Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels skrivelse från riksgäldslcontoret angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken, dels motioner om arbetsrum för riksdagens ledamöter m. m. Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande en skrivelse och vissa motioner, vilka alla berör riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.

1966-11-15 · 65 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:47, Utlåtande i anledning av dels skrivelse från riksgäldslcontoret angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken, dels motioner om arbetsrum för riksdagens ledamöter m. m. Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande en skrivelse och vissa motioner, vilka alla berör riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1966

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av dels skrivelse från riksgäldslcontoret angående

eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till

kvarteret Vinstocken, dels motioner om arbetsrum för

riksdagens ledamöter m. m.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande en skrivelse och vissa motioner,

vilka alla berör riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.

I anslutning till att frågan om anslag för kronans förvärv av fastigheten

i kvarteret Vinstocken vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm våren 1965 prövades

av riksdagen, uppdrog riksdagen åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

framlägga förslag beträffande riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga (BoU :s

uti. nr 36). I november samma år överlämnade fullmäktige till bankoutskottet

en utredning i ämnet, vari föreslogs att i nämnda fastighet skulle direkt

för riksdagens räkning utnyttjas huvuddelen av bottenvåningen samt källarvåningen,

vilka utrymmen föreslogs disponerade av riksdagsbiblioteket inklusive

riksdagens upplysningstjänst. Härutöver skulle vissa lokaler i kvarteret

Rosenbad friställas för riksdagens räkning av utrikes- och handelsdepartementen

mot att dessa erhöll motsvarande lokaltillskott i kvarteret Vinstocken

eller annorstädes. På bankoutskottets hemställan (uti. nr 62) godkände

riksdagen de av riksgäldsfullmäktige framlagda riktlinjerna, dock

med undantag bl. a. för förslaget om flyttning av riksdagsbiblioteket. Beträffande

sistnämnda fråga fick fullmäktige i uppdrag att verkställa viss kompletterande

utredning.

Resultatet av den nya utredningen har redovisats i ett betänkande som

riksgäldsfullmäktige överlämnat till bankoutskottet med skrivelse den 10

mars 1966. Skrivelsen jämte betänkandet har fogats som bilaga 1 till detta

utlåtande, i vilket utskottet redovisar sitt ställningstagande till de däri

väckta förslagen. I betänkandet behandlas ingående hur de avsedda lokalerna

avses bli utnyttjade av riksdagsbiblioteket. Riksdagens upplysningstjänst,

vilken enligt riksdagens beslut på grundval av bankoutskottets senast

nämnda utlåtande bör kvarstanna i riksdagshuset och vilken för övrigt

fr. o. m. den 1 juli 1966 överförts från riksdagsbiblioteket till riksdagens

förvaltningskontor, omfattas icke av den tilltänkta flyttningen. De

genom bibliotekets flyttning ledigblivna lokalerna i riksdagshuset föreslås

enligt en detaljerad plan bli utnyttjade huvudsakligen för arbetsrum m. m.

åt riksdagens ledamöter.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 saml. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

Tillsammans med riksgäldsfullmäktiges skrivelse har utskottet till behandling

upptagit följande till utskottet hänvisade motioner, nämligen

dels den i anledning av skrivelsen väckta motionen nr 659 i första kammaren

av herr Kaijser, vari hemställts att riksdagen måtte besluta att någon

flyttning av riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken icke måtte komma

till stånd,

dels de likalydande motionerna nr 42 i första kammaren av herr Hiibinette

m. fl. och nr 76 i andra kammaren av herr Turesson m. fl., vari hemställts

att riksdagen ville uppdraga åt talmanskonferensen att utreda möjligheterna

att genom i riksdagshusplanen nedsänkta huskroppar få fram

för riksdagsledamöternas behov erforderligt antal arbetsrum samt parkeringsutrymmen

för deras bilar.

Beträffande motiveringen för vad som sålunda hemställts hänvisas till

motionerna I: 659 och II: 76.

Över riksgäldsfullmäktiges skrivelse och den i anledning därav väckta

motionen inhämtade utskottet under vårsessionen remissyttranden från

styrelsen för riksdagsbiblioteket och från Riksdagsbibliotekets personalförening.

I en skrivelse till utskottet framställde vidare ett antal befattningshavare

vid riksdagens upplysningstjänst erinringar med anledning av vissa

i biblioteksstyrelsens yttrande gjorda uttalanden. Ytterligare inhämtade utskottet

från riksgäldsfullmäktige yttrande över motionerna I: 42 och II: 76.

Här nämnda yttranden och skrivelse bifogas såsom bilagor 2—5.

Såsom utskottet under vårsessionen redovisade för riksdagen i sitt memorial

nr 41 fann utskottet det angeläget att styrelsen för riksdagens nyinrättade

förvaltningskontor fick tillfälle att inom ramen för sin allmänna

bedömning av riksdagens lokalproblem taga ställning till de i riksgäldsfullmäktiges

skrivelse och de nämnda motionerna framlagda förslagen, innan

utskottet fattade beslut om vad utskottet med avseende på dessa skulle

hemställa om hos riksdagen. Ett utlåtande från förvaltningskontorets styrelse

har nu inkommit och bifogas som bilaga 6.

Utskottet vill erinra om att riksdagen enligt dess i nyssnämnda memorial

gjorda hemställan har i skrivelse till Kungl. Maj :t givit till känna, att

riksdagen förväntade att ifrågavarande lokaler i kvarteret Vinstocken skulle

hållas reserverade för riksdagens räkning i avvaktan på riksdagens slutliga

beslut rörande riksdagsbibliotekets förläggning.

Utskottet

Strävandena att bereda riksdagens ledamöter bättre arbetsförhållanden

har under de senaste åren föranlett ett flertal delreformer, av vilka somliga

redan gett påtagliga resultat. Det mest svårlösta problem som möter på

detta område torde vara lokalfrågan. Starka önskemål från riksdagsleda
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Hankoutskottets utlåtande nr i 7 år 1966

3

möternas sida om att få tillgång till ett väsentligt ökat antal arbetsrum,

helst inom riksdagshuset, kräver att bli tillgodosedda. Samtidigt ställer de

växande partikanslierna och riksdagens egen likaledes växande förvaltningsoch

serviceorganisation större anspråk än tidigare på det begränsade lokalbeståndet.

Sedan riksdagen i maj 1965 givit riksgäldsfullmäktige i uppdrag att med

beaktande av vad bankoutskottet anfört i sitt då avgivna utlåtande nr 36

framlägga förslag beträffande riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga, redovisade

fullmäktige i november samma år resultatet av den begärda utredningen.

I sitt utlåtande nr 62 i anledning av fullmäktiges skrivelse i

ämnet kunde bankoutskottet konstatera, att en väsentlig höjning av antalet

för riksdagsledamöterna tillgängliga arbetsrum skulle bli möjlig. Till

någon del skulle denna åstadkommas genom en utflyttning från riksdagshuset

av vissa institutioner som inte med nödvändighet behövde vara förlagda

dit. I övrigt skulle lokaler erhållas i kvarteret Rosenbad vid Strömgatan,

i en första etapp ett sextiotal rum tidigast hösten 1966, i en andra

etapp omkring 150 rum några år senare. Rummen i kvarteret Rosenbad

kunde ställas till förfogande genom att utrikes- och handelsdepartementen

lämnade sina lokaler där för att flytta bl. a. till den av staten nyligen förvärvade

fastigheten i kvarteret Vinstocken vid Gustaf Adolfs torg. Den

alternativa lösningen att utnyttja sistnämnda fastighet väsentligen för riksdagens

räkning hade befunnits mindre fördelaktig.

I fulllmäktiges förslag ingick att en av riksdagens institutioner skulle

förläggas till kvarteret Vinstocken, nämligen riksdagsbiblioteket, inklusive

den då ännu till biblioteket knutna riksdagens upplysningstjänst. Biblioteket

föreslogs inrymmas uti den i fastigheten befintliga stora bankhallen

jämte angränsande lokaler, bl. a. valvsutrymmen. Viss service skulle dock

alltjämt tillhandahållas i riksdagshuset.

I sin sist nämnda del framkallade riksgäldsfullmäktiges förslag viss tvekan

hos utskottet. Vad upplysningstjänsten beträffar kom utskottet till

slutsatsen att övervägande skäl talade för att den finge kvarstanna i riksdagshuset.

Frågan om det egentliga bibliotekets utflyttning tycktes påkalla

viss ytterligare utredning. Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet

sålunda föreslog. Även den kompletterande utredningen uppdrogs åt riksgäldsfullmäktige.

I maj innevarande år anmälde utskottet i sitt memorial nr 41, att riksgäldsfullmäktige

med skrivelse den 10 mars överlämnat ett betänkande

med den nya utredningens resultat. Detta betänkande innehöll en närmare

precisering av hur de avsedda nya lokalerna skulle disponeras av biblioteket

och vilka praktiska och ekonomiska konsekvenser flyttningen skulle medföra.

En nyhet av stort intresse var att de magasinsutrymmen under kamrarnas

plenisalar som skulle frigöras genom flyttningen tänktes bli inredda

till smårum som skulle kunna utnyttjas av riksdagsledamöterna. Vid för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

beredande diskussion av betänkandet och av motioner som väckts i anledning

därav eller eljest angående arbetsrumsfrågan fann utskottet det, såsom

i memorialet redovisades, angeläget att styrelsen för riksdagens förvaltningskontor,

vilket komme att inrättas från och med den 1 juli 1966,

finge tillfälle att inom ramen för sin allmänna bedömning av riksdagens

lokalproblem taga ställning till de föreliggande förslagen. På utskottets

hemställan gav riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t till känna, att riksdagen

förväntade att ifrågavarande lokaler i kvarteret Vinstocken alltjämt

skulle hållas reserverade för riksdagens räkning i avvaktan på riksdagens

slutliga beslut rörande riksdagsbibliotekets förläggning.

Sedan förvaltningskontorets styrelse nu avgivit det begärda yttrandet

framlägger utskottet i detta utlåtande det samlade materialet i ärendet

för riksdagens bedömning. I detta material ingår bl. a. yttranden där riksdagsbibliotekets

styrelse samt bibliotekets och upplysningstjänstens personal

deklarerar sin inställning till vissa av de problem som utflyttningsprojektet

aktualiserar.

Utskottet vill inledningsvis konstatera att förvaltningskontorets styrelse

på ett värdefullt sätt placerat in den nu förevarande frågan om bibliotekets

förläggning i det större sammanhang som riksdagens långsiktiga lokalproblem

utgör. Såsom styrelsen framhåller måste bl. a. konsekvenserna

av en framtida genomgripande författningsreform beaktas. I likhet med

styrelsen finner emellertid utskottet, att man i avvaktan på att ett sålunda

förändrat läge uppstår nu måste vara beredd att vidtaga mera kortsiktiga

partiella åtgärder, även av relativt kostnadskrävande slag, för att inte riksdagsledamöternas

yttre arbetsförhållanden under ännu en följd av år skall

förbli klart otillfredsställande. Utskottet noterar i detta sammanhang att

förvaltningskontoret till behandling tagit upp vissa förut icke prövade uppslag,

bl. a. rörande iordningsställande av ledamotsruin i vissa utrymmen

under riksdagshusets tak i anslutning till vindsvåningen. Utskottet finner

det angeläget att förvaltningskontoret fortsätter bearbetningen av detta och

eventuella andra projekt som kan tillföra riksdagen nya lokaler. Till vissa

frågor rörande dispositionen av nytillkommande lokaler m. m. återkommer

utskottet i det följande. Utskottet vill i detta sammanhang anteckna,

att arbetsrumssituationen för de enskilda riksdagsledamöterna på senare

tid allvarligt försämrats, något som framgår av det material som förvaltningskontorets

styrelse framlagt, men att en förbättring är skönjbar inom

en nära framtid, i det att ett sextiotal rum i kvarteret Rosenbad under år

1967 kommer att kunna tagas i anspråk för riksdagens behov.

Vad gäller den nu förevarande huvudfrågan, huruvida riksdagsbiblioteket

skall flyttas till kvarteret Vinstocken eller icke, har förvaltningskontorets

styrelse stannat för en lösning, som i mycket bär kompromissens

prägel. Bibliotekets läsesalar samt expedition och övriga tjänstelokaler föreslås

kvarstanna pa nuvarande plats, medan däremot delar av bokmagasinen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 är 1966 5

skall utrymmas i samband med en partiell flyttning av bokbeståndet främst

till valvsutrymmena i kvarteret Vinstocken. Härigenom kommer utrymmen

att friställas dels för 29 rum i våningarna under andra kammarens

plenisal, dels för fem rum i entresolvåningen.

När förvaltningskontorets styrelse stannat för att förorda denna lösning,

har en avgörande omständighet varit de krav på uppbyggande av ett särskilt

referensbibliotek i riksdagshuset för riksdagsledamöternas och särskilt

upplysningstjänstens behov, som inte skulle kunna tillbakavisas om

riksdagsbiblioteket i sin helhet flyttades från riksdagshuset. Kostnaderna

enbart för ett sådant referensbibliotek beräknas till ca 400 000 kronor. Enligt

styrelsens beräkningar skulle en summa av 623 000 kronor förslå dels

för inredande av bl. a. de nya arbetsrum som enligt vad ovan angivits skulle

ställas till förfogande, dels för att täcka bibliotekets kostnader för flyttning

och för inredning av bokmagasinen i kvarteret Vinstocken med compactushyllor.

Utskottet noterar att den föreslagna lösningen till skillnad

från den förut diskuterade icke tycks möta allvarliga invändningar från

bibliotekets sida.

Utskottet har funnit det av förvaltningskontorets styrelse framlagda förslaget

rimligt med hänsyn till riksdagens förhållanden och därvid givetvis

tillmätt den fortsatta tillgången inom riksdagshuset till bibliotekets samlade

service ett icke ringa värde. Utskottet har dock samtidigt ansett sig böra

beakta huruvida även denna lösning medger ett rationellt utnyttjande av

bankhallen i kvarteret Vinstocken, vilken lokal enligt utskottets mening

skulle vara i hög grad lämplig för bibliotekets behov. Då utskottet erfarit,

att från utrikesdepartementets sida hos byggnadsstyrelsen framställts önskemål

om att få disponera denna lokal med angränsande utrymmen för

ändamål som av utrikesdepartementet bedöms som angelägna och som torde

medföra ett utnyttjande av lokalerna som kan te sig rimligt med hänsyn till

dessas karaktär och läge, finner utskottet att det icke bör möta några invändningar

att riksdagen nu avhänder sig dispositionsrätten till bankhallen.

De smårum som avses bli inredda i våningarna under andra kammarens

plenisal kan beräknas bli av blott provisorisk karaktär. Därest nämligen

en övergång till enkammarriksdag skulle beslutas torde andra kammarens

plenisal få ombyggas så att den kan rymma den nya enkammarriksdagen.

Frågan om en sådan ombyggnad har berörts bl. a. i det betänkande om

arbetsformerna för en enkammarriksdag, som framlades i maj 1964 av en

av de fyra största riksdagspartierna tillsatt expertgrupp. Vid en sådan

ombyggnad — kanske i början av 1970-talet — kan det, enligt vad utskottet

inhämtat, bli nödvändigt att riva de nu planerade smårummen för att

möjliggöra flyttning av bärande väggar m. in. Alternativt skulle smårummen

redan från början utformas med hänsyn till den eventuellt förestående

förändringen av plenisalen. Detta alternativ ter sig dock icke realistiskt och

skulle för övrigt medföra ett så långt dröjsmål med lokalernas färdigstäl
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

lande, att de knappast skulle medföra någon lättnad med avseende på de

akuta lokalproblemen.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet sålunda de åtgärder i form av

partiell flyttning av riksdagsbiblioteket och iordningställande av arbetsrum i

riksdagshuset som förvaltningskontorets styrelse förordar. Utskottet föreslår

att det uppdrages åt riksdagsbiblioteket och förvaltningskontoret att

var på sitt område ombesörja dessa åtgärder och förutsätter att styrelserna

för dessa båda organ till utskottet inger de framställningar om anslag på

tilläggsstat under budgetåret 1966/67 för ändamålet som eventuellt kan bli

erforderliga. I detta sammanhang vill utskottet dock göra en reservation.

De sex arbetsplatser som föreslagits bli inredda i bibliotekets läsesalar kan

knappast beräknas få sådant värde för riksdagsledamöterna att det uppväger

de olägenheter som de tilltänkta anordningarna skulle medföra med

avseende på läsesalarnas användning i övrigt. Enligt utskottets mening bör

de därför inte komma till stånd.

För att det primära syftet med alla här diskuterade åtgärder skall uppnås,

nämligen att ställa största möjliga antal godtagbara arbetsrum i riksdagshuset

till riksdagsledamöternas förfogande, är det enligt utskottets mening

nödvändigt att partigruppernas kanslier framgent inte disponerar arbetslokaler

i riksdagshuset i samma utsträckning som nu. En förläggning av

gruppkanslierna till största delen till kvarteret Rosenbad skulle enligt utskottets

uppfattning innebära en mera rationell lösning än den som för närvarande

till följd av lokalbrist måste tillämpas. Givetvis bör dock ett eller ett

par rum i riksdagshuset alltjämt kunna stå till varje partigrupps förfogande.

Utskottet finner det önskvärt att riksdagen nu såsom sin uppfattning ger

till känna att de enskilda riksdagsledamöternas rumsbeliov på sätt här sagts

bör äga prioritet vid fördelningen av de under alla omständigheter relativt

fåtaliga arbetsrummen i riksdagshuset. Det torde få ankomma på riksdagens

förvaltningskontor att efter samråd med partigrupperna närmare besluta

om fördelningen av ifrågavarande lokaler. I detta sammanhang vill utskottet

också föreslå, att förvaltningskontoret får i uppdrag att pröva om utnyttjandet

av lokaler i riksdagshuset för riksdagsförvaltningens räkning skulle

kunna ytterligare inskränkas.

I motionerna I: 42 och II: 76 har föreslagits en utredning av möjligheterna

att åstadkomma arbetsrum och parkeringsutrymme för riksdagens ledamöter

genom en omdaning av riksdagshusplanen, innefattande bl. a. byggandet

av nedsänkta huskroppar längs de kanaler som avgränsar denna och

under Norrbro med fasad mot Strömparterren. Utskottet ansluter sig till

riksgäldsfullmäktiges, byggnadsstyrelsens och förvaltningskontorets uppfattning

att frågan om en så genomgripande omdaning måste tas upp i ett

större sammanhang och att sålunda den föreslagna utredningen inte för

närvarande bör komma till stånd. Utskottet förutsätter emellertid att riksdagens

förvaltningskontor även framgent ägnar riksdagens lokalfrågor

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år li)66

7

sior uppmärksamhet och därvid icke blott beaktar hittills framkomna

förslag utan också prövar möjligheter till nya lösningar, även sådana av

genomgripande natur. Den jämförande utredning av olika ombyggnadsoch

nybyggnadsalternativ som förvaltningskontorets styrelse aviserar i sitt

remissyttrande synes vittna om en sådan avsikt. Utskottet emotser med

intresse förvaltningskontorets vidare initiativ i detta hänseende.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

1. att riksdagen i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande skrivelse ävensom den därav föranledda

motionen 1:659 måtte dels besluta om åtgärder för

anskaffande av arbetsrum för riksdagsledamöter, m. m., i

enlighet med vad utskottet ovan angivit, dels uppdraga åt

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor och styrelsen

för riksdagsbiblioteket att var på sitt område föranstalta

om förverkligandet av dessa åtgärder, dels ock i skrivelse

till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet ovan anfört om

utnyttjande av lokaler i kvarteret Vinstocken för riksdagsbibliotekets

räkning;

2. att motionerna 1:42 och 11:76 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 november 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund* och Larfors;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar

Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona,

Ekström i Iggesund och Ullsten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

1. av herrar Hilding, Nils Theodor Larsson och Ullsten, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden

»Utskottet vill inledningsvis» och slutar på s. 6 med orden »kunna ytterligare

inskränkas» bort ha följande lydelse:

»Det har från början varit klart för utskottet att riksdagens lokalfråga

inte kan lösas inom den nuvarande riksdagshusbyggnaden. Att riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

kunnat beredas utrymmen i fastigheterna Rosenbad och Vinstocken är

därför tillfredsställande. Enligt utskottets mening är det emellertid uppenbart

att det inte är någon bra lösning att i större utsträckning utnyttja dessa

lokaler för arbetsrum åt riksdagsledamöterna. Avståndet till riksdagshuset

gör att de blir svårutnyttj ade under andra tider än då plenum eller utskottssammanträden

inte pågår. Framför allt för ledamöter som har sin hemort

utanför storstockholmsområdet innebär detta en avgörande nackdel.

De nyförvärvade lokalerna bör därför i första hand utnyttjas för sådana

riksdagens organ som i dag är placerade i riksdagshusbyggnaden, men som

utan större olägenheter för riksdagsarbetet kan flyttas över till de nämnda

fastigheterna. Härigenom kan lokaler i riksdagshusbyggnaden friställas för

arbetsrum åt riksdagsledamöterna.

Utskottet vill därför tillstyrka riksgäldskontorets förslag att flytta riksdagsbiblioteket

till kvarteret Vinstocken. De utredningar som gjorts visar

övertygande att dessa lokaler lämpar sig väl för biblioteksändamål. Kostnaderna

för en sådan utflyttning och det av denna föranledda behovet att

i riksdagshuset (i anslutning till riksdagens upplysningstjänst) upprätta

ett fristående referensbibliotek kan enligt utskottets mening inte anses

avskräckande.

Utskottet utgår därvid från den uppfattningen att en utflyttning av riksdagsbiblioteket

från Helgeandsholmen sannolikt blir nödvändig under alla

förhållanden. Att, såsom övervägts under utredningsarbetet, flytta biblioteket

från dess nuvarande placering i riksdagshusbyggnaden till den byggnad

som i dag disponeras av riksbanken om denna senare ställes till riksdagens

förfogande förefaller inte motiverat. Om, såsom skisserats, en sådan

åtgärd vidtages för en slutgiltig lösning av riksdagens lokalproblem är det

uppenbart att hela detta utrymme måste utnyttjas för institutioner med

direkt anknytning till riksdagsarbetet.

Enbart en utflyttning av riksdagsbiblioteket ger emellertid inte något

avsevärt tillskott i riksdagshuset för ledamotsrum. Utskottet vill därför

förorda att lokalerna i kvarteret Rosenbad utnyttjas för att möjliggöra en

utflyttning av ytterligare organ som nu ligger i riksdagshuset.

Enligt de preliminära överväganden som utskottet gjort bör det genom en

sådan utflyttning och efter diverse omdisponeringar inom riksdagshuset

vara möjligt att för ledamots- och/eller gruppkanslirum friställa jordvåningen

med undantag för restauranten och de lokaler som tryckeriexpeditionen

behöver, bottenvåningen med undantag för de lokaler som disponeras

av upplysningstjänsten samt fjärde våningen med undantag för de lokaler

som där disponeras av banko- och utrikesutskotten.

Det är angeläget att denna utflyttning förenas med sådana omdisponeringar

av de kvarvarande lokalerna att varje riksdagsparti kan tilldelas

väl sammanhållna lokalenheter. Därigenom blir det lättare för flera ledamöter

att tillsammans utnyttja lokalerna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr M år 1966 9

Vad utskottet här föreslagit innebär i förhållande till det av styrelsen

för förvaltningskontoret framlagda förslaget, att ungefär samma rumsantal

som styrelsen föreslår bli utnyttjade för ledamots- och gruppkanslirum i

kvarteret Rosenbad i stället kan ställas till förfogande inom riksdagshusbyggnaden.

Därutöver vill utskottet tillstyrka de av förvaltningskontorets

styrelse föreslagna nybyggnaderna inom riksdagshuset. Beträffande de smårum

som enligt förvaltningskontorets styrelses förslag skall byggas under

andra kammarens plenisal vill utskottet dock anföra följande. Det bör för

det första övervägas om motsvarande lokaler inte i stället borde byggas under

första kammarens plenisal. Detta skulle innebära att rummen inte behövde

rivas vid en framtida ombyggnad av andra kammaren till plenisal

för en enkammarriksdag. För det andra bör det övervägas om det inte vore

rationellare med hänsyn till möjligheten att utnyttja dessa rum ifall de gjordes

större och planerades så att vart och ett bleve försett med fönster.

Till sist vill utskottet påpeka att hittills gjorda utredningar visar att riksdagens

lokalfråga, även om riksbankshuset tages i anspråk, knappast kan

lösas på ett helt tillfredsställande sätt därest målsättningen skall vara

fullgoda arbetslokaler för riksdagens ledamöter. Det är uppenbart att riksdagens

krav på lokaler successivt kommer att växa. Både utskotten, riksdagens

förvaltningsorgan, riksdagsgruppernas kanslier och ledamöterna

kommer i framtiden med största säkerhet att kräva betydligt större utrymmen

än de gör i dag. Såsom riksgäldsfullmäktige framhållit i sitt betänkande

i frågan den 4 november 1965 bör även tanken på byggandet av ett helt nytt

riksdagshus vara förtjänt att uppmärksammas som ett långsiktsalternativ.»;

dels att punkten 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

*1. att riksdagen i anledning av fullmäktiges i riksgäldsko

ntoret förevar ande skrivelse och med avslag på motionen

1: 659 måtte dels besluta om åtgärder för anskaffande av

arbetsrum för riksdagsledamöter, in. m., i enlighet med vad

utskottet ovan angivit, dels uppdraga åt styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor och styrelsen för riksdagsbiblioteket

att var på sitt område föranstalta om förverkligandet

av dessa åtgärder, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t ge

till känna vad utskottet ovan anfört om utnyttjande av lokaler

i kvarteret Vinstocken för riksdagsbibliotekets räkning».

