Memorial i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor med förslag till bestämmelser angående Riksdagens författningssamling m. m.
1966-12-06 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1966:55, Memorial i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor med förslag till bestämmelser angående Riksdagens författningssamling m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
1
Nr 55
Memorial i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor med förslag till bestämmelser angående
Riksdagens författningssamling m. m.
I skrivelse till bankoutskottet den 22 november 1966 har styrelsen för
riksdagens förvaltningskontor hemställt att utskottet måtte dels utverka
riksdagens godkännande av de riktlinjer för utgivningen av Riksdagens författningssamling
(RFS) som innefattas i en skrivelsen bilagd promemoria,
dels föreslå riksdagen att besluta sådana bestämmelser angående Riksdagens
författningssamling (RFS) samt bestämmelser angående ikraftträdande
av vissa författningar och föreskrifter, intagna i Riksdagens författningssamling,
vilka innefattas i två bilagor till promemorian. I skrivelsen anföres
tillika, att styrelsen avser att de kostnader, beräknade till 17 500 kronor,
som innevarande budgetår uppstår för utgivningen av författningssamlingen,
skall bestridas med anlitande av anslaget under fjortonde huvudtiteln
Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket. Utskottet
fogar till detta memorial de sagda förslagen till bestämmelser såsom
bilagor 1 och 2 samt promemorian såsom bilaga 3. En sammanfattning av
vad som av styrelsen för förvaltningskontoret avsetts gälla beträffande Riksdagens
författningssamling återfinnes inledningsvis i promemorian.
Utskottet. Det har länge framstått som en brist att riksdagen icke förfogar
över en egen författningssamling för publicering av författningar och
likartade bestämmelser beträffande riksdagsarbetet, riksdagens verk m. m.
Endast i begränsad utsträckning inflyter sådana författningar och bestämmelser
i Svensk författningssamling (SFS); i övrigt är de ofta svåra att
återfinna, då de publiceras blott som bilagor till utskottsutlåtanden etc.
eller stundom icke alls befordras till trycket.
Bland de uppgifter som riksdagens förvaltningskontor enligt sin instruktion
fått att fullgöra är bl. a. att utgiva författningar angående riksdagen
och dess verk. Styrelsen för förvaltningskontoret har nu framlagt förslag
om utgivandet av en Riksdagens författningssamling (RFS), utformad efter
förebild av Svensk författningssamling (SFS). Förslagets närmare innebörd
framgår av den till detta memorial såsom bilaga 3 fogade promemorian.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse, att förslag nu föreligger till
lösning av ett problem som länge tett sig angeläget. Förslaget är enligt utskottets
uppfattning väl avvägt; utan att redovisa något ställningstagande till
1— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 55
2 Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
dess detaljer tillstyrker utskottet att detsamma genomföres. Utskottet vill
framhålla att förslaget går ut på dels en obligatorisk publicering i Riksdagens
författningssamling av föreskrifter som inte utgives i annan ordning, dels
också en fakultativ publicering där av andra föreskrifter som det härutöver
kan vara värdefullt att ha tillgängliga i författningssamlingen. Beträffande
föreskrifter som intages i Svensk författningssamling och även skall vara
tillämpliga inom riksdagens område får givetvis vissa restriktioner iakttagas,
så att inte Riksdagens författningssamling belastas med ett alltför omfattande
material; de riktlinjer som förvaltningskontoret härvidlag antytt synes
utskottet lämpliga att följa. De under innevarande år uppkommande
kostnaderna för författningssamlingen bör, såsom föreslagits av förvaltningskontoret,
belasta anslaget till kostnader för riksdagstrycket.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
dels antaga bestämmelser angående Riksdagens författningssamling
i enlighet med bilaga 1 samt bestämmelser
angående ikraftträdande av vissa författningar och föreskrifter,
intagna i Riksdagens författningssamling, i enlighet
med bilaga 2,
dels i övrigt godkänna ovan åberopade riktlinjer för utgivningen
av Riksdagens författningssamling.
Stockholm den 6 december 1966
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Åkerlund, Rönnberg, Larfors och Mattsson*;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,
Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström
i Iggesund och Haglund.
Ej närvarande vid justeringen.
Bankoutskottets memorial nr 55 är 1966
3
Bilaga 1
Förslag till
Bestämmelser angående Riksdagens författningssamling (RFS)
Riksdagen har beslutat som följer.
1 §
1. 1 Riksdagens författningssamling skola intagas
a) av riksdagen fastställda föreskrifter om riksdagsarbetets bedrivande,
ordningen hos kamrarna och utskotten samt inom riksdagen förekommande
val;
b) av kammare fastställda föreskrifter i ämne som angår kammaren enskilt
;
c) av riksdagen eller dess organ antagna instruktioner, reglementen eller
stadgor avseende riksdagens organ eller arbetstagare, om instruktionen, reglementet
eller stadgan icke intages i Svensk författningssamling, samt
d) av riksdagen eller dess organ beslutade andra författningar eller föreskrifter,
som anses vara av sådan vikt att de böra allmängöras genom Riksdagens
författningsamling.
2. I Riksdagens författningssamling må därjämte intagas dels i Svensk
författningssamling kungjorda författningar som anses böra återgivas i
Riksdagens författningssamling, dels av riksdagen eller dess organ beslutade
föreskrifter eller andra bestämmelser av vikt för riksdagens organ, ledamöter,
arbetstagare eller en större allmänhet.
3. Beslut om införande i Riksdagens författningssamling av författning,
föreskrift eller bestämmelser som avses i punkt 1 d) och punkt 2 meddelas
av chefen för riksdagens förvaltningskontor.
2 §
Riksdagens författningssamling utgives av riksdagens förvaltningskontor.
Chefen för förvaltningskontoret är författningssamlingens utgivare.
3 §
Tillstånd till tryckning av författning eller föreskrift, som skall införas i
författningssamlingen, meddelas av vederbörande utskottssekreterare i fall
då utskott berett ärendet, av kammares sekreterare i ärende som angår
kammare enskilt, av därtill behörig tjänsteman i riksdagens verk då framställning
om publicering avser av verket beslutad författning eller föreskrift
samt av chefen för förvaltningskontoret i övriga fall.
4 §
Där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, bör författning utkomma
från trycket i sådan tid att den kan vara riksdagens ledamöter och
organ till handa, innan författningen träder i kraft.
5 §
Författningssamlingen utgives i lösa exemplar eller, när så befinnes
lämpligt, i häften omfattande en eller flera författningar.
4 Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
På första sidan av varje författning angives dagen då författningen utkommit
från trycket, över varje författning utsattes rubrik, innehållande
kort uppgift om författningens innehåll. Genom författningssamlingens
expedition skall underrättelse om utkomna författningar införas i Postoch
inrikes tidningar.
De särskilda författningarna åsättas nummer, löpande för hel årgång, och
årgången pagineras i en följd.
6 §
På tider som chefen för riksdagens förvaltningskontor bestämmer skall
utgivas sakregister över dittills under året utkomna författningar. Så snart
ske kan efter det den sista författningen i en årgång utkommit skall utgivas
kronologiskt register och sakregister för årgången.
7 §
Ledamot av riksdagen skall fortlöpande tillställas exemplar av författningssamlingen.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor äger bestämma vilka domstolar,
ämbetsverk, myndigheter, allmänna inrättningar, tjänstemän och
andra som kostnadsfritt skola erhålla exemplar av författningssamlingen.
Sådana exemplar utsändas med posten från författningssamlingens expedition
direkt till vederbörande.
8 §
Domstol, ämbetsverk eller myndighet, som enligt 7 § erhåller författningssamlingen,
äger för eget bruk eller för utdelning till underlydande
efter rekvisition från författningssamlingens expedition kostnadsfritt utfå
erforderligt antal exemplar av författning eller av häfte vari denna intagits.
9 §
Möjlighet bör finnas att på författningssamlingens expedition köpa hel
årgång eller lösa häften av samlingen.
10 §
De ytterligare föreskrifter som prövas erforderliga i anslutning till dessa
bestämmelser meddelas av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.
Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1967.
Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
5
Bilaga 2
Förslag till
Bestämmelser angående ikraftträdande av vissa författningar och föreskrifter,
intagna i Riksdagens författningssamling
Riksdagen har beslutat som följer.
I Riksdagens författningssamling införd författning eller föreskrift, som
icke intages i Svensk författningssamling, skall träda i kraft dagen efter
den då författningen eller föreskriften enligt meddelad uppgift utkommit
av trycket, i den mån viss tid icke utsatts varifrån den kommer att gälla
eller av dess lydelse icke framgår att den länder till efterrättelse genast
efter utfärdandet.
Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1967, dock att de icke
skola gälla författning eller föreskrift som sagda dag är i kraft och utan
ändring återgives i Riksdagens författningssamling.
1*— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 55
6
Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
Bilaga 3
Promemoria angående
RIKSDAGENS FÖRFATTNINGSSAMLING (RFS)
upprättad inom Riksdagens förvaltningskontor
Sammanfattning
1. Enligt 2 § i gällande instruktion för riksdagens förvaltningskontor skall
förvaltningskontoret bl. a. utgiva författningar angående riksdagen och dess
verk.
2. I promemorian föreslås att författningarna skall utges i en serie, benämnd
Riksdagens författningssamling (RFS) efter förebild av Svensk författningssamling
(SFS).
3. De av riksdagen antagna men av Kungl. Maj :t i SFS kungjorda författningar,
nämligen instruktionen för riksdagens ombudsmän och instruktionen
för riksdagens revisorer, förutsätts även i fortsättningen skola publiceras
i SFS. Instruktionerna ävensom de till den samfällda lagstiftningen
hörande stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande
och statstjänstemannalagen föreslås dock skola återgivas i RFS.
4. I RFS föreslås skola intagas riksdagsstadgan, ordningsstadgorna för
riksdagens kamrar, av riksdagen eller dess organ antagna instruktioner,
reglementen eller stadgor samt av riksdagen eller dess organ beslutade
andra författningar eller föreskrifter, som anses vara av sådan vikt att de
bör allmängöras genom RFS.
Enligt promemorian må därjämte i RFS intagas av riksdagen eller dess
organ beslutade föreskrifter eller andra bestämmelser av vikt för riksdagens
organ, ledamöter, arbetstagare eller en större allmänhet.
5. Kollektivavtal beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess verk
och vissa av förvaltningskontoret meddelade föreskrifter och anvisningar i
anslutning därtill föreslås skola publiceras separat utanför RFS.
6. Vederbörande riksdagsorgan föreslås skola tillhandahålla förvaltningskontoret
en »originalurkund», varigenom en författnings eller föreskrifts
behöriga tillkomst och innehåll fastställes.
7. Förslag till bestämmelser om RFS samt provexemplar av RFS återfinnes
i bilaga B.1 2
8. Förslag till bestämmelser angående ikraftträdandet av vissa författningar
och föreskrifter återfinnes i bilaga C.*
9. RFS skall börja utges den 1 januari 1967.
Förvaltningskontorets åligganden i fråga om författningsutgivning m. m.
Enligt 2 och 4 §§ i den för riksdagens förvaltningskontor den 25 maj 1966
av riksdagen antagna instruktionen (KBaU 1966: 1) skall förvaltningskontoret
om annat ej är särskilt stadgat bl. a.
a) meddela för riksdagens förvaltningskontor och riksdagens verk utom
riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma förvaltningsföreskrifter
b) utgiva författningar angående riksdagen och dess verk samt
1 = bilaga 1 till detta memorial
2 = bilaga 2 till detta memorial
Bankoutskottets memorial nr 55 år 1!)66
7
c) för riksdagen och dess verk utfärda bestämmelser av beskaffenhet att
skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren och meddela de föreskrifter och
anvisningar, som behövs för tillämpningen av kollektivavtal eller avtal om
anställnings- eller arbetsvillkor i överensstämmelse med sådant kollektivavtal.
I sitt den 27 april 1966 dagtecknade betänkande med vissa förslag rörande
riksdagens förvaltningsorganisation (KBaU 1966:1, bilaga s. 30—31) anförde
riksdagens organisationsutredning följande beträffande sådana förvaltningsföreskrifter
som angetts under a) i det föregående:
»En principiellt betydelsefull uppgift för den av författningsutredningen förordade
överinstansen skulle vara att meddela förvaltningsbestämmelser gemensamma för riksdagens
myndigheter. Vid en organisatorisk lösning utan någon överinstans torde meddelandet
av vissa för flera riksdagsorgan gemensamma bestämmelser lämpligen kunna
anförtros förvaltningskontorets styrelse. Hittills har delegerade för riksdagens verk i
icke obetydlig utsträckning av riksdagen bemyndigats att utfärda bestämmelser av förvaltningsnatur.
Därest i enlighet med utredningens förslag delegeradeinstitutionen upphör,
bör förvaltningskontorets styrelse i princip träda i delegerades ställe när det gäller
åtgärder i samband med utfärdandet av vissa gemensamma bestämmelser. Denna fråga
— som beträffande riksbanken och riksgäldskontoret får ses mot bakgrunden av gällande
grundlagsbestämmelser — bör närmare övervägas i samband med utfärdandet av
instruktion för förvaltningskontoret.»
Vad angår den under b) i det föregående avsedda författningsutgivningen
a iförde utredningen följande:
»Enligt konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1966:9 har förutsatts
att vid en reform beträffande riksdagens förvaltningsorganisation skulle förverkligas
tanken på en riksdagens författningssamling, omfattande alla till riksdagen och dess
verk hörande författningar och föreskrifter av betydelse. Ansvaret för utgivningen av
en dylik författningssamling bör enligt utredningens mening åvila förvaltningskontorets
styrelse.
De för visst organ erforderliga, mera interna föreskrifterna förutsätts liksom hittills
skola ankomma på vederbörande organ självt, varvid för tillgodoseende av kravet på
önskvärd samordning bör förutsättas samråd med förvaltningskontoret. För det sistnämnda
organet erforderliga interna föreskrifter bör utfärdas av dettas styrelse.»
Vad slutligen beträffar sådana bestämmelser, föreskrifter och anvisningar
som avses under c) i det föregående anförde organisationsutredningen följande:
»Enligt
vad utredningen i det följande föreslår avses förhandlingsverksamhet skola anförtros
förvaltningskontoret. Hithörande förvaltningsbestämmelser bör meddelas av
kontorets styrelse i analogi med vad som i motsvarande hänseende sker genom statens
a vtals verk.»
Ett sammansatt konstitutions- och bankoutskott uttalade i sitt av riksdagen
godkända betänkande (KBaU 1966: 1 s. 11) följande:
»Behov av vissa för hela riksdagsförvaltningen gemensamma förvaltningsföreskrifter
föreligger. Det förutsättes att riksbanken och riksgäldskontoret, vilka i detta avseende
och flera andra undantagits från förvaltningskontorets överhöghet, i sådana frågor kan
samordna antagandet av regler. Utgivandet av flera författningar med gemensamt innehåll
torde böra undvikas. Reglerna bör alltså i sådana fall sammanföras i en författning,
vilken liksom författningar i övrigt inom riksdagsförvaltningen utgives av förvaltningskontoret.
Det bör framhållas att riksbanken och riksgäldskontoret själva skall antaga
sina interna författningar.»
Gällande ordning1
Enligt RF § 78 fastställer riksdagen de föreskrifter om riksdagsarbetets
bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt inom riksdagen
1 Jfr KU 1966: 9
8
Bankoutskoltets memorial nr 55 år 1966
förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som anses nödiga till
iakttagande jämte grundlagarna (riksdagsstadga). Enligt samma paragraf
äger vidare vardera kammaren fastställa föreskrifter i ämne, som angår kammaren
enskilt (ordningsstadga). — Varje riksdag utfärdar instruktion för
nästa riksdags bankoutskott. Efter förslag av nämnda utskott fastställer
riksdagen, på grund av bestämmelserna i RF § 66 och RO § 41, föreskrifter
om riksgäldskontorets förvaltning ( Reglemente för riksgäldskontoret) samt
jämlikt sistnämnda paragraf och RF § 111 föreskrifter om riksbankens förvaltning
(Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning »Bankoreglementet»).
Bankoutskottet har vidare enligt RO § 41 rätt att efter bemyndigande
av riksdagen ge föreskrifter i vissa avseenden såväl rörande
riksgäldskontorets förvaltning som rörande förvaltningen av riksbanken.
Huvudbestämmelserna om riksbankens förvaltning återfinnes emellertid icke
i Bankoreglementet utan fastställes jämlikt RF § 72 i en av Konungen och
riksdagen gemensamt stiftad lag (lag för Sveriges riksbank). Riksdagen antager
vidare jämlikt RF § 96 instruktion för riksdagens ombudsmän samt
jämlikt RO § 72 instruktion för riksdagens revisorer. Riksdagen har vidare
antagit reglementen för riksdagsbiblioteket och Nordiska rådets svenska
delegation samt stadga angående antalet riksdagens ombudsmän och deras
ämbetstitlar.
