Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor med förslag till bestämmelser angående Riksdagens författningssamling m. m.

1966-12-06 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:55, Memorial i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor med förslag till bestämmelser angående Riksdagens författningssamling m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

1

Nr 55

Memorial i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor med förslag till bestämmelser angående

Riksdagens författningssamling m. m.

I skrivelse till bankoutskottet den 22 november 1966 har styrelsen för

riksdagens förvaltningskontor hemställt att utskottet måtte dels utverka

riksdagens godkännande av de riktlinjer för utgivningen av Riksdagens författningssamling

(RFS) som innefattas i en skrivelsen bilagd promemoria,

dels föreslå riksdagen att besluta sådana bestämmelser angående Riksdagens

författningssamling (RFS) samt bestämmelser angående ikraftträdande

av vissa författningar och föreskrifter, intagna i Riksdagens författningssamling,

vilka innefattas i två bilagor till promemorian. I skrivelsen anföres

tillika, att styrelsen avser att de kostnader, beräknade till 17 500 kronor,

som innevarande budgetår uppstår för utgivningen av författningssamlingen,

skall bestridas med anlitande av anslaget under fjortonde huvudtiteln

Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket. Utskottet

fogar till detta memorial de sagda förslagen till bestämmelser såsom

bilagor 1 och 2 samt promemorian såsom bilaga 3. En sammanfattning av

vad som av styrelsen för förvaltningskontoret avsetts gälla beträffande Riksdagens

författningssamling återfinnes inledningsvis i promemorian.

Utskottet. Det har länge framstått som en brist att riksdagen icke förfogar

över en egen författningssamling för publicering av författningar och

likartade bestämmelser beträffande riksdagsarbetet, riksdagens verk m. m.

Endast i begränsad utsträckning inflyter sådana författningar och bestämmelser

i Svensk författningssamling (SFS); i övrigt är de ofta svåra att

återfinna, då de publiceras blott som bilagor till utskottsutlåtanden etc.

eller stundom icke alls befordras till trycket.

Bland de uppgifter som riksdagens förvaltningskontor enligt sin instruktion

fått att fullgöra är bl. a. att utgiva författningar angående riksdagen

och dess verk. Styrelsen för förvaltningskontoret har nu framlagt förslag

om utgivandet av en Riksdagens författningssamling (RFS), utformad efter

förebild av Svensk författningssamling (SFS). Förslagets närmare innebörd

framgår av den till detta memorial såsom bilaga 3 fogade promemorian.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse, att förslag nu föreligger till

lösning av ett problem som länge tett sig angeläget. Förslaget är enligt utskottets

uppfattning väl avvägt; utan att redovisa något ställningstagande till

1— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

dess detaljer tillstyrker utskottet att detsamma genomföres. Utskottet vill

framhålla att förslaget går ut på dels en obligatorisk publicering i Riksdagens

författningssamling av föreskrifter som inte utgives i annan ordning, dels

också en fakultativ publicering där av andra föreskrifter som det härutöver

kan vara värdefullt att ha tillgängliga i författningssamlingen. Beträffande

föreskrifter som intages i Svensk författningssamling och även skall vara

tillämpliga inom riksdagens område får givetvis vissa restriktioner iakttagas,

så att inte Riksdagens författningssamling belastas med ett alltför omfattande

material; de riktlinjer som förvaltningskontoret härvidlag antytt synes

utskottet lämpliga att följa. De under innevarande år uppkommande

kostnaderna för författningssamlingen bör, såsom föreslagits av förvaltningskontoret,

belasta anslaget till kostnader för riksdagstrycket.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

dels antaga bestämmelser angående Riksdagens författningssamling

i enlighet med bilaga 1 samt bestämmelser

angående ikraftträdande av vissa författningar och föreskrifter,

intagna i Riksdagens författningssamling, i enlighet

med bilaga 2,

dels i övrigt godkänna ovan åberopade riktlinjer för utgivningen

av Riksdagens författningssamling.

Stockholm den 6 december 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Åkerlund, Rönnberg, Larfors och Mattsson*;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström

i Iggesund och Haglund.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 55 är 1966

3

Bilaga 1

Förslag till

Bestämmelser angående Riksdagens författningssamling (RFS)

Riksdagen har beslutat som följer.

1 §

1. 1 Riksdagens författningssamling skola intagas

a) av riksdagen fastställda föreskrifter om riksdagsarbetets bedrivande,

ordningen hos kamrarna och utskotten samt inom riksdagen förekommande

val;

b) av kammare fastställda föreskrifter i ämne som angår kammaren enskilt

;

c) av riksdagen eller dess organ antagna instruktioner, reglementen eller

stadgor avseende riksdagens organ eller arbetstagare, om instruktionen, reglementet

eller stadgan icke intages i Svensk författningssamling, samt

d) av riksdagen eller dess organ beslutade andra författningar eller föreskrifter,

som anses vara av sådan vikt att de böra allmängöras genom Riksdagens

författningsamling.

2. I Riksdagens författningssamling må därjämte intagas dels i Svensk

författningssamling kungjorda författningar som anses böra återgivas i

Riksdagens författningssamling, dels av riksdagen eller dess organ beslutade

föreskrifter eller andra bestämmelser av vikt för riksdagens organ, ledamöter,

arbetstagare eller en större allmänhet.

3. Beslut om införande i Riksdagens författningssamling av författning,

föreskrift eller bestämmelser som avses i punkt 1 d) och punkt 2 meddelas

av chefen för riksdagens förvaltningskontor.

2 §

Riksdagens författningssamling utgives av riksdagens förvaltningskontor.

Chefen för förvaltningskontoret är författningssamlingens utgivare.

3 §

Tillstånd till tryckning av författning eller föreskrift, som skall införas i

författningssamlingen, meddelas av vederbörande utskottssekreterare i fall

då utskott berett ärendet, av kammares sekreterare i ärende som angår

kammare enskilt, av därtill behörig tjänsteman i riksdagens verk då framställning

om publicering avser av verket beslutad författning eller föreskrift

samt av chefen för förvaltningskontoret i övriga fall.

4 §

Där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, bör författning utkomma

från trycket i sådan tid att den kan vara riksdagens ledamöter och

organ till handa, innan författningen träder i kraft.

5 §

Författningssamlingen utgives i lösa exemplar eller, när så befinnes

lämpligt, i häften omfattande en eller flera författningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

På första sidan av varje författning angives dagen då författningen utkommit

från trycket, över varje författning utsattes rubrik, innehållande

kort uppgift om författningens innehåll. Genom författningssamlingens

expedition skall underrättelse om utkomna författningar införas i Postoch

inrikes tidningar.

De särskilda författningarna åsättas nummer, löpande för hel årgång, och

årgången pagineras i en följd.

6 §

På tider som chefen för riksdagens förvaltningskontor bestämmer skall

utgivas sakregister över dittills under året utkomna författningar. Så snart

ske kan efter det den sista författningen i en årgång utkommit skall utgivas

kronologiskt register och sakregister för årgången.

7 §

Ledamot av riksdagen skall fortlöpande tillställas exemplar av författningssamlingen.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor äger bestämma vilka domstolar,

ämbetsverk, myndigheter, allmänna inrättningar, tjänstemän och

andra som kostnadsfritt skola erhålla exemplar av författningssamlingen.

Sådana exemplar utsändas med posten från författningssamlingens expedition

direkt till vederbörande.

8 §

Domstol, ämbetsverk eller myndighet, som enligt 7 § erhåller författningssamlingen,

äger för eget bruk eller för utdelning till underlydande

efter rekvisition från författningssamlingens expedition kostnadsfritt utfå

erforderligt antal exemplar av författning eller av häfte vari denna intagits.

9 §

Möjlighet bör finnas att på författningssamlingens expedition köpa hel

årgång eller lösa häften av samlingen.

10 §

De ytterligare föreskrifter som prövas erforderliga i anslutning till dessa

bestämmelser meddelas av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.

Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1967.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

5

Bilaga 2

Förslag till

Bestämmelser angående ikraftträdande av vissa författningar och föreskrifter,

intagna i Riksdagens författningssamling

Riksdagen har beslutat som följer.

I Riksdagens författningssamling införd författning eller föreskrift, som

icke intages i Svensk författningssamling, skall träda i kraft dagen efter

den då författningen eller föreskriften enligt meddelad uppgift utkommit

av trycket, i den mån viss tid icke utsatts varifrån den kommer att gälla

eller av dess lydelse icke framgår att den länder till efterrättelse genast

efter utfärdandet.

Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1967, dock att de icke

skola gälla författning eller föreskrift som sagda dag är i kraft och utan

ändring återgives i Riksdagens författningssamling.

1*— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 55

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

Bilaga 3

Promemoria angående

RIKSDAGENS FÖRFATTNINGSSAMLING (RFS)

upprättad inom Riksdagens förvaltningskontor

Sammanfattning

1. Enligt 2 § i gällande instruktion för riksdagens förvaltningskontor skall

förvaltningskontoret bl. a. utgiva författningar angående riksdagen och dess

verk.

2. I promemorian föreslås att författningarna skall utges i en serie, benämnd

Riksdagens författningssamling (RFS) efter förebild av Svensk författningssamling

(SFS).

3. De av riksdagen antagna men av Kungl. Maj :t i SFS kungjorda författningar,

nämligen instruktionen för riksdagens ombudsmän och instruktionen

för riksdagens revisorer, förutsätts även i fortsättningen skola publiceras

i SFS. Instruktionerna ävensom de till den samfällda lagstiftningen

hörande stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande

och statstjänstemannalagen föreslås dock skola återgivas i RFS.

4. I RFS föreslås skola intagas riksdagsstadgan, ordningsstadgorna för

riksdagens kamrar, av riksdagen eller dess organ antagna instruktioner,

reglementen eller stadgor samt av riksdagen eller dess organ beslutade

andra författningar eller föreskrifter, som anses vara av sådan vikt att de

bör allmängöras genom RFS.

Enligt promemorian må därjämte i RFS intagas av riksdagen eller dess

organ beslutade föreskrifter eller andra bestämmelser av vikt för riksdagens

organ, ledamöter, arbetstagare eller en större allmänhet.

5. Kollektivavtal beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess verk

och vissa av förvaltningskontoret meddelade föreskrifter och anvisningar i

anslutning därtill föreslås skola publiceras separat utanför RFS.

6. Vederbörande riksdagsorgan föreslås skola tillhandahålla förvaltningskontoret

en »originalurkund», varigenom en författnings eller föreskrifts

behöriga tillkomst och innehåll fastställes.

7. Förslag till bestämmelser om RFS samt provexemplar av RFS återfinnes

i bilaga B.1 2

8. Förslag till bestämmelser angående ikraftträdandet av vissa författningar

och föreskrifter återfinnes i bilaga C.*

9. RFS skall börja utges den 1 januari 1967.

Förvaltningskontorets åligganden i fråga om författningsutgivning m. m.

Enligt 2 och 4 §§ i den för riksdagens förvaltningskontor den 25 maj 1966

av riksdagen antagna instruktionen (KBaU 1966: 1) skall förvaltningskontoret

om annat ej är särskilt stadgat bl. a.

a) meddela för riksdagens förvaltningskontor och riksdagens verk utom

riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma förvaltningsföreskrifter

b) utgiva författningar angående riksdagen och dess verk samt

1 = bilaga 1 till detta memorial

2 = bilaga 2 till detta memorial

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 55 år 1!)66

7

c) för riksdagen och dess verk utfärda bestämmelser av beskaffenhet att

skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren och meddela de föreskrifter och

anvisningar, som behövs för tillämpningen av kollektivavtal eller avtal om

anställnings- eller arbetsvillkor i överensstämmelse med sådant kollektivavtal.

I sitt den 27 april 1966 dagtecknade betänkande med vissa förslag rörande

riksdagens förvaltningsorganisation (KBaU 1966:1, bilaga s. 30—31) anförde

riksdagens organisationsutredning följande beträffande sådana förvaltningsföreskrifter

som angetts under a) i det föregående:

»En principiellt betydelsefull uppgift för den av författningsutredningen förordade

överinstansen skulle vara att meddela förvaltningsbestämmelser gemensamma för riksdagens

myndigheter. Vid en organisatorisk lösning utan någon överinstans torde meddelandet

av vissa för flera riksdagsorgan gemensamma bestämmelser lämpligen kunna

anförtros förvaltningskontorets styrelse. Hittills har delegerade för riksdagens verk i

icke obetydlig utsträckning av riksdagen bemyndigats att utfärda bestämmelser av förvaltningsnatur.

Därest i enlighet med utredningens förslag delegeradeinstitutionen upphör,

bör förvaltningskontorets styrelse i princip träda i delegerades ställe när det gäller

åtgärder i samband med utfärdandet av vissa gemensamma bestämmelser. Denna fråga

— som beträffande riksbanken och riksgäldskontoret får ses mot bakgrunden av gällande

grundlagsbestämmelser — bör närmare övervägas i samband med utfärdandet av

instruktion för förvaltningskontoret.»

Vad angår den under b) i det föregående avsedda författningsutgivningen

a iförde utredningen följande:

»Enligt konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1966:9 har förutsatts

att vid en reform beträffande riksdagens förvaltningsorganisation skulle förverkligas

tanken på en riksdagens författningssamling, omfattande alla till riksdagen och dess

verk hörande författningar och föreskrifter av betydelse. Ansvaret för utgivningen av

en dylik författningssamling bör enligt utredningens mening åvila förvaltningskontorets

styrelse.

De för visst organ erforderliga, mera interna föreskrifterna förutsätts liksom hittills

skola ankomma på vederbörande organ självt, varvid för tillgodoseende av kravet på

önskvärd samordning bör förutsättas samråd med förvaltningskontoret. För det sistnämnda

organet erforderliga interna föreskrifter bör utfärdas av dettas styrelse.»

Vad slutligen beträffar sådana bestämmelser, föreskrifter och anvisningar

som avses under c) i det föregående anförde organisationsutredningen följande:
»Enligt

vad utredningen i det följande föreslår avses förhandlingsverksamhet skola anförtros

förvaltningskontoret. Hithörande förvaltningsbestämmelser bör meddelas av

kontorets styrelse i analogi med vad som i motsvarande hänseende sker genom statens

a vtals verk.»

Ett sammansatt konstitutions- och bankoutskott uttalade i sitt av riksdagen

godkända betänkande (KBaU 1966: 1 s. 11) följande:

»Behov av vissa för hela riksdagsförvaltningen gemensamma förvaltningsföreskrifter

föreligger. Det förutsättes att riksbanken och riksgäldskontoret, vilka i detta avseende

och flera andra undantagits från förvaltningskontorets överhöghet, i sådana frågor kan

samordna antagandet av regler. Utgivandet av flera författningar med gemensamt innehåll

torde böra undvikas. Reglerna bör alltså i sådana fall sammanföras i en författning,

vilken liksom författningar i övrigt inom riksdagsförvaltningen utgives av förvaltningskontoret.

Det bör framhållas att riksbanken och riksgäldskontoret själva skall antaga

sina interna författningar.»

Gällande ordning1

Enligt RF § 78 fastställer riksdagen de föreskrifter om riksdagsarbetets

bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt inom riksdagen

1 Jfr KU 1966: 9

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskoltets memorial nr 55 år 1966

förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som anses nödiga till

iakttagande jämte grundlagarna (riksdagsstadga). Enligt samma paragraf

äger vidare vardera kammaren fastställa föreskrifter i ämne, som angår kammaren

enskilt (ordningsstadga). — Varje riksdag utfärdar instruktion för

nästa riksdags bankoutskott. Efter förslag av nämnda utskott fastställer

riksdagen, på grund av bestämmelserna i RF § 66 och RO § 41, föreskrifter

om riksgäldskontorets förvaltning ( Reglemente för riksgäldskontoret) samt

jämlikt sistnämnda paragraf och RF § 111 föreskrifter om riksbankens förvaltning

(Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning »Bankoreglementet»).

Bankoutskottet har vidare enligt RO § 41 rätt att efter bemyndigande

av riksdagen ge föreskrifter i vissa avseenden såväl rörande

riksgäldskontorets förvaltning som rörande förvaltningen av riksbanken.

Huvudbestämmelserna om riksbankens förvaltning återfinnes emellertid icke

i Bankoreglementet utan fastställes jämlikt RF § 72 i en av Konungen och

riksdagen gemensamt stiftad lag (lag för Sveriges riksbank). Riksdagen antager

vidare jämlikt RF § 96 instruktion för riksdagens ombudsmän samt

jämlikt RO § 72 instruktion för riksdagens revisorer. Riksdagen har vidare

antagit reglementen för riksdagsbiblioteket och Nordiska rådets svenska

delegation samt stadga angående antalet riksdagens ombudsmän och deras

ämbetstitlar.

