Utlåtande i anledning av motioner angående beräkningen av avgifter till statsverket för tjänster till allmänheten.
1966-11-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1966:50, Utlåtande i anledning av motioner angående beräkningen av avgifter till statsverket för tjänster till allmänheten.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1966
1
Nr 50
Utlåtande i anledning av motioner angående beräkningen av avgifter
till statsverket för tjänster till allmänheten.
I de till bankoutskottet hänvisade motionerna nr 540 i första kammaren
av herr Ernulf och nr 680 i andra kammaren av herr Werbro har hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en allsidig
undersökning av de offentliga myndigheternas kostnader för tjänster som
mot avgift tillhandahålles allmänheten samt i anslutning härtill förslag till
nya taxor, som på ett bättre sätt motsvarar myndigheternas verkliga kostnader
för ifrågavarande tjänster.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, till motionen II: 680.
Utlåtanden över motionerna har av utskottet inhämtats från statskontoret
och riksrevisionsverket.
Föreskrifter angående översyn av gällande taxor m. m.
I anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret
1967/68 har frågan om avgiftsfinansiering av vissa tjänster tagits upp
till behandling. Det påpekas i anvisningarna att prissättningen på de tjänster
som myndigheterna erbjuder utgör ett av medlen för att nå en rationell
användning av resurserna inom den offentliga sektorn. Myndigheterna åläggs
därför att överväga om taxor och avgifter kan införas på områden där sådana
nu inte finns utan att de syften och målsättningar som är förenade
med verksamheten äventyras. Vidare understryks angelägenheten av att
redan tillämpade taxor och avgifter hålls aktuella med hänsyn till kostnadsutvecklingen.
Så snart det är motiverat av kostnadsutvecklingen skall myndigheterna
företa erforderliga justeringar eller framlägga förslag om sådana
till Kungl. Maj :t. Särskilt för verksamhetsgrenar som är avsedda att
vara helt eller delvis självfinansierande är det, framhålls det i anvisningarna,
väsentligt att den avsedda relationen mellan inkomster och utgifter upprätthålls.
I första hand bör naturligtvis lönehöjningar uppmärksammas,
men också indirekta kostnader bör beaktas, t. ex. pensionsförpliktelser för
den anställda personalen, administrationskostnader, lokalhyror, andel i gemensamma
kostnader och liknande. I syfte att skapa underlag för en enhetlig
bedömning av bl. a. tillämpade principer för taxe- och avgiftssättBihang
till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 50
2 Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1966
ningen föreskrivs vidare skyldighet för myndigheterna att inom olika verksamhetsområden
lämna uppgifter om inkomster och de utgifter som inkomsterna
är avsedda att täcka.
Motionerna
De offentliga tjänsterna kan enligt motionärerna indelas i två typer, nämligen
dels sådana tjänster som kommer flertalet medborgare till godo och
som får betraktas som ett slags samhällelig service, dels sådana tjänster som
bara vissa personer eller grupper tar i anspråk. Medan den första typen av
tjänster bör tillhandahallas allmänheten kostnadsfritt, bör avgifter som täcker
myndigheternas kostnader för tjänsten uttagas när det gäller den andra
typen av tjänster. Som exempel på denna typ av tjänster anger motionärerna
bl. a. anmälan till handelsregister, registrering av motorfordon samt utfärdande
av pass och körkort. Enligt motionärernas mening har taxorna för de
tjänster som myndigheterna tillhandahåller allmänheten inte höjts i takt
med kostnadsutvecklingen. Myndigheternas kostnader för dessa tjänster
borde därför fastställas bl. a. genom noggranna tidsstudier och taxorna justeras
så att de bättre än för närvarande motsvarar de verkliga kostnaderna.
Remissyttrandena
Motionärernas förslag avstyrks av statskontoret. Riksrevisionsverket avstyrker
inte direkt men anser att en övervakning av de statliga taxorna
måste vara kontinuerlig och att den därför utföres effektivare inom ramen
för en fast organisation än genom en tillfällig utredning.
Statskontoret anser att avgiftsbeläggning av statliga tjänster utgör ett
viktigt och ofta oersättligt medel för att nå ett effekivt utnyttjande av samhällets
resurser. En marknadsmässig prissättning framstår som betydelsefull
inte minst i de fall där statliga myndigheter bedriver en verksamhet
i konkurrens med andra offentliga organ eller enskilda företag. Avgiftsfinansieringen
framtvingar en noggrann behovsprövning hos konsumenterna
av olika slag av offentlig service och utgör med marknadsmässig prissättning
en förutsättning för att styra efterfrågan till det mest rationella
alternativet. Avgiftsfinansiering kan emellertid också behöva tillgripas för
att undvika köbildning på expansiva områden eller för att skapa bättre rättvisa
genom att vissa offentliga tjänster därigenom kommer att betalas av
konsumenterna av dessa tjänster och inte av skattebetalarna i allmänhet.
