Utlåtande i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets fasader och gavlar.
1966-03-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1966:19, Utlåtande i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets fasader och gavlar.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1966
1
Nr 19
Utlåtande i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets
fasader och gavlar.
I den till bankoutskottet hänvisade motionen nr 218 i första kammaren
av herr Åkerlund har hemställts, att riksdagen måtte besluta att låta rengöra
riksdagshusets fasader och gavlar.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.
Utlåtanden över motionen har av utskottet inhämtats från fullmäktige i
riksgäldskontoret och från byggnadsstyrelsen.
Tidigare behandling av frågan
En motion av samma innebörd som den nu föreliggande väcktes av samme
motionär vid 1965 års riksdag. I sitt utlåtande (nr 11) över denna motion
framhöll bankoutskottet, att riksdagshusets fasader under årens lopp blivit
starkt nedsmutsade och att detta särskilt gällde byggnadens nedre partier,
vilka utförts av mera grovhuggen sten, där smutspartiklar lätt får fäste. De
hörda remissinstanserna, riksgäldsfullmäktige och byggnadsstyrelsen, hade
anfört att med hänsyn till kringliggande byggnaders tillstånd en grundlig
rengöring av riksdagshusets exteriör skulle kunna bli oförmånlig för stadsbilden.
Till detta argument ansåg sig utskottet inte kunna taga ställning
på grundval av föreliggande material. I likhet med riksgäldsfullmäktige
fann utskottet emellertid att frågan om en rengöring av riksdagshusets
fasader inte borde närmare prövas vid denna tidpunkt, då enligt vad som
uppgivits inga andra reparationer av husets yttre vore aktuella. Utskottet
hänvisade också till att byggnadsstyrelsen framhållit att inga tekniska skäl
talade för en omedelbar tvättning av fasaderna. Utskottets utlåtande, vari
motionen sålunda avstyrktes, godkändes av riksdagen.
Samtidigt med att utskottets utlåtande avgavs, lät riksdagens ekonomibyrå
utföra en undersökning av riksdagshusets yttre fasader för att utröna
huruvida en översyn och reparation av dessa vore erforderlig. Undersökningen
gav vid handen att fyllningen mellan granitstenarna i betydande utsträckning
vittrat bort med diverse skador som följd. Även åtskilliga andra
brister påtalades; hl. a. var befintliga putsytor i dåligt skick och borde
putsas om. I ett till ekonomibyrån avgivet yttrande förklarade byggnadsstyrelsen,
att den föreslagna fasadöversynen vore välmotiverad vad avsåg
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 saml. Nr 19
2
Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1966
partiell lagning av fogarna i granitbeklädnaden samt omputsning av berörda
tegelytor. Byggnadsstyrelsen fann icke de berörda reparationsåtgärderna
föranleda omprövning av styrelsens tidigare avstyrkande av förslaget om
fasadtvättning.
Med början efter vårsessionens slut genomfördes en renovering av den
mellersta delen av riksdagshusets östra fasad. Därvid befanns vissa rengöringsåtgärder
erforderliga, vilka bl. a. av symmetriskäl utsträcktes till att
omfatta större delen av det ifrågavarande fasadpartiet.
Remissyttrandena
Riksgäldsfullmäktige meddelar, att en undersökning visat att mera genomgripande
reparationsåtgärder snart nog kan bli nödvändiga med hänsyn
till konstaterade skador på riksdagshusets fasader och till förebyggande
av nya sådana. Frågan om en tvättning av fasaderna i samband med dessa
reparationer kan därvid, uttalar fullmäktige, lämpligen upptagas till förnyat
övervägande. Arbeten av den omfattning, varom här är fråga, torde med
hänsyn till de olägenheter som därav skulle förorsakas för riksdagsarbetet
icke lämpligen böra förekomma under pågående session. Av denna anledning
och med hänsyn till den knappa tidsmarginalen finner fullmäktige det
uteslutet att tillmötesgå motionärens önskemål om en rengöring av i vart
fall huvudfasaden före firandet i maj 1966 av 100-årsjubileet av representationsreformens
genomförande. För att ge riksdagshuset en festligare prägel
vid detta tillfälle anser sig fullmäktige böra överväga lämpliga dekoreringsåtgärder.