2. av herrar Berglund och Börjesson i Glömminge.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

BILAGA 1

Till

Riksdagens Bankoutskott

I riksgäldsfullmäktiges till höstriksdagen 1965 ingivna framställning

angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga föreslog fullmäktige bl.a.

att riksdagsbiblioteket jämte upplysningstjänsten skulle förläggas till Skandinaviska

bankens förutvarande fastighet i kv. Vinstocken och där inrymmas

i stora bankhallen jämte angränsande lokaler och valvsutrymmen. Förslaget

i denna del motiverades med att en utflyttning av riksdagsbiblioteket

och upplysningstjänsten skulle tillgodose deras ökade utrymmesbehov och

även i övrigt innebära en god lösning av bibliotekets och upplysningstjänstens

lokalproblem under i vart fall en tioårsperiod eller till dess riksbankshusets

friställning möjliggör en omprövning av riksdagens lokalfråga

i dess helhet. Samtidigt skulle förslagets genomförande ge ett välbehövligt

lokaltillskott inom riksdagshuset av ett 20-tal rum (ca 30 arbetsplatser)

jämte andra utrymmen på ca 1 000 kvadratmeter, varvid i motsvarande

mån behovet av lokaler för riksdagens räkning utanför riksdagshuset skulle

reduceras. Den genom fullmäktiges försorg verkställda utredningen i ämnet

hade visat att bankhallen efter vissa ombyggnads- och ändringsarbeten

kunde erbjuda ur bibliotekssynpunkt förstklassiga lokaler med rymliga

läsesalar etc. och att för erforderligt magasinsutrymme fanns mycket stora

och välhållna valvslokaler att tillgå. Vid en utflyttning av riksdagsbiblioteket

och upplysningstjänsten borde dock handbiblioteket kvarbliva i riksdagshuset

och kompletteras med bl.a. referenslitteratur samt särskilda

anordningar vidtagas för att underlätta riksdagsledamöternas utnyttjande

av bl.a. upplysningstjänstens service. Kostnaderna för erforderliga ombyggnader

inom kvarteret Vinstocken hade preliminärt uppskattats "till 4 å 4,5

milj. kr., varav ca 1,4 milj. kr. belöpte på ombyggnads- och inredningsarbeten

i de lokaler, som avsetts för bibliotekets behov. Beträffande "de

kostnader för bibliotekets utflyttning, som inte sammanhängde med ombyggnadsarbetena

i kvarteret Vinstocken, hade fullmäktige ansett det böra

ankomma på biblioteksstyrelsen att sedermera, i händelse av riksdagens

godkännande av fullmäktiges ifrågavarande förslag, till riksdagen inkomma

med en närmare beräkning samt anslagsbegäran i anslutning därtill.

Vid sin behandling av föreliggande fråga fann bankoutskottet (uti. nr

62/1965), att övervägande skäl talade för att upplysningstjänsten kvarstannade

i riksdagshuset. Riksdagens organisationsutredning hade jämväl framfört

önskemål i denna riktning. Utskottet uttalade vidare följande.

Den nära samhörigheten mellan upplysningstjänsten och biblioteket i övrigt —

vilken betonats vid de tillfällen då riksdagen haft att taga ställning till frågor om

upplysningstjänstens organisation och resurser — anföres av biblioteksstvrelsen

som ett viktigt motiv for att låta institutionen i dess helhet kvarstanna i riksdagshuset.

Utskottet finner dock anledning att — utan att taga ställning till om en

gemensam placering är nödvändig — särskilt beröra hur saken ter sig med hänsyn

s. 11 Kontrollera mot PDF

B a n Lön l s kol tel s nl lutande nr ''i7 dr 19(1(1

11

till (lön egentliga biblioteksverksamheten. Det synes då uppenbart, att en utflyttning

får vittgående verkningar även för denna. Åtskilliga praktiska problem kan

väntas uppstå, och kostnaderna för ombyggnad och inredning av de nya lokalerna

torde bli betydande. Den utredning som fullmäktige kunnat verkställa på den korta

tid som stått till förfogande utgör enligt utskottets mening ett väl knapphändigt

underlag för ett omedelbart beslut i frågan om bibliotekets placering. Utskottet vill

härvidlag också hänvisa till de synpunkter på utredningen som bibliotcksstyrelscn

anfört. Även om det givetvis är angeläget att snabbt vinna klarhet om såväl lokaltillgången

i riksdagshuset som användningen av bankhallen och valvsutrymmena i

kvarteret Vinstocken, finner utskottet det av här redovisade skiil vara nödvändigt

med en viss kompletterande utredning, som klarare belyser de praktiska och kostnadsmässiga

konsekvenserna av bibliotekets föreslagna flyttning till kvarteret Vinstocken.

Med hänsyn till att vissa för biblioteket avsedda valvsutrymmen under

ytterligare inemot ett år disponeras av Skandinaviska banken bör det enligt

utskottets mening vara möjligt att låta beslutet föregås av eu sådan utredning. Det

torde böra uppdragas åt riksgäldsfullmäktige att svara för denna utredning, vilken

biir verkställas så skyndsamt att riksdagen kan fatta erforderliga beslut på ett

mycket tidigt stadium av nästa ars vårsession. Utskottet förutsätter, att riksdagsbibliotekets

ledning lämnar det bistånd vid denna utredning som påkallas av fullmäktige.

Givetvis bör också utomstående

I detta sammanhang vill utskottet till sist konstatera, att det vid den slutliga

bedömningen av frågan om en flyttning av riksdagsbiblioteket torde böra beaktas,

att det kan komma att visa sig lämpligt att förlägga biblioteket till det nuvarande

riksbankshuset, när detta — enligt vad som nu synes sannolikt från år 1973 —

ställes till riksdagens förfogande.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet sålunda förordat uppdraga

åt fullmäktige att verkställa kompletterande utredning rörande flyttning av

riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken.

Till fullgörande av nämnda uppdrag har fullmäktige genom en särskild

arbetsgrupp under ledning av riksgäldsdirektören låtit verkställa den begärda

utredningen i ämnet, och får fullmäktige härmed till bankoutskottet

överlämna sagda utredning (Bil. A) med uttalande, att fullmäktige i allt

väsentligt kan biträda de synpunkter och förslag, som däri redovisas såsom

arbetsgruppens.

I anslutning härtill får fullmäktige anföra följande.

Sedan fullmäktige till höstriksdagen överlämnat sin utredning med förslag

angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga, har förutsättningarna fölen

utflyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken ändrats i ett par

hänseenden. Såsom redan nämnts innebär riksdagens ställningstagande till

fullmäktiges förslag bl.a., att upplysningstjänsten under alla omständigheter

skall vara kvar i riksdagshuset. Härigenom minskas i någon mån det

lokaltillskott för riksdagens eget behov, som man bl.a. velat vinna genom

att flytta ut riksdagsbiblioteket och vissa andra institutioner från riksdagshuset.

Å andra sidan har till följd bl.a. av riksdagens beslut om statligt stöd

till de stora partiernas riksdagsgrupper, kraven på arbetslokaler inom riksdagshuset

ytterligare märkbart ökat. Härtill kommer, att under en så relativt

lång tidsperiod, som planeringen av riksdagsledamöternas lokalfråga

nu närmast bör omfatta — ca 8 å 10 år — erfarenhetsmässigt kommer att

ständigt anmäla sig nya anspråk på lokaler för serviceändamål och liknande

och för tillgodoseende av nya funktioner m.m., i sådan utsträckning, att

man måste räkna med att ständigt hålla vissa lokalreserver tillgängliga för

de olika ändamålen. Viktigast i detta sammanhang är emellertid, att under

senare tid framkommit ett allt starkare krav från riksdagsledamöternas sida

om att så skyndsamt som möjligt få ett väsentligt ökat antal arbetsrum,

krav, som måste tillmätas avsevärd tyngd och som bl.a. manifesteras i flerpartimotioner

i frågan, till innevarande års riksdag nr 42 i första kamma
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

ren och nr 76 i andra kammaren. I dessa motioner har motionärerna givit

uttryck för synpunkter, som fullmäktige funnit vara av särskilt intresse:

dels betonas betydelsen av att riksdagsledamöterna erhåller arbetsrum i tillräckligt

antal med helst omedelbar anslutning till riksdagshuset och dels

framhålls önskvärdheten av att man vid tillgodoseende av detta syfte ej

inkräktar på utrymmen, som mera ekonomiskt kan utnyttjas för andra

ändamål. Dessa synpunkter har fullmäktige särskilt beaktat i samband med

föreliggande utredning. Fullmäktige har sålunda funnit angeläget att låta

undersöka, hur de vid en utflyttning av riksdagsbiblioteket ledigblivna lokalutrymmena,

inklusive bokmagasinen, i riksdagshuset skulle kunna på bästa

sätt disponeras och omändras för att utvinna så många arbetsrum och

arbetsplatser för riksdagsledamöterna, som omständigheterna medger. En

sådan undersökning har på fullmäktiges uppdrag utförts av byggnadsrådet

Ch. Olrog, som sammanfattat resultatet därav i bifogade promemoria

(Bil. a) jämte tillhörande ritningar (ritn. bil. 5—20)1.

Av promemorian framgår att beroende på vilket av tre olika alternativa

förläggningar av referensbiblioteket som väljes — inom riksdagshuset

kan genom bibliotekets utflyttning utvinnas sammanlagt

16 kontorsrum och 43 — 47 smårum samt ytterligare

13 — 18 avskilda skri v platser. Inalles skulle

förslaget ge 75 — 78 arbetsplatser. Av angivna lokaler kan

de nämnda smårummen visserligen icke anses helt godtagbara såsom permanenta

arbetslokaler, främst därför att de i stor utsträckning saknar

dagsljus och på grund av den relativt låga takhöjden. Såsom arbetsrum åt

riksdagsledamöterna, varvid förutsättes ett mera tillfälligt utnyttjande,

synes de å andra sidan väl lämpade. De är sålunda lätt tillgängliga för ledamöterna

och erbjuder möjligheter till både ostört arbete och avkoppling.

Såvitt fullmäktige kan förstå, skulle förslaget, med hänsyn till den hårt

pressade lokalsituationen för närvarande i riksdagshuset, innebära ett mycket

värdefullt tillskott av praktiskt användbara lokalutrymmen.

Eu bedömning av för- och nackdelar av en utflyttning av riksdagsbiblioteket

från riksdagshuset kan naturligtvis ge anledning till olika omdömen.

Det råder emellertid ingen tvekan om att de nya lokalerna i kv. Vinstocken

skulle för själva biblioteksverksamheten innebära väsentliga fördelar,

främst genom att de är rymligare och mer ändamålsenliga än de nuvarande

på ett flertal våningsplan uppsplittrade lokalerna. De olägenheter för riksdagsledamöterna

som kan tänkas bli följden av att inte ha tillgång till biblioteket

i själva riksdagshuset, torde såsom framgått av arbetsgruppens

rapport kunna till stor del elimineras genom särskilda anordningar. Vad

fullmäktige finner väsentligt i detta sammanhang är emellertid att bibliotekets

utflyttning kommer att, såsom byggnadsrådet Olrogs undersökning

visat, inom en relativt begränsad tid och sannolikt till, i jämförelse med

nyproduktion, förhållandevis begränsade kostnader ge ett betydande tillskott

av framför allt för riksdagsledamöterna användbara arbetsrum inom själva

riksdagshuset, nämligen 59—63, därav 16 kontorsrum och 43—47 smårum,

jämte ytterligare ett antal arbetsplatser. Bl.a. mot denna bakgrund framstår

de av bibliotekets flyttning föranledda, i arbetsgruppens utredning redovisade

kostnaderna såsom rimliga och väl motiverade, vilket omdöme får

gälla även med tanke på att det möjligen kan komma att visa sig lämpligt

om ytterligare ett antal år att förlägga biblioteket till det nuvarande riks
-

1 Här ej återgivna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i7 år 1966

13

bankshuset. Härav följer, att fullmäktige för sin del icke funnit sistnämnda

fråga böra vara av avgörande betydelse för frågan om bibliotekets flyttning

till kv. Vinstocken. Hur riksbankshuset skall utnyttjas i en framtid torde

för närvarande vara ganska ovisst liksom över huvud taget om det kan

komma att visa sig lämpligt och ändamålsenligt att dit förlägga ett riksdagsbibliotek.

Erfarenheterna av bibliotekets drift efter en flyttning till kv.

Vinstocken får givetvis betydelse för hur denna fråga skall bedömas. Det

bör emellertid fastslås, att resultatet av den nu verkställda utredningen icke

i något avseende utesluter en framtida flyttning till riksbankshuset.

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande och vice

ordförande samt herrar Svensson, Andersson, Fredriksson, Johansson och

östman ävensom riksgäldsdirektören.

Stockholm den 10 mars 1966.

På fullmäktiges vägnar:

Lars Lindmark

/

Torsten Bjerlöw

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

Bilaga A

Utredning

ang. utflyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken

Genom beslut av 1965 års riksdag (höstsessionen) uppdrogs åt fullmäktige

i riksgäldskontoret att verkställa kompletterande utredning rörande

flyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken (Skandinaviska Bankens

förutvarande fastighet). Beredningen av detta ärende har utförts av en särskild

arbetsgrupp under ledning av riksgäldsdirektören G. Ringström. Gruppen

har i övrigt bestått av riksgäldssekreteraren T. Bjerlöw, byggnadsrådet

Ch. Olrog, chefen för Vetenskapsakademiens bibliotek, överbibliotekarien

W. Odelberg, vilken fungerat som arbetsgruppens biblioteksexpert, avdelningsdirektören

i byggnadsstyrelsen Y. Sahlin, t.f. chefen för riksdagens

ekonomibyrå A. Loken samt byrådirektören I. Jansson. Under utredningsarbetet

har fortlöpande samråd skett med chefen för riksdagsbiblioteket,

överbibliotekarien L. Frykholm, vilken även deltagit i arbetsgruppens sammanträden.

Samråd har vidare skett med bl.a. föreståndaren för riksdagens

upplysningstjänst, byrådirektören T. Byström. Byrådirektören L.-E. Laurin,

chef för statsverkets transportkontor, har biträtt arbetsgruppen som expert

i transport- och flyttningsfrågor. I frågor rörande biblioteksinredning m.m.

har arbetsgruppen biträtts av arkitekten SIR H. J. Axelsson. Den av arbetsgruppen

verkställda utredningen redovisas här nedan.

Förslag till bibliotekslokaler i kv. Vinstocken

På uppdrag av arbetsgruppen har arkitekten SAR J. Thomé och byggnadsingenjören

G. Dahlin vid Johan Thomé Arkitektkontor, som på byggnadsstyrelsens

uppdrag utför projekteringar i kv. Vinstocken, utarbetat ett

förslag till disposition av de lokaler i kv. Vinstocken, som för den nu aktuella

planeringsperioden skulle kunna erbjudas biblioteket i händelse av en utflyttning

dit. Förslaget har utformats med beaktande av de bibliotekstekniska

synpunkter och önskemål i övrigt som under arbetets gång framförts

av överbibliotekarierna Odelberg och Frykholm. Det av Thomé och Dahlin

i enlighet härmed utarbetade förslaget, som åskådliggöres genom två ritningar,

betecknade nr 1 och 2 samt, i större skala, nr 24 och 25 i en särskild

ritning sbilaga1, innebär i stort sett följande.

Bibliotekslokalerna skulle enligt förslaget inrymmas dels i bottenvåningen,

dels i den s.k. nedre våningen. I bottenvåningen skulle biblioteket disponera

den stora bankhallen i centrum, de västra lokalerna utmed Gustaf

Adolfs torg, lokalerna utmed Malmtorgsgatan samt utmed Jakobsgatan utom

två trapphus och hörnet vid Regeringsgatan. Lokalerna i hörnet av Gustaf

Adolfs torg och Regeringsgatan disponeras av Skandinaviska Banken, som i

fortsättningen skall hålla ett avdelningskontor där. Övriga lokaler i bottenvåningen

är avsedda för kanslihuset.

I nedre våningen ställes till bibliotekets förfogande utrymmen under

1 Här ej återgiven.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr M år 1!)06

15

huvudentrén med tillhörande trappor, hiss, kapprum och toaletter, nuvarande

stora kassafack shallen, de västra lokalerna utmed torget och lokalerna

utmed Malmtorgsgatan utom ett mindre utrymme i nordvästra hörnet som

skall inrymma elcentral. Övriga utrymmen i nedre våningen är avsedda för

Skandinaviska banken och kanslihuset.

Vid disponeringen av lokalutrymmena har principen varit den, att bibliotekets

utåtriktade verksamhet förlagts i bottenvåningen, medan nedre våningen

helt avsetts som bokmagasin. Sålunda har i den stora centrala hankhallen

i bottenvåningen placerats låneexpedition och kataloger samt i anslutning

härtill vissa väntplatser i hallens mitt. övrigt utrymme i hallen skulle

i stort sett disponeras för referensbibliotek. I hallen har inplacerats bokhyllor

för ca 1 700 löpmeter böcker.

I bottenvåningens bankhall mot Jakobsgatan har anordnats två läsesalar,

en större och en mindre, med eu sammanlagd yta av 198 m2. I dessa läsesalar

skulle även kunna inrymmas ett komplement till referensbiblioteket.

På ritningen har markerats 38 läsplatser och ca 700 löpmeter bokhyllor. I

anslutning till den mindre läsesalen har inplacerats ett särskilt tidskriftsrum.

Tjänsterummen i bottenvåningen är belägna utmed Gustaf Adolfs torg

och Malmtorgsgatan. På ritningen har angivits en tänkt placering av tjänstemännen

i de olika rummen. Ytterligare arbetsplatser kan vid behov anordnas

i bottenvåningen. Som exempel har på ritningen sådana platser markerats

dels i västra delen av stora bankhallen, dels i den större läsesalen.

Vaktmästarrum med platser för kopiering, tryckning, stencilering, bindning

och sortering har placerats centralt i bottenvåningen mellan stora bankhallen

och Jakobsgatan.

Personalentré anordnas från Jakobsgatan. I närheten av denna finns utrymmen

för pentry med matplatser samt kapprum och toaletter för personalen.

Som nämnts skulle nedre våningen helt utnyttjas som bokmagasin, varvid

i huvudsak ett tätpackningssystem avsetts komma till användning. Bokmagasinet

har beräknats rymma ca 10 000 löpmeter, i stort motsvarande totala

antalet löpmeter för närvarande i riksdagsbiblioteket.

Intag och uttag för gods skulle anordnas vid Jakobsgatan, där en parkeringsficka

för bilar redan finnes. Då bottenvåningen ligger något lägre än

Jakobsgatan, torde särskilda anordningar böra vidtagas för underlättande

av godstransporterna; en tänkbar anordning är sålunda att inmontera en

bandtransportör, men även andra tillfredsställande lösningar av ifrågavarande

transportproblem kan givetvis komma i fråga i enlighet med vad

utredningen på denna punkt visat.

För intern godstransport finnes hissar dels vid entrén från Jakobsgatan,

dels vid trapphuset i det sydvästra hörnet. Nämnda hissar medger transport

av bokvagnar. För snabbtransport av böcker mellan bokmagasinet i nedre

våningen och bottenvåningen (låneexpeditionen) avses att installera en

mindre bokhiss.

Vid planeringen av de tilltänkta bibliotekslokalerna i kv. Vinstocken har

arbetsgruppen beaktat även ventilationsfrågan. Enligt vad som inhämtats

från byggnadsstyrelsen kommer denna fråga att lösas på ett tillfredsställande

sätt.

Det här ovan redovisade förslaget till disposition av lokaler för biblioteket

i kv. Vinstocken är ej att anse som i enskildheter helt bindande eller slutgiltigt.

Detaljplaneringen av ett vetenskapligt bibliotek av denna storleks
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr i7 år 1966

ordning är ett omfattande arbete, som kräver insats från expertis av olika

slag samt nyttiggörande av erfarenheter från nyuppförda bibliotek såväl

inom som utom landet. Syftet med utredningen har på detta stadium varit

att få tillräckligt underlag för att bedöma förutsättningarna för att till kv.

Vinstocken förlägga riksdagsbiblioteket.

En jämförelse i olika hänseenden mellan bibliotekets nuvarande lokaler i

riksdagshuset och föreslagna lokaler i kv. Vinstocken redovisas i följande

sammanställning. För jämförelses skull har även angivits vissa ytor m.m.

för tänkta bibliotekslokaler i riksbankshuset, vilka uppgifter hämtats från

den lokalutredning, som år 1963 redovisades för bankoutskottet (se bankoutskottets

uti. nr 29/1963 angående riksdagsledamöternas bostadsfråga

m.m.).

Lokalgrupp

Riksdags-

huset

kv.

Vinstocken

Riksbanks-

huset8

Bibliotekslokaler

yta m2..........

225

720

600

(referensbibi., tidskriftsrum,

hyllor lm........

951

2 520

läsrum, exp.)

läspl.............

24

38

arb.pl

4

5

Vaktmästaravd.

yta m2...........

147

157

160

(vaktm.rum, budcentral,

hyllor lm........

380

450

kopiering, foto, bindning,

förråd)

Tjänsterum1

yta m2..........

159

217

160

hyllor lm........

530

740

ant..............

6

12

8

Bokmagasin

yta m2..........

862

631

523

hyllor lm........

8 220

10 095

Sekundärlokaler

yta m2..........

69

141

65

(personalrum, kapprum,

pentry, väntrum)

Passageytor

yta in2...........

17

1322

Summa

ytor m2..........

1 479

1 998

1 500

hyllor lm.........

10 0811

13 805

1 Utom arb.platser i bibliotekslokaler.

2 Kan användas för bokhyllor.

3 Enligt 1963 års dispositionsplan för riksbankshuset (BoU:s uti. nr 29/1963).

4 Därav ca 1 000 lm för accessionen.

Av sammanställningen framgår att de omnämnda s.k. bibliotekslokalerna

i kv. Vinstocken har en betydligt större yta än i riksdagshuset, beroende

på dels ett verkligt tillskott av lokaler och dels en annan fördelning av

ytorna mellan bibliotekslokaler och bokmagasin. De större bibliotekslokalerna

i kv. Vinstocken möjliggör en önskvärd ökning av för besökarna direkt

tillgängliga böcker. Den sammanlagda mängden hyllor i bibliotekslokalerna

blir i kv. Vinstocken ca 2% gånger större än i riksdagshuset. Genom att

utnyttja de breda korridorerna i kv. Vinstocken kan därtill erhållas en

reserv av hyllor.

Bokmagasinen i kv. Vinstocken är ytmässigt mindre än i riksdagshuset,

men då de samlade golvytorna kan utnyttjas för tätpackningssystem, kan

hyllmängden i kv. Vinstocken bli ca 20 % större än i riksdagshuset. En

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr ''tl år 1966

17

avgjord fördel med kv. Vinstocken är att bokmagasinen är samlade i ett

enda plan, medan de i riksdagshuset är fördelade på 4 våningar.

Tjänsterummen i kv. Vinstocken omfattar eu yta av 217 in- och i riksdagshuset

159 in-. Antalet rum är i kv. Vinstocken tolv och i riksdagshuset

med nuvarande rumsindelning sex. Detta innebär dels en högre rumsstandard

och dels eu viss expansionsreserv. Dagsljusförhållandena är i några av

tjänsterummen i kv. Vinstocken ej så goda som de i riksdagshuset.

Vaktmästaravdelningarna har i båda fallen ungefär samma yta. I riksdagshuset

fördelas bibliotekets lokaler på sex olika våningsplan, medan

lokalerna i kv. Vinstocken endast upptar två samlade våningsplan. Vård

och tillsyn av bokmaterialet underlättas väsentligt härigenom.

Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att all hyllinredning, både

tätpackningshyllor och konventionella bokhyllor, dimensionerats så att de

— om så skulle befinnas lämpligt — vid en eventuell framtida flyttning av

biblioteket till riksbankshuset skall kunna komma till användning även i

sistnämnda lokaler.

Nuvarande hyllinredning samt övriga inventarier är enligt bedömande,

som gjorts av den anlitade inredningsexperten, arkitekten Axelsson, hårt

nedsliten och till stor del icke ändamålsenlig. För att ifrågavarande synnerligen

värdefulla bibliotek på något längre sikt skall till fullo kunna utnyttjas

bedöms det nödvändigt att inom några år förnya en stor del av inredningen

oberoende av hur frågan om bibliotekets lokaler löses. Viss fortfarande

användbar inredning, som ej lämpar sig för flyttning till kv. Vinstocken,

kan tills vidare användas i rummen för de nya ändamål dessa kommer att få.

Den här ovan berörda år 1903 redovisade dispositionsplanen för riksbankshusets

framtida utnyttjande angav endast preliminärt och översiktligt

tänkbara lokalutrymmen för bl.a. riksdagsbibliotekets inplacering i

denna byggnad och var alltså icke resultatet av en detaljplanering. De i riksbankshuset

för biblioteket reserverade lokalerna enligt dispositionsplanen

framgår av ritningar nr 3 och 4 i ritningsbilagan. Det är tänkbart att vid

ett närmare studium av frågan, som emellertid icke ankommit på arbetsgruppen,

ytterligare lokaler vid behov skulle kunna ställas till bibliotekets

förfogande i riksbankshuset.