I frågor angående arvoden och annan gottgörelse åt riksdagsmännen samt
löner och andra förmåner till riksdagens arbetstagare föreligger ett flertal
olika av riksdagen antagna bestämmelser, av vilka några må nämnas. Jämlikt
bemyndigande i 8 § stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande har kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän utfärdat
tillämpningsbestämmelser till nämnda stadga, varjämte riksdagens ekonomibyrå
i enlighet med föreskrift i tillämpningsbestämmelserna utfärdat
administrativa anvisningar till dessa. Riksdagen har på förslag av bankoutskottet
fastställt avlöningsbestämmelser för riksdagens tillfälligt anställda
tjänstemän samt reglemente angående grupplivförsäkring för riksdagens
arbetstagare. — Beträffande arbetstagare hos riksdagens verk finnes en
mera fullständig reglering av anställningsvillkor m. m. Sålunda har bankoutskottet
år 1966 fastställt en tjänstemannastadga för riksdagens förvaltningskontor
och riksdagens verk. Enligt den av riksdagen den 25 maj 1966
fastställda instruktionen för riksdagens förvaltningskontor är förvaltningskontoret
riksdagens centrala myndighet för bl. a. förhandling om anställnings-
och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk. Med
statstjänstemännens huvudorganisationer har slutits dels ett huvudavtal,
dels ett allmänt avlöningsavtal, dels ock ett allmänt tjänsteförteckningsavtal.
Personalförteckningar för riksdagens verk fastställes av förvaltningskontorets
styrelse.
De ovan nämnda av riksdagen ensam eller av dess organ antagna bestämmelserna
har, med undantag av instruktionen för ombudsmännen och instruktionen
för revisorerna, inte utfärdats i Svensk författningssamling.
Flera av bestämmelserna är tryckta endast i riksdagstrycket. Vissa har
emellertid sedan länge utgetts av kanslideputerade i en för riksdagens ledamöter
och tjänstemän avsedd samling av författningar (»Riksdagsstadga
m. in.»), varav senaste upplagan utkom år 1965 och innehåller riksdagsstadgan,
ordningsstadgorna för kamrarna, reglementet för Nordiska rådets
svenska delegation, stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande, övergångsbestämmelser till denna samt de av kanslideputerade
Bankoutskottets memorial nr ö5 ur 1966 9
tillika med talmännen utfärdade tillämpningsbestämmelscrna til! stadgan
och de av ekonomibyrån utfärdade administrativa anvisningarna. Flertalet
övriga bestämmelser återfinnes endera i en av riksbanken i lösbladssystem
utgiven författningssamling eller i en av riksgäldskontoret utgiven samling
av författningar angående förvaltningen av riksgäldskontoret in. in. Kiksgäldskontoret
ombesörjer därjämte årligen tryckning av en förteckning
över författningar och reglementen in. in. rörande riksdagen och dess verk
(senaste upplaga 1965) och tillhandahåller i riksdagsbiblioteket eu samling
av nämnda författningar och reglementen.
I regel blir de av riksdagen ensam eller dess organ antagna författningarna
ej föremål för särskilt utfärdande. Någon gång sker det dock. Sålunda bär
förutnämnda tillämpningsbestämmelser och administrativa anvisningar angående
stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande
(arvodesstadgan) efter uppdrag av kanslideputerade tillika med talmännen
utfärdats av ekonomibyrån och tryckts såsom cirkulär nr 1 i vad som avsetts
bli en samling av bestämmelser avseende riksdagens förvaltning.
Beträffande frågan, huruvida i allmänhet ett formligt utfärdande är behövligt
eller önskvärt, må till en början anmärkas, att ifrågavarande bestämmelsers
giltighet icke torde vara beroende av huruvida utfärdande skett
eller icke. Beträffande bestämmelser som angår riksdagen ensam torde det
vara fullt klart, att någon särskild åtgärd för att bringa dessa till kännedom
icke erfordras. Professor Robert Malmgren uttalar sålunda i samlingsverket
Sveriges riksdag (band XIV, s. 22): »Riksdagens arbetsordningar äro principiellt
gällande i och med att riksdagsbeslut eller, där frågan gäller kammaren
enskilt, kammarbeslut föreligger. Någon åtgärd från den styrande
maktens sida för att bringa beslutet till verkställighet eller författningen
till kännedom erfordras icke.» Även vad angår övriga här ifrågavarande
bestämmelser torde det ofta vara självklart, att de därav berörda har plikt
att hålla sig underrättade om bestämmelserna och deras innehåll. Såsom
förut antecknats ombesörjes dessutom utgivande av samlingar av vissa författningar.
Den av riksbanken utgivna samlingen kompletteras vid författningsändringar
genom utsändande av lösblad.
Här må slutligen nämnas att enligt Ivungl. Maj :ts kungörelse angående
Svensk författningssamling (SFS 1928: 1) skall i denna intagas av Kungl.
Maj :t utfärdade lagar, förordningar, kungörelser och övriga föreskrifter,
vilka skall tjäna till allmän efterrättelse, instruktioner, arbetsordningar,
reglementen och stadgar för domstolar, ämbetsverk och andra myndigheter
samt för allmänna inrättningar, därest bestämmelserna finnes vara av beskaffenhet
att böra komma till allmänhetens kännedom, samt beslut, som
anses vara av sådan vikt att de bör genom Svensk författningssamling allmängöras.
I författningssamlingen må vidare intagas hovrätters samt centrala
ämbetsverks och andra myndigheters kungörelser och cirkulär, vilka
innehåller föreskrifter av vikt för en större allmänhet. Beslut om införande
i författningssamlingen av sistnämnda kungörelser och cirkulär meddelas
av chefen för justitiedepartementet efter samråd med vederbörande departementschef.
Författningssamlingens namn
De genom riksdagens förvaltningskontor utgivna författningarna bör
publiceras i en serie, benämnd Riksdagens författningssamling. Som för
-
10
Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
kortning bör användas RFS utan interpunktion (jfr SFS beträffande Svensk
författningssamling).
Vilka föreskrifter bör intagas i RFS ?
Enligt konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1966:9
(s. 7) har det förutsetts att RFS skulle omfatta »alla till riksdagen och dess
verk hörande författningar och föreskrifter av betydelse». Någon begränsning
av RFS till enbart »författningar» i teknisk mening — med uteslutande
av andra »föreskrifter» — torde ej ha åsyftats, ehuru 2 § 2. i instruktionen
för förvaltningskontoret talar om att kontoret skall utgiva författningar
angående riksdagen och dess verk.
Vid det praktiska genomförandet av förvaltningskontorets författningsutgivning
bör beaktas dennas inverkan på utgivningen av å ena sidan SFS
och å andra sidan riksbankens resp. riksgäldskontorets författningssamlingar
samt, vad gäller SFS, de motiv som kan ha föranlett publiceringen av
en författning i SFS.
Enligt den i det föregående nämnda kungörelsen 1928: 1 angående Svensk
författningssamling skall i denna intagas av Kungl. Maj :t utfärdade lagar,
förordningar, kungörelser och övriga föreskrifter, bestämmelser och beslut
som
a) skall tjäna till allmän efterrättelse eller
b) finnes vara av beskaffenhet att böra komma till allmänhetens kännedom
eller
c) anses vara av sådan vikt att de bör allmängöras genom SFS.
Vidare må i SFS intagas
d) hovrätters samt centrala ämbetsverks och andra myndigheters kungörelser
och cirkulär, vilka innehåller föreskrifter av vikt för en större
allmänhet.
Beslut om införande i SFS i fall som avses under b)—d) meddelas av
chefen för justitiedepartementet.
Avgörande för frågan om publicering i SFS synes sålunda vara dels i
formellt hänseende att föreskriften härrör från Kungl. Maj:t, hovrätt eller
myndighet, dels utfallet av prövningen huruvida föreskriften skall lända
till allmän efterättelse eller eljest anses vara av vikt för en större allmänhet.
Att närmare bestämmelser angående arvode m. in. till ledamot av riksdagen
utfärdas av Kungl. Maj :t (med åtföljande publicering i SFS jämlikt
SFS 1928: 1) beror på föreskriften i RO § 23 att bestämmelser meddelas i en
av Konungen och riksdagen samfällt beslutad stadga (SFS 1941: 98, senast
ändr. 1966:310). Övergångsbestämmelser till stadgan har utfärdats av
Kungl. Maj :t och publicerats i SFS 1960: 701, senast ändr. 1966: 311.
