Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående beräkningen av avgifter till statsverket för tjänster till allmänheten.

1966-11-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:50, Utlåtande i anledning av motioner angående beräkningen av avgifter till statsverket för tjänster till allmänheten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1966

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av motioner angående beräkningen av avgifter

till statsverket för tjänster till allmänheten.

I de till bankoutskottet hänvisade motionerna nr 540 i första kammaren

av herr Ernulf och nr 680 i andra kammaren av herr Werbro har hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en allsidig

undersökning av de offentliga myndigheternas kostnader för tjänster som

mot avgift tillhandahålles allmänheten samt i anslutning härtill förslag till

nya taxor, som på ett bättre sätt motsvarar myndigheternas verkliga kostnader

för ifrågavarande tjänster.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, till motionen II: 680.

Utlåtanden över motionerna har av utskottet inhämtats från statskontoret

och riksrevisionsverket.

Föreskrifter angående översyn av gällande taxor m. m.

I anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret

1967/68 har frågan om avgiftsfinansiering av vissa tjänster tagits upp

till behandling. Det påpekas i anvisningarna att prissättningen på de tjänster

som myndigheterna erbjuder utgör ett av medlen för att nå en rationell

användning av resurserna inom den offentliga sektorn. Myndigheterna åläggs

därför att överväga om taxor och avgifter kan införas på områden där sådana

nu inte finns utan att de syften och målsättningar som är förenade

med verksamheten äventyras. Vidare understryks angelägenheten av att

redan tillämpade taxor och avgifter hålls aktuella med hänsyn till kostnadsutvecklingen.

Så snart det är motiverat av kostnadsutvecklingen skall myndigheterna

företa erforderliga justeringar eller framlägga förslag om sådana

till Kungl. Maj :t. Särskilt för verksamhetsgrenar som är avsedda att

vara helt eller delvis självfinansierande är det, framhålls det i anvisningarna,

väsentligt att den avsedda relationen mellan inkomster och utgifter upprätthålls.

I första hand bör naturligtvis lönehöjningar uppmärksammas,

men också indirekta kostnader bör beaktas, t. ex. pensionsförpliktelser för

den anställda personalen, administrationskostnader, lokalhyror, andel i gemensamma

kostnader och liknande. I syfte att skapa underlag för en enhetlig

bedömning av bl. a. tillämpade principer för taxe- och avgiftssättBihang

till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1966

ningen föreskrivs vidare skyldighet för myndigheterna att inom olika verksamhetsområden

lämna uppgifter om inkomster och de utgifter som inkomsterna

är avsedda att täcka.

Motionerna

De offentliga tjänsterna kan enligt motionärerna indelas i två typer, nämligen

dels sådana tjänster som kommer flertalet medborgare till godo och

som får betraktas som ett slags samhällelig service, dels sådana tjänster som

bara vissa personer eller grupper tar i anspråk. Medan den första typen av

tjänster bör tillhandahallas allmänheten kostnadsfritt, bör avgifter som täcker

myndigheternas kostnader för tjänsten uttagas när det gäller den andra

typen av tjänster. Som exempel på denna typ av tjänster anger motionärerna

bl. a. anmälan till handelsregister, registrering av motorfordon samt utfärdande

av pass och körkort. Enligt motionärernas mening har taxorna för de

tjänster som myndigheterna tillhandahåller allmänheten inte höjts i takt

med kostnadsutvecklingen. Myndigheternas kostnader för dessa tjänster

borde därför fastställas bl. a. genom noggranna tidsstudier och taxorna justeras

så att de bättre än för närvarande motsvarar de verkliga kostnaderna.

Remissyttrandena

Motionärernas förslag avstyrks av statskontoret. Riksrevisionsverket avstyrker

inte direkt men anser att en övervakning av de statliga taxorna

måste vara kontinuerlig och att den därför utföres effektivare inom ramen

för en fast organisation än genom en tillfällig utredning.

Statskontoret anser att avgiftsbeläggning av statliga tjänster utgör ett

viktigt och ofta oersättligt medel för att nå ett effekivt utnyttjande av samhällets

resurser. En marknadsmässig prissättning framstår som betydelsefull

inte minst i de fall där statliga myndigheter bedriver en verksamhet

i konkurrens med andra offentliga organ eller enskilda företag. Avgiftsfinansieringen

framtvingar en noggrann behovsprövning hos konsumenterna

av olika slag av offentlig service och utgör med marknadsmässig prissättning

en förutsättning för att styra efterfrågan till det mest rationella

alternativet. Avgiftsfinansiering kan emellertid också behöva tillgripas för

att undvika köbildning på expansiva områden eller för att skapa bättre rättvisa

genom att vissa offentliga tjänster därigenom kommer att betalas av

konsumenterna av dessa tjänster och inte av skattebetalarna i allmänhet.

