Utlåtande i anledning av dels skrivelse från riksgäldslcontoret angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken, dels motioner om arbetsrum för riksdagens ledamöter m. m. Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande en skrivelse och vissa motioner, vilka alla berör riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.
1966-11-15 · 65 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 57 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1966:47, Utlåtande i anledning av dels skrivelse från riksgäldslcontoret angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken, dels motioner om arbetsrum för riksdagens ledamöter m. m. Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande en skrivelse och vissa motioner, vilka alla berör riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1966
1
Nr 47
Utlåtande i anledning av dels skrivelse från riksgäldslcontoret angående
eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till
kvarteret Vinstocken, dels motioner om arbetsrum för
riksdagens ledamöter m. m.
Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande en skrivelse och vissa motioner,
vilka alla berör riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.
I anslutning till att frågan om anslag för kronans förvärv av fastigheten
i kvarteret Vinstocken vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm våren 1965 prövades
av riksdagen, uppdrog riksdagen åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
framlägga förslag beträffande riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga (BoU :s
uti. nr 36). I november samma år överlämnade fullmäktige till bankoutskottet
en utredning i ämnet, vari föreslogs att i nämnda fastighet skulle direkt
för riksdagens räkning utnyttjas huvuddelen av bottenvåningen samt källarvåningen,
vilka utrymmen föreslogs disponerade av riksdagsbiblioteket inklusive
riksdagens upplysningstjänst. Härutöver skulle vissa lokaler i kvarteret
Rosenbad friställas för riksdagens räkning av utrikes- och handelsdepartementen
mot att dessa erhöll motsvarande lokaltillskott i kvarteret Vinstocken
eller annorstädes. På bankoutskottets hemställan (uti. nr 62) godkände
riksdagen de av riksgäldsfullmäktige framlagda riktlinjerna, dock
med undantag bl. a. för förslaget om flyttning av riksdagsbiblioteket. Beträffande
sistnämnda fråga fick fullmäktige i uppdrag att verkställa viss kompletterande
utredning.
Resultatet av den nya utredningen har redovisats i ett betänkande som
riksgäldsfullmäktige överlämnat till bankoutskottet med skrivelse den 10
mars 1966. Skrivelsen jämte betänkandet har fogats som bilaga 1 till detta
utlåtande, i vilket utskottet redovisar sitt ställningstagande till de däri
väckta förslagen. I betänkandet behandlas ingående hur de avsedda lokalerna
avses bli utnyttjade av riksdagsbiblioteket. Riksdagens upplysningstjänst,
vilken enligt riksdagens beslut på grundval av bankoutskottets senast
nämnda utlåtande bör kvarstanna i riksdagshuset och vilken för övrigt
fr. o. m. den 1 juli 1966 överförts från riksdagsbiblioteket till riksdagens
förvaltningskontor, omfattas icke av den tilltänkta flyttningen. De
genom bibliotekets flyttning ledigblivna lokalerna i riksdagshuset föreslås
enligt en detaljerad plan bli utnyttjade huvudsakligen för arbetsrum m. m.
åt riksdagens ledamöter.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 saml. Nr 47
2
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
Tillsammans med riksgäldsfullmäktiges skrivelse har utskottet till behandling
upptagit följande till utskottet hänvisade motioner, nämligen
dels den i anledning av skrivelsen väckta motionen nr 659 i första kammaren
av herr Kaijser, vari hemställts att riksdagen måtte besluta att någon
flyttning av riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken icke måtte komma
till stånd,
dels de likalydande motionerna nr 42 i första kammaren av herr Hiibinette
m. fl. och nr 76 i andra kammaren av herr Turesson m. fl., vari hemställts
att riksdagen ville uppdraga åt talmanskonferensen att utreda möjligheterna
att genom i riksdagshusplanen nedsänkta huskroppar få fram
för riksdagsledamöternas behov erforderligt antal arbetsrum samt parkeringsutrymmen
för deras bilar.
Beträffande motiveringen för vad som sålunda hemställts hänvisas till
motionerna I: 659 och II: 76.
Över riksgäldsfullmäktiges skrivelse och den i anledning därav väckta
motionen inhämtade utskottet under vårsessionen remissyttranden från
styrelsen för riksdagsbiblioteket och från Riksdagsbibliotekets personalförening.
I en skrivelse till utskottet framställde vidare ett antal befattningshavare
vid riksdagens upplysningstjänst erinringar med anledning av vissa
i biblioteksstyrelsens yttrande gjorda uttalanden. Ytterligare inhämtade utskottet
från riksgäldsfullmäktige yttrande över motionerna I: 42 och II: 76.
Här nämnda yttranden och skrivelse bifogas såsom bilagor 2—5.
Såsom utskottet under vårsessionen redovisade för riksdagen i sitt memorial
nr 41 fann utskottet det angeläget att styrelsen för riksdagens nyinrättade
förvaltningskontor fick tillfälle att inom ramen för sin allmänna
bedömning av riksdagens lokalproblem taga ställning till de i riksgäldsfullmäktiges
skrivelse och de nämnda motionerna framlagda förslagen, innan
utskottet fattade beslut om vad utskottet med avseende på dessa skulle
hemställa om hos riksdagen. Ett utlåtande från förvaltningskontorets styrelse
har nu inkommit och bifogas som bilaga 6.
Utskottet vill erinra om att riksdagen enligt dess i nyssnämnda memorial
gjorda hemställan har i skrivelse till Kungl. Maj :t givit till känna, att
riksdagen förväntade att ifrågavarande lokaler i kvarteret Vinstocken skulle
hållas reserverade för riksdagens räkning i avvaktan på riksdagens slutliga
beslut rörande riksdagsbibliotekets förläggning.
Utskottet
Strävandena att bereda riksdagens ledamöter bättre arbetsförhållanden
har under de senaste åren föranlett ett flertal delreformer, av vilka somliga
redan gett påtagliga resultat. Det mest svårlösta problem som möter på
detta område torde vara lokalfrågan. Starka önskemål från riksdagsleda
-
Hankoutskottets utlåtande nr i 7 år 1966
3
möternas sida om att få tillgång till ett väsentligt ökat antal arbetsrum,
helst inom riksdagshuset, kräver att bli tillgodosedda. Samtidigt ställer de
växande partikanslierna och riksdagens egen likaledes växande förvaltningsoch
serviceorganisation större anspråk än tidigare på det begränsade lokalbeståndet.
Sedan riksdagen i maj 1965 givit riksgäldsfullmäktige i uppdrag att med
beaktande av vad bankoutskottet anfört i sitt då avgivna utlåtande nr 36
framlägga förslag beträffande riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga, redovisade
fullmäktige i november samma år resultatet av den begärda utredningen.
I sitt utlåtande nr 62 i anledning av fullmäktiges skrivelse i
ämnet kunde bankoutskottet konstatera, att en väsentlig höjning av antalet
för riksdagsledamöterna tillgängliga arbetsrum skulle bli möjlig. Till
någon del skulle denna åstadkommas genom en utflyttning från riksdagshuset
av vissa institutioner som inte med nödvändighet behövde vara förlagda
dit. I övrigt skulle lokaler erhållas i kvarteret Rosenbad vid Strömgatan,
i en första etapp ett sextiotal rum tidigast hösten 1966, i en andra
etapp omkring 150 rum några år senare. Rummen i kvarteret Rosenbad
kunde ställas till förfogande genom att utrikes- och handelsdepartementen
lämnade sina lokaler där för att flytta bl. a. till den av staten nyligen förvärvade
fastigheten i kvarteret Vinstocken vid Gustaf Adolfs torg. Den
alternativa lösningen att utnyttja sistnämnda fastighet väsentligen för riksdagens
räkning hade befunnits mindre fördelaktig.
I fulllmäktiges förslag ingick att en av riksdagens institutioner skulle
förläggas till kvarteret Vinstocken, nämligen riksdagsbiblioteket, inklusive
den då ännu till biblioteket knutna riksdagens upplysningstjänst. Biblioteket
föreslogs inrymmas uti den i fastigheten befintliga stora bankhallen
jämte angränsande lokaler, bl. a. valvsutrymmen. Viss service skulle dock
alltjämt tillhandahållas i riksdagshuset.
I sin sist nämnda del framkallade riksgäldsfullmäktiges förslag viss tvekan
hos utskottet. Vad upplysningstjänsten beträffar kom utskottet till
slutsatsen att övervägande skäl talade för att den finge kvarstanna i riksdagshuset.
Frågan om det egentliga bibliotekets utflyttning tycktes påkalla
viss ytterligare utredning. Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet
sålunda föreslog. Även den kompletterande utredningen uppdrogs åt riksgäldsfullmäktige.
I maj innevarande år anmälde utskottet i sitt memorial nr 41, att riksgäldsfullmäktige
med skrivelse den 10 mars överlämnat ett betänkande
med den nya utredningens resultat. Detta betänkande innehöll en närmare
precisering av hur de avsedda nya lokalerna skulle disponeras av biblioteket
och vilka praktiska och ekonomiska konsekvenser flyttningen skulle medföra.
En nyhet av stort intresse var att de magasinsutrymmen under kamrarnas
plenisalar som skulle frigöras genom flyttningen tänktes bli inredda
till smårum som skulle kunna utnyttjas av riksdagsledamöterna. Vid för
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
beredande diskussion av betänkandet och av motioner som väckts i anledning
därav eller eljest angående arbetsrumsfrågan fann utskottet det, såsom
i memorialet redovisades, angeläget att styrelsen för riksdagens förvaltningskontor,
vilket komme att inrättas från och med den 1 juli 1966,
finge tillfälle att inom ramen för sin allmänna bedömning av riksdagens
lokalproblem taga ställning till de föreliggande förslagen. På utskottets
hemställan gav riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t till känna, att riksdagen
förväntade att ifrågavarande lokaler i kvarteret Vinstocken alltjämt
skulle hållas reserverade för riksdagens räkning i avvaktan på riksdagens
slutliga beslut rörande riksdagsbibliotekets förläggning.
Sedan förvaltningskontorets styrelse nu avgivit det begärda yttrandet
framlägger utskottet i detta utlåtande det samlade materialet i ärendet
för riksdagens bedömning. I detta material ingår bl. a. yttranden där riksdagsbibliotekets
styrelse samt bibliotekets och upplysningstjänstens personal
deklarerar sin inställning till vissa av de problem som utflyttningsprojektet
aktualiserar.
Utskottet vill inledningsvis konstatera att förvaltningskontorets styrelse
på ett värdefullt sätt placerat in den nu förevarande frågan om bibliotekets
förläggning i det större sammanhang som riksdagens långsiktiga lokalproblem
utgör. Såsom styrelsen framhåller måste bl. a. konsekvenserna
av en framtida genomgripande författningsreform beaktas. I likhet med
styrelsen finner emellertid utskottet, att man i avvaktan på att ett sålunda
förändrat läge uppstår nu måste vara beredd att vidtaga mera kortsiktiga
partiella åtgärder, även av relativt kostnadskrävande slag, för att inte riksdagsledamöternas
yttre arbetsförhållanden under ännu en följd av år skall
förbli klart otillfredsställande. Utskottet noterar i detta sammanhang att
förvaltningskontoret till behandling tagit upp vissa förut icke prövade uppslag,
bl. a. rörande iordningsställande av ledamotsruin i vissa utrymmen
under riksdagshusets tak i anslutning till vindsvåningen. Utskottet finner
det angeläget att förvaltningskontoret fortsätter bearbetningen av detta och
eventuella andra projekt som kan tillföra riksdagen nya lokaler. Till vissa
frågor rörande dispositionen av nytillkommande lokaler m. m. återkommer
utskottet i det följande. Utskottet vill i detta sammanhang anteckna,
att arbetsrumssituationen för de enskilda riksdagsledamöterna på senare
tid allvarligt försämrats, något som framgår av det material som förvaltningskontorets
styrelse framlagt, men att en förbättring är skönjbar inom
en nära framtid, i det att ett sextiotal rum i kvarteret Rosenbad under år
1967 kommer att kunna tagas i anspråk för riksdagens behov.
Vad gäller den nu förevarande huvudfrågan, huruvida riksdagsbiblioteket
skall flyttas till kvarteret Vinstocken eller icke, har förvaltningskontorets
styrelse stannat för en lösning, som i mycket bär kompromissens
prägel. Bibliotekets läsesalar samt expedition och övriga tjänstelokaler föreslås
kvarstanna pa nuvarande plats, medan däremot delar av bokmagasinen
Bankoutskottets utlåtande nr 47 är 1966 5
skall utrymmas i samband med en partiell flyttning av bokbeståndet främst
till valvsutrymmena i kvarteret Vinstocken. Härigenom kommer utrymmen
att friställas dels för 29 rum i våningarna under andra kammarens
plenisal, dels för fem rum i entresolvåningen.
När förvaltningskontorets styrelse stannat för att förorda denna lösning,
har en avgörande omständighet varit de krav på uppbyggande av ett särskilt
referensbibliotek i riksdagshuset för riksdagsledamöternas och särskilt
upplysningstjänstens behov, som inte skulle kunna tillbakavisas om
riksdagsbiblioteket i sin helhet flyttades från riksdagshuset. Kostnaderna
enbart för ett sådant referensbibliotek beräknas till ca 400 000 kronor. Enligt
styrelsens beräkningar skulle en summa av 623 000 kronor förslå dels
för inredande av bl. a. de nya arbetsrum som enligt vad ovan angivits skulle
ställas till förfogande, dels för att täcka bibliotekets kostnader för flyttning
och för inredning av bokmagasinen i kvarteret Vinstocken med compactushyllor.
Utskottet noterar att den föreslagna lösningen till skillnad
från den förut diskuterade icke tycks möta allvarliga invändningar från
bibliotekets sida.
Utskottet har funnit det av förvaltningskontorets styrelse framlagda förslaget
rimligt med hänsyn till riksdagens förhållanden och därvid givetvis
tillmätt den fortsatta tillgången inom riksdagshuset till bibliotekets samlade
service ett icke ringa värde. Utskottet har dock samtidigt ansett sig böra
beakta huruvida även denna lösning medger ett rationellt utnyttjande av
bankhallen i kvarteret Vinstocken, vilken lokal enligt utskottets mening
skulle vara i hög grad lämplig för bibliotekets behov. Då utskottet erfarit,
att från utrikesdepartementets sida hos byggnadsstyrelsen framställts önskemål
om att få disponera denna lokal med angränsande utrymmen för
ändamål som av utrikesdepartementet bedöms som angelägna och som torde
medföra ett utnyttjande av lokalerna som kan te sig rimligt med hänsyn till
dessas karaktär och läge, finner utskottet att det icke bör möta några invändningar
att riksdagen nu avhänder sig dispositionsrätten till bankhallen.
De smårum som avses bli inredda i våningarna under andra kammarens
plenisal kan beräknas bli av blott provisorisk karaktär. Därest nämligen
en övergång till enkammarriksdag skulle beslutas torde andra kammarens
plenisal få ombyggas så att den kan rymma den nya enkammarriksdagen.
Frågan om en sådan ombyggnad har berörts bl. a. i det betänkande om
arbetsformerna för en enkammarriksdag, som framlades i maj 1964 av en
av de fyra största riksdagspartierna tillsatt expertgrupp. Vid en sådan
ombyggnad — kanske i början av 1970-talet — kan det, enligt vad utskottet
inhämtat, bli nödvändigt att riva de nu planerade smårummen för att
möjliggöra flyttning av bärande väggar m. in. Alternativt skulle smårummen
redan från början utformas med hänsyn till den eventuellt förestående
förändringen av plenisalen. Detta alternativ ter sig dock icke realistiskt och
skulle för övrigt medföra ett så långt dröjsmål med lokalernas färdigstäl
-
6 Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
lande, att de knappast skulle medföra någon lättnad med avseende på de
akuta lokalproblemen.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet sålunda de åtgärder i form av
partiell flyttning av riksdagsbiblioteket och iordningställande av arbetsrum i
riksdagshuset som förvaltningskontorets styrelse förordar. Utskottet föreslår
att det uppdrages åt riksdagsbiblioteket och förvaltningskontoret att
var på sitt område ombesörja dessa åtgärder och förutsätter att styrelserna
för dessa båda organ till utskottet inger de framställningar om anslag på
tilläggsstat under budgetåret 1966/67 för ändamålet som eventuellt kan bli
erforderliga. I detta sammanhang vill utskottet dock göra en reservation.
De sex arbetsplatser som föreslagits bli inredda i bibliotekets läsesalar kan
knappast beräknas få sådant värde för riksdagsledamöterna att det uppväger
de olägenheter som de tilltänkta anordningarna skulle medföra med
avseende på läsesalarnas användning i övrigt. Enligt utskottets mening bör
de därför inte komma till stånd.
För att det primära syftet med alla här diskuterade åtgärder skall uppnås,
nämligen att ställa största möjliga antal godtagbara arbetsrum i riksdagshuset
till riksdagsledamöternas förfogande, är det enligt utskottets mening
nödvändigt att partigruppernas kanslier framgent inte disponerar arbetslokaler
i riksdagshuset i samma utsträckning som nu. En förläggning av
gruppkanslierna till största delen till kvarteret Rosenbad skulle enligt utskottets
uppfattning innebära en mera rationell lösning än den som för närvarande
till följd av lokalbrist måste tillämpas. Givetvis bör dock ett eller ett
par rum i riksdagshuset alltjämt kunna stå till varje partigrupps förfogande.
Utskottet finner det önskvärt att riksdagen nu såsom sin uppfattning ger
till känna att de enskilda riksdagsledamöternas rumsbeliov på sätt här sagts
bör äga prioritet vid fördelningen av de under alla omständigheter relativt
fåtaliga arbetsrummen i riksdagshuset. Det torde få ankomma på riksdagens
förvaltningskontor att efter samråd med partigrupperna närmare besluta
om fördelningen av ifrågavarande lokaler. I detta sammanhang vill utskottet
också föreslå, att förvaltningskontoret får i uppdrag att pröva om utnyttjandet
av lokaler i riksdagshuset för riksdagsförvaltningens räkning skulle
kunna ytterligare inskränkas.
I motionerna I: 42 och II: 76 har föreslagits en utredning av möjligheterna
att åstadkomma arbetsrum och parkeringsutrymme för riksdagens ledamöter
genom en omdaning av riksdagshusplanen, innefattande bl. a. byggandet
av nedsänkta huskroppar längs de kanaler som avgränsar denna och
under Norrbro med fasad mot Strömparterren. Utskottet ansluter sig till
riksgäldsfullmäktiges, byggnadsstyrelsens och förvaltningskontorets uppfattning
att frågan om en så genomgripande omdaning måste tas upp i ett
större sammanhang och att sålunda den föreslagna utredningen inte för
närvarande bör komma till stånd. Utskottet förutsätter emellertid att riksdagens
förvaltningskontor även framgent ägnar riksdagens lokalfrågor
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år li)66
7
sior uppmärksamhet och därvid icke blott beaktar hittills framkomna
förslag utan också prövar möjligheter till nya lösningar, även sådana av
genomgripande natur. Den jämförande utredning av olika ombyggnadsoch
nybyggnadsalternativ som förvaltningskontorets styrelse aviserar i sitt
remissyttrande synes vittna om en sådan avsikt. Utskottet emotser med
intresse förvaltningskontorets vidare initiativ i detta hänseende.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
1. att riksdagen i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande skrivelse ävensom den därav föranledda
motionen 1:659 måtte dels besluta om åtgärder för
anskaffande av arbetsrum för riksdagsledamöter, m. m., i
enlighet med vad utskottet ovan angivit, dels uppdraga åt
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor och styrelsen
för riksdagsbiblioteket att var på sitt område föranstalta
om förverkligandet av dessa åtgärder, dels ock i skrivelse
till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet ovan anfört om
utnyttjande av lokaler i kvarteret Vinstocken för riksdagsbibliotekets
räkning;
2. att motionerna 1:42 och 11:76 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 november 1966
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund* och Larfors;
från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar
Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona,
Ekström i Iggesund och Ullsten.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer
1. av herrar Hilding, Nils Theodor Larsson och Ullsten, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden
»Utskottet vill inledningsvis» och slutar på s. 6 med orden »kunna ytterligare
inskränkas» bort ha följande lydelse:
»Det har från början varit klart för utskottet att riksdagens lokalfråga
inte kan lösas inom den nuvarande riksdagshusbyggnaden. Att riksdagen
8
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
kunnat beredas utrymmen i fastigheterna Rosenbad och Vinstocken är
därför tillfredsställande. Enligt utskottets mening är det emellertid uppenbart
att det inte är någon bra lösning att i större utsträckning utnyttja dessa
lokaler för arbetsrum åt riksdagsledamöterna. Avståndet till riksdagshuset
gör att de blir svårutnyttj ade under andra tider än då plenum eller utskottssammanträden
inte pågår. Framför allt för ledamöter som har sin hemort
utanför storstockholmsområdet innebär detta en avgörande nackdel.
De nyförvärvade lokalerna bör därför i första hand utnyttjas för sådana
riksdagens organ som i dag är placerade i riksdagshusbyggnaden, men som
utan större olägenheter för riksdagsarbetet kan flyttas över till de nämnda
fastigheterna. Härigenom kan lokaler i riksdagshusbyggnaden friställas för
arbetsrum åt riksdagsledamöterna.
Utskottet vill därför tillstyrka riksgäldskontorets förslag att flytta riksdagsbiblioteket
till kvarteret Vinstocken. De utredningar som gjorts visar
övertygande att dessa lokaler lämpar sig väl för biblioteksändamål. Kostnaderna
för en sådan utflyttning och det av denna föranledda behovet att
i riksdagshuset (i anslutning till riksdagens upplysningstjänst) upprätta
ett fristående referensbibliotek kan enligt utskottets mening inte anses
avskräckande.
Utskottet utgår därvid från den uppfattningen att en utflyttning av riksdagsbiblioteket
från Helgeandsholmen sannolikt blir nödvändig under alla
förhållanden. Att, såsom övervägts under utredningsarbetet, flytta biblioteket
från dess nuvarande placering i riksdagshusbyggnaden till den byggnad
som i dag disponeras av riksbanken om denna senare ställes till riksdagens
förfogande förefaller inte motiverat. Om, såsom skisserats, en sådan
åtgärd vidtages för en slutgiltig lösning av riksdagens lokalproblem är det
uppenbart att hela detta utrymme måste utnyttjas för institutioner med
direkt anknytning till riksdagsarbetet.
Enbart en utflyttning av riksdagsbiblioteket ger emellertid inte något
avsevärt tillskott i riksdagshuset för ledamotsrum. Utskottet vill därför
förorda att lokalerna i kvarteret Rosenbad utnyttjas för att möjliggöra en
utflyttning av ytterligare organ som nu ligger i riksdagshuset.
Enligt de preliminära överväganden som utskottet gjort bör det genom en
sådan utflyttning och efter diverse omdisponeringar inom riksdagshuset
vara möjligt att för ledamots- och/eller gruppkanslirum friställa jordvåningen
med undantag för restauranten och de lokaler som tryckeriexpeditionen
behöver, bottenvåningen med undantag för de lokaler som disponeras
av upplysningstjänsten samt fjärde våningen med undantag för de lokaler
som där disponeras av banko- och utrikesutskotten.
Det är angeläget att denna utflyttning förenas med sådana omdisponeringar
av de kvarvarande lokalerna att varje riksdagsparti kan tilldelas
väl sammanhållna lokalenheter. Därigenom blir det lättare för flera ledamöter
att tillsammans utnyttja lokalerna.
Bankoutskottets utlåtande nr M år 1966 9
Vad utskottet här föreslagit innebär i förhållande till det av styrelsen
för förvaltningskontoret framlagda förslaget, att ungefär samma rumsantal
som styrelsen föreslår bli utnyttjade för ledamots- och gruppkanslirum i
kvarteret Rosenbad i stället kan ställas till förfogande inom riksdagshusbyggnaden.
Därutöver vill utskottet tillstyrka de av förvaltningskontorets
styrelse föreslagna nybyggnaderna inom riksdagshuset. Beträffande de smårum
som enligt förvaltningskontorets styrelses förslag skall byggas under
andra kammarens plenisal vill utskottet dock anföra följande. Det bör för
det första övervägas om motsvarande lokaler inte i stället borde byggas under
första kammarens plenisal. Detta skulle innebära att rummen inte behövde
rivas vid en framtida ombyggnad av andra kammaren till plenisal
för en enkammarriksdag. För det andra bör det övervägas om det inte vore
rationellare med hänsyn till möjligheten att utnyttja dessa rum ifall de gjordes
större och planerades så att vart och ett bleve försett med fönster.
Till sist vill utskottet påpeka att hittills gjorda utredningar visar att riksdagens
lokalfråga, även om riksbankshuset tages i anspråk, knappast kan
lösas på ett helt tillfredsställande sätt därest målsättningen skall vara
fullgoda arbetslokaler för riksdagens ledamöter. Det är uppenbart att riksdagens
krav på lokaler successivt kommer att växa. Både utskotten, riksdagens
förvaltningsorgan, riksdagsgruppernas kanslier och ledamöterna
kommer i framtiden med största säkerhet att kräva betydligt större utrymmen
än de gör i dag. Såsom riksgäldsfullmäktige framhållit i sitt betänkande
i frågan den 4 november 1965 bör även tanken på byggandet av ett helt nytt
riksdagshus vara förtjänt att uppmärksammas som ett långsiktsalternativ.»;
dels att punkten 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
*1. att riksdagen i anledning av fullmäktiges i riksgäldsko
ntoret förevar ande skrivelse och med avslag på motionen
1: 659 måtte dels besluta om åtgärder för anskaffande av
arbetsrum för riksdagsledamöter, in. m., i enlighet med vad
utskottet ovan angivit, dels uppdraga åt styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor och styrelsen för riksdagsbiblioteket
att var på sitt område föranstalta om förverkligandet
av dessa åtgärder, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t ge
till känna vad utskottet ovan anfört om utnyttjande av lokaler
i kvarteret Vinstocken för riksdagsbibliotekets räkning».
