Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om medverkan av riksbanken vid nationalbudgetens uppgörande.

1966-03-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:16, Utlåtande i anledning av motioner om medverkan av riksbanken vid nationalbudgetens uppgörande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1966

1

• Nr 16

Utlåtande i anledning av motioner om medverkan av riksbanken

vid nationalbudgetens uppgörande.

I två till bankoutskottet hänvisade likalydande motioner, nr 558 i första

kammaren av herr Åkerlund och nr 657 i andra kammaren av herr Carlshamre,

har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

att nationalbudgeten i sin helhet förelägges utredningsrådet samt att

riksbanken måtte bli representerad i utredningsrådet.

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas till motionen 1:558.

Över motionerna har utskottet inhämtat utlåtanden från fullmäktige i

riksbanken och från konjunkturinstitutet.

I anslutning till vad som i motionerna anföres om tekniken för

uppgörandet av prognoser för utrikeshandeln, valutautvecklingen

och kreditmarknaden konstaterar bankofullmäktige, att det i motionerna

lägges viss vikt vid bl. a. att riksbanken vid utarbetandet av det senaste

nationalbudgetförslaget inte haft tillfälle att bedöma kreditmarknadsprognosen

och dennas överensstämmelse med valutaprognosen. I anledning härav

anför fullmäktige:

Det torde vara svårt för vem det vara må att göra några förutsägelser om

hur den upplåning utomlands, som kan sägas indicerad av den s. k. förskjutningsposten,

kan komma att utveckla sig. Det enda klara sammanhanget

som föreligger synes vara, att förskjutningsposten tenderar att öka under

åtstramningstider och minska, när kreditmarknadsläget lättar. Vill man

föra in en siffra i kreditmarknadskalkylerna för dessa förändringar, synes

det vara ofrånkomligt med ett rent antagande, och det torde vara förklaringen

till att man i nationalbudgeterna aktat sig för mer preciserade uppgifter

om den utrikes upplåningen. Detta innebär emellertid inte att sambandet

mellan den sannolika valutautvecklingen och kreditmarknadskalkylen

inte beaktas i nationalbudgetprognoserna. En bedömning av utvecklingen

av bytesbalansen, av upplåningen i utlandet och av valutareserven

måste självfallet ligga till grund för kreditmarknadskalkylerna. Att den

senaste kalkylen är baserad på en sådan bedömning framgår också omedelbart

av innehållet! kreditmarknadskapitlet.

Det göres vidare gällande i motionerna, att bristen på konsekvens mellan

kreditmarknads- och valutaprognoserna successivt har accentuerats.

Det hävdas därvid att, om detta förhållande tidigare uppmärksammats,

skulle den farliga utvecklingen av bytesbalansen tidigare ha observerats

och motåtgärder kunnat insättas. Om emellertid en sådan brist förelegat

Biliang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1966

kan det dock enligt fullmäktiges mening ifrågasättas, om enbart av denna

orsak underskottet i bytesbalansen ej kunde förutses på ett tidigare stadium.

Det må i sammanhanget blott erinras om, att det tillfälle då riksdagen

senast under fjolåret hade möjlighet att ta ställning till nationalbudgetkalkylerna

var, när kompletteringspropositionen hade framlagts i slutet

av april, och vid den tidpunkten kunde man möjligen ha funnit att en tendens

till försämring av utrikeshandeln var på gång, men det kunde då ännu

inte avgöras om denna berodde på den kommande höjningen av omsättningsskatten

eller om det var ett mera bestående fenomen, överhuvudtaget

försvårade det förhållandet, att omsättningsskatten höjdes från den 1 juli,

möjligheterna för en bedömning av utvecklingen i vår utrikeshandel, och

det var först någon tid efter höjningen som det började framstå klart, att

försämringen i handeln kunde bero på något annat än dispositioner i samband

med skattehöjningen.

Konjunkturinstitutet anför i denna fråga följande:

Prognoserna för valutautveckling och kreditmarknad är i praktiken

helt integrerade och sinsemellan avstämda — enligt motionären råder det

sedan flera år »en viss brist på konsekvens mellan de bägge prognoserna

och bristerna har successivt accentuerats». Förfaringssättet är följande.

Utgångspunkten för valutaprognosen är prognosen för handelsbalansen

som i sin helhet uppgöres inom konjunkturinstitutet. Uppgifter om sjöfartsnettot

erhålles från statistiska centralbyrån. Dessa uppgifter överlämnas

till riksbanken som kompletterar med prognoser för resterande tjänstebalans

för kapitaltransaktioner. Man kommer härigenom fram till en valutaprognos

som i form av »Material till preliminär (reviderad) nationalbudget»

översändes till finansdepartementets sekretariat för ekonomisk

planering och till konjunkturinstitutet.

