Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till ändringar i bankoreglementet, reglementet för riksgäldskontoret och reglementet för riksdagsbiblioteket. Bankoutskottet framlägger i detta memorial förslag till vissa ändringar i bankoreglementet

1966-12-08 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:60, Memorial med förslag till ändringar i bankoreglementet, reglementet för riksgäldskontoret och reglementet för riksdagsbiblioteket. Bankoutskottet framlägger i detta memorial förslag till vissa ändringar i bankoreglementet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

1

Nr 60

Memorial med förslag till ändringar i bankoreglementet, reglementet

för riksgäldskontoret och reglementet för riksdagsbiblioteket.

Bankoutskottet framlägger i detta memorial förslag till vissa ändringar

i bankoreglementet (bilaga 1), reglementet för riksgäldskontoret (bilaga 2)

och reglementet för riksdagsbiblioteket (bilaga 3). Till en del avser dessa

ändringar arvodeshöjningar; i övrigt är de huvudsakligen av formell art.

Arvodesliöjningar

Nu utgående arvoden till fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

m. fl. fastställdes år 1958 med giltighet från och med den 1 januari 1958.

Arvodena till ledamöterna i riksdagsbibliotekets styrelse har varit oförändrade

sedan år 1919. Innebörden i gällande regler är i huvudsak följande.

Riksbanken

Till envar fullmäktig i riksbanken utgår enligt § 16 mom. 5 bankoreglementet

ett årligt arvode av 10 500 kronor. Därutöver erhåller fullmäktiges

ordförande ett tilläggsarvode av 2 000 kronor för år och deputeraden, efter

fullmäktiges bestämmande, högst 10 000 kronor för år; deputeradens arvode

har av fullmäktige fastställts till sistnämnda belopp. Om, såsom förutsatts,

deputeraden fungerar som industristyrelsens ordförande, åtnjuter han i sådan

egenskap jämlikt § 17 mom. 2 fjärde stycket bankoreglementet särskilt

arvode med 3 500 kronor för år. Deputeradens arvode från riksbanken utgör

sålunda för närvarande (10 500 + 10 000 + 3 500 —) 24 000 kronor.

Vid bortovaro, som föranleder inkallande av suppleant, har fullmäktig

att avstå arvodet till suppleanten. Från denna regel gäller det undantaget,

att fullmäktiges ordförande och deputeraden äger att med bibehållet arvode

åtnjuta 45 dagars semester per år.

Suppleant för fullmäktig uppbär ett arvode av 1 800 kronor för år. Under

tid, då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig, äger han dock i stället åtnjuta

fullmäktigearvode, 10 500 kronor för år räknat (§ 16 mom. 6 bankoreglementet).

Den industrisakkunnige ledamoten av industristyrelsen må av fullmäktige

tillerkännas ett arvode av högst 3 000 kronor för år (§ 17 mom. 2 femte

stycket bankoreglementet); arvodet har av fullmäktige bestämts till sagda

belopp.

Vice riksbankschefen äger sedan gammalt att utöver sin lön enligt gällande

löneplan uppbära ett tilläggsarvode på högst samma belopp som fullmäktigearvodet.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Beträffande den tidigare utvecklingen av här avsedda arvodesbelopp må

blott nämnas, att fullmäktigearvodet utgjorde 4 000 kronor under åren

1874—1920, 8 000 kronor under åren 1921—1932, 7 000 kronor under åren

1933—1951 samt 8 500 kronor under åren 1952—1957.

Riksgäldskontoret

Till envar fullmäktig i riksgäldskontoret utgår enligt § 20 reglementet

för riksgäldskontoret ett årligt arvode av 6 000 kronor. Därutöver erhåller

fullmäktiges ordförande ett tilläggsarvode av 4 500 kronor för år och den

av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet ett tilläggsarvode

av 3 500 kronor för år.

Suppleant för fullmäktig uppbär enligt § 23 reglementet ett arvode av

500 kronor för år. Suppleant, som inkallas till deltagande i sammankomst,

äger dessutom åtnjuta dagtraktamente, som utgår för suppleant, bosatt i

Stockholm, med 34 kronor och för annan suppleant med 45 kronor för

varje inställelse.

Till riksgäldsdirektören utgår, alltsedan befattningen inrättades, utöver

lönen enligt gällande löneplan såsom tilläggsarvode ett belopp motsvarande

högst fullmäktigearvodets belopp.

Fullmäktigearvodet höjdes vid årsskiftet 1920/21 från 3 000 till 4 000 kronor,

vilket belopp bibehölls t. o. m. 1951. Under åren 1952—1957 utgjorde

det 5 000 kronor.

Riksdagsbiblioteket

Såväl ordföranden som vardera av de båda övriga ledamöterna i styrelsen

för riksdagsbiblioteket äger uppbära ett årligt arvode av 500 kronor. Suppleant

erhåller 25 kronor per sammanträdesdag.

Med hänsyn till att arvodena till banko- och riksgäldsfullmäktige m. fl.

nu varit oförändrade under nio år anser utskottet en höjning av dessa arvoden

vara motiverad. Under tiden sedan den 1 januari 1958, då de nu utgående

fullmäktigearvodena började tillämpas, har en väsentlig höjning

skett icke blott av statstjänstemännens löner utan också av arvodena till

styrelseledamöter i statliga bolag och i styrelser för statliga verk och institutioner.

Någon direkt jämförelse med andra organ finner utskottet icke

möjlig; de förslag till nya arvodesbelopp som utskottet nu framlägger är

sålunda grundade på en mera allmän bedömning. Då dessa belopp avses

gälla från och med den 1 januari 1967 har utskottet tagit viss hänsyn även

till den höjning av statstjänstemännens löner som kommer att ske från

detta datum. I fråga om den arbetsvolym som är förknippad med de här

aktuella uppdragen torde som allmänt omdöme kunna uttalas, att den

under senare ar företett ganska små variationer; dock bör observeras, att

riksgäldsfullmäktige från och med den 1 juli 1966 är befriade från de uppgifter

som sammanhängt med huvudmannaskapet för riksdagens ekonomibyrå

och som nu övertagits av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.

Det bör beaktas att det alternerande uppdraget att vara jourhavande ledamot

av riksbankens direktion pålägger bankofullmäktig en större arbetsbörda

än riksgäldsfullmäktig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr (>0 år 1966

3

Utskottet föreslår att arvodet till bankofullmäktig höjes från 10 500 till

15 000 kronor och arvodet till riksgäldsfullmäktig från 0 000 till 8 400 kronor.

Vice riksbankschefen samt riksgäldsdirektören bör alltjämt äga uppbära

ett tilläggsarvode motsvarande högst vederbörande fullmäktigearvode.

Bestämmelser rörande dessa tilläggsarvoden bar i samband med upphävandet

av avlöningsreglementet för riksdagens verk utfärdats av delegerade

för riksdagens verk; det torde nu få ankomma på styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor att ändra dessa bestämmelser.

Tilläggsarvodet till bankofullmäktiges ordförande torde böra höjas från

2 000 till 2 700 kronor och motsvarande arvode till riksgäldsfullmäktiges ordförande

från 4 500 till 6 300 kronor. För riksbankens del föreslår utskottet

vidare, att arvodet till deputeraden böjs från högst 10 000 kronor till högst

14 400 kronor, arvodet till industristyrelsens ordförande från 3 500 till 4 800

kronor och arvodet till den industrisakkunnige ledamoten i industristyrelsen

från högst 3 000 till högst 4 500 kronor. Tilläggsarvodet till den tredje ledamoten

i riksgäldsfullmäktiges arbetsutskott föreslås höjt från 3 500 till

4 800 kronor. Suppleant för bankofullmäktig får nu ett arvode av 1 800

kronor; detta belopp torde böra höjas till 2 400 kronor. I fråga om arvodet

till suppleant för riksgäldsfullmäktig finner utskottet en större höjning vara

motiverad. Det nuvarande beloppet, 500 kronor, föreslås sålunda höjt till

1 200 kronor. I gengäld bör, till skillnad från hittills, icke utgå särskilda

dagtraktamenten till sistnämnda suppleanter utöver vad som tillkommer

dem enligt allmänna resereglementet.

Vad gäller riksdagsbibliotekets styrelse, bör enligt utskottets mening en

mera betydande uppräkning av arvodena komma till stånd. Utskottet föreslår

att ledamot av biblioteksstyrelsen får ett arvode av 1 000 kronor per år

och ordföranden -— som hittills icke haft särskilt tilläggsarvode — 1 000

kronor därutöver.

De här nämnda förändringarna av arvoden etc. kommer till uttryck i

utskottets förslag till ändring av §§ 16 och 17 bankoreglementet, §§ 20 och

23 reglementet för riksgäldskontoret och § 4 reglementet för riksdagsbiblioteket.

I sammanhanget vill utskottet slutligen påpeka, att något förslag till höjning

av arvodena till ledamöter i styrelserna för riksbankens avdelningskontor

icke framlägges här. Det torde få ankomma på bankofullmäktige

att när så ter sig motiverat aktualisera frågan om en höjning av dessa

arvoden.

