunda 115.

Med anledning av riksdagens begäran om utredning angående förflyttning av

sedeltryckeriet till Tumba har fullmäktige uppdragit åt verkställande direktören

vid AB Tumba bruk Lennart Schotte, direktören vid sedeltryckeriet Sven

Gideon och kamreraren vid bruket Wilhelm Petri att verkställa ifrågavarande

utredning. Utredningsarbetet pågår.

§ 28.

Pappersbruket: Inom ramen för gällande kollektivavtal för arbetarpersonalen

vid pappersbruket träffades den 1 februari 1965 överenskommelse om ändringar

avseende andra avtalsåret.

Under det gangna året har tillverkningen av rullsedelpapper uppgått till ca

90,1 ton; motsvarande siffra föregående år var ca 89,5 ton. Under året har

även tillverkats ca 28,7 ton arksedelpapper för 5-kronorssedlar av ny typ. Under

år 1964 förekom tillverkning av ca 8,6 ton arksedelpapper för 1 000-kronorssedlar.

Rullsedelpapperspriset har under året varit oförändrat 15 kronor per kilogram

(100-, 50- och 10-kronorssedlar), medan priset för arksedelpapper (ny 5-kronorssedel)

utgjort 11 kronor per kilogram. Kostnaden för sedelpapperet har från och

med den 1 januari 1965 debiterats sedeltryckeriet (se § 27 ovan).

Försäljningen från bruket av annat papper än sedelpapper har under året

uppgått till ca 4,5 mkr mot ca 4,3 mkr under år 1964. En fortlöpande koncentration

av civilpapperstillverkningen till ett mindre antal kvaliteter utgörande

utpräglade huvudprodukter har kännetecknat verksamheten. Enligt överenskommelse

har AB Tumba bruk åtagit sig försäljningen av pappersbrukets produktion

av civilpapper.

Avseende arets investeringar i bruksdriften må nämnas följande av styrelsen för

AB Tumba bruk beslutade och genomförda projekt: inköp av huggmaskin för

lumpråvara (ca 45 000 kronor), automatisering av ångcentralen (ca 115 000

kronor), mköp av traktor med kärra och lastanordning (ca 35 000 kronor), inköp

av kontorsmaskin, programmerad för fakturering och avlöningsuträkning (ca

54 000 kronor) samt inköp av begagnad påsmaskin, som ombyggts för tillverkning

av sedelomslag (ca 4 000 kronor). Investeringarna är främst ägnade att

m<''jliggöra rationalisering. Normala reparations- och moderniseringsarbeten

har vidare genomförts i sedvanlig omfattning.

Vid utgången av år 1965 uppgick antalet kollektivavtalsanställda arbetare

vid bruket till 76 (85), därav 26 (32) kvinnliga, vartill kommer städningspersonal.

Siffrorna inom parentes anger motsvarande antal ett år tidigare. I övrigt

var i bruksdriften engagerade 17 (16) tjänstemän och 6 (8) arbetsledare. Aktiebolagets

verkställande direktör har fungerat som chef för pappersbruksdriften.

Beträffande AB Tumba bruk må nämnas, att vid 1965 års ordinarie bolags
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

stämma samtliga styrelseledamöter omvalts med undantag för direktören Gunnar

Ericsson, som avböjt återval. Till suppleant omvaldes bankdirektören Arne

Callans.

§ 29.

För riktigheten av de å s. 34—40 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna

Folke Öberg och Stig Franzén, vilka undertecknat resp. kontrasignerat

riksbankens bokslut.

§ 30.

Inspektioner m. m.: Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1965

verkställts

av vice riksbankschefen Joge tillsammans med bankokommissarien Lemne vid

kontoren i Karlstad och Mariestad;

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Malmö och Halmstad

samt tillsammans med bankokommissarien Gustafsson vid kontoren i Luleå,

Umeå, Västerås och Örebro;

av bankdirektören Laurén tillsammans med bankokommissarien Lemne vid

kontoren i Falun, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Uppsala och Vänersborg;

samt

av bankokommissariema Gustafsson och Wormbs gemensamt vid kontoret

i Linköping och av Wormbs ensam vid kontoren i Gävle, Härnösand, Jönköping,

Nyköping, Visby, Växjö och Östersund.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt

rum av huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets

och Tumba bruks kassor.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän

har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.