Men Kungl. Maj :t utfärdar och publicerar i SFS även instruktionen för
riksdagens ombudsmän (SFS 1957: 165, senast ändr. 1965: 903) — däremot
ej den av riksdagen antagna stadgan angående antalet riksdagens ombudsmän
och deras ämbetstitlar — samt instruktionen för riksdagens revisorer
av stats-, banko- och riksgäldsverken (SFS 1925: 144, omtryckt 1949:358,
senast ändr. 1966: 379). Anledningen härtill torde vara olika i fråga om
respektive instruktioner.
Vid utfärdande av instruktionen för riksdagens ombudsmän tillkännager
Kungl. Maj :t
Bankoutskottets memorial nr 55 ur 1966
11
»att, sedan riksdagen antagit instruktion för riksdagens ombudsmän, hava Vi, som funnit
den sålunda antagna instruktionen stå i överensstämmelse med de i regeringsformen
bestämda grunder för ombudsmännens ämbetsförvaltning velat, på anhållan av riksdagen,
till allmänhetens kännedom kungöra nämnda instruktion».
Alla instruktioner för riksdagens ombudsmän alltifrån den första instruktionen
för JO av den 27 februari 1810 har utfärdats av Kungl. Maj :t. Det bär
antagits1 att detta kan bero på en viss utvidgning av ombudsmans befogenheter
i förhållande till RF § 99. Av författningens egen nyss citerade ingress
synes dock framgå att det, såsom även framhållits i doktrinen2, främst är
önskvärdheten att instruktionen bekantgöres för allmänheten som betingat
införandet i SFS. Vid 1941 års riksdag uttalade första lagutskottet (LdU
1941: 8 s. 5) att beslutanderätten i fråga om instruktionerna ankommer på
riksdagen men att riksdagen plägat hos Kungl. Maj :t anhålla om att de av
riksdagen antagna instruktionerna måtte av Kungl. Maj :t till allmän kännedom
kungöras.
Vad därefter angår instruktionen för riksdagens revisorer, om vilka
grundläggande bestämmelser återfinns i RO § 72, brukar Kungl. Maj :t i
ingressen »kungöra att, enligt vad riksdagen anmält, riksdagen antagit
följande Instruktion för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken».
Instruktionen blir sålunda enligt ingressen, i motsats till
instruktionen för ombudsmännen, inte föremål för någon granskning av
Kungl. Maj :t.
Ersättningsstadgan förutsättes även efter tillkomsten av RFS bli publicerad
i SFS. Vissa praktiska skäl, däribland att av riksdagens förvaltningskontor
utfärdade tillämpningsföreskrifter till stadgan bör publiceras i RFS,
talar emellertid för stadgans återgivande i RFS.
Däremot kan det, såsom Malmgren3 framhåller, »naturligtvis ifrågasättas,
huruvida instruktionen för en riksdagens funktionär verkligen skall behöva
bringas till allmänhetens kännedom genom en Konungens kungörelse. Med
hänsyn till det allmänna intresse, som knyter sig till ombudsmännens uppgift
och verksamhet, torde emellertid ett dylikt kungörande vara befogat.»3
Motsvarande skäl får anses tala för att instruktionen för revisorerna även
i fortsättningen intages i SFS. Båda instruktionerna bör emellertid återgivas
i RFS. Riksdagens ombudsmän har vid samråd även uttalat sig härför.
Ett sådant återgivande får ingen betydelse i promulgationshänseende.
Vad därefter gäller förhållandet mellan RFS och de av riksbanken resp.
riksgäldskontoret utgivna författningssamlingarna, av vilka riksbankens är
baserad på lösbladssystem, torde tillkomsten av RFS kunna föranleda viss
minskning av de båda andra författningssamlingarna.
Ur riksbankens författningssamling torde sålunda från ren publiceringssynpunkt
kunna utgå följande författningar och föreskrifter, nämligen
under avd. A Lagar angående riksbankens förvaltning, bankoreglemente
in. in.: bankoreglementet, som bör införas i RFS,
under avd. C Anställningsbestämmelser m. in.: tjänstemannastadgan, som
bör införas i RFS, och alla kollektivavtal samt tjänste- och personalförteckningar,
vilka redan nu genom förvaltningskontoret utgives separat i offsettryck
(närmare härom i det följande),
1 Petrén, Riksdagsförvaltningen, FT 1958 s. 161; jfr Herlitz, Föreläsningar i förvaltningsrätt,
I 1937 s. 93
2 Petrén, a.a. s. 161
3 Malmgren, Riksdagen och lagstiftningen i samlingsverket Sveriges riksdag, 1934,
band XIV s. 24 in fine och 27
12
Bankoutskottels memorial nr 55 år 1966
under avd. D Pensionsbestämmelser: samtliga författningar och föreskrifter
enär de i viss utsträckning bör inflyta i RFS i den män de ej ersättes
av kollektivavtal samt
under E Instruktioner för riksdagens bankoutskott, in. fl.: samtliga nu
intagna instruktioner (för nästa riksdags bankoutskott resp. för riksdagens
revisorer), vilka enligt vad i det föregående sagts bör införas i RFS.
Reglementet för riksgäldskontoret, som efter förslag av bankoutskottet
fastställes av riksdagen, har av riksgäldsfullmäktige utgivits av trycket senast
år 1958. Reglementet bär senare ändrats. Det bör givetvis intagas i RFS.
I riksgäldskontorets Samling av särskilda föreskrifter angående förvaltningen
av riksgäldskontoret m. m„ vilken daterar sig från år 1954, torde
redan med hänsyn till den sedan utgivningen förflutna tiden åtskilliga föreskrifter
vara inaktuella. I andra fall har riksdagens förvaltningskontor jämlikt
beslut av 1966 års riksdag (KBaU 1966: 1) övertagit uppgifter, som
tidigare åvilat riksgäldskontoret och som torde ha föranlett publiceringen
av föreskrift i samlingen. Detta gäller särskilt vissa under samlingens avd. X
intagna föreskrifter sammanhängande med vården av riksdagshuset samt
\issa
ser. Beträffande sistnämnda hänvisas till vad i det föregående anförts i fråga
om liknande föreskrifter i riksbankens författningssamling.
Sammanlagt torde det röra sig om ca 20 författningar (avtal m. m.) i
riksbankens författningssamling och ca 10 under särskilda rubriker i riksgäldskontorets
samling redovisade beslut m. in., vilka i enlighet med det
förut sagda genom förvaltningskontorets försorg avses bli införda i RFS
eller på annat sätt publicerade.
Efter denna avgränsning i RFS i förhållande till SFS samt riksbankens
resp. riksgäldskontorets författningssamlingar bör innebörden i praktiken
av konstitutionsutskottets bestämning »alla till riksdagen och dess verk
hörande författningar och föreskrifter av betydelse» samt av föreskrifterna
i förvaltningskontorets instruktion analyseras.
En grupp av författningar, som bör införas i RFS, utgöres av sådana
som antages av riksdagen (kammaren) ensam och reglerar riksdagens egna
förhållanden. Dit hör riksdagsstadgan, kamrarnas ordningstadgar, instruktionen
för nästa riksdags bankoutskott samt instruktionen för riksdagens
förvaltningskontor (den inre riksdagsförvaltningen). Frågan om arbetsordning
för tjänstemännen hos riksdagens kamrar, utskott och förvaltningskontor
behandlas i det följande.
En annan grupp omfattar av riksdagen eller dess organ antagna reglementen,
stadgor och instruktioner, avseende vad som skulle kunna kallas
organ tillhörande den yttre riksdagsförvaltningen (verken). Hit hör Reglemente
för riksgäldskontoret »Riksgäldsreglementet», Reglemente för riksbankens
styrelse och förvaltning »Bankoreglementet» samt eventuella sådana
i RO § 41 avsedda föreskrifter rörande riksbankens och riksgäldskontorets
förvaltning som bankoutskottet efter bemyndigande av riksdagen
äger rätt att meddela, Stadga angående antalet riksdagens ombudsmän och
deras ämbetstitlar, Instruktion för riksdagens ombudsmän, Instruktion för
riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken, Reglemente
för riksdagsbiblioteket samt Reglemente för Nordiska rådets svenska delegation.
En tredje grupp avser författningar och föreskrifter, antagna av riksdagen
eller något dess organ, främst bankoutskottet eller förvaltningskon
-
Bankoutskottets memorial ur 55 ar 1966
13
lorct, och gemensamma för hela riksdagsförvaltningen eller del durav. Hit
hör Tjänstemannastadga för riksdagens förvaltningskontor och riksdagens
verk, vars tillämpningsområde av riksdagens organisationsutredning föreslås
utsträckt till att gälla anställning som tjänsteman inom hela riksdagsförvaltningen.