Åtgärder i riksdagshuset i i samband med bibliotekets utflyttning

Även efter en utflyttning av biblioteket till kv. Vinstocken får givetvis

biblioteket förutsättas komma att lämna den primära biblioteksservicen

åt riksdagsledamöter och andra nyttjare inom riksdagen, såsom utskotten,

upplysningstjänsten och riksdagspartiernas gruppkanslier. Särskilda arrangemang

för att underlätta dessa nyttjares kontakt med biblioteket synes

med hänsyn härtill önskvärda och lämpliga. Bortsett härifrån torde emellertid

för nämnda kategorier böra tillhandahållas ett särskilt referensbibliotek

i riksdagshuset.

I riksdagshuset finns för närvarande ett s.k. handbibliotek. Detta intar

en särställning inom riksdagsbiblioteket, så till vida att det är tillgängligt

för ledamöterna men ej för övriga nyttjare i riksdagshuset eller för utomstående.

Det nuvarande referensbiblioteket i riksdagshuset, vars boksamlingar i

huvudsak är placerade i läsesalarna, kan däremot disponeras av samtliga

nyttjare i riksdagshuset. Handbiblioteket och referensbiblioteket innehåller

enligt uppgift från överbibliotekarien Frykholm följande litteratur:

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 47

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

Handbiblioteket:

Intill nedgången till låneexpeditionen: svenskt kyrkomötestryck. Närmaste

fönsterhyllan: Svensk författningssamling. Mitt emot samma nedgång: juridisk

litteratur. För övrigt: svenskt riksdagstryck, utländska dagstidningar och naturvetenskapliga

tidskrifter.

Referensbiblioteket:

Rummet närmast låneexpeditionen:

Svensk författningssamling. Uppslagsverk: svenska, danska, norska, finska,

tyska, franska, schweiziska, engelska, amerikanska, ryska, sydafrikanska.

Stora läsesalsrummet:

Utefter fönsterväggen: Statens offentliga utredningar. Inre väggarna: svenskt

riksdagstryck. Väggen närmast låneexpeditionen: utom riksdagstryck även kyrkomötestryck,

Svenska akademiens ordbok, skandinavisk genealogi och biografi.

Mitthyllan: svenskt riksdagstryck för löpande år, riksdagens snabbprotokoll, riksdagens

årsbok, Svenska Dagbladets årsbok, tysk, fransk, engelsk och latinamerikansk

biografi, in- och utländska kalendrar, Nordiska rådets tryck.

Mellersta läsesalsrummet:

Svenskt riksdagstryck, kartor.

Inre läsesalsrummet:

Utefter fönsterväggen: tidskrifter. Bortre väggen: svenska, danska, norska och

finska författningssamlingar. Inre väggen: svensk statistik. Främre väggen: tidskrifter,

statistik, budgetredovisning, statsliggaren. Mitthyllan: tidskrifter, Sveriges

offentliga biblioteks accessionskatalog, juridisk litteratur.

Vad beträffar det särskilda, riksdagsledamöterna förbehållna handbiblioteket

har arbetsgruppen saknat anledning förutsätta annat än att detsamma

bör vara kvar i riksdagshuset efter bibliotekets utflyttning. Enär enligt uppgift

frågan om sammansättningen av handbibliotekets boksamlingar för

närvarande är under övervägande inom biblioteksstyrelsen, har arbetsgruppen

i detta sammanhang allenast velat framhålla, att en samordning med

det i det följande behandlade särskilda referensbiblioteket ter sig naturlig.

Behovet av ett särskilt referensbibliotek i riksdagshuset efter bibliotekets

utflyttning torde vara särskilt påtagligt för npplijsningstjänsten, som enligt

riksdagens beslut oavsett placeringen av biblioteket skall kvarstanna i riksdagshuset.

Föreståndaren för upplysningstjänsten har för sin del framhållit,

att de flesta olägenheterna av bibliotekets utflyttning för upplysningstjänstens

del skulle elimineras, om upplysningstjänsten för sitt behov får

tillgång till ett relativt fylligt referensbibliotek, som byggts upp under dess

medverkan. Han har även framhållit lämpligheten av att ett sådant referensbibliotek

ställes under upplysningstjänstens ledning.

Enligt en skiss, som uppgjorts av överbibliotekarien Frykholm, skulle ett

referensbibliotek av här avsedd omfattning i stort sett kunna tänkas innehålla

följande litteratur:

1) vissa tidskrifter, några för 5—10 år bakåt och några för längre tid, ävensom

vissa prejudikatsamlingar

2) en fullständig svit av SOU

3) ett 10-tal encyklopedier

4) kalendrar och årsböcker av olika slag

5) en samling svensk juridisk litteratur

6) en uppsättning bibliografiska arbeten, bl.a. en accessionskatalog

7) grannländernas lagböcker och författningssamlingar jämte Nordiska rådets

publikationer samt viss svensk och internationell statistik

8) vissa grundläggande uppslagsverk och språklexika

9) svensk författningssamling

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

liankoulskottets utlåtande, nr 47 är 1906

Omfånget av ett sådant referensbibliotek beräknas i fullt utbyggt skick

motsvara ca 400 löpmeter. Föreståndaren för upplysningstjänsten har funnit

eu uppbyggnad av referensbiblioteket efter angivna riktlinjer i stoit sett

godtagbar även för upplysningstjänstens del.

Arbetsgruppen har funnit svårt att, utöver vad härovan skisserats, näiniare

precisera omfattningen och sammansättningen av del referensbibliotek,

som bör finnas i riksdagshuset efter eu utflyttning av biblioteket. Till

en del torde det kunna uppbyggas med utgångspunkt från befintligt bokbestånd,

med utnyttjande bl.a. av dubblettexemplar; i andra delar åter torde

någon nyanskaffning icke behöva ske omedelbart. Ilct har av samma skäl

varit svårt att närmare precisera kostnaderna för ett sådant referensbibliotek.

Uppbyggandet av referensbiblioteket torde böra ske successivt och

under beaktande av vunna erfarenheter och de önskemål som kan komma

att framställas, främst från riksdagsledamöter och upplysningstjänsten.

Fn mera definitiv avvägning mellan å ena sidan kostnaderna för all bygga

upp ett särskilt referensbibliotek i riksdagshuset och å andra sidan därigenom

inbesparade, eljest ofrånkomliga kostnader av löpande karaktär för

bhdskickning och i form av sänkt bekvämlighet och effektivitet för nyttjare

torde kunna ske först i och med att erfarenhetsmässigt underlag föreligger

angående i vilken utsträckning nyttjare i riksdagshuset kommer att rekvirera

litteratur från biblioteket i kv. Vinstocken.

I anslutning till ett referensbibliotek i riksdagshuset synes böra finnas

en biblioteksutbildad tjänsteman, vars huvudsakliga arbetsuppgifter skulle

bestå i att öva tillsyn över boksamlingarna i referensbiblioteket och handbiblioteket,

tillhandagå nyttjarna — i första hand riksdagsledamöterna —

med upplysningar samt förmedla kontakter med biblioteket i kv. Vinstocken.

På denne befattningshavare bör naturligen också ankomma att närmast

svara för vården och tillsynen av övriga biblioteket tillhöriga boksamlingar

inom riksdagshuset. Med" hänsyn till den dominerande ställning upplysningstjänsten

sannolikt kommer att inta som nyttjare av referensbiblioteket

är det uppenbart, att ett nära samarbete bör äga rum mellan upplysningstjänstens

tjänstemän och ifrågavarande befattningshavare. Samarbetet bör

även kunna avse gemensamt utnyttjande av biträdespersonal för budskickning

m.m. Det synes å andra sidan uppenbart, att referensbiblioteket och

den tjänsteman, som närmast utövar tillsynen över detsamma, i bibliotekstekniskt

hänseende och vad avser ersättare etc. bör repliera på riksdagsbiblioteket.

Arbetsgruppen har för sin del ansett sig sakna anledning att ta

ställning till spörsmålet, huruvida den ifrågavarande tjänstemannen organisatoriskt

skall tillhöra biblioteket i kv. Vinstocken eller upplysningstjänsten,

men vill likväl framhålla, att det inte kan vara rationellt, att referensbiblioteket

utvecklas till ett fristående andra riksdagsbibliotek. Under

alla förhållanden torde nämnda tjänsteman emellertid böra nära samarbeta

med båda organen.

En fråga av viss betydelse i detta sammanhang är, huruvida efter en

utflyttning av biblioteket en fullständig katalog över bibliotekets samlingar

bör finnas att tillgå även i ett referensbibliotek i riksdagshuset.

För tiden t.o.m. 1946 föreligger katalogen i tryckt form. För tiden därefter

består katalogen av lösa kort, s.k. nominalkort och realkort. För denna tid har

man också att tillgå tryckta årliga systematiska förteckningar med alfabetiskt

register. Fr.o.m. 1963 har införts ett system med stencilerade katalogkort. För

perioden 1946—1962 finns katalogen således i endast ett exemplar. Denna katalogdel

omfattar drygt 100 000 kort. För det fall att ytterligare ett exemplar av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Ilankoutskottets utlåtande nr ''il år 1966

denna katalogdel skulle behöva anskaffas synes detta enligt vad arbetsgruppens

undersökningar givit vid handen kunna ske genom att hithörande katalogkort

fotokopieras. Kostnaderna härför torde kunna grovt uppskattas till mellan 100 000

och 200 000 kr. Härutöver skulle komma kostnader för en, såvitt kan bedömas,

mycket tidskrävande genomgång av kortmaterialet, innan kopiering kan ske.

Dessa kostnader torde vara svåra att på förhand uppskatta.

Såvitt arbetsgruppen kunnat utröna, skulle icke några väsentliga olägenheter

uppstå om det i riksdagshuset belägna referensbiblioteket icke har

tillgång till ett komplett exemplar av riksdagsbibliotekets katalog. Med hänsyn

härtill och till de stora anskaffningskostnaderna anser icke arbetsgruppen

det motiverat, att ytterligare ett fullständigt exemplar av katalogen

anskaffas.

Vad beträffar den lokalmässiga inplaceringen av referensbiblioteket har

denna fråga studerats av byggnadsrådet Olrog samt varit föremål för överläggningar

inom arbetsgruppen. Härvid har framkommit, att flera olika

lösningar av frågan är tänkbara. Frågan har visat sig ha nära samband med

spörsmålet om utnyttjande av de vid en utflyttning av biblioteket ledigblivna

lokalutrymmena i riksdagshuset, vilket spörsmål dock väsentligen

legat utanför arbetsgruppens uppdrag. Olrogs utredning härom har gruppen

ansett böra i särskild ordning delges fullmäktige.

Ett spörsmål, som har betydelse för bibliotekets möjligheter att efter en

utflyttning lämna service åt nyttjare i riksdagshuset, är på vilket sätt förbindelserna

lämpligen bör ordnas mellan riksdagshuset och kv. Vinstocken

för förmedling av bokbeställningar, upplysningar och dylikt. Olika tekniska

hjälpmedel kan här komma under övervägande. Arbetsgruppen har bl.a.

undersökt möjligheterna att upprätta telexförbindelse (fjärrskrift) mellan

riksdagshuset och kv. Vinstocken. Fördelen med en sådan förbindelse är att

den eliminerar de risker i form av missuppfattningar och förväxlingar, som

kan uppkomma i samband med telefonsamtal. En telexförbindelse mellan

fastigheterna kan upprätthållas till relativt måttliga kostnader, nämligen

till ca 1 300 kr. i engångskostnader och ca 2 000 kr. i årliga driftkostnader.

Vad angår transport av böcker, fotokopior etc. mellan kv. Vinstocken och

riksdagshuset torde man tills vidare böra lita till budskickning, i första hand

genom bibliotekets egen vaktmästarpersonal. Det kan i sammanhanget

nämnas att enligt vad som härom inhämtats planeras inrättande av en särskild

transporttjänst för transportverksamhet mellan departement och ämbetsverk

i Stockholm. Det har ansetts icke möta något hinder att för ifrågavarande

transporter utnyttja den planerade transporttjänsten, i den mån

så skulle visa sig lämpligt och erforderligt.

En särskild fråga utgör spörsmålet om bibliotekets kontakt med posten.

För närvarande har biblioteket under i huvudsak de tider på året då riksdagssession

pågår tillgång till ett postkontor i riksdagshuset. Under övriga

delar av året sker genom bibliotekets vaktmästares försorg hämtning och

leverans av paketpost från resp. till postkontoret Stockholm 2. Detsamma

gäller även övrig post utom ankommande brevförsändelser, vilka genom

postverkets försorg levereras direkt till riksdagshuset. Efter en flyttning till

kv. Vinstocken skulle biblioteket åtminstone tills vidare ha att tillgå det

mycket närbelägna postkontoret Stockholm 16 på Malmtorgsgatan. Från

bibliotekets sida har framhållits, att en väsentlig lättnad för bibliotekspersonalen

skulle uppnås, om postförsändelserna kunde genom postverkets

försorg hämtas från och levereras till budcentralen i biblioteket i kv. Vinstocken.

Ett sådant arrangemang torde enligt vad arbetsgruppen inhämtat

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr hl ur 1966

21

vara möjligt att genomföra. Utan alt arbetsgruppen här mera i detalj går

in på ifrågavarande spörsmål är det gruppens uppfattning, att det icke bör

möta några svårigheter att på ett praktiskt sätt ordna bibliotekets postförhållanden.

Odelbergs experlullåtande

överbibliotekarien Odelberg, som ur bibliotekstekniska synpunkter granskat

de föreslagna lokalerna för riksdagsbiblioteket i kv. Vinstocken ävensom

bibliotekets möjligheter att efter en utflyttning lämna service åt riksdagsledamöter

och andra nyttjare i riksdagshuset, har redovisat sin uppfattning

i ett särskilt utlåtande (Bil. A).

Vissa personalfrågor

I sitt ovanberörda utlåtande har överbibliotekarien Odelberg uttryckt den

uppfattningen, att biblioteket efter en flyttning till kv. Vinstocken i högre

grad än för närvarande skulle komma att utnyttjas av departementen och

verken samt icke minst av den juridiska och samhällsvetenskapliga forskningen

vid Stockholms universitet. Ett högre utnyttjande av bibliotekets

samlingar skulle såvitt arbetsgruppen förstår i och för sig vara önskvärd

med hänsyn till de mycket betydande belopp, som under årens lopp investerats

i och alltjämt årligen tillföres biblioteket för bokanskaffning och

personalinsats, en utveckling som naturligtvis kan komma att påverka personalbehovet

i en framtid; denna fråga torde emellertid få tagas upp till

behandling om och när den blir aktuell.

I förevarande sammanhang har arbetsgruppen begränsat sin uppgift till

att undersöka, huruvida för biblioteket uppkommer behov av en tillfällig

eller varaktig personalförstärkning som en omedelbar följd av inflyttningen

i nya lokaler, överbibliotekarien Frykholm har för sin del bedömt behovet

av en förstärkning av vaktmästarpersonalen till följd av ökad budskickning,

fotokopiering och vakthållning m.m. till åtminstone tre vaktmästare.

Bibliotekets nuvarande vaktmästarpersonal utgöres av en övervaktmästarc

och fyra vaktmästare. Härtill kommer en vaktmästare för upplysningstjänsten.

Att planeringsarbetet för flyttningen kommer att kräva viss tillfällig

personalförstärkning torde vara uppenbart. Till denna fråga återkommer

arbetsgruppen i det avsnitt här nedan, som särskilt behandlar kostnadsfrågor.

I övrigt synes sannolikt, att den i jämförelse med nuläget tillkommande

budskickningen mellan de nya bibliotekslokalerna och riksdagshuset,

som förutses vid en utflyttning av biblioteket, kommer att påkalla

viss förstärkning av vaktmästarkåren. Huruvida härutöver erfordras någon

personalförstärkning, är svårt att för närvarande utan närmare erfarenhetsunderlag

uttala något bestämt omdöme om. Så mycket torde emellertid

kunna konstateras, att de nya lokalerna visserligen skulle bli större men

också bättre disponerade och betydligt mer lättarbetade än de nuvarande

lokalerna i riksdagshuset. Ur denna synpunkt borde de knappast bli mer

personalkrävande än dessa. Utrustning bl.a. i form av snabbtelefon och i en

framtid eventuellt också intern TV-förbindelse bör kunna underlätta bibliotekets

funktioner i olika hänseenden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr ''tf år 1966

Flyttningens genomförande m.m.

Det samråd, som ägt rum med byrådirektören Laurin vid statsverkets

transportkontor, har givit vid handen, att kontoret, som har betydande erfarenhet

av flyttning av större bibliotek, anser sig kunna på relativt kort tid

ombesörja en fullständig flyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken.

En förutsättning för att flyttningen skall kunna genomföras på smidigaste

sätt och att oreda i boksamlingarna skall kunna undvikas är att flyttningen

planeras mycket noggrant. Detta planeringsarbete torde kräva tillfällig förstärkning

av bibliotekets personal med bl.a. en kvalificerad befattningshavare.

Till denna fråga återkommer arbetsgruppen i ett följande kostnadsavsnitt.

Tidpunkten för genomförande av flyttningen är beroende av dels när

lokalerna i kv. Vinstocken kan stå färdiga, dels vilken tid som åtgår för

planeringen m.m. av själva flyttningen. Beträffande förstnämnda spörsmål

har från byggnadsstyrelsen uppgivits att bibliotekslokalerna kommer att

vara färdigställda under december månad 1966, med undantag av det lokalutrymme

mot Jakobsgatan som avsetts för de båda läsesalarna, vilka blir

färdiga att tas i bruk den 1 mars 1967. Förutsättning för att det uppgjorda

tidsschemat skall hålla är dels att byggnadsstyrelsen får för ändamålet disponera

erforderlig arbetskraft och dels att riksdagen fattar beslut om bibliotekets

utflyttning senast under april/maj månad innevarande år. Planeringen

m.m. av flyttningen skulle då kunna medhinnas före innevarande års

utgång. Med det här angivna tidsprogrammet skulle en flyttning tidigast

kunna ske under riksdagens kommande vinteruppehåll. I avvaktan på läsesalarnas

iordningställande finge i sådant fall vissa provisoriska anordningar

vidtagas i redan färdigställda lokaler för att under en relativt kort övergångstid

tillgodose behovet av läsplatser. Om flyttningen av skilda anledningar

icke kan eller lämpligen anses icke böra ske redan vid nu angivna

tidpunkt, får den givetvis anstå till en något senare tidpunkt men torde

under alla förhållanden kunna vara avslutad under första halvåret 1967.

Kostnadsberäkningar

1 det följande behandlar arbetsgruppen de kostnadsmässiga konsekvenserna

av en utflyttning av biblioteket till kv. Vinstocken. Kostnadsredovisningen

ansluter sig i stort till de olika avsnitten i arbetsgruppens rapport.

Det bör understrykas, att det möter svårigheter att för närvarande mera

exakt ange de verkliga kostnaderna för en utflyttning av biblioteket till nya

lokaler. Axbetet med att få fram ett hållbart kostnadsunderlag har drivits så

långt det synts rimligt på nuvarande planeringsstadium, och redovisningen

här nedan har bedömts vara tillräcklig som vägledning för ett principbeslut

i frågan genom att ange karaktären av olika slag av kostnader liksom dessas

ungefärliga storlek. Redovisningen upptar dels engångskostnader, dels förändringar

i de löpande kostnaderna.

A. Engångskostnader

Av de medel, som av riksdagen totalt anvisats för ombyggnad och inredning

av kv. Vinstocken och som av Kungl. Maj :t hittills ställts till bygg
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr M år 1!)C>6

23

nadsstyrelsens förfogande, beräknas ca 1 050 000 kr. för iordningställande

— utan hänsynstagande till användningen — av de lokaler i bottenvåningen

och nedre våningen, som nu avsetts för biblioteket. De kostnader för ombyggnads-

och ändringsarbeten, soin erfordras för att anpassa lokalerna för

bibliotek sverk samhet och som måste anvisas av riksdagen i särskild ordning,

har beräknats till ca 100 000 kr. Härav avser ca 40 000 kr. installerande

av bokhiss mellan bottenvåningen och bokmagasinet i nedre våningen.

Kostnaderna för nyanskaffning av inventarier m.m. till de nya lokalerna

i kv. Vinstocken, exklusive de egentliga tjänsterummen men inklusive läsesalarna

och arbetsplatser i den stora hallen, bar beräknats till ca 450 000 kr.

Härav avser ca 200 000 kr. kostnader för anskaffning av bokhyllor enligt det

tätpackningssystem, som föreslagits komma till användning. Anskaffningskostnaden

för konventionella bokhyllor har beräknats till ca 150 000 kr.

Denna hyllinredning, som alltså totalt skulle komma att kosta ca 350 000 kr.,

innefattar en betydande reserv för accessionen. Enligt bedömande, som

gjorts av den av arbetsgruppen anlitade inredningsexperten, är den befintliga.

hyllinredningen ävensom övrig inredning i biblioteket hårt nedsliten

och föga ändamålsenlig. En nyanskaffning av angiven omfattning i samband

med en flyttning av biblioteket har arbetsgruppen därför funnit rationell

och försvarlig. Den skulle alltså innebära inte endast en standardhöjning

utan även i stor utsträckning få betraktas som en oavsett flyttningen angelägen

återanskaffning. En del av den gamla inredningen torde kunna utnyttjas

för lagerändamål eller eventuellt försäljas.

Total nyanskaffning av möbler m.m. i bibliotekets tjänsterum i kv. Vinstocken

beräknas kosta ca 70 000 kr. En sådan nyanskaffning innebär en

betydande modernisering och standardhöjning. En del av de nuvarande kontorsmöblerna

i riksdagshuset är relativt nya och alltjämt användbara, antingen

i de föreslagna nya lokalerna eller, sannolikt med större fördel, för

möblering av de ledigblivna lokalerna i riksdagshuset. Med hänsyn härtill

beräknas nettokostnaden för anskaffning av inventarier i bibliotekets tjänsterum

till ca 40 000 kr.

Utöver här ovan angivna kostnader tillkommer för annan inredning i de

tilltänkta bibliotekslokalerna och tjänsterummen, exempelvis för armatur,

gardiner och dylikt, ca 55 000 kr., därav armatur ca 35 000 kr. Förstnämnda

belopp innefattar också kostnader för en snabbtelefonanläggning. Däremot

ingår inga kostnader i övrigt för anskaffning av maskinutrustning. En del

av den nuvarande utrustningen är dock i behov av förnyelse tämligen snart,

oavsett flyttning.

Som framgått av avsnittet »Åtgärder i riksdagshuset efter bibliotekets

utflyttning» har arbetsgruppen ansett behov föreligga av ett särskilt referensbibliotek

i riksdagshuset efter riksdagsbibliotekets utflyttning. Kostnaderna

för uppbyggandet av ett sådant referensbibliotek har med den omfattning,

som arbetsgruppen i det föregående har räknat, av chefen för riksdagsbiblioteket

och arbetsgruppens biblioteksexpert uppskattats till ca

400 000 kr. Såsom arbetsgruppen tidigare uttalat torde ifrågavarande bokanskaffning

böra ske successivt, varigenom kostnaderna kommer att fördelas

på flera år. I detta sammanhang kan som jämförelse nämnas, att bibliotekets

anslag för bokinköp och bokbindning innevarande budgetår uppgår

till 220 000 kr" samt att för nästkommande budgetår äskats 225 000 kr. för

ändamålet.

Enligt vad arbetsgruppen inhämtat skulle statsverkets transportkontor

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr kl år 1966

för flyttning av bibliotekets boksamlingar till kv. Vinstocken uttaga ersättning

med ca 12 kr. per löpmeter. Då bibliotekets samlingar omfattar ca 8 000

löpmeter, skulle ifrågavarande kostnad uppgå till ca 96 000 kr., eller avrundat

ca 100 000 kr. Någon särskild ersättning härutöver för flyttning av bibliotekets

övriga tillhörigheter skulle enligt uppgift ej erfordras. En förutsättning

för att flyttningskostnaderna skall hålla sig inom denna beloppsram

är givetvis, att flyttningen i detalj planeras av biblioteket.

Vad angår personalkostnader torde, såsom i det föregående antytts, böra

beräknas lönekostnader för viss tillfällig personalförstärkning i samband

med planering in.in. av själva flyttningen. Härför beräknas en lönekostnad

av ca 55 000 kr. (i 1965 års lönenivå), motsvarande lön under ca 10 månader

till en kvalificerad befattningshavare jämte biträde.

B. Förändring i de löpande kostnaderna

Beträffande personalkostnader har arbetsgruppen räknat med att behov

kommer att föreligga av ytterligare en biblioteksutbildad tjänsteman, som

bl.a. skulle förestå det särskilda referensbiblioteket i riksdagshuset. För en

sådan befattningshavare har arbetsgruppen, utan att ta ställning till definitiv

lönegradsplacering, kalkylmässigt räknat med en höjning av bibliotekets

avlöningsanslag med ca 32 000 kr. Genom budskickning m.m., som förutses

tillkomma mellan riksdagshuset och kv. Vinstocken, uppskattas behov uppkomma

av ytterligare en vaktmästare. Härför beräknas avlöningsanslaget

behöva höjas med ca 20 000 kr. Beräkningarna grundar sig på 1965 års

lönenivå.