Valutaprognosen infogas sedan i kreditmarknadsprognosen. Tabellmaterialet

till denna i form av s. k. kreditmarknadsmatriser för sektorsutlåningen

och likviditetstabeller för analys av affärsbankernas kreditkapacitet upprättas

inom riksbanken och bildar underlag för konjunkturinstitutets skrivning

av kreditmarknadskapitlet. Redovisandet av valutaförändring, utländsk

upplåning m. m. kan göras implicit eller explicit. I nationalbudgeten

tillämpas en implicit redovisning dels för att intresset koncentreras på

kreditutvecklingen på hemmamarknaden, dels därför att en siffermässig

precisering av samma slag som för hemmamarknaden knappast låter sig

göras t. ex. med avseeende på förskjutningspostens storlek. Implicit beaktas

emellertid den utländska upplåningen vid beräkningen av det restbelopp

för näringslivets kreditbehov på hemmamarknaden som införes i

kalkylen (jämför sid. 110 och 112 i nationalbudgeten för 1966). Likviditetskalkylen

uppgöres i samarbete med riksbanken men brukar ej publiceras,

eftersom vissa poster representerar prognoser för riksbankspolitiken som

det ej är konjunkturinstitutets sak att bedöma. Kalkylen användes emellertid

implicit vid skrivningen.

Det här diskuterade prognoskomplexet representerar alltså en avstämd

helhet. Det är svårt att se på vad sätt en bättre samordning skulle kunna

medföra ett mer tillfredsställande prognosresultat.

I anslutning till vad som i motionerna anföres om handläggningen

av nationalbudgeten s kredit in ark nadskapitel i utredningsrådet

yttrar bankofullmäktige följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande nr 16 år 1966

3

Fullmäktige har självfallet inte något att erinra mot att nationalbudgeten

i dess helhet förelägges utredningsrådet, ej heller mot att riksbanken

blir representerad i rådet. Med hänsyn till vad som anföres

i motionerna synes det emellertid böra framhållas, att den tidspress, varunder

budgetarbetet i allmänhet äger rum, ibland leder till svårigheter, när

det gäller att i alla budgetens avsnitt inhämta rådets synpunkter. Detta gäller

särskilt kreditmarknadsavsnittet, som i allt väsentligt måste basera sig

på de prognoser över den realekonomiska utvecklingen som presenteras i

övriga avsnitt av nationalbudgeten och som därför med nödvändighet måste

färdigställas efter dessa. Det torde icke heller i framtiden kunna undvikas,

att man i nationalbudgetfrågor måste understundom nöja sig med underhandskontakter

mellan finansdepartementet, konjunkturinstitutet och riksbanken.

Dessa kontakter behöver emellertid icke vara mindre betydelsefulla

än ett sammanträde i utredningsrådet, vari riksbanken skulle delta, eftersom

rådets funktion är enbart rådgivande.

Konjunkturinstitutet hänvisar i denna fråga till sitt yttrande över närbesläktade

motioner år 1965:

Institutet framförde då tanken på det arrangemang, som upptagits av

motionärerna, nämligen att riksbanken bör ha en representant i utredningsrådet.

Även om det som framgår av det föregående föreligger intimt samarbete

mellan konjunkturinstitutet och riksbanken på det tekniska planet

utformas dock själva skrivningen inom institutet. Eftersom institutet inte

har direkt kontakt med kreditmarknadspolitiken vore det önskvärt om

riksbanken också formellt fick ta ställning till formuleringarna endossera

dessa eller uttryckligen framställa avvikande meningar varvid institutet

finge motivera sin analys. I fråga om övriga kapitelskrivningar sker

en sådan granskning t. ex. genom medverkan från arbetsmarknadsstyrelsen,

kommerskollegium, statistiska centralbyrån, TCO, LO, IUI och SAF.

Komplettering på kreditmarknadssidan med en representant från Bankföreningen

skulle också kunna vara värdefull.

Slutligen må nämnas att man från institutets sida gör vad man kan för

att få fram kreditmarknadskapitlet i tid för diskussion i utredningsrådet.

Men skrivningen av detta kapitel kommer med nödvändighet sist i hela

nationalbudgetarbetet — just därför att kravet ställes högt i fråga om samordningen

med alla andra prognosavsnitt. Det har av den anledningen då

inte kunnat hjälpas att man någon gång av tidsnöd inte kunnat få detta

kapitel diskuterat i utredningsrådet. Däremot utsänds kapitlet då till ledamöterna

som därigenom bereds möjligheter att ändå framföra sina synpunkter.