Övriga ändringar i bankoreglementet

Enligt § 7 bankoreglementet äger riksbanken att från de medel som

anvisats till riksbankens avbetalningslånefond bl. a. utlämna bostadsanskaffningslån

till anställningshavare vid riksdagens verk under motsvarande

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 saml. Nr 60

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

förutsättningar som gäller för innehavare av statlig anställning utanför riksdagens

område enligt kungl. kungörelsen 1960:522. Möjlighet att erhålla

sådant lån tillkommer huvudsakligen tjänsteman som i anledning av befordran

eller förflyttning får ändrad tjänstgöringsort. I samband med tillkomsten

av riksdagens förvaltningskontor har åtskilliga tjänster överförts

från riksdagens verk (riksgäldskontoret och riksdagsbiblioteket) till riksdagens

förvaltningskontor. Vidare tillkommer från och med den 1 januari

1967 ett antal fasta tjänster hos riksdagens kamrar och utskott. Med hänsyn

härtill bör möjlighet att erhålla bostadsanskaffningslån öppnas även

för anställningshavare hos riksdagen.

Den i § 16 förekommande hänvisningen till riksdagsordningen liar till

följd av en år 1965 genomförd ändring i riksdagsordningen blivit missvisande

och bör därför korrigeras.

I § 25 finns en föreskrift om bankofullmäktiges samarbete med riksgäldsfullmäktige

i fråga om åtgärder rörande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.

Punkten, som fått sin nuvarande lydelse i samband med tillkomsten

av riksdagens förvaltningskontor (KBoU 1966: 1), är såvitt den avser riksgäldstullmäktige

inaktuell och bör nu utgå. I samband därmed bör föregående

punkt omredigeras.

Den revision av de statliga löneplanerna som skett under år 1966 föranleder

ändring i § 33.

I den bestämmelse rörande ikraftträdandet som avslutar det år 1943 utfärdade,

med vidtagna ändringar ännu gällande bankoreglementet föreskrivs

att äldre oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden skall

jämte reglementet iakttagas, såvitt de icke strider mot där lämnade föreskrifter.

I det nya bankoreglemente, vilket i enlighet med vad utskottet nedan

föreslår nu bör utfärdas, bör någon motsvarande föreskrift icke ingå. I den

mån rättigheter skulle kunna göras gällande på grund av den nämnda föreskriften

kan så givetvis under eljest oförändrade förutsättningar ske även i

framtiden. Den till samma ikraftträdandebestämmelse fogade anvisningen

att fullmäktige bör föranstalta om utgivande av trycket utav vissa författningar

blir delvis överflödig, under förutsättning att riksdagen bifaller vad

bankoutskottet i sitt memorial nr 55 hemställt rörande Riksdagens författningssamling;

i övriga delar avser den åtgärder som riksbanken kan föranstalta

om utan reglementarisk föreskrift.

Övriga ändringar i reglementet för riksgäldskontoret

Beträffande de föreslagna ändringarna i §§ 3, 59 och 61 reglementet för

riksgäldskontoret hänvisas till vad som ovan sagts beträffande §§ 16, 25 och

33 i bankoreglementet i motsvarande avseenden. Även ändringar i § 9 föranleds

av löneplansrevisionen. Beträffande § 65 hänvisas till vad ovan sagts

om motsvarande föreskrift i bankoreglementet.

Det tillkommer inte längre riksgäldsfullmäktige att utse innehavare av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1066

5

vissa uppdrag hos Svenska skeppshypotekskassan och Svenska jordbrukskreditkassan.

Med anledning härav bör § 50 punkterna 4 och 5 utgå.

Övriga ändringar i reglementet för riksdagsbiblioteket

Utformningen av §§ 3 och 21 reglementet för riksdagsbiblioteket har skett

vid en tidpunkt då endast en tjänst såsom förste bibliotekarie fanns inrättad

vid biblioteket. För närvarande finns två sådana tjänster. I § 3 torde sista

stycket kunna utgå såsom överflödigt; i § 21 bör bestämmelsen om överbibliotekariens

ställföreträdare ändras. Uti de i § 9 införda kompetensbestämmelserna

—■ i stort sett svarande mot regler som beträffande universitetsbiblioteken

utfärdats av universitetskanslern — bör begränsningen till

vissa fakulteter i fråga om godtagbar licentiatexamen slopas.

Till det år 1957 utfärdade reglementet finns fogad en övergångsbestämmelse,

avseende vissa ordinarie tjänstemän som utnämnts å sina tjänster

före den 1 juli 1949. Då någon tjänsteman som berörs av övergångsbestämmelsen

icke längre finns, bör denna i samband med utfärdandet av nytt reglemente

utgå.

Utfärdande av nya reglementen

I samtliga här behandlade reglementen finns luckor i paragrafernas nummerföljd,

vilka uppstått i samband med reglementsändringar under de

senaste åren. Reglementena torde nu böra utfärdas på nytt med paragrafnumren

ändrade till löpande följd samt införas i Riksdagens författningssamling,

under förutsättning att denna kommer till stånd. Utskottet bifogar

såsom bilagor 4—6 reglementena i sålunda ändrade versioner. Vissa ytterligare

ändringar, främst avseende ordningen vid anförande av besvär, bör

enligt utskottets mening övervägas. Utskottet torde efter hörande av vederbörande

verk och personalorganisationer få återkomma med förslag härom.

Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

I. besluta om

A. ändring i bankoreglementet enligt bilaga 1;

B. ändring i reglementet för riksgäldskontoret enligt bilaga

2;

C. ändring i reglementet för riksdagsbiblioteket enligt

bilaga 3;

II. därefter fastställa

A. nytt bankoreglemente enligt bilaga 4;

B. nytt reglemente för riksgäldskontoret enligt bilaga 5;

C. nytt reglemente för riksdagsbiblioteket enligt bilaga 6;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

III. godkänna vad utskottet ovan anfört om tilläggsarvoden

till vice riksbankschefen och till riksgäldsdirektören.

Stockholm den 8 december 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

såvitt gäller förslag beträffande arvoden:

från första kammaren: herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson*, Rönnberg*, Lundberg* och Larfors;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Börjesson i Glömminge,

Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund*, Haglund

och Fridolfsson i Rödeby*;

såvitt gäller memorialet i övrigt:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Palm, Åkerlund och Larfors;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Börjesson i Glömminge,

Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Rask och Haglund.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

7

Bilaga 1

Förslag

till

ändring i bankoreglementet

§§ 7, 16, 17, 25 och 33 ändras enligt följande.

(Nuvarande lydelse)

§ 7.

(Föreslagen lydelse)

Mom. 1. Från de medel, som anvisats

till riksbankens avbetalningslånefond,

äger riksbanken driva utlåning

antingen mot säkerhet av borgen

såsom för egen skuld eller pant

av värdepapper eller mot statlig kreditgaranti

eller för beredande av

bostadsanskaffningslån till anställningshavare

vid riksdagens verk.

Mom. 2. Lån mot

Mom. 3. Lån med

Mom. 4. Bostadsanskaffningslån

må utlämnas till anställningshavare

vid riksdagens verk under motsvarande

förutsättningar som i 2 § kungörelsen

den 30 juni 1960 (nr 522) angående

bostadsanskaffningslån med

statlig garanti till anställningshavare

i statens tjänst m. m. angivits för beviljande

av i sagda kungörelse avsedda

lån.

Bostadanskaffningslån må---

Mom. 1. Från de medel, som anvisats

till riksbankens avbetalningslånefond,

äger riksbanken driva utlåning

antingen mot säkerhet av

borgen såsom för egen skuld eller

pant av värdepapper eller mot statlig

kreditgaranti eller för beredande

av bostadsanskaffningslån till

anställningshavare hos riksdagen

och dess verk.

20 000 kronor,

särskilt stadgas.

Mom. 4. Bostadsanskaffningslån

må utlämnas till anställningshavare

hos riksdagen och dess verk under

motsvarande förutsättningar som i

2 § kungörelsen den 30 juni 1960 (nr

522) angående bostadsanskaffningslån

med statlig garanti till anställningshavare

i statens tjänst m. m.

angivits för beviljande av i sagda

kungörelse avsedda lån.

---förutnämnda kungörelse.

§ 16.

Mom. 1. Fullmäktige utse---

Mom. 2. Vid förfall — ---—- —

Vid förfall för annan fullmäktig

inkallas, med iakttagande av stadgandena

i § 71 riksdagsordningen,

av riksdagen utsedd suppleant, om

styrelsen eljest ej är beslutför.

------av fullmäktige.

----förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig

inkallas, med iakttagande av stadgandena

i § 70 mom. 5 riksdagsordningen,

av riksdagen utsedd suppleant,

om styrelsen eljest ej är beslutför.

Suppleant må----------vikt förekommer.

Mom. 3. Därest vid----—■ —---fullmäktige bestämma.

Mom. 4. När fullmäktig---------såsom fullmäktig.

2*—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 60

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

(Nuvarande lydelse)

Mom. 5. Envar av fullmäktige äger

uppbära ett årligt arvode av 10 500

kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden

till fullmäktiges ordförande med

2 000 kronor för år och till deputeraden,

efter fullmäktiges bestämmande,

med högst 10 000 kronor för

år.

Är fullmäktig------ —- •—

Mom. 6. Av Konungen förordnad

eller av riksdagen vald suppleant

äger uppbära årligt arvode av 1 800

kronor.

Under tid, då suppleant tjänstgör

såsom fullmäktig, äger han i stället

åtnjuta arvode efter 10 500 kronor

för år räknat.

Mom. 7. Fullmäktige äger---

(Föreslagen lydelse)

Mom. 5. Envar av fullmäktige äger

uppbära ett årligt arvode av 15 000

kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden

till fullmäktiges ordförande med

2 700 kronor för år och till deputeraden,

efter fullmäktiges bestämmande,

med högst 14 400 kronor för år.

--som deputerad.

Mom. 6. Av Konungen förordnad

eller av riksdagen vald suppleant

äger uppbära ett årligt arvode av

2 400 kronor.

