Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om överförande i statlig ägo av privatägd krigsmaterielproduktion.

1966-11-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:51, Utlåtande i anledning av motion om överförande i statlig ägo av privatägd krigsmaterielproduktion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr ål år 1966

1

Nr 51

Utlåtande i anledning av motion om överförande i statlig ägo av

privatägd krigsmaterielproduktion.

I den till bankoutskottet hänvisade motionen nr 6G5 i andra kammaren av

herr Jansson in. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

skall föreslå att en utredning tillsättes i syfte att framlägga förslag om överförande

av privatägd krigsmaterielproduktion i statlig ägo.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, till motionen.

Yttranden över motionen har av utskottet inhämtats från försvarets

fabriksverk, Sveriges industriförbund och Landsorganisationen i Sverige

(LO).

Vissa uppgifter om i motionen behandlade frågor

Utredning om försvarets upphandling

Formerna för försvarsförvaltningarnas upphandling av krigsmateriel har

nyligen varit föremål för utredning av en expert inom försvarsdepartementet.

Resultatet av utredningen har framlagts i betänkandet »Om upphandling

av försvarsmateriel» (SOU 1965: 69).

Beträffande de allmänna förutsättningarna för upphandlingen anförs i

betänkandet att i rådande samhällsekonomiska system ett läge med effektiv

fri konkurrens torde vara det marknadsförhållande som, även när det gäller

upphandling av försvarsmateriel, ger bästa produkter till förmånligaste

pris. De moderna vapensystemen med deras mångfald av komplicerade komponenter,

den avancerade tekniken samt de höga utvecklings- och produktionskostnaderna

har emellertid lett till en så stark specialisering av företagen

att de upphandlande myndigheterna ofta ställs inför en monopolsituation,

särskilt i de fall då upphandlingen av olika skäl anses böra göras inom

Sverige. Det finns då ofta bara ett eller ett fåtal företag som har resurser

att påtaga sig sammanhållande uppgifter. Särskilt gäller detta inför produktionsfasen,

eftersom kostnaderna för utvecklingen av de komponenter

som ingår i ett modernt vapensystem blivit så höga att ekonomiska resurser

saknas för att lägga utvecklingsuppdraget på mer än ett företag. Det företag

som fått utvecklingsuppdraget får därigenom ett så stort övertag inför proBihang

till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 51

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 51 år 1966

duktionsfasen att någon effektiv konkurrens aldrig kommer i fråga. En utveckling

i denna riktning har t. o. m. ägt rum i Förenta staterna.

Utredningen har emellertid inte funnit något som antyder att svenska

företag skulle ha gjort oskäliga vinster vid leveranser till det svenska försvaret.

Stora olikheter har dock förekommit i fråga om avtalsbestämmelser,

insyn och kontroll etc. Enligt utredningens mening beror detta framför allt

på att gällande upphandlingsförordning inte ger de upphandlande myndigheterna

tillräckligt stöd.

Målsättningen för utredningen var att ange riktlinjer för ett upphandlingsförfarande

som skulle ge bästa möjliga produkt till lägsta möjliga kostnad.

Inte ens en fullständig teknisk och ekonomisk insyn skulle enligt utredningens

mening säkerställa ett sådant resultat. Utredningen har funnit att

även ekonomiska incitament torde behöva tillgripas för att uppnå största

möjliga strävan mot kostnadssänkande produktionsmetoder. Utredningen

har därför genomgående sökt skapa incitament till en effektivare produktion

av försvarsmateriel, där varje kostnadssänkning skall vara till fördel

såväl för staten som för industrien. Samtidigt föreslås en vidgad samverkan

mellan industrien och de statliga beställarna, som skulle medföra möjligheter

till en större insyn. Målet bör därvid vara att man genom likvärdigt grundmaterial

och likvärdig information för båda parter skapar förutsättningar

för en kostnads- och prisdiskussion på lika villkor för båda parter. Utredningens

förslag prövas för närvarande av Kungl. Maj :t.