Vidare hör till denna grupp hänföras sådana av förvaltningskontoret,
med stöd av dess instruktion eller särskilt bemyndigande, meddelade
gemensamma förvaltningsföreskrifter som avser tillämpning inom
riksdagsförvaltningen av en av Knngl. Maj :t för den övriga statsförvaltningen
utfärdad författning eller som eljest funnits erforderliga (från publiceringen
av kollektivavtal samt förvaltningskontorets föreskrifter och anvisningar
i anslutning härtill bortses tills vidare).
Denna typ av författningar och föreskrifter kan med hänsyn till bemyndiganden,
som riksdagen i skilda sammanhang lämnat delegerade för riksdagens
verk och som efter den 30 juni 1966 avser riksdagens förvaltningskontor,
förutses bli relativt vanligt förekommande. Å andra sidan råder
f. n. viss oklarhet angående räckvidden av den inledningsvis i promemorian
angivna föreskriften i 2 § 2. instruktionen för förvaltningskontoret,
enligt vilken förvaltningskontoret skall om annat ej är särskilt stadgat
meddela för kontoret och riksdagens verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
gemensamma förvaltningsföreskrifter. I vissa fall skall sålunda vad
i författning sägs om Kungl. Maj :t avse förvaltningskontorets styrelse, i
andra fall inte, stundom är denna fråga helt oreglerad. Som exempel på
här avsedda offentligrättsliga regleringar (utanför »förmånsområdet») där
förvaltningskontoret äger besluta om motsvarande tillämpning inom riksdagsförvaltningen
— även såvitt angår riksbanken och riksgäldskontoret —
må nämnas Kungl. Maj :ts kungörelse den 30 juni 1965 (nr 465) om vissa
statliga kollektivavtal. Andra exempel, där styrelsen meddelat föreskrift
om motsvarande tillämpning inom riksdagsförvaltningen, avser Kungl.
Maj :ts kungörelser den 3 juni 1966 (nr 410) om ändring i cirkuläret den 15
september 1960 (nr 553) angående anställningsvillkor in. in. för partiellt
arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet, den 22 juli 1966
(nr 461) om ändring i kungörelsen den 3 december 1965 (nr 915) om inrättande
av vissa statligt reglerade tjänster samt den 14 oktober 1966 (nr 533)
med förbehåll vid löneutbetalning i samband med arbetskonflikt. Sådana
av förvaltningskontorets styrelse meddelade föreskrifter bör publiceras i
RFS. Däremot har styrelsen funnit frågan om dess befogenhet att förordna
om tillämpning av Kungl. Maj :ts kungörelse den 14 oktober 1966 (nr 528)
med vissa bestämmelser i anledning av arbetskonflikt — bestämmelserna
avser uppskov med tillsättning av tjänst i vissa fall — så tveksam, att styrelsen
i detta fall begränsat sig till att göra ett uttalande i samma riktning
om bestämmelserna i kungörelsen samt att underrätta bankoutskottet. Ett
sådant uttalande av styrelsen bör givetvis delges riksdagens vederbörande
organ på annat sätt än genom RFS.
Till nyssnämnda grupp torde även böra hänföras av förvaltningskontorets
styrelse fastställda personalförteckningar. Frågan om publiceringen av
dessa torde få närmare övervägas. Erinras må att av Kungl. Maj :t fastställda
personalförteckningar intages i regleringsbreven och publiceras i
statsliggaren.
En fjärde, betydande grupp av föreskrifter avser vad som i denna promemoria
kallats förmånsområdet. Hit kan hänföras dels föreskrifter om
arvoden och annan gottgörelse åt riksdagsledamöter, pension åt riksdags
-
14
Bankoutskottels memorial nr 55 år 1966
ledamot och dennes efterlevande samt grupplivförsäkring, dels bestämmelser
i kollektivavtal, författning eller annorstädes om anställnings- och
arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk.
I fråga om riksdagsledamöterna avses här Stadga om ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande jämte övergångsbestämmelser till denna,
i båda fallen samfällt beslutade av Konungen och riksdagen, vidare av
kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän (numera förvaltningskontorets
styrelse) beslutade Tillämpningsbestämmelser till ersättningsstadgan
jämte administrativa anvisningar samt Grupplivförsäkringsavtal i överensstämmelse
med ersättningsstadgan. Samtliga nu angivna föreskrifter bör
införas i RFS.
Vad gäller arbetstagare som är tjänsteman hos riksdagen och dess verk
regleras anställnings- och arbetsvillkoren i den mån de är avtalsbara numera
i de flesta fall genom kollektivavtal. För lönegradsplacerade tjänstemän
vid förvaltningskontoret och riksdagens verk gäller sålunda ett Allmänt
avlöningsavtal (RAST) och ett Allmänt tjänsteförteckningsavtal
(RATF), vilka av förvaltningskontoret publicerats i separata offsetupplagor.
Detsamma gäller Huvudavtal om förhandlingsordning m. in. inom riksdagsförvaltningen.
Däremot föreligger de fyra nu löpande kollektivavtalen
beträffande riksdagens s. k. tillfälligt anställda tjänstemän (i kammare
och utskott) endast i stencilupplaga liksom kollektivavtalet rörande riksbankens
sedelräkningsbiträden. Om riksdagen på grundval av organisationsutredningens
förslag beslutar om ny personalorganisation med verkan
fr. o. m. den 1 januari 1966 avses dock avtalen beträffande riksdagens tillfälligt
anställda tjänstemän, som utlöper senast med utgången av december
1966, fr. o. m. den 1 januari 1967 skola ersättas av nytt Allmänt avlöningsavtal
resp. Allmänt tjänsteförteckningsavtal, gällande inom hela riksdagsförvaltningen.
Dessa nya avtal avses liksom nuvarande RAST och
RATF skola utgivas i offsettryck genom förvaltningskontorets försorg.
Med stöd av 4 § instruktionen för förvaltningskontoret har kontoret meddelat
föreskrifter och anvisningar som behövs för tillämpningen av nyss
angivna kollektivavtal (s. k. arbetsgivarförteckningar). Dessa föreskrifter
har såsom bilagor fogats vid RAST resp. RATF i offsetupplagan och motsvarar
dels Kungl. Maj :ts kungörelse den 22 juli 1966 om utövande av
arbetsgivarens befogenheter i vissa fall enligt allmänt avlöningsavtal för
statliga och vissa andra tjänstemän, AST (SFS 1966:404), delsav statens
avtalsverk utfärdade föreskrifter i anslutning till de båda större kollektivavtalen
för den övriga statsförvaltningens tjänstemän. Offsetupplagan
av avtalen har tryckts i 1 000 exemplar. Liknande föreskrifter och anvisningar
behövs även i fortsättningen.
Vidare har förvaltningskontoret i det s. k. handläggningscirkuläret meddelat
generella föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av vissa kollektivavtal
för tjänstemän inom riksdagsförvaltningen. Handläggningscirkuläret
har tryckts i en upplaga om 1 000 exemplar.
Inom den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen införes ej kollektivavtalen
eller statens avtalsverks föreskrifter och anvisningar i SFS,
oaktat de i väsentlig mån ersätter före den 1 januari 1966 gällande och i
SFS införda avlöningsreglementen och tilläggsbestämmelser till dessa. Avtalen
och i viss utsträckning avtalsverkets föreskrifter och anvisningar
publiceras i stället separat i offsettryck. Offsetupplagan av AST:s huvudbestämmelser
omfattar 35 000 exemplar. Såväl avtalen som föreskrifterna
Bankoutskottets memorial nr 55 är 1966
15
•och anvisningarna utges i A 5-t''ormat och exemplaren är försedda med hål
för insättning i samlingspärm.
Kollektivavtalen inom riksdagsförvaltningen ansluter sig nära till avtalen
för den övriga statsförvaltningen. De senare utgör f. n. bilagor till riksdagsavtalen.
Med hänsyn härtill och till att sistnämnda avtal numera utges
i eu officiell version i offsettryck talar övervägande praktiska skäl,
bl. a. även det avvikande formatet i förhållande till det för RFS tilltänkta,
för att kollektivavtalen och förvaltningskontorets föreskrifter och anvisningar
till dem, oaktat de torde bli gemensamma för hela riksdagsförvaltningen,
inte publiceras i RFS utan utges separat, om särskilda skäl ej talar
häremot.