Utskottet

Utredningsrådet är ett organ lör samråd med statistiska centralbyrån,

konjunkturinstitutet och näringslivets utredningsinstitut i frågor avseende

den av finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering bedrivna

prognosverksamheten. Denna prognosverksamhet omfattar hl. a. utarbetande

av nationalbudgeten, som årligen framläggcs i statsverkspropositionen

och i reviderad form i den s. k. kompletteringspropositionen och som

ger en prognos för det närmaste årets ekonomiska utveckling i Sverige,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Rankoutskottets utlåtande nr 16 år 1966

sedd i internationellt sammanhang. Under arbetet med nationalbudgeten

höres utredningsrådet.

I det utlåtande (nr 9) som bankoutskottet föregående år avgav över motioner

om skyldighet för bankofullmäktige att avge yttrande över nationalbudgeten

uttalade utskottet, att det fann den av konjunkturinstitutet i

dess yttrande över motionerna framförda tanken på att riksbanken skulle

bli representerad i utredningsrådet beaktansvärd. Utskottet anförde bl. a.,

att även om tjänstemän inom riksbanken deltar i arbetet på nationalbudgeten,

en utbyggnad av denna medverkan genom representation i utredningsrådet

skulle förhöja värdet av utredningsrådets granskning. Utskottet

förutsatte emellertid att något initiativ från riksdagens sida inte erfordrades

för att riksbanken skulle bli representerad i utredningsrådet.

I de nu föreliggande motionerna beröres frågan om den inbördes avstämningen

mellan kreditmarknadsprognosen och valutaprognosen i nationalbudgeten.

Motionärerna hävdar att en brist på samstämmighet mellan

de båda prognoserna förelegat sedan flera år och att denna brist successivt

accentuerats. Utskottet har inte funnit anledning att ingå på en

närmare prövning av frågan om tekniken för uppgörande och inbördes avstämning

av prognoserna för utrikeshandeln, valutautvecklingen och kreditmarknaden.

Genom vad som anförts i ovan redovisade remissyttranden

från både riksbanken och konjunkturinstitutet har utskottet funnit klarlagt

att de olika prognoserna faktiskt blir avstämda mot varandra i den

utsträckning som rimligen kan begäras.

I fråga om handläggningen av nationalbudgetens kreditmarknadskapitel

i utredningsrådet uttalar bankofullmäktige, att fullmäktige självfallet inte

har nagon erinran mot att nationalbudgeten i dess helhet förelägges utredningsrådet

eller att riksbanken blir representerad i rådet. Konjunkturinstitutet

ställer sig positivt till en sådan handläggningsordning och anser

det önskvärt att riksbanken också formellt får ta ställning till formulelingarna

i nationalbudgetens kreditmarknadskapitel. Remissinstanserna

framhåller emellertid att kreditmarknadskapitlet normalt utarbetats under

stor tidspress, eftersom det måste baseras på prognoser över den realekonomiska

utvecklingen, som behandlas i övriga avsnitt av nationalbudgeten,

och därför nödvändigtvis kommer att färdigställas sist. Utredningsrådets

ledamöter har emellertid beretts tillfälle att under hand inkomma

med synpunkter på de delar av nationalbudgeten som formellt inte underställts

rådet.

Utskottet finner det önskvärt att riksbanken blir representerad i utredningsrådet.

Även om det tekniska samarbetet mellan riksbanken och konjunkturinstitutet

torde motsvara alla rimliga krav, kan det vara av värde

att riksbanken får tillfälle att också i utredningsrådet uttrycka synpunkter

på skrivningarna. Vad gäller frågan om att nationalbudgeten i dess helhet

skall underställas utredningsrådet, har utskottet full förståelse för de svå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1966

5

righeter ett oeftergivligt krav med denna innebörd skulle kunna åvägabringa

i ett pressat tidsläge. Utskottet räknar med att alla möjligheter att

förelägga utredningsrådet nationalbudgeten i dess helhet tillvaratages; något

krav härpå kan emellertid enligt utskottets mening inte uppställas.

Utskottet, som förutsätter att något särskilt initiativ från riksdagens sida

icke erfordras för att riksbanken skall bli representerad i utredningsrådet,

får under åberopande av det anförda hemställa,

att motionerna 1:558 och 11:657 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund, Larfors och Harry

Carlsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Berglund, Franzén i

Motala*, Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå

och Ekström i Iggesund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966

660261

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.