Bestämmelser om export av krigsmateriel

Gällande bestämmelser angående export av krigsmateriel har meddelats i

kungörelse år 1949 (SFS 1949: 614; ändrad 1950: 270, 1955: 120, 1961: 127,

1964: 6). Huvudregeln är att export av krigsmateriel inte får äga rum utan

särskilt tillstånd av chefen för handelsdepartementet, som skall underställa

frågan Kungl. Maj :ts prövning om det gäller export av större omfattning

eller om frågan eljest är av större vikt. Generellt undantagna är i huvudsak

endast luftfartyg som ägs av staten eller som går i yrkesmässig trafik,

skjutvapen för personligt bruk, som ägaren har tillstånd att inneha enligt

vapenförordningens bestämmelser samt materiel tillverkad före år 1860.

Vad som skall förstås med krigsmateriel som berörs av bestämmelserna

anges i en särskild, rätt omfattande förteckning. I förteckningen upptas

skjutvapen med en kaliber av 5,6 mm eller däröver samt färdigarbetade

delar till sådana vapen. Vidare innefattar förteckningen materiel för eldledning

och signalering, såsom bombsikten, lyssnarapparater samt radio- och

radarmateriel för militärt bruk. Exportförbud råder också för praktiskt taget

all ammunitionsmateriel med undantag för omantlade kulor av bly,

hagel och hagelpatroner samt projektiler till luftgevär, startpistoler och liknande.

I övrigt anges i förteckningen en lång rad materieltyper som är av
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 51 år 1966

3

sedda för militärt bruk. Som exempel kan anges anordningar för spridning

av stridsgaser och av radioaktiva eller biologiska stridsmedel samt skyddsmedel

mot sådana, luftfartyg och vissa delar till sådana, pansrade fordon,

icke pansrade fordon för militärt bruk, pansar och pansarplåt med en tjocklek

överstigande 2 cm, stålhjälmar för militärt hruk, elektroniska räknemaskiner

för militärt bruk, etc. Vad som gäller för själva materielen gäller

också maskiner för tillverkning av krigsmateriel.

Bestämmelser om kontroll över tillverkning av krigsmateriel

Bestämmelserna om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel meddelas

i förordning år 1935 (SFS 1935: 395; ändrad 1949: 221) samt vissa tilllämpningsföreskrifter

till denna år 1949 (SFS 1949: 615; ändrad 1950: 271).

Huvudregeln är att tillverkning av krigsmateriel inte får äga rum utan tillstånd

av Kungl. Maj :t. Sådant tillstånd får lämnas endast till svensk medborgare

eller svenskägt företag. Ansökan om tillstånd skall bl. a. innehålla

uppgift om var tillverkningen skall äga rum samt om de slags krigsmateriel

som sökanden ämnar tillverka. Tillverkningen skall stå under kontroll av

särskilt förordnad myndighet. Kontrollen innebär bl. a. att tillverkaren skall

hålla sina handelsböcker tillgängliga för kontrollmyndigheten, att denna

skall beredas tillträde för inspektion närhelst så påfordras samt alt tillverkaren

skall lämna alla upplysningar om inneliggande beställningar o. s. v.

som begärs av kontrollmyndigheten. Kostnaderna för kontrollen bestrids

genom en särskild avgift som skall erläggas av krigsmaterieltillverkare.

Begreppet krigsmateriel har när det gäller tillverkningskontrollen fått en

något snävare avgränsning än när det gäller exportförbudet. Undantagna

från tillverkningskontroll är nämligen vissa apparater och ämnen som i

och för sig kan användas som krigsmateriel men som också kan ha annan

användning, såsom vissa sprängämnen, vissa elektronrör, elektroniska räknemaskiner

m. m.

Motionen

Enligt motionärernas mening råder det ett permanent spänningsförhållande

mellan å ena sidan de enskilda vinstintressen som är förenade med

krigsmaterielproduktionen, å andra sidan vad som är av allmänt samhälleligt

intresse i fråga om bl. a. prissättningen på och avsättningen av produkterna.