Statskontoret erinrar vidare om att sociala eller andra skäl, t. ex. önskemål
om att främja viss efterfrågan eller vissa verksamheter, i somliga fall gör
att full kostnadstäckning inte bör eftersträvas.
Enligt statskontorets tolkning av motionärernas intentioner är emellertid
syftet med den föreslagna utredningen inte att belysa avgiftsfinansieringens
syften eller principerna för den nuvarande taxesättningen utan endast att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1!)C>(> .‘t
genom tidsstudier ocli kostnadsundersökningar kontrollera att de avgifter
som uttas följer med i den allmänna kostnadsutvecklingen. Med avseende
härpå anför statskontoret följande:
En beräkning av kostnaderna för avgiftsfinansierade tjänster kan, som
förutsätts i motionerna, kräva någon form av tidsstudier. Detta torde i
regel vara fallet ifråga om tjänster som framställs i liten mängd och av
personal som också utför andra arbetsuppgifter. Om tjänsterna kontinuerligt
sysselsätter en given personal hör emellertid kostnadsberäkningar kunna ske
utan att några tidsstudier företas. Uppgifter om antal framställda tjänster
och om löneutgifternas storlek under en viss bestämd period finns att tillgå
eller kan lätt tas fram. Indirekta lönekostnader kan sedan beräknas som
ett pålägg på lönesumman. För kalkyleringen av kostnaderna för material,
lokaler in. in. ger den kassamässiga utgiftsredovisningen ofta ett tillräckligt
underlag.
När det gäller tjänster som kräver varierande arbetsinsatser, exempelvis
materialprovningar, konsultationer och liknande uppdragsverksamhet, har
tidsstudier självfallet ingen uppgift att fylla. Inom verksamheter av detta
slag måste ett system upprättas för löpande tidsrapportering, som ger underlag
för prissättning av varje enskilt uppdrag. Löpande tidsskrivning
tillämpas också vid flera myndigheter med avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.
Vilka svårigheter som upprättandet av tillfälliga kostnadskalkyler vållar
vid myndigheterna kan bättre bedömas när de särskilda uppgifter om den
avgiftsfinansierade verksamheten i årets anslagsframställningar bearbetats.
Man synes dock kunna dra slutsatsen att tidsstudier endast kan bli aktuella
beträffande en begränsad del av statens prissatta tjänster.
Många gånger torde kraven på exakt prissättning inte vara högre än att
dessa tidsstudier kan utföras med tämligen enkla metoder. I det övervägande
antalet fall bör därför de kalkyler som behövs för att hålla taxorna aktuella
med hänsyn till kostnadsutvecklingen med erforderlig noggrannhet kunna
utföras av myndigheternas egen personal. Genom den förstärkning av riksrevisionsverkets
resurser på här ifrågavarande område som nyligen skett
föreligger vidare möjligheter för en löpande granskning av myndigheternas
taxor.
På återstående områden där noggranna tidsstudier måste utföras bör
enligt statskontorets uppfattning expertis tillkallas i varje enskilt fall. Studierna
kan då företas med hjälp av det slag av specialister som den aktuella
situationen kräver och med en för det individuella fallet avpassad resursinsats.
Avslutningsvis erinrar statskontoret om att det inom verket pågår en utredning
angående bokföring, kostnadsredovisning och programbudgetering
inom statsverksamheten. Denna utredning har bl. a. utarbetat förslag till
beräkningsmetoder för fastställande av myndigheternas indirekta personalkostnader,
avskrivnings- och räntekostnader m. m. Enligt statskontorets
mening bör dessa förslag kunna utnyttjas för att uppnå jämförbara och
mera rättvisande kostnadsberäkningar hos myndigheterna även innan slutgiltig
ställning tagits till frågan om en löpande kostnadsredovisning.
Riksrevisionsverket accepterar den av motionärerna gjorda indelningen
av de offentliga tjänsterna i två kategorier, nämligen dels sådana tjänster
4 Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1966
som kommer flertalet medborgare till godo och som får betraktas som ett
slags samhällelig service, dels sådana tjänster som bara vissa enskilda personer
eller grupper tar i anspråk. Riksrevisionsverket delar motionärernas
mening att tjänster av den första kategorien kostnadsfritt bör tillhandahållas
allmänheten, medan avgifter bör uttas för den andra kategorien. Härvid
bör full kostnadstäckning eftersträvas och undantag från denna princip
beslutas endast i undantagsfall. Vidare anför riksrevisionsverket:
I motionen föreslås tillsättandet av en utredning, som skall dels söka
fastställa myndigheternas kostnader för de tjänster som tillhandahålles allmänheten,
dels föreslå nya taxor för dessa tjänster. Med anledning härav
vill riksrevisionsverket erinra om att det inom ämbetsverket finns en organisationsenhet
vilken är specialiserad på taxefrågor. Denna enhet har tidigare
inte haft tillräckliga personalresurser för att effektivt täcka hela den
statliga verksamheten. Innevarande budgetår har emellertid en viss utökning
av personalen skett. Ämbetsverket avser dessutom att under senhösten i år
framlägga förslag till ny organisation, vilket kommer att innefatta en ytterligare
förstärkning av den taxegranskande verksamheten. Därvid kommer
även möjligheterna att avgiftsbelägga nya områden att beaktas.