2. av herrar Berglund och Börjesson i Glömminge.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
BILAGA 1
Till
Riksdagens Bankoutskott
I riksgäldsfullmäktiges till höstriksdagen 1965 ingivna framställning
angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga föreslog fullmäktige bl.a.
att riksdagsbiblioteket jämte upplysningstjänsten skulle förläggas till Skandinaviska
bankens förutvarande fastighet i kv. Vinstocken och där inrymmas
i stora bankhallen jämte angränsande lokaler och valvsutrymmen. Förslaget
i denna del motiverades med att en utflyttning av riksdagsbiblioteket
och upplysningstjänsten skulle tillgodose deras ökade utrymmesbehov och
även i övrigt innebära en god lösning av bibliotekets och upplysningstjänstens
lokalproblem under i vart fall en tioårsperiod eller till dess riksbankshusets
friställning möjliggör en omprövning av riksdagens lokalfråga
i dess helhet. Samtidigt skulle förslagets genomförande ge ett välbehövligt
lokaltillskott inom riksdagshuset av ett 20-tal rum (ca 30 arbetsplatser)
jämte andra utrymmen på ca 1 000 kvadratmeter, varvid i motsvarande
mån behovet av lokaler för riksdagens räkning utanför riksdagshuset skulle
reduceras. Den genom fullmäktiges försorg verkställda utredningen i ämnet
hade visat att bankhallen efter vissa ombyggnads- och ändringsarbeten
kunde erbjuda ur bibliotekssynpunkt förstklassiga lokaler med rymliga
läsesalar etc. och att för erforderligt magasinsutrymme fanns mycket stora
och välhållna valvslokaler att tillgå. Vid en utflyttning av riksdagsbiblioteket
och upplysningstjänsten borde dock handbiblioteket kvarbliva i riksdagshuset
och kompletteras med bl.a. referenslitteratur samt särskilda
anordningar vidtagas för att underlätta riksdagsledamöternas utnyttjande
av bl.a. upplysningstjänstens service. Kostnaderna för erforderliga ombyggnader
inom kvarteret Vinstocken hade preliminärt uppskattats "till 4 å 4,5
milj. kr., varav ca 1,4 milj. kr. belöpte på ombyggnads- och inredningsarbeten
i de lokaler, som avsetts för bibliotekets behov. Beträffande "de
kostnader för bibliotekets utflyttning, som inte sammanhängde med ombyggnadsarbetena
i kvarteret Vinstocken, hade fullmäktige ansett det böra
ankomma på biblioteksstyrelsen att sedermera, i händelse av riksdagens
godkännande av fullmäktiges ifrågavarande förslag, till riksdagen inkomma
med en närmare beräkning samt anslagsbegäran i anslutning därtill.
Vid sin behandling av föreliggande fråga fann bankoutskottet (uti. nr
62/1965), att övervägande skäl talade för att upplysningstjänsten kvarstannade
i riksdagshuset. Riksdagens organisationsutredning hade jämväl framfört
önskemål i denna riktning. Utskottet uttalade vidare följande.
Den nära samhörigheten mellan upplysningstjänsten och biblioteket i övrigt —
vilken betonats vid de tillfällen då riksdagen haft att taga ställning till frågor om
upplysningstjänstens organisation och resurser — anföres av biblioteksstvrelsen
som ett viktigt motiv for att låta institutionen i dess helhet kvarstanna i riksdagshuset.
Utskottet finner dock anledning att — utan att taga ställning till om en
gemensam placering är nödvändig — särskilt beröra hur saken ter sig med hänsyn
B a n Lön l s kol tel s nl lutande nr ''i7 dr 19(1(1
11
till (lön egentliga biblioteksverksamheten. Det synes då uppenbart, att en utflyttning
får vittgående verkningar även för denna. Åtskilliga praktiska problem kan
väntas uppstå, och kostnaderna för ombyggnad och inredning av de nya lokalerna
torde bli betydande. Den utredning som fullmäktige kunnat verkställa på den korta
tid som stått till förfogande utgör enligt utskottets mening ett väl knapphändigt
underlag för ett omedelbart beslut i frågan om bibliotekets placering. Utskottet vill
härvidlag också hänvisa till de synpunkter på utredningen som bibliotcksstyrelscn
anfört. Även om det givetvis är angeläget att snabbt vinna klarhet om såväl lokaltillgången
i riksdagshuset som användningen av bankhallen och valvsutrymmena i
kvarteret Vinstocken, finner utskottet det av här redovisade skiil vara nödvändigt
med en viss kompletterande utredning, som klarare belyser de praktiska och kostnadsmässiga
konsekvenserna av bibliotekets föreslagna flyttning till kvarteret Vinstocken.
Med hänsyn till att vissa för biblioteket avsedda valvsutrymmen under
ytterligare inemot ett år disponeras av Skandinaviska banken bör det enligt
utskottets mening vara möjligt att låta beslutet föregås av eu sådan utredning. Det
torde böra uppdragas åt riksgäldsfullmäktige att svara för denna utredning, vilken
biir verkställas så skyndsamt att riksdagen kan fatta erforderliga beslut på ett
mycket tidigt stadium av nästa ars vårsession. Utskottet förutsätter, att riksdagsbibliotekets
ledning lämnar det bistånd vid denna utredning som påkallas av fullmäktige.
Givetvis bör också utomstående
I detta sammanhang vill utskottet till sist konstatera, att det vid den slutliga
bedömningen av frågan om en flyttning av riksdagsbiblioteket torde böra beaktas,
att det kan komma att visa sig lämpligt att förlägga biblioteket till det nuvarande
riksbankshuset, när detta — enligt vad som nu synes sannolikt från år 1973 —
ställes till riksdagens förfogande.
Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet sålunda förordat uppdraga
åt fullmäktige att verkställa kompletterande utredning rörande flyttning av
riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken.
Till fullgörande av nämnda uppdrag har fullmäktige genom en särskild
arbetsgrupp under ledning av riksgäldsdirektören låtit verkställa den begärda
utredningen i ämnet, och får fullmäktige härmed till bankoutskottet
överlämna sagda utredning (Bil. A) med uttalande, att fullmäktige i allt
väsentligt kan biträda de synpunkter och förslag, som däri redovisas såsom
arbetsgruppens.
I anslutning härtill får fullmäktige anföra följande.
Sedan fullmäktige till höstriksdagen överlämnat sin utredning med förslag
angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga, har förutsättningarna fölen
utflyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken ändrats i ett par
hänseenden. Såsom redan nämnts innebär riksdagens ställningstagande till
fullmäktiges förslag bl.a., att upplysningstjänsten under alla omständigheter
skall vara kvar i riksdagshuset. Härigenom minskas i någon mån det
lokaltillskott för riksdagens eget behov, som man bl.a. velat vinna genom
att flytta ut riksdagsbiblioteket och vissa andra institutioner från riksdagshuset.
Å andra sidan har till följd bl.a. av riksdagens beslut om statligt stöd
till de stora partiernas riksdagsgrupper, kraven på arbetslokaler inom riksdagshuset
ytterligare märkbart ökat. Härtill kommer, att under en så relativt
lång tidsperiod, som planeringen av riksdagsledamöternas lokalfråga
nu närmast bör omfatta — ca 8 å 10 år — erfarenhetsmässigt kommer att
ständigt anmäla sig nya anspråk på lokaler för serviceändamål och liknande
och för tillgodoseende av nya funktioner m.m., i sådan utsträckning, att
man måste räkna med att ständigt hålla vissa lokalreserver tillgängliga för
de olika ändamålen. Viktigast i detta sammanhang är emellertid, att under
senare tid framkommit ett allt starkare krav från riksdagsledamöternas sida
om att så skyndsamt som möjligt få ett väsentligt ökat antal arbetsrum,
krav, som måste tillmätas avsevärd tyngd och som bl.a. manifesteras i flerpartimotioner
i frågan, till innevarande års riksdag nr 42 i första kamma
-
12
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
ren och nr 76 i andra kammaren. I dessa motioner har motionärerna givit
uttryck för synpunkter, som fullmäktige funnit vara av särskilt intresse:
dels betonas betydelsen av att riksdagsledamöterna erhåller arbetsrum i tillräckligt
antal med helst omedelbar anslutning till riksdagshuset och dels
framhålls önskvärdheten av att man vid tillgodoseende av detta syfte ej
inkräktar på utrymmen, som mera ekonomiskt kan utnyttjas för andra
ändamål. Dessa synpunkter har fullmäktige särskilt beaktat i samband med
föreliggande utredning. Fullmäktige har sålunda funnit angeläget att låta
undersöka, hur de vid en utflyttning av riksdagsbiblioteket ledigblivna lokalutrymmena,
inklusive bokmagasinen, i riksdagshuset skulle kunna på bästa
sätt disponeras och omändras för att utvinna så många arbetsrum och
arbetsplatser för riksdagsledamöterna, som omständigheterna medger. En
sådan undersökning har på fullmäktiges uppdrag utförts av byggnadsrådet
Ch. Olrog, som sammanfattat resultatet därav i bifogade promemoria
(Bil. a) jämte tillhörande ritningar (ritn. bil. 5—20)1.
Av promemorian framgår att beroende på vilket av tre olika alternativa
förläggningar av referensbiblioteket som väljes — inom riksdagshuset
kan genom bibliotekets utflyttning utvinnas sammanlagt
16 kontorsrum och 43 — 47 smårum samt ytterligare
13 — 18 avskilda skri v platser. Inalles skulle
förslaget ge 75 — 78 arbetsplatser. Av angivna lokaler kan
de nämnda smårummen visserligen icke anses helt godtagbara såsom permanenta
arbetslokaler, främst därför att de i stor utsträckning saknar
dagsljus och på grund av den relativt låga takhöjden. Såsom arbetsrum åt
riksdagsledamöterna, varvid förutsättes ett mera tillfälligt utnyttjande,
synes de å andra sidan väl lämpade. De är sålunda lätt tillgängliga för ledamöterna
och erbjuder möjligheter till både ostört arbete och avkoppling.
Såvitt fullmäktige kan förstå, skulle förslaget, med hänsyn till den hårt
pressade lokalsituationen för närvarande i riksdagshuset, innebära ett mycket
värdefullt tillskott av praktiskt användbara lokalutrymmen.
Eu bedömning av för- och nackdelar av en utflyttning av riksdagsbiblioteket
från riksdagshuset kan naturligtvis ge anledning till olika omdömen.
Det råder emellertid ingen tvekan om att de nya lokalerna i kv. Vinstocken
skulle för själva biblioteksverksamheten innebära väsentliga fördelar,
främst genom att de är rymligare och mer ändamålsenliga än de nuvarande
på ett flertal våningsplan uppsplittrade lokalerna. De olägenheter för riksdagsledamöterna
som kan tänkas bli följden av att inte ha tillgång till biblioteket
i själva riksdagshuset, torde såsom framgått av arbetsgruppens
rapport kunna till stor del elimineras genom särskilda anordningar. Vad
fullmäktige finner väsentligt i detta sammanhang är emellertid att bibliotekets
utflyttning kommer att, såsom byggnadsrådet Olrogs undersökning
visat, inom en relativt begränsad tid och sannolikt till, i jämförelse med
nyproduktion, förhållandevis begränsade kostnader ge ett betydande tillskott
av framför allt för riksdagsledamöterna användbara arbetsrum inom själva
riksdagshuset, nämligen 59—63, därav 16 kontorsrum och 43—47 smårum,
jämte ytterligare ett antal arbetsplatser. Bl.a. mot denna bakgrund framstår
de av bibliotekets flyttning föranledda, i arbetsgruppens utredning redovisade
kostnaderna såsom rimliga och väl motiverade, vilket omdöme får
gälla även med tanke på att det möjligen kan komma att visa sig lämpligt
om ytterligare ett antal år att förlägga biblioteket till det nuvarande riks
-
1 Här ej återgivna.
Bankoutskottets utlåtande nr i7 år 1966
13
bankshuset. Härav följer, att fullmäktige för sin del icke funnit sistnämnda
fråga böra vara av avgörande betydelse för frågan om bibliotekets flyttning
till kv. Vinstocken. Hur riksbankshuset skall utnyttjas i en framtid torde
för närvarande vara ganska ovisst liksom över huvud taget om det kan
komma att visa sig lämpligt och ändamålsenligt att dit förlägga ett riksdagsbibliotek.
Erfarenheterna av bibliotekets drift efter en flyttning till kv.
Vinstocken får givetvis betydelse för hur denna fråga skall bedömas. Det
bör emellertid fastslås, att resultatet av den nu verkställda utredningen icke
i något avseende utesluter en framtida flyttning till riksbankshuset.
I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande och vice
ordförande samt herrar Svensson, Andersson, Fredriksson, Johansson och
östman ävensom riksgäldsdirektören.
Stockholm den 10 mars 1966.
På fullmäktiges vägnar:
Lars Lindmark
/
Torsten Bjerlöw
14
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
Bilaga A
Utredning
ang. utflyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken
Genom beslut av 1965 års riksdag (höstsessionen) uppdrogs åt fullmäktige
i riksgäldskontoret att verkställa kompletterande utredning rörande
flyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken (Skandinaviska Bankens
förutvarande fastighet). Beredningen av detta ärende har utförts av en särskild
arbetsgrupp under ledning av riksgäldsdirektören G. Ringström. Gruppen
har i övrigt bestått av riksgäldssekreteraren T. Bjerlöw, byggnadsrådet
Ch. Olrog, chefen för Vetenskapsakademiens bibliotek, överbibliotekarien
W. Odelberg, vilken fungerat som arbetsgruppens biblioteksexpert, avdelningsdirektören
i byggnadsstyrelsen Y. Sahlin, t.f. chefen för riksdagens
ekonomibyrå A. Loken samt byrådirektören I. Jansson. Under utredningsarbetet
har fortlöpande samråd skett med chefen för riksdagsbiblioteket,
överbibliotekarien L. Frykholm, vilken även deltagit i arbetsgruppens sammanträden.
Samråd har vidare skett med bl.a. föreståndaren för riksdagens
upplysningstjänst, byrådirektören T. Byström. Byrådirektören L.-E. Laurin,
chef för statsverkets transportkontor, har biträtt arbetsgruppen som expert
i transport- och flyttningsfrågor. I frågor rörande biblioteksinredning m.m.
har arbetsgruppen biträtts av arkitekten SIR H. J. Axelsson. Den av arbetsgruppen
verkställda utredningen redovisas här nedan.
Förslag till bibliotekslokaler i kv. Vinstocken
På uppdrag av arbetsgruppen har arkitekten SAR J. Thomé och byggnadsingenjören
G. Dahlin vid Johan Thomé Arkitektkontor, som på byggnadsstyrelsens
uppdrag utför projekteringar i kv. Vinstocken, utarbetat ett
förslag till disposition av de lokaler i kv. Vinstocken, som för den nu aktuella
planeringsperioden skulle kunna erbjudas biblioteket i händelse av en utflyttning
dit. Förslaget har utformats med beaktande av de bibliotekstekniska
synpunkter och önskemål i övrigt som under arbetets gång framförts
av överbibliotekarierna Odelberg och Frykholm. Det av Thomé och Dahlin
i enlighet härmed utarbetade förslaget, som åskådliggöres genom två ritningar,
betecknade nr 1 och 2 samt, i större skala, nr 24 och 25 i en särskild
ritning sbilaga1, innebär i stort sett följande.
Bibliotekslokalerna skulle enligt förslaget inrymmas dels i bottenvåningen,
dels i den s.k. nedre våningen. I bottenvåningen skulle biblioteket disponera
den stora bankhallen i centrum, de västra lokalerna utmed Gustaf
Adolfs torg, lokalerna utmed Malmtorgsgatan samt utmed Jakobsgatan utom
två trapphus och hörnet vid Regeringsgatan. Lokalerna i hörnet av Gustaf
Adolfs torg och Regeringsgatan disponeras av Skandinaviska Banken, som i
fortsättningen skall hålla ett avdelningskontor där. Övriga lokaler i bottenvåningen
är avsedda för kanslihuset.
I nedre våningen ställes till bibliotekets förfogande utrymmen under
1 Här ej återgiven.
Bankoutskottets utlåtande nr M år 1!)06
15
huvudentrén med tillhörande trappor, hiss, kapprum och toaletter, nuvarande
stora kassafack shallen, de västra lokalerna utmed torget och lokalerna
utmed Malmtorgsgatan utom ett mindre utrymme i nordvästra hörnet som
skall inrymma elcentral. Övriga utrymmen i nedre våningen är avsedda för
Skandinaviska banken och kanslihuset.
Vid disponeringen av lokalutrymmena har principen varit den, att bibliotekets
utåtriktade verksamhet förlagts i bottenvåningen, medan nedre våningen
helt avsetts som bokmagasin. Sålunda har i den stora centrala hankhallen
i bottenvåningen placerats låneexpedition och kataloger samt i anslutning
härtill vissa väntplatser i hallens mitt. övrigt utrymme i hallen skulle
i stort sett disponeras för referensbibliotek. I hallen har inplacerats bokhyllor
för ca 1 700 löpmeter böcker.
I bottenvåningens bankhall mot Jakobsgatan har anordnats två läsesalar,
en större och en mindre, med eu sammanlagd yta av 198 m2. I dessa läsesalar
skulle även kunna inrymmas ett komplement till referensbiblioteket.
På ritningen har markerats 38 läsplatser och ca 700 löpmeter bokhyllor. I
anslutning till den mindre läsesalen har inplacerats ett särskilt tidskriftsrum.
Tjänsterummen i bottenvåningen är belägna utmed Gustaf Adolfs torg
och Malmtorgsgatan. På ritningen har angivits en tänkt placering av tjänstemännen
i de olika rummen. Ytterligare arbetsplatser kan vid behov anordnas
i bottenvåningen. Som exempel har på ritningen sådana platser markerats
dels i västra delen av stora bankhallen, dels i den större läsesalen.
Vaktmästarrum med platser för kopiering, tryckning, stencilering, bindning
och sortering har placerats centralt i bottenvåningen mellan stora bankhallen
och Jakobsgatan.
Personalentré anordnas från Jakobsgatan. I närheten av denna finns utrymmen
för pentry med matplatser samt kapprum och toaletter för personalen.
Som nämnts skulle nedre våningen helt utnyttjas som bokmagasin, varvid
i huvudsak ett tätpackningssystem avsetts komma till användning. Bokmagasinet
har beräknats rymma ca 10 000 löpmeter, i stort motsvarande totala
antalet löpmeter för närvarande i riksdagsbiblioteket.
Intag och uttag för gods skulle anordnas vid Jakobsgatan, där en parkeringsficka
för bilar redan finnes. Då bottenvåningen ligger något lägre än
Jakobsgatan, torde särskilda anordningar böra vidtagas för underlättande
av godstransporterna; en tänkbar anordning är sålunda att inmontera en
bandtransportör, men även andra tillfredsställande lösningar av ifrågavarande
transportproblem kan givetvis komma i fråga i enlighet med vad
utredningen på denna punkt visat.
För intern godstransport finnes hissar dels vid entrén från Jakobsgatan,
dels vid trapphuset i det sydvästra hörnet. Nämnda hissar medger transport
av bokvagnar. För snabbtransport av böcker mellan bokmagasinet i nedre
våningen och bottenvåningen (låneexpeditionen) avses att installera en
mindre bokhiss.
Vid planeringen av de tilltänkta bibliotekslokalerna i kv. Vinstocken har
arbetsgruppen beaktat även ventilationsfrågan. Enligt vad som inhämtats
från byggnadsstyrelsen kommer denna fråga att lösas på ett tillfredsställande
sätt.
Det här ovan redovisade förslaget till disposition av lokaler för biblioteket
i kv. Vinstocken är ej att anse som i enskildheter helt bindande eller slutgiltigt.
Detaljplaneringen av ett vetenskapligt bibliotek av denna storleks
-
16
Bankoutskottets utlåtande nr i7 år 1966
ordning är ett omfattande arbete, som kräver insats från expertis av olika
slag samt nyttiggörande av erfarenheter från nyuppförda bibliotek såväl
inom som utom landet. Syftet med utredningen har på detta stadium varit
att få tillräckligt underlag för att bedöma förutsättningarna för att till kv.
Vinstocken förlägga riksdagsbiblioteket.
En jämförelse i olika hänseenden mellan bibliotekets nuvarande lokaler i
riksdagshuset och föreslagna lokaler i kv. Vinstocken redovisas i följande
sammanställning. För jämförelses skull har även angivits vissa ytor m.m.
för tänkta bibliotekslokaler i riksbankshuset, vilka uppgifter hämtats från
den lokalutredning, som år 1963 redovisades för bankoutskottet (se bankoutskottets
uti. nr 29/1963 angående riksdagsledamöternas bostadsfråga
m.m.).
Lokalgrupp
Riksdags-
huset
kv.
Vinstocken
Riksbanks-
huset8
Bibliotekslokaler
yta m2..........
225
720
600
(referensbibi., tidskriftsrum,
hyllor lm........
951
2 520
läsrum, exp.)
läspl.............
24
38
arb.pl
4
5
Vaktmästaravd.
yta m2...........
147
157
160
(vaktm.rum, budcentral,
hyllor lm........
380
450
kopiering, foto, bindning,
förråd)
Tjänsterum1
yta m2..........
159
217
160
hyllor lm........
530
740
ant..............
6
12
8
Bokmagasin
yta m2..........
862
631
523
hyllor lm........
8 220
10 095
Sekundärlokaler
yta m2..........
69
141
65
(personalrum, kapprum,
pentry, väntrum)
Passageytor
yta in2...........
17
1322
Summa
ytor m2..........
1 479
1 998
1 500
hyllor lm.........
10 0811
13 805
1 Utom arb.platser i bibliotekslokaler.
2 Kan användas för bokhyllor.
3 Enligt 1963 års dispositionsplan för riksbankshuset (BoU:s uti. nr 29/1963).
4 Därav ca 1 000 lm för accessionen.
Av sammanställningen framgår att de omnämnda s.k. bibliotekslokalerna
i kv. Vinstocken har en betydligt större yta än i riksdagshuset, beroende
på dels ett verkligt tillskott av lokaler och dels en annan fördelning av
ytorna mellan bibliotekslokaler och bokmagasin. De större bibliotekslokalerna
i kv. Vinstocken möjliggör en önskvärd ökning av för besökarna direkt
tillgängliga böcker. Den sammanlagda mängden hyllor i bibliotekslokalerna
blir i kv. Vinstocken ca 2% gånger större än i riksdagshuset. Genom att
utnyttja de breda korridorerna i kv. Vinstocken kan därtill erhållas en
reserv av hyllor.
Bokmagasinen i kv. Vinstocken är ytmässigt mindre än i riksdagshuset,
men då de samlade golvytorna kan utnyttjas för tätpackningssystem, kan
hyllmängden i kv. Vinstocken bli ca 20 % större än i riksdagshuset. En
Bankoutskottets utlåtande nr ''tl år 1966
17
avgjord fördel med kv. Vinstocken är att bokmagasinen är samlade i ett
enda plan, medan de i riksdagshuset är fördelade på 4 våningar.
Tjänsterummen i kv. Vinstocken omfattar eu yta av 217 in- och i riksdagshuset
159 in-. Antalet rum är i kv. Vinstocken tolv och i riksdagshuset
med nuvarande rumsindelning sex. Detta innebär dels en högre rumsstandard
och dels eu viss expansionsreserv. Dagsljusförhållandena är i några av
tjänsterummen i kv. Vinstocken ej så goda som de i riksdagshuset.
Vaktmästaravdelningarna har i båda fallen ungefär samma yta. I riksdagshuset
fördelas bibliotekets lokaler på sex olika våningsplan, medan
lokalerna i kv. Vinstocken endast upptar två samlade våningsplan. Vård
och tillsyn av bokmaterialet underlättas väsentligt härigenom.
Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att all hyllinredning, både
tätpackningshyllor och konventionella bokhyllor, dimensionerats så att de
— om så skulle befinnas lämpligt — vid en eventuell framtida flyttning av
biblioteket till riksbankshuset skall kunna komma till användning även i
sistnämnda lokaler.
Nuvarande hyllinredning samt övriga inventarier är enligt bedömande,
som gjorts av den anlitade inredningsexperten, arkitekten Axelsson, hårt
nedsliten och till stor del icke ändamålsenlig. För att ifrågavarande synnerligen
värdefulla bibliotek på något längre sikt skall till fullo kunna utnyttjas
bedöms det nödvändigt att inom några år förnya en stor del av inredningen
oberoende av hur frågan om bibliotekets lokaler löses. Viss fortfarande
användbar inredning, som ej lämpar sig för flyttning till kv. Vinstocken,
kan tills vidare användas i rummen för de nya ändamål dessa kommer att få.
Den här ovan berörda år 1903 redovisade dispositionsplanen för riksbankshusets
framtida utnyttjande angav endast preliminärt och översiktligt
tänkbara lokalutrymmen för bl.a. riksdagsbibliotekets inplacering i
denna byggnad och var alltså icke resultatet av en detaljplanering. De i riksbankshuset
för biblioteket reserverade lokalerna enligt dispositionsplanen
framgår av ritningar nr 3 och 4 i ritningsbilagan. Det är tänkbart att vid
ett närmare studium av frågan, som emellertid icke ankommit på arbetsgruppen,
ytterligare lokaler vid behov skulle kunna ställas till bibliotekets
förfogande i riksbankshuset.
