Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående utnyttjande av automatisk databehandling i riksdagsarbetet.

1966-11-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:52, Utlåtande i anledning av motioner angående utnyttjande av automatisk databehandling i riksdagsarbetet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av motioner angående utnyttjande av automatisk

databehandling i riksdagsarbetet.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 216 i första

kammaren av herr Nyman m. fl. och nr 286 i andra kammaren av herr

Wedén har hemställts, att riksdagen skall ge talmanskonferensen i uppdrag

att låta utreda hur ADB-tekniken skall kunna utnyttjas i riksdagsarbetet.

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, till motionen I: 216.

Yttranden över motionerna har av utskottet inhämtats från styrelsen för

riksdagsbiblioteket och från statskontoret.

Tidigare behandling av frågan

Ett liknande förslag väcktes vid 1964 års riksdag av de båda huvudmotionärerna,

vilka då önskade att statskontoret skulle få ett utredningsuppdrag

av väsentligen samma innebörd som det nu aktuella. I anslutning till ett

av statskontoret avgivet yttrande fann bankoutskottet (uti. nr 22) att frågan

i vad mån automatisk databehandling skulle kunna utnyttjas i riksdagsarbetet

för att pröva utfallet av olika alternativa lösningar måste anses

vara för tidigt väckt. Utskottet avstyrkte därför den föreslagna utredningen

men framhöll att motionernas syfte tycktes bli i allt väsentligt tillgodosett

genom att statskontoret förklarat sig berett att fortlöpande hålla statsmakterna

orienterade om hur ADB-teknikens tillämplighet i det angivna hänseendet

utvecklades. Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen.

Motionerna

I motionerna ges inledningsvis en kort översikt över ADB-teknikens

användningsområden, särskilt som hjälpmedel vid prognoser. Efter att ha

redogjort för behandlingen av motsvarande ärende vid 1964 års riksdag

konstaterar motionärerna att utvecklingen inom ADB-tekniken under de

därpå följande åren gått snabbt framåt. De berör vissa nya tekniska lösningar,

varigenom bl. a. kan åstadkommas frågestationer som i läsbar eller

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966

hörbar form kan ge svar på ställda frågor. Avslutningsvis framhålles angelägenheten

av att vid det fortsatta utvecklingsarbetet riksdagens intressen

tillvaratages, så att utskotten, partigrupperna och de enskilda riksdagsmännen

genom ADB-tekniken kan få ett nytt effektivt hjälpmedel i sin verksamhet.

Remissyttrandena

Statskontoret vitsordar motionärernas uppgift att ADB-tekniken sedan

år 1964 gått snabbt framåt. Särskilt säges detta gälla tillkomsten av massminnen,

som ger helt nya och praktiska möjligheter dels att lagra utomordentligt

stora informationsvolymer och dels att göra data därur tillgängliga

för konsumenterna mycket snabbt och oberoende av avståndet från

datamaskinanläggningen. Ilärom anföres:

De rent maskintekniska problem, som sammanhänger med detta nya

utnyttjande av datamaskinerna, är väsentligen lösta. Anslutning av frågestationer

— terminaler — över teleledningar till datamaskiner på det sätt

motionärerna nämner är numera en känd och utprövad teknik. Ett flertal

datamaskinanläggningar som på senare tid beställts inom statsförvaltningen

har planerats även för reell-tidsanslutning av terminaler med möjligheter

till avancerad informationspresentation.

Viss del av riksdagens informationsbehov skulle således, säger statskontoret,

kunna tillgodoses inom ramen för modern datateknik och genom

relativt enkla maskinprogram. Den begränsande faktorn återfinns i första

hand i tillgängligheten, uppbyggnaden, systematiseringen och aktualiserandet

av informationerna — i skapandet av en databank som täcker aktuella

områden.

Statskontoret framhåller vidare, att de frågeställningar som behandlas

i motionerna inte är helt specifika för riksdagsarbetet. Även andra intressenter

har behov av snabb tillgång till informationer ur en databank som

underlag och hjälpmedel i beslutsprocesser. Beträffande statistiska centralbyråns

insatser på detta område uttalar statskontoret:

Statistiska centralbyrån, som är samordningsorgan på den statliga statistikens

område, utreder f. n. utbyggnaden av statistikproduktionen till

arkivstatistiska system. Detta sker för att i centralbyråns verksamhet de

nya produktionstekniska möjligheter som ADB erbjuder skall kunna tillvaratas

på ett rationellt sätt. Byråns utredning är f. n. främst inriktad

på individstatistik, dvs. uppgifter om individer och hushåll, men kommer

senare att utsträckas till att omfatta olika slag av ekonomisk statistik. Statistiska

centralbyrån samarbetar i denna utredning bl. a. med statskontoret.