Statskontoret erinrar vidare om att sociala eller andra skäl, t. ex. önskemål

om att främja viss efterfrågan eller vissa verksamheter, i somliga fall gör

att full kostnadstäckning inte bör eftersträvas.

Enligt statskontorets tolkning av motionärernas intentioner är emellertid

syftet med den föreslagna utredningen inte att belysa avgiftsfinansieringens

syften eller principerna för den nuvarande taxesättningen utan endast att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1!)C>(> .‘t

genom tidsstudier ocli kostnadsundersökningar kontrollera att de avgifter

som uttas följer med i den allmänna kostnadsutvecklingen. Med avseende

härpå anför statskontoret följande:

En beräkning av kostnaderna för avgiftsfinansierade tjänster kan, som

förutsätts i motionerna, kräva någon form av tidsstudier. Detta torde i

regel vara fallet ifråga om tjänster som framställs i liten mängd och av

personal som också utför andra arbetsuppgifter. Om tjänsterna kontinuerligt

sysselsätter en given personal hör emellertid kostnadsberäkningar kunna ske

utan att några tidsstudier företas. Uppgifter om antal framställda tjänster

och om löneutgifternas storlek under en viss bestämd period finns att tillgå

eller kan lätt tas fram. Indirekta lönekostnader kan sedan beräknas som

ett pålägg på lönesumman. För kalkyleringen av kostnaderna för material,

lokaler in. in. ger den kassamässiga utgiftsredovisningen ofta ett tillräckligt

underlag.

När det gäller tjänster som kräver varierande arbetsinsatser, exempelvis

materialprovningar, konsultationer och liknande uppdragsverksamhet, har

tidsstudier självfallet ingen uppgift att fylla. Inom verksamheter av detta

slag måste ett system upprättas för löpande tidsrapportering, som ger underlag

för prissättning av varje enskilt uppdrag. Löpande tidsskrivning

tillämpas också vid flera myndigheter med avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.

Vilka svårigheter som upprättandet av tillfälliga kostnadskalkyler vållar

vid myndigheterna kan bättre bedömas när de särskilda uppgifter om den

avgiftsfinansierade verksamheten i årets anslagsframställningar bearbetats.

Man synes dock kunna dra slutsatsen att tidsstudier endast kan bli aktuella

beträffande en begränsad del av statens prissatta tjänster.

Många gånger torde kraven på exakt prissättning inte vara högre än att

dessa tidsstudier kan utföras med tämligen enkla metoder. I det övervägande

antalet fall bör därför de kalkyler som behövs för att hålla taxorna aktuella

med hänsyn till kostnadsutvecklingen med erforderlig noggrannhet kunna

utföras av myndigheternas egen personal. Genom den förstärkning av riksrevisionsverkets

resurser på här ifrågavarande område som nyligen skett

föreligger vidare möjligheter för en löpande granskning av myndigheternas

taxor.

På återstående områden där noggranna tidsstudier måste utföras bör

enligt statskontorets uppfattning expertis tillkallas i varje enskilt fall. Studierna

kan då företas med hjälp av det slag av specialister som den aktuella

situationen kräver och med en för det individuella fallet avpassad resursinsats.

Avslutningsvis erinrar statskontoret om att det inom verket pågår en utredning

angående bokföring, kostnadsredovisning och programbudgetering

inom statsverksamheten. Denna utredning har bl. a. utarbetat förslag till

beräkningsmetoder för fastställande av myndigheternas indirekta personalkostnader,

avskrivnings- och räntekostnader m. m. Enligt statskontorets

mening bör dessa förslag kunna utnyttjas för att uppnå jämförbara och

mera rättvisande kostnadsberäkningar hos myndigheterna även innan slutgiltig

ställning tagits till frågan om en löpande kostnadsredovisning.

Riksrevisionsverket accepterar den av motionärerna gjorda indelningen

av de offentliga tjänsterna i två kategorier, nämligen dels sådana tjänster

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1966

som kommer flertalet medborgare till godo och som får betraktas som ett

slags samhällelig service, dels sådana tjänster som bara vissa enskilda personer

eller grupper tar i anspråk. Riksrevisionsverket delar motionärernas

mening att tjänster av den första kategorien kostnadsfritt bör tillhandahållas

allmänheten, medan avgifter bör uttas för den andra kategorien. Härvid

bör full kostnadstäckning eftersträvas och undantag från denna princip

beslutas endast i undantagsfall. Vidare anför riksrevisionsverket:

