Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets stgrelse och förvaltning.

1966-02-22 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1966:8, Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets stgrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1966

1

Nr 8

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och

riksgäldskontorets stgrelse och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd

och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avser metalliska kassans upprätthållande

samt myntväxlingens fortgång och bestånd.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll samt direktionens och

industristyrelsens protokoll ävensom protokoll från gemensamt sammanträde

med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, samtliga protokoll

för tiden från och med den 10 januari 1965, intill vilken dag ansvarsfrihet

beviljats för fullmäktiges i protokollen antecknade beslut och åtgärder,

och till början av innevarande års riksdag, dels den av riksdagens

revisorer avgivna berättelsen om verkställd granskning av riksbankens

tillstånd och förvaltning under år 1964, dels ock fullmäktiges med utskottets

memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1965, ävensom de redogörelser

som av styrelserna för riksbankens avdelningskontor lämnats i

avseende å dessa kontors förvaltning under samma år. Vid granskningen

har för utskottet varit tillgänglig jämväl en särskild redogörelse för verksamheten

vid riksbankens sedeltryckeri under år 1965.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivning, in- och utlåningsrörelse

ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

samt vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri tilllåter

sig utskottet att för en närmare kännedom om hithörande förhållanden

hänvisa till de redogörelser som lämnats i ovan angivna berättelser av

riksdagens revisorer och fullmäktige i riksbanken.

På sin utlånings- och övriga rörelse under år 1965 har riksbanken erhållit

en nettovinst av 208 334 928 kronor och 33 öre.

I avseende härpå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande

riksbankens vinst- och förlusträkning, som förekommer i fullmäktiges

nyssnämnda, av utskottet med memorial nr 1 till riksdagen överlämnade

berättelse.

För den granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning som

åligger innevarande års riksdags bankoutskott har utskottet tagit del av

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. S samt. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1966

dels de allmänna och särskilda protokoll, som blivit förda hos fullmäktige

i riksgäldskontoret från och med den 10 januari 1965, intill vilken dag ansvarsfrihet

tillerkänts fullmäktige för deras i protokollen antecknade beslut

och åtgärder, till och med den 9 januari 1966, dels den av riksdagens

revisorer avgivna berättelsen om granskning av riksgäldskontorets tillstånd

och förvaltning för tiden 1 juli 1964—30 juni 1965, dels ock fullmäktiges

med utskottets memorial nr 2 överlämnade, till 1966 års riksdag avgivna

berättelse.

Sedan utskottet numera fullgjort sitt granskningsuppdrag får utskottet

avgiva berättelse över den verkställda granskningen.

1 :o) Penning- och valutapolitiken. Tillväxttakten i den svenska ekonomin

var år 1965 inte oväsentligt lägre än 1964. Bruttonationalprodukten beräknas

preliminärt ha ökat med 3,5 procent jämfört med inte mindre än

drygt 7 procent under 1964, vilket är det största ökningstal som uppnåtts i

Sverige under efterkrigstiden. Vid en bedömning av dessa förändringstal

bör emellertid noteras att den preliminära beräkningen för 1965 kan komma

att visa sig vara en underskattning av den faktiska ökningen. Redan

vid ingången av 1965 kunde konstateras att förutsättningarna för produktionsökningen

för detta år var betydligt mindre gynnsamma än de varit

för 1964. Utvecklingen under år 1964 betingades i viss mån av tillfälliga

faktorer, bl. a. gynnsamma väderleksförhållanden och vissa outnyttjade

kapacitetsreserver vid ingången av året. Under 1965 arbetade däremot

den svenska ekonomin under ett efterfrågetryck som medförde störningar

i produktionsprocessen med ett på vissa håll tillfälligt försämrat produktivitetsläge

som följd.

Den ekonomiska aktiviteten i OECD-länderna Visar en utvecklingsbild

som är likartad med den svenska, d. v. s. en fortsatt högkonjunktur men

med en jämfört med 1964 dämpad tillväxttakt. Skillnaderna i tillväxttakt i

olika länder är emellertid betydande. I Västtyskland, Nederländerna samt

de mindre EFTA-staterna ökade den totala produktionen med 4 procent

eller mer, medan i övriga EEC-stater och Storbritannien den ekonomiska

expansionen begränsade sig till 2 å 3 procent. Den lägre expansionstakten i

dessa länder framstår framför allt som ett resultat av stabiliseringspolitiska

åtgärder i syfte att motverka tendenser till prisstegringar och kostnadsstegringar

och i vissa fall av åtgärder för att återställa utrikeshandelsbalansen.