Arbetsgruppen har i kostnadskalkylen även räknat med en ökning av

vissa andra löpande kostnader i samband med en utflyttning av biblioteket

till kv. Vinstocken.

Biblioteket debiteras för närvarande icke någon särskild hyra för lokalerna

i riksdagshuset. Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen skulle biblioteket

i kv. Vinstocken komma att debiteras en årshyra (= ersättning till fastighetsfonden)

av uppskattningsvis 230 000 kr. Om man åsätter lokalerna i

riksdagshuset en hyra — vilket man rimligtvis i detta sammanhang bör göra

-— beräknad i enlighet med byggnadsstyrelsens normer, skulle merkostnaden

för hyra för de till ytinnehållet större lokalerna i kv. Vinstocken samt

det särskilda referensbiblioteket i riksdagshuset bli ca 70 000 kr. Merkostnader

beträffande andra omkostnadsposter såsom värme, elektricitet, städning,

telefon m.m. har arbetsgruppen beräknat till ca 10 000 kr. Genom att ett

särskilt referensbibliotek inrättas i riksdagshuset i samband med bibliotekets

utflyttning, beräknas kostnaderna för den årliga accessionen till följd

härav öka med ca 10 000 kr. Årskostnaden för inköp och underhåll av inventarier

bör däremot under ett antal år kunna hållas nere om, som härovan

förutsatts, en omfattande nyanskaffning sker i samband med flyttningen.

Bortsett från vissa anskaffningar till upplysningstjänsten har emellertid

utläggen under senare år varit begränsade för dessa ändamål och någon

reduktionspost har därför icke införts i kalkylen.

I nedanstående sammanställning lämnas en samlad redovisning för de av

arbetsgruppen uppskattade kostnaderna i samband med bibliotekets utflyttning

till kv. Vinstocken, fördelade på engångskostnader och ökade löpande

kostnader.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets utlåtande nr 47 år J966 25

Engångskostnader

Ombyggnads- och ändringsarbeten i kv. Vinstocken kr. 100 000

Inventarier och övrig inredning........................ » 545 000

Personalförstärkning i samband med flyttningen........ » 55 000

Bokanskaffning m.m................................. » 400 000

Flyttning .................................... » 100 000

Summa kr. 1 200 000

ökade löpande kostnader

Personaltillskott .................................... kr. 52 000

Lokalhyra........................................... * 70 000

övrigt .............................................. > 20 000

Summa kr. 142 000

Stockholm den 8 mars 1966

På arbetsgruppens vägnar:

Georg Ringström

/ Ingmar Jansson

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

Bilaga B

Utlåtande

rörande riksdagsbibliotekets ifrågasatta flyttning till kvarteret Vinstocken i

Stockholm

Av överbibliotekarien W. Odelberg

I samband med riksdagens beslut, på hemställan av bankoutskottet, att

uppdraga åt riksgäldsfullmäktige att verkställa kompletterande utredning

rörande flyttning av riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken tillkallades

undertecknad den 14 december 1965 att såsom expert biträda utredningen.

Undertecknad har sedan dess deltagit i de överläggningar, som ägt rum

mellan representanter för riksgäldskontoret, byggnadsstyrelsen, riksdagsbiblioteket

samt Johan Thomé arkitektkontor, som utfört projekteringar i

Vinstocken, samt personligen på platsen studerat de ifrågasatta bibliotekslokalerna

i Skandinaviska Bankens tidigare komplex vid Gustav Adolfs

torg.

Problemet har, för undertecknads del, i första hand gällt att konstatera

huruvida de projekterade utrymmena i Vinstocken utformats ändamålsenligt

för att i allmänhet tjäna som lokal för ett av landets största specialbibliotek,

men uppgiften har också gällt att fastställa huruvida samma bibliotek

i dess nya belägenhet har lika goda förutsättningar som tidigare att

ge service åt arbetet i riksdagen.

De anspråk som måste ställas på ett bibliotek av detta slag är goda möjligheter

att mottaga och snabbt fördela den mycket betydande post av trycksaker

av olika slag samt korrespondens till vederbörande befattningshavare,

som skall behandla materialet. En viktig faktor är därvid, att alla transporter

skall kunna ske i samma plan utan att försändelserna behöver bäras

eller lastas om. Samma sak gäller transporter i sidled mellan katalogiseringsavdelningen

och bibliotekets låneexpedition med dess kataloger. De

skillnader som förekommer gällande bankhallens nivå i förhållande till

postintaget vid Jakobsgatan, samt vissa andra utrymmen av intresse i sammanhanget,

har kunnat elimineras, dels genom transportband eller bana

mellan budcentralen och postintaget, dels med hjälp av mindre ombyggnadsarbeten,

så att bokvagnar kan passera etc. Som ett alternativ till transportören

har även framställts möjligheten av en särskild överenskommelse med

postverket, varigenom posten genom postverkets försorg skulle avlevereras i

budcentralen. Transportmöjligheterna inom bibliotekslokalerna på det horisontella

planet får sålunda bedömas som godtagbara.

Icke mindre viktigt är det, att transporterna mellan bankhallen och valvet,

vilket är avsett att hysa den allra största delen av bibliotekets samlingar,

fungerar på ett tillfredsställande sätt. En olägenhet har därvid varit, att

en snabb transportväg icke funnits mellan valvet och bankhallens mitt, där

låneexpeditionen avses vara förlagd, vilket skulle verka fördröjande på framtagning

och expediering. Problemet har emellertid lösts genom att en bokliiss

projekterats med erfordrad kapacitet ca 120 kilo mellan bankhallen

och valvet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Hnnkoulskoltets utlåtande nr ''u år 1966

27

Rörande valvels och hankhallens kapacitet att hysa riksdagsbibliotekets

nuvarande samlingar råder ingen tvekan. Genom compactusuppställning

jämte mindre delar enligt konventionell uppställning kan valvet mottaga

drygt It) ()()() löpmeter. I hankhallen torde kunna inrymmas ca 2 500 löpmeter

litteratur, avsedd att utgöra referensbibliotek. Något avsevärt utrymme

för bibliotekets tillväxt på längre sikt eller om biblioteket till äventyrs permanent

stannar i Vinstocken kan man dock knappast räkna med under nu

givna förutsättningar. Synen på en förflyttning av biblioteket till Vinstocken

blir därför i icke ringa mån beroende av den prioritet som kan ges bibliotekets

behov då lediga utrymmen uppstår i närheten av dess lokaler.

Utrymmet för studier synes väl tillgodosett genom två läsesalar, en av

dem särskilt avsedd som tidskriftsrum. Godtagbara lokaliteter för fotokopiering,

bokbinderi i begränsat avseende samt förråd kan också ställas till

förfogande. Man kan även räkna med mindre expansionsutrymmen ■—• t.ex.

byggande av mindre rum mellan kolonnerna i bankhallen. Dessa utrymmen

skulle alternativt kunna begagnas för vissa servicefunktioner eller inrättande

av ljudisolerade celler till forskarnas tjänst (bandinspelning, maskinskrivning,

utrymmen för diktering, samtal etc.).

Ett känsligt kapitel är rumsvolymen för det administrativa biblioteksarbetet.

översatt från riksdagsbibliotekets nuvarande personalbestånd och

funktion torde föreliggande projekt te sig godtagbart. All erfarenhet visar

emellertid att ett vetenskapligt bibliotek av riksdagsbibliotekets karaktär

ständigt behöver vidgat utrymme, icke blott på grund av samlingarnas expansion,

utan också på grund av att nya funktioner snabbt kan tillkomma,

t.ex. bibliografiska och andra mera omfattande registreringsuppdrag. En

överflyttning till Vinstocken kommer dock på grund av flera skäl att redan

från början kräva flera befattningshavare, främst expeditionsvakter. Detaljer

torde komma att framläggas av chefen för biblioteket.

Med understrykande av de betänkligheter som ovan framförts rörande

möjligheterna till framtida utvidgning av samlingarna, administration m.m.,

vill undertecknad, beträffande denna del av frågan om riksdagsbibliotekets

eventuella flyttning till kvarteret Vinstocken, framhålla följande.

Från de givna förutsättningarna har projekteringen av bankhallen och

valvet i Vinstocken för riksdagsbibliotekets del lösts på ett elegant och ur

funktionens synpunkt i stort sett tillfredsställande sätt. Undertecknad vill

också betona, att den arkitektoniska utformningen av bankhallen med angränsande

läsesalar är i hög grad tilltalande. Därest riksdagsbiblioteket

kommer att inflytta i Vinstocken, torde få bibliotek, i varje fall i Europa,

kunna uppvisa en lika ståtlig och representativ inramning.

Beträffande riksdagsbibliotekets förhållande till sitt huvudklientel, d.v.s.

riksdagsledamöternas behov av personlig service jämte upplysnings tjänstens

behov, ligger det i öppen dag att en försämring sker vid bortflyttning av

biblioteket, vilken olägenhet det är högst angeläget att i möjligaste mån

eliminera. En intensiv telefon- eller annan signaltrafik mellan riksdagshuset

och Vinstocken i kombination med budskickning torde dock knappast komnla

att ge fullt lika god service som om biblioteket funnes i riksdagshuset.

Efter en flyttning till Vinstocken torde, enligt undertecknads uppfattning,

riksdagsledamöternas dominans i fråga om kravet på service från biblioteket

minska, medan biblioteket i högre grad än förut kommer att utnyttjas av

departementen och verken samt icke minst av den högre juridiska och samhällsvetenskapliga

forskningen vid Stockholms universitet.

Eftersom upplysningstjänsten, enligt riksdagens beslut, fortfarande skall

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr \7 år 1966

vara förlagd till riksdagshuset, torde det bli ofrånkomligt, att till dess och

riksdagsledamöternas omedelbara tjänst upprättas ett referensbibliotek av

relativt stor omfattning, vilket skulle komma att dubblera vissa delar av

samlingarna i Vinstocken. Enligt de diskussioner som undertecknad fört

med överbibliotekarien och chefen för riksdagsbiblioteket, torde volymen

av ett dylikt hand- och referensbibliotek knappast komma att understiga

400 löpmeter. Utrymme för detta bibliotek skulle kunna beredas under

kamrarna i de nuvarande bokmagasinen och ett begränsat antal läsplatser

anordnas. En låneservice torde också behöva upprättas i riksdagshuset.

Sammanfattningsvis vill undertecknad på denna punkt framhålla, att en

flyttning av biblioteket till Vinstocken medför flera komplikationer för bibliotekets

möjlighet att tjäna riksdagsarbetet. Dubbleringen av referenslitteraturen

och tillkomsten av andra tekniska anordningar för kommunikation

och information mellan riksdagshuset och Vinstocken minskar väl i någon

mån dessa olägenheter, men anskaffningen av litteraturen blir säkert en

tidsödande och dyrbar procedur. Uppbyggnaden av detta referensbibliotek i

riksdagshuset torde i viss utsträckning kunna ske successivt och bli beroende

av erfarenheten samt riksdagsledamöternas önskemål.

Slutligen bör det påpekas, att planeringen och utförandet av en flyttning

av ett bibliotek av denna storleksordning är en synnerligen omfattande och

komplicerad åtgärd, som otvivelaktigt måste medföra en temporär förstärkning

av personalen vid biblioteket. Med hänsyn till den markerade bristen

på utbildad bibliotekspersonal på assistent-, biträdes- och expeditionsvaktsplanet,

ter sig problemet än mer komplicerat. Skall biblioteket, som det

ifrågasatts, under 1970-talet åter flyttas, denna gång till riksbankens friställda

lokaler, vilka skulle ge bättre anslutning till riksdagsarbetet, blir

pressen på bibliotekets befattningshavare hård. Ett vetenskapligt bibliotek

behöver harmoni i tjänstearbetet för att kunna koncentrera sig på sin serviceuppgift

och två flyttningar inom loppet av förslagsvis 8 å 10 år medför

otvivelaktigt skadeverkningar av flera slag.

Ur biblioteksmässig synpunkt uppvisar sålunda projektet fördelar genom

en allmän standardhöjning av lokalerna i jämförelse med de nuvarande,

med möjligheter till moderniseringar av servicen. Nackdelarna rörande bibliotekets

arbete i förhållande till riksdagens behov av dess tjänster är tydliga.

Svåra ekonomiska avvägningar, till vilka undertecknad icke kan taga

ställning, behöver utföras. Vad som stämmer undertecknad, i egenskap av

biblioteksman, betänksam inför projektet, är, som ovan framhållits, tanken

på två flyttningar med därtill hörande ansträngningar och kostnader innan

biblioteket erhållit sin slutliga förläggning i direkt anslutning till riksdagshuset.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr hl är 1966

29

Bilaga a

P.M.

Av byggnadsrådet Ch. Olrog

Arbetsgruppen för viss kompletterande utredning angående riksdagsbibliotekets

utflyttning till kv. Vinstocken har uppdragit åt mig att särskilt

studera frågan om utnyttjande av bibliotekets nuvarande lokalutrymmen i

riksdagshuset. Avsikten härmed har främst varit att klarlägga vilka möjligheter

som finns att efter utflyttning av biblioteket kunna använda dess nuvarande

lokaler som arbetsplatser.

I det följande lämnas en redovisning över den av mig med anledning härav

verkställda utredningen i ämnet.

Utnyttjande av riksdagsbibliotekets lokaler i riksdagshuset efter en utflyttning av

biblioteket

Nuvarande bibliotekslokaler framgår av ritn. bil. 5—9.1

De biblioteksfunktioner, som enligt arbetsgruppens mening bör tillgodoses

inom riksdagshuset efter bibliotekets utflyttning, är dels det nuvarande

handbibliotekets och dels ett nytt referensbibliotek.

Handbiblioteket, som nu är mycket lätt tillgängligt för ledamöterna, förutsättes

vara kvar i nuvarande rum. Möjligheter att, i samband med en

översyn av bokbeståndets sammansättning, öka hyllmängden och höja standarden

inom handbiblioteket finns.

En ifrågasatt entresolering i rummet, för att nå de övre hyllorna, är tekniskt

möjlig men kan av arkitektoniska skäl ej utföras utan att inredningen

helt förnyas. Denna fråga bör upptagas först i samband med en kommande

lokalplanering, sedan riksdagens organisationform beslutats.

En mindre ökning av hyllor kan erhållas genom att utnyttja fönsternischerna

till korridoren. Bortfallet av sekundärt dagsljus i denna innebär

ingen större olägenhet. För handbiblioteket skulle det innebära en fördel, då

enligt uppgift trafiken i korridoren utanför ofta är störande.

Det mindre rummet med trappor invid handbiblioteket kan ev. användas

som lokaltillskott för detta. Denna fråga sammanhänger med placeringen av

referensbiblioteket.

Synpunkter på smärre ändringar i handbiblioteket lämnas i särskild P.M.

För placering av referensbiblioteket, enligt det av arbetsgruppen skisserade

programmet, har tre alternativ studerats. Härvid har förutsatts att referensbiblioteket

skall inrymmas inom nuvarande bibliotekslokaler. Andra alternativ

kan övervägas men bör anstå till en senare lokalöversyn i ett större

sammanhang.

Alt. I, ritn.bilaga nr 10.1

Referensbiblioteket placeras i delar av nuvarande bokmagasinet under

andra kammarens plenisal och i del av vaktmästarrummet invid magasinet.

1 Här ej återgiven.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

Bokmagasinsdelen innehåller nu, enligt bibliotekets uppgift, 444 lm hyllor.

För att kunna fungera som referensbibliotek bedömes cirka en tredjedel

av dessa hyllor behöva borttagas. Ca 300 lm inrymmes sålunda i denna

del. Återstående behov av ca 100 lm samt läsplatser och arbetsplats för en

tjänsteman tillgodoses inom nuvarande vaktmästarrum. Rumshöjden i magasinsdelcn

är endast ca 2,10 m. Golvytan är ca 70 m2.

Alt. II, ritn.bilaga nr 11.1

Referensbiblioteket erhåller lokaler i nuvarande bokmagasin under första

kammarens plenisal och intilliggande passage och överbibliotekariens väntrum.

Dessa utrymmen har ungefär samma kapacitet som de i alt. I.

Alt. III, ritn.bilaga nr 12.1

Referensbiblioteket inrymmes i nuvarande bokmagasin i huvudvåningens

entresol samt rummet med trappförbindelse till huvudvåningen. Den i detta

rum nu placerade apparaturen för bandupptagning måste härvid beredas

annan plats. Bokmagasinet, som är helt utan dagsljus, innehåller nu ca 600

lm hyllor. Lokalen är härvid hårt utnyttjad. Efter minskning av hyllorna

med en tredjedel torde hela referensbiblioteket kunna beredas plats i rummet.

Trapprummet erfordras främst för förbindelse med huvudvåningen.

Bibliotekstjänstemannen kan placeras i detta rum eller i rummet nedanför

trappan, vilket har direkt förbindelse med handbiblioteket.

Innanför bokmagasinet och med enda tillträde genom detta finns två stenografrum.

Stenograferna passerar nu bokmagasinet och bör även kunna

nå sina rum över referensbiblioteket.

Bokmagasinets golvyta är 55 m2 och trapprummets 17. Takhöjden är

normal.

I samtliga alternativ kan expansionsutrymmen i omedelbar anslutning till

lokalerna erhållas. I alt. I och II genom att ta större del av nuvarande bokmagasinet

eller bibliotekslokalerna i anspråk. I alt. III kan de närmaste

stenografrummen utnyttjas. Detta skulle emellertid vara möjligt endast på

längre sikt eller efter en mera omfattande omdisposition av lokalerna; stenografutrymmcna

bedöms f.n. som otillräckliga.

I alla tre alternativen blir referensbiblioteket i det närmaste lika lätt tillgängligt

för riksdagsledamöterna som biblioteket nu är. Referensbiblioteket

enligt alt. III är placerat en trappa ovanför huvudvåningen under det att det

i de andra alternativen placeras en trappa under. Kontakten med handbiblioteket

är emellertid bäst i alt. III, särskilt om bibliotekstjänstemannen

placeras invid trappan i rummet vid sidan om handbiblioteket.

Om upplijsningstjänsten kvarblir i sina nuvarande lokaler blir placeringen

av referensbiblioteket bäst enl. alt. I och något sämre enl. alt. II. Genom

flyttning av upplysningstjänsten inom samma våningsplan kan bättre anknytning

erhållas till referensbiblioteket enligt alt. II.

Placering enligt alt. III innebär att referensbiblioteket kommer att finnas

två våningsplan högre än upplysningstjänsten. Det kan nås endera genom

trappan vid handbiblioteket eller genom trappan eller hissen i byggnadens

sydvästra hörn.

Referensbiblioteket blir enligt alt. III helt avskilt och nära anslutet till

handbiblioteket, vilket bör vara en fördel för ledamöterna och för vården

och tillsynen av bokbestånden. Därtill kommer att rummen bakom nuvarande

bibliotekslokalerna i bottenvåningen ej bindes för framtiden för viss

1 Här ej återgiven.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr hl år 11)66

31

funktion. Utrymmena skulle lätt kunna frigöras som kommunikationsleder,

vilket på längre sikt och vid en bättre lokalsituation vore att föredraga.

Genom bibliotekets utflyttning friställes lokaler av något olika karaktär.

Bokmagasinet i huvudvåningens entresol och rummen innanför bibliotekets

lokaler utmed Riksgatan är så smala att de ej kan uppdelas till mindre

arbetsrum med gemensam korridor. I dessa rum kan ordnas avskilda skrivplatser.

Skiss till avskilda skrivplatser visas på ritn.bilaga nr 201.

Bibliotekslokalerna utmed Riksgatan kan uppdelas till relativt rymliga

kontorsrum, som kan användas för en eller två personer. De flesta rummen

kan få separata ingångar. För förbindelsen med huvudvåningen borde

trappan som leder till rummet invid handbiblioteket ombyggas. Om trappan

helt slopas vinns rummet i huvudvåningen, och ett rum i bottenvåningen

kan bättre utnyttjas.

Utrymmena under plenisalarna, som nu användes som bokmagasin, kan

i rätt stor omfattning inredas till små arbetsrum, med en genomsnittlig

golvyta av 10 m2. Rummen kan ej helt godtagas som arbetsrum för heltidsanställd

personal, främst då de i stor utsträckning helt saknar dagsljus och

rumshöjden i vissa fall endast är knappt 2,10 m. Det finns emellertid möjligheter

att ordna en tillfredsställande ventilation, varför de kan användas

för intermittent bruk. Exempel på inredning av sådana smårum visas i

ritn.bilagor nr 21, 22 och 232. Smårum kan inredas i bottenvåningens och

jordvåningens plan samt i ett plan mellan dessa. Tillträde till smårummen

kan erhållas bekvämt från stora trappan invid restaurangentrén och på

motsatta sidan, samt från korridoren vid ekonomibyrån och genom det nuvarande

»pingpongrummet». Befintliga toalettgrupper kan användas. Tillfredsställande

utrymningsvägar går att ordna från varje rumsavdelning.

För att under första kammarens plenisal få sammanhängande ytor i jordvåningens

plan bör även tryckeriexpeditionens förrådsrum utnyttjas. Ersättning

för detta kan erhållas i nuvarande bokmagasin i gårdsplanet under

det större trapphuset. Lokalen är avsevärt mindre men är inredd med tätpackningshyllor.

Erforderlig komplettering kan erhållas i de nedanför

gårdsplanet belägna bokmagasinen under andra kammarens plenisal.

Användning av de friställda lokalerna i enlighet med ovannämnda riktlinjer

redovisas i det följande våningsvis med början i huvudvåningens

entresol. Mindre variationer erhålles beroende på placeringen av referensbiblioteket.

Huvudvåningens entresol: ritn.bil. 12 och 132.

Referensbibliotek enligt alt. III eller rum med 6 avskilda skrivplatser.

Bottenvåningen: ritn.bil. 14, 15, 16 och 172.

Referensbibliotek enligt alt. I eller II, 16 kontorsrum, 13—17 smårum och

11—13 avskilda skrivplatser.

Mellanplan: ritn.bil. 16 och 172.

12 smårum.

Jordvåningen: ritn.bil. 18 och 192.

18 smårum.

Totalt kan sålunda i nuvarande bibliotekets lokaler erhållas 75—78 arbetsplatser

med följande fördelning och typer:

16 kontorsrum

43—47 smårum (beroende på ref.bibl.plac.)

13—18 avskilda skrivplatser ( » )

1 Här ej återgiven.

2 Här ej återgivna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

Kostnaderna för iordningställande av lokalerna har, i prisläget mars 1966,

uppskattats till storleksordningen 1 milj. kr., innefattande byggnadsarbeten,

värme och ventilation samt elektriska installationer, men ej lös inredning.

Ett genomförande av förslaget kräver en omsorgsfull projektering avseende

såväl byggnadsarbeten som värme-, ventilations- och el. installationer.

Tidpunkten för de nya arbetsrummens och arbetsplatsernas färdigställande

blir givetvis beroende av när biblioteket kan flytta till kv. Vinstocken.

Förberedelse- och projekteringsarbeten i riksdagshuset, som kan påbörjas

omedelbart efter det att riksdagen fattat beslut om bibliotekets utflyttning,

har beräknats ta några månader i anspråk. Byggnadsarbetena igångsättes

omedelbart efter bibliotekets flyttning. De nya arbetsrummen och arbetsplatserna

beräknas därefter kunna färdigställas under en 10-månadersperiod.

Från plansynpunkt finns möjlighet att inreda ytterligare högst 10 smårum

under plenisalarna. Det är emellertid på detta stadium osäkert om ventilationsproblemen

samt frågan om tillträdesvägar kan lösas tillfredsställande.

Den här redovisade utredningen har utförts i samarbete med befattningshavare

inom riksdagshuset, som är väl förtrogna med byggnaden. För ventilationsfrågorna

har vidare samarbete ägt rum med ing. Berg, K. G. Eklunds

Ing.byrå som planerat den nyligen ändrade ventilationen i andra

kammarens plenisal. Studierna av avskilda skrivplatser i större rum och inredning

i smårum har utförts av ark. H. Axelson. Betr. smårummen har

samråd under hand ägt rum med yrkesinspektionen i Stockholm. Kostnadsuppskattningen

har utförts av ing. R. Larsson.

Utredningen har baserats på tillgängligt ritningsmaterial. Endast i begränsad

omfattning har avvikelser från ritningarna kunnat iakttagas och

hänsyn till sådana har då tagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 är 1966

as

STYRELSEN FÖR

RIKSDAGSRIRLIOTEKET

STOCKHOLM

BILAGA 2

Till

Bankoutskottet

Härmed får styrelsen för riksdagsbiblioteket avgiva den 15 mars 1966 begärt

utlåtande över fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse med kompletterande

utredning angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket

(med undantag av upplysningstjänsten) och den 31 mars 1966 begärt utlåtande

över motionen I: 659 angående samma fråga.

Fullmäktiges förslag 1965 om riksdagsbibliotekets utflyttning från riksdagshuset

till Vinstocken avstyrktes av styrelsen, som framförde andra

alternativ såsom värda att prövas och framhöll behovet av ytterligare utredning.

Efter yttrande av bankoutskottet beslöt riksdagen dels att den del

av biblioteket, som upplysningstjänsten utgör, skulle kvarbliva i riksdagshuset,

och dels att frågan om bibliotekets förflyttning skulle närmare utredas.