Även om det existerar en statlig kontroll över den svenska krigsmaterielproduktionen

liksom över vapenexportens omfattning och dirigering,

vore enligt motionärernas mening ett statligt ägande av berörda industrier

ett samhällsintresse. Eftersom staten redan äger en betydande del

av krigsmaterielindustrien skulle, anför motionärerna, en statlig ensamrätt

till all produktion på detta område möjliggöra en teknisk samordning och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 51 år 1966

rationalisering som från alla synpunkter borde bli gynnsam för statens

finanser och därmed för landets skattebetalare. Motionärerna anser vidare

bl. a. att ett undandragande av krigsmaterielindustrien från privata vinstintressen

skulle ytterligare befästa del svenska folkets fredssträvanden.

Remissyttrandena

Motionärernas förslag om en utredning om överförande till statlig ägo av

den privata industri som producerar krigsmateriel avstyrks av samtliga tre

remissinstanser.

Försvarets fabriksverk understryker värdet av en effektiv fri konkurrens

även när det gäller militär upphandling. Ett förstatligande av de privatägda

industrier som för närvarande är sysselsatta med krigsmaterielproduktion

skulle innebära att den kvalitetsbefrämjande och prisreducerande stimulans

som den fria konkurrensen visat sig medföra skulle försvinna. Konkurrenssituationen

mellan den privata industrien och fabriksverket har möjliggjort

för försvarsförvaltningarna att anlägga erforderliga affärsmässiga synpunkter

vid upphandlingen. Konkurrensen har å andra sidan inte uteslutit ett

betydande samarbete, främst på det tillverkningstekniska området, mellan

fabriksverket och den privata industrien, ett samarbete som visat sig utomordentligt

gagneligt för de upphandlande myndigheterna. De numera allt

vanligare insynsklausulerna utgör vidare ett betydande incitament för både

statliga och privata företag som producerar krigsmateriel till långtgående

rationaliseringsåtgärder i kostnadsbesparande syfte. Vidare anför fabriksverket

:

Fabriksverket vill vidare framhålla att den svenska privata försvarsmaterielindustrin

i likhet med fabriksverket — i betydande omfattning —- även tillverkar civila produkter. Ett överförande i statlig ägo enbart av den

del av de industriella enheterna som tillverkar försvarsmateriel är enligt

fabriksverkets bestämda uppfattning en ekonomisk och även teknisk omöjlighet

utan en väsentlig ändring av det rådande ekonomiska samhällssystemet,

en fråga som emellertid ligger helt utanför ramen för fabriksverkets

yttrande.

I fortsättningen erinrar fabriksverket om att exporten av krigsmateriel

står under statlig kontroll och framhåller i detta sammanhang vikten av en

tillfredsställande exportvolym. Genom exportproduktionen erhålles seriestorlekar

som kan medföra betydande kostnadssänkningar vid leveranser

till det svenska försvaret.

Även Sveriges industriförbund understryker vikten av konkurrensen och

de ekonomiska fördelar som står att vinna genom svensk export av krigsmateriel.

Förbundet anför:

Möjligheten att på export sälja en konkurrenskraftig produkt samt vetskapen

om att myndigheterna alternativt kan köpa konkurrerande produkter

utifrån utgör en betydelsefull stimulans för en effektiv svensk produktion.

Den svenska privatägda industrin på krigsmaterielområdet har också i ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 51 år 1966 5

flertal fall kunnat tillgodose våra försvarsmaterielbehov till betydligt lägre

priser än vad uppköp av likvärdiga produkter på den internationella marknaden

skulle betingat. Exporten möjliggör vidare för Sverige att upprätthålla

en större produktionskapacitet på krigsmaterielområdet än vad som annars

skulle vara möjligt, vilket måste tillmätas ett stort beredskapspolitiskt

värde.

Förbundet framhåller vidare betydelsen av en samproduktion av civila

och militära produkter, dels därför att denna vid behov skapar förutsättningar

för en snabb ökning av krigsmaterielproduktionen, dels av produktutvccklingsskäl

såväl på den civila som på den militära sidan. Det tekniska

kunnande som genom den civila produktionen tillförs berörda företag utgör

en betydande försvarspolitisk kapacitet. Enligt förbundets mening torde det

även efter ett förstatligande vara nödvändigt att låta industrien arbeta under

samma premisser, om en rationell produktion skall kunna upprätthållas.