För att utreda vilka källor som kan komma i fråga för uppbyggnaden av

en databank vid statistiska centralbyrån har en enkät utsänts till tänkbara

datalämnare utanför byrån. Ur denna databank planerar statistiska centralbyrån

att kunna sammanställa information, anpassad till speciella ändamål.

Viss information förutses att momentant och med hjälp av relativt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966

3

enkla datamaskinprogram erhållas ur lagrade grunddata. Andra frågor kan

självfallet besvaras först efter omfattande arbetsinsats i varje enskilt fall.

Riksdagen torde, yttrar statskontoret fortsättningsvis, utgöra en viktig

intressent som skall kunna erhålla information ur statistiska centralbyråns

dataarkiv. Vid planläggningen av centralbyråns framtida verksamhet bör

därför riksdagens informationsbehov självfallet beaktas. Mot denna bakgrund

är det enligt statskontorets mening naturligt att frågan om ADBteknikens

utnyttjande i riksdagsarbetet nu upptages till närmare behandling.

Statskontoret framhåller att självfallet en relativt lång uppbyggnadsperiod

kommer att erfordras innan ADB-tekniken i en mera väsentlig omfattning

kan nyttiggöras i riksdagsarbetet. Särskilt säges detta gälla de användningsområden

som avser utvärdering av olika handlingsalternativ,

tillämpning av simuleringsteknik och bearbetning av matematiska modeller.

Statskontoret tillstyrker en begränsad utredning med uppgift att klarlägga

hur riksdagen lämpligen bör bevaka utvecklingen, hur kontakterna med

tänkbara informationslämnare bör utformas och vilka resurser som erfordras,

för att riksdagen skall kunna göra beställningar hos möjliga informationslämnare,

i första hand statistiska centralbyrån.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket, vilken tillfrågats i sin egenskap av

huvudman för riksdagens upplysningstjänst -— ett huvudmannaskap som

sedermera upphört — berör i sitt yttrande icke alls i vad mån motionerna

har intresse från upplysningstjänstens synpunkt. Styrelsen säger sig icke

vilja motsätta sig kravet på en utredning.

Utskottet

När tanken på en utredning om en mera direkt användning av automatisk

databehandling som ett hjälpmedel i riksdagsarbetet första gången

framfördes, år 1964, konstaterade utskottet — på grundval särskilt av ett

remissyttrande från statskontoret — att frågan måste anses vara för tidigt

väckt. Förslaget om en sådan utredning avvisades därför. Under de år som

därefter förflutit har emellertid en snabb utveckling skett, och när ett liknande

förslag nu återkommit har statskontoret funnit skäl att tillstyrka en

begränsad utredning av hur riksdagen lämpligen skall bevaka sina intressen

när det gäller att tillvarataga de förbättrade informationsmöjligheter

som ADB-tekniken erbjuder.

Uppenbarligen föreligger, såsom statskontoret framhåller, anledning för

riksdagen att i detta sammanhang klarlägga sitt informationsbehov och

särskilt söka utröna i vilken utsträckning statistiska centralbyråns dataarkiv

kan vara till nytta för riksdagen. En nära kontakt med statskontoret och

statistiska centralbyrån synes härvidlag böra eftersträvas. Utskottet vill sålunda

för sin del ansluta sig till det förslag om en begränsad utredning på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966

detta område som statskontoret framlagt. Enligt motionärernas förslag

skulle riksdagen uppdraga åt talmanskonferensen att föranstalta om den

tilltänkta utredningen. Sedan riksdagens förvaltningskontor numera inrättats

ligger det enligt utskottets mening närmare till hands att tilldela

förvaltningskontoret detta uppdrag. Förvaltningskontoret torde för ändamålet

böra anlita utomstående expertis.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 216 och II: 286

måtte uppdraga åt riksdagens förvaltningskontor att föranstalta

om en begränsad utredning rörande ADB-teknikens

utnyttjande i riksdagsarbetet i enlighet med vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 29 november 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Åkerlund, Rönnberg, Larfors och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström

i Iggesund och Haglund.

ESSELTE AB, STHLM 66

614874

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:398 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor i anledning av motioner angående utnyttjande av automatisk databehandling i riksdagsarbetet. a1 i texten