Under tid, då suppleant tjänstgör

såsom fullmäktig, äger han i stället

åtnjuta arvode efter 15 000 kronor

för år räknat.

------för riksbanken.

§

Mom. 1. Fullmäktige äga---

Mom. 2. Fullmäktige äga---

Ledamot av---------

Ärenden, som —----- —---

Till industristyrelsens ordförande

utgår särskilt arvode av 3 500 kronor

för år. Har deputeraden utsetts

till ordförande, skall i fråga om arvode

under ledighet gälla vad i § 16

mom. 5 sägs om det till honom som

deputerad utgående arvodet.

Annan styrelseledamot, vilken icke

är tjänsteman i riksbanken, må av

fullmäktige tillerkännas arvode av

högst 3 000 kronor för år. Till sådan

ledamot utgår därjämte vid resa i

riksbankens ärende resekostnadsersättning

och traktamente enligt vad

som gäller för bankdirektör.

Fullmäktige äga--- -----

Mom. 3. Till ledamöter----

17.

-------det yrkar.

------vara fullmäktig.

— — till fullmäktige.

--därtill utser.

Till industristyrelsens ordförande

utgår särskilt arvode av 4 800 kronor

för år. Har deputeraden utsetts till

ordförande, skall i fråga om arvode

under ledighet gälla vad i § 16 mom.

5 sägs om det till honom som deputerad

utgående arvodet.

Annan styrelseledamot, vilken icke

är tjänsteman i riksbanken, må av

fullmäktige tillerkännas arvode av

högst 4 500 kronor för år. Till sådan

ledamot utgår därjämte vid resa i

riksbankens ärende resekostnadsersättning

och traktamente enligt vad

som gäller för bankdirektör.

--- —-i riksbanken.

- —------för bankdirektör.

Mom. 1. Då fråga

Mom. 2. Vid de

Mom. 3. Åt de

Mom. 4. Gemensamt med fullmäktige

i riksgäldskontoret äga fullmäktige

i riksbanken dessutom:

a) att för framtida uppsikten och

vara närvarande,

vara tillstädes,

hans ställe.

Mom. 4. Gemensamt med fullmäktige

i riksgäldskontoret äga fullmäktige

i riksbanken dessutom att för

den framtida uppsikten och kontrol
-

§ 25.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

9

(Nuvarande lydelse)

kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

ntse och välja ej mindre

en person för att såsom ledamot

å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen

över nämnda kanal än ock ett ombud

att å samma verks vägnar deltaga i

revisionen av kanalens räkenskaper;

skolande valet till ledamot i direktionen

förnyas varje år och till ombud

i revisionerna före desammas början;

dock må förut härtill utsedda personer

kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande

riksbyggnaderna å Helgeandsholmen

utom riksdagshuset, i den

mån dessa frågor icke skola behandlas

av respektive fullmäktige.

(Föreslagen lydelse)

len över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja dels en person att

såsom ledamot å riksbankens och

riksgäldskontorets vägnar inträda i

direktionen över nämnda kanal, dels

ett ombud att å samma verks vägnar

deltaga i revisionen av kanalens

räkenskaper. Val av ledamot i direktionen

skall företagas varje år och

val av ombud i revisionerna före desammas

början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

§ 33.

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige;

tjänster med lönegradsbeteckningen

ABp eller Bp genom förordnande

för högst tre år i sänder.

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige;

tjänster med lönegradsbeteckningen

Bp eller Cp genom förordnande

för högst tre år i sänder.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1967, såvitt gäller § 7, § 16

mom. 5 och 6 samt § 17, och i övrigt omedelbart.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bilaga 2

Förslag

till

ändring i reglementet för riksgäldskontoret

§§ 3, 9, 20, 23, 57, 59 och 61 ändras enligt följande. § 65 utgår.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 3

Förvaltningen av riksgäldskonto- Förvaltningen av riksgäldskontoret,

dess medel och tillhörigheter är ret, dess medel och tillhörigheter är

av riksdagen uppdragen åt sju full- av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige,

vilka jämte suppleanter ut- mäktige, vilka jämte suppleanter utses

i den ordning, $$70 och 71 riks- ses i den ordning $ 70 riksdagsorddagsordningen

stadga. ningen stadgar.

Vid fullmäktiges--------ordföranden inträffar.

1. Fullmäktige utse

Till ersättare

Vid förfall----

Det åligger

Riksgäldsdirektören äger att bevilja

tjänstemännen semester eller

ledighet för sjukdom eller annat laga

förfall eller för enskilda angelägenheter,

i fråga om tjänstemän tillhörande

lönegraderna 19—27 å löneplan

A samt lönegrad 1 å löneplan

B under högst 14 dagar samt beträffande

övriga tjänstemän under högst

tre månader, ävensom meddela föreskrift

om tjänstens uppehållande,

beträffande tjänstemän i lönegraderna

19—27 å löneplan A samt

lönegrad 1 å löneplan B högst intill

fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst.

Personalfrågor av mera

principiell innebörd skola dock av

riksgäldsdirektören föredragas inför

fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar —--

Fullmäktige må —

2. Till ett----------

Riksgäldsdirektörens ersättare

--för riksgäldskontoret.

till ersättare.

tillfällig ersättare

löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att bevilja

tjänstemännen semester eller

ledighet för sjukdom eller annat laga

förfall eller för enskilda angelägenheter,

i fråga om tjänstemän i

lönegrad 19 eller högre på löneplan

A, lönegrad på löneplan B eller lönegrad

1 på löneplan C under högst

14 dagar samt beträffande övriga

tjänstemän under högst tre månader,

ävensom meddela föreskrift om

tjänstens uppehållande, beträffande

tjänstemän i nyss angivna lönegrader

högst intill fullmäktiges nästa

ordinarie sammankomst. Personalfrågor

av mera principiell innebörd

skola dock av riksgäldsdirektören

föredragas inför fullmäktige.

— avseende innehåller.

erforderliga underhandlingar.

■ och handläggning,

arbetsutskottets sammanträden.

§ 9

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets memorial nr 60 år 1966

11

(Nuvarande lydelse)

§

Såsom arvode åtnjuter eu var av

fullmäktige 6 000 kronor årligen.

Därjämte utgå särskilda arvoden

till fullmäktiges ordförande med

4 500 kronor för år och till den av

fullmäktige utsedde tredje ledamoten

av arbetsutskottet med 3 500

kronor för år.

§

Till suppleant för fullmäktig utgår

ett arvode av 500 kronor årligen.

Suppleant, vilken inkallas till deltagande

i sammankomst eller för

fullgörande av uppdrag för riksgäldskontorets

räkning, äger dessutom

åtnjuta dels resekostnadsersättning

enligt § 22, dels traktamente

för resa från hemorten eller ort,

där han vistas för offentligt uppdrag,

samt för återresa med tillhopa 30

kronor, dels ock dagtraktamente,

som utgår för suppleant, bosatt i

Stockholm, med 34 kronor och för

annan suppleant med 45 kronor för

varje inställelse.

Stadgandet i § 22, andra stycket,

skall även äga tillämpning å suppleant.

(Föreslagen lydelse)

20

Såsom arvode åtnjuter en var av

fullmäktige 8 400 kronor årligen.

Därjämte utgå särskilda arvoden till

fullmäktiges ordförande med 6 300

kronor för år och till den av fullmäktige

utsedde tredje ledamoten

av arbetsutskottet med 4 800 kronor

för år.

23

Till suppleant för fullmäktig utgår

ett arvode av 1 200 kronor årligen.

Vad som stadgas i § 22 skall även

äga tillämpning å suppleant.

§ 57

1. I styrelsen--------ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer------ -— hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola------— kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola i styrelsen

för Svenska skeppslujpotekskassan

utse dels en ledamot, som skall vara

vice ordförande, dels ock en suppleant,

som skall vara suppleant för

vice ordföranden. Fullmäktige skola

jämväl utse en revisor jämte suppleant

för deltagande i revisionen av

styrelsens förvaltning och kassans

räkenskaper.

5. Fullmäktige skola i styrelsen

för Svenska jordbrukskreditkassan

utse en ledamot och suppleant för

honom. Fullmäktige skola jämväl

nise en revisor och en suppleant för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

honom för deltagande i revisionen

av styrelsens förvaltning och kassans

räkenskaper.

6. Fullmäktige skola-----ordinarie bolagsstämma.

7. Fullmäktige äga---—--- — ordinarie bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga —-----ordinarie bolagsstämma.

9. Fullmäktige äga —-----ordinarie bolagsstämma.

10. Fullmäktige äga------ordinarie bolagsstämma.

§

1. Åt de ----------

2. Gemensamt med fullmäktige i

riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

dessutom

a) att för framtida uppsikten och

kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre

en person för att såsom ledamot

å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen

över nämnda kanal än ock ett ombud

att å samma verks vägnar deltaga

i revisionerna av kanalens räkenskaper;

skolande valet till ledamot

i direktionen förnyas varje år

och till ombud i revisionerna före

desammas början; dock må förut

hättill utsedda personer kunna återväljas;

samt

b) att vidtaga åtgärder i frågor

rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen

utom riksdagshuset, i

den mån dessa frågor icke skola behandlas

av respektive fullmäktige.

3. Vid fullmäktiges-----

59

— -—--rätt härutinnan.

2. Gemensamt med fullmäktige i

riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

dessutom att för den

framtida uppsikten och kontrollen

över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja dels en person att såsom

ledamot å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen

över nämnda kanal, dels

ett ombud att å samma verks vägnar

deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper. Val av ledamot

i direktionen skall företagas varje

år och val av ombud i revisionerna

föire desammas början; dock må

förut härtill utsedda personer kunna

återväljas.

per capita.