I frågor angående arvoden och annan gottgörelse åt riksdagsmännen samt

löner och andra förmåner till riksdagens arbetstagare föreligger ett flertal

olika av riksdagen antagna bestämmelser, av vilka några må nämnas. Jämlikt

bemyndigande i 8 § stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande har kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän utfärdat

tillämpningsbestämmelser till nämnda stadga, varjämte riksdagens ekonomibyrå

i enlighet med föreskrift i tillämpningsbestämmelserna utfärdat

administrativa anvisningar till dessa. Riksdagen har på förslag av bankoutskottet

fastställt avlöningsbestämmelser för riksdagens tillfälligt anställda

tjänstemän samt reglemente angående grupplivförsäkring för riksdagens

arbetstagare. — Beträffande arbetstagare hos riksdagens verk finnes en

mera fullständig reglering av anställningsvillkor m. m. Sålunda har bankoutskottet

år 1966 fastställt en tjänstemannastadga för riksdagens förvaltningskontor

och riksdagens verk. Enligt den av riksdagen den 25 maj 1966

fastställda instruktionen för riksdagens förvaltningskontor är förvaltningskontoret

riksdagens centrala myndighet för bl. a. förhandling om anställnings-

och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk. Med

statstjänstemännens huvudorganisationer har slutits dels ett huvudavtal,

dels ett allmänt avlöningsavtal, dels ock ett allmänt tjänsteförteckningsavtal.

Personalförteckningar för riksdagens verk fastställes av förvaltningskontorets

styrelse.

De ovan nämnda av riksdagen ensam eller av dess organ antagna bestämmelserna

har, med undantag av instruktionen för ombudsmännen och instruktionen

för revisorerna, inte utfärdats i Svensk författningssamling.

Flera av bestämmelserna är tryckta endast i riksdagstrycket. Vissa har

emellertid sedan länge utgetts av kanslideputerade i en för riksdagens ledamöter

och tjänstemän avsedd samling av författningar (»Riksdagsstadga

m. in.»), varav senaste upplagan utkom år 1965 och innehåller riksdagsstadgan,

ordningsstadgorna för kamrarna, reglementet för Nordiska rådets

svenska delegation, stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande, övergångsbestämmelser till denna samt de av kanslideputerade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr ö5 ur 1966 9

tillika med talmännen utfärdade tillämpningsbestämmelscrna til! stadgan

och de av ekonomibyrån utfärdade administrativa anvisningarna. Flertalet

övriga bestämmelser återfinnes endera i en av riksbanken i lösbladssystem

utgiven författningssamling eller i en av riksgäldskontoret utgiven samling

av författningar angående förvaltningen av riksgäldskontoret in. in. Kiksgäldskontoret

ombesörjer därjämte årligen tryckning av en förteckning

över författningar och reglementen in. in. rörande riksdagen och dess verk

(senaste upplaga 1965) och tillhandahåller i riksdagsbiblioteket eu samling

av nämnda författningar och reglementen.

I regel blir de av riksdagen ensam eller dess organ antagna författningarna

ej föremål för särskilt utfärdande. Någon gång sker det dock. Sålunda bär

förutnämnda tillämpningsbestämmelser och administrativa anvisningar angående

stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande

(arvodesstadgan) efter uppdrag av kanslideputerade tillika med talmännen

utfärdats av ekonomibyrån och tryckts såsom cirkulär nr 1 i vad som avsetts

bli en samling av bestämmelser avseende riksdagens förvaltning.

Beträffande frågan, huruvida i allmänhet ett formligt utfärdande är behövligt

eller önskvärt, må till en början anmärkas, att ifrågavarande bestämmelsers

giltighet icke torde vara beroende av huruvida utfärdande skett

eller icke. Beträffande bestämmelser som angår riksdagen ensam torde det

vara fullt klart, att någon särskild åtgärd för att bringa dessa till kännedom

icke erfordras. Professor Robert Malmgren uttalar sålunda i samlingsverket

Sveriges riksdag (band XIV, s. 22): »Riksdagens arbetsordningar äro principiellt

gällande i och med att riksdagsbeslut eller, där frågan gäller kammaren

enskilt, kammarbeslut föreligger. Någon åtgärd från den styrande

maktens sida för att bringa beslutet till verkställighet eller författningen

till kännedom erfordras icke.» Även vad angår övriga här ifrågavarande

bestämmelser torde det ofta vara självklart, att de därav berörda har plikt

att hålla sig underrättade om bestämmelserna och deras innehåll. Såsom

förut antecknats ombesörjes dessutom utgivande av samlingar av vissa författningar.

Den av riksbanken utgivna samlingen kompletteras vid författningsändringar

genom utsändande av lösblad.

Här må slutligen nämnas att enligt Ivungl. Maj :ts kungörelse angående

Svensk författningssamling (SFS 1928: 1) skall i denna intagas av Kungl.

Maj :t utfärdade lagar, förordningar, kungörelser och övriga föreskrifter,

vilka skall tjäna till allmän efterrättelse, instruktioner, arbetsordningar,

reglementen och stadgar för domstolar, ämbetsverk och andra myndigheter

samt för allmänna inrättningar, därest bestämmelserna finnes vara av beskaffenhet

att böra komma till allmänhetens kännedom, samt beslut, som

anses vara av sådan vikt att de bör genom Svensk författningssamling allmängöras.

I författningssamlingen må vidare intagas hovrätters samt centrala

ämbetsverks och andra myndigheters kungörelser och cirkulär, vilka

innehåller föreskrifter av vikt för en större allmänhet. Beslut om införande

i författningssamlingen av sistnämnda kungörelser och cirkulär meddelas

av chefen för justitiedepartementet efter samråd med vederbörande departementschef.

Författningssamlingens namn

De genom riksdagens förvaltningskontor utgivna författningarna bör

publiceras i en serie, benämnd Riksdagens författningssamling. Som för
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

kortning bör användas RFS utan interpunktion (jfr SFS beträffande Svensk

författningssamling).

Vilka föreskrifter bör intagas i RFS ?

Enligt konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1966:9

(s. 7) har det förutsetts att RFS skulle omfatta »alla till riksdagen och dess

verk hörande författningar och föreskrifter av betydelse». Någon begränsning

av RFS till enbart »författningar» i teknisk mening — med uteslutande

av andra »föreskrifter» — torde ej ha åsyftats, ehuru 2 § 2. i instruktionen

för förvaltningskontoret talar om att kontoret skall utgiva författningar

angående riksdagen och dess verk.

Vid det praktiska genomförandet av förvaltningskontorets författningsutgivning

bör beaktas dennas inverkan på utgivningen av å ena sidan SFS

och å andra sidan riksbankens resp. riksgäldskontorets författningssamlingar

samt, vad gäller SFS, de motiv som kan ha föranlett publiceringen av

en författning i SFS.

Enligt den i det föregående nämnda kungörelsen 1928: 1 angående Svensk

författningssamling skall i denna intagas av Kungl. Maj :t utfärdade lagar,

förordningar, kungörelser och övriga föreskrifter, bestämmelser och beslut

som

a) skall tjäna till allmän efterrättelse eller

b) finnes vara av beskaffenhet att böra komma till allmänhetens kännedom

eller

c) anses vara av sådan vikt att de bör allmängöras genom SFS.

Vidare må i SFS intagas

d) hovrätters samt centrala ämbetsverks och andra myndigheters kungörelser

och cirkulär, vilka innehåller föreskrifter av vikt för en större

allmänhet.

Beslut om införande i SFS i fall som avses under b)—d) meddelas av

chefen för justitiedepartementet.

Avgörande för frågan om publicering i SFS synes sålunda vara dels i

formellt hänseende att föreskriften härrör från Kungl. Maj:t, hovrätt eller

myndighet, dels utfallet av prövningen huruvida föreskriften skall lända

till allmän efterättelse eller eljest anses vara av vikt för en större allmänhet.

Att närmare bestämmelser angående arvode m. in. till ledamot av riksdagen

utfärdas av Kungl. Maj :t (med åtföljande publicering i SFS jämlikt

SFS 1928: 1) beror på föreskriften i RO § 23 att bestämmelser meddelas i en

av Konungen och riksdagen samfällt beslutad stadga (SFS 1941: 98, senast

ändr. 1966:310). Övergångsbestämmelser till stadgan har utfärdats av

Kungl. Maj :t och publicerats i SFS 1960: 701, senast ändr. 1966: 311.