Utskottet
Utskottet har tidigare i år (uti. nr 25) haft att behandla ett spörsmål som
är nära besläktat med det nu förevarande, nämligen frågan om en utredning
om möjligheterna att genom avgifter finansiera vissa av de tjänster som offentliga
myndigheter erbjuder. Utskottet avstyrkte detta förslag med hänvisning
till att frågan redan var föremål för Kungl. Maj :ts och Kungl. Maj :t
underställda myndigheters uppmärksamhet. De nu föreliggande motionerna
är av mera begränsad innebörd och gäller endast en utredning om metoderna
att erhålla full kostnadstäckning för vissa typer av tjänster som redan är
avgiftsbelagda.
Motionärernas förslag om en undersökning av denna fråga i särskild ordning
har avstyrkts av statskontoret. Även riksrevisionsverkets yttrande bör
uppfattas som ett avstyrkande. Ämbetsverket anser att övervakningen av
de statliga taxorna måste vara kontinuerlig och att den därför utföres effektivare
inom ramen för en fast organisation än genom en tillfällig utredning.
Statskontoret diskuterar i sitt yttrande behovet av tidsstudier för en kostnadstäckande
taxesättning hos myndigheterna och drar slutsatsen att tidsstudier
kan bli aktuella bara i fråga om en begränsad del av statens prissatla
tjänster. Behov av tidsstudier torde t. ex. inte föreligga då tjänsterna kontinuerligt
sysselsätter en viss given personal, eftersom kostnaderna då kan
beräknas enklare på annat sätt, eller då det gäller tjänster som kräver varierande
arbetsinsats. I det senare fallet måste tillämpas ett system för löpande
tidsrapportering som ger underlag för prissättning av varje enskilt uppdrag.
Riksrevisionsverket erinrar om att inom ämbetsverket finns en särskild organisationsenhet
som är specialiserad på taxefrågor och som under inneva
-
Bankoutskoltets utlåtande nr 50 år 1966
5
rande budgetår fått en viss personalförstärkning för att förbättra enhetens
övervakning av taxesättningen inom hela den statliga verksamheten.
Det spörsmål som motionärerna riktar uppmärksamheten på är enligt utskottets
uppfattning synnerligen viktigt såväl från allmänt samhällsekonomisk
som från statsfinansiell synpunkt. Utskottet kan i huvudsak instämma
i den av motionärerna uttalade meningen att principen om kostnadstäckning
bör gälla i fråga om tillhandahållande av sådana tjänster som tas
i anspråk bara av vissa personer eller grupper, såsom utfärdande av körkort
och pass, anmälan till handelsregister, registrering av motorfordon och liknande.
Prissättningen på tjänster av denna typ utgör enligt utskottets mening
ett betydelsefullt medel för att nå en rationell avvägning av resurserna
såväl mellan olika sektorer inom samhällsekonomien som inom den offentliga
sektorn.
I de anvisningar som utfärdats för myndigheternas anslagsframställningar
för kommande budgetår fästes stort avseende vid frågan om anpassningen av
avgifter och taxor till myndigheternas faktiska kostnader för tjänster som
tillhandahålls allmänheten. Enligt utskottets mening torde därmed syftet med
motionärernas önskemål vara tillgodosett. Riksrevisionsverkets kontroll av
ifrågavarande utveckling synes vidare utgöra en garanti för att en aktiv bevakning
av taxesättningen äger rum. Utskottet instämmer i syftet med motionärernas
förslag men anser att frågan numera ägnas så stor uppmärksamhet
av Kungl. Maj :t och förvaltningsmyndigheterna att något särskilt
initiativ från riksdagens sida inte är erforderligt. Utskottet avstyrker därför
motionärernas förslag om en särskild utredning i ämnet.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att motionerna 1:540 och 11:680 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 november 1966
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle*, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Stefanson*, Lundberg, Larfors och Mattsson;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Franzén i Motala,
Börjesson i Glömminge, Larsson i Umeå, Löfgren, Haglund och Gustavsson
i Ängelholm.
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.