Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets fasader och gavlar.

1966-03-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:19, Utlåtande i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets fasader och gavlar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1966

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets

fasader och gavlar.

I den till bankoutskottet hänvisade motionen nr 218 i första kammaren

av herr Åkerlund har hemställts, att riksdagen måtte besluta att låta rengöra

riksdagshusets fasader och gavlar.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.

Utlåtanden över motionen har av utskottet inhämtats från fullmäktige i

riksgäldskontoret och från byggnadsstyrelsen.

Tidigare behandling av frågan

En motion av samma innebörd som den nu föreliggande väcktes av samme

motionär vid 1965 års riksdag. I sitt utlåtande (nr 11) över denna motion

framhöll bankoutskottet, att riksdagshusets fasader under årens lopp blivit

starkt nedsmutsade och att detta särskilt gällde byggnadens nedre partier,

vilka utförts av mera grovhuggen sten, där smutspartiklar lätt får fäste. De

hörda remissinstanserna, riksgäldsfullmäktige och byggnadsstyrelsen, hade

anfört att med hänsyn till kringliggande byggnaders tillstånd en grundlig

rengöring av riksdagshusets exteriör skulle kunna bli oförmånlig för stadsbilden.

Till detta argument ansåg sig utskottet inte kunna taga ställning

på grundval av föreliggande material. I likhet med riksgäldsfullmäktige

fann utskottet emellertid att frågan om en rengöring av riksdagshusets

fasader inte borde närmare prövas vid denna tidpunkt, då enligt vad som

uppgivits inga andra reparationer av husets yttre vore aktuella. Utskottet

hänvisade också till att byggnadsstyrelsen framhållit att inga tekniska skäl

talade för en omedelbar tvättning av fasaderna. Utskottets utlåtande, vari

motionen sålunda avstyrktes, godkändes av riksdagen.

Samtidigt med att utskottets utlåtande avgavs, lät riksdagens ekonomibyrå

utföra en undersökning av riksdagshusets yttre fasader för att utröna

huruvida en översyn och reparation av dessa vore erforderlig. Undersökningen

gav vid handen att fyllningen mellan granitstenarna i betydande utsträckning

vittrat bort med diverse skador som följd. Även åtskilliga andra

brister påtalades; hl. a. var befintliga putsytor i dåligt skick och borde

putsas om. I ett till ekonomibyrån avgivet yttrande förklarade byggnadsstyrelsen,

att den föreslagna fasadöversynen vore välmotiverad vad avsåg

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 saml. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1966

partiell lagning av fogarna i granitbeklädnaden samt omputsning av berörda

tegelytor. Byggnadsstyrelsen fann icke de berörda reparationsåtgärderna

föranleda omprövning av styrelsens tidigare avstyrkande av förslaget om

fasadtvättning.

Med början efter vårsessionens slut genomfördes en renovering av den

mellersta delen av riksdagshusets östra fasad. Därvid befanns vissa rengöringsåtgärder

erforderliga, vilka bl. a. av symmetriskäl utsträcktes till att

omfatta större delen av det ifrågavarande fasadpartiet.

Remissyttrandena

Riksgäldsfullmäktige meddelar, att en undersökning visat att mera genomgripande

reparationsåtgärder snart nog kan bli nödvändiga med hänsyn

till konstaterade skador på riksdagshusets fasader och till förebyggande

av nya sådana. Frågan om en tvättning av fasaderna i samband med dessa

reparationer kan därvid, uttalar fullmäktige, lämpligen upptagas till förnyat

övervägande. Arbeten av den omfattning, varom här är fråga, torde med

hänsyn till de olägenheter som därav skulle förorsakas för riksdagsarbetet

icke lämpligen böra förekomma under pågående session. Av denna anledning

och med hänsyn till den knappa tidsmarginalen finner fullmäktige det

uteslutet att tillmötesgå motionärens önskemål om en rengöring av i vart

fall huvudfasaden före firandet i maj 1966 av 100-årsjubileet av representationsreformens

genomförande. För att ge riksdagshuset en festligare prägel

vid detta tillfälle anser sig fullmäktige böra överväga lämpliga dekoreringsåtgärder.