Men Kungl. Maj :t utfärdar och publicerar i SFS även instruktionen för

riksdagens ombudsmän (SFS 1957: 165, senast ändr. 1965: 903) — däremot

ej den av riksdagen antagna stadgan angående antalet riksdagens ombudsmän

och deras ämbetstitlar — samt instruktionen för riksdagens revisorer

av stats-, banko- och riksgäldsverken (SFS 1925: 144, omtryckt 1949:358,

senast ändr. 1966: 379). Anledningen härtill torde vara olika i fråga om

respektive instruktioner.

Vid utfärdande av instruktionen för riksdagens ombudsmän tillkännager

Kungl. Maj :t

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 55 ur 1966

11

»att, sedan riksdagen antagit instruktion för riksdagens ombudsmän, hava Vi, som funnit

den sålunda antagna instruktionen stå i överensstämmelse med de i regeringsformen

bestämda grunder för ombudsmännens ämbetsförvaltning velat, på anhållan av riksdagen,

till allmänhetens kännedom kungöra nämnda instruktion».

Alla instruktioner för riksdagens ombudsmän alltifrån den första instruktionen

för JO av den 27 februari 1810 har utfärdats av Kungl. Maj :t. Det bär

antagits1 att detta kan bero på en viss utvidgning av ombudsmans befogenheter

i förhållande till RF § 99. Av författningens egen nyss citerade ingress

synes dock framgå att det, såsom även framhållits i doktrinen2, främst är

önskvärdheten att instruktionen bekantgöres för allmänheten som betingat

införandet i SFS. Vid 1941 års riksdag uttalade första lagutskottet (LdU

1941: 8 s. 5) att beslutanderätten i fråga om instruktionerna ankommer på

riksdagen men att riksdagen plägat hos Kungl. Maj :t anhålla om att de av

riksdagen antagna instruktionerna måtte av Kungl. Maj :t till allmän kännedom

kungöras.

Vad därefter angår instruktionen för riksdagens revisorer, om vilka

grundläggande bestämmelser återfinns i RO § 72, brukar Kungl. Maj :t i

ingressen »kungöra att, enligt vad riksdagen anmält, riksdagen antagit

följande Instruktion för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken».

Instruktionen blir sålunda enligt ingressen, i motsats till

instruktionen för ombudsmännen, inte föremål för någon granskning av

Kungl. Maj :t.

Ersättningsstadgan förutsättes även efter tillkomsten av RFS bli publicerad

i SFS. Vissa praktiska skäl, däribland att av riksdagens förvaltningskontor

utfärdade tillämpningsföreskrifter till stadgan bör publiceras i RFS,

talar emellertid för stadgans återgivande i RFS.

Däremot kan det, såsom Malmgren3 framhåller, »naturligtvis ifrågasättas,

huruvida instruktionen för en riksdagens funktionär verkligen skall behöva

bringas till allmänhetens kännedom genom en Konungens kungörelse. Med

hänsyn till det allmänna intresse, som knyter sig till ombudsmännens uppgift

och verksamhet, torde emellertid ett dylikt kungörande vara befogat.»3

Motsvarande skäl får anses tala för att instruktionen för revisorerna även

i fortsättningen intages i SFS. Båda instruktionerna bör emellertid återgivas

i RFS. Riksdagens ombudsmän har vid samråd även uttalat sig härför.

Ett sådant återgivande får ingen betydelse i promulgationshänseende.

Vad därefter gäller förhållandet mellan RFS och de av riksbanken resp.

riksgäldskontoret utgivna författningssamlingarna, av vilka riksbankens är

baserad på lösbladssystem, torde tillkomsten av RFS kunna föranleda viss

minskning av de båda andra författningssamlingarna.

Ur riksbankens författningssamling torde sålunda från ren publiceringssynpunkt

kunna utgå följande författningar och föreskrifter, nämligen

under avd. A Lagar angående riksbankens förvaltning, bankoreglemente

in. in.: bankoreglementet, som bör införas i RFS,

under avd. C Anställningsbestämmelser m. in.: tjänstemannastadgan, som

bör införas i RFS, och alla kollektivavtal samt tjänste- och personalförteckningar,

vilka redan nu genom förvaltningskontoret utgives separat i offsettryck

(närmare härom i det följande),

1 Petrén, Riksdagsförvaltningen, FT 1958 s. 161; jfr Herlitz, Föreläsningar i förvaltningsrätt,

I 1937 s. 93

2 Petrén, a.a. s. 161

3 Malmgren, Riksdagen och lagstiftningen i samlingsverket Sveriges riksdag, 1934,

band XIV s. 24 in fine och 27

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottels memorial nr 55 år 1966

under avd. D Pensionsbestämmelser: samtliga författningar och föreskrifter

enär de i viss utsträckning bör inflyta i RFS i den män de ej ersättes

av kollektivavtal samt

under E Instruktioner för riksdagens bankoutskott, in. fl.: samtliga nu

intagna instruktioner (för nästa riksdags bankoutskott resp. för riksdagens

revisorer), vilka enligt vad i det föregående sagts bör införas i RFS.

Reglementet för riksgäldskontoret, som efter förslag av bankoutskottet

fastställes av riksdagen, har av riksgäldsfullmäktige utgivits av trycket senast

år 1958. Reglementet bär senare ändrats. Det bör givetvis intagas i RFS.

I riksgäldskontorets Samling av särskilda föreskrifter angående förvaltningen

av riksgäldskontoret m. m„ vilken daterar sig från år 1954, torde

redan med hänsyn till den sedan utgivningen förflutna tiden åtskilliga föreskrifter

vara inaktuella. I andra fall har riksdagens förvaltningskontor jämlikt

beslut av 1966 års riksdag (KBaU 1966: 1) övertagit uppgifter, som

tidigare åvilat riksgäldskontoret och som torde ha föranlett publiceringen

av föreskrift i samlingen. Detta gäller särskilt vissa under samlingens avd. X

intagna föreskrifter sammanhängande med vården av riksdagshuset samt

\issa

ser. Beträffande sistnämnda hänvisas till vad i det föregående anförts i fråga

om liknande föreskrifter i riksbankens författningssamling.

Sammanlagt torde det röra sig om ca 20 författningar (avtal m. m.) i

riksbankens författningssamling och ca 10 under särskilda rubriker i riksgäldskontorets

samling redovisade beslut m. in., vilka i enlighet med det

förut sagda genom förvaltningskontorets försorg avses bli införda i RFS

eller på annat sätt publicerade.

Efter denna avgränsning i RFS i förhållande till SFS samt riksbankens

resp. riksgäldskontorets författningssamlingar bör innebörden i praktiken

av konstitutionsutskottets bestämning »alla till riksdagen och dess verk

hörande författningar och föreskrifter av betydelse» samt av föreskrifterna

i förvaltningskontorets instruktion analyseras.

En grupp av författningar, som bör införas i RFS, utgöres av sådana

som antages av riksdagen (kammaren) ensam och reglerar riksdagens egna

förhållanden. Dit hör riksdagsstadgan, kamrarnas ordningstadgar, instruktionen

för nästa riksdags bankoutskott samt instruktionen för riksdagens

förvaltningskontor (den inre riksdagsförvaltningen). Frågan om arbetsordning

för tjänstemännen hos riksdagens kamrar, utskott och förvaltningskontor

behandlas i det följande.

En annan grupp omfattar av riksdagen eller dess organ antagna reglementen,

stadgor och instruktioner, avseende vad som skulle kunna kallas

organ tillhörande den yttre riksdagsförvaltningen (verken). Hit hör Reglemente

för riksgäldskontoret »Riksgäldsreglementet», Reglemente för riksbankens

styrelse och förvaltning »Bankoreglementet» samt eventuella sådana

i RO § 41 avsedda föreskrifter rörande riksbankens och riksgäldskontorets

förvaltning som bankoutskottet efter bemyndigande av riksdagen

äger rätt att meddela, Stadga angående antalet riksdagens ombudsmän och

deras ämbetstitlar, Instruktion för riksdagens ombudsmän, Instruktion för

riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken, Reglemente

för riksdagsbiblioteket samt Reglemente för Nordiska rådets svenska delegation.

En tredje grupp avser författningar och föreskrifter, antagna av riksdagen

eller något dess organ, främst bankoutskottet eller förvaltningskon
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial ur 55 ar 1966

13

lorct, och gemensamma för hela riksdagsförvaltningen eller del durav. Hit

hör Tjänstemannastadga för riksdagens förvaltningskontor och riksdagens

verk, vars tillämpningsområde av riksdagens organisationsutredning föreslås

utsträckt till att gälla anställning som tjänsteman inom hela riksdagsförvaltningen.