I Förenta staterna fortsatte den ekonomiska tillväxten i oförminskad

takt, uppburen framför allt av en stark ökning i efterfrågan för

investering och privat konsumtion, vilken ökning i sin tur betingades

av en expansiv finanspolitik.

Det mest iögonenfallande draget i den svenska ekonomiska utvecklingen

under 1965 var att utrikeshandelsbalansen rubbades. Importen mätt i

fasta priser steg i ungefär samma takt som under 1964, men exportens till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bnnkoutskottets utlåtande nr 8 år W6(>

3

växttakt avtog kraftigt eller från ca It procent 1964 till drygt 3 procent

1965. Bortsett från 1958 är detta det lägsta ökningstal som noterats för den

svenska exportutvecklingen under efterkrigstiden. Till viss del betingades

uppbromsningen i exportutvecklingen av att den ekonomiska tillväxttakten

i avnämarländerna var lägre än tidigare. Detta torde åtminstone delvis

förklara den svaga exportutvecklingen för sådana varor som pappersmassa,

trävaror och i viss mån malm. En ytterligare orsak till att exportens ökningstakt

avtog under 1965 torde emellertid vara del alltför höga interna

efterf rågetrycket.

Bruttoinvesteringarna fortsatte att öka i en endast obetydligt lägre takt

än 1964 eller med drygt 5 procent jämfört med knappt 6 procent under

1964. Inom investeringssektorn skedde emellertid förskjutningar, som i

fråga om tillväxttakt innebar en minskning för byggnadsinvesteringarna

och en ökning för maskininvesteringarna. Dessa förskjutningar, som var

förutsedda och utgjorde ett av målen för den ekonomiska politiken, kunde

uppnås främst genom en dämpning av investeringsökningen i bostadsbyggandet

och en minskning av handelns investeringar i byggnader och anläggningar.

Den fortsatta totala investeringsexpansionen uppbars framfor

allt av den egentliga industrins investeringar, som under senare år förändrats

endast obetydligt och som under 1964 t. o. m. visat en nedgång.

Den mest betydande ökningen noteras för den egentliga industrins maskininvesteringar,

men också dess investeringar i byggnader och anläggningar

visar en uppgång. Kommunernas totala investeringar fortsatte att öka i

ungefär samma snabba takt som 1964, medan den statliga investeringsaktiviteten

avtog inte oväsentligt.

Lagerinvesteringarna ökade ytterligare med 600 milj. kr. En väsentlig

del därav representerades av ofrivilliga lagerökningar inom massaindustrin

till följd av visst köpmotstånd i avnämarländerna.

Den privata konsumtionens volym fortsatte alt öka trendmässigt eller

med ca 4 procent. Med tanke på att hushållens disponibla inkomster kan

beräknas ha stigit med endast 2 procent ter sig denna konsumtionsökning

anmärkningsvärd och bör innebära att hushållens sparkvot minskat. Väsentligen

torde den höga konsumtionsnivån vara en eftersläpande effekt

av inkomst- och sparandeutvecklingen 1964. Hushållens disponibla inkomster

steg från 1963 till 1964 med ca 6 procent, samtidigt som sparkvoten var

relativt hög. En uppbyggnad av likvida medel under 1964 torde sålunda ha

skett och utgjort en förutsättning för konsumtionsutvecklingen under det

nu gångna året.

Det interna efterfrågetrycket ledde till en fortsatt uppgång i importen i

ungefär samma takt som 1964, medan exporten ökade betydligt mindre. 1

förening med en mindre försämring av övriga löpande betalningar ledde utrikeshandelns

utveckling till ett underskott på ca 1 400 milj. kr. i bytesbalansen,

som under de närmast föregående åren i stort sett befunnit sig i

lf Bi lian t/ till riksdagens protokoll 1066. S samt. AV S

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bnnkoutskottets utlåtande nr 8 år 1966

jämvikt. Trots det betydande underskottet i bytesbalansen uppkom inte någon

minskning i valutareserven, delvis beroende på en ökning av det statistiskt

redovisade kapitalinflödet. Den s. k. restposten, vars utveckling

främst torde återspegla förskjutningar i den kortfristiga kreditgivningen

till svenska företag, var också 1965 av mycket betyrdande storlek.