§

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret

tillsättas av fullmäktige; tjänst

med lönegradsbeteckningen Bp genom

förordnande för högst tre år

i sänder.

§

De föreskrifter, som äro intagna i

vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen,

skola fortfarande tjäna till efterrättelse

i de delar, vari samma

61

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret

tillsättas av fullmäktige; tjänst

med lönegradsbeteckningen Cp genom

förordnande för högst tre år

i sänder.

65

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets memorial nr 60 är 1966

13

föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda

eller eljest alltjämt äro tillämpliga.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1967, såvitt gäller §§ 20 och

23, och i övrigt omedelbart.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bilaga 3

Förslag

till

ändring i reglementet för riksdagsbiblioteket

§§ 3, 4, 9 och 21 ändras enligt följande.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 3.

Högsta ledningen dess styrelse.

Narmaste ledningen---------sina åligganden.

Forste bibliotekarien skall biträda

överbibliotekarien med ledning, övervakning

och kontroll av det dagliga

arbetet inom biblioteket.

§ 4.

Styrelsen består------

De senare---------

För var---------

Envar av styrelsens ledamöter äger

uppbära ett årligt arvode av 500 kronor.

Suppleant, som vid förfall för

ledamot eller eljest av särskilda skäl

inkallas till deltagande i sammanträde,

äger åtnjuta ersättning med 25

kronor för varje sammanträdesdag,

dock att det sammanlagda arvodet

under ett kvartal icke må överstiga

vad som utgår till ledamot under

samma tid.

§

Vid biblioteket-------

För anställning som amanuens vid

biblioteket erfordras:

a) att i avlagd studentexamen eller

fyllnadsprövning till sådan examen

hava erhållit vitsord om minst godkända

insikter i engelska, franska

och tyska språken;

b) att hava avlagt licentiatexamen

inom filosofisk eller juridisk fakultet;
-

---av riksdagen.

--avgångne återstått.

i suppleanter.

Arvode utgår till styrelsens ordförande

med 2 000 kronor för år och

till envar av styrelsens övriga ledamöter

med 1 000 kronor för år. Suppleant,

som vid förfall för ledamot

eller eljest av särskilda skäl inkallas

till deltagande i sammanträde, äger

åtnjuta ersättning med 50 kronor

för varje sammanträdesdag, dock att

det sammanlagda arvodet under ett

kvartal icke må överstiga vad som

utgår till ledamot under samma tid.

9.

--icke-ordinarie personal.

För anställning som amanuens vid

biblioteket erfordras:

a) att i avlagd studentexamen eller

fyllnadsprövning till sådan examen

hava erhållit vitsord om minst godkända

insikter i engelska, franska

och tyska språken;

b) att hava avlagt licentiatexamen;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

15

(Nuvarande lydelse)

c) att inom riksdagsbiblioteket

under en tid av minst tre månader

hava genomgått provtjänstgöring, anordnad

på sätt som av överbibliotekarien

bestämmes, och att under sådan

tjänstgöring hava ådagalagt

lämplighet för bibliotekstjänsten.

Då särskilda--------

Befrielse från------—

(Föreslagen lydelse)

c) alt inom riksdagsbiblioteket under

en tid av minst tre månader hava

genomgått provtjänstgöring, anordnad

på sätt som av överbibliotekarien

bestämmes, och att under sådan

tjänstgöring hava ådagalagt lämplighet

för bibliotekstjänsten.

--upptagna villkoren.

--vetenskapligt bibliotek.

§ 21.

1 mom. Då överbibliotekarien åtnjuter

semester eller när han eljest

under tid, som ej överskrider femton

dagar, är hindrad att tjänstgöra, företrädes

han, där ej styrelsen annorlunda

bestämmer, av förste bibliotekarien

eller vid förhinder för denne

av den i tjänstegraden äldste av de i

tjänst varande bibliotekarierna.

Erfordras eljest-------

2 mom. För ombesörjande---

1 mom. Då överbibliotekarien åtnjuter

semester eller när han eljest

är hindrad att tjänstgöra företrädes

han, där ej styrelsen annorlunda bestämmer,

av den förste bibliotekarie

som styrelsen därtill förordnat.

tjänstens uppehållande.

---bestrida göromålen.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1967, såvitt gäller § 4, och i

övrigt omedelbart.

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 60

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bilaga 4

Förslag

till

Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning (Bankoreglementet)

1 §

Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 stadgas, skola

för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter lända

till efterrättelse.

AVD. I.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen

2 §

1 mom. Å de sedlar, som riksbanken utgiver, anbringas genom tryck

namnteckningar av fullmäktig eller tjänsteman, två i förening.

2 mom. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor

inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

3 mom. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för

helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande

skäl och omständigheter.

3 §

Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg,

Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,

Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Nyköping, Umeå, Uppsala,

Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro, Östersund.

4 §

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång till

pris, som av fullmäktige bestämmes.

5 §

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen om

rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart

mynt.

6 §

Diskontering, lån eller kredit i checkräckning må ej utan fullmäktiges

medgivande beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande

rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för varje

kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas

lån utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr fiO år 1966

17

Dessutom må bankinrättningar, även om de icke tillhöra huvudkontorets

distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

7 §

1 mom. Från de medel, som anvisats till riksbankens avbetalningslånefond,

äger riksbanken driva utlåning antingen mot säkerhet av borgen såsom

för egen skuld eller pant av värdepapper eller mot statlig kreditgaranti eller

för beredande av bostadsanskaffningslån till anställningshavare hos riksdagen

och dess verk.

2 mom. Lån mot säkerhet av borgen eller pant av värdepapper utlämnas

med eller utan amorteringsskyldighet i enlighet med de grunder, som nedan

i detta mom. angivas.

Ränta erlägges var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skola återbetalas

genom erläggande var sjätte månad av minst en sextondedel av det ursprungliga

lånebeloppet.

Å avbetalningslån må, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden

icke överskrider åtta år, medgivas frihet från amortering under högst fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Lån må ej utlämnas å lägre belopp än 300 kronor och såsom låntagare må

icke någon häfta i skuld för högre belopp än 15 000 kronor, med rätt dock

för fullmäktige eller, efter fullmäktiges bemyndigande, den i 17 § 1 mom.

omförmälda direktionen att i särskilda fall medgiva att detta belopp höjes

till högst 20 000 kronor.

3 mom. Lån med statlig kreditgaranti må utlämnas enligt vad därom särskilt

stadgas.

i mom. Bostadsanskaffningslån må utlämnas till anställningshavare hos

riksdagen och dess verk under motsvarande förutsättningar som i 2 § kungörelsen

den 30 juni 1960 (nr 522) angående bostadsanskaffningslån med

statlig garanti till anställningshavare i statens tjänst m. m. angivits för beviljande

av i sagda kungörelse avsedda lån.

Bostadsanskaffningslån må ej utlämnas till högre belopp eller för längre

tid än som är medgivet för lån, vilka utlämnas med stöd av förutnämnda

kungörelse.

8 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

1 mom. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, dock att fullmäktig må erhålla lån och kredit

i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller

konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, dock att tjänsteman må erhålla dels vid huvudkontoret

avbetalningslån, varom i 7 § sägs, dels ock vid huvudkontoret

eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning

mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken,

konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller ock

obligationer, som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda

slag av obligationer.

2 mom. Styrelseledamot vid avdelningskontor äger att vid huvudkontoret

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

erhålla avbetalningslån, varom i 7 § sägs. I övrigt må lån eller kredit i checkräkning

beviljas sådan styrelseledamot endast mot pant, som prövas i och

or sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan styrelseledamot än

direktör ar acceptant, trassent eller endossent, må diskonteras i riksbanken

endast om vaxeln är grundad på verklig handelsaffär eller siste endossen
U,

ng1- MaJ:t oktroj erad bankinrättning eller fullmäktige lämnat

tillstånd till diskonteringen.

, n m°^'' Lån eller kredit 1 checkräkning må ej beviljas med borgen av

tullmaktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller

mot säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot

vid avdelningskontor och tjänsteman, vilka på sätt här ovan i 1 och 2

mom. sags må kunna beviljas avbetalningslån, äga dock teckna borgen för

dylika vid huvudkontoret utlämnade lån. Växel, å vilken fullmäktig eller

tjänstemän ar acceptant, trassent eller endossent, må ej diskonteras i riksbanken.

...4 “Jad 1 denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller ock suppleant

tor fullmäktig ävensom direktionsledamot, som ej är fullmäktig. För

suppleant för styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas om styrelseledamot.

ro o J

Angående bolag eller förening, vari person, som omförmäles i denna paragraf,

sasom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,

galler vad om sådan person stadgas.

9 §

Fullmäktig i riksbanken, suppleant för fullmäktig, ledamot av styrelse

vid avdelningskontor samt tjänsteman i riksbanken må icke såsom kommissionär

taga befattning med växeldiskontering eller med anskaffande av lån

eller annan kredit i riksbanken.

10 §

Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall

den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

11 §

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar

äga fullmäktige att bestämma med avseende å såväl penningställningen som

utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga fullmäktige

att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva befrielse

från sådan avgift.

12 §

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få

icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana av

dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

13 §

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,

som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma

förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bnnkoutskottets memorial nr 60 år 1066

19

AVD. II.

Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen

H §

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige

meddela erforderliga bestämmelser.

AVD. in.

Om styrelsen och förvaltningen ni. m.