Vidare hör till denna grupp hänföras sådana av förvaltningskontoret,

med stöd av dess instruktion eller särskilt bemyndigande, meddelade

gemensamma förvaltningsföreskrifter som avser tillämpning inom

riksdagsförvaltningen av en av Knngl. Maj :t för den övriga statsförvaltningen

utfärdad författning eller som eljest funnits erforderliga (från publiceringen

av kollektivavtal samt förvaltningskontorets föreskrifter och anvisningar

i anslutning härtill bortses tills vidare).

Denna typ av författningar och föreskrifter kan med hänsyn till bemyndiganden,

som riksdagen i skilda sammanhang lämnat delegerade för riksdagens

verk och som efter den 30 juni 1966 avser riksdagens förvaltningskontor,

förutses bli relativt vanligt förekommande. Å andra sidan råder

f. n. viss oklarhet angående räckvidden av den inledningsvis i promemorian

angivna föreskriften i 2 § 2. instruktionen för förvaltningskontoret,

enligt vilken förvaltningskontoret skall om annat ej är särskilt stadgat

meddela för kontoret och riksdagens verk utom riksbanken och riksgäldskontoret

gemensamma förvaltningsföreskrifter. I vissa fall skall sålunda vad

i författning sägs om Kungl. Maj :t avse förvaltningskontorets styrelse, i

andra fall inte, stundom är denna fråga helt oreglerad. Som exempel på

här avsedda offentligrättsliga regleringar (utanför »förmånsområdet») där

förvaltningskontoret äger besluta om motsvarande tillämpning inom riksdagsförvaltningen

— även såvitt angår riksbanken och riksgäldskontoret —

må nämnas Kungl. Maj :ts kungörelse den 30 juni 1965 (nr 465) om vissa

statliga kollektivavtal. Andra exempel, där styrelsen meddelat föreskrift

om motsvarande tillämpning inom riksdagsförvaltningen, avser Kungl.

Maj :ts kungörelser den 3 juni 1966 (nr 410) om ändring i cirkuläret den 15

september 1960 (nr 553) angående anställningsvillkor in. in. för partiellt

arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet, den 22 juli 1966

(nr 461) om ändring i kungörelsen den 3 december 1965 (nr 915) om inrättande

av vissa statligt reglerade tjänster samt den 14 oktober 1966 (nr 533)

med förbehåll vid löneutbetalning i samband med arbetskonflikt. Sådana

av förvaltningskontorets styrelse meddelade föreskrifter bör publiceras i

RFS. Däremot har styrelsen funnit frågan om dess befogenhet att förordna

om tillämpning av Kungl. Maj :ts kungörelse den 14 oktober 1966 (nr 528)

med vissa bestämmelser i anledning av arbetskonflikt — bestämmelserna

avser uppskov med tillsättning av tjänst i vissa fall — så tveksam, att styrelsen

i detta fall begränsat sig till att göra ett uttalande i samma riktning

om bestämmelserna i kungörelsen samt att underrätta bankoutskottet. Ett

sådant uttalande av styrelsen bör givetvis delges riksdagens vederbörande

organ på annat sätt än genom RFS.

Till nyssnämnda grupp torde även böra hänföras av förvaltningskontorets

styrelse fastställda personalförteckningar. Frågan om publiceringen av

dessa torde få närmare övervägas. Erinras må att av Kungl. Maj :t fastställda

personalförteckningar intages i regleringsbreven och publiceras i

statsliggaren.

En fjärde, betydande grupp av föreskrifter avser vad som i denna promemoria

kallats förmånsområdet. Hit kan hänföras dels föreskrifter om

arvoden och annan gottgörelse åt riksdagsledamöter, pension åt riksdags
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottels memorial nr 55 år 1966

ledamot och dennes efterlevande samt grupplivförsäkring, dels bestämmelser

i kollektivavtal, författning eller annorstädes om anställnings- och

arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk.

I fråga om riksdagsledamöterna avses här Stadga om ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande jämte övergångsbestämmelser till denna,

i båda fallen samfällt beslutade av Konungen och riksdagen, vidare av

kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän (numera förvaltningskontorets

styrelse) beslutade Tillämpningsbestämmelser till ersättningsstadgan

jämte administrativa anvisningar samt Grupplivförsäkringsavtal i överensstämmelse

med ersättningsstadgan. Samtliga nu angivna föreskrifter bör

införas i RFS.

Vad gäller arbetstagare som är tjänsteman hos riksdagen och dess verk

regleras anställnings- och arbetsvillkoren i den mån de är avtalsbara numera

i de flesta fall genom kollektivavtal. För lönegradsplacerade tjänstemän

vid förvaltningskontoret och riksdagens verk gäller sålunda ett Allmänt

avlöningsavtal (RAST) och ett Allmänt tjänsteförteckningsavtal

(RATF), vilka av förvaltningskontoret publicerats i separata offsetupplagor.

Detsamma gäller Huvudavtal om förhandlingsordning m. in. inom riksdagsförvaltningen.

Däremot föreligger de fyra nu löpande kollektivavtalen

beträffande riksdagens s. k. tillfälligt anställda tjänstemän (i kammare

och utskott) endast i stencilupplaga liksom kollektivavtalet rörande riksbankens

sedelräkningsbiträden. Om riksdagen på grundval av organisationsutredningens

förslag beslutar om ny personalorganisation med verkan

fr. o. m. den 1 januari 1966 avses dock avtalen beträffande riksdagens tillfälligt

anställda tjänstemän, som utlöper senast med utgången av december

1966, fr. o. m. den 1 januari 1967 skola ersättas av nytt Allmänt avlöningsavtal

resp. Allmänt tjänsteförteckningsavtal, gällande inom hela riksdagsförvaltningen.

Dessa nya avtal avses liksom nuvarande RAST och

RATF skola utgivas i offsettryck genom förvaltningskontorets försorg.

Med stöd av 4 § instruktionen för förvaltningskontoret har kontoret meddelat

föreskrifter och anvisningar som behövs för tillämpningen av nyss

angivna kollektivavtal (s. k. arbetsgivarförteckningar). Dessa föreskrifter

har såsom bilagor fogats vid RAST resp. RATF i offsetupplagan och motsvarar

dels Kungl. Maj :ts kungörelse den 22 juli 1966 om utövande av

arbetsgivarens befogenheter i vissa fall enligt allmänt avlöningsavtal för

statliga och vissa andra tjänstemän, AST (SFS 1966:404), delsav statens

avtalsverk utfärdade föreskrifter i anslutning till de båda större kollektivavtalen

för den övriga statsförvaltningens tjänstemän. Offsetupplagan

av avtalen har tryckts i 1 000 exemplar. Liknande föreskrifter och anvisningar

behövs även i fortsättningen.

Vidare har förvaltningskontoret i det s. k. handläggningscirkuläret meddelat

generella föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av vissa kollektivavtal

för tjänstemän inom riksdagsförvaltningen. Handläggningscirkuläret

har tryckts i en upplaga om 1 000 exemplar.

Inom den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen införes ej kollektivavtalen

eller statens avtalsverks föreskrifter och anvisningar i SFS,

oaktat de i väsentlig mån ersätter före den 1 januari 1966 gällande och i

SFS införda avlöningsreglementen och tilläggsbestämmelser till dessa. Avtalen

och i viss utsträckning avtalsverkets föreskrifter och anvisningar

publiceras i stället separat i offsettryck. Offsetupplagan av AST:s huvudbestämmelser

omfattar 35 000 exemplar. Såväl avtalen som föreskrifterna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 55 är 1966

15

•och anvisningarna utges i A 5-t''ormat och exemplaren är försedda med hål

för insättning i samlingspärm.

Kollektivavtalen inom riksdagsförvaltningen ansluter sig nära till avtalen

för den övriga statsförvaltningen. De senare utgör f. n. bilagor till riksdagsavtalen.

Med hänsyn härtill och till att sistnämnda avtal numera utges

i eu officiell version i offsettryck talar övervägande praktiska skäl,

bl. a. även det avvikande formatet i förhållande till det för RFS tilltänkta,

för att kollektivavtalen och förvaltningskontorets föreskrifter och anvisningar

till dem, oaktat de torde bli gemensamma för hela riksdagsförvaltningen,

inte publiceras i RFS utan utges separat, om särskilda skäl ej talar

häremot.

Något annorlunda torde frågan om publicering i RFS böra bedömas, när

det gäller bestämmelser om vissa i och för sig avtalsbara anställningsvillkor

som tills vidare dock regleras i offentligrättslig ordning. Här åsyftas

i första hand författningsbestämmelserna om tjänstepensionering och

grupplivförsäkring, vilka ännu ej ersatts av kollektivavtal.