Bl. a. torde restriktioner för vapenexport få fastställas på samma sätt som

nu. Med hänsyftning på samproduktionen av civila och militära produkter

anför förbundet slutligen:

Vidare skulle ett förstatligande av all svensk krigsmaterielproduktion nödvändiggöra

en omfattande och dyrbar omorganisation av de berörda industrierna.

Förutsättningarna för en effektiv försörjning med krigsmateriel

skulle därigenom med all sannolikhet väsentligt reduceras. Det torde kunna

ifrågasättas om möjligheter finnes att vid en uppdelning av berörda industrier

på en krigsmaterieldel i statlig regi och en civil produktion i privat

regi uppnå en bärkraftig produktion för någon av de därvid uppstående enheterna.

LO avstyrker motionärernas förslag med motivering att, innan frågan om

de statliga företagens organisatoriska samordning och framtida verksamhetsförhållanden

klarlagts, ingen speciell sektor bör lösryckas ur detta problemkomplex.

I fråga om såväl kostnadsaspekten som de utrikespolitiska

konsekvenserna av privata svenska företags tillverkning och försäljning av

krigsmateriel bör statlig kontroll över försäljningen kunna motsvara samhällets

krav.

Utskottet

Till stöd för sitt förslag om en utredning med sikte på ett fullständigt

förstatligande av krigsmaterielproduktionen anför motionärerna flera olika

argument. Förbättrad samhällelig insyn och kontroll, rationalisering och

ekonomisk besparing samt en allmänt fredsbefrämjande effekt står enligt

deras mening att vunna. Dessutom ter det sig för dem önskvärt att det privata

vinstintresset undantränges från försvarets område.

De tre remissinstanserna har alla avstyrkt motionärernas förslag. Försvarets

fabriksverk och Sveriges industriförbund betonar värdet av fri konkurrens

även när det gäller den militära upphandlingen. De understryker

också de ekonomiska fördelar som en svensk export av krigsmateriel medför.

Genom exportproduktionen erhålles seriestorlekar som kan medföra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 51 är 1966

betydande kostnadssänkningar vid leveranser till det svenska försvaret.

Industriförbundet påpekar att exportproduktionen möjliggör för Sverige att

upprätthålla en större produktionskapacitet på krigsmaterielområdet än vad

som annars skulle vara möjligt, vilket enligt förbundets mening måste tillmätas

stort beredskapspolitiskt värde. Vidare erinrar de båda remissinstanserna

om att krigsmaterielindustrien i betydande omfattning även tillverkar

civila produkter. Ett förstatligande av enbart den del av de industriella

enheterna som producerar krigsmateriel skulle enligt fabriksverket vara

tekniskt och ekonomiskt omöjligt utan en väsentlig ändring av det rådande

ekonomiska samhällssystemet. Industriförbundet ifrågasätter om det

finns möjligheter att vid en uppdelning av berörda industrier på en krigsmaterieltillverkning

i statlig regi och en civil tillverkning i privat regi

uppnå en bärkraftig produktion för någon av de därvid uppstående enheterna.

LO anför bl. a. att statlig kontroll av nuvarande typ bör vara till

fyllest i fråga om såväl kostnadsaspekten som de utrikespolitiska konsekvenserna

av privata svenska företags tillverkning och försäljning av

krigsmateriel.

Metoderna för upphandling av krigsmateriel har nyligen varit föremål

för utredning och prövas för närvarande av Kungl. Maj :t. Utskottet kan

mot denna bakgrund inte finna att något initiativ i denna fråga från riksdagens

sida skulle vara påkallat. Utskottet vill i sammanhanget erinra om

att utredningen inte funnit något som antyder att svenska företag gjort

oskäliga vinster vid leveranser till det svenska försvaret. Utskottet har

vidare funnit att rådande kontroll över tillverkning och export av krigsmateriel

torde tillfredsställande fylla de syften som avses därmed. Det kan också

erinras om att riksdagen ingående följer utvecklingen på detta område.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att motionen 11:665 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 29 november 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle*, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Stefanson*, Lundberg, Larfors och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Börjesson i Glömminge,

Larsson i Umeå, Löfgren, Haglund, Fridolfsson i Rödeby och Gustavsson

i Ängelholm.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.