I motionen föreslås tillsättandet av en utredning, som skall dels söka

fastställa myndigheternas kostnader för de tjänster som tillhandahålles allmänheten,

dels föreslå nya taxor för dessa tjänster. Med anledning härav

vill riksrevisionsverket erinra om att det inom ämbetsverket finns en organisationsenhet

vilken är specialiserad på taxefrågor. Denna enhet har tidigare

inte haft tillräckliga personalresurser för att effektivt täcka hela den

statliga verksamheten. Innevarande budgetår har emellertid en viss utökning

av personalen skett. Ämbetsverket avser dessutom att under senhösten i år

framlägga förslag till ny organisation, vilket kommer att innefatta en ytterligare

förstärkning av den taxegranskande verksamheten. Därvid kommer

även möjligheterna att avgiftsbelägga nya områden att beaktas.

Utskottet

Utskottet har tidigare i år (uti. nr 25) haft att behandla ett spörsmål som

är nära besläktat med det nu förevarande, nämligen frågan om en utredning

om möjligheterna att genom avgifter finansiera vissa av de tjänster som offentliga

myndigheter erbjuder. Utskottet avstyrkte detta förslag med hänvisning

till att frågan redan var föremål för Kungl. Maj :ts och Kungl. Maj :t

underställda myndigheters uppmärksamhet. De nu föreliggande motionerna

är av mera begränsad innebörd och gäller endast en utredning om metoderna

att erhålla full kostnadstäckning för vissa typer av tjänster som redan är

avgiftsbelagda.

Motionärernas förslag om en undersökning av denna fråga i särskild ordning

har avstyrkts av statskontoret. Även riksrevisionsverkets yttrande bör

uppfattas som ett avstyrkande. Ämbetsverket anser att övervakningen av

de statliga taxorna måste vara kontinuerlig och att den därför utföres effektivare

inom ramen för en fast organisation än genom en tillfällig utredning.

Statskontoret diskuterar i sitt yttrande behovet av tidsstudier för en kostnadstäckande

taxesättning hos myndigheterna och drar slutsatsen att tidsstudier

kan bli aktuella bara i fråga om en begränsad del av statens prissatla

tjänster. Behov av tidsstudier torde t. ex. inte föreligga då tjänsterna kontinuerligt

sysselsätter en viss given personal, eftersom kostnaderna då kan

beräknas enklare på annat sätt, eller då det gäller tjänster som kräver varierande

arbetsinsats. I det senare fallet måste tillämpas ett system för löpande

tidsrapportering som ger underlag för prissättning av varje enskilt uppdrag.

Riksrevisionsverket erinrar om att inom ämbetsverket finns en särskild organisationsenhet

som är specialiserad på taxefrågor och som under inneva
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande nr 50 år 1966

5

rande budgetår fått en viss personalförstärkning för att förbättra enhetens

övervakning av taxesättningen inom hela den statliga verksamheten.

Det spörsmål som motionärerna riktar uppmärksamheten på är enligt utskottets

uppfattning synnerligen viktigt såväl från allmänt samhällsekonomisk

som från statsfinansiell synpunkt. Utskottet kan i huvudsak instämma

i den av motionärerna uttalade meningen att principen om kostnadstäckning

bör gälla i fråga om tillhandahållande av sådana tjänster som tas

i anspråk bara av vissa personer eller grupper, såsom utfärdande av körkort

och pass, anmälan till handelsregister, registrering av motorfordon och liknande.

Prissättningen på tjänster av denna typ utgör enligt utskottets mening

ett betydelsefullt medel för att nå en rationell avvägning av resurserna

såväl mellan olika sektorer inom samhällsekonomien som inom den offentliga

sektorn.

I de anvisningar som utfärdats för myndigheternas anslagsframställningar

för kommande budgetår fästes stort avseende vid frågan om anpassningen av

avgifter och taxor till myndigheternas faktiska kostnader för tjänster som

tillhandahålls allmänheten. Enligt utskottets mening torde därmed syftet med

motionärernas önskemål vara tillgodosett. Riksrevisionsverkets kontroll av

ifrågavarande utveckling synes vidare utgöra en garanti för att en aktiv bevakning

av taxesättningen äger rum. Utskottet instämmer i syftet med motionärernas

förslag men anser att frågan numera ägnas så stor uppmärksamhet

av Kungl. Maj :t och förvaltningsmyndigheterna att något särskilt

initiativ från riksdagens sida inte är erforderligt. Utskottet avstyrker därför

motionärernas förslag om en särskild utredning i ämnet.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att motionerna 1:540 och 11:680 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 november 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle*, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Stefanson*, Lundberg, Larfors och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Franzén i Motala,

Börjesson i Glömminge, Larsson i Umeå, Löfgren, Haglund och Gustavsson

i Ängelholm.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.