Vad gäller pensionsförfattningarna har delegerade den It juni 1959 med

stöd av riksdagens bemyndigande (BaU 1959: 42) utfärdat bestämmelser

om tillämpning vid riksdagens verk av statens pensionslöneförordning

(SFS 1959:286), statens allmänna tjänstepensionsreglemente, SPR, (SFS

1959: 287) och förordnandepensionskungörelsen (SFS 1959: 288) samt

meddelat vissa bestämmelser i anslutning till SPR och förordnandepensionskungörelsen.

Vidare har delegerade den 1 november 1960 utfärdat bestämmelser

i fråga om pensioneringsperioder in. m. för anställningshavare

vid riksdagens verk. Nu angivna författningar samt av delegerade utfärdade

bestämmelser har i sin helhet införts i riksbankens författningssamling.

Med anledning av senare tillkomna författningsändringar in. in. har

delegerade och styrelsen för riksdagens förvaltningskontor därefter meddelat

erforderliga beslut om motsvarande tillämpning vid riksdagens verk.

På liknande sätt har delegerade den 20 december 1962 med stöd av riksdagens

bemyndigande (BaU 1962:31) beslutat om tillämpning av reglementet

angående statens grupplivförsäkring (1962:698) på arbetstagare

vid riksdagens verk.

Redan genom förvaltningskontorets inrättande såsom ett inre riksdagsorgan

och icke såsom ett riksdagens verk (KBaU 1966: 1 sid. 10) har frågan

om tillämpning av nu angivna pensionsbestämmelser på förvaltningskontorets

tjänstemän aktualiserats. Beträffande grupplivförsäkring för

den inre riksdagsförvaltningens arbetstagare gäller däremot redan ett av

riksdagen antaget reglemente, som trätt i kraft den 1 januari 1963 (BaU

1963: 23). Om en ny personalorganisation beslutas för den övriga inre riksdagsförvaltningen,

bör här avsedda pensionsbestämmelser göras tillämpliga

inom hela riksdagsförvaltningen. Under sådana förhållanden bör beslut av

förvaltningskontorets styrelse om tillämpning av dessa och vissa närstående

bestämmelser införas i RFS. Däremot kan det ifrågasättas om själva de av

Kungl. Maj :t utfärdade grundläggande författningarna jämte ändringsförfattningar,

vilka samtliga publiceras i SFS, dessutom bör avtryckas i RFS.

Detta är närmast en praktisk fråga.

En grupp för sig utgör arbetsordningar och liknande föreskrifter, som

i regel endast gäller för ett visst verk. Inom den Kungl. Maj :t underställda

statsförvaltningen införes i regel inte arbetsordningar i SFS (bortsett från

hovrätternas och några få ytterligare arbetsordningar, som fastställes av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

Kungl. Maj :t). Från allmänhetens synpunkt kan detta måhända anses som

en brist, eftersom arbetsordning för myndighet eller verk i regel innehåller

bestämmelser angående mottagningstid m. in. av intresse för allmänheten.

Möjlighet föreligger dock ofta att på annat sätt (via anslag, kungörelse,

telefonkatalog eller telefon) utan nämnvärt besvär få kännedom om sådana

bestämmelser. För riksdagsförvaltningens del bör det med hänsyn till det

trots allt begränsade antalet riksdagsorgan frågan gäller vara möjligt att,

om vederbörande organ så begär, få arbetsordning införd i RFS.

Detsamma bör gälla beslut av riksdagsorgan, t. ex. styrelsen för förvaltningskontoret,

av vikt för riksdagsledamöterna och/eller en större allmänhet.

Som exempel må nämnas de f. n. i riksgäldskontorets författningssamling

intagna bestämmelserna om lokalupplåtelser i riksdagshuset och

om bilparkeringen på riksdagshusplanen.

Frågan om vissa övergångsanordningar med avseende på bl. a. publiceringen

i RFS av vissa tidigare utfärdade författningar och föreskrifter, som

är i kraft den 1 januari 1967, behandlas närmare i det följande. Detsamma

gäller den mera praktiska frågan huruvida vissa i RFS införda författningar

och föreskrifter dessutom bör tillhandahållas riksdagsledamöterna i fickeller

handboksformat.

Eu förteckning över sådana nu överblickbara författningar och föreskrifter,

som enligt det föregående bör införas i RFS resp. publiceras separat

(avtal m. m.), lämnas i bilaga A.

Promulgation och ikraftträdande

I regel blir av riksdagen ensam eller dess organ antagna författningar

inte föremål för något verkligt promulgationsförfarande, om man därmed

avser dels fastställandet av en originaltexts behöriga tillkomst och innehåll

genom underskrift, dels bekantgörandet.

I vissa fall förekommer dock promulgation. Sålunda är t. ex. reglementet

för riksgäldskontoret försett med följande promulgationsmening:

»Jämlikt § 7 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet, i överensstämmelse

med riksdagens beslut, upprättat förestående reglemente att lända till efterrättelse,

intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnat; och böra

fullmäktige besörja att reglementet av trycket utgives och till salu allmänheten tillhandahålles.

Stockholm den 31 juli 1958.

På bankoutskottets vägnar:

K. G. Ewerlöf

/ Sven Gerentz»

Motsvarande gäller bankoreglementet. Men bortsett från dessa båda reglementen

samt instruktionen för riksdagens ombudsmän, som »utfärdas» av

Kungl. Maj :t och intages i SFS, föreligger i regel inte någon av därtill behörig

person undertecknad originalversion av författning eller annan föreskrift.

1

Ej heller färdigställer riksdagen eller något dess organ något underskrivet

originalexemplar av instruktionen för riksdagens revisorer, oaktat Kungl.

Maj :ts utfärdande av densamma — i viss motsats till utfärdandet av in
-

1 Ej ens i fall då t. ex. en utskottsordförandes namn återges i tryck under ett utskotts

betänkande lär för övrigt namnet avspegla något av ordföranden underskrivet originalexemplar
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

liankoutskoltels memorial nr 55 år HUS Ii

17

struktionen för onibudsmännen — cj kan anses ha annan innebörd än

att Kungl. Maj :t medgivit att instruktionen intages i SFS.1

Den i en häftad specialpublikation år 1966 utgivna danska »Forretningsorden

for Folketinget» är cj heller försedd med någon underskrift, endast

med uppgift å tidpunkt för »vedtaget» och för olika ändringars ikraftträdande.

I Finland har på Statsrådets tryckeri år 1957 utkommit »Riksdagsmannens

lagsamling» en bunden bok i fickformat å 282 sidor. I denna har intagits

dels grundlagar, dels ett antal av Finlands riksdag ensam antagna instruktioner

för riksdagens funktionärer, t. ex. justitieombudsmannen, kungjorda

av Republikens President »på framställning av Riksdagen», dels ock

vissa riksdagens interna författningar. Ingen av de sistnämnda, såsom Arbetsordning

"för Riksdagen, Bestämmelser för val inom riksdagen enligt proportionellt

valsätt eller Reglemente för riksdagsbiblioteket är försedda med

underskrift. Detsamma gäller den av riksdagens stora utskott beslutade arbetsordningen

för utskottet.

Ett fastställande av en författnings eller föreskrifts behöriga tillkomst och

innehåll erfordras för att ett kungörande i RFS skall kunna ske. Härmed

är dock inte sagt att införandet i RFS måste grundas på en med underskrift

försedd originaltext, som överlämnas till förvaltningskontoret.

Vad gäller författning eller föreskrift som utfärdas av Kungl. Maj :t, hänför

sig visserligen beslutet om utfärdandet, vilket närmast torde avse kungörandet,

till en vid statsrådsprotokollet fogad bilaga, som utgöres av den

av Konungen underskrivna och i övrigt färdigställda promulgationsurkunden

i original.2 Men den av riksdagen ensam antagna instruktionen för riksdagens

revisorer, vars behöriga tillkomst och sakinnehåll enligt vad tidigare

sagts3 ej prövas och ej heller må prövas av Kungl. Maj :t, intages å andra

sidan i SFS utan att Kungl. Maj :t därvid äger tillgång till annan »originalurkund»

från riksdagen än riksdagsskrivelse, undertecknad enligt RO § 80

och åtföljd av vederbörande utskotts tryckta betänkande med författningstext.