Åtgärder i riksdagshuset i i samband med bibliotekets utflyttning
Även efter en utflyttning av biblioteket till kv. Vinstocken får givetvis
biblioteket förutsättas komma att lämna den primära biblioteksservicen
åt riksdagsledamöter och andra nyttjare inom riksdagen, såsom utskotten,
upplysningstjänsten och riksdagspartiernas gruppkanslier. Särskilda arrangemang
för att underlätta dessa nyttjares kontakt med biblioteket synes
med hänsyn härtill önskvärda och lämpliga. Bortsett härifrån torde emellertid
för nämnda kategorier böra tillhandahållas ett särskilt referensbibliotek
i riksdagshuset.
I riksdagshuset finns för närvarande ett s.k. handbibliotek. Detta intar
en särställning inom riksdagsbiblioteket, så till vida att det är tillgängligt
för ledamöterna men ej för övriga nyttjare i riksdagshuset eller för utomstående.
Det nuvarande referensbiblioteket i riksdagshuset, vars boksamlingar i
huvudsak är placerade i läsesalarna, kan däremot disponeras av samtliga
nyttjare i riksdagshuset. Handbiblioteket och referensbiblioteket innehåller
enligt uppgift från överbibliotekarien Frykholm följande litteratur:
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 47
18
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
Handbiblioteket:
Intill nedgången till låneexpeditionen: svenskt kyrkomötestryck. Närmaste
fönsterhyllan: Svensk författningssamling. Mitt emot samma nedgång: juridisk
litteratur. För övrigt: svenskt riksdagstryck, utländska dagstidningar och naturvetenskapliga
tidskrifter.
Referensbiblioteket:
Rummet närmast låneexpeditionen:
Svensk författningssamling. Uppslagsverk: svenska, danska, norska, finska,
tyska, franska, schweiziska, engelska, amerikanska, ryska, sydafrikanska.
Stora läsesalsrummet:
Utefter fönsterväggen: Statens offentliga utredningar. Inre väggarna: svenskt
riksdagstryck. Väggen närmast låneexpeditionen: utom riksdagstryck även kyrkomötestryck,
Svenska akademiens ordbok, skandinavisk genealogi och biografi.
Mitthyllan: svenskt riksdagstryck för löpande år, riksdagens snabbprotokoll, riksdagens
årsbok, Svenska Dagbladets årsbok, tysk, fransk, engelsk och latinamerikansk
biografi, in- och utländska kalendrar, Nordiska rådets tryck.
Mellersta läsesalsrummet:
Svenskt riksdagstryck, kartor.
Inre läsesalsrummet:
Utefter fönsterväggen: tidskrifter. Bortre väggen: svenska, danska, norska och
finska författningssamlingar. Inre väggen: svensk statistik. Främre väggen: tidskrifter,
statistik, budgetredovisning, statsliggaren. Mitthyllan: tidskrifter, Sveriges
offentliga biblioteks accessionskatalog, juridisk litteratur.
Vad beträffar det särskilda, riksdagsledamöterna förbehållna handbiblioteket
har arbetsgruppen saknat anledning förutsätta annat än att detsamma
bör vara kvar i riksdagshuset efter bibliotekets utflyttning. Enär enligt uppgift
frågan om sammansättningen av handbibliotekets boksamlingar för
närvarande är under övervägande inom biblioteksstyrelsen, har arbetsgruppen
i detta sammanhang allenast velat framhålla, att en samordning med
det i det följande behandlade särskilda referensbiblioteket ter sig naturlig.
Behovet av ett särskilt referensbibliotek i riksdagshuset efter bibliotekets
utflyttning torde vara särskilt påtagligt för npplijsningstjänsten, som enligt
riksdagens beslut oavsett placeringen av biblioteket skall kvarstanna i riksdagshuset.
Föreståndaren för upplysningstjänsten har för sin del framhållit,
att de flesta olägenheterna av bibliotekets utflyttning för upplysningstjänstens
del skulle elimineras, om upplysningstjänsten för sitt behov får
tillgång till ett relativt fylligt referensbibliotek, som byggts upp under dess
medverkan. Han har även framhållit lämpligheten av att ett sådant referensbibliotek
ställes under upplysningstjänstens ledning.
Enligt en skiss, som uppgjorts av överbibliotekarien Frykholm, skulle ett
referensbibliotek av här avsedd omfattning i stort sett kunna tänkas innehålla
följande litteratur:
1) vissa tidskrifter, några för 5—10 år bakåt och några för längre tid, ävensom
vissa prejudikatsamlingar
2) en fullständig svit av SOU
3) ett 10-tal encyklopedier
4) kalendrar och årsböcker av olika slag
5) en samling svensk juridisk litteratur
6) en uppsättning bibliografiska arbeten, bl.a. en accessionskatalog
7) grannländernas lagböcker och författningssamlingar jämte Nordiska rådets
publikationer samt viss svensk och internationell statistik
8) vissa grundläggande uppslagsverk och språklexika
9) svensk författningssamling
19
liankoulskottets utlåtande, nr 47 är 1906
Omfånget av ett sådant referensbibliotek beräknas i fullt utbyggt skick
motsvara ca 400 löpmeter. Föreståndaren för upplysningstjänsten har funnit
eu uppbyggnad av referensbiblioteket efter angivna riktlinjer i stoit sett
godtagbar även för upplysningstjänstens del.
Arbetsgruppen har funnit svårt att, utöver vad härovan skisserats, näiniare
precisera omfattningen och sammansättningen av del referensbibliotek,
som bör finnas i riksdagshuset efter eu utflyttning av biblioteket. Till
en del torde det kunna uppbyggas med utgångspunkt från befintligt bokbestånd,
med utnyttjande bl.a. av dubblettexemplar; i andra delar åter torde
någon nyanskaffning icke behöva ske omedelbart. Ilct har av samma skäl
varit svårt att närmare precisera kostnaderna för ett sådant referensbibliotek.
Uppbyggandet av referensbiblioteket torde böra ske successivt och
under beaktande av vunna erfarenheter och de önskemål som kan komma
att framställas, främst från riksdagsledamöter och upplysningstjänsten.
Fn mera definitiv avvägning mellan å ena sidan kostnaderna för all bygga
upp ett särskilt referensbibliotek i riksdagshuset och å andra sidan därigenom
inbesparade, eljest ofrånkomliga kostnader av löpande karaktär för
bhdskickning och i form av sänkt bekvämlighet och effektivitet för nyttjare
torde kunna ske först i och med att erfarenhetsmässigt underlag föreligger
angående i vilken utsträckning nyttjare i riksdagshuset kommer att rekvirera
litteratur från biblioteket i kv. Vinstocken.
I anslutning till ett referensbibliotek i riksdagshuset synes böra finnas
en biblioteksutbildad tjänsteman, vars huvudsakliga arbetsuppgifter skulle
bestå i att öva tillsyn över boksamlingarna i referensbiblioteket och handbiblioteket,
tillhandagå nyttjarna — i första hand riksdagsledamöterna —
med upplysningar samt förmedla kontakter med biblioteket i kv. Vinstocken.
På denne befattningshavare bör naturligen också ankomma att närmast
svara för vården och tillsynen av övriga biblioteket tillhöriga boksamlingar
inom riksdagshuset. Med" hänsyn till den dominerande ställning upplysningstjänsten
sannolikt kommer att inta som nyttjare av referensbiblioteket
är det uppenbart, att ett nära samarbete bör äga rum mellan upplysningstjänstens
tjänstemän och ifrågavarande befattningshavare. Samarbetet bör
även kunna avse gemensamt utnyttjande av biträdespersonal för budskickning
m.m. Det synes å andra sidan uppenbart, att referensbiblioteket och
den tjänsteman, som närmast utövar tillsynen över detsamma, i bibliotekstekniskt
hänseende och vad avser ersättare etc. bör repliera på riksdagsbiblioteket.
Arbetsgruppen har för sin del ansett sig sakna anledning att ta
ställning till spörsmålet, huruvida den ifrågavarande tjänstemannen organisatoriskt
skall tillhöra biblioteket i kv. Vinstocken eller upplysningstjänsten,
men vill likväl framhålla, att det inte kan vara rationellt, att referensbiblioteket
utvecklas till ett fristående andra riksdagsbibliotek. Under
alla förhållanden torde nämnda tjänsteman emellertid böra nära samarbeta
med båda organen.
En fråga av viss betydelse i detta sammanhang är, huruvida efter en
utflyttning av biblioteket en fullständig katalog över bibliotekets samlingar
bör finnas att tillgå även i ett referensbibliotek i riksdagshuset.
För tiden t.o.m. 1946 föreligger katalogen i tryckt form. För tiden därefter
består katalogen av lösa kort, s.k. nominalkort och realkort. För denna tid har
man också att tillgå tryckta årliga systematiska förteckningar med alfabetiskt
register. Fr.o.m. 1963 har införts ett system med stencilerade katalogkort. För
perioden 1946—1962 finns katalogen således i endast ett exemplar. Denna katalogdel
omfattar drygt 100 000 kort. För det fall att ytterligare ett exemplar av
20
Ilankoutskottets utlåtande nr ''il år 1966
denna katalogdel skulle behöva anskaffas synes detta enligt vad arbetsgruppens
undersökningar givit vid handen kunna ske genom att hithörande katalogkort
fotokopieras. Kostnaderna härför torde kunna grovt uppskattas till mellan 100 000
och 200 000 kr. Härutöver skulle komma kostnader för en, såvitt kan bedömas,
mycket tidskrävande genomgång av kortmaterialet, innan kopiering kan ske.
Dessa kostnader torde vara svåra att på förhand uppskatta.
Såvitt arbetsgruppen kunnat utröna, skulle icke några väsentliga olägenheter
uppstå om det i riksdagshuset belägna referensbiblioteket icke har
tillgång till ett komplett exemplar av riksdagsbibliotekets katalog. Med hänsyn
härtill och till de stora anskaffningskostnaderna anser icke arbetsgruppen
det motiverat, att ytterligare ett fullständigt exemplar av katalogen
anskaffas.
Vad beträffar den lokalmässiga inplaceringen av referensbiblioteket har
denna fråga studerats av byggnadsrådet Olrog samt varit föremål för överläggningar
inom arbetsgruppen. Härvid har framkommit, att flera olika
lösningar av frågan är tänkbara. Frågan har visat sig ha nära samband med
spörsmålet om utnyttjande av de vid en utflyttning av biblioteket ledigblivna
lokalutrymmena i riksdagshuset, vilket spörsmål dock väsentligen
legat utanför arbetsgruppens uppdrag. Olrogs utredning härom har gruppen
ansett böra i särskild ordning delges fullmäktige.
Ett spörsmål, som har betydelse för bibliotekets möjligheter att efter en
utflyttning lämna service åt nyttjare i riksdagshuset, är på vilket sätt förbindelserna
lämpligen bör ordnas mellan riksdagshuset och kv. Vinstocken
för förmedling av bokbeställningar, upplysningar och dylikt. Olika tekniska
hjälpmedel kan här komma under övervägande. Arbetsgruppen har bl.a.
undersökt möjligheterna att upprätta telexförbindelse (fjärrskrift) mellan
riksdagshuset och kv. Vinstocken. Fördelen med en sådan förbindelse är att
den eliminerar de risker i form av missuppfattningar och förväxlingar, som
kan uppkomma i samband med telefonsamtal. En telexförbindelse mellan
fastigheterna kan upprätthållas till relativt måttliga kostnader, nämligen
till ca 1 300 kr. i engångskostnader och ca 2 000 kr. i årliga driftkostnader.
Vad angår transport av böcker, fotokopior etc. mellan kv. Vinstocken och
riksdagshuset torde man tills vidare böra lita till budskickning, i första hand
genom bibliotekets egen vaktmästarpersonal. Det kan i sammanhanget
nämnas att enligt vad som härom inhämtats planeras inrättande av en särskild
transporttjänst för transportverksamhet mellan departement och ämbetsverk
i Stockholm. Det har ansetts icke möta något hinder att för ifrågavarande
transporter utnyttja den planerade transporttjänsten, i den mån
så skulle visa sig lämpligt och erforderligt.
En särskild fråga utgör spörsmålet om bibliotekets kontakt med posten.
För närvarande har biblioteket under i huvudsak de tider på året då riksdagssession
pågår tillgång till ett postkontor i riksdagshuset. Under övriga
delar av året sker genom bibliotekets vaktmästares försorg hämtning och
leverans av paketpost från resp. till postkontoret Stockholm 2. Detsamma
gäller även övrig post utom ankommande brevförsändelser, vilka genom
postverkets försorg levereras direkt till riksdagshuset. Efter en flyttning till
kv. Vinstocken skulle biblioteket åtminstone tills vidare ha att tillgå det
mycket närbelägna postkontoret Stockholm 16 på Malmtorgsgatan. Från
bibliotekets sida har framhållits, att en väsentlig lättnad för bibliotekspersonalen
skulle uppnås, om postförsändelserna kunde genom postverkets
försorg hämtas från och levereras till budcentralen i biblioteket i kv. Vinstocken.
Ett sådant arrangemang torde enligt vad arbetsgruppen inhämtat
Bankoutskottets utlåtande nr hl ur 1966
21
vara möjligt att genomföra. Utan alt arbetsgruppen här mera i detalj går
in på ifrågavarande spörsmål är det gruppens uppfattning, att det icke bör
möta några svårigheter att på ett praktiskt sätt ordna bibliotekets postförhållanden.
Odelbergs experlullåtande
överbibliotekarien Odelberg, som ur bibliotekstekniska synpunkter granskat
de föreslagna lokalerna för riksdagsbiblioteket i kv. Vinstocken ävensom
bibliotekets möjligheter att efter en utflyttning lämna service åt riksdagsledamöter
och andra nyttjare i riksdagshuset, har redovisat sin uppfattning
i ett särskilt utlåtande (Bil. A).
Vissa personalfrågor
I sitt ovanberörda utlåtande har överbibliotekarien Odelberg uttryckt den
uppfattningen, att biblioteket efter en flyttning till kv. Vinstocken i högre
grad än för närvarande skulle komma att utnyttjas av departementen och
verken samt icke minst av den juridiska och samhällsvetenskapliga forskningen
vid Stockholms universitet. Ett högre utnyttjande av bibliotekets
samlingar skulle såvitt arbetsgruppen förstår i och för sig vara önskvärd
med hänsyn till de mycket betydande belopp, som under årens lopp investerats
i och alltjämt årligen tillföres biblioteket för bokanskaffning och
personalinsats, en utveckling som naturligtvis kan komma att påverka personalbehovet
i en framtid; denna fråga torde emellertid få tagas upp till
behandling om och när den blir aktuell.
I förevarande sammanhang har arbetsgruppen begränsat sin uppgift till
att undersöka, huruvida för biblioteket uppkommer behov av en tillfällig
eller varaktig personalförstärkning som en omedelbar följd av inflyttningen
i nya lokaler, överbibliotekarien Frykholm har för sin del bedömt behovet
av en förstärkning av vaktmästarpersonalen till följd av ökad budskickning,
fotokopiering och vakthållning m.m. till åtminstone tre vaktmästare.
Bibliotekets nuvarande vaktmästarpersonal utgöres av en övervaktmästarc
och fyra vaktmästare. Härtill kommer en vaktmästare för upplysningstjänsten.
Att planeringsarbetet för flyttningen kommer att kräva viss tillfällig
personalförstärkning torde vara uppenbart. Till denna fråga återkommer
arbetsgruppen i det avsnitt här nedan, som särskilt behandlar kostnadsfrågor.
I övrigt synes sannolikt, att den i jämförelse med nuläget tillkommande
budskickningen mellan de nya bibliotekslokalerna och riksdagshuset,
som förutses vid en utflyttning av biblioteket, kommer att påkalla
viss förstärkning av vaktmästarkåren. Huruvida härutöver erfordras någon
personalförstärkning, är svårt att för närvarande utan närmare erfarenhetsunderlag
uttala något bestämt omdöme om. Så mycket torde emellertid
kunna konstateras, att de nya lokalerna visserligen skulle bli större men
också bättre disponerade och betydligt mer lättarbetade än de nuvarande
lokalerna i riksdagshuset. Ur denna synpunkt borde de knappast bli mer
personalkrävande än dessa. Utrustning bl.a. i form av snabbtelefon och i en
framtid eventuellt också intern TV-förbindelse bör kunna underlätta bibliotekets
funktioner i olika hänseenden.
22
Bankoutskottets utlåtande nr ''tf år 1966
Flyttningens genomförande m.m.
Det samråd, som ägt rum med byrådirektören Laurin vid statsverkets
transportkontor, har givit vid handen, att kontoret, som har betydande erfarenhet
av flyttning av större bibliotek, anser sig kunna på relativt kort tid
ombesörja en fullständig flyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken.
En förutsättning för att flyttningen skall kunna genomföras på smidigaste
sätt och att oreda i boksamlingarna skall kunna undvikas är att flyttningen
planeras mycket noggrant. Detta planeringsarbete torde kräva tillfällig förstärkning
av bibliotekets personal med bl.a. en kvalificerad befattningshavare.
Till denna fråga återkommer arbetsgruppen i ett följande kostnadsavsnitt.
Tidpunkten för genomförande av flyttningen är beroende av dels när
lokalerna i kv. Vinstocken kan stå färdiga, dels vilken tid som åtgår för
planeringen m.m. av själva flyttningen. Beträffande förstnämnda spörsmål
har från byggnadsstyrelsen uppgivits att bibliotekslokalerna kommer att
vara färdigställda under december månad 1966, med undantag av det lokalutrymme
mot Jakobsgatan som avsetts för de båda läsesalarna, vilka blir
färdiga att tas i bruk den 1 mars 1967. Förutsättning för att det uppgjorda
tidsschemat skall hålla är dels att byggnadsstyrelsen får för ändamålet disponera
erforderlig arbetskraft och dels att riksdagen fattar beslut om bibliotekets
utflyttning senast under april/maj månad innevarande år. Planeringen
m.m. av flyttningen skulle då kunna medhinnas före innevarande års
utgång. Med det här angivna tidsprogrammet skulle en flyttning tidigast
kunna ske under riksdagens kommande vinteruppehåll. I avvaktan på läsesalarnas
iordningställande finge i sådant fall vissa provisoriska anordningar
vidtagas i redan färdigställda lokaler för att under en relativt kort övergångstid
tillgodose behovet av läsplatser. Om flyttningen av skilda anledningar
icke kan eller lämpligen anses icke böra ske redan vid nu angivna
tidpunkt, får den givetvis anstå till en något senare tidpunkt men torde
under alla förhållanden kunna vara avslutad under första halvåret 1967.
Kostnadsberäkningar
1 det följande behandlar arbetsgruppen de kostnadsmässiga konsekvenserna
av en utflyttning av biblioteket till kv. Vinstocken. Kostnadsredovisningen
ansluter sig i stort till de olika avsnitten i arbetsgruppens rapport.
Det bör understrykas, att det möter svårigheter att för närvarande mera
exakt ange de verkliga kostnaderna för en utflyttning av biblioteket till nya
lokaler. Axbetet med att få fram ett hållbart kostnadsunderlag har drivits så
långt det synts rimligt på nuvarande planeringsstadium, och redovisningen
här nedan har bedömts vara tillräcklig som vägledning för ett principbeslut
i frågan genom att ange karaktären av olika slag av kostnader liksom dessas
ungefärliga storlek. Redovisningen upptar dels engångskostnader, dels förändringar
i de löpande kostnaderna.
A. Engångskostnader
Av de medel, som av riksdagen totalt anvisats för ombyggnad och inredning
av kv. Vinstocken och som av Kungl. Maj :t hittills ställts till bygg
-
Bankoutskottets utlåtande nr M år 1!)C>6
23
nadsstyrelsens förfogande, beräknas ca 1 050 000 kr. för iordningställande
— utan hänsynstagande till användningen — av de lokaler i bottenvåningen
och nedre våningen, som nu avsetts för biblioteket. De kostnader för ombyggnads-
och ändringsarbeten, soin erfordras för att anpassa lokalerna för
bibliotek sverk samhet och som måste anvisas av riksdagen i särskild ordning,
har beräknats till ca 100 000 kr. Härav avser ca 40 000 kr. installerande
av bokhiss mellan bottenvåningen och bokmagasinet i nedre våningen.
Kostnaderna för nyanskaffning av inventarier m.m. till de nya lokalerna
i kv. Vinstocken, exklusive de egentliga tjänsterummen men inklusive läsesalarna
och arbetsplatser i den stora hallen, bar beräknats till ca 450 000 kr.
Härav avser ca 200 000 kr. kostnader för anskaffning av bokhyllor enligt det
tätpackningssystem, som föreslagits komma till användning. Anskaffningskostnaden
för konventionella bokhyllor har beräknats till ca 150 000 kr.
Denna hyllinredning, som alltså totalt skulle komma att kosta ca 350 000 kr.,
innefattar en betydande reserv för accessionen. Enligt bedömande, som
gjorts av den av arbetsgruppen anlitade inredningsexperten, är den befintliga.
hyllinredningen ävensom övrig inredning i biblioteket hårt nedsliten
och föga ändamålsenlig. En nyanskaffning av angiven omfattning i samband
med en flyttning av biblioteket har arbetsgruppen därför funnit rationell
och försvarlig. Den skulle alltså innebära inte endast en standardhöjning
utan även i stor utsträckning få betraktas som en oavsett flyttningen angelägen
återanskaffning. En del av den gamla inredningen torde kunna utnyttjas
för lagerändamål eller eventuellt försäljas.
Total nyanskaffning av möbler m.m. i bibliotekets tjänsterum i kv. Vinstocken
beräknas kosta ca 70 000 kr. En sådan nyanskaffning innebär en
betydande modernisering och standardhöjning. En del av de nuvarande kontorsmöblerna
i riksdagshuset är relativt nya och alltjämt användbara, antingen
i de föreslagna nya lokalerna eller, sannolikt med större fördel, för
möblering av de ledigblivna lokalerna i riksdagshuset. Med hänsyn härtill
beräknas nettokostnaden för anskaffning av inventarier i bibliotekets tjänsterum
till ca 40 000 kr.
Utöver här ovan angivna kostnader tillkommer för annan inredning i de
tilltänkta bibliotekslokalerna och tjänsterummen, exempelvis för armatur,
gardiner och dylikt, ca 55 000 kr., därav armatur ca 35 000 kr. Förstnämnda
belopp innefattar också kostnader för en snabbtelefonanläggning. Däremot
ingår inga kostnader i övrigt för anskaffning av maskinutrustning. En del
av den nuvarande utrustningen är dock i behov av förnyelse tämligen snart,
oavsett flyttning.
Som framgått av avsnittet »Åtgärder i riksdagshuset efter bibliotekets
utflyttning» har arbetsgruppen ansett behov föreligga av ett särskilt referensbibliotek
i riksdagshuset efter riksdagsbibliotekets utflyttning. Kostnaderna
för uppbyggandet av ett sådant referensbibliotek har med den omfattning,
som arbetsgruppen i det föregående har räknat, av chefen för riksdagsbiblioteket
och arbetsgruppens biblioteksexpert uppskattats till ca
400 000 kr. Såsom arbetsgruppen tidigare uttalat torde ifrågavarande bokanskaffning
böra ske successivt, varigenom kostnaderna kommer att fördelas
på flera år. I detta sammanhang kan som jämförelse nämnas, att bibliotekets
anslag för bokinköp och bokbindning innevarande budgetår uppgår
till 220 000 kr" samt att för nästkommande budgetår äskats 225 000 kr. för
ändamålet.
Enligt vad arbetsgruppen inhämtat skulle statsverkets transportkontor
24
Bankoutskottets utlåtande nr kl år 1966
för flyttning av bibliotekets boksamlingar till kv. Vinstocken uttaga ersättning
med ca 12 kr. per löpmeter. Då bibliotekets samlingar omfattar ca 8 000
löpmeter, skulle ifrågavarande kostnad uppgå till ca 96 000 kr., eller avrundat
ca 100 000 kr. Någon särskild ersättning härutöver för flyttning av bibliotekets
övriga tillhörigheter skulle enligt uppgift ej erfordras. En förutsättning
för att flyttningskostnaderna skall hålla sig inom denna beloppsram
är givetvis, att flyttningen i detalj planeras av biblioteket.
Vad angår personalkostnader torde, såsom i det föregående antytts, böra
beräknas lönekostnader för viss tillfällig personalförstärkning i samband
med planering in.in. av själva flyttningen. Härför beräknas en lönekostnad
av ca 55 000 kr. (i 1965 års lönenivå), motsvarande lön under ca 10 månader
till en kvalificerad befattningshavare jämte biträde.
B. Förändring i de löpande kostnaderna
Beträffande personalkostnader har arbetsgruppen räknat med att behov
kommer att föreligga av ytterligare en biblioteksutbildad tjänsteman, som
bl.a. skulle förestå det särskilda referensbiblioteket i riksdagshuset. För en
sådan befattningshavare har arbetsgruppen, utan att ta ställning till definitiv
lönegradsplacering, kalkylmässigt räknat med en höjning av bibliotekets
avlöningsanslag med ca 32 000 kr. Genom budskickning m.m., som förutses
tillkomma mellan riksdagshuset och kv. Vinstocken, uppskattas behov uppkomma
av ytterligare en vaktmästare. Härför beräknas avlöningsanslaget
behöva höjas med ca 20 000 kr. Beräkningarna grundar sig på 1965 års
lönenivå.