A. Fullmäktige

15 §

1 mom. Fullmäktige utse inom sig riksbankschef samt inom eller utom

sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande

förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig en deputerad för tid till dess nästa

fullmäktigeval försiggått. Är deputeraden under längre tid förhindrad att

tjänstgöra, äga fullmäktige utse annan fullmäktig att under tiden vara deputerad.

Instruktion för deputeraden utfärdas av fullmäktige.

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av Konungen

förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig inkallas, med iakttagande av stadgandena

i 70 § 5 mom. riksdagsordningen, av riksdagen utsedd suppleant, om

styrelsen eljest ej är beslutför.

Suppleant må inkallas även i andra fall än ovan i detta mom. avses, om

ärende av vikt förekommer.

3 mom. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är

förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna annan av riksdagen

vald fullmäktig eller bankdirektör att uppehålla befattningen såsom

riksbankschef. Till här avsedd vikarie för riksbankschefen utgår ersättning

med belopp, som fullmäktige bestämma.

4 mom. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ lagen

för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall han genast

frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället inträda

såsom fullmäktig.

5 mom. Envar av fullmäktige äger uppbära ett årligt arvode av 15 000

kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 2 700

kronor för år och till deputeraden, efter fullmäktiges bestämmande, med

högst 14 400 kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva sin befattning av annan anledning än

uppdrag i riksbankens ärenden och inkallas till följd därav suppleant, skall

fullmäktigen avstå det arvode, som belöper på ledigheten. Fullmäktiges ordförande

och deputeraden äga dock att med bibehållet arvode åtnjuta semester

eller annan ledighet under en tid av 45 dagar årligen. Är deputeraden av

sjukdom förhindrad tjänstgöra, må han efter fullmäktiges bestämmande

under en tid av högst ett år uppbära halva fullmäktigarvodet samt två tredjedelar

av arvodet som deputerad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-0 Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

6 mom. Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant äger

uppbära ett årligt arvode av 2 400 kronor.

Under tid, då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig, äger han i stället åtnjuta

arvode efter 15 000 kronor för år räknat.

7 mom. Fullmäktige äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktigeuppdraget

eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten

eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag, samt för återresa

åtnjuta resekostnadsersättning och, med det undantag som i andra

stycket sägs, traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt bestämmelserna

i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes resa, utlandsresereglementet,

därvid fullmäktig skall hänföras till rese- och traktamentsklass

A.

För bevistande av sammanträde i Stockholm med fullmäktige, direktionen

eller industristyrelsen eller för annan förrättning eller annat uppdrag därstädes

för riksbankens räkning skall traktamente icke utgå till deputeraden,

och under tid, då riksdagen håller session, icke heller till annan fullmäktig!

som är ledamot av riksdagen.

Vad i detta mom. sägs skall äga tillämpning jämväl å suppleant, vilken inkallats

för deltagande i sammanträde som ovan avses eller eljest fullgör udddrag

för riksbanken.

16 §

1 mom. Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion att enligt fullmäktiges

bestammande förbereda ärenden, som skola handläggas av fullmäktige, tillse

utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över göromålen inom banken,

verkställa köp och försäljning av utländska valutor, pröva utlåningsärenden

samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt.

Direktionen skall bestå av riksbankschefen, vice riksbankschefen, deputeraden,

en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande fullmäktig)

samt den bankdirektör, till vars verksamhetsområde det ärende hör, som

föreligger till bedömande, fullmäktige obetaget föreskriva, att vid behandlingen

av visst ärende eller viss grupp av ärenden även annan bankdirektör

skall deltaga.

Fullmäktiges andra riksdagsval ledamöter än riksbankschefen och deputeraden

skola alternera såsom jourhavande fullmäktig enligt turordning,

som bestämmes av fullmäktige.

Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, skall

vara ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, när minst tre ledamöter,

bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktigen, äro närvarande.

Vid lika röstetal gäller den mening, som biträdes av ordföranden.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till

fullmäktige, om någon av de närvarande ledamöterna det yrkar.

2 mom. Fullmäktige äga uppdraga åt en styrelse (industristyrelsen), bestående

av en fullmäktig, ordförande, en bankdirektör samt en utom riksbanken

utsedd industrisakkunnig ledamot, att i enlighet med instruktion, som

av fullmäktige fastställes, i stället för direktionen handlägga ärenden, som

angå sedeltryckeriet och pappersbruket, samt utöva tillsyn över verksamheten

därstädes. För envar ledamot av industristyrelsen utse fullmäktige

en suppleant. Därvid skall iakttagas, att suppleanten för ordföranden skall

vara fullmäktig.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankoutskottets memorial nr C>0 år 1!)GC>

Ledamot av industristyrelsen ii^er påfordra, att ärende, som eljest må avgöras

av styrelsen, skall hänskjutas till fullmäktige.

Ärenden, som angå sedeltryckeriet och pappersbruket, skola inför ful - mäktige föredragas av industristyrelsens ordförande eller den han dartdl

utser.

Till industristyrelsens ordförande utgår särskilt arvode av 4 800 kronor

för år. Har deputeraden utsetts till ordförande, skall i fråga om arvode under

ledighet gälla vad i 16 § 5 mom. sägs om det till honom som deputerad

utgående arvodet. . , .

Annan styrelseledamot, vilken icke är tjänsteman i riksbanken, må av

fullmäktige tillerkännas arvode av högst 4 500 kronor for år. Till sådan

ledamot utgår därjämte vid resa i riksbankens ärende resekostnadsersättning

och traktamente enligt vad som gäller för bankdirektör.

Fullmäktige äga besluta angående ersättning till styrelsesuppleant, som ej

är tjänsteman i riksbanken. , . . ,

3 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen

skola fullmäktige utse vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant

för fullmäktig samt en bankdirektör. Fullmäktige skola därjämte utse suppleanter

för nämnda ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige torordna

en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice

ordförande. .. .. r. ,

Valutastyrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter aro narvarande. Vid

lika röstetal gäller den mening, som biträdes av ordföranden.

Fullmäktige hava att utfärda närmare bestämmelser för valutastyrelsens

verksamhet och må därvid föreskriva att ärenden av löpande eller expeditionell

natur eller eljest innebärande tillämpning av fastställda riktlinjer må

å styrelsens vägnar avgöras av ordföranden och bankdirektören i förening.

Har av fullmäktige utsedd ledamot eller suppleant, som deltagit i valutastyrelsens

beslut, enligt 6 a § tredje stycket valutalagen framställt yrkande

om att beslutet skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i

ärendet underrättas därom snarast möjligt och senast i samband med att

han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Ej må fullmäktig eller suppleant för fullmäktig deltaga i fullmäktiges

handläggning av ärende, varmed han i valutastyrelsen tagit befattning.

Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode

till ledamot med 3 000 kronor för år samt till suppleant med 60 kronor

för sammanträdesdag. Vid resa, som föranledes av uppdraget, ager ledamot

eller suppleant åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt vad

som gäller för bankdirektör.

17 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige

en gång varannan vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna

gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes-

dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras

av allenast fyra fullmäktige, därest tre av dem äro om beslutet ense.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola samtliga

närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid lika röstetal

är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig i protokollet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en eller annan

anledning vård hindrad att övervara något fullmäktiges beslut, får ei

pa sadan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som vidare

kunna uppstå i foljd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning

vartdl någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning ske och

skall i sadant fall aga rum, när yrkande härom framställes.

Vid fullmäktiges sammanträden böra vice riksbankschefen och Övriga

direktionsledamöter närvara. I ärende, vari direktionsledamot är föredragande,

är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna

icke överensstämmer med fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat

vid fullmäktiges sammankomst.

2 mom. Fullmäktig, direktionsledamot eller ledamot av industristyrelsen

eller av valutastyrelsen, så ock tjänsteman, som har att meddela beslut å

riksbankens vagnar, äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal melan

honom och riksbanken. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga

om avtal mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är

stadgat angående avtal skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång

eller annan talan mot honom eller tredje man.

3 mom. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma

sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av

tull mäktige i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid

verkställas per capita.

18 §

Fullmäktige åligger att låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens

kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltrycken

och pappersbruk ävensom att låta utföra erforderliga besiktningar av

riksbankens fastigheter och inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång årligen

skall inspekteras av fullmäktig, direktionsledamot eller annan, som fullmäktige

därtill utse.

19 §

Styrelse för avdelningskontor skall årligen till riksdagens bankoutskott

och riksdagens revisorer avgiva berättelser angående avdelningskontorets rörelse

i dess helhet. Berättelserna böra till fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet

senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna

senast den 1 september. Berättelserna skola av fullmäktige överlämnas till

bankoutskottet respektive revisorerna.

20 §

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande

av nksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad,

ma icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader

må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de därtill

erhållit medgivande av riksdagen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 är 1066

23

21 §

1 inom. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

l:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

2:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens

byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

3:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän.

2 mom. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom vid

utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att

efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets

förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens

medel, vilka fullmäktig finna lämpliga.

22 §

1 mom. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts

i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar tillgång

och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift å deras skuld

så ock eljest biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare

om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka något

av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan

skola alla frågor därom underställas bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning

av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och

styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

2 mom. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda fordringar

skola föras inom linjen i räkenskaperna.

23 §

Det ankommer på fullmäktige att ombesörja beredskapsplanläggning på

bank- och betalningsväsendets område. Fullmäktige skola i erforderlig utsträckning

samråda med överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

samt hålla denna myndighet underrättad om beredskapsplanläggningen.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom bankens

tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenskaper

må kunna, om så fordras, utan tidsutdräkt flyttas till annan såsom säker

ansedd ort.