Utredningsuppdraget innefattade tre huvudpunkter. Man efterlyste en redovisning

av kostnaderna och en bedömning av en utflyttnings inverkan på

bibliotekets arbete och funktion. Slutligen hänvisade utskottet till frågan

om lämpligheten att placera biblioteket i riksbankshuset.

Fullmäktiges nu framlagda utredning vitsordar enligt styrelsens mening,

att det varit välbetänkt att icke grunda ett riksdagens ställningstagande på

fullmäktiges förslag från 1965. Det nya förslaget innehåller förutom ett beaktande

av nämnda utredningsuppdrag bl.a. ett mera omfattande material

för bedömandet av lokalerna i Vinstocken och ett i allt väsentligt omarbetat

förslag rörande utnyttjandet av bibliotekets nuvarande lokaler. Däremot

saknas någon som helst uppgift om grundförhållandena.

Styrelsen vill i det följande belysa det nu föreliggande förslaget med hänsyn

till lämpligheten av Vinstockens lokaler, kostnadsfrågan, bibliotekets

allmänna funktioner, riksbanksalternativet och slutligen dispositionen av

bibliotekets nuvarande lokaler.

Vid en inplanering av ett stort bibliotek med många och särpräglade funktioner

i en gammal banklokal är det givet, att olika önskemål helt eller delvis

ej kan tillgodoses. Det synes styrelsen i hög grad angeläget att söka angiva

eventuella för- och nackdelar med de föreslagna lokalerna i jämförelse

med de nuvarande. De måste bedömas med hänsyn till personalåtgång och

får konsekvenser för kostnadsberäkningen liksom för bibliotekets funktion

i allmänhet.

Som av utredningen framgår representerar bottenvåningen i Vinstocken

en jämförelsevis stor golvyta. Stora utrymmen är i sig självt i princip en

fördel men också kostnadskrävande med hänsyn till krav på inredning. Men

våningens vidsträckthet föranleder också en hittills icke nödvändig splitt3

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 47

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bcinkoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

ring av personal. Det som särskilt förefaller betänkligt är att arbetsledningen

icke minst för vaktmästarna reser avsevärt större krav gentemot nuläget.

Att detta i förening med de större avstånden inom bottenvåningen motiverar

personalökning i jämförelse med förslaget finner styrelsen uppenbart.

Bibliotekets intag och uttag av sina betydande godsmängder från post,

bokbinderi och bokhandlare representerar i Vinstocken svårigheter, som

icke föreligger i riksdagshuset. Här kan transporterna ske genom hissar och

i övrigt horisontellt. De kostnadskrävande transportanordningar och den

budcentral som föreslagits i Vinstocken kan enligt styrelsens mening icke

undanskymma det faktum, att man på denna punkt måste räkna med en

betydande standardförsämring till allvarligt men för bibliotekets funktion.

Intag i Jakobsgatans nivå, vilket föreslagits som enda möjliga alternativ,

synes styrelsen i hög grad olämpligt, då härvid ett inträngande av avgaser

från den täta trafiken är ofrånkomligt. Den förhoppning, som uttalas i utredningen,

att postverket skulle åtaga sig att leverera och hämta all post,

synes styrelsen helt orealistisk med hänsyn till erfarenheterna i riksdagshuset

och de uppenbara svårigheterna för postverket att i olika sammanhang

öka sin service gentemot allmänheten. Nu nämnda förhållanden synes

styrelsen ävenledes kräva personalökning.

En obestridlig standardsänkning vid en flyttning av biblioteket till Vinstocken

ligger i den därigenom aktualiserade bevakningsfrågan. Detta problems

tillfredsställande lösning i de nya lokalerna ter sig för styrelsen som

synnerligen besvärlig. I de nuvarande lokalerna sker in- och utpassering

inför vaktrummets och låneexpeditionens personal. Vaktrummets personal

har allmänhetens kapprum inom synhåll och läsesalarna är lätt kontrollerbara

från låneexpeditionen och ligger till väsentlig del inom synhåll för

dess personal. I Vinstocken är allmänhetens kapprum heläget en trappa

ned, och läsesalarnas placering gör, att även dessa saknar direkt kontroll.

Utredningen uttalar sig för möjligheten av en arbetsplats i en av läsesalarna.

Styrelsen vill för sin del vitsorda behovet av läsesalsvakter men måste

samtidigt erinra om att yrkesinspektören i första distriktet motsatt sig permanenta

arbetsplatser i dessa lokaler. Belägenheten vid Gustav Adolfs torg

måste enligt styrelsens mening påkalla kontroll av portföljer o. dvl. i likhet

med vad fallet är vid andra bibliotek i Stockholm med jämförbar belägenhet.

Dessa svårigheter torde delvis kunna bemästras genom televisionsanordningar

men måste dock enligt styrelsen också kräva personalförstärkning.

Styrelsen övergår nu till att granska ett antal detaljer i de avsnitt, som

gäller lokalerna i Vinstocken. Det är givetvis många faktorer, som skulle

kunna vara av behovet att närmare beysas, men styrelsens möjligheter

härvidlag är helt naturligt av tidsskäl begränsade. Bl.a. skulle styrelsen helst

ha velat ha möjligheten att rådfråga utomstående byggnadsexpertis, då styrelsen

i åtskilliga fall måste förklara sig känna tveksamhet inför lämnade

uppgifter, påståenden och konstruktioner.

I utredningen meddelas att byggnadsstyrelsen förklarat, att ventilationsfrågan

kommer »att lösas på ett tillfredsställande sätt». Styrelsen noterar

detta men kan härvidlag knappast hysa någon större tillförsikt, då den

sammanställer detta med ovan anförda uttalande av yrkesinspektören mot

anordnandet av permanenta arbetsplatser i läsesalarna.

Utredningen betonar i skilda sammanhang, att antalet löpmeter i hyllor i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets tillåtande nr rtl dr 11)66 55

Vinstocken blir större än de nuvarande i riksdagshuset. Detta sammanhänger

huvudsakligen ej med alt magasinslokalerna blir större utan med

alt man planerat, att ungefär en hyllmil skall konstrueras som compactus.

Styrelsen, som ej kan undertrycka farhågor för alt en så stor del av samlingarna

skall förvaras i ett hyllsystem, som hittills närmast använts för

mera lågfrekvent material, vill i detta sammanhang erinra om att de nuvarande

hyllmagasinen i riksdagshuset erbjuder ett enligt styrelsen godtagbart

utrymme för accession, vartill kommer planlagd utbyggnad av statens

biblioteksdepå i Bålsta. Styrelsen vill också erinra om den tillkallade bibliotekstekniske

expertens omdöme: »Något avsevärt utrymme för bibliotekets

tillväxt på längre sikt eller om biblioteket till äventyrs permanent stannar i

Vinstocken kan man dock knappast räkna med under nu angivna förutsättningar.

» Det egentliga hylltiIlskotlet i jämförelse med bibliotekets nuvarande

magasin utgör ett antal hyllor, inplacerade i bankhallens högra del.

Styrelsen finner dock en hyllinredning i denna del tämligen diskutabel. I

varje fall torde den enligt styrelsens mening böra utglesas med hänsyn till

bankhallens arkitektur, då en mera kompakt hyllinredning torde bli föga

tilltalande. Dess utnyttjande måste föregås av en omfattande omplacering

och oinsignering av böcker och katalogkort vilket måste kräva en extra

insats av kvalificerad arbetskraft under lång tid. I utredningen framhålles

vidare att de breda korridorerna i Vinstocken kan utnyttjas för erhållande

av en hyllreserv. Styrelsen konstaterar, att de nämnda korridorerna är av

olika bredd, nämligen 1,50, 2,20 och 2,50 in., varför endast de bredare kan

användas, och att det synes styrelsen nödvändigt att reservera dessa utrymmen

för erforderliga sorteringsdiskar.

Beträffande bibliotekets nuvarande hyllinredning gör utredningen en del

uttalanden, som styrelsen måste rubricera som felaktiga, vilseledande och

inbördes ej överensstämmande. Bibliotekets hyllinredning betecknas som

»hårt nedsiiten och till stor del icke ändamålsenlig» och det förklaras »nödvändigt

att inom några år förnya» densamma »oberoende av hur frågan om

bibliotekets lokaler löses. Viss fortfarande användbar inredning, som ej

lämpar sig för flyttning till kv. Vinstocken, kan tills vidare användas i

rummen för de nya ändamål dessa kommer att få.» I annat sammanhang

användes beteckningen »hårt nedsliten och föga ändamålsenlig», varför man

funnit en nyanskaffning i samband med en flyttning »rationell och försvarlig.

Den skulle alltså innebära inte endast en standardhöjning utan även i

stor utsträckning få betraktas som en oavsett flyttningen angelägen återanskaffning.

En del av den gamla inredningen torde kunna utnyttjas för

lagerändamål eller eventuellt försäljas.»

Styrelsen vill härvid framhålla, att riksdagsbibliotekets milslånga hyllbestånd

icke tarvar någon ersättning under överskådlig tid. Påståendet om

ersättningsbehovet är klart felaktigt och får enligt styrelsens mening ej

tagas till intäkt som motivering för någon som helst hyllkostnad i Vinstocken,

vilken helt avhänger av den föreslagna utflyttningen. Att nuvarande

hyllinredning ej lämpar sig för en helt främmande lokal är ett annat förhållande.

Styrelsen måste beteckna redovisningen av det nuvarande hyllbeståndet

som helt vilseledande då det betecknas som dels nedslitet och

oändamålsenligt, dels användbart på sin nuvarande plats och dels lämpat

för försäljning. Styrelsen vill slutligen i detta sammanhang påpeka, att

någon kostnadsberäkning saknas för lagerhyllor i Vinstocken, men att

härför lämpliga hyllor möjligen kan uttagas ur det nuvarande hyllbestån
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

36

det. Den här redovisade framställningen är, som torde framgått, grovt vilseledande,

och avsikten måste sägas bli uppenbar, då man anger kostnaderna

för ny hyllinredning, nämligen 350 000 kronor, vartill knytes den i detta

Sammanhang ovidkommande uppgiften, att denna hyllinredning innefattar

en betydande reserv för accessionen, vilket bör sammanställas med det ovan

avgivna uttalandet av den anlitade bibliotekstekniske experten.

Styrelsen vill slutligen beträffande olika detaljer endast fästa uppmärksamheten

på vad som anföres beträffande ljusförhållanden och bokmaterialets

vård och tillsyn. Det meddelas, att »dagsljusförhållandena är i några

av tjänsterummen i kv. Vinstocken ej så goda som de i riksdagshuset». Det

förhållande att man i större delen av bottenvåningen helt kommer att få

lita till artificiell belysning synes styrelsen ha kunnat vara mera värt att

omnämna. Det förklaras kategoriskt att vård och tillsyn av boksamlingarna

underlättas i Vinstocken genom att de är placerade i två i stället för i sex

våningsplan. Däremot nämnes ej att den mest högfrekventa delen av boksamlingarna

i riksdagshuset kunnat placeras i samma plan som tjänsterummen,

och ej heller, att låneexpeditionens direkta kontroll av läsesalarna

helt saknar motsvarighet i Vinstocken.

Beträffande tidpunkten för den planerade utflyttningen kan styrelsen ej

undertrycka en viss oro för de lämnade uppgifternas hållbarhet. Enligt

överbibliotekarien meddelades vid det första sammanträdet med byggnadsstyrelsens

representanter i september 1965, att man räknade med ett ställningstagande

av riksdagen redan följande månad, då man planerade en

inflyttning i Vinstocken vid årsskiftet 1966/67. Då bankoutskottet fann

förutsättningarna för eu utflyttning icke tillräckligt utredda i fullmäktiges

förslag, beslöt riksdagen, att föreliggande utredning skulle göras, »vilken

bör verkställas så skyndsamt att riksdagen kan fatta erforderliga beslut på

ett mycket tidigt stadium av nästa års vårsession» (utlåtande 1965: 62 sid.

13 f.). I utredningen meddelas att byggnadsstyrelsen uppgivit, att bibliotekslokalerna

kommer att vara färdigställda under december månad innevarande

år. Härvid göres nu den reservationen att detta gäller »med undantag

av det lokalutrymme mot Jakobsgatan som avsetts för de båda läsesalarna,

vilka blir färdiga att tas i bruk den 1 mars 1967». Som förutsättningar

anges dels, att byggnadsstyrelsen får disponera erforderlig arbetskraft,

vilket förhållande givetvis helt undandrager sig biblioteksstyrelsens bedömande,

och dels att riksdagen fattar sitt beslut senast under april/maj

månad innevarande år. Beträffande bankvalvet planerar Skandinaviska banken

enligt inhämtad uppgift, att evakueringen av bankfackens innehåll skall

ske i oktober och att återstoden av tiden till december, då dispositionsrätten

övergår till den nye ägaren, beräknas åtgå till lokalens röjning. Eftersom

någon tid måste anslås till lokalens färdigställande, och då installationen

av compactus beräknas taga minst tre månader, måste inflyttning

vid årsskiftet 1966/67 betraktas som utesluten. Utredningen förutsätter att

en noggrann planering av flyttningen sker av biblioteket, vartill kommer det

betydande planerings- och beställningsarbete, som biblioteket måste utföra

för de nya lokalernas utrustning. Styrelsen, som konstaterar det betydande

övertidsarbetet och svårigheterna att uttaga tillkommande semestrar, vill

för sin del påyrka, att de nya lokalerna skall vara helt färdigställda, innan

eventuell flyttning sker, och alt styrelsen i sammanhanget får disponera

erforderliga personella resurser.

Beträffande de gjorda kostnadsberäkningarna vill styrelsen betona utredningens

framhållande av svårigheterna att mera exakt angiva de verkliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels utlåtande nr ''i7 år llltiG

;J7

kostnaderna. Styrelsen vill för sin del framhålla nödvändigheten av att eller

eu eventuell flyttning hok- och bindningsanslagel temporärt göres till ett

förslagsanslag.

Styrelsen konstaterar, att några kostnader för anskaffning av maskinutrustning

icke beräknats. Det är dock för styrelsen uppenbart, att en utllyttning

till Vinstocken måste medföra en intensifierad kopieringsverksamhel

liksom att upplysningstjänstens behov av kopiering måste löranleda maskinanskaffning.

Vinstocken måste enligt styrelsens mening förses med eu

xerox-anläggning, varjämte upplysningstjänsten torde få anses behöva två

kopieringsapparater. Man har att göra med Fn direkt av flyttningen föranledd

kostnad på i runt tal 10 000 kronor, med en tillhörande årskostnad på

ungefär samma belopp. Styrelsen håller det vidare lör sannolikt, att långlänen

till riksdagshuset kommer att öka i omfattning, varför behovet av

möjlighet att tillgodose andra intressenter genom mikrofilm torde medföra

krav på anskaffning av mikrofilmanläggning, som styrelsen beräknar till

mellan 10 000 och 30 000 kronor.

För det referensbibliotek, som utredningen anser nödvändigt, har ingen

kostnad för erforderlig personalinsats vid dess anskaffning beräknats liksom

ej heller för katalogisering.

Något som synes styrelsen långt mer betänkligt är utredningens redovisning

av själva behovet av ett referensbibliotek. I fullmäktiges förslag till

riksdagen 1965 förutsågs över huvud taget ej ett referensbibliotek för riksdagens

behov. Enligt styrelsens bestämda uppfattning måste riksdagen förses

med ett jämförelsevis rikhaltigt referensbibliotek vid en utflyttning av

huvudbiblioteket till Vinstocken. Detta referensbiblioteks böcker och tidskrifter

skall givetvis alltid finnas tillgängliga på sin plats och icke borttagas

annat än i undantagsfall och efter föregående anmälan och godkännande

i likhet med vad fallet är med det nuvarande läsesalsbeståndet. Referensbibliotekets

bestånd skall givetvis vara tillgängligt inte blott för riksdagens

ledamöter utan även för riksdagens personal i övrigt. Men i likhet

med vad fallet är för närvarande kräves för upplysningstjänsten liksom för

utskotten in.fl. betryggande bestånd av handbibliotek för det löpande arbetet.

I nuläget anskaffas t. ex. av en ordinär svensk lagkommentar exemplar för

bibliotekets utlåning, läsesal, handbibliotek, upplysningstjänst, utskotten

o.s.v. Vid en flyttning till Vinstocken tillkommer exemplaret för därvarande

referensbibliotek. Styrelsen anser det självfallet, att riksdagshusets bok- och

arkivsamlingar liksom hittills skall omhänderhas av bibliotekets härför

utbildade personal, varvid givetvis alla önskemål från riksdagens och dess

befattningshavares sida i första hand är att beakta inom ramen av riksdagen

medgivna resurser. För det nya referensbiblioteket och tillhörande låneexpedition

måste enligt styrelsens mening beräknas en förste bibliotekariebefattning

jämte en assistent som biträde och tillfällig ersättare samt en

vaktmästare.

Utredningen beräknar i samband med flyttningen en förstärkning av eu

högre befattning och en vaktmästartjänst under några månader. Styrelsen

måste som sin uppfattning framhålla, att ersättningsarbetskraft, som saknar

erforderlig rutin, har ett ringa värde i den mån som den över huvud

taget står att få. Styrelsen befarar, att det i praktiken torde bli nödvändigt

med avstående av semestrar och uttagande av okompenserbar övertid.

Utredningen har endast velat medge en personalförstärkning med en vaktmästare

i de nya lokalerna vid en överflyttning. Den tillkallade bibliotekstekniske

experten har däremot gjort följande uttalande, som alltså under
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

känts: »En överflyttning till Vinstocken kommer dock på grund av flera

skäl att redan från början kräva flera befattningshavare, främst expeditionsvakter.

Detaljer torde komma att framläggas av chefen för biblioteket.» Av

utredningen framgår att överbibliotekarien ansett tre nya vaktmästare vara

ett minimum. Som ovan anförts delar styrelsen denna uppfattning men

förmenar, att den ökade budskickningen motiverar sammanlagt fyra nva

befattningar. Det synes styrelsen också uppenbart, att låneexpeditionen i de

nya lokalerna med hänsyn till deras arbetskrävande struktur kräver ytterligare

en kvalificerad befattningshavare.

Det grundläggande redskapef för utnyttjandet av ett biblioteks samlingar

är givetvis dess kataloger. Bibliotekets stora kortkatalog, som täcker accessionen

efter 1945, finnes endast i ett exemplar, frånsett en påbörjad realkatalog

för läsesalen, som täcker accessionen från och med 1961. För accessionen

efter 1965 avses en kopiering av katalogkort i sådan utsträckning,

att för framtiden erforderliga katalogdubbleringar skall kunna effektueras.

Det måste betraktas som en högst betydande brist, att riksdagsbibliotekets

katalog ej skulle vara tillgänglig i riksdagshuset, men utredningen har av

kostnadsskäl förklarat, att dess kopiering ej kan övervägas. Styrelsen vill

för sin del framhålla, att denna olägenhet framför allt drabbar upplysningstjänsten,

vars befattningshavare vid en överflyttning till Vinstocken får

finna sig i att i stor utsträckning besöka Vinstocken, då katalogen skall

konsulteras. Det synes styrelsen vara väl värt att överväga frågan närmare.

Fn tryckning av katalogen i enlighet med tidigare förfarande torde bli mest

dyrbart och ställa krav på personal, som i varje fall för närvarande är svårt

att tillfredsställa. En fotografering av katalogen är givetvis kostnadskrävande

men också en mikrofilmning kan övervägas.

Beträffande bibliotekets allmänna funktion är det uppenbart, att dess

användning av riksdagens ledamöter kommer att försvåras vid en överflyttning.

Särskilt måste detta bli kännbart för upplysningstjänstens arbete, som

nu har förmånen av en omedelbar tillgång till bibliotekets samlingar och

kataloger samt dagligen inkommande trycksaker av alla slag, däribland hela

det svenska officiella trycket. Dessa olägenheter kan givetvis i viss utsträckning

förminskas genom anskaffning av ytterligare exemplar och genom

kommunikationer med Vinstocken, men att en förflyttning av riksdagsbiblioteket

måste draga med sig en kraftig och i sin art föga "ändamålsenlig

ökning av upplysningstjänstens arbete står utom allt tvivel. Styrelsen förutser

också ett ökande krav på ytterligare litteratur till riksdagens utskott vid

bibliotekets förflyttning. Bibliotekets placering gentemot den del av den

centrala förvaltningen och domstolsväsendet, som har sin kärna i staden

mellan broarna kommer också att försämras. Gentemot allmänheten blir

biblioteket lättare tillgängligt.

1 sitt utlåtande 1965: 62 framhöll bankoutskottet, att vid den slutliga

bedömningen av här föreliggande fråga hänsyn borde tagas till lämpligheten

att förlägga riksdagsbiblioteket till riksbankshuset (sid. 14). I likhet

med Vinstocken inrymmer riksbankshuset en stor bankhall, vars utnyttjande

vid ett övertagande av byggnaden erbjuder ett problem. Frågan berördes

i utskottets utlåtande 1963:29, varvid fullmäktige erhöll i uppdrag att

tillhandahålla arbetsrum åt riksdagens ledamöter vid den planerade utflyttningen

av riksdagens revisorer och Nordiska rådet (sid. 3 f.). I den utredning,

som härvid överlämnades av fullmäktige, framhölls beträffande bankhallen,

att den »torde bäst kunna nyttjas för biblioteket. . . En placering av

biblioteket i hallen medför påtagliga fördelar genom bl.a. mycket god till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

35)

Bankoutskottets utlåtande nr M år 1!)66

gänglighet direkt utifrån genom entrén på Riksgatan» (sid. 21). Enligt

föreliggande utredning var dessa överväganden »icke resultatet av en detaljplanering».

Härtill vill styrelsen foga den anmärkningen, att den detaljplanering,

som Vinstocken blivit föremål för, i olika avseenden visat, att

en del av denna fastighets olägenheter kan undanröjas med olika kostnadskrävande

arrangemang, och att det synes påtagligt, att riksbanksalternativet

för bibliotekets del i alla avseenden är överlägset alternativet Vinstocken,

frånsett att det sistnämnda kan uppvisa ett något större samlat valvsut
tymme.

.. .... , .

Utredningen har slutligen framlagt olika förslag rörande utnyttjandet av

bibliotekets lokaler efter en överflyttning. Styrelsen, som vid utarbetandet av

föreliggande remissutlåtande ej förfogar över någon byggnadsteknisk sakkunskap,

vill då först erinra om att fullmäktiges förslag 1965 innebar, att

bokmagasinen skulle utnyttjas som förrådsrum, vilket nu alltså åtminstone

delvis övergivits. Inredandet av arbetsrum i dessa lokaler synes styrelsen

föga tilltalande med hänsyn till den låga takhöjden och frånvaro av dagsljusbelysning

samt de ventilationssvårigheter, som här alltid förelegat. Även

om dessa olägenheter delvis kan avhjälpas, torde avstånden till plenisalarna

komma att innebära ett ringa utnyttjande av dessa lokaler. Det synes styrelsen

uppenbart att man vid detta förslag knappast haft i tankarna en

synpunkt, som fullmäktige »funnit vara av särskilt intresse: dels betonas

betydelsen av att riksdagsledamöterna erhåller arbetsrum i tillräckligt antal

med helst omedelbar anslutning till riksdagshuset och dels framhålls önskvärdheten

av att man vid tillgodoseende av detta syfte ej inkräktar på utrymmen,

som mera ekonomiskt kan utnyttjas för andra ändamål. Dessa

synpunkter har fullmäktige särskilt beaktat i samband med föreliggande

utredning.» Fullmäktige har för sin del funnit sig böra tillstyrka, att magasinsutrymmena

delvis planeras som arbetsrum, vilket ansetts godtagbart

även gentemot de kostnader, som är förknippade med en överflyttning av

biblioteket till Vinstocken och en senare till riksbankshuset. Styrelsen kan

ej dela denna fullmäktiges uppfattning och anser därutöver, att fragan jämväl

bör prövas i dess samband med de ombyggnadsarbeten, som en kammarreform

måste föranleda.

Styrelsen finner det i hög grad anmärkningsvärt, att den av styrelsen föreslagna

till synes enkla entresoleringen av handbiblioteket »bör upptagas

först i samband med en kommande lokalplanering, sedan riksdagens organisationsform

beslutats», medan något motsvarande beroende beträffande

bokmagasinens ombvggnad ej göres gällande.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker styrelsen fullmäktiges förslag

och tillstyrker motionen 1:659, som föreslår, att riksdagen måtte

besluta, att någon flyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken icke

måtte komma till stånd.

Stockholm den 20 april 1966

Å styrelsens för riksdagsbibliotekets vägnar:

S. G. W. Wahlund

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

BILAGA 3

Till

Riksdagens Bankoutskott

Riksdagsbibliotekets personalförening får härmed överlämna bifogade yttrande

över frågan om bibliotekets eventuella utflyttning ur riksdagshuset.

Samtidigt få vi anmäla, att enighet ej uppnåtts i fråga om den i riksdagshuset

stationerade biblioteksutbildade tjänstemannens organisatoriska tillhörighet

([s. 44 rad 15 nedifrån t. o. m. s. 45 rad 6]). Den meningen inom

personalen har också gjort sig gällande, att ärendet borde bli föremål för

fortsatt övervägande, eventuellt i samband med riksdagens organisationsutrednings

väntade förslag.

Som bilagor till vårt yttrande får vi samtidigt överlämna dels ett utlåtande

av yrkesinspektören rörande viss del av den för biblioteket ifrågasatta lokalen

i kv. Vinstocken, dels kopia av protokoll över sammanträde med personalföreningen

i ärendet.