Något annorlunda torde frågan om publicering i RFS böra bedömas, när
det gäller bestämmelser om vissa i och för sig avtalsbara anställningsvillkor
som tills vidare dock regleras i offentligrättslig ordning. Här åsyftas
i första hand författningsbestämmelserna om tjänstepensionering och
grupplivförsäkring, vilka ännu ej ersatts av kollektivavtal.
Vad gäller pensionsförfattningarna har delegerade den It juni 1959 med
stöd av riksdagens bemyndigande (BaU 1959: 42) utfärdat bestämmelser
om tillämpning vid riksdagens verk av statens pensionslöneförordning
(SFS 1959:286), statens allmänna tjänstepensionsreglemente, SPR, (SFS
1959: 287) och förordnandepensionskungörelsen (SFS 1959: 288) samt
meddelat vissa bestämmelser i anslutning till SPR och förordnandepensionskungörelsen.
Vidare har delegerade den 1 november 1960 utfärdat bestämmelser
i fråga om pensioneringsperioder in. m. för anställningshavare
vid riksdagens verk. Nu angivna författningar samt av delegerade utfärdade
bestämmelser har i sin helhet införts i riksbankens författningssamling.
Med anledning av senare tillkomna författningsändringar in. in. har
delegerade och styrelsen för riksdagens förvaltningskontor därefter meddelat
erforderliga beslut om motsvarande tillämpning vid riksdagens verk.
På liknande sätt har delegerade den 20 december 1962 med stöd av riksdagens
bemyndigande (BaU 1962:31) beslutat om tillämpning av reglementet
angående statens grupplivförsäkring (1962:698) på arbetstagare
vid riksdagens verk.
Redan genom förvaltningskontorets inrättande såsom ett inre riksdagsorgan
och icke såsom ett riksdagens verk (KBaU 1966: 1 sid. 10) har frågan
om tillämpning av nu angivna pensionsbestämmelser på förvaltningskontorets
tjänstemän aktualiserats. Beträffande grupplivförsäkring för
den inre riksdagsförvaltningens arbetstagare gäller däremot redan ett av
riksdagen antaget reglemente, som trätt i kraft den 1 januari 1963 (BaU
1963: 23). Om en ny personalorganisation beslutas för den övriga inre riksdagsförvaltningen,
bör här avsedda pensionsbestämmelser göras tillämpliga
inom hela riksdagsförvaltningen. Under sådana förhållanden bör beslut av
förvaltningskontorets styrelse om tillämpning av dessa och vissa närstående
bestämmelser införas i RFS. Däremot kan det ifrågasättas om själva de av
Kungl. Maj :t utfärdade grundläggande författningarna jämte ändringsförfattningar,
vilka samtliga publiceras i SFS, dessutom bör avtryckas i RFS.
Detta är närmast en praktisk fråga.
En grupp för sig utgör arbetsordningar och liknande föreskrifter, som
i regel endast gäller för ett visst verk. Inom den Kungl. Maj :t underställda
statsförvaltningen införes i regel inte arbetsordningar i SFS (bortsett från
hovrätternas och några få ytterligare arbetsordningar, som fastställes av
16
Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
Kungl. Maj :t). Från allmänhetens synpunkt kan detta måhända anses som
en brist, eftersom arbetsordning för myndighet eller verk i regel innehåller
bestämmelser angående mottagningstid m. in. av intresse för allmänheten.
Möjlighet föreligger dock ofta att på annat sätt (via anslag, kungörelse,
telefonkatalog eller telefon) utan nämnvärt besvär få kännedom om sådana
bestämmelser. För riksdagsförvaltningens del bör det med hänsyn till det
trots allt begränsade antalet riksdagsorgan frågan gäller vara möjligt att,
om vederbörande organ så begär, få arbetsordning införd i RFS.
Detsamma bör gälla beslut av riksdagsorgan, t. ex. styrelsen för förvaltningskontoret,
av vikt för riksdagsledamöterna och/eller en större allmänhet.
Som exempel må nämnas de f. n. i riksgäldskontorets författningssamling
intagna bestämmelserna om lokalupplåtelser i riksdagshuset och
om bilparkeringen på riksdagshusplanen.
Frågan om vissa övergångsanordningar med avseende på bl. a. publiceringen
i RFS av vissa tidigare utfärdade författningar och föreskrifter, som
är i kraft den 1 januari 1967, behandlas närmare i det följande. Detsamma
gäller den mera praktiska frågan huruvida vissa i RFS införda författningar
och föreskrifter dessutom bör tillhandahållas riksdagsledamöterna i fickeller
handboksformat.
Eu förteckning över sådana nu överblickbara författningar och föreskrifter,
som enligt det föregående bör införas i RFS resp. publiceras separat
(avtal m. m.), lämnas i bilaga A.
Promulgation och ikraftträdande
I regel blir av riksdagen ensam eller dess organ antagna författningar
inte föremål för något verkligt promulgationsförfarande, om man därmed
avser dels fastställandet av en originaltexts behöriga tillkomst och innehåll
genom underskrift, dels bekantgörandet.
I vissa fall förekommer dock promulgation. Sålunda är t. ex. reglementet
för riksgäldskontoret försett med följande promulgationsmening:
»Jämlikt § 7 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet, i överensstämmelse
med riksdagens beslut, upprättat förestående reglemente att lända till efterrättelse,
intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnat; och böra
fullmäktige besörja att reglementet av trycket utgives och till salu allmänheten tillhandahålles.
Stockholm den 31 juli 1958.
På bankoutskottets vägnar:
K. G. Ewerlöf
/ Sven Gerentz»
Motsvarande gäller bankoreglementet. Men bortsett från dessa båda reglementen
samt instruktionen för riksdagens ombudsmän, som »utfärdas» av
Kungl. Maj :t och intages i SFS, föreligger i regel inte någon av därtill behörig
person undertecknad originalversion av författning eller annan föreskrift.
1
Ej heller färdigställer riksdagen eller något dess organ något underskrivet
originalexemplar av instruktionen för riksdagens revisorer, oaktat Kungl.
Maj :ts utfärdande av densamma — i viss motsats till utfärdandet av in
-
1 Ej ens i fall då t. ex. en utskottsordförandes namn återges i tryck under ett utskotts
betänkande lär för övrigt namnet avspegla något av ordföranden underskrivet originalexemplar
-
liankoutskoltels memorial nr 55 år HUS Ii
17
struktionen för onibudsmännen — cj kan anses ha annan innebörd än
att Kungl. Maj :t medgivit att instruktionen intages i SFS.1
Den i en häftad specialpublikation år 1966 utgivna danska »Forretningsorden
for Folketinget» är cj heller försedd med någon underskrift, endast
med uppgift å tidpunkt för »vedtaget» och för olika ändringars ikraftträdande.
I Finland har på Statsrådets tryckeri år 1957 utkommit »Riksdagsmannens
lagsamling» en bunden bok i fickformat å 282 sidor. I denna har intagits
dels grundlagar, dels ett antal av Finlands riksdag ensam antagna instruktioner
för riksdagens funktionärer, t. ex. justitieombudsmannen, kungjorda
av Republikens President »på framställning av Riksdagen», dels ock
vissa riksdagens interna författningar. Ingen av de sistnämnda, såsom Arbetsordning
"för Riksdagen, Bestämmelser för val inom riksdagen enligt proportionellt
valsätt eller Reglemente för riksdagsbiblioteket är försedda med
underskrift. Detsamma gäller den av riksdagens stora utskott beslutade arbetsordningen
för utskottet.
Ett fastställande av en författnings eller föreskrifts behöriga tillkomst och
innehåll erfordras för att ett kungörande i RFS skall kunna ske. Härmed
är dock inte sagt att införandet i RFS måste grundas på en med underskrift
försedd originaltext, som överlämnas till förvaltningskontoret.
Vad gäller författning eller föreskrift som utfärdas av Kungl. Maj :t, hänför
sig visserligen beslutet om utfärdandet, vilket närmast torde avse kungörandet,
till en vid statsrådsprotokollet fogad bilaga, som utgöres av den
av Konungen underskrivna och i övrigt färdigställda promulgationsurkunden
i original.2 Men den av riksdagen ensam antagna instruktionen för riksdagens
revisorer, vars behöriga tillkomst och sakinnehåll enligt vad tidigare
sagts3 ej prövas och ej heller må prövas av Kungl. Maj :t, intages å andra
sidan i SFS utan att Kungl. Maj :t därvid äger tillgång till annan »originalurkund»
från riksdagen än riksdagsskrivelse, undertecknad enligt RO § 80
och åtföljd av vederbörande utskotts tryckta betänkande med författningstext.