Under sådana förhållanden torde det fastställande av en författnings behöriga

tillkomst och sakinnehåll, »originalurkunden», varpå intagandet i

RFS måste baseras, kunna ske inom ramen för nu gällande bestämmelser

om uppsättande, justering och expediering av riksdagens eller något dess

organs beslut. Förvaltningskontoret har att beträffande dettas innebörd hålla

sig till den skrivelse, som talmännen på riksdagens vägnar eller, där frågan

gäller kammaren enskilt, talmannen eller, i fråga om utskott, utskottsordföranden

(riksdagsstadgan § 23) avlåter till förvaltningskontoret, om fastställandet

ej enligt gällande bestämmelser skall ske i annan form såsom

fallet är med exempelvis riksgäldsreglementet.

På motsvarande sätt måste en »originalurkund» finnas att tillgå, då en av

förvaltningskontoret eller något riksdagens verk beslutad författning eller

föreskrift skall införas i RFS. Originalurkunderna bör arkiveras hos förvaltningskontoret.

Ansvaret för tryckningen och den publicerade textens överensstämmelse

1 Jfr. Malmgren, Riksdagen och lagstiftningen i samlingsverket Sveriges Riksdag, 1934,

band XIV s. 29: »Att riksdagen skall ensam giva instruktion åt sina revisorer är ju närmast

självklart.» . 1nQn

2 Herlitz, om lagstiftning genom samfällda beslut av Konung och riksdag, 192o 19oU,

s. 379

3 Jfr. [not 1 ovan;

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

med »originalurkunden» åvilar förvaltningskontoret, där frågor angående

utgivande av författningar enligt gällande instruktion skall handläggas inom

den arbetsenhet som förestås av chefen för förvaltningskontoret.

Beslut om införande av författning eller föreskrift i RFS bör ankomma

på chefen för förvaltningskontoret, i förekommande fall efter framställning

av vederbörande riksdagsorgan.

I RFS bör författningarna/föreskrifterna publiceras i löpande nummerföljd.

Under en författnings rubrik bör i princip endast anges t. ex. »Antagen

av riksdagen 26/5 1966 (ändr. 20/12 1966)» eller liknande samt, vid omtryckning

av hela författningen, efter varje paragraf, moment etc. inom

parentes numret och artalet pa den eller de författningar, varigenom ändring

kungjorts.

I detta sammanhang bör framhållas att omtryckning av hel författning

i RFS bör ske oftare än som sker i SFS.1

Vad angår ikraftträdandet torde, såsom framgår av avsnittet under gällande

ordning, några särskilda bestämmelser ej erfordras beträffande riksdagens

arbetsordningar. De anses principiellt gälla i och med att riksdagsbeslut

eller, där frågan gäller kammaren enskilt, kammarbeslut föreligger.

Mera tveksamt är om motsvarande gäller övriga författningar och föreskrifter,

som avses skola kunna införas i RFS.

Det är angeläget att ovisshet om tidpunkten för ikraftträdandet av en i

RFS intagen författning eller föreskrift förebygges. Detta sker givetvis enklast

genom att tidpunkten för ikraftträdandet utsättes, om det ej av lydelsen

framgår att den länder till efterrättelse genast efter utfärdandet. För

övriga fall erfordras emellertid bestämmelser.

Enligt lag den 1 juni 1894 angående tiden för allmänna författningars

trädande i kraft skall i SFS införd lag eller annan allmän författning, i vilken

icke blivit utsatt viss tid, varifrån den kommer att gälla, eller av vars

lydelse icke framgår, att den genast efter utfärdandet länder till efterrättelse,

träda i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen eller författningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit. Denna lag äger sålunda

i och för sig tillämpning även på de i SFS publicerade instruktionerna

för riksdagens ombudsmän resp. revisorer. Föreskrifter av motsvarande innebörd

bör meddelas beträffande RFS.

Författningssamlingens format, tryckning och distribution

\issa

vid återgivning i RFS av en i SFS intagen författning och vid begagnande

av samma tryckeri trycksakerna kunna användas för båda samlingarna.

Emellertid är Svensk författningssamlings format större än riksdagstryckets.

Då varje ledamot av riksdagen avses skola tillställas RFS skulle hänsyn

till det från riksdagstrycket avvikande formatet behöva beaktas i olika

sammanhang, bl. a. vid anskaffning av bokhyllor till riksdagsledamöternas

arbetsrum, övervägande skäl talar därför för att RFS utges i samma format

som riksdagstrycket.

1 Jfr. Matz, Hur skall författningsmaterialet göras lättare tillgängligt för administration

och allmänhet? SJT 1949 s. 459—450 samt Riksdagens revisorers berättelse över den

år 1965 av dem verkställda granskningen av statsverket § 2 s. 19.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoulskollels memorial nr 55 är 1!)66

19

Provexemplar närslutes utvisande författningssamlingens tilltänkta utseende,

papperskvalitet och typografi (bilaga B och C).1

Vad angår tryckningen och distributionen av RFS bör den mångåriga erfarenhet

utnyttjas som finns företrädd hos det företag som trycker och distribuerar

SFS. Hänsyn till avnämarna samt andra skäl av praktisk natur talar

för att RFS expedieras från samma expedition som SFS. Vissa förberedande

åtgärder härför bär vidtagits.

Förslag till bestämmelser om RFS m. m.

I det föregående (s. [10] ff.) har uppdragits vissa riktlinjer beträffande

författningssamlingens innehåll. Närmare bestämmelser härom bör meddelas

i en av riksdagen antagen författning, som torde böra intagas såsom nr 1 i

RFS. Förslag till sådana bestämmelser, utarbetade efter förebild av Kungl.

Maj :ts kungörelse den 4 januari 1928 (nr 1) angående Svensk författningssamling,

bifogas (bilaga B)2.

Utöver vad i det föregående anförts (s. [17 f.]) må i anslutning till 7 och

8 §§ i förslaget allenast framhållas att det ansetts överflödigt att föreskriva

att riksdagens organ och statsdepartementen skall erhålla erforderligt antal

exemplar av RFS resp. äga rekvirera extra exemplar.

I enlighet med vad tidigare anförts under avsnittet om promulgation och

ikraftträdande (s. [18]) har utarbetats förslag till bestämmelser angående

ikraftträdande av vissa författningar och föreskrifter intagna i RFS (bilaga

C)3. Bestämmelserna avses skola meddelas genom författning nr 2 i RFS.

Av övergångsbestämmelsen till författningen följer att föreskrifterna om

ikraftträdande ej skall gälla författning eller föreskrift som är i kraft den

1 januari 1967, om denna blott återgives i RFS utan ändring. Däremot blir

bestämmelserna om ikraftträdande givetvis tillämpliga på sådan ändring av

i RFS återgiven författning, varom beslut meddelas efter den 31 december

1966, om ändringen ej kungöres i SFS. Det är angeläget att tidpunkten för

ikraftträdandet av en författning eller föreskrift anges. I fall då så ej sker

har tidpunkten för ikraftträdandet ansetts kunna bestämmas till dagen efter

det författningen utkommit av trycket.

övergångsanordningar m. m.

I bilaga A2 har redovisats de huvudsakliga författningar och föreskrifter,

som såvitt nu kan bedömas bör införas i RFS resp. publiceras separat utanför

RFS (kollektivavtal m. m.).

En del författningsändringar blir aktuella per 1 januari 1967 vid bifall

till framlagt förslag angående riksdagens personalorganisation (tjänstemannastadgan

etc.) eller av annan anledning. Detta tillfälle bör då tillvaratagas

för att om möjligt trycka hela den ifrågavarande författningen i RFS. Härför

fordras dock att en »originalurkund» avseende hela författningens behöriga

tillkomst och innehåll tillställs förvaltningskontoret i förekommande

fall med årtalsuppgift beträffande senaste ändring vid paragraf eller moment

(jfr s. [17 f.]).

1 Här ej bifogade.

2 = bilaga 1 till detta memorial

3 = bilaga 2 till detta memorial

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

För att RFS skall tjäna sitt ändamål bör emellertid även sådana i bilaga

A angivna författningar och föreskrifter, som ej ändras per 1 januari 1967

eller under den närmaste tiden därefter, snarast möjligt återgivas i RFS.

Även i detta fall måste emellertid författningstexten jämte en »originalurkund»,

som bestyrker textens behöriga tillkomst och innehåll, tillställas förvaltningskontoret

i enlighet med de i det föregående (s. [17]) angivna riktlinjerna.