Byggnadsstyrelsen hänvisar till sitt föregående år avgivna remissyttrande

och anför följande:

Den i fjol verkställda rengöringen, som nämns i den nu aktuella motionen

och som företagits i anslutning till vissa reparationer gällande skulpturgrupperna

»Moder Svea» och »Riksvapnet», har helt avlägsnat patinan från stenytorna

på den mellersta delen av östra fasaden och därmed givit denna del

ett utseende som markant avviker från de övriga, patinerade fasadpartierna.

Detta innebär att man vid rengöringen inte förfarit i överensstämmelse med

synpunkter som byggnadsstyrelsen framfört i ovannämnda remissyttrande.

Styrelsen anser estetiska skäl tala mot en fortsatt rengöring enligt den i

fjol tillämpade metoden, och att en varsammare företagen rengöring av

kvarstående patinerade ytor dels kommer att ge dessa ett från mittpartiet

fortsatt avvikande utseende, dels torde komma att gå emot motionärens

förslag som synes avse en hårdare rengöring enligt den hittills tillämpade

metoden.

Då tekniska synpunkter inte motiverar fortsatt rengöring synes det byggnadsstyrelsen

lämpligt att t. v. inte vidtaga någon ytterligare åtgärd utan

låta tiden återge de nu rengjorda fasadpartierna deras förutvarande patina.

Avslutningsvis framhåller byggnadsstyrelsen angelägenheten av att fogar

och utsmyckningar m. m. på riksdagshusets fasadytor snarast överses och

repareras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande nr 19 år 1966

3

Utskottet

Förslag om en rengöring av riksdagshusets exteriör väcktes föregående

år i en motion som bankoutskottet då behandlade i sitt utlåtande nr 11. Utskottet

vitsordade motionärens iakttagelse, att byggnadens fasader under

årens lopp blivit starkt nedsmutsade, men fann att frågan om en rengöring

av fasaderna inte borde närmare prövas vid denna tid, när enligt av riksgäldsfullmäktige

lämnad uppgift inga andra reparationer av husets yttre

vore aktuella.

Såsom framgår av den redogörelse som givits ovan aktualiserades emellertid

samtidigt en renovering av riksdagshusets yttre, sedan avsevärda skador

på fasaderna konstaterats. En sådan renovering, begränsad till den mellersta

delen av husets fasad mot öster, igångsattes också. I samband därmed rengjordes

större delen av detta fasadparti genom tvättning.

Utskottet finner nu skäl tala för att rengöringen av riksdagshusets yttre

fortsätter. De smutsanhopningar som förekommer är otvivelaktigt störande,

och den skillnad i utseendet mellan rengjorda och icke rengjorda fasadpartier

som uppkommit och som utan en fortsatt rengöring kommer att bestå

ter sig inte tilltalande. När det gäller att bedöma hur rengöringen inverkar

på riksdagshusets utseende får man enligt utskottets uppfattning inte utgå

från hur byggnaden ter sig kort tid efter rengöringen. På något längre sikt

torde de farhågor som uttalats för att rengöringen skall ofördelaktigt påverka

stadsbilden vara omotiverade.

En väsentlig del av kostnaderna för en rengöring utgöres av kostnader för

de erforderliga byggnadsställningarna. Rengöringen bör därför inte ske utan

samband med annan nödvändig renovering av husets yttre. Såsom framgår

av remissyttrandena har det bedömts som ofrånkomligt att även återstående

delar av riksdagshusets fasadytor blir översedda och reparerade. Därvid bör

enligt utskottets mening även en fortsatt rengöring av fasaderna komma till

stånd. Vilken grad av rengöring som därvid skall väljas får givetvis avgöras

i samråd med expertis på området. Motionärens tanke att riksdagshusets

huvudfasad skall hinna bli rengjord före firandet i maj detta år av representationsreformens

100-årsjubileum finner utskottet det av tidsskäl vara

omöjligt att förverkliga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av motionen I: 218 måtte i skrivelse

till fullmäktige i riksgäldskontoret giva till känna vad

utskottet ovan anfört om rengöring av riksdagshusets fasader.

Stockholm den 22 mars 1966

På hankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund, Larfors och Harry Carlsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Berglund, Franzén

i Motala*, Börjesson i Glömminge, Ekström i Iggesund, Rask och Ullsten.

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB. STHLM 66

614649

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:133 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets fasader och gavlar. a1 i texten