Under sådana förhållanden torde det fastställande av en författnings behöriga
tillkomst och sakinnehåll, »originalurkunden», varpå intagandet i
RFS måste baseras, kunna ske inom ramen för nu gällande bestämmelser
om uppsättande, justering och expediering av riksdagens eller något dess
organs beslut. Förvaltningskontoret har att beträffande dettas innebörd hålla
sig till den skrivelse, som talmännen på riksdagens vägnar eller, där frågan
gäller kammaren enskilt, talmannen eller, i fråga om utskott, utskottsordföranden
(riksdagsstadgan § 23) avlåter till förvaltningskontoret, om fastställandet
ej enligt gällande bestämmelser skall ske i annan form såsom
fallet är med exempelvis riksgäldsreglementet.
På motsvarande sätt måste en »originalurkund» finnas att tillgå, då en av
förvaltningskontoret eller något riksdagens verk beslutad författning eller
föreskrift skall införas i RFS. Originalurkunderna bör arkiveras hos förvaltningskontoret.
Ansvaret för tryckningen och den publicerade textens överensstämmelse
1 Jfr. Malmgren, Riksdagen och lagstiftningen i samlingsverket Sveriges Riksdag, 1934,
band XIV s. 29: »Att riksdagen skall ensam giva instruktion åt sina revisorer är ju närmast
självklart.» . 1nQn
2 Herlitz, om lagstiftning genom samfällda beslut av Konung och riksdag, 192o 19oU,
s. 379
3 Jfr. [not 1 ovan;
18
Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
med »originalurkunden» åvilar förvaltningskontoret, där frågor angående
utgivande av författningar enligt gällande instruktion skall handläggas inom
den arbetsenhet som förestås av chefen för förvaltningskontoret.
Beslut om införande av författning eller föreskrift i RFS bör ankomma
på chefen för förvaltningskontoret, i förekommande fall efter framställning
av vederbörande riksdagsorgan.
I RFS bör författningarna/föreskrifterna publiceras i löpande nummerföljd.
Under en författnings rubrik bör i princip endast anges t. ex. »Antagen
av riksdagen 26/5 1966 (ändr. 20/12 1966)» eller liknande samt, vid omtryckning
av hela författningen, efter varje paragraf, moment etc. inom
parentes numret och artalet pa den eller de författningar, varigenom ändring
kungjorts.
I detta sammanhang bör framhållas att omtryckning av hel författning
i RFS bör ske oftare än som sker i SFS.1
Vad angår ikraftträdandet torde, såsom framgår av avsnittet under gällande
ordning, några särskilda bestämmelser ej erfordras beträffande riksdagens
arbetsordningar. De anses principiellt gälla i och med att riksdagsbeslut
eller, där frågan gäller kammaren enskilt, kammarbeslut föreligger.
Mera tveksamt är om motsvarande gäller övriga författningar och föreskrifter,
som avses skola kunna införas i RFS.
Det är angeläget att ovisshet om tidpunkten för ikraftträdandet av en i
RFS intagen författning eller föreskrift förebygges. Detta sker givetvis enklast
genom att tidpunkten för ikraftträdandet utsättes, om det ej av lydelsen
framgår att den länder till efterrättelse genast efter utfärdandet. För
övriga fall erfordras emellertid bestämmelser.
Enligt lag den 1 juni 1894 angående tiden för allmänna författningars
trädande i kraft skall i SFS införd lag eller annan allmän författning, i vilken
icke blivit utsatt viss tid, varifrån den kommer att gälla, eller av vars
lydelse icke framgår, att den genast efter utfärdandet länder till efterrättelse,
träda i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen eller författningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit. Denna lag äger sålunda
i och för sig tillämpning även på de i SFS publicerade instruktionerna
för riksdagens ombudsmän resp. revisorer. Föreskrifter av motsvarande innebörd
bör meddelas beträffande RFS.
Författningssamlingens format, tryckning och distribution
\issa
vid återgivning i RFS av en i SFS intagen författning och vid begagnande
av samma tryckeri trycksakerna kunna användas för båda samlingarna.
Emellertid är Svensk författningssamlings format större än riksdagstryckets.
Då varje ledamot av riksdagen avses skola tillställas RFS skulle hänsyn
till det från riksdagstrycket avvikande formatet behöva beaktas i olika
sammanhang, bl. a. vid anskaffning av bokhyllor till riksdagsledamöternas
arbetsrum, övervägande skäl talar därför för att RFS utges i samma format
som riksdagstrycket.
1 Jfr. Matz, Hur skall författningsmaterialet göras lättare tillgängligt för administration
och allmänhet? SJT 1949 s. 459—450 samt Riksdagens revisorers berättelse över den
år 1965 av dem verkställda granskningen av statsverket § 2 s. 19.
Bankoulskollels memorial nr 55 är 1!)66
19
Provexemplar närslutes utvisande författningssamlingens tilltänkta utseende,
papperskvalitet och typografi (bilaga B och C).1
Vad angår tryckningen och distributionen av RFS bör den mångåriga erfarenhet
utnyttjas som finns företrädd hos det företag som trycker och distribuerar
SFS. Hänsyn till avnämarna samt andra skäl av praktisk natur talar
för att RFS expedieras från samma expedition som SFS. Vissa förberedande
åtgärder härför bär vidtagits.
Förslag till bestämmelser om RFS m. m.
I det föregående (s. [10] ff.) har uppdragits vissa riktlinjer beträffande
författningssamlingens innehåll. Närmare bestämmelser härom bör meddelas
i en av riksdagen antagen författning, som torde böra intagas såsom nr 1 i
RFS. Förslag till sådana bestämmelser, utarbetade efter förebild av Kungl.
Maj :ts kungörelse den 4 januari 1928 (nr 1) angående Svensk författningssamling,
bifogas (bilaga B)2.
Utöver vad i det föregående anförts (s. [17 f.]) må i anslutning till 7 och
8 §§ i förslaget allenast framhållas att det ansetts överflödigt att föreskriva
att riksdagens organ och statsdepartementen skall erhålla erforderligt antal
exemplar av RFS resp. äga rekvirera extra exemplar.
I enlighet med vad tidigare anförts under avsnittet om promulgation och
ikraftträdande (s. [18]) har utarbetats förslag till bestämmelser angående
ikraftträdande av vissa författningar och föreskrifter intagna i RFS (bilaga
C)3. Bestämmelserna avses skola meddelas genom författning nr 2 i RFS.
Av övergångsbestämmelsen till författningen följer att föreskrifterna om
ikraftträdande ej skall gälla författning eller föreskrift som är i kraft den
1 januari 1967, om denna blott återgives i RFS utan ändring. Däremot blir
bestämmelserna om ikraftträdande givetvis tillämpliga på sådan ändring av
i RFS återgiven författning, varom beslut meddelas efter den 31 december
1966, om ändringen ej kungöres i SFS. Det är angeläget att tidpunkten för
ikraftträdandet av en författning eller föreskrift anges. I fall då så ej sker
har tidpunkten för ikraftträdandet ansetts kunna bestämmas till dagen efter
det författningen utkommit av trycket.
övergångsanordningar m. m.
I bilaga A2 har redovisats de huvudsakliga författningar och föreskrifter,
som såvitt nu kan bedömas bör införas i RFS resp. publiceras separat utanför
RFS (kollektivavtal m. m.).
En del författningsändringar blir aktuella per 1 januari 1967 vid bifall
till framlagt förslag angående riksdagens personalorganisation (tjänstemannastadgan
etc.) eller av annan anledning. Detta tillfälle bör då tillvaratagas
för att om möjligt trycka hela den ifrågavarande författningen i RFS. Härför
fordras dock att en »originalurkund» avseende hela författningens behöriga
tillkomst och innehåll tillställs förvaltningskontoret i förekommande
fall med årtalsuppgift beträffande senaste ändring vid paragraf eller moment
(jfr s. [17 f.]).
1 Här ej bifogade.
2 = bilaga 1 till detta memorial
3 = bilaga 2 till detta memorial
20
Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
För att RFS skall tjäna sitt ändamål bör emellertid även sådana i bilaga
A angivna författningar och föreskrifter, som ej ändras per 1 januari 1967
eller under den närmaste tiden därefter, snarast möjligt återgivas i RFS.
Även i detta fall måste emellertid författningstexten jämte en »originalurkund»,
som bestyrker textens behöriga tillkomst och innehåll, tillställas förvaltningskontoret
i enlighet med de i det föregående (s. [17]) angivna riktlinjerna.