Arbetsgruppen har i kostnadskalkylen även räknat med en ökning av
vissa andra löpande kostnader i samband med en utflyttning av biblioteket
till kv. Vinstocken.
Biblioteket debiteras för närvarande icke någon särskild hyra för lokalerna
i riksdagshuset. Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen skulle biblioteket
i kv. Vinstocken komma att debiteras en årshyra (= ersättning till fastighetsfonden)
av uppskattningsvis 230 000 kr. Om man åsätter lokalerna i
riksdagshuset en hyra — vilket man rimligtvis i detta sammanhang bör göra
-— beräknad i enlighet med byggnadsstyrelsens normer, skulle merkostnaden
för hyra för de till ytinnehållet större lokalerna i kv. Vinstocken samt
det särskilda referensbiblioteket i riksdagshuset bli ca 70 000 kr. Merkostnader
beträffande andra omkostnadsposter såsom värme, elektricitet, städning,
telefon m.m. har arbetsgruppen beräknat till ca 10 000 kr. Genom att ett
särskilt referensbibliotek inrättas i riksdagshuset i samband med bibliotekets
utflyttning, beräknas kostnaderna för den årliga accessionen till följd
härav öka med ca 10 000 kr. Årskostnaden för inköp och underhåll av inventarier
bör däremot under ett antal år kunna hållas nere om, som härovan
förutsatts, en omfattande nyanskaffning sker i samband med flyttningen.
Bortsett från vissa anskaffningar till upplysningstjänsten har emellertid
utläggen under senare år varit begränsade för dessa ändamål och någon
reduktionspost har därför icke införts i kalkylen.
I nedanstående sammanställning lämnas en samlad redovisning för de av
arbetsgruppen uppskattade kostnaderna i samband med bibliotekets utflyttning
till kv. Vinstocken, fördelade på engångskostnader och ökade löpande
kostnader.
Bankoutskoitets utlåtande nr 47 år J966 25
Engångskostnader
Ombyggnads- och ändringsarbeten i kv. Vinstocken kr. 100 000
Inventarier och övrig inredning........................ » 545 000
Personalförstärkning i samband med flyttningen........ » 55 000
Bokanskaffning m.m................................. » 400 000
Flyttning .................................... » 100 000
Summa kr. 1 200 000
ökade löpande kostnader
Personaltillskott .................................... kr. 52 000
Lokalhyra........................................... * 70 000
övrigt .............................................. > 20 000
Summa kr. 142 000
Stockholm den 8 mars 1966
På arbetsgruppens vägnar:
Georg Ringström
/ Ingmar Jansson
26
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
Bilaga B
Utlåtande
rörande riksdagsbibliotekets ifrågasatta flyttning till kvarteret Vinstocken i
Stockholm
Av överbibliotekarien W. Odelberg
I samband med riksdagens beslut, på hemställan av bankoutskottet, att
uppdraga åt riksgäldsfullmäktige att verkställa kompletterande utredning
rörande flyttning av riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken tillkallades
undertecknad den 14 december 1965 att såsom expert biträda utredningen.
Undertecknad har sedan dess deltagit i de överläggningar, som ägt rum
mellan representanter för riksgäldskontoret, byggnadsstyrelsen, riksdagsbiblioteket
samt Johan Thomé arkitektkontor, som utfört projekteringar i
Vinstocken, samt personligen på platsen studerat de ifrågasatta bibliotekslokalerna
i Skandinaviska Bankens tidigare komplex vid Gustav Adolfs
torg.
Problemet har, för undertecknads del, i första hand gällt att konstatera
huruvida de projekterade utrymmena i Vinstocken utformats ändamålsenligt
för att i allmänhet tjäna som lokal för ett av landets största specialbibliotek,
men uppgiften har också gällt att fastställa huruvida samma bibliotek
i dess nya belägenhet har lika goda förutsättningar som tidigare att
ge service åt arbetet i riksdagen.
De anspråk som måste ställas på ett bibliotek av detta slag är goda möjligheter
att mottaga och snabbt fördela den mycket betydande post av trycksaker
av olika slag samt korrespondens till vederbörande befattningshavare,
som skall behandla materialet. En viktig faktor är därvid, att alla transporter
skall kunna ske i samma plan utan att försändelserna behöver bäras
eller lastas om. Samma sak gäller transporter i sidled mellan katalogiseringsavdelningen
och bibliotekets låneexpedition med dess kataloger. De
skillnader som förekommer gällande bankhallens nivå i förhållande till
postintaget vid Jakobsgatan, samt vissa andra utrymmen av intresse i sammanhanget,
har kunnat elimineras, dels genom transportband eller bana
mellan budcentralen och postintaget, dels med hjälp av mindre ombyggnadsarbeten,
så att bokvagnar kan passera etc. Som ett alternativ till transportören
har även framställts möjligheten av en särskild överenskommelse med
postverket, varigenom posten genom postverkets försorg skulle avlevereras i
budcentralen. Transportmöjligheterna inom bibliotekslokalerna på det horisontella
planet får sålunda bedömas som godtagbara.
Icke mindre viktigt är det, att transporterna mellan bankhallen och valvet,
vilket är avsett att hysa den allra största delen av bibliotekets samlingar,
fungerar på ett tillfredsställande sätt. En olägenhet har därvid varit, att
en snabb transportväg icke funnits mellan valvet och bankhallens mitt, där
låneexpeditionen avses vara förlagd, vilket skulle verka fördröjande på framtagning
och expediering. Problemet har emellertid lösts genom att en bokliiss
projekterats med erfordrad kapacitet ca 120 kilo mellan bankhallen
och valvet.
Hnnkoulskoltets utlåtande nr ''u år 1966
27
Rörande valvels och hankhallens kapacitet att hysa riksdagsbibliotekets
nuvarande samlingar råder ingen tvekan. Genom compactusuppställning
jämte mindre delar enligt konventionell uppställning kan valvet mottaga
drygt It) ()()() löpmeter. I hankhallen torde kunna inrymmas ca 2 500 löpmeter
litteratur, avsedd att utgöra referensbibliotek. Något avsevärt utrymme
för bibliotekets tillväxt på längre sikt eller om biblioteket till äventyrs permanent
stannar i Vinstocken kan man dock knappast räkna med under nu
givna förutsättningar. Synen på en förflyttning av biblioteket till Vinstocken
blir därför i icke ringa mån beroende av den prioritet som kan ges bibliotekets
behov då lediga utrymmen uppstår i närheten av dess lokaler.
Utrymmet för studier synes väl tillgodosett genom två läsesalar, en av
dem särskilt avsedd som tidskriftsrum. Godtagbara lokaliteter för fotokopiering,
bokbinderi i begränsat avseende samt förråd kan också ställas till
förfogande. Man kan även räkna med mindre expansionsutrymmen ■—• t.ex.
byggande av mindre rum mellan kolonnerna i bankhallen. Dessa utrymmen
skulle alternativt kunna begagnas för vissa servicefunktioner eller inrättande
av ljudisolerade celler till forskarnas tjänst (bandinspelning, maskinskrivning,
utrymmen för diktering, samtal etc.).
Ett känsligt kapitel är rumsvolymen för det administrativa biblioteksarbetet.
översatt från riksdagsbibliotekets nuvarande personalbestånd och
funktion torde föreliggande projekt te sig godtagbart. All erfarenhet visar
emellertid att ett vetenskapligt bibliotek av riksdagsbibliotekets karaktär
ständigt behöver vidgat utrymme, icke blott på grund av samlingarnas expansion,
utan också på grund av att nya funktioner snabbt kan tillkomma,
t.ex. bibliografiska och andra mera omfattande registreringsuppdrag. En
överflyttning till Vinstocken kommer dock på grund av flera skäl att redan
från början kräva flera befattningshavare, främst expeditionsvakter. Detaljer
torde komma att framläggas av chefen för biblioteket.
Med understrykande av de betänkligheter som ovan framförts rörande
möjligheterna till framtida utvidgning av samlingarna, administration m.m.,
vill undertecknad, beträffande denna del av frågan om riksdagsbibliotekets
eventuella flyttning till kvarteret Vinstocken, framhålla följande.
Från de givna förutsättningarna har projekteringen av bankhallen och
valvet i Vinstocken för riksdagsbibliotekets del lösts på ett elegant och ur
funktionens synpunkt i stort sett tillfredsställande sätt. Undertecknad vill
också betona, att den arkitektoniska utformningen av bankhallen med angränsande
läsesalar är i hög grad tilltalande. Därest riksdagsbiblioteket
kommer att inflytta i Vinstocken, torde få bibliotek, i varje fall i Europa,
kunna uppvisa en lika ståtlig och representativ inramning.
Beträffande riksdagsbibliotekets förhållande till sitt huvudklientel, d.v.s.
riksdagsledamöternas behov av personlig service jämte upplysnings tjänstens
behov, ligger det i öppen dag att en försämring sker vid bortflyttning av
biblioteket, vilken olägenhet det är högst angeläget att i möjligaste mån
eliminera. En intensiv telefon- eller annan signaltrafik mellan riksdagshuset
och Vinstocken i kombination med budskickning torde dock knappast komnla
att ge fullt lika god service som om biblioteket funnes i riksdagshuset.
Efter en flyttning till Vinstocken torde, enligt undertecknads uppfattning,
riksdagsledamöternas dominans i fråga om kravet på service från biblioteket
minska, medan biblioteket i högre grad än förut kommer att utnyttjas av
departementen och verken samt icke minst av den högre juridiska och samhällsvetenskapliga
forskningen vid Stockholms universitet.
Eftersom upplysningstjänsten, enligt riksdagens beslut, fortfarande skall
28
Bankoutskottets utlåtande nr \7 år 1966
vara förlagd till riksdagshuset, torde det bli ofrånkomligt, att till dess och
riksdagsledamöternas omedelbara tjänst upprättas ett referensbibliotek av
relativt stor omfattning, vilket skulle komma att dubblera vissa delar av
samlingarna i Vinstocken. Enligt de diskussioner som undertecknad fört
med överbibliotekarien och chefen för riksdagsbiblioteket, torde volymen
av ett dylikt hand- och referensbibliotek knappast komma att understiga
400 löpmeter. Utrymme för detta bibliotek skulle kunna beredas under
kamrarna i de nuvarande bokmagasinen och ett begränsat antal läsplatser
anordnas. En låneservice torde också behöva upprättas i riksdagshuset.
Sammanfattningsvis vill undertecknad på denna punkt framhålla, att en
flyttning av biblioteket till Vinstocken medför flera komplikationer för bibliotekets
möjlighet att tjäna riksdagsarbetet. Dubbleringen av referenslitteraturen
och tillkomsten av andra tekniska anordningar för kommunikation
och information mellan riksdagshuset och Vinstocken minskar väl i någon
mån dessa olägenheter, men anskaffningen av litteraturen blir säkert en
tidsödande och dyrbar procedur. Uppbyggnaden av detta referensbibliotek i
riksdagshuset torde i viss utsträckning kunna ske successivt och bli beroende
av erfarenheten samt riksdagsledamöternas önskemål.
Slutligen bör det påpekas, att planeringen och utförandet av en flyttning
av ett bibliotek av denna storleksordning är en synnerligen omfattande och
komplicerad åtgärd, som otvivelaktigt måste medföra en temporär förstärkning
av personalen vid biblioteket. Med hänsyn till den markerade bristen
på utbildad bibliotekspersonal på assistent-, biträdes- och expeditionsvaktsplanet,
ter sig problemet än mer komplicerat. Skall biblioteket, som det
ifrågasatts, under 1970-talet åter flyttas, denna gång till riksbankens friställda
lokaler, vilka skulle ge bättre anslutning till riksdagsarbetet, blir
pressen på bibliotekets befattningshavare hård. Ett vetenskapligt bibliotek
behöver harmoni i tjänstearbetet för att kunna koncentrera sig på sin serviceuppgift
och två flyttningar inom loppet av förslagsvis 8 å 10 år medför
otvivelaktigt skadeverkningar av flera slag.
Ur biblioteksmässig synpunkt uppvisar sålunda projektet fördelar genom
en allmän standardhöjning av lokalerna i jämförelse med de nuvarande,
med möjligheter till moderniseringar av servicen. Nackdelarna rörande bibliotekets
arbete i förhållande till riksdagens behov av dess tjänster är tydliga.
Svåra ekonomiska avvägningar, till vilka undertecknad icke kan taga
ställning, behöver utföras. Vad som stämmer undertecknad, i egenskap av
biblioteksman, betänksam inför projektet, är, som ovan framhållits, tanken
på två flyttningar med därtill hörande ansträngningar och kostnader innan
biblioteket erhållit sin slutliga förläggning i direkt anslutning till riksdagshuset.
Bankoutskottets utlåtande nr hl är 1966
29
Bilaga a
P.M.
Av byggnadsrådet Ch. Olrog
Arbetsgruppen för viss kompletterande utredning angående riksdagsbibliotekets
utflyttning till kv. Vinstocken har uppdragit åt mig att särskilt
studera frågan om utnyttjande av bibliotekets nuvarande lokalutrymmen i
riksdagshuset. Avsikten härmed har främst varit att klarlägga vilka möjligheter
som finns att efter utflyttning av biblioteket kunna använda dess nuvarande
lokaler som arbetsplatser.
I det följande lämnas en redovisning över den av mig med anledning härav
verkställda utredningen i ämnet.
Utnyttjande av riksdagsbibliotekets lokaler i riksdagshuset efter en utflyttning av
biblioteket
Nuvarande bibliotekslokaler framgår av ritn. bil. 5—9.1
De biblioteksfunktioner, som enligt arbetsgruppens mening bör tillgodoses
inom riksdagshuset efter bibliotekets utflyttning, är dels det nuvarande
handbibliotekets och dels ett nytt referensbibliotek.
Handbiblioteket, som nu är mycket lätt tillgängligt för ledamöterna, förutsättes
vara kvar i nuvarande rum. Möjligheter att, i samband med en
översyn av bokbeståndets sammansättning, öka hyllmängden och höja standarden
inom handbiblioteket finns.
En ifrågasatt entresolering i rummet, för att nå de övre hyllorna, är tekniskt
möjlig men kan av arkitektoniska skäl ej utföras utan att inredningen
helt förnyas. Denna fråga bör upptagas först i samband med en kommande
lokalplanering, sedan riksdagens organisationform beslutats.
En mindre ökning av hyllor kan erhållas genom att utnyttja fönsternischerna
till korridoren. Bortfallet av sekundärt dagsljus i denna innebär
ingen större olägenhet. För handbiblioteket skulle det innebära en fördel, då
enligt uppgift trafiken i korridoren utanför ofta är störande.
Det mindre rummet med trappor invid handbiblioteket kan ev. användas
som lokaltillskott för detta. Denna fråga sammanhänger med placeringen av
referensbiblioteket.
Synpunkter på smärre ändringar i handbiblioteket lämnas i särskild P.M.
För placering av referensbiblioteket, enligt det av arbetsgruppen skisserade
programmet, har tre alternativ studerats. Härvid har förutsatts att referensbiblioteket
skall inrymmas inom nuvarande bibliotekslokaler. Andra alternativ
kan övervägas men bör anstå till en senare lokalöversyn i ett större
sammanhang.
Alt. I, ritn.bilaga nr 10.1
Referensbiblioteket placeras i delar av nuvarande bokmagasinet under
andra kammarens plenisal och i del av vaktmästarrummet invid magasinet.
1 Här ej återgiven.
30
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
Bokmagasinsdelen innehåller nu, enligt bibliotekets uppgift, 444 lm hyllor.
För att kunna fungera som referensbibliotek bedömes cirka en tredjedel
av dessa hyllor behöva borttagas. Ca 300 lm inrymmes sålunda i denna
del. Återstående behov av ca 100 lm samt läsplatser och arbetsplats för en
tjänsteman tillgodoses inom nuvarande vaktmästarrum. Rumshöjden i magasinsdelcn
är endast ca 2,10 m. Golvytan är ca 70 m2.
Alt. II, ritn.bilaga nr 11.1
Referensbiblioteket erhåller lokaler i nuvarande bokmagasin under första
kammarens plenisal och intilliggande passage och överbibliotekariens väntrum.
Dessa utrymmen har ungefär samma kapacitet som de i alt. I.
Alt. III, ritn.bilaga nr 12.1
Referensbiblioteket inrymmes i nuvarande bokmagasin i huvudvåningens
entresol samt rummet med trappförbindelse till huvudvåningen. Den i detta
rum nu placerade apparaturen för bandupptagning måste härvid beredas
annan plats. Bokmagasinet, som är helt utan dagsljus, innehåller nu ca 600
lm hyllor. Lokalen är härvid hårt utnyttjad. Efter minskning av hyllorna
med en tredjedel torde hela referensbiblioteket kunna beredas plats i rummet.
Trapprummet erfordras främst för förbindelse med huvudvåningen.
Bibliotekstjänstemannen kan placeras i detta rum eller i rummet nedanför
trappan, vilket har direkt förbindelse med handbiblioteket.
Innanför bokmagasinet och med enda tillträde genom detta finns två stenografrum.
Stenograferna passerar nu bokmagasinet och bör även kunna
nå sina rum över referensbiblioteket.
Bokmagasinets golvyta är 55 m2 och trapprummets 17. Takhöjden är
normal.
I samtliga alternativ kan expansionsutrymmen i omedelbar anslutning till
lokalerna erhållas. I alt. I och II genom att ta större del av nuvarande bokmagasinet
eller bibliotekslokalerna i anspråk. I alt. III kan de närmaste
stenografrummen utnyttjas. Detta skulle emellertid vara möjligt endast på
längre sikt eller efter en mera omfattande omdisposition av lokalerna; stenografutrymmcna
bedöms f.n. som otillräckliga.
I alla tre alternativen blir referensbiblioteket i det närmaste lika lätt tillgängligt
för riksdagsledamöterna som biblioteket nu är. Referensbiblioteket
enligt alt. III är placerat en trappa ovanför huvudvåningen under det att det
i de andra alternativen placeras en trappa under. Kontakten med handbiblioteket
är emellertid bäst i alt. III, särskilt om bibliotekstjänstemannen
placeras invid trappan i rummet vid sidan om handbiblioteket.
Om upplijsningstjänsten kvarblir i sina nuvarande lokaler blir placeringen
av referensbiblioteket bäst enl. alt. I och något sämre enl. alt. II. Genom
flyttning av upplysningstjänsten inom samma våningsplan kan bättre anknytning
erhållas till referensbiblioteket enligt alt. II.
Placering enligt alt. III innebär att referensbiblioteket kommer att finnas
två våningsplan högre än upplysningstjänsten. Det kan nås endera genom
trappan vid handbiblioteket eller genom trappan eller hissen i byggnadens
sydvästra hörn.
Referensbiblioteket blir enligt alt. III helt avskilt och nära anslutet till
handbiblioteket, vilket bör vara en fördel för ledamöterna och för vården
och tillsynen av bokbestånden. Därtill kommer att rummen bakom nuvarande
bibliotekslokalerna i bottenvåningen ej bindes för framtiden för viss
1 Här ej återgiven.
Bankoutskottets utlåtande nr hl år 11)66
31
funktion. Utrymmena skulle lätt kunna frigöras som kommunikationsleder,
vilket på längre sikt och vid en bättre lokalsituation vore att föredraga.
Genom bibliotekets utflyttning friställes lokaler av något olika karaktär.
Bokmagasinet i huvudvåningens entresol och rummen innanför bibliotekets
lokaler utmed Riksgatan är så smala att de ej kan uppdelas till mindre
arbetsrum med gemensam korridor. I dessa rum kan ordnas avskilda skrivplatser.
Skiss till avskilda skrivplatser visas på ritn.bilaga nr 201.
Bibliotekslokalerna utmed Riksgatan kan uppdelas till relativt rymliga
kontorsrum, som kan användas för en eller två personer. De flesta rummen
kan få separata ingångar. För förbindelsen med huvudvåningen borde
trappan som leder till rummet invid handbiblioteket ombyggas. Om trappan
helt slopas vinns rummet i huvudvåningen, och ett rum i bottenvåningen
kan bättre utnyttjas.
Utrymmena under plenisalarna, som nu användes som bokmagasin, kan
i rätt stor omfattning inredas till små arbetsrum, med en genomsnittlig
golvyta av 10 m2. Rummen kan ej helt godtagas som arbetsrum för heltidsanställd
personal, främst då de i stor utsträckning helt saknar dagsljus och
rumshöjden i vissa fall endast är knappt 2,10 m. Det finns emellertid möjligheter
att ordna en tillfredsställande ventilation, varför de kan användas
för intermittent bruk. Exempel på inredning av sådana smårum visas i
ritn.bilagor nr 21, 22 och 232. Smårum kan inredas i bottenvåningens och
jordvåningens plan samt i ett plan mellan dessa. Tillträde till smårummen
kan erhållas bekvämt från stora trappan invid restaurangentrén och på
motsatta sidan, samt från korridoren vid ekonomibyrån och genom det nuvarande
»pingpongrummet». Befintliga toalettgrupper kan användas. Tillfredsställande
utrymningsvägar går att ordna från varje rumsavdelning.
För att under första kammarens plenisal få sammanhängande ytor i jordvåningens
plan bör även tryckeriexpeditionens förrådsrum utnyttjas. Ersättning
för detta kan erhållas i nuvarande bokmagasin i gårdsplanet under
det större trapphuset. Lokalen är avsevärt mindre men är inredd med tätpackningshyllor.
Erforderlig komplettering kan erhållas i de nedanför
gårdsplanet belägna bokmagasinen under andra kammarens plenisal.
Användning av de friställda lokalerna i enlighet med ovannämnda riktlinjer
redovisas i det följande våningsvis med början i huvudvåningens
entresol. Mindre variationer erhålles beroende på placeringen av referensbiblioteket.
Huvudvåningens entresol: ritn.bil. 12 och 132.
Referensbibliotek enligt alt. III eller rum med 6 avskilda skrivplatser.
Bottenvåningen: ritn.bil. 14, 15, 16 och 172.
Referensbibliotek enligt alt. I eller II, 16 kontorsrum, 13—17 smårum och
11—13 avskilda skrivplatser.
Mellanplan: ritn.bil. 16 och 172.
12 smårum.
Jordvåningen: ritn.bil. 18 och 192.
18 smårum.
Totalt kan sålunda i nuvarande bibliotekets lokaler erhållas 75—78 arbetsplatser
med följande fördelning och typer:
16 kontorsrum
43—47 smårum (beroende på ref.bibl.plac.)
13—18 avskilda skrivplatser ( » )
1 Här ej återgiven.
2 Här ej återgivna.
32
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
Kostnaderna för iordningställande av lokalerna har, i prisläget mars 1966,
uppskattats till storleksordningen 1 milj. kr., innefattande byggnadsarbeten,
värme och ventilation samt elektriska installationer, men ej lös inredning.
Ett genomförande av förslaget kräver en omsorgsfull projektering avseende
såväl byggnadsarbeten som värme-, ventilations- och el. installationer.
Tidpunkten för de nya arbetsrummens och arbetsplatsernas färdigställande
blir givetvis beroende av när biblioteket kan flytta till kv. Vinstocken.
Förberedelse- och projekteringsarbeten i riksdagshuset, som kan påbörjas
omedelbart efter det att riksdagen fattat beslut om bibliotekets utflyttning,
har beräknats ta några månader i anspråk. Byggnadsarbetena igångsättes
omedelbart efter bibliotekets flyttning. De nya arbetsrummen och arbetsplatserna
beräknas därefter kunna färdigställas under en 10-månadersperiod.
Från plansynpunkt finns möjlighet att inreda ytterligare högst 10 smårum
under plenisalarna. Det är emellertid på detta stadium osäkert om ventilationsproblemen
samt frågan om tillträdesvägar kan lösas tillfredsställande.
Den här redovisade utredningen har utförts i samarbete med befattningshavare
inom riksdagshuset, som är väl förtrogna med byggnaden. För ventilationsfrågorna
har vidare samarbete ägt rum med ing. Berg, K. G. Eklunds
Ing.byrå som planerat den nyligen ändrade ventilationen i andra
kammarens plenisal. Studierna av avskilda skrivplatser i större rum och inredning
i smårum har utförts av ark. H. Axelson. Betr. smårummen har
samråd under hand ägt rum med yrkesinspektionen i Stockholm. Kostnadsuppskattningen
har utförts av ing. R. Larsson.
Utredningen har baserats på tillgängligt ritningsmaterial. Endast i begränsad
omfattning har avvikelser från ritningarna kunnat iakttagas och
hänsyn till sådana har då tagits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 47 är 1966
as
STYRELSEN FÖR
RIKSDAGSRIRLIOTEKET
STOCKHOLM
BILAGA 2
Till
Bankoutskottet
Härmed får styrelsen för riksdagsbiblioteket avgiva den 15 mars 1966 begärt
utlåtande över fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse med kompletterande
utredning angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket
(med undantag av upplysningstjänsten) och den 31 mars 1966 begärt utlåtande
över motionen I: 659 angående samma fråga.
Fullmäktiges förslag 1965 om riksdagsbibliotekets utflyttning från riksdagshuset
till Vinstocken avstyrktes av styrelsen, som framförde andra
alternativ såsom värda att prövas och framhöll behovet av ytterligare utredning.
Efter yttrande av bankoutskottet beslöt riksdagen dels att den del
av biblioteket, som upplysningstjänsten utgör, skulle kvarbliva i riksdagshuset,
och dels att frågan om bibliotekets förflyttning skulle närmare utredas.