Bortsett från prishöjningseffekten av den allmänna varuskattens höjning

1965 var prisuppgången under loppet av detta år 3,5 procent mot 4,5

procent under loppet av 1964. Av stegringen under 1965 hänförde sig ca

hälften till ökade lönekostnader och ytterligare ca en halv procentenhet till

höjda hyror.

Lönerna per arbetstimme kan beräknas ha ökat med 8,5 procent från

1964 till 1965 i genomsnitt för alla löntagare. Löneglidningens andel härav

kan uppskattas till ca 3,5 procentenheter. Då prisstegringen var drygt 5

procent kan reallönerna uppskattas ha stigit med drygt 3 procent. Företagens

lönekostnader för industriarbetare uppskattas ha stigit med 11 procent,

varav 9,5 procentenheter avsåg lönehöjningar och återstoden sociala

kostnader av olika slag.

Den ekonomiska politiken åtstramades ytterligare under 1965, varvid såväl

finanspolitiska som kreditpolitiska åtgärder vidtogs i kombination

med vissa direkta ingripanden. Finanspolitiken skärptes vid mitten av

året genom höjningen av den allmänna varuskatten från 6,4 procent till 10

procent. Genom att näringslivets investeringsutgifter för maskininvesteringar

undantogs från skattehöjningen fick denna karaktären av ökad

konsumtionsbeskattning.

övertrycket på byggnadsmarknaden lättades genom vissa åtgärder som

syftade till att minska efterfrågan. Igångsättningsprogrammet för bostadsbyggandet

reducerades. Under våren vidtogs vidare åtgärder för att under

sommarhalvåret minska den statliga efterfrågan på byggarbetskraft. Slutligen

utvidgades tillämpningsområdet för lagen om igångsåttningstillstånd

för byggnadsarbete i två avseenden, nämligen dels geografiskt till att

omfatta praktiskt taget alla orter med brist på byggarbetskraft, dels så

till vida att vissa ytterligare kategorier av byggnader hänfördes till den

icke prioriterade sektorn.

Kreditpolitiken, som under konjunkturuppsvinget 1963 och 1964 skärpts

i flera etapper, bedrevs med oförändrad stramhet under de första månaderna

1965. Det starka efterfrågetrycket och det höga kapacitetsutnyttjandet

i förening med ett avtagande utbud av långa krediter nödvändiggjorde

dock under våren ytterligare åtgärder. Med verkan fr. o. m. den 9 april

höjde riksbanken diskontot med en halv procentenhet till 5 1/2 procent.

Samtidigt höjdes den s. k. straffräntan för kreditinstitutens upplåning i

riksbanken från 10 till 11 procent. En differentiering skedde så till vida att

för banker som uppfyllde den av riksbanken rekommenderade likviditetskvoten

straffränta uttogs endast på belopp överstigande hälften av respek
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr S år 1966

5

tive banks fonder, medan för banker som inte uppfyllde likviditetskraven

ränta uttogs på belopp överstigande en fjärdedel av bankens fonder. De rekommenderade

likviditetskvoterna utgjorde för större banker 30 procent

och för mindre banker 25 procent. Mot slutet av året infördes en ny typ

av obligationslån för bostadsinstituten. Primär- och sekundärlånen sammanfördes

därvid i ett enhetslån med samma annuiteter som genomsnittet

för primär- och sekundärlånen enligt det tidigare systemet. Lånet löper

med 6 1/4 procents ränta och skall amorteras under en 60-årsperiod.

Den totala kreditexpansionen fortsatte under 1965 i något snabbare takt

än under 1964. Nettoupplåningen, d. v. s. tillväxten i skuldsättningen på

den organiserade kreditmarknaden från årets början till dess slut, var

drygt 10 miljarder kr. under 1965 mot drygt 9 miljarder kr. under 1964.

Som ett uttryck för kreditpolitikens inriktning ägde en förskjutning i kreditgivningen

rum till förmån för näringslivet, som 1965 svarade för över 40

procent av nettoupplåningen mot drygt en tredjedel 1964. Bostadssektorn

svarade båda dessa år för närmare hälften av den totala nettoupplåningen

exklusive de statliga bostadslånen. Den offentliga sektorns andel minskade

från ca 18 procent 1964 till ca 11 procent 1965.

Affärsbankernas nettoutlåning under året uppgick till drygt 2,2 miljarder

kr., varav drygt 1,8 miljard kr. hänförde sig till näringslivet, medan innehavet

av statspapper minskade med 1,1 miljard kr. Allmänna pensionsfondens

nettoutlåning (exklusive återlån m. m.) uppgick till 2,8 miljarder kr.