Med hänsyn till den korta tid som återstår till årsskiftet och då fastställandet
av sist avsedda författningars lydelse kan vara förenat med visst,
delvis tidskrävande kontrollarbete lär publiceringen i RFS komma att dröja
in på 1967. För att RFS snarast möjligt skall kunna fylla sin funktion bör
arbetet med färdigställandet av gällande text påbörjas utan dröjsmål och
»originalurkunden» jämte texterna tillställas förvaltningskontoret för publicering
alleftersom de blir färdiga. Såsom riktpunkt bör gälla samtliga
»originalurkunder» jämte texter bör ha tillställts förvaltningskontoret senast
den 15 juni 1967.
Inom förvaltningskontoret bör närmare övervägas frågan om utgivning
vid sidan av RFS av vissa författningar i bok eller häfte av handboks- eller
fickformatstyp, lätt att medföra vid resor etc. Avgörandet härutinnan bör
anstå till dess någon erfarenhet vunnits av författningssamlingens användbarhet.
I anslutning härtill torde ställning även böra tagas till frågan om
RFS skall medtagas i det bundna riksdagstrycket.
Kostnads- och anslagsfrågor
Det är vanskligt att i förväg bedöma kostnaderna för en författningssamling
av den typ som här föreslagits. Behovet av och intresset för RFS utanför
riksdagen och dess verk samt statsdepartementen, kan f. n. ej förutses
med nämnvärd grad av säkerhet.
Med hänsyn till antalet riksdagsledamöter och tjänstemän hos riksdagen
och dess verk samt på grundval av vissa beräkningar av statsdepartementens
behov och med ledning av främst riksbankens distribution av författningar,
ingående i Riksbankens författningssamling, torde en upplaga, inklusive
reserv, å 2 000 exemplar böra tryckas. Kostnaderna härför, baserade
på 400 sidor per år, jämte bokbinderi-, exepeditions- och distributionskostnader
beräknas i 1966 års prisläge uppgå till 35 000 å 40 000 kr. Anledning
torde saknas att räkna med några nämnvärda inkomster av försäljning av
exemplar ur RFS i varje fall under den första tiden.
Kostnaderna torde böra belasta anslaget under fjortonde huvudtiteln till
Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket.
Stockholm den 22 november 1966
Sture Lannefjord
/
Bankoulskoltels memorial nr 55 år 1966
21
Bilaga A
Förteckning
över författningar och föreskrifter soin bör införas i RFS resp. publiceras
separat utanför RFS.
A. I RFS införes:
1. Bestämmelser angående Riksdagens författningssamling
2. Bestämmelser angående vissa författningars och föreskrifters ikraftträdande,
intagna i Riksdagens författningssamling
3. Riksdagsstadgan
4. Ordningsstadga för första kammaren
5. Ordningsstadga för andra kammaren
6. Instruktion för nästa riksdags bankoutskott
7. Instruktion för riksdagens förvaltningskontor
8. Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning (bankoreglementet)
9.
Stadga angående antalet riksdagens ombudsmän och deras ämbetstitlar
10. Instruktion för riksdagens ombudsmän1
11. Instruktion för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken1
12.
Reglemente för riksdagsbiblioteket
13. Reglemente för Nordiska rådets svenska delegation
14. Stadga om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande (ersättningsstadgan)1
15.
Tillämpningsbestämmelser till ersättningsstadgan
16. Avtal om grupplivförsäkring för riksdagens ledamöter
17. Statstjänstemannalag1
18. Tjänstemannastadga för riksdagens förvaltningskontor och riksdagens
verk
Beslut av riksdagen eller dess organ, främst bankoutskottet och styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor om
19. Anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra (SFS 1960: 553, ändr.
1966:410)
20. Inrättande av vissa statligt reglerade tjänster (SFS 1965:915, ändr.
1966: 461)
21. Inrättande av vissa tjänster i befordringsgång (SFS 1966:462)
22. Tjänstetidsbefordran och personlig placering i lönegrad i vissa fall
(SFS 1965:40, ändr. 1966:463)
23. Tillsättande av icke-ordinarie statlig tjänst i högst lönegrad Ae 24 i
vissa fall (SFS 1966:465)
24. Löneplansbeteckningar och lönegradsnummer för vissa statligt reglerade
tjänster (1966:452)
25. Vissa statliga kollektivavtal (SFS 1965: 465)
26. Vissa bestämmelser i anledning av arbetskonflikt (SFS 1966:528)
Utfärdas i SFS men återgives i RFS
22 Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
27. Förbehåll vid löneutbetalning i samband med arbetskonflikt (SFS 1966:
533)
28. Anvisningsläkare in. m. (SFS 1955:666, ändr. 1965:888)
29. Sjukkontrollkungörelsen (SFS 1963:362, ändr. 1965:889)
30. Ledighet för besök hos läkare (SFS 1965: 890)
31. Ersättning i vissa fall i anledning av sjukdom eller skada, som ådragits
utom riket (SFS 1964: 519, ändr. 1965: 891)
32. Kostnader för sjukhusvård och vaccination i vissa fall (SFS 1955: 729,
ändr. 1965:914)
33. Tjänstledighetstillägg och semestertillägg (SFS 1965:913)
34. Tillämpning inom riksdagsförvaltningen av statens pensionslöneförordning,
statens allmänna tjänstepensionsreglemente och förordnandepensionskungörelsen
m. m. (SFS 1959: 286, 287 och 288)
35. Vissa pensionsförmåner enligt föreskrifter meddelade före utfärdandet
av statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SFS 1959: 290, omtryck
1962:356)
36. Upphävande av sådan reducering av familjepensionsförmån, som föranletts
av att den förmånsberättigade innehar anställning (SFS 1960:
228)
37. Övergångsbestämmelser till statens allmänna tjänstepensionsreglemente
in. m. (SFS 1959: 419)
38. Tilläggsbestämmelser till statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(SFS 1959:420)
39. Beräkning av pensionslön i vissa fall
40. Pensioneringsperioder m. m. (delegerades för riksdagens verk föreskrifter
1/11 1960, ändr. senast 16/10 i963)
41. Beräkning av tilläggsförmåner till reservpension som sammanträffar
med lön eller egenpension (K.br. 14/1 1966)
42. Tillgodoräkning i pensionshänseende av anställning hos internationella
organisationer (SFS 1964:527, ändr. 1965:895)
43. Tillgodoräkning i pensionshänseende av tid för tjänstledighet för bedrivande
av forskningsarbete (SFS 1965:894)
44. Grupplivförsäkring för arbetstagare hos riksdagen och dess verk (SFS
1962: 698, BaU 1962: 31 och 1963: 23)
45. Oavkortad lön m. m. till deltagare i kurser i företagsdemokrati och
därmed sammanhängande ämnen (SFS 1961:401)
46. Tillämpning inom riksdagsförvaltningen av allmänna resereglementet
(SFS 1952: 735) samt tilläggsbestämmelser (SFS 1952: 736) och övergångsbestämmelser
(SFS 1952: 781) till dessa
47. Resekostnadsersättning vid tjänsteresa med egen bil (SFS 1952: 780)
48. Tillämpning inom riksdagsförvaltningen av utlandsresereglementet
(SFS 1953:666)
49. Ersättning för deltagande i vissa förhandlingar
50. Utdelning, prenumeration och försäljning av riksdagstryck m. m. (riksgäldsfullmäktiges
bestämmelser 19/11 1953)
51. Utgivning av uppslagsbok över riksdagens verksamhet (BaU 1918: 14)
52. Underhåll, renhållning och belysning av de öppna platserna omkring
riksdagshuset m. m. (BaU 1947:42)
53. Lokalupplåtelser i riksdagshuset (riksgäldsfullmäktiges bestämmelser
5/11 1953)
54. Bilparkeringen på riksdagshusplanen (riksgäldsfullmäktiges föreskrifter
17/12 1953)
55. Flaggningen å riksdagshuset (riksgäldsfullmäktiges regler 29/1 1953)
Bankoutskottets memorial nr 55 år 1966
23
B. Utanför RFS separattryckes i
1. Huvudavtal
2. Allmänt avlöningsavtal (RAST) jämte förvaltningskontorets föreskrifter
(s. k. arbetsgivarförteckning) och anvisningar i anslutning till avtalet
3. Allmänt tjänsteförteckningsavtal (RATF) jämte förvaltningskontorets
föreskrifter (s. k. arbetsgivarförteckning) i anslutning till avtalet
4. Förvaltningskontorets föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av
vissa kollektivavtal för tjänstemän inom riksdagsförvaltningen (handläggningscirkuläret)
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:399 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor i anledning av motioner angående utnyttjande av automatisk databehandling i riksdagsarbetet. a1 i texten