24 §

1 mom. Då fråga om registrering av partibeteckning jämlikt lagen den 26

november 1920 (nr 796) om val till riksdagen skall avgöras av chefen för

inrikesdepartementet, skola tre av de av riksdagen valda fullmäktige vara

närvarande.

2 mom. Vid de tillfällen då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen

granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,

Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda fullmäktige

vara tillstädes.

3 mom. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget;

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,

riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet

eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till efterträdare

utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan

riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet

insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans

ställe.

4 mom. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige

i riksbanken dessutom att för den framtida uppsikten och kontrollen över

Göta kanals vidmakthållande utse och välja dels en person att såsom ledamot

å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över

nämnda kanal, dels ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen

av kanalens räkenskaper. Val av ledamot i direktionen skall företagas

varje år och val av ombud i revisionerna före desammas början; dock må

förut härtill utsedda personer kunna återväljas.

B. Avdelningskontorens styrelser

25 §

1 mom. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå, förutom av direktören

vid kontoret, av minst tre och högst fyra ledamöter.

Ordförande ävensom övriga styrelseledamöter jämte suppleanter för dem,

i den mån sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre år i

sänder, fullmäktige obetaget att, när de därtill finna anledning, entlediga

styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Till ordförande eller vice ordförande må direktören vid kontoret icke utses.

2 mom. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäles förhållandet skyndsamt

hos direktionen; och äger styrelsen, intill dess beslut i anledning därav

meddelats, förordna om göromålens uppehållande.

3 mom. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära arvode

för år med följande belopp, nämligen

vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande 2 500 kronor

och envar av övriga styrelseledamöter 2 000 kronor; samt

vid övriga kontor: styrelsens ordförande 2 000 kronor och envar av övriga

styrelseledamöter 1 500 kronor.

Styrelseledamot äger att för resa, som han för fullgörande av sitt uppdrag

eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten, åtnjuta resekostnadsersättning

och traktamente enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet,

därvid styrelseledamoten skall hänföras till rese- och traktamentsklass

B.

4 mom. Suppleant äger att för tid, under vilken han tjänstgör såsom styrelseledamot,

uppbära samma ersättning som enligt 3 mom. utgår till annan

ledamot av styrelsen än ordföranden.

26 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så

ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång det fordrar, dock minst en

gång i veckan. Styrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter äro tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga

meningar, gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

25

röstetal är ordförandens röst avgörande. Låneansökan må ej anses bifallen,

såvida ej minst tre ledamöter äro om beslutet ense.

2 mom. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal

mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga om avtal

mellan riksbanken och tredjeman, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat äge

motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamot

eller tredje man.

27 §

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till

efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank och

i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade föreskrifter.

Den löpande förvaltningen handhaves av direktören. Det åligger denne

att hava inseende över den vid kontoret anställda personalen, att ordna

göromålens handläggning inom kontoret, att utöva erforderlig kontroll samt

att föredraga låne- och andra ärenden, allt i överensstämmelse med av fullmäktige

eller direktionen meddelade föreskrifter.

C. Tjänstemännen

28 §

1 mom. Fullmäktige äga att fördela förefintliga ordinarie tjänster mellan

kontoren på sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finna

lämpligt.

2 mom. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige

låta med tillsättning därav anstå ävensom, därest fullmäktige anse

tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna om

tillsättande av sådan tjänst.

29 §

1 mom. Ordinarie tjänst i riksbanken må innehavas endast av den som

är svensk medborgare.

2 mom. I den mån så prövas erforderligt äga fullmäktige såsom kompetensvillkor

för viss anställning i riksbanken föreskriva att vederbörande

genomgått särskild utbildningskurs inom banken.

3 mom. För erhållande av ordinarie tjänst i någon av lönegraderna Ao 15—

26 fordras, att vederbörande avlagt studentexamen eller avgångsexamen från

liandelsgymnasium eller motsvarande bildningsanstalt.

4 mom. Om fullmäktige finna, att särskild formell eller reell kompetens

bör krävas för viss tjänst, äga fullmäktige besluta därom.

5 mom. I undantagsfall, då särskilda skäl föreligga, äga fullmäktige till

ledigbliven tjänst konstituera eller förordna sökande, som icke uppfyller de

för tjänsten fastställda formella kompetensvillkoren.

6 mom. För anställning i icke ordinarie tjänst äga fullmäktige bestämma

kompetensfordringarna i anslutning till vad som gäller för motsvarande

ordinarie tjänst.

30 §

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige; tjänster med lönegradsbeteckningen

Bp eller Cp genom förordnande för högst tre år i sänder.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

31 §

Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige eller, efter fullmäktiges

bemyndigande, av direktionen. Andra icke-ordinarie tjänstemän anställas

av direktionen.

32 §

Göromålen vid riksbankens kontor samt vid sedeltryckeriet och pappersbruket

skola handläggas i överensstämmelse med av fullmäktige fastställda

tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar samt med iakttagande

av de föreskrifter i övrigt, som meddelats av fullmäktige, direktionen

eller beträffande sedeltryckeriet och pappersbruket av industristyrelsen.

33 §

Över beslut av fullmäktige, vilka

grunda sig på statstjänstemannalagen eller bestämmelse som meddelats

med stöd av lagen eller

grunda sig på stadgandena i 28 och 29 §§ i detta reglemente eller

innefatta vägran att utlämna allmän handling,

må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen

anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden

därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller

uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet

blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton

dagar ingivas till fullmäktige.

Besvär, som inom behörig tid inkommit, skola så snart ske kan av fullmäktige

med utlåtande överlämnas till bankoutskottet.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1967.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

27

Bilaga 5

Förslag

till

Reglemente för riksgäldskontoret

Allmänna bestämmelser

1 §

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen

blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott

och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret

anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt

av rikets ständer eller riksdagen erhållit, så framt de ej utföras av riksdagens

förvaltningskontor.

2 §

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må ackord utan riksdagens

särskilda samtycke icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse

3 §

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av

riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka jämte suppleanter utses i den

ordning, § 70 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande

att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

4 §

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen

bestämd ordning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

5 §

Äro fullmäktige ej så fulltaliga, som för besluts fattande erfordras enligt

vad här nedan stadgas, äger ordföranden eller den honom företräder att

inkalla erforderligt antal suppleanter.

6 §

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning

förefaller, som tyst vara bör.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,

där han ej är fullmäktig.

7 §

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att

han jämlikt § 26 riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas,

skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda

i lians ställe.

Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning i fråga om skyldighet

för riksgäldsdirektören att frånträda befattningen såsom riksgäldsdirektör.

8 §

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna

uppdrag.

9 §

1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom sig

en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret.

Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller

förfall i övrigt för denne förordna fullmäktige en tjänsteman i verket, dock

att fullmäktige, om särskilda omständigheter så påkalla, må kunna utse en

fullmäktig till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige

utse en tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente

samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava

den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning

och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige

beslutade eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,

tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet

inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att bevilja tjänstemännen semester eller ledighet

för sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheter, i fråga

om tjänstemän i lönegrad 19 eller högre på löneplan A, lönegrad på löneplan

s. 29 Kontrollera mot PDF

liankoutskottcts memorial nr 60 år 1966

29

B eller lönegrad 1 på löneplan C under högst 14 dagar samt beträffande

övriga tjänstemän under högst tre månader, ävensom meddela föreskrift

om tjänstens uppehållande, beträffande tjänstemän i nyss angivna lönegrader

högst intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Personalfrågor

av mera principiell innebörd skola dock av riksgäldsdirektören föredragas

inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar beträffande vården av riksgäldskontorets värdepapper

det uppdrag tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören

samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder

utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas viktigare

ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom

riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.

10 §

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet

av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och

revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers

beslut.

11 §

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av riksdagens

revisorer begära råd och yttranden.

Fullmäktiges sammankomster

12 §

Fullmäktige sammanträda en gång varannan vecka eller oftare, om ärendenas

beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Vid varje sammankomst

skall protokoll föras.

13 §

Med undantag av de enligt 9 § åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden

böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

14 §

önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från huvudstaden,

bör han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med

uppgift om tiden för sin frånvaro.

15 §

Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives an
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

mält sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning hindrad

att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.

16 §

Vid sammankomsterna skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige,

därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande eller andra

ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas

eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och

äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig

att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig

från fullmäktiges beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom

riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.

17 §

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av

Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan alt av fullmäktige

därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

18 §

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra samtliga

närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest flera

skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande,

såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller

för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

Besvär över fullmäktiges beslut

19 §

Över fullmäktiges beslut i ärenden,

som grunda sig på statstjänstemannalagen eller bestämmelse som meddelats

med stöd av lagen eller

som eljest, utan att avse ingående eller tillämpning av kollektivavtal, röra

enskild person,

må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen

anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden

därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller

uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet

blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton

dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så

snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Arvoden och reseersättningar till fullmäktige m. m.

20 §

Såsom arvode åtnjuter envar av fullmäktige 8 400 kronor årligen. Därjämte

utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 6 300 kro
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr (JO år 1966

31

nor för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet

med 4 800 kronor för år.

21 §

Fullmäktig äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktiguppdraget

eller eljest för riksgäldskontorets räkning företager från hemorten

eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag, samt

för återresa åtnjuta resekostnadsersättning och, med det undantag som i

andra stycket sägs, traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt bestämmelserna

i allmänna resereglementct eller, när fråga är om utrikes resa,

utlandsresereglementet, därvid fullmäktig skall hänföras till rese- och traktamentsklass

A.

