Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motioner avlämnade i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1966/61 m. m.

1966-05-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:39, Utlåtande över motioner avlämnade i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1966/61 m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1966

1

Nr 39

Utlåtande över motioner avlämnade i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående komplettering av riksstatsförslaget

för budgetåret 1966/61 m. m.

Av de motioner som väckts i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr

125, angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67,

har i vissa delar till bankoutskottet hänvisats

dels de likalydande motionerna nr 755 i första kammaren av herrar

Adolfsson och Werner samt nr 929 i andra kammaren av herr Hermansson

m. fl.,

dels de likalydande motionerna nr 756 i första kammaren av herrar Bengtson

och Lundström samt nr 928 i andra kammaren av herrar Hedlund och

Ohlin.

I motionerna I: 755 och II: 929, vilka såvitt de avser skattepolitiken har

hänvisats till bevillningsutskottet, har såvitt nu är i fråga hemställts, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad

som i motionerna förordats beträffande förändringar av den ekonomiska

politiken, däribland räntepolitiken.

Beträffande innebörden av och motiveringen för vad som sålunda hemställts

hänvisas till motionen II: 929.

I motionerna I: 756 och II: 928 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära en skattereform och andra åtgärder i syfte att

åstadkomma en stabil ekonomi, inriktad på att främja ekonomisk tillväxt

och hejda prisstegringarna, med utgångspunkt från det sjupunktsprogram

som framlagts i motionerna.

Med avseende på detta sjupunktsprogram har motionerna hänvisats till

statsutskottet såvitt de gäller punkterna 1, 2 och 3 och till bevillningsutskottet

såvitt de gäller punkten 4 och punkten 5, i vad sistnämnda punkt rör beskattningsfrågor.

Av de avsnitt som hänvisats till bankoutskottet berör

punkten 5 i aktuella delar inflationsbekämpning såsom stimulans för det

enskilda sparandet samt tekniska förberedelser för utgivande av värdefasta

obligationer, punkten 6 konkurrensens betydelse, förenhetligande av

kreditmarknaden samt resurser för intensifierad prisövervakning och punkten

7 slutligen stabiliseringspolitiska åtgärder i form av anordnande av

rundabordskonferenser och inrättande av ett ekonomisk-socialt råd.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1966

Beträffande det närmare innehållet i berörda delar av sjupunktsprogrammet

och beträffande motiveringen för de föreslagna åtgärderna hänvisas till

motionen II: 928.

Utskottet

I förevarande motioner upptas till behandling en rad frågor rörande den

ekonomiska politikens utformning.

I motionerna I: 755 och II: 929 berörs prisstegringarnas orsaker och

följdverkningar för olika grupper i samhället samt rekommenderas hyresstopp

och prisstopp på livsmedel i avvaktan på att nya bostadspolitiska och

jordbrukspolitiska program formuleras av statsmakterna. Vidare yrkar motionärerna

på en omläggning av räntepolitiken, som skulle innebära en nedpressning

av räntenivån, och i kombination därmed en ökad statlig investeringskontroll.

Lokaliseringspolitiken bör enligt motionärerna inriktas på

utvecklingen av statliga basindustrier, särskilt i Norrland. I syfte att förstärka

betalningsbalansen med utlandet föreslås en skärpning av valutaregleringen.

Ett flertal av de frågor som berörs i motionerna har redan behandlats av

årets riksdag. Detta är fallet i fråga om t. ex. hyrespolitiken, lokaliseringspolitiken

och valutapolitiken, och dessa frågor kan följaktligen inte ånyo

upptagas till behandling vid innevarande session. Vid sin bedömning av förslagen

har utskottet vidare konstaterat att de frågor som berörs i motionerna

genomgående är föremål för starkt intresse från statsmakternas sida.

Att på så allmänna grunder som anges i motionerna påyrka generella ändringar

av den ekonomiska politiken finner utskottet därför inte motiverat.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att räntepolitikens utformning tillhör

riksbankens kompetensområde. Såsom utskottet flera gånger tidigare

uttalat (senast i uti. 1964: 37) bör det ankomma på fullmäktige i riksbanken

att själva bedöma tidpunkten för och innebörden av de beslut i räntepolitiskt

avseende som med hänsyn till konjunktursituationens utveckling

kan visa sig vara motiverade. Den förda räntepolitiken prövas av riksdagen

vid granskningen av riksbankens styrelse och förvaltning. Frågan om prisövervakningen

ägnas för närvarande stor uppmärksamhet såväl inom statens

pris- och kartellnämnd som i andra former. I fråga om den statliga investeringskontrollen

vill utskottet erinra om den nyligen företagna utvidgningen

av tillämpningsområdet för lagen om igångsättningstillstånd för

byggnadsarbete.