Med hänsyn till den korta tid som återstår till årsskiftet och då fastställandet

av sist avsedda författningars lydelse kan vara förenat med visst,

delvis tidskrävande kontrollarbete lär publiceringen i RFS komma att dröja

in på 1967. För att RFS snarast möjligt skall kunna fylla sin funktion bör

arbetet med färdigställandet av gällande text påbörjas utan dröjsmål och

»originalurkunden» jämte texterna tillställas förvaltningskontoret för publicering

alleftersom de blir färdiga. Såsom riktpunkt bör gälla samtliga

»originalurkunder» jämte texter bör ha tillställts förvaltningskontoret senast

den 15 juni 1967.

Inom förvaltningskontoret bör närmare övervägas frågan om utgivning

vid sidan av RFS av vissa författningar i bok eller häfte av handboks- eller

fickformatstyp, lätt att medföra vid resor etc. Avgörandet härutinnan bör

anstå till dess någon erfarenhet vunnits av författningssamlingens användbarhet.

I anslutning härtill torde ställning även böra tagas till frågan om

RFS skall medtagas i det bundna riksdagstrycket.

Kostnads- och anslagsfrågor

Det är vanskligt att i förväg bedöma kostnaderna för en författningssamling

av den typ som här föreslagits. Behovet av och intresset för RFS utanför

riksdagen och dess verk samt statsdepartementen, kan f. n. ej förutses

med nämnvärd grad av säkerhet.

Med hänsyn till antalet riksdagsledamöter och tjänstemän hos riksdagen

och dess verk samt på grundval av vissa beräkningar av statsdepartementens

behov och med ledning av främst riksbankens distribution av författningar,

ingående i Riksbankens författningssamling, torde en upplaga, inklusive

reserv, å 2 000 exemplar böra tryckas. Kostnaderna härför, baserade

på 400 sidor per år, jämte bokbinderi-, exepeditions- och distributionskostnader

beräknas i 1966 års prisläge uppgå till 35 000 å 40 000 kr. Anledning

torde saknas att räkna med några nämnvärda inkomster av försäljning av

exemplar ur RFS i varje fall under den första tiden.

Kostnaderna torde böra belasta anslaget under fjortonde huvudtiteln till

Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket.

Stockholm den 22 november 1966

Sture Lannefjord

/

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoulskoltels memorial nr 55 år 1966

21

Bilaga A

Förteckning

över författningar och föreskrifter soin bör införas i RFS resp. publiceras

separat utanför RFS.

A. I RFS införes:

1. Bestämmelser angående Riksdagens författningssamling

2. Bestämmelser angående vissa författningars och föreskrifters ikraftträdande,

intagna i Riksdagens författningssamling

3. Riksdagsstadgan

4. Ordningsstadga för första kammaren

5. Ordningsstadga för andra kammaren

6. Instruktion för nästa riksdags bankoutskott

7. Instruktion för riksdagens förvaltningskontor

8. Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning (bankoreglementet)
9.

Stadga angående antalet riksdagens ombudsmän och deras ämbetstitlar

10. Instruktion för riksdagens ombudsmän1

11. Instruktion för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken1
12.

Reglemente för riksdagsbiblioteket

13. Reglemente för Nordiska rådets svenska delegation

14. Stadga om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande (ersättningsstadgan)1
15.

Tillämpningsbestämmelser till ersättningsstadgan

16. Avtal om grupplivförsäkring för riksdagens ledamöter

17. Statstjänstemannalag1

18. Tjänstemannastadga för riksdagens förvaltningskontor och riksdagens

verk

Beslut av riksdagen eller dess organ, främst bankoutskottet och styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor om

19. Anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra (SFS 1960: 553, ändr.

1966:410)

20. Inrättande av vissa statligt reglerade tjänster (SFS 1965:915, ändr.

1966: 461)

21. Inrättande av vissa tjänster i befordringsgång (SFS 1966:462)

22. Tjänstetidsbefordran och personlig placering i lönegrad i vissa fall

(SFS 1965:40, ändr. 1966:463)

23. Tillsättande av icke-ordinarie statlig tjänst i högst lönegrad Ae 24 i

vissa fall (SFS 1966:465)

24. Löneplansbeteckningar och lönegradsnummer för vissa statligt reglerade

tjänster (1966:452)

25. Vissa statliga kollektivavtal (SFS 1965: 465)

26. Vissa bestämmelser i anledning av arbetskonflikt (SFS 1966:528)

Utfärdas i SFS men återgives i RFS

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

27. Förbehåll vid löneutbetalning i samband med arbetskonflikt (SFS 1966:

533)

28. Anvisningsläkare in. m. (SFS 1955:666, ändr. 1965:888)

29. Sjukkontrollkungörelsen (SFS 1963:362, ändr. 1965:889)

30. Ledighet för besök hos läkare (SFS 1965: 890)

31. Ersättning i vissa fall i anledning av sjukdom eller skada, som ådragits

utom riket (SFS 1964: 519, ändr. 1965: 891)

32. Kostnader för sjukhusvård och vaccination i vissa fall (SFS 1955: 729,

ändr. 1965:914)

33. Tjänstledighetstillägg och semestertillägg (SFS 1965:913)

34. Tillämpning inom riksdagsförvaltningen av statens pensionslöneförordning,

statens allmänna tjänstepensionsreglemente och förordnandepensionskungörelsen

m. m. (SFS 1959: 286, 287 och 288)

35. Vissa pensionsförmåner enligt föreskrifter meddelade före utfärdandet

av statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SFS 1959: 290, omtryck

1962:356)

36. Upphävande av sådan reducering av familjepensionsförmån, som föranletts

av att den förmånsberättigade innehar anställning (SFS 1960:

228)

37. Övergångsbestämmelser till statens allmänna tjänstepensionsreglemente

in. m. (SFS 1959: 419)

38. Tilläggsbestämmelser till statens allmänna tjänstepensionsreglemente

(SFS 1959:420)

39. Beräkning av pensionslön i vissa fall

40. Pensioneringsperioder m. m. (delegerades för riksdagens verk föreskrifter

1/11 1960, ändr. senast 16/10 i963)

41. Beräkning av tilläggsförmåner till reservpension som sammanträffar

med lön eller egenpension (K.br. 14/1 1966)

42. Tillgodoräkning i pensionshänseende av anställning hos internationella

organisationer (SFS 1964:527, ändr. 1965:895)

43. Tillgodoräkning i pensionshänseende av tid för tjänstledighet för bedrivande

av forskningsarbete (SFS 1965:894)

44. Grupplivförsäkring för arbetstagare hos riksdagen och dess verk (SFS

1962: 698, BaU 1962: 31 och 1963: 23)

45. Oavkortad lön m. m. till deltagare i kurser i företagsdemokrati och

därmed sammanhängande ämnen (SFS 1961:401)

46. Tillämpning inom riksdagsförvaltningen av allmänna resereglementet

(SFS 1952: 735) samt tilläggsbestämmelser (SFS 1952: 736) och övergångsbestämmelser

(SFS 1952: 781) till dessa

47. Resekostnadsersättning vid tjänsteresa med egen bil (SFS 1952: 780)

48. Tillämpning inom riksdagsförvaltningen av utlandsresereglementet

(SFS 1953:666)

49. Ersättning för deltagande i vissa förhandlingar

50. Utdelning, prenumeration och försäljning av riksdagstryck m. m. (riksgäldsfullmäktiges

bestämmelser 19/11 1953)

51. Utgivning av uppslagsbok över riksdagens verksamhet (BaU 1918: 14)

52. Underhåll, renhållning och belysning av de öppna platserna omkring

riksdagshuset m. m. (BaU 1947:42)

53. Lokalupplåtelser i riksdagshuset (riksgäldsfullmäktiges bestämmelser

5/11 1953)

54. Bilparkeringen på riksdagshusplanen (riksgäldsfullmäktiges föreskrifter

17/12 1953)

55. Flaggningen å riksdagshuset (riksgäldsfullmäktiges regler 29/1 1953)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966

23

B. Utanför RFS separattryckes i

1. Huvudavtal

2. Allmänt avlöningsavtal (RAST) jämte förvaltningskontorets föreskrifter

(s. k. arbetsgivarförteckning) och anvisningar i anslutning till avtalet

3. Allmänt tjänsteförteckningsavtal (RATF) jämte förvaltningskontorets

föreskrifter (s. k. arbetsgivarförteckning) i anslutning till avtalet

4. Förvaltningskontorets föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av

vissa kollektivavtal för tjänstemän inom riksdagsförvaltningen (handläggningscirkuläret)
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:399 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor i anledning av motioner angående utnyttjande av automatisk databehandling i riksdagsarbetet. a1 i texten