För bevistande av sammankomst i Stockholm med fullmäktige eller för

annan förrättning eller annat uppdrag därstädes för riksgäldskontorets

räkning skall under tid, då riksdagen håller session, traktamente icke utgå

till fullmäktig, som är ledamot av riksdagen.

22 §

Till suppleant för fullmäktig utgår ett arvode av 1 200 kronor årligen.

Vad som stadgas i 21 § skall även äga tillämpning å suppleant.

Riksgäldskontorets upplåning

23 §

Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för

nedan angivna ändamål:

för utbetalning av medel, som anvisats å kapitalbudgeten;

för tillhandahållande av de krediter, vilka statliga myndigheter på grund

av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i riksgäldskontoret;

för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Ivungl. Maj :ts beslut

påkallas; samt

för amortering och konvertering av statslån.

24 §

Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa

kreditinstituts förfogande såsom grundfond eller garantifond, jämlikt därom

utfärdade bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för infriande

av dessa instituts förbindelser och obligationerna i anledning därav hembjudas

riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån, är riksgäldskontoret

berättigat att genom upplåning anskaffa de medel, som erfordras

för inlösningen eller för tillhandahållande av beviljat lån.

25 §

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för

fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser,

som svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles

kan komma att ikläda sig.

26 §

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt

§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag m. fl., å andra sidan,

§ 6 i avtal den 27 maj 1960 med tilläggsöverenskommelse den 16 juni

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

1961 mellan staten, å ena, och Svenska Tobaks Aktiebolaget, å andra sidan,

eller

§ 11 i avtal den 29 december 1960 mellan staten, å ena, och Aktiebolaget

Vin- och spritcentralen, å andra sidan,

att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom

upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga

medlen.

27 §

Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola

bestridas av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel

icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på annat

sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång

till dessa utgifter.

28 §

Den upplåning, varom stadgas i 23—27 §§, skall äga rum mot obligationer

eller andra förbindelser med längre löptid; fullmäktige dock obetaget

att, därest sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest finnes

vara ändamålsenligt, upplåna medel mot skattkammarväxlar eller andra

förbindelser på kortare tid eller också genom begagnande av tillfälliga

krediter.

Beträffande riksgäldskontorets inlåning från vissa statsinstitutioner eller

av dem förvaltade fonder gäller vad därom är särskilt stadgat.

29 §

De obligationer, som utgivas av riksgäldskontoret vid upptagande av lån,

skola vara ouppsägbara från långivarnas sida men ställda att återbetalas

på viss förfallodag eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd

uppsägning eller ock medelst årliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan,

med rätt för fullmäktige att bestämma obligationernas valörer,

räntefot, uppsägningstid och försäljningskurs, ävensom att fastställa övriga

lånevillkor.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige, med

de inskränkningar, som föranledas av 28 § andra stycket, likaledes rätt att

fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl besluta om

övriga lånevillkor.

30 §

Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda

med fullmäktiges och riksgäldsdirektörens namnteckningar i facsimiletryck;

dock att beträffande premieobligationer, som icke löpa med ränta,

och sparobligationer antalet namnteckningar må efter fullmäktiges bestämmande

begränsas eller ock desamma helt uteslutas.

I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma

angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna

eller anbringas genom tryck.

31 §

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj :ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr (>0 år 1966

33

fallas, med anhållan, att Kungl. Maj :t täcktes å del nya lånet meddela sin

garanti.

32 §

Fullmäktige äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa

till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller

skuldförbindelser i annan form intill erforderligt belopp i utländskt mynt

med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med

fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande

skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag, inlösen m. m.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser

33 §

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser

skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i

vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar

hos enskilda eller hos Kungl. Maj :t och kronan skola nu eller framdeles

göras gällande.

Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av

obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna

lån, ävensom utbetalning av vinster å av riksgäldskontoret utgivna premieobligationslån,

oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.

34 §

Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

medgiva direkt inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer

och räntekuponger, ehuru desamma enligt obligationernas lydelse och

stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias.

För detta ändamål må fullmäktige träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

Statsskuldboken

35 §

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer kan genom obligationernas

inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken

införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken kan, i den utsträckning

fullmäktige medgiva, även äga rum mot kontant inbetalning, varvid

sökanden antecknas såsom ägare av obligationer till motsvarande belopp.

Fullmäktige äga utfärda bestämmelser rörande statsskuldbokens anordning

samt villkoren för dess begagnande.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder

36 §

Riksgäldskontoret har att förvalta de under dess förvaltning ställda kapitalfonderna

i enlighet med de föreskrifter, som meddelas av riksdagen

eller av Kungl. Maj :t med riksdagens medgivande.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel

37 §

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke

behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riks
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

banken eller å postgirokonto eller på högst två månader utlånas till postbanken,

affärsbankerna eller allmänna pensionsfonden eller placeras i lätt

förytterliga valutor.

38 §

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderligt,

äger riksgäldskontoret att på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

bestämmas, av riksrevisionsverket mottaga sådana behållningar till

förvaltning.

39 §

1 händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande

av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Maj :t

på riksrevisionsverkets anmälan prövat behovet för dess fyllande, tillhandahålla

riksrevisionsverket det belopp Kungl. Maj :t för sådant ändamål finner

gott bestämma; dock med skyldighet för riksrevisionsverket att, så snart

statsverkets tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna in. m.

40 §

På statsverkets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda

till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

räntor å lån från av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder; samt

uppbördsmedel å anslagen under titlarna Riksdagen och dess verk m. m.

och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt å sådana anslag

under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av

riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder.

41 §

På riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda

till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

valutan för upptagna statslån;

kapitalmedel, vilka återlevererats till riksgäldskontoret från kapitalfonder,

i den mån de icke skola tagas till uppbörd å anslag till avskrivning av

nya kapitalinvesteringar;

medel, vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till

riksgäldskontoret.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat må däri angivna medel

jämlikt 37 § insättas å postgirokonto eller på högst två månader utlånas till

postbanken, affärsbankerna eller allmänna pensionsfonden eller placeras i

lätt förytterliga valutor.

42 §

Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster,

som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt

gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

35

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna

43 §

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på

driftbudgeten under titlarna Riksdagen och dess verk in. m., Riksgäldsfonden

och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt sådana

anslag under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av

riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder, ävensom sådana övriga anslag

å driftbudgeten, vilka enligt särskilda beslut av riksdagen skola utgå från

riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i mån av behov genom

uttag från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

44 §

Riksgäldskontoret har att enligt Kungl. Maj :ts disposition och med iakttagande

av de av riksdagen meddelade föreskrifter utbetala de medel, som

anvisas på kapitalbudgeten.

Huvudbok och medelsredovisning

45 §

över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken

skall snarast möjligt efter budgetårets utgång avslutas och behörigen

granskas.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksrevisionsverket

till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i

nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

46 §

Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning

för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok,

innefattande bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet

under det näst föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för

ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag

47 §

Fullmäktige åligger att sörja för att erforderlig revision och kontroll

inom riksgäldskontoret utövas i fråga om kontorets medels- och värdeförvaltning.

48 §

Vid varje riksdags början skola fullmäktige till riksdagen avgiva och

till bankoutskottet avlämna berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till

sistförflutna riksdag avgavs.

49 §

Fullmäktige skola till riksdagens revisorer senast den 15 september varje

år avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

50 §

1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Därjämte utses av fullmäktige

en suppleant för den av fullmäktige utsedda ledamoten. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer

ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna

ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga

rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande,

dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även

utse en revisor jämte suppleant för deltagande i den årliga revisionen av

styrelsens förvaltning och av hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan utse

dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant

för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl utse en revisor och en

suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens förvaltning

och kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola årligen utse en revisor och en suppleant att deltaga

i revisionen av Strömsholms nya kanalbolag från den ordinarie bolagsstämman

under löpande år till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

5. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter

att deltaga i revisionen av Svenska Tobaks Aktiebolaget för tiden från

ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie

bolagsstämma.

6. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter

att deltaga i revisionen av Aktiebolaget Vin- och spritcentralen för

tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med

nästa ordinarie bolagsstämma.

7. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter

att deltaga i revisionen av Sveriges centrala restaurangaktiebolag för

tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och

med nästa ordinarie bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter

att deltaga i revisionen av Nya systemaktiebolaget för tiden från den

ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie

bolagsstämma.

51 §

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen

granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen

i hans ställe förordnat, eller då frågan om registrering av partibeteckningar

enligt 54 § lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen

avgöras av chefen för inrikesdepartementet, skola tre bland fullmäktige

vara tillstädes.

52 §

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande

av riksdagsort, då, i avseende till de i nämnda paragraf omförmälda

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

37

hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannens eller militieombudsmannens

ställföreträdare skulle avsäga sig det erhållna förtroendet

eller han övertagit ombudsmansämbetet eller hans befattning eljest

bliver ledig samt val av ställföreträdare erfordras under tid, då riksdagssession

ej pågår, utöva riksdagens rätt härutinnan.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

dessutom att för den framtida uppsikten och kontrollen över Göta

kanals vidmakthållande utse och välja dels en person att såsom ledamot å

riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda

kanal, dels ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna

av kanalens räkenskaper. Val av ledamot i direktionen skall företagas varje

år och val av ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut

härtill utsedda personer kunna återväljas.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma

sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas

per capita.