I motionerna I: 756 och II: 928 föreslås, såvitt motionerna hänvisats till

bankoutskottet, att det enskilda sparandet skall stimuleras genom att regeringen

ger hög prioritet åt kampen mot inflationen. Med sikte på att stimulera

sparandet föreslås också att tekniska förberedelser skall vidtas genom

riksgäldskontorets försorg för att utge värdefasta obligationer. Vidare före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1966

3

slås att samråd skall äga rum mellan företrädare för det allmänna, arbetsmarknadens

organisationer, näringslivet och fristående ekonomisk expertis.

Detta samråd, som enligt förslaget bör syfta till att påvisa de samhällsekonomiska

förutsättningarna för största möjliga reella inkomstförbättring för

alla grupper, föreslås äga rum vid återkommande rundabordskonferenser

och förberedas i ett kontinuerligt arbetande ekonomisk-socialt råd.

Bankoutskottet har tidigare i år i sitt utlåtande nr 25 behandlat såväl

frågan om värdefasta obligationer som frågan om ett utvidgat samråd på

det ekonomiska området. I detta utlåtande, vilket godkändes av riksdagen,

avstyrkte utskottet bifall till motionerna. Då de angivna frågorna sålunda

redan behandlats av innevarande års riksdag kan de icke nu ånyo upptagas

till behandling.

I motionerna I: 756 och II: 928 upptages vidare till behandling konkurrensens

värde för rationalisering, effektivitet och sänkta kostnader, inte

minst inom byggnadssektorn. I detta sammanhang föreslås också bl. a. att

kreditmarknaden skall göras mera enhetlig i syfte att åstadkomma större

effektivitet och livligare konkurrens.

Åtgärder i syfte att få till stånd ökad rationalisering och skärpt konkurrens

inte minst på byggnadsmarknaden intar en framskjuten plats i statsmakternas

ekonomiska politik. Ett väsentligt led i denna politik har varit att

minska överhettningen och därmed öka konkurrensen pa byggnadsmarknaden.

Strävandena att genom industrialisering åstadkomma ett mera rationellt

byggande ägnas betydande intresse och resurser. En för ändamålet

särskilt tillsatt utredning är sysselsatt med dessa problem, och genom beslut

av årets riksdag har statens insatser i syfte att främja en fortsatt industrialisering

av byggandet kraftigt ökats. I fråga om kreditmarknadens organisation

och verkningssätt kan utskottet hänvisa till att dessa frågor sedan

några år är föremål för kreditinstitututredningens intresse. Att medan

denna utredning ännu pågår begära ytterligare åtgärder på området finner

utskottet icke lämpligt. Enligt utskottets mening ägnas de av motionärerna

aktualiserade frågorna redan så stort intresse att några initiativ från riksdagens

sida inte är påkallade. Utskottet avstyrker därför motionerna i här

förevarande delar.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

A. att motionerna I: 755 och II: 929, såvitt nu är i fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

B. att motionerna I: 756 och II: 928, såvitt nu är i fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,

Äke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund och Larfors;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar

Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge, Larsson i Umeå, Haglund*

och Gustavsson i Ängelholm.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

1. av herrar Hilding, Nils Theodor Larsson, Berglund, Börjesson i Glömminge

och Larsson i Umeå, vilket ansett,

dels att det stycke på s. 3 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Åtgärder i syfte» och slutar med orden »här förevarande delar» bort utbytas

mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna att de här angivna frågorna

påkallar skärpt uppmärksamhet från statsmakternas sida. Att befrämja

konkurrensen i alla produktions- och distributionsled framstår som ett viktigt

inslag i strävan att motverka de prishöjningar som framkallats av det

starka efterfrågetrycket i vår samhällsekonomi.

Inom byggnadssektorn bör förbättrade konkurrensförhållanden kunna

medverka till ett ökat bostadsbyggande och till ett minskat behov av de

restriktioner som införts när det gäller åtskilligt annat byggande.

Utskottet, som i övrigt ansluter sig till det i motionerna I: 756 och Ii: 928

framlagda sjupunktsprogrammet för en stabil ekonomi, inriktad på att

främja ekonomisk tillväxt och hejda prisstegringarna, anser de ovan berörda

spörsmålen förtjäna allvarligt övervägande vid utformningen av ett stabiliseringspolitiskt

program och hemställer att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t begär åtgärder i stabiliseringspolitiskt syfte i enlighet med de

riktlinjer som utskottet här angivit.»;

dels att utskottet under B. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 756 och

II: 928, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära de åtgärder i syfte att åstadkomma en stabil

ekonomi som framgår av vad utskottet ovan anfört.»

2. av herrar Gustaf Henry Hansson, Åkerlund och Regnéll.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.