Stockholm den 20 april 1966

Torsten Dahl

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1066

41

Till

Bankoutskottet

Med anledning av bankoutskottets skrivelser den 15 och 31 mars 1966,

genom vilka riksdagsbibliotekets personalförening beretts tillfälle att avge

yttrande dels över riksgäldsfullmäktiges skrivelse med kompletterande utredning

angående utflyttning av riksdagsbiblioteket (med undantag av upplysningstjänsten)

till kvarteret Vinstocken, dels över motionen 1:659 till

årets riksdag rörande samma fråga, får föreningen härmed anföra följande.

För att tillgodose det för dagen mest brännande lokalbehovet, nämligen

arbetsrum för riksdagsledamöterna, har riksgäldsfullmäktige ingivit eu

framställning till 1965 års riksdag med förslag om utflyttning ur riksdagshuset

av »för riksdagsarbetets behöriga gång» ej oundgängligen nödvändiga

funktioner. Det hade ej tidigare officiellt ifrågasatts att i detta sammanhang

ånyo diskutera bibliotekets flyttning, men en möjlighet därtill uppkom synbarligen

genom statens förvärv av kv. Vinstocken. Bankhallar och bankvalv

är i allmänhet svårdisponerade för ordinärt kontorsarbete, men ett bibliotek

som har öppna utrymmen för låneexpedition och läsesalar samt bokmagasin

i ett undre plan låter sig möjligen inplaneras. Enligt fullmäktige skulle

bankhallen jämte angränsande lokaler kunna erbjuda riksdagsbiblioteket

t.o.m. förstklassiga bibliotekslokaler samt innebära en god lösning av bibliotekets

lokalproblem för i vart fall en tioårsperiod.

Vid sin behandling av fullmäktiges framställning har bankoutskottet bl.a.

funnit särskild anledning beröra, vilka konsekvenser en utflyttning skulle

få för den egentliga biblioteksverksamheten. Utskottet har därvid ansett

som uppenbart, att såväl de praktiska problemen som ombyggnadskostnaderna

i kv. Vinstocken skulle bli betydande. Utskottet har även till sist

konstaterat, att riksbanksalternativet torde böra beaktas And det slutliga

ställningstagandet rörande bibliotekets utflyttning.

Till svar härå har fullmäktige uttalat som sin mening, att fördelarna av

utflyttningen blir väsentliga, framför allt emedan de nya lokalerna kommer

att bli rymligare och mer ändamålsenliga. Eventuella olägenheter för riksdagsledamöterna

att ej ha tillgång till biblioteket i riksdagshuset ansågs till

stor del kunna undanröjas genom budskickning, telexförbindelse m.m.

Personalföreningen noterar med uppskattning den stora beredvillighet

som från fullmäktiges sida visats i fråga om att underlätta bibliotekets

installation i kv. Vinstocken. Nyinredda lokaler, modern biblioteksinredning

med tätpackningssystem och plats för teknisk apparatur är obestridligen

eftertraktade mål för varje bibliotek. Materiellt förefaller biblioteket

således komma att vinna på en utflyttning.

Det är dock ej möjligt att bortse från, att de nya lokalerna blir betydligt

mer personalkrävande än de nuvarande. Eftersom biblioteket blir tillgängligt

utifrån gatan, kommer en starkt ökad vakthållning att bli behövlig, ej

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

minst för det stora referensbiblioteket i bankhallen och läsesalarna. Enär en

del utrymmen underkänts av yrkesinspektionen såsom varande olämpliga

för fasta arbetsplatser, har det tilltänkta antalet tjänsterum decimerats och

användingsmöjligheterna av andra arbetslokaler reducerats. De blir därigenom

ej heller fler än de nuvarande. Vad behovet av en ny biblioteksinredning

angår, kan personalföreningen ej instämma i den anlitade inredningsexpertens

bedömning av den nuvarande inredningen i riksdagshuset såsom

»hårt nedsliten» och »till stor del icke ändamålsenlig». Den är visserligen

ålderdomlig i vissa stycken men likväl fullt användbar och rimligt sett är

det ingalunda nödvändigt att förnya den »inom några år».

Följderna för den egentliga biblioteksverksamheten av en utflyttning till

det i jämförelse med riksbankshuset avsides belägna kv. Vinstocken bör ses

dels ur riksdagens synvinkel, varmed givetvis åsyftas ledamöter, serviceorgan

och utskott, dels ur riksdagsbibliotekets. Innan personalföreningen

redovisar sin åsikt härom, vill den göra följande inlägg.

Det har emellanåt gjorts gällande, att riksdagen ej skulle ha behov av ett

så omfattande bibliotek som riksdagsbiblioteket. Som ett av skälen har anförts,

att det huvudsakligen skulle stå i förvaltningen och forskningens

tjänst och ej i riksdagens.

Personalföreningen anser sig ej behöva lägga ned möda på att gendriva

dessa påståenden. En stor avnämarkrets utöver riksdagen, vilken senare

alltid prioriteras, måste nämligen anses vara enbart av godo. En ökad användning

av boksamlingarna kräver en större latitud i förvärvspolitiken,

Vilket i sin tur ger större beredskap. Förvaltningens personal rekryteras för

övrigt till stor del inom samma krets som den ur vilken riksdagen hämtar

sin personal till utskott m.m.

Sveriges riksdag har förmånen att till sitt förfogande ha ett betydande

samhällsvetenskapligt specialbibliotek. Som parlamentsbibliotek är det ett

av de största i den västliga kulturvärlden. Det rymmer alla väsentliga källpublikationer

och litteratur av intresse för riksdagsarbetet. Utöver svensk

rätts- och statsvetenskap, aktuell politik och kulturdebatt, utländskt parlamentstryck,

författnings- och prejudikatsamlingar må dock särskilt nämnas,

att till biblioteket levereras allt svenskt officiellt tryck samt den viktigaste

delen av motsvarande publikationer i de nordiska länderna. Det är vidare

det enda bibliotek i Sverige som med endast ett par undantag fullständigt

ordnar och katalogiserar tryckta och stencilerade skrifter utgivna av ett

30-tal internationella organisationer. Till dessa hör exempelvis United

nations med dotterorganisationerna Unesco, FAO, ILO, IMF, GATT, IAEA,

ICAO, IDA, IFC, IMCO, ITU, UPU, WHO, WMO, därjämte Europarådet,

OECD, EEC-kommissionen och Europa-parlamentet, EFTA, internationella

domstolar m.fl. andra. Bibliotekets personal är givetvis kompetent att orientera

de lånesökande i nu nämnda svårtillgängliga tryckmassa.

Personalföreningen kan ej se optimistiskt på möjligheterna att »till stor

del» kompensera i synnerhet riksdagsledamöterna för förlusten av den service

som nu kan ges genom bibliotekets belägenhet i riksdagshuset. Det

ligger i sakens natur, att ett bibliotek inom räckhåll under plena mellan

voteringar eller under korta uppehåll mellan utskottssammanträden ofta

anlitas. Besöksfrekvensen är svår att mäta, då den långtifrån alltid kan

styrkas genom anteckningar i besöksliggare eller lån mot kvitto. Den är

dock ovedersägligen mycket större än vad utlåningsstatistiken utvisar.

Även om en kommunikationsväg från biblioteket i riktning mot riksdags
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

liankoutskottets utlåtande nr 47 år !!)(!<>

43

luisel kan anordnas genom budskickning, blir tillfällena för ledamöterna att

själva röra sig från riksdagshuset i riktning mot biblioteket säkerligen begränsade,

om ej annat på grund av tidsnöden. För varje riksdagsledamot

som önskar göra personliga besök i biblioteket för rådfrågning eller för att

träffa eget urval av litteratur, måste bibliotekets utflyttning kännas som ett

svårt avbräck. Personalföreningen hänvisar i detta sammanhang till motionen

I: 659 till årets riksdag.

Föreståndaren för upplysningstjänsten har i annat sammanhang (Bankoutskottet

1965:48, [Bil.:] Styrelsen för riksdagsbiblioteket ang. riksdagens

upplysningstjänst, s. 40—41) vitsordat det stora värdet av »att ha haft

bekväm tillgång till landets största samhällsvetenskapliga specialbibliotek».

Särskilt har understrukits den tids- och arbetsbesparing som dess tjänstemän

gjort genom att fritt kunna röra sig i bok- och tidskriftsmagasinen.

Med fog synes kunna göras gällande, att de negativa verkningarna av

bibliotekets utflyttning särskilt drabbar ej blott riksdagsledamöterna utan

jämväl upplysningstjänsten.

Beträffande bibliotekets verksamhet i kv. Vinstocken må i fråga om den

utåtriktade, d.v.s. utlåningen och servicen i läsesalarna, visserligen kunna

sägas att eu ökning av bibliotekets omsättning är att vänta, framför allt på

grund av en större tillströmning från statsförvaltningens sida. Även om

detta i och för sig är ett eftersträvansvärt mål, torde den mest angelägna

uppgiften för biblioteket dock alltjämt vara att fungera som ett riksdagens

bibliotek. För att åvägabringa detta har föreslagits budskickning, för vilken

en vaktmästartjänst medgivits, och utbyggda teleförbindelser jämte låneexpeditionsfilial

i riksdagshuset.

Det kan ifrågasättas om en budskickning överhuvudtaget kan bli hundraprocentigt

effektiv utan en stor personaluppsättning. Teletrafiken är ett

klent substitut för personliga sammanträffanden. Den ofrånkomliga tidsutÖräkten

kommer också att bli ett allestädes närvarande bekymmer.

Personalföreningen befarar på goda grunder att det i ovannämnda hänseende

blir långt ifrån möjligt att eliminera de olägenheter som förorsakas

av bibliotekets utflyttning. Jämfört med den smidighet med viken biblioteket

för närvarande kan stå riksdagen till tjänst, kan man ej finna annat

än att det kommer att uppstå svårigheter för biblioteket att tillfredsställande

ordna kommunikationerna med riksdagen.

Vad angår den inre verksamheten i biblioteket blir den i flera avseenden

lidande på en flyttning till kv. Vinstocken. Det har ovan redan påtalats att

vissa tjänstelokaler har nedsatt värde som arbetsmiljö. Personalen i låneexpedition,

läsesalar och flertalet tjänsterum måste lita till artificiell belysning

året om. I all synnerhet missgynnas vaktmästarkåren. Den skall

svara för jourtjänst i källarvåning, in- och utlastning av post i den av postbilarnas

avgaser luftskämda s.k. budcentralen, kopieringsarbete m.m. dylikt

i trånga reservutrymmen samt svara för den stressbetonade och ryckiga budgången

till och från riksdagshuset. Härigenom kommer arbetsstyrkan även

att splittras, vilket ger sämre möjligheter till lagarbete. För personalen i

dess helhet saknas lämpliga och tillräckliga pausutrymmen.

Enligt personalens samstämmiga mening synes arbetsförhållandena i de

i kv. Vinstocken inredda bibliotekslokalerna komma att kunna menligt inverka

på arbetsresultatet per capita.

Olika åtgärder efter bibliotekets utflyttning har föreslagits för att uppväga

förlusten av referenslitteraturen i bibliotekets läsesalar och underlätta

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande nr \7 år 11)66

expediering av lån från kv. Vinstocken. För riksdagsledamöternas och andra

nyttjares inom riksdagen räkning har föreslagits inrättandet av ett särskilt

referensbibliotek i kombination med en låneexpedition. Föreståndaren för

npplysningstjänsten har för sin del framhållit, att upplysningstjänsten »för

sitt behov» behövde tillgång till »ett relativt fylligt referensbibliotek», som

skulle byggas upp under upplysningstjänstens medverkan och lämpligen

ställas under dess ledning. Anskaffning av referenslitteraturen har ansetts

kunna ske successivt. En biblioteksutbildad tjänsteman har ansetts böra

placeras i riksdagshuset för tillsyn och vård av boksamlingarna därstädes

men även för information och förmedling av kontakter med kv. Vinstocken.

Olika synpunkter på denne befattningshavares organisatoriska tillhörighet

till biblioteket eller upplysningstjänsten har diskuterats. Arbetsgruppen har

sagt sig sakna anledning taga ställning till denna fråga men har betonat att

det icke vore rationellt, att referensbiblioteket utvecklades till »ett fristående

andra riksdagsbibliotek».

Bokbeståndet i ett s.k. referensbibliotek är avsett för rådfrågning eller

annan tillfällig användning på platsen. Meningen är m.a.o. alt böckerna skall

i princip alltid finnas att tillgå. Litteraturen i ett sådant bibliotek består i

regel, karakteristiskt nog, till övervägande delen av större och dyrbarare

bokverk eller serier, som ej på vanligt enkelt sätt kan inköpas för bruk i det

löpande arbetet. På grund av att baslitteraturen utgör den ojämförligt största

anskaffningsposten, kan eu successiv uppbyggnad ske endast i begränsad

omfattning.

EU referensbibliotek av nu nämnt slag svarar således väl mot riksdagsledamöternas

in.fl. nyttjares behov. Såvitt personalföreningen kan förstå,

måste däremot upplysningstjänstens önskemål sträcka sig betydligt längre.

För fullgörandet av sina uppdrag torde den efter bibliotekets utflyttning

komma att behöva disponera egna arbetsexemplar, när, hur länge och hur

ofta som må påkallas. Vid en med upplysningstjänsten gemensam användning

av referensbiblioteket löper andra nyttjare eljest risken att i många

tall få mindre utbyte av detta än som avsetts.

Kostnaderna för det egentliga referensbiblioteket kan ej beräknas enbart

till inköpspriset. Ordnandet och katalogiseringen av materialet liksom fortlöpande

tillsyn kräver en arbetsåtgång som även måste inkalkyleras. Härtill

uppkommer kostnader för upplysningstjänstens arbetsbibliotek. Det må

tilläggas att en ökad bokanskaffning även tvingas fram inom utskotten till

följd av bibliotekets utflyttning.

Eftersom spörsmålet om den i riksdagshuset stationerade biblioteksutbildade

tjänstemannens organisatoriska tillhörighet har föranlett delade meningar,

vill personalföreningen uttrycka som sin uppfattning, att vederbörande

torde böra vara tjänsteman i biblioteket. Det är givet att ett nära samarbete

med upplysningstjänsten måste föreligga, men det var inte av den

anledningen som befattningen skulle inrättas i riksdagshuset. Enär riksdagens

organisationsutredning ännu ej tagit definitiv ställning till upplysningstjänstens

egen status, torde det dessutom vara olämpligt att nu, inför

eu eventuell separation mellan biblioteket och upplysningstjänsten, ålägga

den senare en ren biblioteksfunktion.

Som en av de viktigaste åtgärderna efter bibliotekets utflyttning ansågs

vara att tillgodose behovet att uppehålla och förmedla hela riksdagens kontakter

med biblioteket i kv. Vinstocken och vice versa. På den i riksdagshuset

tjänstgörande befattningshavaren kommer följaktligen att vila åligganden

som ställer krav på en grundlig och genom lång erfarenhet vunnen

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr V7 är 1966

45

förtrogenhet med riksdagsbibliotekets olika uppgifter och arbetsmetoder.

Personalföreningen anser därför denna befattning så betydelsefull att den

torde böra bestridas av eu bibliotekarie i lägst lgr 25.

Det ligger i sakens natur att ett särskilt referensbibliotek i riksdagshuset

med befattningshavare för tillsyn och vård samt biblioteksinformation kan

utgöra början till ett andra riksdagsbibliotek.

En åtgärd som huvudsakligen av kostnadsskäl ej ansetts böra vidtagas

för i riksdagshuset kvarvarande biblioteksverksamhet är kopiering av bibliotekets

stora kortkatalog fr.o.m. 1946.

Personalföreningen konstaterar, att låneexpeditionstfilialen liksom upplysningstjänsten

förutsättes kunna fungera utan detta hjälpmedel. Personalföreningen

vill då uttala att den finner det synnerligen orättmätigt att

begära, att den i riksdagshuset stationerade bibliotekstjänstemannen skall

behöva sakna sitt viktigaste arbetsredskap för att kunna ge den effektiva

service som ledamöter och andra låntagare har rätt att förvänta sig. Upplysningstjänstens

tjänstemän anser även att tillgången till bibliotekets katalog

underlättar deras arbete. Till saken hör att den med sina över 100 000 kort

representerar en informationskälla rörande en ansenlig litteraturmassa. Det

torde vara verklighetsfrämmande att underskatta biblioteks- och dokumentationsverksamhets

beroende av ackumulerade och systematiserade kataloger.

De årligen utgivna nyförvärvsförteckningarna är selektiva och kan på

intet sätt anses utgöra fullgod ersättning för kortkatalogen. För övrigt har

de nu nått det obekväma antalet av 20 årgångar.

Då personalföreningen ej tyckt sig hittills skönja någon tveksamhet inför

storleken av kostnaderna i samband med bibliotekets utflyttning för vinnande

av arbetsplatser åt riksdagsledamöterna, finner personalföreningen

det minst sagt beklagligt att just denna synnerligen berättigade utgiftspost

avvisats.

Den av fullmäktige anlitade byggnadstekniske experten har efter gjorda

undersökningar funnit möjligt att i de efter bibliotekets utflyttning ledigblivna

tjänstelokalerna jämte bokmagasinen inrätta 16 kontorsrum samt

ytterligare 56—67 skrivplatser och arbetsrum. Beträffande de sistnämnda

har emellertid gjorts den reservationen att inemot 3/4, eller cirka 45 st.,

som inritats i de nuvarande bokmagasinen »icke anses godtagbara» för permanent

bruk av orsaker såsom brist på dagsljus eller låg takhöjd. Eftersom

det förutsättes att endast behov av »ett mera tillfälligt utnyttjande» föreligger,

har de dock ansetts väl lämpade för ostört arbete eller avkoppling.

Personalföreningen anser för sin del, att endast de i biblioteksvåningen

liggande lokalerna åt Riksgatan är helt acceptabla såsom arbetsrum för

riksdagsledamöterna. De bakomvarande utrymmena i biblioteket utgöres av

smala korridorer utan dagsljus. Uppslaget att bygga om bokmagasinen

under kamrarnas plenisalar till arbetsmiljö och rekreationsort för ledamöterna

förefaller föga realistiskt. Huvuddelen av dessa ligger i gatunivå eller

lägre, bildar flera plan och går i olika vinklar eller större och mindre cirklar

omkring de cylindrar som under kamrarnas golv avgränsar ventilationsanordningar

in.in. Under alla omständigheter blir eu genomgripande ombyggnad

av"nöden för inläggning av nya golv, neddragning av takhöjd, igensättande

av trappor m.m. och öppnande av förbindelser genom husets väggar

för att åstadkomma en existerande men näppeligen gin förbindelse med

respektive kammarvåning.

Personalföreningen kan ej undertrycka den meningen att ledamöterna

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankontskottcts utlåtande nr 47 år 1966

endast undantagsvis kommer att ha möjlighet att begagna sig av i bokmagasinen

inrättade rum. Innan riksdagen tager ställning till fullmäktiges förslag,

anser personalföreningen det vore betryggande om ledamöterna hade

tillfälle besiktiga lokalerna, emedan ritningar svårligen kan ge en fullständig

bild av verkligheten.

Kostnaderna för iordningställandet av bibliotekslokalerna för de skisserade

ändamålen uppges av experten vara i storleksordningen 1 mkr, exkl.

lös inredning. Drygare delen därav torde falla på restaurering av bokmagasinen.

Summan kunde kanske användas för inredning av flera och ändamålsenligare

arbetsrum, exempelvis genom nyproduktion (jfr motionen till

årets riksdag II: 76 av herr Turesson in.fl.).

I frågan rörande riksdagsbibliotekets lokalisering vill personalföreningen

till en början uttala, att dess medlemmar icke minst genom egen erfarenhet

har vunnit insikt om lokalbristen i riksdagshuset och svårigheterna att finna

en praktiskt framkomlig väg till en både snar och tillfredsställande lösning

för de som mest angelägna betraktade behoven. Personalföreningen inser

även, att ett bibliotek av det nuvarande riksdagsbibliotekets storleksordning

rimligen ej kan tänkas i längden böra utvecklas inom själva riksdagshuset.

Under den mer än hundraåriga tillvaron i riksdagshuset har biblioteket

kunnat successivt bo in sig och har med hittills godtagbart resultat kunnat

anpassa en växande verksamhet efter givna förutsättningar. Utan hinder för

riksdagens behov har t.o.m. de oregelbundna, mörka och svårutnyttjade

utrymmena under kamrarnas plenisalar i jordvånings- eller källarplan fått

en förnuftig användning som bokmagasin åt biblioteket.

Personalföreningen vill i detta sammanhang erinra om tidigare fällda

principuttalanden i frågan om riksdagens lokalbehov. Såväl av riksgäldsf

ull mäktige som även av bankoutskottet i ett sedermera av riksdagen godkänt

utlåtande (1963: 4, p. 3) har hävdats, att denna fråga ej kunde behandlas

isolerat i förhållande till författningsutredningens arbete. Sålunda har

påpekats, att avgörande för behovet av arbetsplatser vore i första hand antalet

kammare. Inga kapitalkrävande eller i riksdagshuset djupt ingripande

omdispositioner har ansetts böra vidtagas, förrän ställning tagits i författningsfrågan.

I samband med utredning ang. riksdagsledamöternas arbets- och bostadsförhållanden

har den av riksgäldsfullmäktige år 1961 tillsatta kommittén

i sitt den 11 juli 1963 avgivna betänkande anfört att, mot bakgrunden av

väd som förevarit i frågan om riksbankens eventuella utflyttning, förfogandet

över riksbankshuset skulle uppställas som ett huvudalternativ för en

undersökning av möjligheterna att bereda riksdagsledamöterna ett ökat

antal arbetsrum (Bankoutskottet 1963: 29, s. 19). Genom ett ianspråktagande

av riksbankshuset för överflyttning dit av vissa funktioner i riksdagshuset

ansågs detta mål kunna uppnås.

Om lämpligheten av att i riksbankshuset inhysa bl.a. riksdagsbiblioteket

har sedermera rått enighet inom alla instanser. Uppenbara fördelar har

ansetts därigenom skola vinnas, exempelvis bibliotekets lättillgänglighet

direkt utifrån genom entrén på Riksgatan. Det har i detta sammanhang även

erinrats om bibliotekets uppgift att förutom riksdagens verk även betjäna

kungl. maj :ts kansli och statsförvaltningen i övrigt. Det har dock understrukits,

att möjligheterna att utflytta viss verksamhet ur riksdagshuset vore

i hög grad beroende på i vilken utsträckning goda kommunikationer med

riksbankshuset kunde ordnas (Bankoutskottet 1963:29, s. 20).

Biblioteksledningen har med anledning av gjorda uttalanden sett sig för
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts utlåtande nr M år 1966

47

anlåten att planera bibliotekets tillväxt, såväl inom lokalerna inom riksdagshuset

som i statens biblioteksdepå, för cirka tio år framåt eller till den

tidpunkt i början på 1970-talet, då en flyttning till riksbankshuset skulle

kunna bli aktuell. Fullmäktige bar i sin nu förevarande framställning angående

bibliotekets utflyttning till kv. Vinstocken ej heller uteslutit en framtida

flyttning till riksbankshuset.

Personalföreningen vill i detta sammanhang inskjuta, alt den är väl medveten

om de påfrestningar som biblioteket kan komma att utsättas för under

en ombyggnad av riksdagshuset till följd av ett riksdagens beslut om övergång

till enkammarsystem. Den är fullt inställd på att situationen för biblioteket

skulle bli så vansklig, att även olägenheterna med förslaget om en provisorisk

tillvaro i kv. Vinstocken vore att föredraga. Personalföreningen är

dock varse att det icke förefaller uteslutet, att en eventuell författningsreform

skulle träda i kraft först efter utgången av ytterligare en valperiod,

eller tidigast 1973, då enligt nuvarande målsättning riksbankshuset skulle

stå till förfogande för en evakuering av bl.a. biblioteket.

Trots att positiva aspekter kan anläggas på en överflyttning av biblioteket

till kv. Vinstocken, anser dock personalföreningen, att de negativa överväger.

Frågan blir till sist, huruvida vinsten av lokaler för riksdagen och dess

serviceorgan står i rimlig proportion till reella och ideella kostnader; nämligen,

motsvarar lokalernas antal och kvalitet utgifterna för en (ev. provisorisk)

biblioteksinredning av bankhallen jämte angränsande utrymmen i kv.

Vinstocken och flyttning (ev. provisorisk) av riksdagsbiblioteket, vartill bör

läggas även de kostnader som kommer att bestridas med till byggnadsstyrelsens

eller biblioteksstyrelsens förfogande stående medel,

för uppbyggnad av ytterligare ett referensbibliotek utöver det som redan

finnes i riksdagsbiblioteket,

för den större arbetskraftsåtgång som blir följden, såväl i riksdagshuset

som i kv. Vinstocken, utan att större arbetsresultat totalt sett vinnes,

för den delvis genomgripande ombyggnaden av bibliotekslokalerna och

bokmagasinen i riksdagshusets inre för iordningsställandet av cirka 75

arbetsplatser, varav 60 % ej fullvärdiga,

för riksdagsbibliotekets förlust av för stadigvarande bruk ägnade lokaler

till förmån för arbetsrum för tillfälligt behov,

för de försämrade möjligheterna för riksdagen att taga riksdagsbibliotekets

tjänster i anspråk,

samt för den tidsförlust som göres, innan de flesta arbetsplatser kan

inrättas.