Stockholm den 5 januari 1966.

KRISTER WICKMAN

Erik Wärnberg Per åsbrink Gustaf Kollberg

Torsten Bengtson Yngve Holmberg Birger Nilsson

Karin Winb er g

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Bilaga I

Valutastyrelsens berättelse

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1965 angående

sitt verksamhetsområde.

Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1966.

Betalningsförbindelserna med Rumänien och Sovjetunionen överfördes den

1 juli 1965 på multilateral basis. I samband härmed utmönstrades ur valutabestämmelserna

de tidigare använda begreppen konvertibel och bilateral valuta

samt konvertibelt och bilateralt konto liksom de föreskrifter om betalningsväg,

som sammanhängde därmed. Betalningsutbytet i kronor mellan Sverige och utlandet

avvecklas därefter över s. k. allmänna konton utom vad beträffar Östtyskland

med vilket kvarstar tidigare gällande bilaterala betalningsarrangemang.

Kontot under detta arrangemang har givits karaktären av specialkonto, som må

gottskrivas och disponeras enligt särskilda anvisningar till valutabankerna.

Ändring i valutabestämmelserna eller i de för valutaregleringen gällande allmänna

riktlinjerna har därutöver ej skett. Inom ramen i stort sett för tidigare

etablerad praxis har emellertid — trots existerande väsentliga begränsningar av

valutaregleringens verksamhetsområde — regleringens funktion som stöd för

penningpolitiken varit i hög grad framträdande under året. Den under 1965

ytterligare skärpta kreditåtstramningen inom landet har förstärkt den redan

tidigare starkt framträdande tendensen att genom upptagande av lån och krediter

i utlandet söka undgå verkningarna av de interna kreditrestriktionerna. I

tillämpningen har därför valutaregleringens förbud mot gäldsiklädande i utlandet

kommit att få en utpräglat restriktiv verkan. Samtidigt har valutamyndigheterna

ställts inför betydande svårigheter i sitt ställningstagande till gjorda

framställningar.

Eftersom de kommersiella krediterna i utrikeshandeln genom dels undantag i

valutaförordningen för leverantörskrediter vid import dels av Sverige biträdda

internationella överenskommelser i stort sett undandrar sig reglering, kan restriktionerna

inom kreditsektorn i huvudsak inriktas endast på den finansiella

upplåningen. Dessa restriktioner kompletteras genom bestämmelser i andra

avseenden, exempelvis beträffande värdepappershandeln.

Under året har i fråga om den finansiella upplåningen tillståndsgivningen i

stort sett följt tidigare tillämpade riktlinjer, vilka även inneburit att, i de fall

medgivande till upplåning ansetts böra lämnas, tillstånden har förknippats med

villkor syftande till att begränsa återverkningarna på likviditeten inom landet.

En riktpunkt härvidlag har bl. a. varit att anpassa utnyttjandet — i de fall där

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

lånemedlen avsett finansiering av verksamhet i Sverige — till att ske i takt med

fullgjorda produktionsprestationer. Det har härmed eftersträvats att anknyta

utlandsfinansieringen till det låntagande företagets egen kreditgivning och att

sålunda undvika ianspråktagandet av sådan finansiering för produktionen.^

Under året lämnade tillstånd till finansiell upplåning utomlands framgår av

nedanstående sammanställning, som även återger motsvarande siffror för åren

1961—1964 (mkr).

1961

1962

1963

1964

1965

Svenska redares lån ......................

255

98

97

129

279

Svenska varvs lån ........................

198

151

36

435

297

Övriga svenska exportindustriers lån ........