Utredningsuppdraget innefattade tre huvudpunkter. Man efterlyste en redovisning
av kostnaderna och en bedömning av en utflyttnings inverkan på
bibliotekets arbete och funktion. Slutligen hänvisade utskottet till frågan
om lämpligheten att placera biblioteket i riksbankshuset.
Fullmäktiges nu framlagda utredning vitsordar enligt styrelsens mening,
att det varit välbetänkt att icke grunda ett riksdagens ställningstagande på
fullmäktiges förslag från 1965. Det nya förslaget innehåller förutom ett beaktande
av nämnda utredningsuppdrag bl.a. ett mera omfattande material
för bedömandet av lokalerna i Vinstocken och ett i allt väsentligt omarbetat
förslag rörande utnyttjandet av bibliotekets nuvarande lokaler. Däremot
saknas någon som helst uppgift om grundförhållandena.
Styrelsen vill i det följande belysa det nu föreliggande förslaget med hänsyn
till lämpligheten av Vinstockens lokaler, kostnadsfrågan, bibliotekets
allmänna funktioner, riksbanksalternativet och slutligen dispositionen av
bibliotekets nuvarande lokaler.
Vid en inplanering av ett stort bibliotek med många och särpräglade funktioner
i en gammal banklokal är det givet, att olika önskemål helt eller delvis
ej kan tillgodoses. Det synes styrelsen i hög grad angeläget att söka angiva
eventuella för- och nackdelar med de föreslagna lokalerna i jämförelse
med de nuvarande. De måste bedömas med hänsyn till personalåtgång och
får konsekvenser för kostnadsberäkningen liksom för bibliotekets funktion
i allmänhet.
Som av utredningen framgår representerar bottenvåningen i Vinstocken
en jämförelsevis stor golvyta. Stora utrymmen är i sig självt i princip en
fördel men också kostnadskrävande med hänsyn till krav på inredning. Men
våningens vidsträckthet föranleder också en hittills icke nödvändig splitt3
— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 47
34
Bcinkoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
ring av personal. Det som särskilt förefaller betänkligt är att arbetsledningen
icke minst för vaktmästarna reser avsevärt större krav gentemot nuläget.
Att detta i förening med de större avstånden inom bottenvåningen motiverar
personalökning i jämförelse med förslaget finner styrelsen uppenbart.
Bibliotekets intag och uttag av sina betydande godsmängder från post,
bokbinderi och bokhandlare representerar i Vinstocken svårigheter, som
icke föreligger i riksdagshuset. Här kan transporterna ske genom hissar och
i övrigt horisontellt. De kostnadskrävande transportanordningar och den
budcentral som föreslagits i Vinstocken kan enligt styrelsens mening icke
undanskymma det faktum, att man på denna punkt måste räkna med en
betydande standardförsämring till allvarligt men för bibliotekets funktion.
Intag i Jakobsgatans nivå, vilket föreslagits som enda möjliga alternativ,
synes styrelsen i hög grad olämpligt, då härvid ett inträngande av avgaser
från den täta trafiken är ofrånkomligt. Den förhoppning, som uttalas i utredningen,
att postverket skulle åtaga sig att leverera och hämta all post,
synes styrelsen helt orealistisk med hänsyn till erfarenheterna i riksdagshuset
och de uppenbara svårigheterna för postverket att i olika sammanhang
öka sin service gentemot allmänheten. Nu nämnda förhållanden synes
styrelsen ävenledes kräva personalökning.
En obestridlig standardsänkning vid en flyttning av biblioteket till Vinstocken
ligger i den därigenom aktualiserade bevakningsfrågan. Detta problems
tillfredsställande lösning i de nya lokalerna ter sig för styrelsen som
synnerligen besvärlig. I de nuvarande lokalerna sker in- och utpassering
inför vaktrummets och låneexpeditionens personal. Vaktrummets personal
har allmänhetens kapprum inom synhåll och läsesalarna är lätt kontrollerbara
från låneexpeditionen och ligger till väsentlig del inom synhåll för
dess personal. I Vinstocken är allmänhetens kapprum heläget en trappa
ned, och läsesalarnas placering gör, att även dessa saknar direkt kontroll.
Utredningen uttalar sig för möjligheten av en arbetsplats i en av läsesalarna.
Styrelsen vill för sin del vitsorda behovet av läsesalsvakter men måste
samtidigt erinra om att yrkesinspektören i första distriktet motsatt sig permanenta
arbetsplatser i dessa lokaler. Belägenheten vid Gustav Adolfs torg
måste enligt styrelsens mening påkalla kontroll av portföljer o. dvl. i likhet
med vad fallet är vid andra bibliotek i Stockholm med jämförbar belägenhet.
Dessa svårigheter torde delvis kunna bemästras genom televisionsanordningar
men måste dock enligt styrelsen också kräva personalförstärkning.
Styrelsen övergår nu till att granska ett antal detaljer i de avsnitt, som
gäller lokalerna i Vinstocken. Det är givetvis många faktorer, som skulle
kunna vara av behovet att närmare beysas, men styrelsens möjligheter
härvidlag är helt naturligt av tidsskäl begränsade. Bl.a. skulle styrelsen helst
ha velat ha möjligheten att rådfråga utomstående byggnadsexpertis, då styrelsen
i åtskilliga fall måste förklara sig känna tveksamhet inför lämnade
uppgifter, påståenden och konstruktioner.
I utredningen meddelas att byggnadsstyrelsen förklarat, att ventilationsfrågan
kommer »att lösas på ett tillfredsställande sätt». Styrelsen noterar
detta men kan härvidlag knappast hysa någon större tillförsikt, då den
sammanställer detta med ovan anförda uttalande av yrkesinspektören mot
anordnandet av permanenta arbetsplatser i läsesalarna.
Utredningen betonar i skilda sammanhang, att antalet löpmeter i hyllor i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskoltets tillåtande nr rtl dr 11)66 55
Vinstocken blir större än de nuvarande i riksdagshuset. Detta sammanhänger
huvudsakligen ej med alt magasinslokalerna blir större utan med
alt man planerat, att ungefär en hyllmil skall konstrueras som compactus.
Styrelsen, som ej kan undertrycka farhågor för alt en så stor del av samlingarna
skall förvaras i ett hyllsystem, som hittills närmast använts för
mera lågfrekvent material, vill i detta sammanhang erinra om att de nuvarande
hyllmagasinen i riksdagshuset erbjuder ett enligt styrelsen godtagbart
utrymme för accession, vartill kommer planlagd utbyggnad av statens
biblioteksdepå i Bålsta. Styrelsen vill också erinra om den tillkallade bibliotekstekniske
expertens omdöme: »Något avsevärt utrymme för bibliotekets
tillväxt på längre sikt eller om biblioteket till äventyrs permanent stannar i
Vinstocken kan man dock knappast räkna med under nu angivna förutsättningar.
» Det egentliga hylltiIlskotlet i jämförelse med bibliotekets nuvarande
magasin utgör ett antal hyllor, inplacerade i bankhallens högra del.
Styrelsen finner dock en hyllinredning i denna del tämligen diskutabel. I
varje fall torde den enligt styrelsens mening böra utglesas med hänsyn till
bankhallens arkitektur, då en mera kompakt hyllinredning torde bli föga
tilltalande. Dess utnyttjande måste föregås av en omfattande omplacering
och oinsignering av böcker och katalogkort vilket måste kräva en extra
insats av kvalificerad arbetskraft under lång tid. I utredningen framhålles
vidare att de breda korridorerna i Vinstocken kan utnyttjas för erhållande
av en hyllreserv. Styrelsen konstaterar, att de nämnda korridorerna är av
olika bredd, nämligen 1,50, 2,20 och 2,50 in., varför endast de bredare kan
användas, och att det synes styrelsen nödvändigt att reservera dessa utrymmen
för erforderliga sorteringsdiskar.
Beträffande bibliotekets nuvarande hyllinredning gör utredningen en del
uttalanden, som styrelsen måste rubricera som felaktiga, vilseledande och
inbördes ej överensstämmande. Bibliotekets hyllinredning betecknas som
»hårt nedsiiten och till stor del icke ändamålsenlig» och det förklaras »nödvändigt
att inom några år förnya» densamma »oberoende av hur frågan om
bibliotekets lokaler löses. Viss fortfarande användbar inredning, som ej
lämpar sig för flyttning till kv. Vinstocken, kan tills vidare användas i
rummen för de nya ändamål dessa kommer att få.» I annat sammanhang
användes beteckningen »hårt nedsliten och föga ändamålsenlig», varför man
funnit en nyanskaffning i samband med en flyttning »rationell och försvarlig.
Den skulle alltså innebära inte endast en standardhöjning utan även i
stor utsträckning få betraktas som en oavsett flyttningen angelägen återanskaffning.
En del av den gamla inredningen torde kunna utnyttjas för
lagerändamål eller eventuellt försäljas.»
Styrelsen vill härvid framhålla, att riksdagsbibliotekets milslånga hyllbestånd
icke tarvar någon ersättning under överskådlig tid. Påståendet om
ersättningsbehovet är klart felaktigt och får enligt styrelsens mening ej
tagas till intäkt som motivering för någon som helst hyllkostnad i Vinstocken,
vilken helt avhänger av den föreslagna utflyttningen. Att nuvarande
hyllinredning ej lämpar sig för en helt främmande lokal är ett annat förhållande.
Styrelsen måste beteckna redovisningen av det nuvarande hyllbeståndet
som helt vilseledande då det betecknas som dels nedslitet och
oändamålsenligt, dels användbart på sin nuvarande plats och dels lämpat
för försäljning. Styrelsen vill slutligen i detta sammanhang påpeka, att
någon kostnadsberäkning saknas för lagerhyllor i Vinstocken, men att
härför lämpliga hyllor möjligen kan uttagas ur det nuvarande hyllbestån
-
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
36
det. Den här redovisade framställningen är, som torde framgått, grovt vilseledande,
och avsikten måste sägas bli uppenbar, då man anger kostnaderna
för ny hyllinredning, nämligen 350 000 kronor, vartill knytes den i detta
Sammanhang ovidkommande uppgiften, att denna hyllinredning innefattar
en betydande reserv för accessionen, vilket bör sammanställas med det ovan
avgivna uttalandet av den anlitade bibliotekstekniske experten.
Styrelsen vill slutligen beträffande olika detaljer endast fästa uppmärksamheten
på vad som anföres beträffande ljusförhållanden och bokmaterialets
vård och tillsyn. Det meddelas, att »dagsljusförhållandena är i några
av tjänsterummen i kv. Vinstocken ej så goda som de i riksdagshuset». Det
förhållande att man i större delen av bottenvåningen helt kommer att få
lita till artificiell belysning synes styrelsen ha kunnat vara mera värt att
omnämna. Det förklaras kategoriskt att vård och tillsyn av boksamlingarna
underlättas i Vinstocken genom att de är placerade i två i stället för i sex
våningsplan. Däremot nämnes ej att den mest högfrekventa delen av boksamlingarna
i riksdagshuset kunnat placeras i samma plan som tjänsterummen,
och ej heller, att låneexpeditionens direkta kontroll av läsesalarna
helt saknar motsvarighet i Vinstocken.
Beträffande tidpunkten för den planerade utflyttningen kan styrelsen ej
undertrycka en viss oro för de lämnade uppgifternas hållbarhet. Enligt
överbibliotekarien meddelades vid det första sammanträdet med byggnadsstyrelsens
representanter i september 1965, att man räknade med ett ställningstagande
av riksdagen redan följande månad, då man planerade en
inflyttning i Vinstocken vid årsskiftet 1966/67. Då bankoutskottet fann
förutsättningarna för eu utflyttning icke tillräckligt utredda i fullmäktiges
förslag, beslöt riksdagen, att föreliggande utredning skulle göras, »vilken
bör verkställas så skyndsamt att riksdagen kan fatta erforderliga beslut på
ett mycket tidigt stadium av nästa års vårsession» (utlåtande 1965: 62 sid.
13 f.). I utredningen meddelas att byggnadsstyrelsen uppgivit, att bibliotekslokalerna
kommer att vara färdigställda under december månad innevarande
år. Härvid göres nu den reservationen att detta gäller »med undantag
av det lokalutrymme mot Jakobsgatan som avsetts för de båda läsesalarna,
vilka blir färdiga att tas i bruk den 1 mars 1967». Som förutsättningar
anges dels, att byggnadsstyrelsen får disponera erforderlig arbetskraft,
vilket förhållande givetvis helt undandrager sig biblioteksstyrelsens bedömande,
och dels att riksdagen fattar sitt beslut senast under april/maj
månad innevarande år. Beträffande bankvalvet planerar Skandinaviska banken
enligt inhämtad uppgift, att evakueringen av bankfackens innehåll skall
ske i oktober och att återstoden av tiden till december, då dispositionsrätten
övergår till den nye ägaren, beräknas åtgå till lokalens röjning. Eftersom
någon tid måste anslås till lokalens färdigställande, och då installationen
av compactus beräknas taga minst tre månader, måste inflyttning
vid årsskiftet 1966/67 betraktas som utesluten. Utredningen förutsätter att
en noggrann planering av flyttningen sker av biblioteket, vartill kommer det
betydande planerings- och beställningsarbete, som biblioteket måste utföra
för de nya lokalernas utrustning. Styrelsen, som konstaterar det betydande
övertidsarbetet och svårigheterna att uttaga tillkommande semestrar, vill
för sin del påyrka, att de nya lokalerna skall vara helt färdigställda, innan
eventuell flyttning sker, och alt styrelsen i sammanhanget får disponera
erforderliga personella resurser.
Beträffande de gjorda kostnadsberäkningarna vill styrelsen betona utredningens
framhållande av svårigheterna att mera exakt angiva de verkliga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottels utlåtande nr ''i7 år llltiG
;J7
kostnaderna. Styrelsen vill för sin del framhålla nödvändigheten av att eller
eu eventuell flyttning hok- och bindningsanslagel temporärt göres till ett
förslagsanslag.
Styrelsen konstaterar, att några kostnader för anskaffning av maskinutrustning
icke beräknats. Det är dock för styrelsen uppenbart, att en utllyttning
till Vinstocken måste medföra en intensifierad kopieringsverksamhel
liksom att upplysningstjänstens behov av kopiering måste löranleda maskinanskaffning.
Vinstocken måste enligt styrelsens mening förses med eu
xerox-anläggning, varjämte upplysningstjänsten torde få anses behöva två
kopieringsapparater. Man har att göra med Fn direkt av flyttningen föranledd
kostnad på i runt tal 10 000 kronor, med en tillhörande årskostnad på
ungefär samma belopp. Styrelsen håller det vidare lör sannolikt, att långlänen
till riksdagshuset kommer att öka i omfattning, varför behovet av
möjlighet att tillgodose andra intressenter genom mikrofilm torde medföra
krav på anskaffning av mikrofilmanläggning, som styrelsen beräknar till
mellan 10 000 och 30 000 kronor.
För det referensbibliotek, som utredningen anser nödvändigt, har ingen
kostnad för erforderlig personalinsats vid dess anskaffning beräknats liksom
ej heller för katalogisering.
Något som synes styrelsen långt mer betänkligt är utredningens redovisning
av själva behovet av ett referensbibliotek. I fullmäktiges förslag till
riksdagen 1965 förutsågs över huvud taget ej ett referensbibliotek för riksdagens
behov. Enligt styrelsens bestämda uppfattning måste riksdagen förses
med ett jämförelsevis rikhaltigt referensbibliotek vid en utflyttning av
huvudbiblioteket till Vinstocken. Detta referensbiblioteks böcker och tidskrifter
skall givetvis alltid finnas tillgängliga på sin plats och icke borttagas
annat än i undantagsfall och efter föregående anmälan och godkännande
i likhet med vad fallet är med det nuvarande läsesalsbeståndet. Referensbibliotekets
bestånd skall givetvis vara tillgängligt inte blott för riksdagens
ledamöter utan även för riksdagens personal i övrigt. Men i likhet
med vad fallet är för närvarande kräves för upplysningstjänsten liksom för
utskotten in.fl. betryggande bestånd av handbibliotek för det löpande arbetet.
I nuläget anskaffas t. ex. av en ordinär svensk lagkommentar exemplar för
bibliotekets utlåning, läsesal, handbibliotek, upplysningstjänst, utskotten
o.s.v. Vid en flyttning till Vinstocken tillkommer exemplaret för därvarande
referensbibliotek. Styrelsen anser det självfallet, att riksdagshusets bok- och
arkivsamlingar liksom hittills skall omhänderhas av bibliotekets härför
utbildade personal, varvid givetvis alla önskemål från riksdagens och dess
befattningshavares sida i första hand är att beakta inom ramen av riksdagen
medgivna resurser. För det nya referensbiblioteket och tillhörande låneexpedition
måste enligt styrelsens mening beräknas en förste bibliotekariebefattning
jämte en assistent som biträde och tillfällig ersättare samt en
vaktmästare.
Utredningen beräknar i samband med flyttningen en förstärkning av eu
högre befattning och en vaktmästartjänst under några månader. Styrelsen
måste som sin uppfattning framhålla, att ersättningsarbetskraft, som saknar
erforderlig rutin, har ett ringa värde i den mån som den över huvud
taget står att få. Styrelsen befarar, att det i praktiken torde bli nödvändigt
med avstående av semestrar och uttagande av okompenserbar övertid.
Utredningen har endast velat medge en personalförstärkning med en vaktmästare
i de nya lokalerna vid en överflyttning. Den tillkallade bibliotekstekniske
experten har däremot gjort följande uttalande, som alltså under
-
38
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
känts: »En överflyttning till Vinstocken kommer dock på grund av flera
skäl att redan från början kräva flera befattningshavare, främst expeditionsvakter.
Detaljer torde komma att framläggas av chefen för biblioteket.» Av
utredningen framgår att överbibliotekarien ansett tre nya vaktmästare vara
ett minimum. Som ovan anförts delar styrelsen denna uppfattning men
förmenar, att den ökade budskickningen motiverar sammanlagt fyra nva
befattningar. Det synes styrelsen också uppenbart, att låneexpeditionen i de
nya lokalerna med hänsyn till deras arbetskrävande struktur kräver ytterligare
en kvalificerad befattningshavare.
Det grundläggande redskapef för utnyttjandet av ett biblioteks samlingar
är givetvis dess kataloger. Bibliotekets stora kortkatalog, som täcker accessionen
efter 1945, finnes endast i ett exemplar, frånsett en påbörjad realkatalog
för läsesalen, som täcker accessionen från och med 1961. För accessionen
efter 1965 avses en kopiering av katalogkort i sådan utsträckning,
att för framtiden erforderliga katalogdubbleringar skall kunna effektueras.
Det måste betraktas som en högst betydande brist, att riksdagsbibliotekets
katalog ej skulle vara tillgänglig i riksdagshuset, men utredningen har av
kostnadsskäl förklarat, att dess kopiering ej kan övervägas. Styrelsen vill
för sin del framhålla, att denna olägenhet framför allt drabbar upplysningstjänsten,
vars befattningshavare vid en överflyttning till Vinstocken får
finna sig i att i stor utsträckning besöka Vinstocken, då katalogen skall
konsulteras. Det synes styrelsen vara väl värt att överväga frågan närmare.
Fn tryckning av katalogen i enlighet med tidigare förfarande torde bli mest
dyrbart och ställa krav på personal, som i varje fall för närvarande är svårt
att tillfredsställa. En fotografering av katalogen är givetvis kostnadskrävande
men också en mikrofilmning kan övervägas.
Beträffande bibliotekets allmänna funktion är det uppenbart, att dess
användning av riksdagens ledamöter kommer att försvåras vid en överflyttning.
Särskilt måste detta bli kännbart för upplysningstjänstens arbete, som
nu har förmånen av en omedelbar tillgång till bibliotekets samlingar och
kataloger samt dagligen inkommande trycksaker av alla slag, däribland hela
det svenska officiella trycket. Dessa olägenheter kan givetvis i viss utsträckning
förminskas genom anskaffning av ytterligare exemplar och genom
kommunikationer med Vinstocken, men att en förflyttning av riksdagsbiblioteket
måste draga med sig en kraftig och i sin art föga "ändamålsenlig
ökning av upplysningstjänstens arbete står utom allt tvivel. Styrelsen förutser
också ett ökande krav på ytterligare litteratur till riksdagens utskott vid
bibliotekets förflyttning. Bibliotekets placering gentemot den del av den
centrala förvaltningen och domstolsväsendet, som har sin kärna i staden
mellan broarna kommer också att försämras. Gentemot allmänheten blir
biblioteket lättare tillgängligt.
1 sitt utlåtande 1965: 62 framhöll bankoutskottet, att vid den slutliga
bedömningen av här föreliggande fråga hänsyn borde tagas till lämpligheten
att förlägga riksdagsbiblioteket till riksbankshuset (sid. 14). I likhet
med Vinstocken inrymmer riksbankshuset en stor bankhall, vars utnyttjande
vid ett övertagande av byggnaden erbjuder ett problem. Frågan berördes
i utskottets utlåtande 1963:29, varvid fullmäktige erhöll i uppdrag att
tillhandahålla arbetsrum åt riksdagens ledamöter vid den planerade utflyttningen
av riksdagens revisorer och Nordiska rådet (sid. 3 f.). I den utredning,
som härvid överlämnades av fullmäktige, framhölls beträffande bankhallen,
att den »torde bäst kunna nyttjas för biblioteket. . . En placering av
biblioteket i hallen medför påtagliga fördelar genom bl.a. mycket god till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
35)
Bankoutskottets utlåtande nr M år 1!)66
gänglighet direkt utifrån genom entrén på Riksgatan» (sid. 21). Enligt
föreliggande utredning var dessa överväganden »icke resultatet av en detaljplanering».
Härtill vill styrelsen foga den anmärkningen, att den detaljplanering,
som Vinstocken blivit föremål för, i olika avseenden visat, att
en del av denna fastighets olägenheter kan undanröjas med olika kostnadskrävande
arrangemang, och att det synes påtagligt, att riksbanksalternativet
för bibliotekets del i alla avseenden är överlägset alternativet Vinstocken,
frånsett att det sistnämnda kan uppvisa ett något större samlat valvsut
tymme.
.. .... , .
Utredningen har slutligen framlagt olika förslag rörande utnyttjandet av
bibliotekets lokaler efter en överflyttning. Styrelsen, som vid utarbetandet av
föreliggande remissutlåtande ej förfogar över någon byggnadsteknisk sakkunskap,
vill då först erinra om att fullmäktiges förslag 1965 innebar, att
bokmagasinen skulle utnyttjas som förrådsrum, vilket nu alltså åtminstone
delvis övergivits. Inredandet av arbetsrum i dessa lokaler synes styrelsen
föga tilltalande med hänsyn till den låga takhöjden och frånvaro av dagsljusbelysning
samt de ventilationssvårigheter, som här alltid förelegat. Även
om dessa olägenheter delvis kan avhjälpas, torde avstånden till plenisalarna
komma att innebära ett ringa utnyttjande av dessa lokaler. Det synes styrelsen
uppenbart att man vid detta förslag knappast haft i tankarna en
synpunkt, som fullmäktige »funnit vara av särskilt intresse: dels betonas
betydelsen av att riksdagsledamöterna erhåller arbetsrum i tillräckligt antal
med helst omedelbar anslutning till riksdagshuset och dels framhålls önskvärdheten
av att man vid tillgodoseende av detta syfte ej inkräktar på utrymmen,
som mera ekonomiskt kan utnyttjas för andra ändamål. Dessa
synpunkter har fullmäktige särskilt beaktat i samband med föreliggande
utredning.» Fullmäktige har för sin del funnit sig böra tillstyrka, att magasinsutrymmena
delvis planeras som arbetsrum, vilket ansetts godtagbart
även gentemot de kostnader, som är förknippade med en överflyttning av
biblioteket till Vinstocken och en senare till riksbankshuset. Styrelsen kan
ej dela denna fullmäktiges uppfattning och anser därutöver, att fragan jämväl
bör prövas i dess samband med de ombyggnadsarbeten, som en kammarreform
måste föranleda.
Styrelsen finner det i hög grad anmärkningsvärt, att den av styrelsen föreslagna
till synes enkla entresoleringen av handbiblioteket »bör upptagas
först i samband med en kommande lokalplanering, sedan riksdagens organisationsform
beslutats», medan något motsvarande beroende beträffande
bokmagasinens ombvggnad ej göres gällande.
Med hänvisning till det nu anförda avstyrker styrelsen fullmäktiges förslag
och tillstyrker motionen 1:659, som föreslår, att riksdagen måtte
besluta, att någon flyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken icke
måtte komma till stånd.
Stockholm den 20 april 1966
Å styrelsens för riksdagsbibliotekets vägnar:
S. G. W. Wahlund
40
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
BILAGA 3
Till
Riksdagens Bankoutskott
Riksdagsbibliotekets personalförening får härmed överlämna bifogade yttrande
över frågan om bibliotekets eventuella utflyttning ur riksdagshuset.
Samtidigt få vi anmäla, att enighet ej uppnåtts i fråga om den i riksdagshuset
stationerade biblioteksutbildade tjänstemannens organisatoriska tillhörighet
([s. 44 rad 15 nedifrån t. o. m. s. 45 rad 6]). Den meningen inom
personalen har också gjort sig gällande, att ärendet borde bli föremål för
fortsatt övervägande, eventuellt i samband med riksdagens organisationsutrednings
väntade förslag.