Åberopande vad ovan anförts uttalar riksdagsbibliotekets personalförening

som sin mening, att övervägande skäl tala för ett uppskov enligt tidigare

förslag med riksdagsbibliotekets avflyttning ur riksdagshuset till dess

riksbankshuset eller i dess ställe uppförd nybyggnad står till disposition för

en ny lokalisering av riksdagsbiblioteket.

/ Gunnel Bohman

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

YRKESINSPEKTIONEN

FÖRSTA DISTRIKTET

STOCKHOLM

Med anledning av inspektion den 24 mars 1966 av lokaler i Skandinaviska

Bankens hus, som skola inredas för Riksdagsbiblioteket meddelas följande.

Yrkesinspektören anser icke att lokalerna i bottenvåningen närmast Jakobsgatan

på Malmtorgsgatan samt utefter Jakobsgatan äro lämpliga som permanenta

arbetsplatser. I likhet med yrkesinspektörens skrivelse den 18 nov.

1965 till Riksdagens upplysningstjänst motsätter sig yrkesinspektören därför

lokalernas inredande som permanenta arbetsplatser.

Yrkesinspektören i första distriktet

Gösta Sylwan

Bitr. yrkesinspektör

/ Erik Frostell

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bunkoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

4i)

Protokoll nr 2/1966

RIKSDAGSBIBLIOTEKETS

PERSONALFÖRENING

Protokoll fört vid sammanträde med

Riksdagsbibliotekets personalförening

den 30 mars 1966.

Närvarande: Axelsson-Westlund, Bohman, Dahl, Eriksson, Essén, Fransson,

Fridolfsson, Hygom, Klintberg, Lindberg, Marandi, Molander, Stenström,

Strandman, Svanholm, Ulfhielm, Wahlström.

§ 1.

Förklarade ordföranden sammanträdet öppnat.

§ 2.

Hänvisade ordföranden till tidigare utdelat protokoll från personalföreningens

styrelses sammanträde den 29 mars 1966, till vilket även företagsnämndens

personalrepresentanter kallats, med synpunkter på en ev. flyttning

av biblioteket till kvarteret Vinstocken, samt förklarade ordet fritt.

§ 3.

Beslöt personalföreningen ansluta sig till styrelsens och företagsnämndens

personalrepresentanters ställningstagande att i princip motsätta sig en utflyttning

av biblioteket.

§ 4.

Framförde Fridolfsson vissa ändringsförslag från T. Byström som var förhindrad

närvara, angående styrelsens formulering av synpunkterna på en

ev. biblioteksflyttning.

§ 5.

Diskuterades § 5 p. 2 och 8 i styrelsens protokoll efter uppläsning av riksgäldsfullmäktiges

uttalanden och ställningstaganden angående behovet av

ett referensbibliotek i riksdagshuset efter biblioteksutflyttning. Det framfördes

bl.a. från upplysningstjänstens föreståndare, att referensbiblioteket

troligen, men inte »med all säkerhet» såsom styrelsen uttryckt sig, skulle

behöva bli större än vad som i riksgäldsfullmäktiges utredning förutsetts.

Fridolfsson framhöll, att krav på ett stort referensbibliotek inte fick framföras

så att det kunde missuppfattas som en önskan från upplys ningstjänsten

om ett nytt dubblerande riksdagsbibliotek. Då ett referensbibliotek

skulle komma att utnyttjas ganska hårt av upplysningstjänsten, ansåg Bohman

det nödvändigt med dubblering av viss litteratur, så att den skulle kunna

vara ständigt tillgänglig för riksdagsledamöterna. Vidare skulle en utbyggnad

av handbiblioteket få ske. Därutöver skulle troligen även utskotten

komma att utöka sina boksamlingar, då de förlorade närheten till biblioteket.

Samtliga dessa utökningar skulle komma att öka utrymmesbehovet

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 47

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

utöver vad som antagits i utredningen. Bohman ansåg vidare, att upplysningstjänstens

arbete har den karaktären att referensbibliotekets baslitteratur

måste anskaffas från början vid ett tillfälle, och inte successivt som

föreslagits i utredningen.

§ 6.

Diskuterades § 5 p. 3 i styrelsens protokoll. Ordföranden trodde inte, att

en kopiering av kortkatalogen skulle behöva bli så dyr som riksgäldsfullmäktige

föreställt sig. Från föreståndaren för upplysningstjänsten framfördes,

att upplysningstjänsten skulle kunna klara sig med endast en del av

katalogen kopierad, i övrigt skulle nyförvärvsförteckningar och accessionskataloger

vara tillräckligt. Bohman påpekade, att möjligen läsesalskatalogen,

som f.ö. endast är en realkatalog, skulle lämpa sig för kopiering. En

biblioteksexpedition i riksdagshuset skulle dock behöva hela katalogen kopierad,

för att kunna fungera utan större dröjsmål i arbetet och för att inte

servicen för låntagarna skulle försämras. Beslöts att synpunkterna i § 5 p. 3

i styrelsens protokoll skulle utformas efter samråd mellan styrelsen och

föreståndaren för upplysningstjänsten.

§ 7

Diskuterades § 5 p. 7 i styrelsens protokoll. Det framhölls, att särskilda

förmåner, som personalen nu har i riksdagshuset, inte kunde ställas som

krav i kvarteret Vinstocken samt att tillgången till t.ex. bastu och motionshall

troligen inte skulle dras in p.g.a. att personalen flyttade ut ur huset.

Däremot underströks, att krav på allmänna personalutrymmen såsom lunchrum

och paus- eller rekreationsrum av god standard skulle kunna ställas.

Utrustningen med sådana i de nuvarande lokalerna i riksdagshuset är ganska

undermåliga, och personalen vill efter en ev. flyttning inte godta ungefär

samma eller sämre förhållanden. Det underströks även, att personalvårdande

synpunkter förbisetts i riksgäldsfullmäktiges utredning.

§ 8.

Diskuterades § 5 p. 4—6 i styrelsens protokoll. Oro uttrycktes över att

yrkesinspektionen ansett, att vissa utrymmen i kvarteret Vinstocken avsedda

att bli permanenta arbetsplatser, inte var lämpade till detta samt över att

eri av expansionsmöjligheterna för tjänsterum förlagts till den planerade

läsesalen, vilken redan tidigare av yrkesinspektionen bedömts olämplig för

fasta arbetsplatser. Den av styrelsen påpekade ringa utrymmesvinsten i

fråga om tjänsterum och vaktmästarlokaler vid flyttning har således genom

yrkesinspektionens yttrande ytterligare minskats. Man påpekade vidare, att

expansionsmöjligheter, förutom tillbyggnad av två rum i bankhallen, saknas,

då bankhallen är den enda expansionsmöjligheten för bokmagasinen. Det

kan alltså inte bli någon större vinst i fråga om arbetsutrymmen för personalen

vid en ev. flyttning.

§ 9.

Påtalades de svårigheter expeditions- och vaktpersonal skulle få genom

att samlingar förslagits bli placerade i öppna hyllor (2 500 lm) i bankhallen

med fritt tillträde för allmänheten. Det ansågs att ökad bevakning med krav

på ytterligare vaktpersonal än tidigare skulle bli nödvändig.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966 51

§ 10.

Framfördes krav på att all ombyggnad skall vara klar före en ev. flyttning

för att inte avsevärt försvåra personalens arbete både med ordinarie göromål

och med flyttning och iordningställande av biblioteket.

§ 11.

Diskuterades den föreslagna förläggningen av en ev. flyttning till helguppehåll.

Det ansågs olämpligt med en tidpunkt då de flesta önskar ledighet

och helst inte tar övertid. Det senare torde krävas av de flesta vid flyttning

trots planerad anställning av extra personal. Flyttningen förmodas dessutom

kräva längre tid än helguppehåll.

§ 12.

Föreslog ordföranden, att samtidigt som olägenheterna för riksdagen med

en flyttning av biblioteket framhålls skulle personalens villighet framhävas,

att inom riksdagshuset medverka till bättre utrymmesplanering främst

genom kraftigare utgallring av inaktuell litteratur.

§ 13.

Tackade ordföranden för de framförda synpunkterna och för det livliga

deltagandet i diskussionerna. Han förklarade, att styrelsen med glädje skulle

framföra personalföreningens synpunkter vid riksdagsbibliotekets företagsnämnds

nästkommande sammanträde till vilket den adjungerats.

§ 14.

Beslöts, att styrelsen senare skulle utforma personalföreningens remissyttrande

över förslaget om bibliotekets ev. utflyttning, med hjälp av vad

som framkommit vid detta sammanträde samt att personalföreningen skulle

ta ställning till detta förslag till yttrande genom rundskrivelse eller vid sammanträde

om sådant begärdes.

§ 15.

Förklarade ordföranden sammanträdet avslutat.

Vid protokollet:

Lena Axelsson-Westlund

Justeras:

Torsten Dahl

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

BILAGA 4

RIKSDAGSBIBLIOTEKET

RIKSDAGENS UPPLYSNINGSTJÄNST

STOCKHOLM 46

Till

Bankoutskottet

I en kompletterande utredning angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket

(med undantag av upplysningstjänsten) till kvarteret Vinstocken,

som avlämnats av riksgäldsfullmäktige till bankoutskottet, har uttalats, att

behovet av ett särskilt referensbibliotek i riksdagshuset efter bibliotekets

utflyttning synes vara speciellt påtagligt för upplysningstjänsten. Utredningen

går i fortsättningen närmare in på uppbyggnaden och vården av ett

sådant bibliotek, varvid dock ställning icke tages till dess organisatoriska

inordnande.

I sitt yttrande över utredningen har styrelsen för riksdagsbiblioteket för

sin del understrukit behovet av ett jämförelsevis rikhaltigt referensbibliotek

»tillgängligt icke blott för riksdagens ledamöter utan även för riksdagens

personal i övrigt». Huruvida upplysningstjänstens befattningshavare inkluderas

i referensbibliotekets tillämnade brukare framgår ej klart, men under

alla förhållanden synes de enligt styrelsens mening i första hand böra anlita

ett särskilt »handbibliotek för det löpande arbetet». Styrelsen anser det

vidare självfallet att referensbiblioteket liksom riksdagshusets bok- och

arkivsamlingar i övrigt — alltså även det upplysningstjänsten förbehållna

handbiblioteket — skall omhänderhas av »bibliotekets härför utbildade personal»

under beaktande av önskemål från riksdagens och dess befattningshavares

sida. Skötseln av referensbiblioteket och övriga i huset befintliga

boksamlingar samt en därtill knuten låneexpedition anses kräva en personal

på tre personer med en förste bibliotekarie i spetsen.

Med anledning av biblioteksstyrelsens ovan återgivna uttalanden anhåller

undertecknade befattningshavare i riksdagens upplysningstjänst att få framställa

följande erinringar.

Upplysningstjänstens föreståndare har till utredningen i ärendet framhållit

att det vid en bortflyttning av riksdagsbiblioteket kräves, om icke upplysningstjänstens

arbetsförhållanden skall radikalt försämras, att denna får

bekväm tillgång till ett i riksdagshuset beläget, relativt fylligt och med särskild

hänsyn till dess behov sammansatt referensbibliotek. Skälen för detta

påstående torde icke behöva utvecklas närmare.

Även om detta bibliotek helt naturligt bör kunna direkt betjäna riksdagens

ledamöter och personal, är det uppenbart —- som även framhållits i

utredningen — att det övervägande kommer att utnyttjas av upplysningstjänsten

för dess informations- och utredningsarbete. Det är under sådana

förhållanden föga rationellt, som biblioteksstyrelsen synes mena, att från

referensbiblioteket särhålla ett handbibliotek för upplysningstjänsten. Den

handbokssamling som för närvarande finnes hos denna är av ringa omfatt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 57 är 1900

7)3

ning och har huvudsakligen tillkommit för att tillförsäkra upplysningstjänsten

omedelbar tillgång till viktigare litteratur, som ofta är utlånad från

riksdagsbiblioteket. Några bärande skäl för att behålla den som en särskild

enhet finnes följaktligen ej, när ett referensbibliotek, som endast får utnyttjas

på stället, tillkommer. Det synes för övrigt lämpligt att utnyttja upplysningsljänstens

arbetsrum som förvaringsplats för delar av referensbiblioteket,

varigenom behovet av särskilt utrymme för detta i motsvarande män

minskas.

Det är med utgångspunkt från dylika rent praktiska överväganden och

med smidighet och frånvaro av tyngande former som ögonmärke som föreståndaren

för upplysningstjänsten till utredningen framhållit att det tilltänkta

referensbiblioteket bör handhavas av upplysningstjänsten såväl i

fråga om nyanskaffning av böcker och tidskrifter som när det gäller samlingarnas

ordnande och begagnande. Det synes över huvud taget naturligt,

att upplysningstjänsten på detta sätt får direkt inflytande över utformningen

av vad som främst skall vara dess eget arbetsverktyg. Därigenom elimineras

även de risker för administrativa friktioner och onödig formalism som

biblioteksstyrelsens uttalanden frammanar vissa farhågor för. Något tvivel

om att upplysningstjänsten med hjälp av därtill knuten biblioteksutbildad

tjänsteman skall kunna tillfredsställande vårda referensbiblioteket bör så

mycket mindre kunna hysas som dess egen arbetskapacitet är beroende av

att detta hålles i gott skick. Ej heller kan ett sådant arrangemang vara ägnat

att framkalla risk för att — som antytts i utredningen — referensbiblioteket

efter hand skall bli ett nytt riksdagsbibliotek. Just genom att det gestaltas

som i första hand ett hand- och arbetsbibliotek för ett organ med övervägande

icke-biblioteksmässiga funktioner synes en sådan utveckling effektivt

motverkas. — Med att referensbiblioteket handhaves av upplysningstjänsten

är fullt förenligt med att denna vid behov bör kunna få anlita riksdagsbiblioteket

— förutom genom sedvanligt nyttjande av dess samlingar — i bibliotekstekniskt

hänseende, t.ex. genom att därifrån beställa katalogkort.

Hur vården av de i § 1 reglementet för riksdagsbiblioteket nämnda samlingar,

som skulle kvarstanna i riksdagshuset vid bibliotekets bortflyttning

— riksdagsledamöternas handbibliotek, klubbrummens och utskottens boksamlingar

in.in. — skall ordnas är en fråga som icke direkt rör upplysningstjänsten.

För dess del finnes i princip inget att invända mot att denna

hittills föga betungande arbetsuppgift alltjämt handhaves av riksdagsbiblioteket.

Upplysningstjänsten är dock givetvis beredd att, om så önskas,

åtaga sig även denna service.

Vad däremot angår förmedlingen av kontakter mellan ett bortflyttat riksdagsbibliotek

till nyttjare i riksdagshuset synes denna med fördel — som

utredningen också tänkt sig — kunna utövas genom den biblioteksutbildade

tjänsteman som har avsetts för tillsynen över referensbiblioteket. Riksdagens

ledamöter och kanslier svarade 1965 enligt av riksdagsbiblioteket lämnad

statistik för i genomsnitt endast ca 6 hemlån per arbetsdag och det finns

ingen anledning att räkna med någon större ökning efter en utflyttning,

snarare tvärtom. Att för detta ändamål anordna en regelrätt låneexpedition

och där placera särskild personal måste betecknas som eu uppenbar överorganisation.

Hänförandet av nämnda förmedlingsuppgift till upplysningstjänsten

är även i och för sig naturligt, då önskemål om t.ex. viss litteratur

från riksdagsledamöternas sida ofta har samband med till upplysningstjänsten

lämnade informationsuppdrag.

1 fråga om personalbehovet för referensbiblioteket in.in. synes det vara

5—Bihang till riksdagens protokoll 1900. 8 samt. Nr M

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

tillräckligt — i varje fall sedan omorganisationen slutförts — att i överensstämmelse

med utredningen beräkna en tjänsteman i byråsekreterares löneställning.

Tillfällig ersättare för denna kan tagas bland upplysningstjänstens

amanuens- eller kontorspersonal.

Stockholm den 25 april 1966

Sven Falkehed Erling Fridolfsson Tryggve Byström

Lena Axelsson-Westlund Catharina Rudhe

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr hl år 1966

RIKSGÄLDSKONTORET

55

BILAGA 5

Till

Riksdagens Bankoutskott

Genom skrivelse den 8 nästlidna februari har bankoutskottet anhållit om

riksgäldsfullinäktiges yttrande över två motioner, I: 42 och II: 76, angående

arbetsrum m.m. för riksdagens ledamöter.

Med anledning härav får fullmäktige anföra följande.

Motionärerna har hemställt om utredning genom talmanskonferensens

försorg av möjligheterna att förverkliga ett i motionerna framfört förslag

om att genom i riksdagshusplanen nedsänkta huskroppar få fram ett stort

antal arbetsrum för riksdagsledamöterna, jämte garageringsutrymme för

deras bilar. Förslaget synes förutsätta, att även utrymmena under gångbanorna

vid riksdagshusets norra och södra gavlar skulle kunna utnyttjas för

det ifrågavarande ändamålet. Detta kan emellertid svårligen låta sig göra

med hänsyn till där befintliga anordningar för riksdagshusets drift (bl.a.

tankanläggningar och luftintag). Antalet rumsenheter, möjliga att utvinna

vid förslagets genomförande, skulle därmed reduceras något, uppskattningsvis

med 20 procent. Bortsett härifrån finner fullmäktige emellertid förslaget

vara av betydande intresse liksom också den argumentering, som motionärerna

anfört till stöd för detsamma.

Även enligt fullmäktiges mening är det angeläget att söka åstadkomma

erforderliga arbetsrum för riksdagsledamöterna i så nära anslutning till

riksdagshuset som möjligt och att därvid tages i anspråk utrymmen, som ej

lämpligen och mer ekonomiskt kan utnyttjas för andra ändamål. Fullmäktige

vill redan nu omnämna, att fullmäktige särskilt beaktat dessa båda synpunkter

vid den kompletterande utredning av frågan om riksdagsbibliotekets

eventuella utflyttning till kv. Vinstocken, som uppdragits åt fullmäktige

av höstriksdagen och vars resultat fullmäktige avser att inom kort redovisa

till bankoutskottet. Denna utredning har visat, att, om anspråken på

rumsstandard ej sättes alltför högt, ett betydande tillskott av arbetslokaler

för riksdagsledamöterna kan erhållas inom själva riksdagshuset under förutsättning

av bibliotekets utflyttning.

Motionärernas föreliggande förslag förutsätter omfattande byggnadsåtgärder

och därtill på en plats, som brukat betecknas såsom ett av de ur

arkitektoniska och stadsplaneringssynpunkter känsligaste och viktigaste i

vårt land. Sistnämnda förhållande torde vara en huvudsaklig anledning till

att av de många förslag till omdaning av riksdagshusplanen — varibland

även sådana avseende en underjordisk garageanläggning under riksdagshusplanen

— som under årens lopp framkommit, delvis som resultat av särskilda

sakkunnigutredningar, icke något hittills kommit till utförande.

I detta sammanhang torde också böra erinras om att äganderättsförhållandena

mellan staten och Stockholms stad beträffande Helgeandsholmen ej är

fullt klarlagda och att någon stadsplan ej finnes fastställd för detta område

(jfr BoU:s uti. nr 29/1963, s. 23).

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

Det säger sig självt att mot bakgrund av nu angivna förhållanden ett byggnadsföretag

av den omfattning och karaktär, varom här är fråga, nödvändigt

måste föregås av ingående och alltså även tidskrävande överväganden. Bl/a.

måste den arkitektoniska aspekten noga övervägas samt garagefrågan få en

acceptabel lösning samtidigt med övriga ifrågasatta byggnadsåtgärder, vilket

i sin tur kräver eu samordning med stadens trafikplanering. Härtill kommer,

att själva projekterings- och byggnadsarbetet kan beräknas komma att

kräva en avsevärd tid. Efter hörande av sakkunskap i olika av projektet berörda

frågor har fullmäktige — även om tiden inte medgett ingående tekniska

utredningar — kommit till den uppfattningen, att motionärernas förslag,

även om man är beredd att sätta in stora arbetskraftsresurser och kostnader

för projektets förverkligande, i vart fall icke kan förväntas ge någon

jämförelsevis snabb lösning av riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga, något

som motionärerna torde ha åsyftat och som fullmäktige finner nödvändigt.

Det av riksdagen redan godtagna förslaget om utnyttjande för ändamålet

av Rosenbadsfastigheten samt fullmäktiges i ovan berörda utredning

innefattade förslag om utnyttjande av riksdagsbibliotekets efter en utflyttning

till kv. Vinstocken ledigblivna lokaler ger, såvitt fullmäktige kan förstå,

ett betydligt snabbare och i det närmaste lika stort tillskott av arbetsrum

för ledamöterna, nämligen 100—120 rum i ett första skede, jämte ett

betydligt större antal arbetsplatser. Härtill kan nämnas, att även andra uppslag

till lösande på något längre sikt av riksdagens olika lokalproblem, särskilt

då riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga, under senare tid framkommit,

vilka synes förtjänta av beaktande, därav en idéskiss till ett förslag om

delvis nedsänkta flyglar på riksdagshusplanens flanker, ett förslag som i

mycket påminner om det motionärerna nu framfört. Fullmäktige har berört

detta förhållande i sin skrivelse till bankoutskottet under hösten 1965

med förslag angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga (se BoU:s uti.

nr 62/1965), varvid fullmäktige framförde tanken på tillsättandet av en särskild

kommitté för planläggning och genomförande av mer permanenta anordningar

för lösande av riksdagens lokalfrågor i sin helhet och för planeringen

av olika långtidsperspektiv. Bankoutskottet och riksdagen ställde sig

positiva till detta förslag; frågan om en sådan kommitté ansågs emellertid

böra vila i avvaktan på ställningstagandet till de förslag, som kunde komma

från riksdagens organisationsutredning.

Slutligen vill fullmäktige framhålla, att definitiv ställning till motionärernas

förslag och andra föreliggande mera genomgripande ombyggnadsprojekt

i fråga om såväl riksdagshuset som riksdagshusplanen i vart "fall lämpligen

icke bör tagas innan ökad klarhet vunnits i författningsfrågan.

Fullmäktige har sålunda kommit till den uppfattningen, att de nu ifrågavarande

motionerna icke för närvarande bör föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande och vice

ordförande samt herrar Svensson, Fredriksson, Johansson, Östman och

Svanberg ävensom riksgäldsdirektören.

Stockholm den 3 mars 1966

På fullmäktiges vägnar:

Lars Lindmark

/ Torsten Bjerlöw

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr \7 år 196G

b 7

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR

BILAGA G

Till

Riksdagens Bankoutskott

Med anledning av bankoutskottets remiss den 27 maj 1966 med hemställan

om utlåtande över dels fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den

10 mars 1966 med kompletterande utredning angående eventuell utflyttning

av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken samt den i anledning av skrivelsen

väckta motionen I: 659, dels de likalydande motionerna I: 42 och II: 76 om

arbetsrum och parkeringsutrymme för riksdagens ledamöter får styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor anföra följande.

Inledande synpunkter

Riksdagens lokalproblem på såväl längre som kortare sikt måste givetvis

bedömas med hänsyn till konsekvenserna av en grundlagsreform och en

eventuell övergång till enkammarsystem. Man bör därför undvika att nu

engagera sig i sådana lösningar av aktuella lokalproblem som är kapitalkrävande

och som binder framtida ställningstaganden. Å andra sidan är tillgången

på arbetsrum för riksdagsledamöter och för tjänstemän inom den

inre riksdagsförvaltningen f.n. så knapp att styrelsen ansett sig böra förorda

eller vidta vissa åtgärder, som styrelsen funnit omedelbart erforderliga och

som får anses finansiellt försvarliga samt utan bindningar för framtida

beslut. Innan styrelsen går närmare in härpå, vill styrelsen emellertid redovisa

vissa synpunkter på riksdagens lokalfråga på längre sikt.

Även om ett slutgiltigt ställningstagande till riksdagens lokalproblem är

beroende av beslut i författningsfrågan, kan vissa förberedande åtgärder vidtas

som underlättar ett sådant ställningstagande, när en författningsreform

beslutats. Till dylika åtgärder hör bl.a. ett klarläggande av vilket tillskott av

rum en ombyggnad av riksdagshuset respektive en nybyggnad inom samma

kub skulle medföra, hur lång tid ett genomförande av de olika alternativen

skulle ta samt kostnaderna för desamma. Det är alltså här icke fråga om den

detaljerade utformningen eller närmare dispositionen av ett riksdagshus

utan om en jämförande utredning avsedd att med utgångspunkt från angivna

väggmått, utrustning m.m. belysa de olika alternativen i dessa tre hänseenden.

Förvaltningskontorets styrelse har till förberedande diskussion tagit upp

dessa spörsmål samt frågan om parkeringsutrymmen för riksdagsledamöternas

m.fl. bilar. En mycket preliminär genomgång av det tillskott av lokaler

och parkeringsutrymmen som sannolikt kan utvinnas vid de olika alternativen

samt vid ett utnyttjande av riksbankens nuvarande tomt har härvid

öppnat delvis nya perspektiv på lokal- och parkeringsfrågorna vid en fortsatt

förläggning av riksdagshuset på Helgeandsholmen och ådagalagt beho
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets utlåtande nr M år 1966

vet av en jämförande utredning av här avsett slag. Styrelsen avser att i

annat sammanhang återkomma till denna fråga men har redan nu velat

redovisa dessa synpunkter såsom allmän bakgrund till sitt utlåtande i det

följande med anledning av bankoutskottets remiss.