18

18

0

13

83

Lån för finansiering av investeringar i utlandet

46

5

106

27

Utländska bolags lån till dotterbolag i Sverige

284

296

561

235

245

Övriga lån ...............................

1

6

3

33

70

Totalt

755

615

702

951

1 001

I posterna för varven, övrig exportindustri och »övriga» ingår de fem obligationslån

om sammanlagt ca 370 mkr, som upptagits i utlandet under året. Beträffande

redarelånen må nämnas att de till betydande belopp avser finansiering

av fartvgsförvärv utomlands. Vad beträffar utländska bolags lån till dotterbolag

i Sverige följer skyldighet att lämna medgivande därtill av överenskommelse

inom OECD rörande frihet för direkta investeringar.

I ytterligare ett par fall har tillstånd lämnats under året, men då det är ovisst

om upplåning kommer till stånd är beloppen icke inräknade i ovanstående

summa.

De lämnade tillstånden till direkta investeringar i utlandet uppgick under året

till 538 mkr. Av beloppet avsågs 27 mkr, ingående i ovannämnda summa för

finansiell upplåning, anskaffas genom upplåning i utlandet.

Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida lämnades för

320 mkr, varav 245 mkr, ingående i redovisningen ovan för finansiell upplåning,

avsågs tillhandahållas i form av lån från investerarnas sida.

I bifogade PM lämnas vissa ytterligare kommentarer rörande de direkta investeringarna.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge

Stockholm den 3 januari 1966

/L. Olofsson

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

PM

Tillstånd till svenska direkta investeringar i utlandet lämnades under 1965

för 538 mkr. Beloppet understiger avsevärt motsvarande belopp för 1964, 747

mkr, men ligger högt i förhållande till tidigare årsbelopp (tab. 1). Som framgår

av tabellen har under 1965 jämfört med 1964 en nedgång ägt rum beträffande

samtliga ländergrupper med undantag för gruppen »övriga» länder. Störst under

1965 år beloppet för EEC- området med 205 mkr mot 127 mkr för EFTA, 136

mkr för u-länderna och 47 mkr för Nordamerika. Även totalt sett uppvisar

EEC-området under den 11-årsperiod redovisningen omspänner den högsta siffran

(1 164 mkr) men härvidlag är siffran för u-länderna endast obetydligt lägre

(1 155 mkr). Inom u-länderna hänför sig huvudparten av beloppet såväl för

1965 som totalt till investeringar i Latinamerika. Av 1965 års siffra faller sålunda

93 mkr och av totalsiffran 690 mkr på sistnämnda område. Det är härvid

att observera att i större omfattning än vad eljest är regel inkluderar beloppen

för detta område fondemissioner (under 1965 till ungefär 30 % av årsbeloppet)

genom disposition av vinstmedel och uppskrivning av tillgångar på grund av

inflation samt av samma orsak företagna låneoperationer. Vad beträffar u-länderna

i Afrika har — sedan vissa större investeringar slutförts — beloppen varit

obetydliga under senare år (för 1965 1 ä 2 mkr).

I tabell 2 redovisas under åren 1962—1965 lämnade investeringstillstånd med

fördelning på verksamhetstyp (försäljningsföretag, övriga företag) och med särskilt

angivande av under respektive år företagna nyetableringar. De i gruppen

»övriga» sammanförda investeringarna, vilka inbegriper de kapitalkrävande produktionsföretagen,

svarar beloppsmässigt för huvudparten av tillstånden. Antalsmässigt

har försäljningsföretagen tidigare dominerat bland de svenska investeringarna

utomlands. I samband med en utvidgning av investeringarna till

nya branscher under senare år har emellertid de »övriga» företagens antal ökat

relativt starkt. För åren 1958—1965 föreliggande uppgifter utvisar ett totalt

antal nyetableringar av 1 481 st., varav 798 st. försäljningsföretag och 683 st.

»övriga» företag.

