Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1966

1966-03-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:24, Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1966

1

Nr 24

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj ds proposition med förslag

till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning, m. m., jämte motioner i ämnet.

I en den 25 februari 1966 dagtecknad proposition, nr 44, vilken hänvisats

till bankoutskottet, har Kungl. Maj :t under åberopande av ett propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för finansärenden för samma

dag föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser

om riksbankens sedelutgivning;

dels medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1967

fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar

med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att före utgången

av denna tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena ger

anledning till detta.

Det förslag i fråga om riksbankens sedelutgivningsrätt som framlägges

i propositionen innebär att särskilda bestämmelser om undantag från riksbankslagens

föreskrifter härom skall gälla även för tiden den 1 juli 1966—

den 30 juni 1967. Maximibeloppet för sedelutgivningsrätten föreslås höjt

från 9 700 till 9 900 miljoner kronor.

Det i propositionen framlagda lagförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1967

följande särskilda bestämmelser skola gälla i stället för bestämmelserna i

9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank1.

1 Senaste lag i ämnet se 1965:216.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr år 1966

1 §•

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst niotusenniohundra

miljoner kronor.

2 §•

Under tid då riksdagen ej håller session äger Konungen på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret

medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga

omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen

inom tjugo dagar från början av nästa session, upphör medgivandet att gälla

vid utgången av nämnda tid.

3 §•

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat guld

som tillhör riksbanken.

Beträffande motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet hänvisa

till propositionen.

Till utskottet har även hänvisats de i anledning av propositionen väckta

likalydande motionerna nr 658 i första kammaren av herr Åkerlund och

nr 809 i andra kammaren av herr Carlshamre, vari hemställts att riksdagen

måtte uttala, att riksbankens metalliska kassa bör förstärkas med •

lägst 300 miljoner kronor under år 1966.

Beträffande motiveringen för sistnämnda hemställan hänvisas till motionen

1:658.

Utskottet. Riksbankens rätt att utge sedlar regleras sedan år 1939 genom

provisorisk lagstiftning, som trätt i stället för riksbankslagens motsvarande

stadganden. Den provisoriska lagstiftningen förlänges genom årligt beslut.

Giltighetstiden för den nu gällande lagstiftningen — som utgår den 30 juni

1966 — föreslås i propositionen bli förlängd ett år. Utskottet har ingen erinran

mot att så sker.

I detta sammanhang anser sig utskottet emellertid, liksom i ett flertal tidigare

utlåtanden i samma ämne, böra framhålla angelägenheten av att en permanent

reglering av sedelutgivningsrätten kommer till stånd. Såsom påpekas

i propositionen kan vissa hithörande frågor upptagas till prövning av myntkommittén,

som enligt sina direktiv är oförhindrad att behandla spörsmål

rörande guldmyntfoten och riksbankens skyldighet att inlösa sedlar med

guld, i vad dessa spörsmål direkt berörs av en ny myntlagstiftning. Vidare

anser sig utskottet kunna förutsätta att bankofullmäktige alltfort är inriktade

på att utan onödigt dröjsmål framlägga förslag till revision av riksbankslagen

på grundval av den allmänna överarbetning av denna som påbörjats

inom riksbanken och som torde beröra bl. a. sedeltäckningsbestämmelserna

i lagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1966

3

I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen skall höjas

från nuvarande 9,7 till 9,9 miljarder kronor. Denna höjning motiveras

av bankofullmäktige med önskvärdheten att behålla ett tillräckligt reservutrymme

för ändrade betalnings- och kassahallningsvanor. Även om skälen

för en ytterligare höjning av sedelutgivningens maximibelopp icke nu har

samma styrka som under de närmast föregående åren finner sig utskottet

kunna godtaga fullmäktiges bedömning. Utskottet tillstyrker således vad

som i propositionen hemställts i detta avseende. Ej heller i övrigt har utskottet

någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.

I de föreliggande motionerna föreslås, att riksdagen skall göra ett uttalande

av innebörd att riksbanken skall utöka sitt guldinnehav. Utskottet vill

erinra om att en ändring av relationen mellan riksbankens guldbehallning

och dess utländska tillgångar endast på längre sikt kan bli av betydelse för

ställningstagandet till förslag av den art som framlagts i den förevarande

propositionen. Något starkare samband mellan de i propositionen väckta

frågorna och det spörsmål som upptagits av motionärerna synes alltså icke

föreligga. Utskottet har vid sin nyligen verkställda och för riksdagen i utskottets

utlåtande nr 8 redovisade granskning av riksbankens styrelse och

förvaltning inte funnit anledning till uttalande beträffande relationen mellan

de angivna tillgångarna i riksbankens utgående balansräkning för år 1965.

Bland annat mot bakgrund av pågående diskussioner om utformningen av

det internationella betalningssystemet anser utskottet icke heller skäl föreligga

för riksdagen att nu genom direktiv7 till bankofullmäktige påkalla en

ändring av riksbankens politik beträffande placering av bankens tillgångar.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. antaga det genom propositionen nr 44 framlagda förslaget

till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning;

2. med bifall i övrigt till nämnda proposition medgiva,

att riksbanken må för tiden den 1 juli 1966—den 30 juni

1967 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av

banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med

rätt dock för riksbanken att före utgången av denna tid

återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena

ger anledning till detta;

3. besluta, att motionerna 1:658 och 11:809 icke skall

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 mars 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Palm*, Åkerlund, Larfors och Mattsson*;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar

Hagnell , Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge*, Rask och

Hyltander.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Åkerlund, som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar med orden »I proposionen

föreslås» och slutar med orden »placering av bankens tillgångar»

bort ha följande lydelse:

»I propositionen föreslås---(= utskottet)---godtaga full
mäktiges

bedömning. Därvid räknar utskottet med att fullmäktige nu är

villiga att föra en så stram likviditetspolitik att förutsättningarna för en

restriktiv kreditpolitik effektivt förbättras. Utskottet tillstyrker sålunda vad

som i propositionen hemställts med avseende på maximibeloppet för sedelutgivningen.

Ej heller i övrigt har utskottet någon erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag.

I samband med sin prövning av frågan om fortsatt befrielse för riksbanken

från skyldigheten att inlösa sedlar med guld har utskottet haft anledning

att överväga omfattningen av riksbankens guld- och valutatillgångar.

Dessa kan enligt utskottets uppfattning alltjämt betecknas som knappa, om

än en viss förbättring totalt sett har inträtt på senare tid. Fördelningen mellan

guld och valutor ger emellertid utskottet anledning till erinringar. Riksbankens

guldinnehav framstår som ogynnsamt lågt. Enligt utskottets mening

bör riksbankens samlade guld- och valutatillgångar fördelas med ungefär

lika delar på guld och valutor. Förstärkningen bör dock ske i moderat

takt, varför utskottet förordar att guld för ett belopp av lägst 300 miljoner

kronor inköpes av riksbanken under år 1966.»;

dels att utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. med bifall till motionerna I: 658 och II: 809 i skrivelse

till fullmäktige i riksbanken uttala, att riksbankens metalliska

kassa bör förstärkas med lägst 300 miljoner kronor

under år 1966.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:134 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning av motion om rengöring av riksdagshusets fasader och gavlar. a1 i texten