Som bilagor till vårt yttrande får vi samtidigt överlämna dels ett utlåtande
av yrkesinspektören rörande viss del av den för biblioteket ifrågasatta lokalen
i kv. Vinstocken, dels kopia av protokoll över sammanträde med personalföreningen
i ärendet.
Stockholm den 20 april 1966
Torsten Dahl
Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1066
41
Till
Bankoutskottet
Med anledning av bankoutskottets skrivelser den 15 och 31 mars 1966,
genom vilka riksdagsbibliotekets personalförening beretts tillfälle att avge
yttrande dels över riksgäldsfullmäktiges skrivelse med kompletterande utredning
angående utflyttning av riksdagsbiblioteket (med undantag av upplysningstjänsten)
till kvarteret Vinstocken, dels över motionen 1:659 till
årets riksdag rörande samma fråga, får föreningen härmed anföra följande.
För att tillgodose det för dagen mest brännande lokalbehovet, nämligen
arbetsrum för riksdagsledamöterna, har riksgäldsfullmäktige ingivit eu
framställning till 1965 års riksdag med förslag om utflyttning ur riksdagshuset
av »för riksdagsarbetets behöriga gång» ej oundgängligen nödvändiga
funktioner. Det hade ej tidigare officiellt ifrågasatts att i detta sammanhang
ånyo diskutera bibliotekets flyttning, men en möjlighet därtill uppkom synbarligen
genom statens förvärv av kv. Vinstocken. Bankhallar och bankvalv
är i allmänhet svårdisponerade för ordinärt kontorsarbete, men ett bibliotek
som har öppna utrymmen för låneexpedition och läsesalar samt bokmagasin
i ett undre plan låter sig möjligen inplaneras. Enligt fullmäktige skulle
bankhallen jämte angränsande lokaler kunna erbjuda riksdagsbiblioteket
t.o.m. förstklassiga bibliotekslokaler samt innebära en god lösning av bibliotekets
lokalproblem för i vart fall en tioårsperiod.
Vid sin behandling av fullmäktiges framställning har bankoutskottet bl.a.
funnit särskild anledning beröra, vilka konsekvenser en utflyttning skulle
få för den egentliga biblioteksverksamheten. Utskottet har därvid ansett
som uppenbart, att såväl de praktiska problemen som ombyggnadskostnaderna
i kv. Vinstocken skulle bli betydande. Utskottet har även till sist
konstaterat, att riksbanksalternativet torde böra beaktas And det slutliga
ställningstagandet rörande bibliotekets utflyttning.
Till svar härå har fullmäktige uttalat som sin mening, att fördelarna av
utflyttningen blir väsentliga, framför allt emedan de nya lokalerna kommer
att bli rymligare och mer ändamålsenliga. Eventuella olägenheter för riksdagsledamöterna
att ej ha tillgång till biblioteket i riksdagshuset ansågs till
stor del kunna undanröjas genom budskickning, telexförbindelse m.m.
Personalföreningen noterar med uppskattning den stora beredvillighet
som från fullmäktiges sida visats i fråga om att underlätta bibliotekets
installation i kv. Vinstocken. Nyinredda lokaler, modern biblioteksinredning
med tätpackningssystem och plats för teknisk apparatur är obestridligen
eftertraktade mål för varje bibliotek. Materiellt förefaller biblioteket
således komma att vinna på en utflyttning.
Det är dock ej möjligt att bortse från, att de nya lokalerna blir betydligt
mer personalkrävande än de nuvarande. Eftersom biblioteket blir tillgängligt
utifrån gatan, kommer en starkt ökad vakthållning att bli behövlig, ej
42
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
minst för det stora referensbiblioteket i bankhallen och läsesalarna. Enär en
del utrymmen underkänts av yrkesinspektionen såsom varande olämpliga
för fasta arbetsplatser, har det tilltänkta antalet tjänsterum decimerats och
användingsmöjligheterna av andra arbetslokaler reducerats. De blir därigenom
ej heller fler än de nuvarande. Vad behovet av en ny biblioteksinredning
angår, kan personalföreningen ej instämma i den anlitade inredningsexpertens
bedömning av den nuvarande inredningen i riksdagshuset såsom
»hårt nedsliten» och »till stor del icke ändamålsenlig». Den är visserligen
ålderdomlig i vissa stycken men likväl fullt användbar och rimligt sett är
det ingalunda nödvändigt att förnya den »inom några år».
Följderna för den egentliga biblioteksverksamheten av en utflyttning till
det i jämförelse med riksbankshuset avsides belägna kv. Vinstocken bör ses
dels ur riksdagens synvinkel, varmed givetvis åsyftas ledamöter, serviceorgan
och utskott, dels ur riksdagsbibliotekets. Innan personalföreningen
redovisar sin åsikt härom, vill den göra följande inlägg.
Det har emellanåt gjorts gällande, att riksdagen ej skulle ha behov av ett
så omfattande bibliotek som riksdagsbiblioteket. Som ett av skälen har anförts,
att det huvudsakligen skulle stå i förvaltningen och forskningens
tjänst och ej i riksdagens.
Personalföreningen anser sig ej behöva lägga ned möda på att gendriva
dessa påståenden. En stor avnämarkrets utöver riksdagen, vilken senare
alltid prioriteras, måste nämligen anses vara enbart av godo. En ökad användning
av boksamlingarna kräver en större latitud i förvärvspolitiken,
Vilket i sin tur ger större beredskap. Förvaltningens personal rekryteras för
övrigt till stor del inom samma krets som den ur vilken riksdagen hämtar
sin personal till utskott m.m.
Sveriges riksdag har förmånen att till sitt förfogande ha ett betydande
samhällsvetenskapligt specialbibliotek. Som parlamentsbibliotek är det ett
av de största i den västliga kulturvärlden. Det rymmer alla väsentliga källpublikationer
och litteratur av intresse för riksdagsarbetet. Utöver svensk
rätts- och statsvetenskap, aktuell politik och kulturdebatt, utländskt parlamentstryck,
författnings- och prejudikatsamlingar må dock särskilt nämnas,
att till biblioteket levereras allt svenskt officiellt tryck samt den viktigaste
delen av motsvarande publikationer i de nordiska länderna. Det är vidare
det enda bibliotek i Sverige som med endast ett par undantag fullständigt
ordnar och katalogiserar tryckta och stencilerade skrifter utgivna av ett
30-tal internationella organisationer. Till dessa hör exempelvis United
nations med dotterorganisationerna Unesco, FAO, ILO, IMF, GATT, IAEA,
ICAO, IDA, IFC, IMCO, ITU, UPU, WHO, WMO, därjämte Europarådet,
OECD, EEC-kommissionen och Europa-parlamentet, EFTA, internationella
domstolar m.fl. andra. Bibliotekets personal är givetvis kompetent att orientera
de lånesökande i nu nämnda svårtillgängliga tryckmassa.
Personalföreningen kan ej se optimistiskt på möjligheterna att »till stor
del» kompensera i synnerhet riksdagsledamöterna för förlusten av den service
som nu kan ges genom bibliotekets belägenhet i riksdagshuset. Det
ligger i sakens natur, att ett bibliotek inom räckhåll under plena mellan
voteringar eller under korta uppehåll mellan utskottssammanträden ofta
anlitas. Besöksfrekvensen är svår att mäta, då den långtifrån alltid kan
styrkas genom anteckningar i besöksliggare eller lån mot kvitto. Den är
dock ovedersägligen mycket större än vad utlåningsstatistiken utvisar.
Även om en kommunikationsväg från biblioteket i riktning mot riksdags
-
liankoutskottets utlåtande nr 47 år !!)(!<>
43
luisel kan anordnas genom budskickning, blir tillfällena för ledamöterna att
själva röra sig från riksdagshuset i riktning mot biblioteket säkerligen begränsade,
om ej annat på grund av tidsnöden. För varje riksdagsledamot
som önskar göra personliga besök i biblioteket för rådfrågning eller för att
träffa eget urval av litteratur, måste bibliotekets utflyttning kännas som ett
svårt avbräck. Personalföreningen hänvisar i detta sammanhang till motionen
I: 659 till årets riksdag.
Föreståndaren för upplysningstjänsten har i annat sammanhang (Bankoutskottet
1965:48, [Bil.:] Styrelsen för riksdagsbiblioteket ang. riksdagens
upplysningstjänst, s. 40—41) vitsordat det stora värdet av »att ha haft
bekväm tillgång till landets största samhällsvetenskapliga specialbibliotek».
Särskilt har understrukits den tids- och arbetsbesparing som dess tjänstemän
gjort genom att fritt kunna röra sig i bok- och tidskriftsmagasinen.
Med fog synes kunna göras gällande, att de negativa verkningarna av
bibliotekets utflyttning särskilt drabbar ej blott riksdagsledamöterna utan
jämväl upplysningstjänsten.
Beträffande bibliotekets verksamhet i kv. Vinstocken må i fråga om den
utåtriktade, d.v.s. utlåningen och servicen i läsesalarna, visserligen kunna
sägas att eu ökning av bibliotekets omsättning är att vänta, framför allt på
grund av en större tillströmning från statsförvaltningens sida. Även om
detta i och för sig är ett eftersträvansvärt mål, torde den mest angelägna
uppgiften för biblioteket dock alltjämt vara att fungera som ett riksdagens
bibliotek. För att åvägabringa detta har föreslagits budskickning, för vilken
en vaktmästartjänst medgivits, och utbyggda teleförbindelser jämte låneexpeditionsfilial
i riksdagshuset.
Det kan ifrågasättas om en budskickning överhuvudtaget kan bli hundraprocentigt
effektiv utan en stor personaluppsättning. Teletrafiken är ett
klent substitut för personliga sammanträffanden. Den ofrånkomliga tidsutÖräkten
kommer också att bli ett allestädes närvarande bekymmer.
Personalföreningen befarar på goda grunder att det i ovannämnda hänseende
blir långt ifrån möjligt att eliminera de olägenheter som förorsakas
av bibliotekets utflyttning. Jämfört med den smidighet med viken biblioteket
för närvarande kan stå riksdagen till tjänst, kan man ej finna annat
än att det kommer att uppstå svårigheter för biblioteket att tillfredsställande
ordna kommunikationerna med riksdagen.
Vad angår den inre verksamheten i biblioteket blir den i flera avseenden
lidande på en flyttning till kv. Vinstocken. Det har ovan redan påtalats att
vissa tjänstelokaler har nedsatt värde som arbetsmiljö. Personalen i låneexpedition,
läsesalar och flertalet tjänsterum måste lita till artificiell belysning
året om. I all synnerhet missgynnas vaktmästarkåren. Den skall
svara för jourtjänst i källarvåning, in- och utlastning av post i den av postbilarnas
avgaser luftskämda s.k. budcentralen, kopieringsarbete m.m. dylikt
i trånga reservutrymmen samt svara för den stressbetonade och ryckiga budgången
till och från riksdagshuset. Härigenom kommer arbetsstyrkan även
att splittras, vilket ger sämre möjligheter till lagarbete. För personalen i
dess helhet saknas lämpliga och tillräckliga pausutrymmen.
Enligt personalens samstämmiga mening synes arbetsförhållandena i de
i kv. Vinstocken inredda bibliotekslokalerna komma att kunna menligt inverka
på arbetsresultatet per capita.
Olika åtgärder efter bibliotekets utflyttning har föreslagits för att uppväga
förlusten av referenslitteraturen i bibliotekets läsesalar och underlätta
44
Bankoutskottets utlåtande nr \7 år 11)66
expediering av lån från kv. Vinstocken. För riksdagsledamöternas och andra
nyttjares inom riksdagen räkning har föreslagits inrättandet av ett särskilt
referensbibliotek i kombination med en låneexpedition. Föreståndaren för
npplysningstjänsten har för sin del framhållit, att upplysningstjänsten »för
sitt behov» behövde tillgång till »ett relativt fylligt referensbibliotek», som
skulle byggas upp under upplysningstjänstens medverkan och lämpligen
ställas under dess ledning. Anskaffning av referenslitteraturen har ansetts
kunna ske successivt. En biblioteksutbildad tjänsteman har ansetts böra
placeras i riksdagshuset för tillsyn och vård av boksamlingarna därstädes
men även för information och förmedling av kontakter med kv. Vinstocken.
Olika synpunkter på denne befattningshavares organisatoriska tillhörighet
till biblioteket eller upplysningstjänsten har diskuterats. Arbetsgruppen har
sagt sig sakna anledning taga ställning till denna fråga men har betonat att
det icke vore rationellt, att referensbiblioteket utvecklades till »ett fristående
andra riksdagsbibliotek».
Bokbeståndet i ett s.k. referensbibliotek är avsett för rådfrågning eller
annan tillfällig användning på platsen. Meningen är m.a.o. alt böckerna skall
i princip alltid finnas att tillgå. Litteraturen i ett sådant bibliotek består i
regel, karakteristiskt nog, till övervägande delen av större och dyrbarare
bokverk eller serier, som ej på vanligt enkelt sätt kan inköpas för bruk i det
löpande arbetet. På grund av att baslitteraturen utgör den ojämförligt största
anskaffningsposten, kan eu successiv uppbyggnad ske endast i begränsad
omfattning.
EU referensbibliotek av nu nämnt slag svarar således väl mot riksdagsledamöternas
in.fl. nyttjares behov. Såvitt personalföreningen kan förstå,
måste däremot upplysningstjänstens önskemål sträcka sig betydligt längre.
För fullgörandet av sina uppdrag torde den efter bibliotekets utflyttning
komma att behöva disponera egna arbetsexemplar, när, hur länge och hur
ofta som må påkallas. Vid en med upplysningstjänsten gemensam användning
av referensbiblioteket löper andra nyttjare eljest risken att i många
tall få mindre utbyte av detta än som avsetts.
Kostnaderna för det egentliga referensbiblioteket kan ej beräknas enbart
till inköpspriset. Ordnandet och katalogiseringen av materialet liksom fortlöpande
tillsyn kräver en arbetsåtgång som även måste inkalkyleras. Härtill
uppkommer kostnader för upplysningstjänstens arbetsbibliotek. Det må
tilläggas att en ökad bokanskaffning även tvingas fram inom utskotten till
följd av bibliotekets utflyttning.
Eftersom spörsmålet om den i riksdagshuset stationerade biblioteksutbildade
tjänstemannens organisatoriska tillhörighet har föranlett delade meningar,
vill personalföreningen uttrycka som sin uppfattning, att vederbörande
torde böra vara tjänsteman i biblioteket. Det är givet att ett nära samarbete
med upplysningstjänsten måste föreligga, men det var inte av den
anledningen som befattningen skulle inrättas i riksdagshuset. Enär riksdagens
organisationsutredning ännu ej tagit definitiv ställning till upplysningstjänstens
egen status, torde det dessutom vara olämpligt att nu, inför
eu eventuell separation mellan biblioteket och upplysningstjänsten, ålägga
den senare en ren biblioteksfunktion.
Som en av de viktigaste åtgärderna efter bibliotekets utflyttning ansågs
vara att tillgodose behovet att uppehålla och förmedla hela riksdagens kontakter
med biblioteket i kv. Vinstocken och vice versa. På den i riksdagshuset
tjänstgörande befattningshavaren kommer följaktligen att vila åligganden
som ställer krav på en grundlig och genom lång erfarenhet vunnen
Bankoutskottets utlåtande nr V7 är 1966
45
förtrogenhet med riksdagsbibliotekets olika uppgifter och arbetsmetoder.
Personalföreningen anser därför denna befattning så betydelsefull att den
torde böra bestridas av eu bibliotekarie i lägst lgr 25.
Det ligger i sakens natur att ett särskilt referensbibliotek i riksdagshuset
med befattningshavare för tillsyn och vård samt biblioteksinformation kan
utgöra början till ett andra riksdagsbibliotek.
En åtgärd som huvudsakligen av kostnadsskäl ej ansetts böra vidtagas
för i riksdagshuset kvarvarande biblioteksverksamhet är kopiering av bibliotekets
stora kortkatalog fr.o.m. 1946.
Personalföreningen konstaterar, att låneexpeditionstfilialen liksom upplysningstjänsten
förutsättes kunna fungera utan detta hjälpmedel. Personalföreningen
vill då uttala att den finner det synnerligen orättmätigt att
begära, att den i riksdagshuset stationerade bibliotekstjänstemannen skall
behöva sakna sitt viktigaste arbetsredskap för att kunna ge den effektiva
service som ledamöter och andra låntagare har rätt att förvänta sig. Upplysningstjänstens
tjänstemän anser även att tillgången till bibliotekets katalog
underlättar deras arbete. Till saken hör att den med sina över 100 000 kort
representerar en informationskälla rörande en ansenlig litteraturmassa. Det
torde vara verklighetsfrämmande att underskatta biblioteks- och dokumentationsverksamhets
beroende av ackumulerade och systematiserade kataloger.
De årligen utgivna nyförvärvsförteckningarna är selektiva och kan på
intet sätt anses utgöra fullgod ersättning för kortkatalogen. För övrigt har
de nu nått det obekväma antalet av 20 årgångar.
Då personalföreningen ej tyckt sig hittills skönja någon tveksamhet inför
storleken av kostnaderna i samband med bibliotekets utflyttning för vinnande
av arbetsplatser åt riksdagsledamöterna, finner personalföreningen
det minst sagt beklagligt att just denna synnerligen berättigade utgiftspost
avvisats.
Den av fullmäktige anlitade byggnadstekniske experten har efter gjorda
undersökningar funnit möjligt att i de efter bibliotekets utflyttning ledigblivna
tjänstelokalerna jämte bokmagasinen inrätta 16 kontorsrum samt
ytterligare 56—67 skrivplatser och arbetsrum. Beträffande de sistnämnda
har emellertid gjorts den reservationen att inemot 3/4, eller cirka 45 st.,
som inritats i de nuvarande bokmagasinen »icke anses godtagbara» för permanent
bruk av orsaker såsom brist på dagsljus eller låg takhöjd. Eftersom
det förutsättes att endast behov av »ett mera tillfälligt utnyttjande» föreligger,
har de dock ansetts väl lämpade för ostört arbete eller avkoppling.
Personalföreningen anser för sin del, att endast de i biblioteksvåningen
liggande lokalerna åt Riksgatan är helt acceptabla såsom arbetsrum för
riksdagsledamöterna. De bakomvarande utrymmena i biblioteket utgöres av
smala korridorer utan dagsljus. Uppslaget att bygga om bokmagasinen
under kamrarnas plenisalar till arbetsmiljö och rekreationsort för ledamöterna
förefaller föga realistiskt. Huvuddelen av dessa ligger i gatunivå eller
lägre, bildar flera plan och går i olika vinklar eller större och mindre cirklar
omkring de cylindrar som under kamrarnas golv avgränsar ventilationsanordningar
in.in. Under alla omständigheter blir eu genomgripande ombyggnad
av"nöden för inläggning av nya golv, neddragning av takhöjd, igensättande
av trappor m.m. och öppnande av förbindelser genom husets väggar
för att åstadkomma en existerande men näppeligen gin förbindelse med
respektive kammarvåning.
Personalföreningen kan ej undertrycka den meningen att ledamöterna
46
Bankontskottcts utlåtande nr 47 år 1966
endast undantagsvis kommer att ha möjlighet att begagna sig av i bokmagasinen
inrättade rum. Innan riksdagen tager ställning till fullmäktiges förslag,
anser personalföreningen det vore betryggande om ledamöterna hade
tillfälle besiktiga lokalerna, emedan ritningar svårligen kan ge en fullständig
bild av verkligheten.
Kostnaderna för iordningställandet av bibliotekslokalerna för de skisserade
ändamålen uppges av experten vara i storleksordningen 1 mkr, exkl.
lös inredning. Drygare delen därav torde falla på restaurering av bokmagasinen.
Summan kunde kanske användas för inredning av flera och ändamålsenligare
arbetsrum, exempelvis genom nyproduktion (jfr motionen till
årets riksdag II: 76 av herr Turesson in.fl.).
I frågan rörande riksdagsbibliotekets lokalisering vill personalföreningen
till en början uttala, att dess medlemmar icke minst genom egen erfarenhet
har vunnit insikt om lokalbristen i riksdagshuset och svårigheterna att finna
en praktiskt framkomlig väg till en både snar och tillfredsställande lösning
för de som mest angelägna betraktade behoven. Personalföreningen inser
även, att ett bibliotek av det nuvarande riksdagsbibliotekets storleksordning
rimligen ej kan tänkas i längden böra utvecklas inom själva riksdagshuset.
Under den mer än hundraåriga tillvaron i riksdagshuset har biblioteket
kunnat successivt bo in sig och har med hittills godtagbart resultat kunnat
anpassa en växande verksamhet efter givna förutsättningar. Utan hinder för
riksdagens behov har t.o.m. de oregelbundna, mörka och svårutnyttjade
utrymmena under kamrarnas plenisalar i jordvånings- eller källarplan fått
en förnuftig användning som bokmagasin åt biblioteket.
Personalföreningen vill i detta sammanhang erinra om tidigare fällda
principuttalanden i frågan om riksdagens lokalbehov. Såväl av riksgäldsf
ull mäktige som även av bankoutskottet i ett sedermera av riksdagen godkänt
utlåtande (1963: 4, p. 3) har hävdats, att denna fråga ej kunde behandlas
isolerat i förhållande till författningsutredningens arbete. Sålunda har
påpekats, att avgörande för behovet av arbetsplatser vore i första hand antalet
kammare. Inga kapitalkrävande eller i riksdagshuset djupt ingripande
omdispositioner har ansetts böra vidtagas, förrän ställning tagits i författningsfrågan.
I samband med utredning ang. riksdagsledamöternas arbets- och bostadsförhållanden
har den av riksgäldsfullmäktige år 1961 tillsatta kommittén
i sitt den 11 juli 1963 avgivna betänkande anfört att, mot bakgrunden av
väd som förevarit i frågan om riksbankens eventuella utflyttning, förfogandet
över riksbankshuset skulle uppställas som ett huvudalternativ för en
undersökning av möjligheterna att bereda riksdagsledamöterna ett ökat
antal arbetsrum (Bankoutskottet 1963: 29, s. 19). Genom ett ianspråktagande
av riksbankshuset för överflyttning dit av vissa funktioner i riksdagshuset
ansågs detta mål kunna uppnås.
Om lämpligheten av att i riksbankshuset inhysa bl.a. riksdagsbiblioteket
har sedermera rått enighet inom alla instanser. Uppenbara fördelar har
ansetts därigenom skola vinnas, exempelvis bibliotekets lättillgänglighet
direkt utifrån genom entrén på Riksgatan. Det har i detta sammanhang även
erinrats om bibliotekets uppgift att förutom riksdagens verk även betjäna
kungl. maj :ts kansli och statsförvaltningen i övrigt. Det har dock understrukits,
att möjligheterna att utflytta viss verksamhet ur riksdagshuset vore
i hög grad beroende på i vilken utsträckning goda kommunikationer med
riksbankshuset kunde ordnas (Bankoutskottet 1963:29, s. 20).
Biblioteksledningen har med anledning av gjorda uttalanden sett sig för
-
Bankoutskottcts utlåtande nr M år 1966
47
anlåten att planera bibliotekets tillväxt, såväl inom lokalerna inom riksdagshuset
som i statens biblioteksdepå, för cirka tio år framåt eller till den
tidpunkt i början på 1970-talet, då en flyttning till riksbankshuset skulle
kunna bli aktuell. Fullmäktige bar i sin nu förevarande framställning angående
bibliotekets utflyttning till kv. Vinstocken ej heller uteslutit en framtida
flyttning till riksbankshuset.
Personalföreningen vill i detta sammanhang inskjuta, alt den är väl medveten
om de påfrestningar som biblioteket kan komma att utsättas för under
en ombyggnad av riksdagshuset till följd av ett riksdagens beslut om övergång
till enkammarsystem. Den är fullt inställd på att situationen för biblioteket
skulle bli så vansklig, att även olägenheterna med förslaget om en provisorisk
tillvaro i kv. Vinstocken vore att föredraga. Personalföreningen är
dock varse att det icke förefaller uteslutet, att en eventuell författningsreform
skulle träda i kraft först efter utgången av ytterligare en valperiod,
eller tidigast 1973, då enligt nuvarande målsättning riksbankshuset skulle
stå till förfogande för en evakuering av bl.a. biblioteket.
Trots att positiva aspekter kan anläggas på en överflyttning av biblioteket
till kv. Vinstocken, anser dock personalföreningen, att de negativa överväger.
Frågan blir till sist, huruvida vinsten av lokaler för riksdagen och dess
serviceorgan står i rimlig proportion till reella och ideella kostnader; nämligen,
motsvarar lokalernas antal och kvalitet utgifterna för en (ev. provisorisk)
biblioteksinredning av bankhallen jämte angränsande utrymmen i kv.
Vinstocken och flyttning (ev. provisorisk) av riksdagsbiblioteket, vartill bör
läggas även de kostnader som kommer att bestridas med till byggnadsstyrelsens
eller biblioteksstyrelsens förfogande stående medel,
för uppbyggnad av ytterligare ett referensbibliotek utöver det som redan
finnes i riksdagsbiblioteket,
för den större arbetskraftsåtgång som blir följden, såväl i riksdagshuset
som i kv. Vinstocken, utan att större arbetsresultat totalt sett vinnes,
för den delvis genomgripande ombyggnaden av bibliotekslokalerna och
bokmagasinen i riksdagshusets inre för iordningsställandet av cirka 75
arbetsplatser, varav 60 % ej fullvärdiga,
för riksdagsbibliotekets förlust av för stadigvarande bruk ägnade lokaler
till förmån för arbetsrum för tillfälligt behov,
för de försämrade möjligheterna för riksdagen att taga riksdagsbibliotekets
tjänster i anspråk,
samt för den tidsförlust som göres, innan de flesta arbetsplatser kan
inrättas.