Tillstånd till utländska direkta investeringar i Sverige har under 1965 lämnats

för 320 mkr, vilket innebär en mindre nedgång i förhållande till 1964 års siffra

Anm. Ifrågavarande statistik avslutas årsvis medio december.

EFTA: Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Österrike; fr. o. m. 1961 inkluderas i

uppgifterna även Finland.

EEC: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland.

Nordamerika: Canada, USA.

U-länder: enligt OECD:s förteckning.

Försäljningsföretag: företag vilkas ändamål enbart är försäljning av som regel svenska exportvaror

utomlands respektive utländska i Sverige.

Övriga företag: företag av skiftande art; beloppsmässigt huvudsakligen utvinnings-, tillverkningsoch

sammansättningsföretag (produktionsföretag).

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

på 360 mkr (tab. 3). Minskning föreligger för investeringar såväl från EEC som

Nordamerika, medan EFTA uppvisar en ökning.

Sammanlagt har under sexårsperioden fr. o. m. 1960, för vilken denna statistik

föreligger, tillstånden till investering i Sverige uppgått till 2 056 mkr. Beloppet

understiger därmed under motsvarande tid lämnade tillstånd till direkta investeringar

i utlandet med knappt 700 mkr. Det kan emellertid vara av intresse att

konstatera, att under samma tid investeringsutbytet, beräknat på basis av tillstånden,

mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan EFTA, EEC och Nordamerika

lämnat ett överskott på drygt 200 mkr för investeringarna i Sverige.

Det underliggande statistiska materialet är emellertid ej helt jämförbart, bl. a.

emedan fondemissioner i de utländska bolagen i Sverige ej prövas av riksbanken.

Detta indikerar en större övervikt för investeringarna i Sverige.

Av ovannämnda jämförelse mellan de under åren 1960—1965 lämnade tillstånden

beträffande EFTA, EEC och Nordamerika framgår betydande olikheter

i fördelningen mellan områdena vid de ingående respektive utgående investeringarna.

Medan som mottagare av svenska investeringar EEC-området står

främst med 47 % av de sammanlagda beloppen för de tre områdena följt av

EFTA med 41% och Nordamerika med 12 % svarar EFTA för 52% av dessa

områdens investeringar i Sverige med Nordamerika på andra plats med 37%

och EEC sist med 11%.

Tabell 4 innehåller uppgifter för åren 1962—1965 om de utländska investeringarnas

fördelning på verksamhetstyper och om nyetableringar under respektive

år. Till följd främst av att investeringarna i oljebolagen normalt hänförts

till kategorin försäljningsföretag är denna kategoris andel av investeringsbeloppen

under senare år avsevärt högre än vid de svenska investeringarna i utlandet

(jfr tab. 2). Antalet utländska nyetableringar i Sverige uppgår för 4-årsperioden

ifråga till 444 st. mot 858 st. för de svenska etableringarna utomlands under

samma tid.

Beträffande såväl de svenska investeringarna i utlandet som de utländska i

Sverige synes gälla att de lämnade tillstånden i det närmaste helt utnyttjas om

än delvis med avsevärda tidsförskjutningar. Vid bedömning av investeringarnas

omfattning och utveckling bör observeras att under den tid här ifrågavarande

statistik omfattar en liberal praxis tillämpats från de svenska valutamyndigheternas

sida såväl beträffande ingående som utgående direkta investeringar.

Endast rent undantagsvis har ansökningar om tillstånd avslagits.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 1. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1965

Mkr

År

EFTA

EEC

Nordamerika

U-länder1

Övriga

Totalt

1955 ...

.......... 28,1

28,6

11,8

62,5

5,6

136,6

1956 ...

.......... 14,7

29,7

20,1

63,5

7,4

135,4

1957 ...

.......... 35,9

43,1

46,4

61,3

4,6

191,3

1958 ...

.......... 18,7

40,1

18,4

88,1

5,5

170,8

1959 ....