Byggnadsstyrelsen hänvisar till sitt föregående år avgivna remissyttrande
och anför följande:
Den i fjol verkställda rengöringen, som nämns i den nu aktuella motionen
och som företagits i anslutning till vissa reparationer gällande skulpturgrupperna
»Moder Svea» och »Riksvapnet», har helt avlägsnat patinan från stenytorna
på den mellersta delen av östra fasaden och därmed givit denna del
ett utseende som markant avviker från de övriga, patinerade fasadpartierna.
Detta innebär att man vid rengöringen inte förfarit i överensstämmelse med
synpunkter som byggnadsstyrelsen framfört i ovannämnda remissyttrande.
Styrelsen anser estetiska skäl tala mot en fortsatt rengöring enligt den i
fjol tillämpade metoden, och att en varsammare företagen rengöring av
kvarstående patinerade ytor dels kommer att ge dessa ett från mittpartiet
fortsatt avvikande utseende, dels torde komma att gå emot motionärens
förslag som synes avse en hårdare rengöring enligt den hittills tillämpade
metoden.
Då tekniska synpunkter inte motiverar fortsatt rengöring synes det byggnadsstyrelsen
lämpligt att t. v. inte vidtaga någon ytterligare åtgärd utan
låta tiden återge de nu rengjorda fasadpartierna deras förutvarande patina.
Avslutningsvis framhåller byggnadsstyrelsen angelägenheten av att fogar
och utsmyckningar m. m. på riksdagshusets fasadytor snarast överses och
repareras.
Rankoutskottets utlåtande nr 19 år 1966
3
Utskottet
Förslag om en rengöring av riksdagshusets exteriör väcktes föregående
år i en motion som bankoutskottet då behandlade i sitt utlåtande nr 11. Utskottet
vitsordade motionärens iakttagelse, att byggnadens fasader under
årens lopp blivit starkt nedsmutsade, men fann att frågan om en rengöring
av fasaderna inte borde närmare prövas vid denna tid, när enligt av riksgäldsfullmäktige
lämnad uppgift inga andra reparationer av husets yttre
vore aktuella.
Såsom framgår av den redogörelse som givits ovan aktualiserades emellertid
samtidigt en renovering av riksdagshusets yttre, sedan avsevärda skador
på fasaderna konstaterats. En sådan renovering, begränsad till den mellersta
delen av husets fasad mot öster, igångsattes också. I samband därmed rengjordes
större delen av detta fasadparti genom tvättning.
Utskottet finner nu skäl tala för att rengöringen av riksdagshusets yttre
fortsätter. De smutsanhopningar som förekommer är otvivelaktigt störande,
och den skillnad i utseendet mellan rengjorda och icke rengjorda fasadpartier
som uppkommit och som utan en fortsatt rengöring kommer att bestå
ter sig inte tilltalande. När det gäller att bedöma hur rengöringen inverkar
på riksdagshusets utseende får man enligt utskottets uppfattning inte utgå
från hur byggnaden ter sig kort tid efter rengöringen. På något längre sikt
torde de farhågor som uttalats för att rengöringen skall ofördelaktigt påverka
stadsbilden vara omotiverade.
En väsentlig del av kostnaderna för en rengöring utgöres av kostnader för
de erforderliga byggnadsställningarna. Rengöringen bör därför inte ske utan
samband med annan nödvändig renovering av husets yttre. Såsom framgår
av remissyttrandena har det bedömts som ofrånkomligt att även återstående
delar av riksdagshusets fasadytor blir översedda och reparerade. Därvid bör
enligt utskottets mening även en fortsatt rengöring av fasaderna komma till
stånd. Vilken grad av rengöring som därvid skall väljas får givetvis avgöras
i samråd med expertis på området. Motionärens tanke att riksdagshusets
huvudfasad skall hinna bli rengjord före firandet i maj detta år av representationsreformens
100-årsjubileum finner utskottet det av tidsskäl vara
omöjligt att förverkliga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen i anledning av motionen I: 218 måtte i skrivelse
till fullmäktige i riksgäldskontoret giva till känna vad
utskottet ovan anfört om rengöring av riksdagshusets fasader.
Stockholm den 22 mars 1966
På hankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
4
Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1966
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund, Larfors och Harry Carlsson;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Berglund, Franzén
i Motala*, Börjesson i Glömminge, Ekström i Iggesund, Rask och Ullsten.
* Ej närvarande vid justeringen.
ESSELTE AB. STHLM 66
614649
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:133 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets fasader och gavlar. a1 i texten