Sök i Ratio Lex

Memorial angående bemyndigande för bankoutskottet att utse företrädare för arbetsgivarparten i tjänstenämnd för riksdagen och dess verk.

1966-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:26, Memorial angående bemyndigande för bankoutskottet att utse företrädare för arbetsgivarparten i tjänstenämnd för riksdagen och dess verk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 26 år 1966

1

Nr 26

Memorial angående bemyndigande för bankoutskottet att utse

företrädare för arbetsgivarparten i tjänstenämnd för

riksdagen och dess verk.

I likhet med vad som gäller för övriga statstjänstemän regleras anställningsvillkoren

för tjänstemän vid riksdagen och dess verk numera, efter

den vid årsskiftet 1965/66 genomförda förhandlingsrättsreformen, genom

kollektivavtal. Frågor om sådana bemyndiganden för olika organ som föranleddes

av förhandlingsrättsreformen förelädes riksdagen av bankoutskottet

i december 1965 (uti. nr 64, mem. nr 65). Enligt riksdagens beslut är

tills vidare delegerade för riksdagens verk avtalsslutande part på arbetsgivarsidan

vad beträffar tjänstemän vid riksdagens verk, medan kanslideputerade

fyller motsvarande funktion vad beträffar riksdagens egna tjänstemän.

Det har emellertid förutsatts, att riksdagen inom en nära framtid skulle få

tillfälle att i samband med prövning av förslag från riksdagens organisationsutredning

ånyo taga ställning till i vilken ordning kollektivavtal för

här berörda personalkategorier skall komma till stånd.

Bland de kollektivavtal som slutits mellan delegerade för riksdagens verk

och berörda personalorganisationer märks ett huvudavtal, utformat i nära

överensstämmelse med det huvudavtal som ingåtts av statens avtalsverk och

statstjänstemännens huvudorganisationer beträffande statens tjänstemannaområde

med undantag för riksdagen och dess verk. Det för riksdagens verk

ingångna huvudavtalet innehåller sålunda bl. a. regler om den förhandlingsordning

som parterna skall upprätthålla, när det gäller att sluta kollektivavtal

dem emellan eller att lösa tvist om tolkning eller tillämpning av sådant

avtal, och om åtgärder som skall vidtagas för att förhindra samhällsfarliga

konflikter mellan parterna.

I sistnämnda syfte har parterna enligt avtalet tillsatt en gemensam

nämnd, kallad tjänstenämnden för riksdagens verk. Denna nämnd utgör en

motsvarighet till statstjänstenämnden, vilket tillsättes enligt det huvudavtal

som avser den Kungl. Maj :t underställda delen av statens tjänstemannaområde.

Vardera nämnden har åtta ledamöter, av vilka arbetsgivarparten

utser fyra och envar av statstjänstemännens huvudorganisationer en.

Uppgiften att utse arbetsgivarpartens företrädare i tjänstenämnden för riksdagens

verk tillkommer enligt riksdagens bemyndigande bankoutskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 26 år 1966

Kanslideputerade har för sitt avtalsområde icke slutit något huvudavtal

med motparten. Det torde i detta sammanhang få anmärkas, att de av kanslideputerade

ingångna kollektivavtalen rörande olika grupper av riksdagens

tillfälligt anställda tjänstemän uppenbarligen är av provisorisk karaktär

och avsedda att när så kan ske utbytas mot avtal som mera fullständigt

reglerar vederbörande befattningshavares anställnings- och arbetsvillkor.

På hemställan av konstitutionsutskottet (mem. nr 25) har riksdagen nyligen

bemyndigat riksdagens organisationsutredning att uppta förhandlingar

och sluta avtal med vederbörande personalorganisationer beträffande

anställnings- och arbetsvillkor på grundval av utredningens ställningstaganden

rörande riksdagens personal- och förvaltningsorganisation. Med

stöd av detta bemyndigande har utredningen, enligt vad som meddelats till

bankoutskottet, inlett förhandlingskontakter med statstjänstemännens huvudorganisationer,

varvid det primära syftet varit att få till stånd ett huvudavtal

även för riksdagens egna tjänstemän. Utredningen liksom också personalorganisationerna

har funnit det önskvärt att ett och samma huvudavtal

skall gälla för samtliga tjänstemän, beträffande vilka utredningen avsett

att förhandlingar i framtiden skall föras av ett särskilt, riksdagen

underställt förhandlingsorgan, alltså både riksdagens egna tjänstemän och

tjänstemännen vid riksdagens verk. Vidare har det befunnits önskvärt att

huvudavtalet skall träda i kraft omgående. Med hänsyn till vad här sagts

har delegerade för riksdagens verk och kanslideputerade inträtt som avtalsslutande

jämte organisationsutredningen på arbetsgivarsidan, varefter

ett huvudavtal gällande riksdagens och dess verks tjänstemannaområde

den 27 april 1966 ingåtts med Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens

centralorganisations statstjänstemannasektion. Avtalet har den 3 maj

1966 godkänts av riksdagens lönedelegation.

Detta huvudavtal, vilket sålunda bl. a. ersätter det tidigare ingångna huvudavtalet

beträffande riksdagens verks tjänstemannaområde, är liksom

detta utformat i huvudsaklig överensstämmelse med det för statens tjänstemannaområde

i övrigt gällande huvudavtalet. Liksom de båda här nämnda

avtalen innehåller det alltså föreskriften, att parterna i syfte att förhindra

samhällsfarliga konflikter skall tillsätta en gemensam nämnd. Denna, som

kallas tjänstenämnden för riksdagen och dess verk, skiljer sig från den

hittillsvarande tjänstenämnden för riksdagens verk endast vad gäller omfattningen

av det tjänstemannaområde som nämndens verksamhet berör.

De fyra ledamöter, envar med två ersättare, som skall tillsättas av arbetsgivarparten

säges i avtalet skola utses av »riksdagen eller organ som riksdagens

bestämmer». Med anledning härav torde det bemyndigande som givits

bankoutskottet att utse arbetsgivarpartens företrädare i tjänstenämnden

för riksdagens verk nu böra utvidgas till att avse den nya tjänstenämnd

varom här talats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 26 år 1966 3

Utskottet hemställer således,

att riksdagen måtte bemyndiga bankoutskottet att utse

företrädare för arbetsgivarparten i den tjänstenämnd för

riksdagen och dess verk som skall tillsättas enligt det för

riksdagens och dess verks tjänstemannaområde gällande

huvudavtalet.

Stockholm den 3 maj 1966

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÄHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hilding, Palm, Rönnberg, Lundberg,

Larfors och Sten Andersson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Börjesson i Glömminge, Bengtsson

i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund, fru Hörnlund, herrar

Hyltander och Gustavsson i Ängelholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.