Även försäkringsbolagens och övriga kreditinstituts nettoutlåning expanderade.

Kapitalmarknaden, d. v. s. den del av kreditmarknaden som avser långfristiga

krediter, kan statistiskt avgränsas på olika sätt. Ett alternativ är

att ta sikte på finansobjekten och summera de placeringar som normalt är

uttryck för långsiktiga engagemang, d. v. s. långfristiga obligationer och

förlagslån, aktier, reverslån från andra banker än affärsbanker samt reverslån

från enskilda och offentliga försäkringsinrättningar. Nettoutlåningen

definierad på detta sätt var under år 1965 ca 8,3 miljarder kr. mot 7,4 miljarder

kr. år 1964. Av nettoupplåningen på kapitalmarknaden under 1965

enligt nyssnämnda definition hänförde sig 0,5 miljard kr. till staten, 1,1

miljard kr. till kommunerna, 4,0 miljarder kr. till bostadssektorn (exkl.

statliga bostadslån) samt 2,7 miljarder kr. till näringslivet.

Den offentliga sektorns minskade totala nettoupplåning på kreditmarknaden

reflekterar framför allt en omsvängning i budgetutfallet för staten.

Statsbudgeten uppvisade under kalenderåret 1964 ett underskott på en

kvarts miljard kr., medan budgetsaldot 1965 som ett resultat bl. a. av skatteunderlagets

tillväxt och den skärpta finanspolitiken försköts i positiv riktning

med ca en halv miljard kr. till ett överskott på ca en kvarts miljard

kr. Den åtstramande effekten härav förstärktes av den förda statsskuldspolitiken,

som syftade till att genom långfristig upplåning reducera kredit
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1966

systemets och allmänhetens likviditet. Statens kortfristiga skulder minskades

sålunda under året, medan de långfristiga ökades.

Kommunernas nettoupplåning, som sedan början av 1960-talet vuxit i

mycket snabb takt, stabiliserades 1965 på ungefär samma nivå som 1964.

Den totala nettoupplåningen kan för vartdera året beräknas till 1,5 å 1,6

miljard kr., under 1964 huvudsakligen i form av obligationsemissioner och

under 1965 huvudsakligen i form av reverslån i kapitalmarknadsinstituten.

Jämfört med de tre första åren av 1960-talet innebär detta en mycket väsentlig

ökning jämsides med ett ökat inslag av kortfristig upplåning och

upplåning utanför den organiserade kreditmarknaden.

Medan den offentliga sektorns nettoupplåning var lägre 1965 än 1964,

redovisas däremot en ökning för den privata sektorn, i första hand näringslivet.

Ökningen av kreditgivningen till näringslivet bör ses i samband med

den snabba uppgången i de privata investeringarna. Som tidigare berörts

fortsatte företagens investeringar inklusive lagerinvesteringar att öka i samma

snabba takt som 1964, medan vinsterna synes ha stigit i långsammare

takt. Företagens externa finansieringsbehov stegrades därför kraftigt och

torde ha tillgodosetts framför allt genom affärsbankerna men också genom

ökad kreditgivning från utlandets sida. Därtill kommer att företagens kapitalanskaffning

genom aktieemissioner i det närmaste fördubblades från

1964 till 1965.

ökningstakten i bostadsinvesteringarna, som under en följd av år varit

mycket hög, begränsades under 1965. Bostadsbyggnadsplanen fastställdes

av statsmakterna till 88 000 lägenheter, vilket jämfört med 1964 innebar

en minskning av igångsättningen med ca 8 000 lägenheter. Totalramen, vilken

av statsmakterna betecknades som en minimiram, innefattade dels en

ram för den preliminära långivningen från bostadsmyndigheterna, dels en

uppskattad igångsättning av icke statsstödda lägenheter till ett antal av

6 000. Den statsbelånade ramen fördelades av bostadsmyndigheterna på län

och kommuner och av kommunerna på olika byggföretag. Den faktiska

igångsättningen blev drygt 92 000 lägenheter. Färdigställandet uppgick till

nästan 97 000 lägenheter. Under loppet av 1965 uppstod på grund av den

rådande knappheten på krediter på vissa håll svårigheter att helt anpassa

kreditivgivningen till den av statsmakterna fastställda bostadsbyggnadsplanen.

1 denna situation framstod det som angeläget att söka avhjälpa den

punktvis bristande anpassningen utan att den kreditpolitiska åtstramningen

i stort äventyrades. Detta uppnåddes genom att under riksbankens medverkan

avlyften av äldre kreditiv fick komma de banker till godo som var

beredda att lämna nya kreditiv.