.......... 32,0

162,2=

62,7

91,8

7,9

356,6=

1960 . ..

.......... 44,5

65,1

9,0

149,8

19,9

288,3

1961 ... .

.......... 53,9

78,4

12,0

183,2

18,0

345,5

1962 ....

.......... 133,5

154,6

51,9

42,9

47,2

430,1

1963 ....

.......... 161,7

79,4

9,9

119,6

20,2

390,8

1964, ... .

.......... 227,3

278,1

80,0

156,8

4,7

746,9

1965 ....

.......... 127,2

204,5

46,7

135,8

23,4

537,6

Summa 877,5

1 163,8

368,9

1 155,3

164,4

3 729,9=

1 Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering år 1960 av länderna smärre avvikelser i förhållande

till i tidigare årsredogörelser angivna.

2 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till

följd av utländska skattebestämmelser.

3 Fr. o.m. år 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstädes.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1962 1965

Verksamhetstyp och nyetableringar

Mkr

61

T otalt ............

försäljningsföretag

övriga ..........

försäljningsföretag

övriga ..........

Härav:

EFTA ............

försäljningsföretag

övriga ..........

försälj ningsf öretag

övriga ..........

EEC .............

försäljningsföretag

övriga ..........

försäljningsföretag

Övriga ..........

Nordamerika ......

försäljningsföretag

övriga ..........

försäljningsföretag .

övriga ......

U-länder ......

Övriga

Övriga

1962

Antal Belopp

1963

Antal Belopp

1964

Antal Belopp

1965

Antal Belopp

430,1

390,8

746,9

537,6

72,0

64,1

72,0

79,8

358,1

326,7

674,9

457,8

150 104,9

201 195,4

275 418,5

232 108,3

69 7,9

109 13,5

126 13,8

116 14,5

81 97,0

92 181,9

149 404,7

116 93,8

133,5

161,7

227,3

127,2

13,4

22,3

31,3

37,4

120,1

139,4

196,0

89,8

67 47,7

94 113,8

140 153,2

in 19,0

34 3,0

60 5,5

75 9,2

62 7,6

33 44,7

34 108,3

65 144,0

49 11,4

154,6

79,4

278,1

204,5

24,2

20,8

11,3

18,1

130,4

58,6

266,8

186,4

t 34 42,4

43 29,4

74 147,3

56 31,3

14 2,6

17 4,0

33 3,1

29 2,2

20 39,8

26 25,4

41 144,2

27 29,1

51,9

9,9

80 ;0

46,7

21,2

6,9

3,9

12,3

30,7

3,0

76,1

34,4

t 11 1,8

9 3,7

9 60,7

16 5,6

8 1,4

5 1,8

5 0,2

13 2,6

3 0,4

4 1,9

4 60,5

3 3,0

42,9

119,6

156,8

135,8

8,1

10,6

24,7

11,7

34,8

109,0

132,1

124,1

et 23 12,6

43 47,5

48 53,8

43 35,3

5 0,7

18 1,6

11 0,9

8 1,8

18 11,9

25 45,9

37 52,9

35 33,5

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets

sida 1960—1965

Mkr

År

EFTA

EEC

Nordamerika

Övriga

Totalt

1960 .........

9,9

33,0

0,2

134,3

1961 .........

48,5

68,0

0,5

166,4

1962 .........

46,9

27,1

0,8

321,9

1963 .........

38,4

354,6

6,2

754,0

1964 .........

53,5

155,5

12,9

359,9

1965 .........

30,7

112,9

0,6

319,8

Summa 1 056,1

227,9

751,1

21,2

2 056,3

TabeU 4- Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets

sida 1962—1965

Verksamhetstyp och nyetableringar

Mkr

1962

Antal

Belopp

Antal

T otalt .............

321,9

försäljningsföretag .

52,4

Övriga ............

269,5

därav nya under året

91

197,9

125

försäljningsföretag . .

58

9,0

78

Övriga ............

33

188,9

47

Härav:

EFTA .........