Återbesättande av lediga tjänster

53 §

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret tillsättas av fullmäktige; tjänst

med lönegradsbeteckningen Cp genom förordnande för högst tre år i sänder.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1967.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bilaga 6

Förslag

till

Reglemente för riksdagsbiblioteket

Allmänna bestämmelser

1 §

Riksdagsbiblioteket omfattar de samlingar av böcker, kartor och arkivalier

m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock i riksdagens

och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten

avsedda lägenheter.

2 §

Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och

verk, kyrkomötet, Kungl. Maj :ts kansli och de centrala ämbetsverken samt

av Kungl. Maj :t förordnade eller jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillsatta kommittéer.

Biblioteket skall därjämte, i den mån de i första stycket avsedda uppgifterna

icke därigenom åsidosättas, betjäna dem, som bedriva forskning

eller allvarliga studier.

3 §

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.

Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid detsamma

tillkommer dess överbibliotekarie. Denne skall tillse att personalen

med nit och noggrannhet fullgör sina åligganden.

4 §

Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:

en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av Kungl.

Maj :t bestämmes, samt

två ledamöter, utsedda av riksdagen.

De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra kammarens

ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän, vilka

hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute, väljes ny

ledamot för den tid, som för den avgångne återstått.

För var och en av styrelsens tre ledamöter utses en suppleant; och skall

vad i första och andra styckena är stadgat om utseende av ledamöter äga

motsvarande tillämpning vid utseende av suppleanter.

Arvode utgår till styrelsens ordförande med 2 000 kronor för år och till

envar av styrelsens övriga ledamöter med 1 000 kronor för år. Suppleant,

som vid förfall för ledamot eller eljest av särskilda skäl inkallas till deltagande

i sammanträde, äger åtnjuta ersättning med 50 kronor för varje

sammanträdesdag, dock att det sammanlagda arvodet under ett kvartal

icke må överstiga vad som utgår till ledamot under samma tid.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

39

5 §

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres av överbibliotekarien protokoll, vars

riktighet granskas och bestyrkes på sätt, som styrelsen finner lämpligt.

1 bibliotekets ärenden är överbibliotekarien föredragande inför styrelsen,

och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i dess beslut. Är han

från beslutet skiljaktig, åligger honom att till protokollet anteckna sin

avvikande mening.

Vid riksdagens början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna till

riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.

6 §

Riksdagsbiblioteket skall med uppmärksamhet följa förhållandena inom

biblioteksväsendet såväl inom landet som, såvitt möjligt, i övriga nordiska

länder och annorstädes i utlandet. Biblioteket skall eftersträva samverkan

med övriga vetenskapliga bibliotek inom landet.

7 §

Styrelsen äger uppdraga åt överbibliotekarien eller annan tjänsteman

vid biblioteket att företaga de tjänsteresor, som styrelsen finner påkallade

av bibliotekets ämbetsförvaltning, i den mån medel för ändamålet finnas

tillgängliga.

8 §

De allmänna bestämmelser, som erfordras rörande arbetet inom biblioteket

utöver innehållet i detta reglemente, meddelas av styrelsen i arbetsordning.

Därjämte äger styrelsen utfärda särskilda föreskrifter för personalen.

Envar tjänsteman har att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser

och föreskrifter, som sålunda meddelats, samt att utan avseende på stadgad

arbetsfördelning lämna det biträde, som påkallas av vederbörande förman.

9 §

Vid biblioteket äro anställda ordinarie tjänstemän i enlighet med vad

gällande stat angiver samt, i mån av behov, icke-ordinarie personal.

För anställning som amanuens vid biblioteket erfordras:

a) att i avlagd studentexamen eller fyllnadsprövning till sådan examen

hava erhållit vitsord om minst godkända insikter i engelska, franska och

tyska språken;

b) att hava avlagt licentiatexamen;

c) att inom riksdagsbiblioteket under en tid av minst tre månader hava

genomgått provtjänstgöring, anordnad på sätt som av överbibliotekarien

bestämmes, och att under sådan tjänstgöring hava ådagalagt lämplighet

för bibliotekstjänsten.

Då särskilda skäl föreligga må styrelsen medgiva undantag från de i

andra stycket under a) och b) upptagna villkoren.

Befrielse från provtjänstgöring, helt eller delvis, kan av styrelsen medgivas

den som erhållit intyg om godkänd provtjänstgöring vid annat större,

vetenskapligt bibliotek.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Bibliotekets samlingar och öppethållande

10 §

Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta sådana arbeten i rätts- och

samhällsvetenskap, av vilka de i 2 § avsedda organen äro i behov för utövandet

av sin verksamhet. Särskilt bör tillses att bibliotekets samlingar av

svenska riksdagshandlingar, lagar och författningar samt svenska och utländska

kommittébetänkanden erhålla största möjliga fullständighet.

Biblioteket bör dessutom verka som ett specialbibliotek inom litteraturområdena

statskunskap och juridik.

11 §

Inköp beslutas av överbibliotekarien. Vid avgörandet av fråga om inköp

skall beaktas, huruvida till inköp föreslaget, mera dyrbart arbete ingår i

annat i huvudstaden beläget, offentligt bibliotek, och därest så är fallet,

huruvida behov av arbetets förvärvande likväl kan anses föreligga.

För samlingarnas förkovran skall överbibliotekarien verka för utbyte av

tryck i erforderlig omfattning med in- och utländska bibliotek och institutioner.

Rörande utgallring från biblioteket av sådan litteratur, som finnes icke

böra ingå i bibliotekets samlingar, beslutar styrelsen eller, då fråga endast

är om obehövliga dupletter, överbibliotekarien.

12 §

över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga kataloger

på sätt styrelsen bestämmer.

Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på tid och

sätt, som styrelsen prövar lämpligt.

13 §

Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av bibliotekets

samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så, att den efter viss

tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.

14 §

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler i

riksdagshuset, hållas tillgängliga under tider, som bestämmas av styrelsen

med iakttagande av att samlingarna städse skola vara tillgängliga under pågående

plenum.

På grund av rengöring kan biblioteket eller del därav för erforderlig tid

hållas stängt.

15 §

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och kamrarnas

kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda lägenheter,

äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte samt statsrevisorer

ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision anställda tjänstemän,

då nämnda lokaler av dem begagnas. Enahanda rättighet må efter

därom hos överbibliotekarien gjord framställning lämnas kommitté, åt vilken

lokal i riksdagens hus blivit till begagnande mellan riksdagarna upplåten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr (>0 år 1966

41

Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande mottager

under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker och arkivalier.

16 §

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse av

därtill enligt 2 § berättigade. Härvid skall iakttagas att, om ledamot av riksdagen

rekvirerar bok, som redan är utlånad till annan, biblioteket äger återkräva

arbetet, oaktat lånetiden icke är tilländalupen. Vad nu sagts skall

äga motsvarande tillämpning, om någon, som är tjänsteman hos riksdagen

eller något riksdagens verk eller som representerar kyrkomötet, Kungl.

Maj :ts kansli, centralt ämbetsverk eller kommitté, rekvirerar bok, som är

utlånad till personal eller institution, vilken icke tillhör någon av de nu

nämnda kategorierna.

17 §

Närmare bestämmelser för bibliotekets begagnande enligt här fastställda

grunder utfärdas av styrelsen.

T jänstetillsättning

18 §

Tjänstemän vid riksdagsbiblioteket tillsättas eller antagas av styrelsen.

Tjänsten som överbibliotekarie skall liksom annan tjänst, om vilken så

är stadgat, innan den tillsättes kungöras ledig till ansökan.

Semester och annan ledighet; vikariat

19 §

Överbibliotekarien äger själv bestämma tid, till vilken hans semester skall

förläggas, så ock annan ledighet för sig under högst femton dagar för år.

20 §

1 mom. Fördelningen av semester mellan personalen uppgöres och bestämmes

av överbibliotekarien.

2 mom. För sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande må överbibliotekarien kunna bevilja tjänsteman tjänstledighet

under högst fyrtiofem dagar för år. Fråga om tjänstledighet för annat

ändamål eller under längre tid avgöres av styrelsen.

21 §

1 mom. Då överbibliotekarien åtnjuter semester eller när han eljest är

hindrad att tjänstgöra företrädes han, där ej styrelsen annorlunda bestämmer,

av den förste bibliotekarie som styrelsen därtill förordnat.

Erfordras eljest vikarie för tjänsteman eller är tjänst ledig, förordnar

styrelsen lämplig person att uppehålla tjänsten; dock skall, där ledighet

beviljats av överbibliotekarien, på honom ankomma att bestämma om tjänstens

uppehållande.

2 mom. För ombesörjande av viss uppgift eller viss grupp av uppgifter

inom biblioteket eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten

äger styrelsen befria tjänsteman under viss tid helt eller delvis från övriga

honom åliggande tjänstegöromål; i sådant fall skall styrelsen förordna annan

att uppehålla tjänsten eller bestrida göromålen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 60 år 1966

Besvär

22 §

över styrelsens beslut som grunda sig på statstj änstemannalagen eller

bestämmelse som meddelats med stöd av lagen eller som innefatta vägran

att utlämna allmän handling, må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas

hos styrelsen inom fjorton dagar från den dag, då klaganden därav

bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller uppehållande

av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet blivit

justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton

dagar ingivas till styrelsen, som har att, jämte utlåtande däröver, så snart

ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1967.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:403 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående ordinariesättning av en tjänst vid kontoret. a1 i texten
  2. Rskr. 1966:404 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående ordinariesättning av en tjänst vid kontoret. a1 i texten
  3. Rskr. 1966:405 Skrivelse till styrelsen för riksdagsbiblioteket angående cmdringar i reglementet för riksdagsbiblioteket. a1 i texten