För utskottets bedömning av de sålunda vidtagna åtgärderna måste utgångspunkten

vara, att den samhällsekonomiska utvecklingen utan tvivel

nödvändiggjorde en betydande kreditpolitik stramhet. Att inom ramen för

en begränsning av kreditexpansionen i förhållande till de totala anspråken

i första hand tillgodose de kreditbehov som motsvarade det av statsmakter
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1966

7

na uppställda investeringsprogrammet måste därvid betraktas som en huvuduppgift

för kreditpolitiken. En eftersträvad ökning av industrins maskininvesteringar

hade kunnat förverkligas, medan däremot bostadsbyggnadsprogrammet

löpte risk att inte kunna fullföljas. Att riksbanken, under

beaktande av sin primära uppgift att verka för penningvärdets stabilisering,

i ett sådant läge medverkar till att brister i anpassningen mellan samhällets

bostadsbyggnadsplaner och tillgången på krediter i görligaste män reduceras,

finner utskottet nödvändigt. De redovisade åtgärderna framstår

som ett naturligt uttryck för denna princip.

Valutapolitiken har under året fungerat som ett stöd för den ytterligare

skärpta kreditpolitiken. Vid tillämpningen av valutaregleringen har dock

liksom tidigare lämnats tillstånd till en betydande finansiell upplåning

utomlands. Det sammanlagda beloppet uppgick till ca 1 miljard kr. eller

något mer än föregående år och väsentligt mer än under de första åren av

1960-talet.

Det internationella kreditsamarbetet har liksom tidigare bl. a. inriktats

på att stödja pundets ställning. De krediter som beviljats Bank of England

bl. a. från svensk sida avvecklades i maj 1965. Nya stödåtgärder blev emellertid

erforderliga under hösten, varvid riksbanken återigen deltog tillsammans

med ett antal andra centralbanker.

Den höjning av medlemsländernas kvoter i Internationella valutafonden,

varom enighet uppnåddes under år 1964, kan beräknas inom kort träda i

kraft. Diskussioner om en ytterligare förbättring av det internationella betalningssystemet

pågår, liksom tidigare främst inom den s. k. tioländersgruppen,

bestående av representanter för Sverige och nio andra industriländer.

Vad i detta ärende förekommit har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.

2:o) Protokoll och berättelser. Fullmäktige i riksbanken lämnar i sin berättelse

vissa uppgifter rörande förvaltningen av riksbankens jubileumsfond.

Utskottet torde senare få verkställa granskning av Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfonds verksamhet under året och för riksdagen redovisa resultatet

av denna granskning.

Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskottet i

övrigt icke funnit något förhållande, som pakallat särskilt yttrande från utskottets

sida; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

15 :o) Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken. Riksdagens revisorer har

för sin del tillstyrkt att ansvarsfrihet för riksbankens förvaltning under

den tid revisionen omfattat beviljas fullmäktige i riksbanken.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktio
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1966

nen vill utskottet meddela, att, med avseende på riksbankens tillstånd, styrelse

och förvaltning under den tid granskningen omfattat, utskottet för

sin del anser, att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i riksbanken

dels för förvaltningen under år 1964 av bankens såväl huvudkontor

som samtliga avdelningskontor i orterna, dels

ock för de beslut och åtgärder som finnes antecknade i fullmäktiges

protokoll från och med den 10 januari 1965 till

och med den 9 januari innevarande år.

4:o) Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksgäldskontoret. Riksdagens revisorer

har för sin del tillstyrkt, att ansvarsfrihet för riksgäldskontorets förvaltning

under den tid revisionen omfattat beviljas fullmäktige i riksgäldskontoret.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att, med avseende på riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid granskningen omfattat, utskottet för sin

del anser att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet

ej mindre för den av riksdagens revisorer granskade

förvaltningen av riksgäldskontoret under tiden 1 juli

1964—30 juni 1965 än även för alla beslut och åtgärder,

som finnes antecknade i fullmäktiges protokoll från och

med den 10 januari 1965 till och med den 9 januari innevarande

år.