247,1

försäljningsföretag . .

11,8

Övriga ............

235,3

därav nya under året

49

186,1

57

försäljningsföretag . .

30

2,8

42

Övriga ............

19

183,3

15

EEC ...........

46,9

försäljningsföretag ..

27,1

Övriga ............

19,8

därav nya under året

15

7,9

20

försäljningsföretag ..

12

3,5

11

Övriga ............

3

4,4

9

Nordamerika ........

27,1

försäljningsföretag ..

13,3

Övriga ............

13,8

därav nya under året

13

3,4

37

försäljningsföretag ..

9

2,6

19

Övriga ............

4

0,8

18

1963

Belopp

Antal

1964

Belopp

Antal

1965

Belopp

754,0

359,9

319,8

137,8

206,0

197,3

616,2

153,9

122,5

54,0

126

90,4

102

40.9

13,9

70

24,0

66

22,5

40,1

56

66,4

36

18,4

354,8

138,0

175,6

78,5

103,2

121,0

276,3

34,8

54,6

27,9

75

27,0

50

8,2

3,9

38

1,9

33

2,3

24.0

37

25,1

17

5,9

38,4

53,5

30,7

10,8

10,9

16,6

27,6

42,6

14,1

10,8

21

39,1

21

15,0

1,5

13

1,1

14

11,1

9,3

8

38,0

7

3,9

354,6

155,5

112,9

47,8

79,4

59,1

306,8

76,1

53,8

13,4

28

23,4

29

17,1

8,0

17

20,5

18

8,5

5,4

11

2,9

11

8,6

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

63

Bilaga II

Riksbankens Jubileumsfond

Till fonden har under år 1965 influtit räntor till ett belopp av 17 434 707 kronor

och 50 öre. Under året har utbetalats 17 000 kronor utgörande upplupna

räntor i samband med obligationsköp. Utgifterna inklusive utbetalade anslag har

uppgått till 283 716 kronor och 54 öre. Fondens överskott kom därigenom att

uppgå till 17 133 990 kronor och 96 öre.

Under året upplupna men ej uppburna räntor har i övrigt icke bokförts.

Årets överskott har disponerats för obligationsköp.

Fondens ställning per den 31 december 1964 och 1965 framgår av följande

utdrag ur räkenskaperna, som upptar de ursprungligen övertagna obligationerna

till de bokföringsvärden, varmed de överfördes till fonden, och därefter tillkomna

obligationer till de faktiska inköpsvärdena.

Balansräkning

per 31 december 1964 och 1965

Tillgångar

1964

1965

Statsobligationer .................

Kr

127 441 625: —

Kr

126 402 250: —

Hypoteksinrättningars obligationer

»

139 816 500: —

»

141 716 500: —

Kommunobligationer..............

»

7 840 000: —

»

18 116 750: —

Industriobligationer...............

»

7 584 100: —

»

13 384 100: —

På räkning i riksbanken..........

»

26 195: 96

»

122 972: 96

Postgiro ........................

»

—

»

99 838:96

Kr 282 708 420: 96

Kr 299 842 411:92

Skulder

Kapitalkonto

Kr 282 708 420: 96 Kr 299 842 411: 92

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

Vinst- och förlusträkning

Utgifter

Utbetalda räntor ............

Anslag, adm. kostnader m. m. ...

Ränteöverskott............

... Kr

1964

188 864:58

16 297 862: Öl

Kr

»

»

1965

17 000: —

283 716:54

17 133 990: 96

Kr

16 486 726:59

Kr

17 434 707: 50

Inkomster

Influtna räntor............

16 486 726: 59

Kr

17 434 707: 50

Stockholm den 5 januari 1966

KRISTER WICKMAN

Erik Wärnberg Pbr åsbrink

Torsten Bengtson Yngve Holmberg

Gustaf Kollberg

Birger Nilsson

/ Karin Winberg

Ivar Hajggströms Tryckeri AB • Stockholm 1966

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.