Riksdagsbibliotekets utflyttning

På bankoutskottets hemställan (Bali 1965: 62) godkände riksdagen i fjol

vissa av riksgäldsfullmäktige framlagda riktlinjer och förslag i fråga om

anskaffande av arbetsrum för riksdagsledamöter. Förslagen åsyftade eu

begränsad utflyttning av vissa organ från riksdagshuset. Av dessa har Riksdagens

revisorers kansli och Nordiska rådets svenska delegations kansli

numera flyttat till lokaler utanför riksdagshuset. Vad gäller riksgäldsfullmäktiges

förslag om flyttning av riksdagsbiblioteket, som da även innefattade

den fr.o.m. den 1 juli 1966 i förvaltningskontoret inordnade upplysningstjänsten

(IvBaU 1966: 1 ), beslöt riksdagen i enlighet med bankoutskottets

hemställan. I överensstämmelse härmed skulle upplysningstjänsten

kvarstanna i riksdagshuset, medan fullmäktige i fråga om själva riksdagsbibliotekets

flyttning till kv. Vinstocken vid Gustav Adolfs torg fick i uppdrag

att verkställa viss kompletterande utredning.

Resultatet av den nya utredningen har redovisats i ett betänkande, som

riksgälds full mäktige överlämnat till bankoutskottet med skrivelse den It)

mars 1966.

Enligt utredningen skulle bibliotekets utåtriktade verksamhet förläggas

till bottenvåningen i kv. Vinstocken (den stora bankhallen in.fl. utrymmen),

medan den nedre våningen helt avsetts som bokmagasin. Genom bibliotekets

flyttning skulle inom riksdagshuset frigöras utrymmen som kan nyttjas för

cirka 60 arbetsrum, härav bl.a. 29 smårum i bokmagasinen under andra

kammaren.

Riksdagsbibliotekets styrelse avstyrker fullmäktiges förslag och tillstyrker

motionen 1: 659, vari hemställes att riksdagen måtte besluta att någon

flyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken icke måtte komma till

stånd.

Om frågan om riksdagsbibliotekets flyttning till kv. Vinstocken skulle

avgöras uteslutande med hänsyn till det antal utrymmen för arbetsrum för

riksdagsledamöter som enligt riksgäldsfullmäktiges kompletterande utredning

kan frigöras inom riksdagshuset, skulle förvaltningskontorets styrelse

såsom närmast ansvarig för riksdagens lokalfrågor knappast tveka att förorda

en sådan flyttning. Utvecklingen av riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga

har nämligen under senare år varit ogynnsam. Såsom framgår av en

Inom förvaltningskontoret företagen inventering (se bilaga A) stöd vid 1952

års ingång 39 arbetsrum till ledamöternas förfogande. Trots att riksdagens

revisorers kansli och Nordiska rådets svenska delegations kansli flyttats till

lokaler utanför riksdagshuset, hade antalet egentliga ledamotsrum den 1

september i år nedgått till 10. Den främsta anledningen härtill är snabbprotokollets

tillkomst år 1952, då de flesta av entresolvåningens rum ställdes till

stenografernas förfogande, samt ianspråktagande av ledamotsrum för partikansliernas

räkning. Ett tillskott av cirka 60 ledamotsrum inom riksdagshuset

skulle därför utgöra ett värdefullt bidrag till en provisorisk lösning

av ledamöternas arbetsrumsproblem.

Styrelsens ställningstagande måste emellertid bli beroende av även andra

omständigheter. En sådan omständighet är styrelsens inledningsvis antydda

s. 59 Kontrollera mot PDF

ltankoutskottets utlåtande nr 47 år 1!)(>6 59

bedömning av riksdagens lokalfrågor på längre sikt. En annan är riksdagens

beslut att upplysningstjänsten skall kvarstanna i riksdagshuset. Om riksdagsbiblioteket

flyttas till kv. Vinstocken, anses det enligt fullmäktiges utredning

erforderligt att inom riksdagshuset bygga upp ett referensbibliotek

för bl.a. riksdagsledamöternas och icke minst upplysningstjänstens behov.

Kostnaderna för ett sådant bibliotek omfattande cirka 400 löpmeter, som till

övervägande delen torde komma att medföra en dubblering av viss litteratur

i kv. Vinstocken, bar av chefen för riksdagsbiblioteket och en av riksgäldsfullmäktiges

arbetsgrupp anlitad biblioteksexpert uppskattats till cirka

400 000 kr. Styrelsen ställer sig tveksam till lämpligheten av ett sådant

arrangemang bl.a. med hänsyn till att det kan komma att övervägas att förlägga

riksdagsbiblioteket till det nuvarande riksbankshuset, när detta i

sinom tid ställes till riksdagens förfogande.

Vid en flyttning till kv. Vinstocken skulle enligt utredningen den sammanlagda

mängden hyllor i bibliotekslokalerna bli cirka 2% gånger större

än i riksdagshuset. En avvägning mellan denna fördel och åtskilliga andra

positiva faktorer i utredningsförslaget, å ena sidan, och de med eu utflyttning

från riksdagshuset förenade komplikationerna för bl.a. själva biblioteksverksamheten

och för upplysningstjänsten samt de kostnadsmässiga

konsekvenserna, å andra sidan, har föranlett förvaltningskontorets styrelse

att mot bakgrunden av sin allmänna bedömning av riksdagens lokalfrågor

undersöka, huruvida icke en gallring av riksdagsbibliotekets nuvarande litteratur

skulle kunna öppna möjligheter att tillgodose olika intressenter på

relativt kort tid. Härvid har följande framkommit.

Litteraturen i de under andra kammarens plenisal belägna bokmagasinen

med en golvyta å sammanlagt 320 kvm torde — eventuellt efter viss omdisponering

av litteraturen inom riksdagshuset — utan större olägenhet för

biblioteksverksamheten och upplysningstjänsten kunna flyttas till de lokaler

i nedre våningen i kv. Vinstocken, vilka f.n. reserverats för riksdagsbibliotekets

räkning''. Härigenom skulle enligt de ritningar (skiss 16 och 18,

bilaga 2 och 31) som åtföljer riksgäldsf ull mäktiges kompletterande utredning,

utrymmen för 29 ledamotsrum (smårum) frigöras. Rummen hlir icke

idealiska med tanke på den delvis låga takhöjden och avsaknaden av dagsljus

i de flesta fall. Men de blir dock lättillgängliga för ledamöterna och

torde fylla sitt ändamål med särskilt beaktande av att fråga är om arbetsrum

för icke permanent bruk.

Enligt vad förvaltningskontoret under hand inhämtat torde nedre våningen

i kv. Vinstocken snabbt kunna färdigställas efter erhållen order. Följande

tidsplan har preliminärt uppgjorts:

färdigställande av lokalerna i kv. Vinstocken, beställning, leverans

och montering av compactushyllor .......................... 3 mån.

utflyttning från riksdagshuset .............................. 1 »

byggnadsarbeten för färdigställande av 29 rum inom riksdagshuset 6 »

10 mån.

Det i entresolvåningen mellan första och andra kammaren förvarade utländska

parlamentariska trycket m.m. tillhör icke den högfrekventa litteraturen.

Hälften av detta förråd kan flyttas till ett av riksdagsbiblioteket disponerat

gårdsutrymme och den andra hälften kan flyttas till statens biblioteksdepå

i Bålsta. Härigenom friställes utrymmen för 5 rum om vardera

8 kvm. i entresolvåningen.

1 Här ej återgivna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

f.O

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

Följande tidsplan har uppgjorts:

utflyttning ........................................... 1—2 mån.

byggnadsarbeten ...................................... 1 s

2—3 mån.

Utanför handbiblioteket kan ordnas ett arbetsrum och vid fönster i bibliotekets

läsesalar 6 arbetsplatser. Tidsåtgången för dessa arbeten kan uppskattas

till 1 mån.

Härutöver förtjänar ytterligare ett uppslag att övervägas, nämligen frågan

om icke vissa utrymmen under taken i anslutning till vindsvåningen kan

iordningställas till ledamotsrum (smårum). En preliminär undersökning

synes ge vid handen att här skulle kunna frigöras utrymmen för cirka 20

ledamotsrum om vardera 12 kvm. med en takhöjd ej understigande 2,5 m„

samtliga rum med dagsljus via fönster eller takkupoler. Tidsåtgången för

iordningställandet kan uppskattas till 6 mån. Styrelsen avser att ytterligare

pröva denna utväg.

Kostnaderna för här avsedda åtgärder kan uppskattas till följande.

29 rum i nuv. bokmagasin under andra kammaren 450 000 kr.

5 rum å 8 kvm. i entresolvåningen...................... 28 000 kr.

1 rum invid handbiblioteket............................ 5 000 kr.

6 arbetsplatser i läsesalarna........................... 15 000 kr.

Summa 35 rum 498 000 kr.

6 arbetsplatser

vartill kommer

flyttningskostnader ................................... 25 000 kr.

compactushyllor i kv. Vinstocken ...................... 100 000 kr.

Tillhopa 623 000 kr.

En viss förstärkning av riksdagsbibliotekets vaktmästarpersonal torde bli

nödvändig vid utflyttning från bibliotekets nuvarande förråd.

Ett iordningställande av vindsutrymmena för arbetsrum har överslagsvis

beräknats till 300 000 kr., vartill kommer kostnaderna för en omläggning av

första kammarens ventilationssystem, cirka 35 000 kr.

Av de medel som riksdagen anvisat för ombyggnad och inredning av kv.

Vinstocken beräknas — oavsett vem som skall disponera lokalerna — cirka

1 050 000 kr. för iordningställande av de lokaler i bottenvåningen och nedre

våningen, som i riksgäldsfullmäktiges utredning avsetts för riksdagsbiblioteket.

Härutöver uppskattas engångskostnaderna för ombyggnads- och ändringsarbeten

för att anpassa lokalerna till biblioteksverksamhet samt för inredning,

personalförstärkning m.m., inklusive kostnaderna för ett referensbibliotek,

till 1 200 000 kr., varav 100 000 kr. för bibliotekets flyttning. De

ökade löpande kostnaderna uppskattas i utredningen till cirka 140 000 kr.

Genom här avsedda begränsade åtgärder skulle man sålunda — bortsett

från iordningställandet av vindsutrymmena — för en kostnad, som med

allenast cirka 223 000 kr. överstiger de i den remitterade utredningen uppskattade

kostnaderna enbart för ett nytt referensbibliotek, inom riksdagshuset

kunna frigöra utrymmen för 35 rum och 6 arbetsplatser och samtidigt

bereda riksdagsledamöterna och upplysningstjänsten m.fl. fortsatt tillgång

s. 61 Kontrollera mot PDF

BunkoutskoUelx utlåtande nr 47 ur 1066

61

till i princip oförändrad service samt förebygga de med en flyttning av hela

riksdagsbiblioteket förenade komplikationerna för den egentliga biblioteksverksamheten.

Samtidigt kan inom nämnda kostnadsram riksdagsbibliotekets

behov av erforderliga magasinsutrymmen, cirka 4 000 meter, tillgodoses

i nedre våningen i kv. Vinstocken inom nära räckhåll från riksdagshuset.

Övriga utrymmen i nedre våningen och i bottenvåningen i kv. Vinstocken

efterfrågas av utrikesdepartementet för bl.a. arkiv- och biblioteksändamål.

Med hänsyn till vad nu sagts och mot bakgrunden av styrelsens inledningsvis

antydda allmänna bedömning av riksdagens lokalfrågor anser förvaltningskontorets

styrelse att övervägande skäl talar för en mera begränsad

utflyttning av riksdagsbiblioteket och föreslår att bankoutskottet hos riksdagen

hemställer att riksdagen måtte besluta om utflyttning av riksdagsbiblioteket

i enlighet med vad styrelsen i det föregående anfört, vilket i huvudsak

innebär bifall till hemställan i motion I: 659. Utöver de rum som skulle

tillkomma genom de av styrelsen här förordade åtgärderna får riksdagen

enligt nu föreliggande planer den 1 januari 1967 tillgång till 60 rum i Rosenbad,

när utrikesdepartementet de sista dagarna i december innevarande år

flyttar från Rosenbad till kv. Vinstocken. Tillhopa skulle sålunda inom

beräknade 10 månader efter riksdagens beslut i riksdagsbibliotekets flyttningsfråga

95 rum och 6 arbetsplatser ställas till riksdagens förfogande.

Frågan om den närmare fördelningen av de ledigblivna rummen i Rosenbad

avser styrelsen inom den närmaste tiden uppta till överläggning med

partigrupperna. Såsom bankoutskottet framhållit i sitt av riksdagen i förevarande

hänseende godkända utlåtande 1965: 62 synes det icke uteslutet att

en förläggning av gruppkanslierna helt eller delvis till Rosenbad skulle kunna

innebära en i många hänseenden rationell lösning och medföra ett bättre

utnyttjande av de delvis mycket rymliga rumsenheterna där än om ifrågavarande

lokaler uteslutande disponeras som ledamotsrum. Enligt styrelsens

uppfattning bör inom riksdagshuset tillgängliga och framdeles frigjorda

utrymmen i första hand användas för ledamotsrum. För partikansliernas

räkning torde inom riksdagshuset i princip böra reserveras ett eller två rum,

medan partikansliernas övriga berättigade utrymmesbeliov torde få tillgodoses

utanför riksdagshuset. Härvid träder de i många fall förstklassiga rummen

i Rosenbad i förgrunden.

Över de av bankoutskottet till styrelsen remitterade likalydande motionerna

1:42 och 11:76 år 1966 om arbetsrum och parkeringsutrymme för

riksdagens ledamöter har förvaltningskontoret inhämtat yttrande från byggnadsstyrelsen

(bilaga B). I motionerna hemställes att riksdagen ville uppdraga

åt talmanskonferensen att utreda möjligheterna att genom i riksdagshusplanen

nedsänkta huskroppar få fram för riksdagsledamöternas behov

erforderligt antal arbetsrum samt parkeringsutrymme för deras bilar. I

motionerna anges att i vardera flygeln — en utmed Strömmen och en utmed

Stallkanalen — skulle kunna rymmas 70 å 80 arbetsrum. De cirka 150 arbetsrum

som på detta sätt erhålles skulle enligt motionerna kunna kompletteras

med en motsvarande byggnad inrymd under Norrbro med fasad mot Strömparterren.

Av byggnadsstyrelsens yttrande framgår att de i motionerna föreslagna i

riksdagshusplanen »nedsänkta» huskropparna utmed Strömmen och Stallkanalen

tekniskt är möjliga att genomföra. Under Norrbro anses däremot

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

enligt yttrandet en sådan byggnad ej kunna uppföras utan väsentliga omgestaltande

ingrepp i brokonstruktionen eller utförande av en helt ny bro.

I motionerna anses vidare böra övervägas att bruka riksdagshusplanens

inre för underjordiska garage för riksdagsmännens räkning. Detta förslag

är enligt byggnadsstyrelsen mycket angeläget. Av tekniska skäl bör de i

motionerna föreslagna arbetena under riksdagshusplanen utföras i ett sammanhang.

Tidsåtgången för de i motionerna föreslagna arbetena bedömes av byggnadsstyrelsen

till omkring 6 år. Kostnaderna för arbetsrummen mot Strömmen

och Stallkanalen har av byggnadsstyrelsen överslagsmässigt uppskattats

till 5—7 milj. kr. och för parkeringsbyggnaden till 12—15 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen finner att i nuvarande läge en lösning av arbetsrumsfrågan

enligt motionärernas förslag bör ställas i relation till möjligheterna

för riksdagen att erhålla lokaltillskott inom den närmaste 1 O-årsperioden

samt redovisar i detta sammanhang — bortsett från de genom en utflyttning

av riksdagsbiblioteket frigjorda utrymmena för cirka 60 arbetsrum —

dels ett tillskott under år 1967 i Rosenbad å cirka 60 rum, dels ett tillskott

genom riksbankshusets friställande av cirka 160 rum, dels ett tillskott genom

ombyggnad av riksdagshuset i samband med övergång till enkammarsystem

å cirka 180 rum eller ett sammanlagt tillskott under den närmaste

10-årsperioden å cirka 400 rum. Mot bakgrund härav anser byggnadsstyrelsen

att de i motionerna föreslagna byggnaderna för närvarande icke bör

komma till utförande. Lösandet av arbetsrumsfrågan bör enligt yttrandet

planeras i ett större sammanhang.

Förvaltningskontorets styrelse kan mot bakgrunden av sin inledningsvis

berörda allmänna bedömning av riksdagens lokalfrågor ansluta sig till den

slutsats, vartill byggnadsstyrelsen kommit och är sålunda för närvarande

icke beredd att biträda det i motionerna 1: 42 och II: 76 år 1966 framförda

förslaget om en utredning av det slag motionärerna åsyftar.

I detta ärendes behandling har deltagit styrelsens ordförande och vice

ordförande samt fru Kristensson och herrar Augustsson, Sterne, Wärnberg

och östrand; den sistnämnde dock ej vid yttrandets slutjustering.

Stockholm den 20 september 1966

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

Sigurd Lindholm

/ Sture Lannefjord

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr W år 1966

63

Bilaga A

Redovisning av tillgången på smårum ursprungligen ämnade som ledamotsrum

Ledamöter

Saldo

Partiled.

in. fl.

Parti-

kanslier

Tjänste-

män

Nord. R.

Talm.

Statsr.

U. ordf.

m. fl.

Före 1952............

39

1952............

—14»

25

+ 141

1953—1963............

— 42

21

+ 42

1953—1963............

+ 2»

1953 1963..

— 44

17

+ 4‘

1953—1963............

+ l5

+ l6

1964............

+ 56

22

+ 26

1965............

- I7

21

+ l7

1/1 1966............

—168

5

+ 148

+ 28

+ 12»

17

— 7»

» 1966............

— 610

11

+ l19

+ 510

hösten 1966............

— I11

10

+ l11

Saldo 1/9 —66

10

6

22

17

0

22

1 Snabbprotokollen infördes och de flesta av entresolvåningens rum ställdes till stenografernas

förfogande.

2 Fyra partiledare erhöll egna rum.

3 Delning av sammanträdesrum i attikvåningen åt folkpartiet.

4 Nordiska rådet erhöll fyra rum.

6 Tillbyggnad i vindsvåningen av två rum.

6 Ombyggnad av tjänstebostäder.

7 Kommunisternas partiledare erhöll eget rum.

8 Partikanslierna utökades. Begärde och fick följande antal rum: Soc.dem. 4, Folkpartiet 3,

Högern 2, Centerpartiet 3, Kom. 1 och MBS 1 rum; tillsammans 14. Dessutom begärde och erhöll

AK:s kansli 1 rum och skrivbyrån 1 rum, båda i vindsvåningen.

9 Riksdagens revisorer och Nordiska rådet utflyttades. 12 ledamotsrum -f 1 konf.rum utvinnes.

10 Följande tilldelades rum: Lönedelegationens ordf. 1 rum, partikanslierna 5, (soc.dem.

1 rum, högerpartiet 3 rum, centerpartiet 1 rum).

11 Sekreterare åt styrelse och direktör för förvaltningskontoret.

Partikansliernas rumsinnehav är följande:

(Förtroenderådsrum, sekr.rum och partiledarrum ej medtagna.)

Jord vån.

Vindsvån.

Attikvån. Summa

Soc.dem...............

............ 4

1

5

Folkpartiet............

3

2 5

Högerpartiet..........

............ 5

5

Centerpartiet..........

5

Kommunister..........

1

1

MBS.................

1

i

Summa 22

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1966

KUNGLIGA BYGGNADSSTYRELSEN

Bilaga B

Genom skrivelse den 29 augusti från Riksdagens förvaltningskontor har

byggnadsstyrelsen anmodats avge yttrande över motion nr 76 av herrar

Turesson m.fl. om arbetsrum m.m. för riksdagens ledamöter samt likalydande

motion nr 42 i Första kammaren.

Byggnadsstyrelsen får med anledning härav anföra följande.

De i motionen föreslagna nybyggnaderna under riksdagshusplanens marknivå

är tekniskt möjligt att genomföra. Under Norrbro kan däremot ej en

sådan byggnad upptöras utan väsentliga, omgestaltande ingrepp i brokonstruktionen

eller utförande av en helt ny bro. Ett överslag ger vid handen

att utrymmet för det i motionen nämnda antalet små rum (150 st.) med

fönster mot Strömmen och Stallkanalen är tillräckligt. Utrymmena under

mark framför riksdagshusets gavlar disponeras nu för riksdagshusets ventilationsanläggning

och oljecisterner, vilket förhållande reducerar rumsantalet

eller medför kostnader för ändringsarbeten.

För såväl riksdagen som statsdepartementen föreligger ett stort behov

av parkeringsplatser. Förslaget om att under riksdagshusplan bygga parkeringsrum

är därför mycket angeläget. Denna tanke har också tidigare framförts

i samband med utredning om riksdagsiedamöternas bostadsfråga. Av

tekniska skäl bör de föreslagna arbetena under riksdagshusplanen utföras i

ett sammanhang.

Tidsåtgången för dessa arbeten, innefattande planering, projektering och

byggande, bedömes av styrelsen till omkring 6 år.

Kostnaden för de föreslagna arbetsrummen mot Strömmen och Stallkanalen

har av styrelsen överslagsmässigt uppskattats till 5—7 milj. kr. och för

parkeringsbyggnaden till 12—15 milj. kr.

Styrelsen vill härtill framhålla att utformningen av de i motionen nämnda

fönsterfasaderna mot vattenrummen är ett synnerligen svårbemästrat arkitektoniskt

problem. Från stadsbildssynpunkt skulle en omvandling av de

solida granitkajerna kunna få en ödesdiger verkan.

Då de föreslagna arbetsrummen, enligt motionen, bedömes få relativt låg

utnyttjningsgrad, ifrågasätter styrelsen nödvändigheten av dagsljus i rummen.

Utan detta krav skulle en friare planering kunna göras, innebärande

större rumsantal, bättre kommunikationer och ett dubbelsidigt utnyttjande

av korridorerna, samt en större frihet vid genomförandet av byggnadsarbetena.

Som framgår av ovanstående skulle arbetena bli tidskrävande och kostnaderna

betydande. Enligt styrelsens mening bör planering av sådana större

nybyggnadsarbeten på Helgeandsholmen föregås av en grundlig utredning

och programmering av riksdagens lokalbehov, vilket i sin tur är beroende

åv beslut i författningsfrågan. Som bakgrund måste också finnas ett slutligt

ställningstagande till gestaltningen av stadspartiet Slottet—Gustav

Adolfs torg. I samband med planeringen bör även prövas i vilken utsträckning

nuvarande anläggningar, efter riksbankens bortflyttning, skall ombyggas

eller ersättas med ny byggnad.

Styrelsen finner att i nuvarande läge en lösning av arbetsrumsfrågan en
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr \7 ur 1966

65

ligt det i motionen framlagda förslaget bör ställas i relation till här nedan

nämnda möjligheter att för riksdagen erhålla lokaltillskott inom den närmaste

1 O-årsperioden.

Inom kv. Rosenbad erhåller riksdagen under år 1967 enligt föreliggande

beslut ca 60 rum. Vid utnyttjandet av dessa bör på längre sikt övervägas för

vilka av riksdagens funktioner lokalerna skall tagas i anspråk.

Det nu aktuella förslaget om utflyttning av riksdagsbiblioteket till kv.

Vinstocken skulle medföra att inom riksdagshuset utrymmen frigöres, som

kan utnyttjas för ca 60 arbetsrum. Utflyttningen av biblioteket kan genomföras

under år 1967 under förutsättning att riksdagen fattar beslut i ärendet

under 1966.

Genom bortflyttning av riksbanken till nybyggnad vid Brunkebergstorg

kan, efter ombyggnad, i riksbankshuset erhållas ett lokaltillskott motsvarande

ca 160 rumsenheter. Vid nybyggnad på riksbankshusets plats torde ett

större antal rum kunna vinnas. Lokaler i riksbankshuset bedömes kunna bli

tillgängliga tidigast omkring år 1975.

Vid övergång till enkammarsystem kan inom riksdagshuset ca 180 arbetsrum

erhållas, under förutsättning att Första kammarens plenisal bortrives

och kontorsrum uppföres i 6 våningsplan kring den därvid erhållna öppna

gården.

Sammanfattningsvis kan således, under 1967 ca 120 rum tillkomma för

riksdagen, varav 60 i riksdagshuset, och inom ungefär samma tid som erfordras

för byggandet av de i motionen föreslagna rummen under ovannämnda

förutsättningar beredas ytterligare ca 340 rum, i eller i direkt anslutning

till riksdagshuset.

Mot bakgrund av det anförda anser styrelsen att de i motionerna föreslagna

byggnaderna f.n. inte bör komma till utförande. Lösandet av arbetsrumsfrågan

bör planeras i ett större sammanhang.

Olof Eriksson

Teknisk direktör

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:395 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. jämte motioner i ämnet. a1 i texten
  2. Rskr. 1966:396 Skrivelse till styrelsen för riksdagsbiblioteket i anledning av dels skrivelse från riksgäldskontoret angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till a1 i texten
  3. Rskr. 1966:397 Skrivelse till styrelsen för riksdagsbiblioteket i anledning av dels skrivelse från riksgäldskontoret angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket till a1 i texten