Åberopande vad ovan anförts uttalar riksdagsbibliotekets personalförening
som sin mening, att övervägande skäl tala för ett uppskov enligt tidigare
förslag med riksdagsbibliotekets avflyttning ur riksdagshuset till dess
riksbankshuset eller i dess ställe uppförd nybyggnad står till disposition för
en ny lokalisering av riksdagsbiblioteket.
/ Gunnel Bohman
48
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
YRKESINSPEKTIONEN
FÖRSTA DISTRIKTET
STOCKHOLM
Med anledning av inspektion den 24 mars 1966 av lokaler i Skandinaviska
Bankens hus, som skola inredas för Riksdagsbiblioteket meddelas följande.
Yrkesinspektören anser icke att lokalerna i bottenvåningen närmast Jakobsgatan
på Malmtorgsgatan samt utefter Jakobsgatan äro lämpliga som permanenta
arbetsplatser. I likhet med yrkesinspektörens skrivelse den 18 nov.
1965 till Riksdagens upplysningstjänst motsätter sig yrkesinspektören därför
lokalernas inredande som permanenta arbetsplatser.
Yrkesinspektören i första distriktet
Gösta Sylwan
Bitr. yrkesinspektör
/ Erik Frostell
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bunkoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
4i)
Protokoll nr 2/1966
RIKSDAGSBIBLIOTEKETS
PERSONALFÖRENING
Protokoll fört vid sammanträde med
Riksdagsbibliotekets personalförening
den 30 mars 1966.
Närvarande: Axelsson-Westlund, Bohman, Dahl, Eriksson, Essén, Fransson,
Fridolfsson, Hygom, Klintberg, Lindberg, Marandi, Molander, Stenström,
Strandman, Svanholm, Ulfhielm, Wahlström.
§ 1.
Förklarade ordföranden sammanträdet öppnat.
§ 2.
Hänvisade ordföranden till tidigare utdelat protokoll från personalföreningens
styrelses sammanträde den 29 mars 1966, till vilket även företagsnämndens
personalrepresentanter kallats, med synpunkter på en ev. flyttning
av biblioteket till kvarteret Vinstocken, samt förklarade ordet fritt.
§ 3.
Beslöt personalföreningen ansluta sig till styrelsens och företagsnämndens
personalrepresentanters ställningstagande att i princip motsätta sig en utflyttning
av biblioteket.
§ 4.
Framförde Fridolfsson vissa ändringsförslag från T. Byström som var förhindrad
närvara, angående styrelsens formulering av synpunkterna på en
ev. biblioteksflyttning.
§ 5.
Diskuterades § 5 p. 2 och 8 i styrelsens protokoll efter uppläsning av riksgäldsfullmäktiges
uttalanden och ställningstaganden angående behovet av
ett referensbibliotek i riksdagshuset efter biblioteksutflyttning. Det framfördes
bl.a. från upplysningstjänstens föreståndare, att referensbiblioteket
troligen, men inte »med all säkerhet» såsom styrelsen uttryckt sig, skulle
behöva bli större än vad som i riksgäldsfullmäktiges utredning förutsetts.
Fridolfsson framhöll, att krav på ett stort referensbibliotek inte fick framföras
så att det kunde missuppfattas som en önskan från upplys ningstjänsten
om ett nytt dubblerande riksdagsbibliotek. Då ett referensbibliotek
skulle komma att utnyttjas ganska hårt av upplysningstjänsten, ansåg Bohman
det nödvändigt med dubblering av viss litteratur, så att den skulle kunna
vara ständigt tillgänglig för riksdagsledamöterna. Vidare skulle en utbyggnad
av handbiblioteket få ske. Därutöver skulle troligen även utskotten
komma att utöka sina boksamlingar, då de förlorade närheten till biblioteket.
Samtliga dessa utökningar skulle komma att öka utrymmesbehovet
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 47
50
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
utöver vad som antagits i utredningen. Bohman ansåg vidare, att upplysningstjänstens
arbete har den karaktären att referensbibliotekets baslitteratur
måste anskaffas från början vid ett tillfälle, och inte successivt som
föreslagits i utredningen.
§ 6.
Diskuterades § 5 p. 3 i styrelsens protokoll. Ordföranden trodde inte, att
en kopiering av kortkatalogen skulle behöva bli så dyr som riksgäldsfullmäktige
föreställt sig. Från föreståndaren för upplysningstjänsten framfördes,
att upplysningstjänsten skulle kunna klara sig med endast en del av
katalogen kopierad, i övrigt skulle nyförvärvsförteckningar och accessionskataloger
vara tillräckligt. Bohman påpekade, att möjligen läsesalskatalogen,
som f.ö. endast är en realkatalog, skulle lämpa sig för kopiering. En
biblioteksexpedition i riksdagshuset skulle dock behöva hela katalogen kopierad,
för att kunna fungera utan större dröjsmål i arbetet och för att inte
servicen för låntagarna skulle försämras. Beslöts att synpunkterna i § 5 p. 3
i styrelsens protokoll skulle utformas efter samråd mellan styrelsen och
föreståndaren för upplysningstjänsten.
§ 7
Diskuterades § 5 p. 7 i styrelsens protokoll. Det framhölls, att särskilda
förmåner, som personalen nu har i riksdagshuset, inte kunde ställas som
krav i kvarteret Vinstocken samt att tillgången till t.ex. bastu och motionshall
troligen inte skulle dras in p.g.a. att personalen flyttade ut ur huset.
Däremot underströks, att krav på allmänna personalutrymmen såsom lunchrum
och paus- eller rekreationsrum av god standard skulle kunna ställas.
Utrustningen med sådana i de nuvarande lokalerna i riksdagshuset är ganska
undermåliga, och personalen vill efter en ev. flyttning inte godta ungefär
samma eller sämre förhållanden. Det underströks även, att personalvårdande
synpunkter förbisetts i riksgäldsfullmäktiges utredning.
§ 8.
Diskuterades § 5 p. 4—6 i styrelsens protokoll. Oro uttrycktes över att
yrkesinspektionen ansett, att vissa utrymmen i kvarteret Vinstocken avsedda
att bli permanenta arbetsplatser, inte var lämpade till detta samt över att
eri av expansionsmöjligheterna för tjänsterum förlagts till den planerade
läsesalen, vilken redan tidigare av yrkesinspektionen bedömts olämplig för
fasta arbetsplatser. Den av styrelsen påpekade ringa utrymmesvinsten i
fråga om tjänsterum och vaktmästarlokaler vid flyttning har således genom
yrkesinspektionens yttrande ytterligare minskats. Man påpekade vidare, att
expansionsmöjligheter, förutom tillbyggnad av två rum i bankhallen, saknas,
då bankhallen är den enda expansionsmöjligheten för bokmagasinen. Det
kan alltså inte bli någon större vinst i fråga om arbetsutrymmen för personalen
vid en ev. flyttning.
§ 9.
Påtalades de svårigheter expeditions- och vaktpersonal skulle få genom
att samlingar förslagits bli placerade i öppna hyllor (2 500 lm) i bankhallen
med fritt tillträde för allmänheten. Det ansågs att ökad bevakning med krav
på ytterligare vaktpersonal än tidigare skulle bli nödvändig.
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966 51
§ 10.
Framfördes krav på att all ombyggnad skall vara klar före en ev. flyttning
för att inte avsevärt försvåra personalens arbete både med ordinarie göromål
och med flyttning och iordningställande av biblioteket.
§ 11.
Diskuterades den föreslagna förläggningen av en ev. flyttning till helguppehåll.
Det ansågs olämpligt med en tidpunkt då de flesta önskar ledighet
och helst inte tar övertid. Det senare torde krävas av de flesta vid flyttning
trots planerad anställning av extra personal. Flyttningen förmodas dessutom
kräva längre tid än helguppehåll.
§ 12.
Föreslog ordföranden, att samtidigt som olägenheterna för riksdagen med
en flyttning av biblioteket framhålls skulle personalens villighet framhävas,
att inom riksdagshuset medverka till bättre utrymmesplanering främst
genom kraftigare utgallring av inaktuell litteratur.
§ 13.
Tackade ordföranden för de framförda synpunkterna och för det livliga
deltagandet i diskussionerna. Han förklarade, att styrelsen med glädje skulle
framföra personalföreningens synpunkter vid riksdagsbibliotekets företagsnämnds
nästkommande sammanträde till vilket den adjungerats.
§ 14.
Beslöts, att styrelsen senare skulle utforma personalföreningens remissyttrande
över förslaget om bibliotekets ev. utflyttning, med hjälp av vad
som framkommit vid detta sammanträde samt att personalföreningen skulle
ta ställning till detta förslag till yttrande genom rundskrivelse eller vid sammanträde
om sådant begärdes.
§ 15.
Förklarade ordföranden sammanträdet avslutat.
Vid protokollet:
Lena Axelsson-Westlund
Justeras:
Torsten Dahl
52
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
BILAGA 4
RIKSDAGSBIBLIOTEKET
RIKSDAGENS UPPLYSNINGSTJÄNST
STOCKHOLM 46
Till
Bankoutskottet
I en kompletterande utredning angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket
(med undantag av upplysningstjänsten) till kvarteret Vinstocken,
som avlämnats av riksgäldsfullmäktige till bankoutskottet, har uttalats, att
behovet av ett särskilt referensbibliotek i riksdagshuset efter bibliotekets
utflyttning synes vara speciellt påtagligt för upplysningstjänsten. Utredningen
går i fortsättningen närmare in på uppbyggnaden och vården av ett
sådant bibliotek, varvid dock ställning icke tages till dess organisatoriska
inordnande.
I sitt yttrande över utredningen har styrelsen för riksdagsbiblioteket för
sin del understrukit behovet av ett jämförelsevis rikhaltigt referensbibliotek
»tillgängligt icke blott för riksdagens ledamöter utan även för riksdagens
personal i övrigt». Huruvida upplysningstjänstens befattningshavare inkluderas
i referensbibliotekets tillämnade brukare framgår ej klart, men under
alla förhållanden synes de enligt styrelsens mening i första hand böra anlita
ett särskilt »handbibliotek för det löpande arbetet». Styrelsen anser det
vidare självfallet att referensbiblioteket liksom riksdagshusets bok- och
arkivsamlingar i övrigt — alltså även det upplysningstjänsten förbehållna
handbiblioteket — skall omhänderhas av »bibliotekets härför utbildade personal»
under beaktande av önskemål från riksdagens och dess befattningshavares
sida. Skötseln av referensbiblioteket och övriga i huset befintliga
boksamlingar samt en därtill knuten låneexpedition anses kräva en personal
på tre personer med en förste bibliotekarie i spetsen.
Med anledning av biblioteksstyrelsens ovan återgivna uttalanden anhåller
undertecknade befattningshavare i riksdagens upplysningstjänst att få framställa
följande erinringar.
Upplysningstjänstens föreståndare har till utredningen i ärendet framhållit
att det vid en bortflyttning av riksdagsbiblioteket kräves, om icke upplysningstjänstens
arbetsförhållanden skall radikalt försämras, att denna får
bekväm tillgång till ett i riksdagshuset beläget, relativt fylligt och med särskild
hänsyn till dess behov sammansatt referensbibliotek. Skälen för detta
påstående torde icke behöva utvecklas närmare.
Även om detta bibliotek helt naturligt bör kunna direkt betjäna riksdagens
ledamöter och personal, är det uppenbart —- som även framhållits i
utredningen — att det övervägande kommer att utnyttjas av upplysningstjänsten
för dess informations- och utredningsarbete. Det är under sådana
förhållanden föga rationellt, som biblioteksstyrelsen synes mena, att från
referensbiblioteket särhålla ett handbibliotek för upplysningstjänsten. Den
handbokssamling som för närvarande finnes hos denna är av ringa omfatt
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 57 är 1900
7)3
ning och har huvudsakligen tillkommit för att tillförsäkra upplysningstjänsten
omedelbar tillgång till viktigare litteratur, som ofta är utlånad från
riksdagsbiblioteket. Några bärande skäl för att behålla den som en särskild
enhet finnes följaktligen ej, när ett referensbibliotek, som endast får utnyttjas
på stället, tillkommer. Det synes för övrigt lämpligt att utnyttja upplysningsljänstens
arbetsrum som förvaringsplats för delar av referensbiblioteket,
varigenom behovet av särskilt utrymme för detta i motsvarande män
minskas.
Det är med utgångspunkt från dylika rent praktiska överväganden och
med smidighet och frånvaro av tyngande former som ögonmärke som föreståndaren
för upplysningstjänsten till utredningen framhållit att det tilltänkta
referensbiblioteket bör handhavas av upplysningstjänsten såväl i
fråga om nyanskaffning av böcker och tidskrifter som när det gäller samlingarnas
ordnande och begagnande. Det synes över huvud taget naturligt,
att upplysningstjänsten på detta sätt får direkt inflytande över utformningen
av vad som främst skall vara dess eget arbetsverktyg. Därigenom elimineras
även de risker för administrativa friktioner och onödig formalism som
biblioteksstyrelsens uttalanden frammanar vissa farhågor för. Något tvivel
om att upplysningstjänsten med hjälp av därtill knuten biblioteksutbildad
tjänsteman skall kunna tillfredsställande vårda referensbiblioteket bör så
mycket mindre kunna hysas som dess egen arbetskapacitet är beroende av
att detta hålles i gott skick. Ej heller kan ett sådant arrangemang vara ägnat
att framkalla risk för att — som antytts i utredningen — referensbiblioteket
efter hand skall bli ett nytt riksdagsbibliotek. Just genom att det gestaltas
som i första hand ett hand- och arbetsbibliotek för ett organ med övervägande
icke-biblioteksmässiga funktioner synes en sådan utveckling effektivt
motverkas. — Med att referensbiblioteket handhaves av upplysningstjänsten
är fullt förenligt med att denna vid behov bör kunna få anlita riksdagsbiblioteket
— förutom genom sedvanligt nyttjande av dess samlingar — i bibliotekstekniskt
hänseende, t.ex. genom att därifrån beställa katalogkort.
Hur vården av de i § 1 reglementet för riksdagsbiblioteket nämnda samlingar,
som skulle kvarstanna i riksdagshuset vid bibliotekets bortflyttning
— riksdagsledamöternas handbibliotek, klubbrummens och utskottens boksamlingar
in.in. — skall ordnas är en fråga som icke direkt rör upplysningstjänsten.
För dess del finnes i princip inget att invända mot att denna
hittills föga betungande arbetsuppgift alltjämt handhaves av riksdagsbiblioteket.
Upplysningstjänsten är dock givetvis beredd att, om så önskas,
åtaga sig även denna service.
Vad däremot angår förmedlingen av kontakter mellan ett bortflyttat riksdagsbibliotek
till nyttjare i riksdagshuset synes denna med fördel — som
utredningen också tänkt sig — kunna utövas genom den biblioteksutbildade
tjänsteman som har avsetts för tillsynen över referensbiblioteket. Riksdagens
ledamöter och kanslier svarade 1965 enligt av riksdagsbiblioteket lämnad
statistik för i genomsnitt endast ca 6 hemlån per arbetsdag och det finns
ingen anledning att räkna med någon större ökning efter en utflyttning,
snarare tvärtom. Att för detta ändamål anordna en regelrätt låneexpedition
och där placera särskild personal måste betecknas som eu uppenbar överorganisation.
Hänförandet av nämnda förmedlingsuppgift till upplysningstjänsten
är även i och för sig naturligt, då önskemål om t.ex. viss litteratur
från riksdagsledamöternas sida ofta har samband med till upplysningstjänsten
lämnade informationsuppdrag.
1 fråga om personalbehovet för referensbiblioteket in.in. synes det vara
5—Bihang till riksdagens protokoll 1900. 8 samt. Nr M
54
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
tillräckligt — i varje fall sedan omorganisationen slutförts — att i överensstämmelse
med utredningen beräkna en tjänsteman i byråsekreterares löneställning.
Tillfällig ersättare för denna kan tagas bland upplysningstjänstens
amanuens- eller kontorspersonal.
Stockholm den 25 april 1966
Sven Falkehed Erling Fridolfsson Tryggve Byström
Lena Axelsson-Westlund Catharina Rudhe
Bankoutskottets utlåtande nr hl år 1966
RIKSGÄLDSKONTORET
55
BILAGA 5
Till
Riksdagens Bankoutskott
Genom skrivelse den 8 nästlidna februari har bankoutskottet anhållit om
riksgäldsfullinäktiges yttrande över två motioner, I: 42 och II: 76, angående
arbetsrum m.m. för riksdagens ledamöter.
Med anledning härav får fullmäktige anföra följande.
Motionärerna har hemställt om utredning genom talmanskonferensens
försorg av möjligheterna att förverkliga ett i motionerna framfört förslag
om att genom i riksdagshusplanen nedsänkta huskroppar få fram ett stort
antal arbetsrum för riksdagsledamöterna, jämte garageringsutrymme för
deras bilar. Förslaget synes förutsätta, att även utrymmena under gångbanorna
vid riksdagshusets norra och södra gavlar skulle kunna utnyttjas för
det ifrågavarande ändamålet. Detta kan emellertid svårligen låta sig göra
med hänsyn till där befintliga anordningar för riksdagshusets drift (bl.a.
tankanläggningar och luftintag). Antalet rumsenheter, möjliga att utvinna
vid förslagets genomförande, skulle därmed reduceras något, uppskattningsvis
med 20 procent. Bortsett härifrån finner fullmäktige emellertid förslaget
vara av betydande intresse liksom också den argumentering, som motionärerna
anfört till stöd för detsamma.
Även enligt fullmäktiges mening är det angeläget att söka åstadkomma
erforderliga arbetsrum för riksdagsledamöterna i så nära anslutning till
riksdagshuset som möjligt och att därvid tages i anspråk utrymmen, som ej
lämpligen och mer ekonomiskt kan utnyttjas för andra ändamål. Fullmäktige
vill redan nu omnämna, att fullmäktige särskilt beaktat dessa båda synpunkter
vid den kompletterande utredning av frågan om riksdagsbibliotekets
eventuella utflyttning till kv. Vinstocken, som uppdragits åt fullmäktige
av höstriksdagen och vars resultat fullmäktige avser att inom kort redovisa
till bankoutskottet. Denna utredning har visat, att, om anspråken på
rumsstandard ej sättes alltför högt, ett betydande tillskott av arbetslokaler
för riksdagsledamöterna kan erhållas inom själva riksdagshuset under förutsättning
av bibliotekets utflyttning.
Motionärernas föreliggande förslag förutsätter omfattande byggnadsåtgärder
och därtill på en plats, som brukat betecknas såsom ett av de ur
arkitektoniska och stadsplaneringssynpunkter känsligaste och viktigaste i
vårt land. Sistnämnda förhållande torde vara en huvudsaklig anledning till
att av de många förslag till omdaning av riksdagshusplanen — varibland
även sådana avseende en underjordisk garageanläggning under riksdagshusplanen
— som under årens lopp framkommit, delvis som resultat av särskilda
sakkunnigutredningar, icke något hittills kommit till utförande.
I detta sammanhang torde också böra erinras om att äganderättsförhållandena
mellan staten och Stockholms stad beträffande Helgeandsholmen ej är
fullt klarlagda och att någon stadsplan ej finnes fastställd för detta område
(jfr BoU:s uti. nr 29/1963, s. 23).
56
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
Det säger sig självt att mot bakgrund av nu angivna förhållanden ett byggnadsföretag
av den omfattning och karaktär, varom här är fråga, nödvändigt
måste föregås av ingående och alltså även tidskrävande överväganden. Bl/a.
måste den arkitektoniska aspekten noga övervägas samt garagefrågan få en
acceptabel lösning samtidigt med övriga ifrågasatta byggnadsåtgärder, vilket
i sin tur kräver eu samordning med stadens trafikplanering. Härtill kommer,
att själva projekterings- och byggnadsarbetet kan beräknas komma att
kräva en avsevärd tid. Efter hörande av sakkunskap i olika av projektet berörda
frågor har fullmäktige — även om tiden inte medgett ingående tekniska
utredningar — kommit till den uppfattningen, att motionärernas förslag,
även om man är beredd att sätta in stora arbetskraftsresurser och kostnader
för projektets förverkligande, i vart fall icke kan förväntas ge någon
jämförelsevis snabb lösning av riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga, något
som motionärerna torde ha åsyftat och som fullmäktige finner nödvändigt.
Det av riksdagen redan godtagna förslaget om utnyttjande för ändamålet
av Rosenbadsfastigheten samt fullmäktiges i ovan berörda utredning
innefattade förslag om utnyttjande av riksdagsbibliotekets efter en utflyttning
till kv. Vinstocken ledigblivna lokaler ger, såvitt fullmäktige kan förstå,
ett betydligt snabbare och i det närmaste lika stort tillskott av arbetsrum
för ledamöterna, nämligen 100—120 rum i ett första skede, jämte ett
betydligt större antal arbetsplatser. Härtill kan nämnas, att även andra uppslag
till lösande på något längre sikt av riksdagens olika lokalproblem, särskilt
då riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga, under senare tid framkommit,
vilka synes förtjänta av beaktande, därav en idéskiss till ett förslag om
delvis nedsänkta flyglar på riksdagshusplanens flanker, ett förslag som i
mycket påminner om det motionärerna nu framfört. Fullmäktige har berört
detta förhållande i sin skrivelse till bankoutskottet under hösten 1965
med förslag angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga (se BoU:s uti.
nr 62/1965), varvid fullmäktige framförde tanken på tillsättandet av en särskild
kommitté för planläggning och genomförande av mer permanenta anordningar
för lösande av riksdagens lokalfrågor i sin helhet och för planeringen
av olika långtidsperspektiv. Bankoutskottet och riksdagen ställde sig
positiva till detta förslag; frågan om en sådan kommitté ansågs emellertid
böra vila i avvaktan på ställningstagandet till de förslag, som kunde komma
från riksdagens organisationsutredning.
Slutligen vill fullmäktige framhålla, att definitiv ställning till motionärernas
förslag och andra föreliggande mera genomgripande ombyggnadsprojekt
i fråga om såväl riksdagshuset som riksdagshusplanen i vart "fall lämpligen
icke bör tagas innan ökad klarhet vunnits i författningsfrågan.
Fullmäktige har sålunda kommit till den uppfattningen, att de nu ifrågavarande
motionerna icke för närvarande bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande och vice
ordförande samt herrar Svensson, Fredriksson, Johansson, Östman och
Svanberg ävensom riksgäldsdirektören.
Stockholm den 3 mars 1966
På fullmäktiges vägnar:
Lars Lindmark
/ Torsten Bjerlöw
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr \7 år 196G
b 7
RIKSDAGENS
FÖRVALTNINGSKONTOR
BILAGA G
Till
Riksdagens Bankoutskott
Med anledning av bankoutskottets remiss den 27 maj 1966 med hemställan
om utlåtande över dels fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den
10 mars 1966 med kompletterande utredning angående eventuell utflyttning
av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken samt den i anledning av skrivelsen
väckta motionen I: 659, dels de likalydande motionerna I: 42 och II: 76 om
arbetsrum och parkeringsutrymme för riksdagens ledamöter får styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor anföra följande.
Inledande synpunkter
Riksdagens lokalproblem på såväl längre som kortare sikt måste givetvis
bedömas med hänsyn till konsekvenserna av en grundlagsreform och en
eventuell övergång till enkammarsystem. Man bör därför undvika att nu
engagera sig i sådana lösningar av aktuella lokalproblem som är kapitalkrävande
och som binder framtida ställningstaganden. Å andra sidan är tillgången
på arbetsrum för riksdagsledamöter och för tjänstemän inom den
inre riksdagsförvaltningen f.n. så knapp att styrelsen ansett sig böra förorda
eller vidta vissa åtgärder, som styrelsen funnit omedelbart erforderliga och
som får anses finansiellt försvarliga samt utan bindningar för framtida
beslut. Innan styrelsen går närmare in härpå, vill styrelsen emellertid redovisa
vissa synpunkter på riksdagens lokalfråga på längre sikt.
Även om ett slutgiltigt ställningstagande till riksdagens lokalproblem är
beroende av beslut i författningsfrågan, kan vissa förberedande åtgärder vidtas
som underlättar ett sådant ställningstagande, när en författningsreform
beslutats. Till dylika åtgärder hör bl.a. ett klarläggande av vilket tillskott av
rum en ombyggnad av riksdagshuset respektive en nybyggnad inom samma
kub skulle medföra, hur lång tid ett genomförande av de olika alternativen
skulle ta samt kostnaderna för desamma. Det är alltså här icke fråga om den
detaljerade utformningen eller närmare dispositionen av ett riksdagshus
utan om en jämförande utredning avsedd att med utgångspunkt från angivna
väggmått, utrustning m.m. belysa de olika alternativen i dessa tre hänseenden.
Förvaltningskontorets styrelse har till förberedande diskussion tagit upp
dessa spörsmål samt frågan om parkeringsutrymmen för riksdagsledamöternas
m.fl. bilar. En mycket preliminär genomgång av det tillskott av lokaler
och parkeringsutrymmen som sannolikt kan utvinnas vid de olika alternativen
samt vid ett utnyttjande av riksbankens nuvarande tomt har härvid
öppnat delvis nya perspektiv på lokal- och parkeringsfrågorna vid en fortsatt
förläggning av riksdagshuset på Helgeandsholmen och ådagalagt beho
-
58
Bankoutskottets utlåtande nr M år 1966
vet av en jämförande utredning av här avsett slag. Styrelsen avser att i
annat sammanhang återkomma till denna fråga men har redan nu velat
redovisa dessa synpunkter såsom allmän bakgrund till sitt utlåtande i det
följande med anledning av bankoutskottets remiss.
Riksdagsbibliotekets utflyttning
På bankoutskottets hemställan (Bali 1965: 62) godkände riksdagen i fjol
vissa av riksgäldsfullmäktige framlagda riktlinjer och förslag i fråga om
anskaffande av arbetsrum för riksdagsledamöter. Förslagen åsyftade eu
begränsad utflyttning av vissa organ från riksdagshuset. Av dessa har Riksdagens
revisorers kansli och Nordiska rådets svenska delegations kansli
numera flyttat till lokaler utanför riksdagshuset. Vad gäller riksgäldsfullmäktiges
förslag om flyttning av riksdagsbiblioteket, som da även innefattade
den fr.o.m. den 1 juli 1966 i förvaltningskontoret inordnade upplysningstjänsten
(IvBaU 1966: 1 ), beslöt riksdagen i enlighet med bankoutskottets
hemställan. I överensstämmelse härmed skulle upplysningstjänsten
kvarstanna i riksdagshuset, medan fullmäktige i fråga om själva riksdagsbibliotekets
flyttning till kv. Vinstocken vid Gustav Adolfs torg fick i uppdrag
att verkställa viss kompletterande utredning.
Resultatet av den nya utredningen har redovisats i ett betänkande, som
riksgälds full mäktige överlämnat till bankoutskottet med skrivelse den It)
mars 1966.
Enligt utredningen skulle bibliotekets utåtriktade verksamhet förläggas
till bottenvåningen i kv. Vinstocken (den stora bankhallen in.fl. utrymmen),
medan den nedre våningen helt avsetts som bokmagasin. Genom bibliotekets
flyttning skulle inom riksdagshuset frigöras utrymmen som kan nyttjas för
cirka 60 arbetsrum, härav bl.a. 29 smårum i bokmagasinen under andra
kammaren.
Riksdagsbibliotekets styrelse avstyrker fullmäktiges förslag och tillstyrker
motionen 1: 659, vari hemställes att riksdagen måtte besluta att någon
flyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken icke måtte komma till
stånd.
Om frågan om riksdagsbibliotekets flyttning till kv. Vinstocken skulle
avgöras uteslutande med hänsyn till det antal utrymmen för arbetsrum för
riksdagsledamöter som enligt riksgäldsfullmäktiges kompletterande utredning
kan frigöras inom riksdagshuset, skulle förvaltningskontorets styrelse
såsom närmast ansvarig för riksdagens lokalfrågor knappast tveka att förorda
en sådan flyttning. Utvecklingen av riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga
har nämligen under senare år varit ogynnsam. Såsom framgår av en
Inom förvaltningskontoret företagen inventering (se bilaga A) stöd vid 1952
års ingång 39 arbetsrum till ledamöternas förfogande. Trots att riksdagens
revisorers kansli och Nordiska rådets svenska delegations kansli flyttats till
lokaler utanför riksdagshuset, hade antalet egentliga ledamotsrum den 1
september i år nedgått till 10. Den främsta anledningen härtill är snabbprotokollets
tillkomst år 1952, då de flesta av entresolvåningens rum ställdes till
stenografernas förfogande, samt ianspråktagande av ledamotsrum för partikansliernas
räkning. Ett tillskott av cirka 60 ledamotsrum inom riksdagshuset
skulle därför utgöra ett värdefullt bidrag till en provisorisk lösning
av ledamöternas arbetsrumsproblem.
Styrelsens ställningstagande måste emellertid bli beroende av även andra
omständigheter. En sådan omständighet är styrelsens inledningsvis antydda
ltankoutskottets utlåtande nr 47 år 1!)(>6 59
bedömning av riksdagens lokalfrågor på längre sikt. En annan är riksdagens
beslut att upplysningstjänsten skall kvarstanna i riksdagshuset. Om riksdagsbiblioteket
flyttas till kv. Vinstocken, anses det enligt fullmäktiges utredning
erforderligt att inom riksdagshuset bygga upp ett referensbibliotek
för bl.a. riksdagsledamöternas och icke minst upplysningstjänstens behov.
Kostnaderna för ett sådant bibliotek omfattande cirka 400 löpmeter, som till
övervägande delen torde komma att medföra en dubblering av viss litteratur
i kv. Vinstocken, bar av chefen för riksdagsbiblioteket och en av riksgäldsfullmäktiges
arbetsgrupp anlitad biblioteksexpert uppskattats till cirka
400 000 kr. Styrelsen ställer sig tveksam till lämpligheten av ett sådant
arrangemang bl.a. med hänsyn till att det kan komma att övervägas att förlägga
riksdagsbiblioteket till det nuvarande riksbankshuset, när detta i
sinom tid ställes till riksdagens förfogande.
Vid en flyttning till kv. Vinstocken skulle enligt utredningen den sammanlagda
mängden hyllor i bibliotekslokalerna bli cirka 2% gånger större
än i riksdagshuset. En avvägning mellan denna fördel och åtskilliga andra
positiva faktorer i utredningsförslaget, å ena sidan, och de med eu utflyttning
från riksdagshuset förenade komplikationerna för bl.a. själva biblioteksverksamheten
och för upplysningstjänsten samt de kostnadsmässiga
konsekvenserna, å andra sidan, har föranlett förvaltningskontorets styrelse
att mot bakgrunden av sin allmänna bedömning av riksdagens lokalfrågor
undersöka, huruvida icke en gallring av riksdagsbibliotekets nuvarande litteratur
skulle kunna öppna möjligheter att tillgodose olika intressenter på
relativt kort tid. Härvid har följande framkommit.
Litteraturen i de under andra kammarens plenisal belägna bokmagasinen
med en golvyta å sammanlagt 320 kvm torde — eventuellt efter viss omdisponering
av litteraturen inom riksdagshuset — utan större olägenhet för
biblioteksverksamheten och upplysningstjänsten kunna flyttas till de lokaler
i nedre våningen i kv. Vinstocken, vilka f.n. reserverats för riksdagsbibliotekets
räkning''. Härigenom skulle enligt de ritningar (skiss 16 och 18,
bilaga 2 och 31) som åtföljer riksgäldsf ull mäktiges kompletterande utredning,
utrymmen för 29 ledamotsrum (smårum) frigöras. Rummen hlir icke
idealiska med tanke på den delvis låga takhöjden och avsaknaden av dagsljus
i de flesta fall. Men de blir dock lättillgängliga för ledamöterna och
torde fylla sitt ändamål med särskilt beaktande av att fråga är om arbetsrum
för icke permanent bruk.
Enligt vad förvaltningskontoret under hand inhämtat torde nedre våningen
i kv. Vinstocken snabbt kunna färdigställas efter erhållen order. Följande
tidsplan har preliminärt uppgjorts:
färdigställande av lokalerna i kv. Vinstocken, beställning, leverans
och montering av compactushyllor .......................... 3 mån.
utflyttning från riksdagshuset .............................. 1 »
byggnadsarbeten för färdigställande av 29 rum inom riksdagshuset 6 »
10 mån.
Det i entresolvåningen mellan första och andra kammaren förvarade utländska
parlamentariska trycket m.m. tillhör icke den högfrekventa litteraturen.
Hälften av detta förråd kan flyttas till ett av riksdagsbiblioteket disponerat
gårdsutrymme och den andra hälften kan flyttas till statens biblioteksdepå
i Bålsta. Härigenom friställes utrymmen för 5 rum om vardera
8 kvm. i entresolvåningen.
1 Här ej återgivna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
f.O
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
Följande tidsplan har uppgjorts:
utflyttning ........................................... 1—2 mån.
byggnadsarbeten ...................................... 1 s
2—3 mån.
Utanför handbiblioteket kan ordnas ett arbetsrum och vid fönster i bibliotekets
läsesalar 6 arbetsplatser. Tidsåtgången för dessa arbeten kan uppskattas
till 1 mån.
Härutöver förtjänar ytterligare ett uppslag att övervägas, nämligen frågan
om icke vissa utrymmen under taken i anslutning till vindsvåningen kan
iordningställas till ledamotsrum (smårum). En preliminär undersökning
synes ge vid handen att här skulle kunna frigöras utrymmen för cirka 20
ledamotsrum om vardera 12 kvm. med en takhöjd ej understigande 2,5 m„
samtliga rum med dagsljus via fönster eller takkupoler. Tidsåtgången för
iordningställandet kan uppskattas till 6 mån. Styrelsen avser att ytterligare
pröva denna utväg.
Kostnaderna för här avsedda åtgärder kan uppskattas till följande.
29 rum i nuv. bokmagasin under andra kammaren 450 000 kr.
5 rum å 8 kvm. i entresolvåningen...................... 28 000 kr.
1 rum invid handbiblioteket............................ 5 000 kr.
6 arbetsplatser i läsesalarna........................... 15 000 kr.
Summa 35 rum 498 000 kr.
6 arbetsplatser
vartill kommer
flyttningskostnader ................................... 25 000 kr.
compactushyllor i kv. Vinstocken ...................... 100 000 kr.
Tillhopa 623 000 kr.
En viss förstärkning av riksdagsbibliotekets vaktmästarpersonal torde bli
nödvändig vid utflyttning från bibliotekets nuvarande förråd.
Ett iordningställande av vindsutrymmena för arbetsrum har överslagsvis
beräknats till 300 000 kr., vartill kommer kostnaderna för en omläggning av
första kammarens ventilationssystem, cirka 35 000 kr.
Av de medel som riksdagen anvisat för ombyggnad och inredning av kv.
Vinstocken beräknas — oavsett vem som skall disponera lokalerna — cirka
1 050 000 kr. för iordningställande av de lokaler i bottenvåningen och nedre
våningen, som i riksgäldsfullmäktiges utredning avsetts för riksdagsbiblioteket.
Härutöver uppskattas engångskostnaderna för ombyggnads- och ändringsarbeten
för att anpassa lokalerna till biblioteksverksamhet samt för inredning,
personalförstärkning m.m., inklusive kostnaderna för ett referensbibliotek,
till 1 200 000 kr., varav 100 000 kr. för bibliotekets flyttning. De
ökade löpande kostnaderna uppskattas i utredningen till cirka 140 000 kr.
Genom här avsedda begränsade åtgärder skulle man sålunda — bortsett
från iordningställandet av vindsutrymmena — för en kostnad, som med
allenast cirka 223 000 kr. överstiger de i den remitterade utredningen uppskattade
kostnaderna enbart för ett nytt referensbibliotek, inom riksdagshuset
kunna frigöra utrymmen för 35 rum och 6 arbetsplatser och samtidigt
bereda riksdagsledamöterna och upplysningstjänsten m.fl. fortsatt tillgång
BunkoutskoUelx utlåtande nr 47 ur 1066
61
till i princip oförändrad service samt förebygga de med en flyttning av hela
riksdagsbiblioteket förenade komplikationerna för den egentliga biblioteksverksamheten.
Samtidigt kan inom nämnda kostnadsram riksdagsbibliotekets
behov av erforderliga magasinsutrymmen, cirka 4 000 meter, tillgodoses
i nedre våningen i kv. Vinstocken inom nära räckhåll från riksdagshuset.
Övriga utrymmen i nedre våningen och i bottenvåningen i kv. Vinstocken
efterfrågas av utrikesdepartementet för bl.a. arkiv- och biblioteksändamål.
Med hänsyn till vad nu sagts och mot bakgrunden av styrelsens inledningsvis
antydda allmänna bedömning av riksdagens lokalfrågor anser förvaltningskontorets
styrelse att övervägande skäl talar för en mera begränsad
utflyttning av riksdagsbiblioteket och föreslår att bankoutskottet hos riksdagen
hemställer att riksdagen måtte besluta om utflyttning av riksdagsbiblioteket
i enlighet med vad styrelsen i det föregående anfört, vilket i huvudsak
innebär bifall till hemställan i motion I: 659. Utöver de rum som skulle
tillkomma genom de av styrelsen här förordade åtgärderna får riksdagen
enligt nu föreliggande planer den 1 januari 1967 tillgång till 60 rum i Rosenbad,
när utrikesdepartementet de sista dagarna i december innevarande år
flyttar från Rosenbad till kv. Vinstocken. Tillhopa skulle sålunda inom
beräknade 10 månader efter riksdagens beslut i riksdagsbibliotekets flyttningsfråga
95 rum och 6 arbetsplatser ställas till riksdagens förfogande.
Frågan om den närmare fördelningen av de ledigblivna rummen i Rosenbad
avser styrelsen inom den närmaste tiden uppta till överläggning med
partigrupperna. Såsom bankoutskottet framhållit i sitt av riksdagen i förevarande
hänseende godkända utlåtande 1965: 62 synes det icke uteslutet att
en förläggning av gruppkanslierna helt eller delvis till Rosenbad skulle kunna
innebära en i många hänseenden rationell lösning och medföra ett bättre
utnyttjande av de delvis mycket rymliga rumsenheterna där än om ifrågavarande
lokaler uteslutande disponeras som ledamotsrum. Enligt styrelsens
uppfattning bör inom riksdagshuset tillgängliga och framdeles frigjorda
utrymmen i första hand användas för ledamotsrum. För partikansliernas
räkning torde inom riksdagshuset i princip böra reserveras ett eller två rum,
medan partikansliernas övriga berättigade utrymmesbeliov torde få tillgodoses
utanför riksdagshuset. Härvid träder de i många fall förstklassiga rummen
i Rosenbad i förgrunden.
Över de av bankoutskottet till styrelsen remitterade likalydande motionerna
1:42 och 11:76 år 1966 om arbetsrum och parkeringsutrymme för
riksdagens ledamöter har förvaltningskontoret inhämtat yttrande från byggnadsstyrelsen
(bilaga B). I motionerna hemställes att riksdagen ville uppdraga
åt talmanskonferensen att utreda möjligheterna att genom i riksdagshusplanen
nedsänkta huskroppar få fram för riksdagsledamöternas behov
erforderligt antal arbetsrum samt parkeringsutrymme för deras bilar. I
motionerna anges att i vardera flygeln — en utmed Strömmen och en utmed
Stallkanalen — skulle kunna rymmas 70 å 80 arbetsrum. De cirka 150 arbetsrum
som på detta sätt erhålles skulle enligt motionerna kunna kompletteras
med en motsvarande byggnad inrymd under Norrbro med fasad mot Strömparterren.
Av byggnadsstyrelsens yttrande framgår att de i motionerna föreslagna i
riksdagshusplanen »nedsänkta» huskropparna utmed Strömmen och Stallkanalen
tekniskt är möjliga att genomföra. Under Norrbro anses däremot
62
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
enligt yttrandet en sådan byggnad ej kunna uppföras utan väsentliga omgestaltande
ingrepp i brokonstruktionen eller utförande av en helt ny bro.
I motionerna anses vidare böra övervägas att bruka riksdagshusplanens
inre för underjordiska garage för riksdagsmännens räkning. Detta förslag
är enligt byggnadsstyrelsen mycket angeläget. Av tekniska skäl bör de i
motionerna föreslagna arbetena under riksdagshusplanen utföras i ett sammanhang.
Tidsåtgången för de i motionerna föreslagna arbetena bedömes av byggnadsstyrelsen
till omkring 6 år. Kostnaderna för arbetsrummen mot Strömmen
och Stallkanalen har av byggnadsstyrelsen överslagsmässigt uppskattats
till 5—7 milj. kr. och för parkeringsbyggnaden till 12—15 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen finner att i nuvarande läge en lösning av arbetsrumsfrågan
enligt motionärernas förslag bör ställas i relation till möjligheterna
för riksdagen att erhålla lokaltillskott inom den närmaste 1 O-årsperioden
samt redovisar i detta sammanhang — bortsett från de genom en utflyttning
av riksdagsbiblioteket frigjorda utrymmena för cirka 60 arbetsrum —
dels ett tillskott under år 1967 i Rosenbad å cirka 60 rum, dels ett tillskott
genom riksbankshusets friställande av cirka 160 rum, dels ett tillskott genom
ombyggnad av riksdagshuset i samband med övergång till enkammarsystem
å cirka 180 rum eller ett sammanlagt tillskott under den närmaste
10-årsperioden å cirka 400 rum. Mot bakgrund härav anser byggnadsstyrelsen
att de i motionerna föreslagna byggnaderna för närvarande icke bör
komma till utförande. Lösandet av arbetsrumsfrågan bör enligt yttrandet
planeras i ett större sammanhang.
Förvaltningskontorets styrelse kan mot bakgrunden av sin inledningsvis
berörda allmänna bedömning av riksdagens lokalfrågor ansluta sig till den
slutsats, vartill byggnadsstyrelsen kommit och är sålunda för närvarande
icke beredd att biträda det i motionerna 1: 42 och II: 76 år 1966 framförda
förslaget om en utredning av det slag motionärerna åsyftar.
I detta ärendes behandling har deltagit styrelsens ordförande och vice
ordförande samt fru Kristensson och herrar Augustsson, Sterne, Wärnberg
och östrand; den sistnämnde dock ej vid yttrandets slutjustering.
Stockholm den 20 september 1966
RIKSDAGENS
FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:
Sigurd Lindholm
/ Sture Lannefjord
Bankoutskottets utlåtande nr W år 1966
63
Bilaga A
Redovisning av tillgången på smårum ursprungligen ämnade som ledamotsrum
Ledamöter
Saldo
Partiled.
in. fl.
Parti-
kanslier
Tjänste-
män
Nord. R.
Talm.
Statsr.
U. ordf.
m. fl.
Före 1952............
39
1952............
—14»
25
+ 141
1953—1963............
— 42
21
+ 42
1953—1963............
+ 2»
1953 1963..
— 44
17
+ 4‘
1953—1963............
+ l5
+ l6
1964............
+ 56
22
+ 26
1965............
- I7
21
+ l7
1/1 1966............
—168
5
+ 148
+ 28
+ 12»
17
— 7»
» 1966............
— 610
11
+ l19
+ 510
hösten 1966............
— I11
10
+ l11
Saldo 1/9 —66
10
6
22
17
0
22
1 Snabbprotokollen infördes och de flesta av entresolvåningens rum ställdes till stenografernas
förfogande.
2 Fyra partiledare erhöll egna rum.
3 Delning av sammanträdesrum i attikvåningen åt folkpartiet.
4 Nordiska rådet erhöll fyra rum.
6 Tillbyggnad i vindsvåningen av två rum.
6 Ombyggnad av tjänstebostäder.
7 Kommunisternas partiledare erhöll eget rum.
8 Partikanslierna utökades. Begärde och fick följande antal rum: Soc.dem. 4, Folkpartiet 3,
Högern 2, Centerpartiet 3, Kom. 1 och MBS 1 rum; tillsammans 14. Dessutom begärde och erhöll
AK:s kansli 1 rum och skrivbyrån 1 rum, båda i vindsvåningen.
9 Riksdagens revisorer och Nordiska rådet utflyttades. 12 ledamotsrum -f 1 konf.rum utvinnes.
10 Följande tilldelades rum: Lönedelegationens ordf. 1 rum, partikanslierna 5, (soc.dem.
1 rum, högerpartiet 3 rum, centerpartiet 1 rum).
11 Sekreterare åt styrelse och direktör för förvaltningskontoret.
Partikansliernas rumsinnehav är följande:
(Förtroenderådsrum, sekr.rum och partiledarrum ej medtagna.)
Jord vån.
Vindsvån.
Attikvån. Summa
Soc.dem...............
............ 4
1
5
Folkpartiet............
3
2 5
Högerpartiet..........
............ 5
5
Centerpartiet..........
5
Kommunister..........
1
1
MBS.................
1
i
Summa 22
64
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966
KUNGLIGA BYGGNADSSTYRELSEN
Bilaga B
Genom skrivelse den 29 augusti från Riksdagens förvaltningskontor har
byggnadsstyrelsen anmodats avge yttrande över motion nr 76 av herrar
Turesson m.fl. om arbetsrum m.m. för riksdagens ledamöter samt likalydande
motion nr 42 i Första kammaren.
Byggnadsstyrelsen får med anledning härav anföra följande.
De i motionen föreslagna nybyggnaderna under riksdagshusplanens marknivå
är tekniskt möjligt att genomföra. Under Norrbro kan däremot ej en
sådan byggnad upptöras utan väsentliga, omgestaltande ingrepp i brokonstruktionen
eller utförande av en helt ny bro. Ett överslag ger vid handen
att utrymmet för det i motionen nämnda antalet små rum (150 st.) med
fönster mot Strömmen och Stallkanalen är tillräckligt. Utrymmena under
mark framför riksdagshusets gavlar disponeras nu för riksdagshusets ventilationsanläggning
och oljecisterner, vilket förhållande reducerar rumsantalet
eller medför kostnader för ändringsarbeten.
För såväl riksdagen som statsdepartementen föreligger ett stort behov
av parkeringsplatser. Förslaget om att under riksdagshusplan bygga parkeringsrum
är därför mycket angeläget. Denna tanke har också tidigare framförts
i samband med utredning om riksdagsiedamöternas bostadsfråga. Av
tekniska skäl bör de föreslagna arbetena under riksdagshusplanen utföras i
ett sammanhang.
Tidsåtgången för dessa arbeten, innefattande planering, projektering och
byggande, bedömes av styrelsen till omkring 6 år.
Kostnaden för de föreslagna arbetsrummen mot Strömmen och Stallkanalen
har av styrelsen överslagsmässigt uppskattats till 5—7 milj. kr. och för
parkeringsbyggnaden till 12—15 milj. kr.
Styrelsen vill härtill framhålla att utformningen av de i motionen nämnda
fönsterfasaderna mot vattenrummen är ett synnerligen svårbemästrat arkitektoniskt
problem. Från stadsbildssynpunkt skulle en omvandling av de
solida granitkajerna kunna få en ödesdiger verkan.
Då de föreslagna arbetsrummen, enligt motionen, bedömes få relativt låg
utnyttjningsgrad, ifrågasätter styrelsen nödvändigheten av dagsljus i rummen.
Utan detta krav skulle en friare planering kunna göras, innebärande
större rumsantal, bättre kommunikationer och ett dubbelsidigt utnyttjande
av korridorerna, samt en större frihet vid genomförandet av byggnadsarbetena.
Som framgår av ovanstående skulle arbetena bli tidskrävande och kostnaderna
betydande. Enligt styrelsens mening bör planering av sådana större
nybyggnadsarbeten på Helgeandsholmen föregås av en grundlig utredning
och programmering av riksdagens lokalbehov, vilket i sin tur är beroende
åv beslut i författningsfrågan. Som bakgrund måste också finnas ett slutligt
ställningstagande till gestaltningen av stadspartiet Slottet—Gustav
Adolfs torg. I samband med planeringen bör även prövas i vilken utsträckning
nuvarande anläggningar, efter riksbankens bortflyttning, skall ombyggas
eller ersättas med ny byggnad.
Styrelsen finner att i nuvarande läge en lösning av arbetsrumsfrågan en
-
Bankoutskottets utlåtande nr \7 ur 1966
65
ligt det i motionen framlagda förslaget bör ställas i relation till här nedan
nämnda möjligheter att för riksdagen erhålla lokaltillskott inom den närmaste
1 O-årsperioden.
Inom kv. Rosenbad erhåller riksdagen under år 1967 enligt föreliggande
beslut ca 60 rum. Vid utnyttjandet av dessa bör på längre sikt övervägas för
vilka av riksdagens funktioner lokalerna skall tagas i anspråk.
Det nu aktuella förslaget om utflyttning av riksdagsbiblioteket till kv.
Vinstocken skulle medföra att inom riksdagshuset utrymmen frigöres, som
kan utnyttjas för ca 60 arbetsrum. Utflyttningen av biblioteket kan genomföras
under år 1967 under förutsättning att riksdagen fattar beslut i ärendet
under 1966.
Genom bortflyttning av riksbanken till nybyggnad vid Brunkebergstorg
kan, efter ombyggnad, i riksbankshuset erhållas ett lokaltillskott motsvarande
ca 160 rumsenheter. Vid nybyggnad på riksbankshusets plats torde ett
större antal rum kunna vinnas. Lokaler i riksbankshuset bedömes kunna bli
tillgängliga tidigast omkring år 1975.
Vid övergång till enkammarsystem kan inom riksdagshuset ca 180 arbetsrum
erhållas, under förutsättning att Första kammarens plenisal bortrives
och kontorsrum uppföres i 6 våningsplan kring den därvid erhållna öppna
gården.
Sammanfattningsvis kan således, under 1967 ca 120 rum tillkomma för
riksdagen, varav 60 i riksdagshuset, och inom ungefär samma tid som erfordras
för byggandet av de i motionen föreslagna rummen under ovannämnda
förutsättningar beredas ytterligare ca 340 rum, i eller i direkt anslutning
till riksdagshuset.
Mot bakgrund av det anförda anser styrelsen att de i motionerna föreslagna
byggnaderna f.n. inte bör komma till utförande. Lösandet av arbetsrumsfrågan
bör planeras i ett större sammanhang.
Olof Eriksson
Teknisk direktör
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1966:395 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. jämte motioner i ämnet. a1 i texten
- Rskr. 1966:396 Skrivelse till styrelsen för riksdagsbiblioteket i anledning av dels skrivelse från riksgäldskontoret angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till a1 i texten
- Rskr. 1966:397 Skrivelse till styrelsen för riksdagsbiblioteket i anledning av dels skrivelse från riksgäldskontoret angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till a1 i texten