Stockholm den 22 februari 1966

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,

Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund, Larfors och Sten Andersson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell, Berglund, Bengtsson

i Landskrona, Ekström i Iggesund, Rask, Löfgren och Sjönell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 196G

9

Reservationer

1. a) av herrar Hilding, Nils Theodor Larsson, Berglund, Löfgren och

Sjönell, vilka ansett att det stycke i utlåtandet som börjar på s. 6 med orden

»För utskottets bedömning» och slutar på s. 7 med orden »för denna

princip» bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till vikten av att de fastställda bostadsbyggnadsplanerna

fullföljs kan det enligt utskottets mening i ett ansträngt samhällsekonomiskt

läge stundom inte undvikas att riksbanken medverkar till att uppkommande

brister i anpassningen mellan bostadsbyggnadsplanerna och

tillgången på krediter i görlig mån avhjälpes. Det är emellertid angeläget

att detta sker utan att vissa företagsformer gynnas på andras bekostnad.»

b) av herrar Gustaf Henry Hansson, Åkerlund och Regnéll, vilka ansett

att ifrågavarande stycke bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse.

»Bostadsproduktionsplanerna måste enligt utskottets mening så utformas

och avvägas att deras genomförande icke påverkar penningvärdet i negativ

riktning.

Bostadsproduktionen är den mest kapitalkrävande av alla investeringar,

varför dess volym måste avvägas så att finansieringen av andra, lika angelägna

investeringar inte minst inom näringslivet ej förhindras.

Anpassas bostadsproduktionen inom ramen för tillgängliga resurser behöver

riksbanken på sedvanligt sätt vid beviljandet av emissionstillstånd

endast bestämma vilka kreditinstitut som får emittera. Då undvikes vad

som inträffade hösten 1965, när riksbanken även bestämde vilka som skulle

ha krediterna. Ett sådant förfaringssätt ligger helt utanför vad riksbanken

har att syssla med.»

2. av herrar Gustaf Henry Hansson och Åkerlund, vilka ansett att det

stycke på s. 7 i utlåtandet som börjar med orden »Valutapolitiken har

under året» och slutar med orden »av 1960-talet» bort ha följande lydelse:

»Den valutapolitiska målsättningen att upprätthålla kronans yttre värde

har under året fullföljts. Valutakurserna har varit stabila, ehuru utvecklingen

på den svenska valutamarknaden under större delen av året

kännetecknats av en svagare tendens för den svenska kronan än under

1964. De för riksbanken och affärsbankerna sammanlagda guld-och valutatillgångarna

ökade under året med 51 milj. kr. mot en ökning av 944 milj.

kr. 1964 och uppgick vid årsskiftet till 5 604 milj. kr. Enligt § 4 i den för

bankoutskottet gällande instruktionen bör utskottet med synnerlig upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1966

miärksamhet följa de fullmäktiges åtgärder som avser metalliska kassans

upprätthållande. Utskottet har därför vid sin granskning noterat, att

guldkassan utgör endast 25 procent av riksbankens guld och valutor och 17

procent av de sammanlagda tillgångarna trots en ökning under året med

68 milj. kr. Vid en internationell jämförelse får den svenska guldkassan

betraktas som låg och fördelningen mellan guld och valutor som ogynnsam

från likviditetssynpunkt. Valutaregleringen har varit i kraft under året.

Vid dess tillämpning har dock liksom tidigare lämnats tillstånd till en betydande

finansiell upplåning utomlands. Det sammanlagda beloppet---

(utskottet)----av 1960-talet.»

Särskilt yttrande

av herr Hagnell, som anfört:

»Utskottet framhåller (s. 4), att timförtjänsterna inom industrin under

det gångna året stigit på ett sådant sätt att »reallönerna uppskattas ha stigit

med drggt 3 procent» (kurs. här).

Enligt den officiella statistiken har timförtjänsterna för vuxna manliga

arbetare gått upp med 9,5 procent från slutet av 1964 till slutet av 1965,

medan samtidigt konsumentpriserna ökat med 6,0 procent. Detta gav möjlighet

till en reallönehöjning, sedan sedvanliga skatter erlagts, på omkring

0,7 procent för vuxna manliga arbetare inom industrin under 1965. Genom

socialpolitiken har visserligen levnadsstandarden kunnat förbättras för folkpensionärer,

barnfamiljer och andra grupper, men i utskottets utlåtande

borde ha omnämnts att det alltför höga efterfrågetrgck i samhällsekonomin,

som man talar om, icke kan ha sin rot i någon anmärkningsvärt stark

stegring av de reella timförtjänsterna för de vanliga löntagarna.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660079

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:81 Skrivelse till Fullmäktige i riksbanken angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten
  2. Rskr. 1966:82 Skrivelse till Fullmäktige i riksbanken angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten