Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1966/67 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1966-03-22 · 157 sidor, varav 135 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 135 av 157 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1966:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1966/67 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1966/67 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts

framställningar i fråga om utgifterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

i den vid riksdagens början avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1966/67.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa

till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet av den 3 januari 1966

(prop. 1966: 1 bil. 11).

I samband härmed har utskottet behandlat i ämnet väckta motioner.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet m. m.

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten A 1 (s. 9—10) innebär — förutom hemställan till riksdagen att

medge ändring i personalförteckningen och att fastställa ny avlöningsstat —

en anslagshöjning med 368 000 kr. Med hänvisning till att chefen för justitiedepartementet

vid anmälan av det under andra huvudtiteln uppförda anslaget

Statsrådsberedningen: Avlöningar behandlat frågan om biträdes- och expeditionsvaktsorganisationen

i statsdepartementen in. in. fr. o. in. nästa

budgetår förordas dels viss utökning av biträdespersonalen, dels vissa

l j änstef örändr ingar.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under anslagspunkten tillslyrkes

av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för jordbruksdepartementet enligt vad som förordats

i propositionen,

1 Bihany till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

b) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 85 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 1 340 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis.......................... 280 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 263 000

Summa kr. 2 968 000

c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 968 000 kr.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :ts förslag under

punkten A 2 (s. 10) om ett med 23 000 kr. till 194 000 kr. uppräknat

anslag biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

194 000 kr.

3:o) Lantbruksrepresentanter: Avlöningar. Kungl. Maj :ts förslag under

punkten A 3 (s. 10—11) om fastställande av ny avlöningsstat samt om oförändrad

medelsanvisning biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksrepresentanter,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... 232 000

2. Ersättning till kostnader för förhyrning av bostäder,

förslagsvis ............................ 65 000

Summa kr. 297 000

b) till Lantbruksrepresentanter: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 297 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

3

4:o) Lantbruksrepresentanter: Omkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts under punkten A 4 (s. 11) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbruksrepresentanter: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

52 000 kr.

5 :o) Kommittéer m. m. Kungl. Maj :t har under punkten A 5 (s. 11) föreslagit

oförändrad medelsanvisning med 1 550 000 kr. Från anslaget avses

bestridas även vissa kostnader avseende planeringsresurser för verk och

myndigheter i anledning av beslut av 1965 års riksdag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer m. in. för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.

6:o) Extra utgifter. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts under punkten

A 6 (s. 12) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1966/

67 anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kr.

B. Lantbruksstyrelsen

7 :o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj ds framställning under

punkten B 1 (s. 12—15) innefattar — förutom fastställande av ny avlöningsstat

— anslagsanvisning med 5 128 000 kr. eller med 39 000 kr. högre

belopp än för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning med 196 000 kr.

Efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning

har departementschefen anfört följande.

»1965 års riksdag (prop. 100, JoU 17, rskr 256) beslutade i princip att

lantbruksnämndernas och hushållningssällskapens uppgifter i lråga om

jordbruks- och trädgårdsnäringarnas rationalisering in. m. skulle föras samman

i ett nytt statligt organ kallat lantbruksnämnd. För att utreda lantbruksnämndernas

närmare organisation har tillkallats 1965 års lantbruksorganisationsutredning.

Denna utredning skall so över även lantbruksstyrelscns

arbetsuppgifter mot bakgrunden av de uppgifter som kommer att

åvila de nya lantbruksnämnderna och pröva styrelsens inre organisation i berörda

delar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Med hänsyn till behovet av medel för förberedelsearbeten inför omorganisationen

förordar jag att anslaget räknas upp med 125 000 kr. I enlighet

med mitt förslag under punkten C 13 bör anslaget vidare ökas med

7 000 kr. för att bekosta en till lantbruksstyrelsen knuten hästavelsnämnd.

Till följd av löneomräkning bör anslaget slutligen minskas med 93 000 kr.»

Ltskottet. Den av Kung], Maj:t framlagda anslagsberäkningen föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Som vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och

yrkat under förevarande punkt ej heller möter någon invändning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 1 853 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis ...... 41 000

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 205 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 3 029 000

Summa kr. 5 128 000

b) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 5 128 000 kr.

8:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag under punkten B 2 (s. 15) om en medelsanvisning av 893 000 kr.,

innebärande en ökning med 104 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 893 000

kr.

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.

9:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj :t föreslår under

punkten C 1 (s. 16—17) att ny avlöningsstat fastställs och att anslaget höjs

med 381 000 kr. till 17 924 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt om anslagshöjning

med 670 000 kr.

Departementschefen har efter närmare redovisning av lantbruksstyrelsens

anslagsäskande anfört.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

5

»Såsom jag berört under punkten B 1 har 1965 års lantbruksorganisationsutredning

i uppdrag att pröva de nya lantbruksnämndernas organisation.

För att tillgodose behovet av viss tillfällig personalförstärkning och expertis

fram till den tidpunkt då omorganisationen genomförs, föreslår jag

att anslaget ökas med 100 000 kr. Lantbruksstyrelsens förslag att avveckla

organisationen med täckdikningsförmän per den 31 december 1966 kan jag

biträda. Jag förordar därför att anslaget minskas med 20 000 kr. Till följd

av löneomräkning bör anslaget höjas med 301 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit och i övrigt anfört kan utskottet

ansluta sig till. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 7 951 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl Maj :t, förslagsvis................ 227 000

3. Arvoden till ortsombuden, förslagsvis .... 390 000

4. Ersättningar till täckdiknings- och cemente
ringsförmän,

förslagsvis .................. 50 000

5. Ersättningar till sakkunniga m. in., förslagsvis

.................................... 782 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 8 524 000

Summa kr. 17 924 000

b) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 17 924 000 kr.

10ro) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. Under punkten C 2 (s. 17—

18) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning av 70 000 kr. till 4 147 000

kr. Däri har inräknats 4 000 kr. för engångsanskaffning av kontorsutrustning

samt 75 000 kr. för flyttningskostnader för lantbruksnämnden i Jämtlands

län.

Utskottet. Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag under förevarande

punkt och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa clt förslagsanslag av 4 147 000

kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

11 :o) Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Förutom hemställan

om ny avlöningsstat innebär Kungl. Maj :ts förslag under punkten C 3 (s.

18—19) en medelsanvisning å 13 408 000 kr., vilket innebär en höjning av

anslaget med 522 000 kr.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för hushållningssällskapsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 11 050 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 956 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 521 000

4. ATP-avgifter, förslagsvis ................ 764 000

5. Arbetsgivaravgifter till sjuk- och moder
skapsförsäkringen,

förslagsvis ............ 117 000

Summa kr. 13 408 000

b) till Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 13 408 000

kr.

12:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Under punkten

C 4 (s. 19—21) har Kungl. Maj:t föreslagit en med 400 000 kr. till 6 750 000

ler. ökad anslagsanvisning. Av anslagshöjningen hänför sig 50 000 kr. till

ökade kostnader för årsmöten och förvaltningsutskottens sammanträden

samt 350 000 kr. till kostnadsstegringar i hushållningssällskapens allmänna

verksamhet. I sistnämnda belopp är i enlighet med under punkten 21 :o redovisat

förslag inräknat 100 000 kr. till kostnader för hästpremiering.

Utskottet. Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets

invändning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:

Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 6 750 000 kr.

13 :o) Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts framställning under

punkten C 5 (s. 21—22) om oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

7

att riksdagen må till Utbildningskurser för viss personal

vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 82 000 kr.

14 :o) Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Kungl. Maj :t

föreslår under punkten C 6 (s. 22—24) en uppräkning av anslaget med

234 000 kr. till 3 895 000 kr.

Lantbruksstgrelsen har hemställt, att anslaget vad avser kursverksamhet

och framställning av undervisningsfilm m. m. ökas med 265 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har föreslagit, att anslaget i vad gäller

specialrådgivning höjs med 234 000 kr.

Svensk industriförening har i särskild skrift, varöver lantbruksstyrelsen

avgett yttrande, föreslagit, att hushållningssällskapens konsulenter får i

uppdrag att bedriva viss rådgivning riktad till innehavare av s. k. bygdekvarnar

samt medverka i regional kursverksamhet för dessa kvarnidkare

i fråga om bl. a. fodermedelsteknik, utsädesrensning och betning.

Departementschefen har anfört följande.

»Inom ramen för kursverksamheten har kurser i företagsplanering fått

ökad omfattning. Som jag i tidigare sammanhang framhållit är denna ändrade

inriktning av verksamheten ändamålsenlig och bör enligt min mening

ytterligare utvecklas. För att förstärka resurserna för kursverksamheten

föreslår jag att anslaget ökas med 60 000 kr. För ökade kostnader för lärararvoden

och reseersättningar bör beräknas ytterligare 90 000 kr. Såsom

lantbruksstyrelsen uttalat kan kurser för innehavare av s. k. bygdekvarnar

anordnas inom ramen för nu gällande bestämmelser för kursverksamheten.

Medelsbehovet för sådana kurser bör kunna täckas utan särskild anslagsökning.

För framställning av undervisningsfilm och bildserier bör enligt min mening

beräknas oförändrat medelsbehov av 75 000 kr.

Med hänsyn till de tekniska frågornas stora betydelse för jordbrukets rationalisering

förordar jag att 84 000 kr. beräknas för att till specialrådgivningen

knyta en teknisk expert.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt anfört och föreslagit

kan utskottet ansluta sig till. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

m. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 3 895 000 kr.

15:o) Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Under punkten C 7

(s. 24—25) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning med ett oförändrat

belopp av 20 milj. kr. Kungl. Maj :ts förslag innebär vidare att ga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

rantiramarna för bidrag till yttre och inre rationalisering fastställs till oförändrat

6 milj. kr. resp. 16 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit dels att anslaget

ökas med 1 milj. kr., dels att den ram inom vilken bidrag skall få

beviljas för yttre och inre rationaliseringsåtgärder fastställs till oförändrat

22 milj. kr.

Efter närmare redogörelse för motiven i anslagsskrivelsen har departementschefen

förordat, att ramarna hålls oförändrade under nästa budgetår.

Kungl. Maj :t bör liksom tidigare äga jämka fördelningen mellan de båda

ramarna om förhållandena motiverar detta.

Departementschefens uttalande innebär vidare att medelsbehovet för

intensifierad rådgivning på grund av ökade kostnader för löner och omkostnader

kan beräknas till 477 000 kr. Av anslaget föreslås härutöver medel

få tas i anspråk för speciella ändamål i samma utsträckning som innevarande

budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) II: 307 av herrar Sundkvist och Persson i Heden, vari hemställts, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av

föreskrifterna till lantbruksnämnderna, att arrendatorer i större utsträckning

än hittills kan medges bidrag för inre rationalisering i enlighet med

motionens syfte;

2) I: 335 av herr Kristiansson, Axel, och herr Pettersson, Harald, likalydande

med II: 747 av herr Grebäck in. fl., i vilka motioner föreslagits, att

riksdagen vid behandlingen av nionde huvudtiteln måtte medge,

dels att bidrag enligt rationaliseringskungörelsen må kunna utgå till

kostnaderna för vattenvårdande åtgärder vid icke bestående brukningsenheter

enligt samma förutsättningar som gäller för brukningsenheter som

bedöms bli bestående,

dels att det under punkten C 7 upptagna förslagsanslaget till bidrag till

jordbrukets rationalisering m. in. må kunna disponeras även för här sagda

ändamål.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionsyrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 307 och II: 747.

Remissyttranden över motionen II: 307 har inhämtats från lantbruksstyrelsen,

arrendelagsutredningen och Riksförbundet Landsbygdens folk

samt över motionsparet 1: 335 och II: 747 från lantbruksstyrelsen.

Yttranden över motionen 11:307 ang. förbättrat rationalise

ringsstöd åt arrendatorer.

Lantbruksstyrelsen avstyrker bifall till motionen och utgår därvid från

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

9

att de nya bestämmelser för rationaliseringsverksamheten, som kan komma

att beslutas med anledning av förslag från 1960 års jordbruksutredning,

också kommer att omfatta bestämmelser om statligt stöd till inre rationalisering

vid arrendefastigheter. Vidare anser styrelsen att även ändringar i

arrendelagstiftningen kan komma att påverka reglerna för ifrågavarande

stödgivning och finner det därför inte motiverat med ändring av eller tilllägg

till redan givna anvisningar till lantbruksnämnderna. Styrelsen redovisar

vidare gällande bestämmelser enligt kungörelsen den 11 juni 1948 (nr

342) angående statligt stöd till jordbrukets yttre och inre rationalisering

m. in. (rationaliseringskungörelsen) samt enligt av lantbruksstyrelsen utfärdade

anvisningar. Styrelsen har i övrigt bl. a. anfört.

Sammanfattningsvis gäller nu att i fråga om bidragsgivning till åtgärd för

inre rationalisering å arrendefastighet bör stimulans kunna ges till önskvärd

rationaliseringsåtgärd vid dylik fastighet under förutsättning att fastighetens

ägare inte därigenom erhåller en ekonomisk favör som inte skulle

ha kommit ägaren till del därest denne själv brukat jorden. För att undvika

komplicerade bedömningsfrågor rörande kostnadsfördelningen mellan

arrendatorn och jordägaren vid olika slag av åtgärder har styrelsen ansett

att en i stort sett ändamålsenlig gränsdragning kan erhållas med ledning av

åtgärdens art.

Då fråga är om uppförande eller förbättring av ekonomibyggnad eller

annan fast anläggning för jordbruksdriften, med undantag av gödselvårdsanläggning

och ensilagesilobyggnad, för vilka särskilda regler gäller på

grund^ av bestämmelserna i arrendelagen, har styrelsen således föreskrivit

att behovsprövningen skall avse såväl arrendatorns som jordägarens ekonomiska

ställning.

Förutnämnda komplettering av anvisningarna gällde uppförande av torkanläggningar

för stråfoder och spannmål. Dessa anläggningar synes ur olika

synpunkter vara i viss mån jämförbara med gödselvårdsanläggningar och

ensilagesilobyggnader. Torkanläggningar upptages emellertid ej i arrendelagen

under den grupp av anläggningar för vilka särskilda regler gäller för

kostnadsfördelning mellan jordägare och arrendator. Styrelsen har därför

ansett att dessa anläggningar i bidragssammanhang bör jämställas med

ekonomibyggnader och således behovsprövningen avse såväl arrendatorns

som jordägarens ekonomiska ställning.

Styrelsen har emellertid funnit att undantag bör kunna göras för sådana

byggnadsåtgärder av mindre omfattande slag, som av tekniskt-ekonomiska

skäl bör avskrivas under relativt kort tid och som inte kan förväntas

långsiktigt påverka fastighetens värde samt för vilka jordägaren ej enligt

lag eller författning är skyldig ersätta arrendatorn för anläggningskostnaderna.

Till denna kategori av åtgärder har ansetts att enklare anläggningar för

torkning av stråfoder och spannmål kan föras. Däremot har icke större

torkanläggningar ansetts kunna generellt inrymmas i detta undantag, enär

det bl. a. är synnerligt svårt att bedöma huruvida arrendeperioden kommer

alt ha sådan varaktighet som motsvarar en kostnadskrävande anläggnings

ekonomiska livslängd.

Av det anförda torde framgå att de av motionärerna berörda frågeställ
lf

liihanij till riksdagens protokoll 1906. 10 samt. .Yr 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ningarna har varit töremål för lantbruksstyrelsens fortlöpande uppmärksamhet

och att anvisningarna till lantbruksnämnderna i fråga om bidragsgivning

till åtgärder för inre rationalisering å arrendefastigheter anpassats

till utvecklingen inom ramen för gällande bestämmelser.

Arrendelagsutredningen föreslår i remissutlåtandet att motionen 11:307

icke måtte föranleda annan åtgärd än att den överlämnas till jordbruksutredningen

för att tagas i beaktande vid dess fortsatta arbete. Utredningen

anför vidare.

Statens stöd till jordbrukets rationalisering utgår dels i form av bidrag

utan återbetalningsskyldighet, dels i form av lån. Den ifrågavarande verksamheten

synes i allt större utsträckning inriktas på lånealternativet. Eftersom

strävandena går ut på att söka få fram företagsekonomiskt bättre lämpade

enheter, förefaller det riktigt att den nyss antydda linjen fullföljes.

Vad motionärerna har i sikte synes närmast vara en utvidgning av bidragsalternativet.

Om utredningens antagande om tendensen i den nuvarande

jordbrukspolitiken är riktig, synes det därför knappast vara motiverat

att exempelvis i fråga om arrendegårdarna verka för ytterligare bidragsgivning.

Motionärerna talar emellertid avslutningsvis också om det angelägna i att

över huvud taget öka rationaliseringsstödet till jordbruksarrendatorer. Behandlar

man motionen från denna synpunkt öppnar den otvivelaktigt mycket

vida och samtidigt intressanta perspektiv.

Frågan om det statliga rationaliseringsstödet i större utsträckning än hittills

skall kunna ges åt arrendatorer beror i väsentlig utsträckning på vilken

inriktning jordbrukspolitiken över huvud taget skall få i framtiden och då

särskilt vilken roll man därvid vill låta arrendejordbruket spela. Anser man

att arrendejordbruket är en företagsform som är ändamålsenlig och bör

stimuleras, kan det finnas anledning att låta denna brukningsform i större

utsträckning komma i åtnjutande av det statliga stödet och vice versa. Dessa

frågor behandlas f. n. av jordbruksutredningen, som också torde komma att

ta upp de i motionen behandlade frågorna.

Frågan om ökat rationaliseringsstöd till jordbruksarrendatorer äger också

en betydelsefull skatterättslig aspekt, vilken med anledning av skatteflyktskommitténs

betänkande (SOU 1963:52) f. n. är föremål för Kung].

Maj :ts prövning.

Oavsett om man i framtiden kommer att satsa på bidrags- eller lånealternativet,

kommer arrendatorernas civilrättsliga ställning i förhållande till

jordens ägare att bli en väsentlig faktor i sammanhanget. Arrendelagsutredningen

har i uppdrag att överse de därvid gällande''bestämmelserna. Det

torde vara ofrånkomligt att den blivande arrendelagen utformas på ett sådant

sätt att den icke kommer att verka hindrande på den framtida jordbrukspolitiken.

För närvarande är arrendelagsutredningen sysselsatt med

att avsluta ett delbetänkande med förslag till nya bestämmelser för lägenhetsarrende.

Riksförbundet Landsbygdens folk ifrågasätter i sitt remissvar om det nu

föreligger tillräckliga skäl för en detaljändring av det slag som förordas i

motionen och framhåller därvid att de redovisade problemen i första hand

torde beröra större torkningsanläggningar som inte beräknas kunna av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

11

skrivas under återstående del av arrendeperioden. Riksförbundet delar uppfattningen

att det varit värdefullt om man hade kunnat i större utsträckning

än nu lämna rationaliseringsbidrag till arrendatorer för dylika anläggningar,

men framhåller att åtskilliga problem torde vara förenade med en ändring

av nuvarande regler i dessa avseenden. Riksförbundet förutsätter att

1960 års jordbruksutredning vid sin översyn av regler och principer för

rationaliseringsstödet uppmärksammar dessa problem och framhåller att

arrendelagstiftningen, som för närvarande är föremål för översyn, också

torde beröras av motionsförslaget.

Yttrande över motionerna 1:335 och 11:747 om statsbidrag

till vattenvårdande åtgärder.

Lantbruks styrelsen avstyrker bifall till motionerna och anför därvid.

Motionärerna hänvisar inledningsvis till det förslag angående statligt kreditstöd

till vattenvårdande åtgärder vid jordbruksföretag av icke bestående

karaktär, som departementschefen framlagt i årets statsverksproposition

och som grundar sig på den promemoria i ämnet, som lantbruksstyrelsen

utarbetat på Kungl. Maj :ts uppdrag.

I nämnda promemoria erinras om att det av Kungl. Maj :t givna utredningsuppdraget

endast avsett möjligheterna att bevilja statlig kreditgaranti

till här ifrågavarande anläggningar, varför frågan om statsbidrag ej diskuterats.

Det anföres vidare att sådana bidrag enligt styrelsens uppfattning

ej bör ifrågakomma i detta sammanhang.

Styrelsen har sålunda redan tagit ställning till frågan om statsbidrag till

vattenvårdande åtgärder vid icke bestående brukningsenheter. Här skall

motiven för detta ställningstagande närmare redovisas.

De åtgärder i form av investeringar i vattenvårdande syfte, som oundgängligen

behöver företagas inom jordbruket, är enligt styrelsens uppfattning

principiellt av samma karaktär som övriga investeringar i byggnader,

markanläggningar eller maskiner. Att förslag ändock framlagts om speciellt

statligt kreditstöd till vattenvårdande åtgärder vid företag, som eljest ej kan

erhålla statligt stöd till investeringar i fasta anläggningar, grundar sig på

ett behov att ur allmänna vattenvårdssynpunkter speciellt stimulera till och

finansiellt underlätta dylika investeringar. Enligt styrelsens uppfattning bölden

erforderliga stimulansen och tillräckligt finansieringsstöd kunna ernås

genom statlig kreditgarantigivning.

Lantbruksstyrelsen har vid utarbetandet av den nämnda promemorian

uppmärksammat den eventuella hämmande inverkan, som det föreslagna

kreditstödet kan få på jordbrukets strukturrationalisering. För att i möjligaste

mån eliminera riskerna för en dylik inverkan har styrelsen föreslagit,

att noggrann prövning bör ske i varje enskilt fall, att kreditstöd endast

beviljas i fall då vattenvårdande myndighet bedömer åtgärder till förhindrande

av vattenförorening som erforderliga samt att stöd endast bör komma

i fråga för utförandet av sådana anläggningar, som vid minsta möjliga investering

fyller de krav som bör ställas ur vattenvårdssynpunkt. Avser en

brukare vid här aktuella brukningsenheter att utföra mera omfattande anläggningar,

än vad som ur vattenvårdssynpunkt kan anses påkallat, bör

enligt styrelsens förslag statlig kreditgaranti ej beviljas till åtgärden. Departementschefen

synes ha godtagit dessa förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Styrelsen vill som sin mening uttala, att riskerna för en hämmande inverkan

på jordbrukets strukturrationalisering genom statligt stöd, som även

utgår i form av statsbidrag till här ifrågavarande typ av brukningsenheter,

ej torde kunna elimineras genom de återgivna förslagen om principerna för

ärendenas prövning.

Motionärerna anför, att ägarna till de mindre brukningsenheter, som här

är aktuella, icke kan när jordbruket nedlägges få kompensation för de vattenvårdsinvesteringar,

som de enligt gällande bestämmelser kan föreläggas

att göra. Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att speciella vatten\

ardsinvesteringar vid icke bestående brukningsenheter i övervägande antalet

fall torde bli aktuella vid brukningsenheter, som kommer alt drivas

som självständiga företag under så lång tid, att investeringarna kan avskrivas

under en rimlig tidrymd, varunder kostnaderna för investeringarna

bör betraktas som normala och nödvändiga produktionskostnader i likhet

med andra kostnader för anläggningar.

Den kommande omfattningen av investeringar i vattenvårdande syfte med

alltför kort avskrivningstid påverkas starkt av i vilken utsträckning vederbörande

vattenvårdande myndighet kommer att påfordra omedelbara åtgärder

i de enskilda fallen. Vid beredningen av ovan nämnda utredning uttalade

statens vatteninspektion att viss respittid torde kunna medgivas i vissa

fall. Därigenom torde i många fall den situationen kunna uppnås, att brukaren

även ur andra än vattenvårdssynpunkter önskar avveckla djurhållningen,

varigenom investeringar helt undvikes.

Motionärerna framhåller bl. a., att de icke bestående brukningsenheterna

genom förslaget om kreditstöd till vattenvårdande åtgärder ej kommer i

samma position som de bestående, eftersom dessa även kan erhålla statsbidrag

till dylika åtgärder. Styrelsen vill i detta sammanhang påpeka, att

viktiga inskränkningar i möjligheterna att erhålla statsbidrag till inre rationaliseringsåtgärder

finns även för bestående brukningsenheter jämlikt

12 § rationaliseringskungörelsen (SFS 1959: 246 med senare ändringar).

Utskottet. I samband med behandlingen av förevarande anslagspunkt

har utskottet haft att ta ställning till två i motioner framförda förslag om

vidgade möjligheter att medge statsbidrag till åtgärder för inre rationalisering.

Sålunda har i motionerna I: 335 och II: 747 hemställts att rationaliseringskungörelsen

ändras sa att bidrag kan utgå till vattenvårdande åtgärder

vid brukningsenheter av icke bestående karaktär. Utskottet finner

det angeläget att förutsättningar skapas för en förbättrad vattenvård och

tillstyrker därför i det följande under punkten 17 :o) ett av Kungl. Maj :t

framlagt förslag att det statliga kreditstödet skall utvidgas att omfatta åtgärder

av nu nämnt slag. Enligt utskottets uppfattning bör den erforderliga

stimulansen och tillräckligt finansieringsstöd för ifrågavarande åtgärder

kunna uppnås genom sådan kreditgarantigivning. Att på sätt motionärerna

föreslagit ytterligare bygga ut stödet med bidragsgivning anser

utskottet inte böra ske, bl. a. med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i yttrande

över motionerna anfört rörande risken för en hämmande inverkan

på strukturrationaliseringen.

I motionen II: 307 föreslås vidare sådan ändring av gällande föreskrifter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år J966

13

att arrendatorer i större utsträckning än hittills kan erhålla bidrag till

inre rationalisering. Motionärerna synes främst vända sig mot lantbruksstyrelsens

tillämpningsföreskrifter, enligt vilka arrendators ansökan om

statsbidrag till större byggnadsåtgärd prövas med hänsyn till såväl arrendatorns

som jordägarens ekonomiska ställning. Såsom av lantbruksstyrelsens

remissutlåtande framgår avser man härigenom att undvika att ge en

icke bidragsberättigad jordägare ett indirekt bidrag i sådant fall, då denne

enligt arrendelagens bestämmelser i sista hand har att svara för kostnaderna.

Lantbruksstyrelsen har inom ramen för gällande bestämmelser fortlöpande

anpassat tillämpningsföreskrifterna efter utvecklingens krav. Ehuru

vissa skäl synes tala för den i motionen förordade utvidgningen av bidragsgivningen,

anser sig utskottet böra avstyrka bifall till förslaget, bl. a.

med hänsyn till att 1960 års jordbruksutredning inom kort väntas framlägga

sina förslag om den framtida rationaliseringsverksamheten.

Vad Kungl. Maj :t föreslagit under nu ifrågavarande punkt föranleder

inte någon erinran från utskottets sida.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medge att under budgetåret 1966/67 statsbidrag beviljas

till yttre rationalisering intill ett belopp av 6 000 000

kr. och till inre rationalisering intill ett belopp av 16 000 000

kr. med rätt för Kungl. Maj :t att, om förhållandena skulle

ge anledning därtill, jämka angivna fördelning

b) till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000

kr.

c) avslå motionerna I: 335 och II: 747, samt

d) lämna motionen II: 307 utan åtgärd.

16 :o) Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering. Med biträdande av

Kungl. Maj :ts under punkten C 8 (s. 26) framlagda förslag om att minska

anslaget med 320 000 kr. till 180 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kr.

17 :o) Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Kungl.

Maj:t har under punkten C 9 (s. 26—48) föreslagit en medelsanvisning

med oförändrat belopp av 500 000 kr. Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare

att garantiramarna för lån till yttre rationalisering fastställs till 45 milj.

kr., för lån till inre rationalisering till 38 milj. kr., för jordförvärvslån till

30 milj. kr. och för driftslån till 20 milj. kr. Jämkning i nu angivna fördelning

föreslås ankomma på Kungl. Maj :t. Garantiramarna för lån till upp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1906

förande av lagerhus m. in. samt för lån till trädgårdsnäringens rationalisering

in. m. föreslås till oförändrat 4 milj. kr. resp. 6 milj. kr. Slutligen

föreslår Kungl. Maj :t att den årliga räntan på den stående delen av lån från

egnahemslånefonden, som beviljats efter år 1919 men före den 1 juli 1940,

må för år 1967 sättas ned till 3,6 procent och att räntan på köpeskilling

för sådan jordbrukslägenhet eller byggnad på åbolägenhet, som år 1920

eller senare sålts från kronoegendom, må, i den mån köpeskillingen förräntas

efter enahanda grunder som gällt eller gäller för den stående delen

av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenhet, under år

1967 utgå efter 3,6 procent.

Lantbruksstyrelsen har —- förutom om oförändrat anslag — bl. a. hemställt

att garantiramarna fastställs enligt följande, nämligen för lån till yttre

rationalisering 45 milj. kr., för lån till inre rationalisering 43 milj. kr.,

för jordförvärvslån 36 milj. kr., för driftslån 22 milj. kr., för lån till uppförande

av lagerhus m. in. 4 milj. kr. och för lån till trädgårdsnäringens

rationalisering m. m. 6 milj. kr.

I förevarande sammanhang har anmälts dels en av lantbruksstyrelsen avgiven

promemoria med förslag angående statligt kreditstöd till vattenvårdande

åtgärder vid jordbruksföretag av icke bestående karaktär, dels ett av

trädgårdsnäringsutredningen avgivet betänkande med förslag till vissa åtgärder

på trädgårdsområdet (stencil Jo 1965: 7).

Departementschefen har under denna punkt — efter närmare redogörelse

för lantbruksstyrelsens anslagsframställning ävensom för nämnda promemoria

och betänkande samt däröver inhämtade yttranden — anfört följande.

»Vattenföroreningarna har blivit ett allt större samhällsproblem. Jag vill

erinra om att staten under senare tid satsat betydande resurser på olika åtgärder

för att komma till rätta med dessa problem. Lantbruksstyrelsens

förslag, som redovisats i det föregående, går ut på att skapa förutsättningar

för bättre vattenvård inom jordbruket. F. n. kan stöd till vattenvårdande

åtgärder inte utgå till sådana brukningsenheter som bedöms ej bestå på

lång sikt. För att underlätta för jordbrukare vid sådana enheter att genomföra

vissa ur allmän synpunkt önskvärda vattenvårdsåtgärder, bör såsom

lantbruksstyrelsen föreslagit öppnas möjligheter att lämna ståtliga kreditgarantier

härför. Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt förslaget.

Garanti bör enligt min mening beviljas endast då vattenvårdande myndighet

bedömer åtgärder för att hindra vattenförorening erforderliga. Vidare

bör garantistödet utgå endast till sådana anläggningar, som oundgängligen

erfordras för att fylla de krav, vilka bör ställas ur vattenvårdssynpunkt.

Enligt min mening bör kreditstödet lämnas såväl till anläggningskostnaden

som till anskaffning av nödvändig utrustning. Lånetiden bör ej överstiga

tio år. Kungl. Maj :t bör äga meddela de bestämmelser som föranleds av bifall

till vad jag nu förordat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

15

Trädgårdsnäringsutredningens förslag syftar till att stärka näringens konkurrenskraft.

Förslagen har i huvudsak tillstyrkts av remissinstanserna.

Även jag anser att förslagen är väl ägnade att förbättra näringens effektivitet

och ansluter mig i princip till vad utredningen föreslagit.

Kreditstöd till försäljningsföretag för trädgårdsprodukter lämnas f. n. av

olika myndigheter. Såväl lantbruksstyrelsen som utredningen har påpekat

att nämnda förhållande är mindre lämpligt. Jag biträder förslaget att utvidga

det kreditstöd, som lämnas till berörda företag genom lantbruksstyrelsen,

till att omfatta samtliga trädgårdsalster. Liksom bl. a. lantbruksstyrelsen

anser jag vidare det vara lämpligt att ha kreditstödet till trädgårdsnäringen

i en och samma kreditgarantiram. Jag föreslår därför, att kreditgarantier

för lån till här berörda försäljningsföretag lämnas inom ramen

för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Jag biträder vidare

lantbruksstyrelsens förslag att styrelsen ges möjlighet att ur nyssnämnda

ram medge kreditgaranti för lån upp till 200 000 kr. till ett och samma företag.

Kungl. Maj :t bör dock även i fortsättningen om särskilda skäl föreligger

äga bevilja garanti utöver nämnda maximibelopp. Även det vid remissbehandlingen

framförda förslaget att kostnader för personalutrymmen får

ingå i garantibeloppet kan jag tillstyrka. Kungl. Maj :t bör äga meddela de

bestämmelser som föranleds av bifall till vad jag nu förordat.

Mot utredningens synpunkter på stödet till nyetablerade trädgårdsföretag

har jag intet att erinra.

Det av trädgårdsnäringsutredningen i samråd med representanter för odlarna

och handeln föreslagna samarbetsorganet blir enligt min mening väl

lämpat för arbete med kvalitetsnormer och upplysning i fråga om frukt.

Jag anser det vidare vara ändamålsenligt att samarbetsorganet för frukt i

likhet med motsvarande organ för grönsaker ges en viss officiell prägel genom

att Kungl. Maj :t efter framställning av samarbetsorganet bör kunna

fastställa stadgar för detta och förordna ordförande i dess styrelse. Jag vill

i sammanhanget understryka betydelsen av att de båda organen samarbetar

intimt för att på så sätt begränsa kostnaderna för administration m. m.

Förutsättningarna för att på sikt sammanföra de båda organen och bilda

ett för trädgårdsnäringens samtliga produktionsgrenar gemensamt samarbetsorgan

torde vidare böra undersökas.

För att stödja samarbetsorganets kvalitetsfrämjande arbete, som skall

utmynna i en ur kvalitetssynpunkt välordnad frukthandel till gagn för såväl

odlare och handlare som konsumenter, bör såsom utredningen föreslagit

vissa kvalitetsbeteckningar reserveras för den frukt som kontrolleras av

samarbetsorganet. Även om viss tveksamhet om förslaget kommit till uttryck

vid remissbehandlingen bör enligt min mening införas en bestämmelse

om att äpplen och päron får saluhållas och försäljas under beteckningarna

Lyx, Extra Prima och Prima endast då varan blivit märkt i enlighet

med samarbetsorganets regler för kvalitetskontroll. Kungl. Maj :t bör

äga meddela de bestämmelser som föranleds härav.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

För att finansiera samarbetsorganets verksamhet på fruktområdet bör årligen

ett belopp som motsvarar fruktodlingens förbrukning av skattebelagda

drivmedel ställas till förfogande från anslaget till gottgörelse till trädgårdsnäringen

för av dess utövare erlagd bensinskatt. Dessutom bör under en

femårsperiod 50 000 kr. årligen få tas i anspråk för samma ändamål av fonderade

bensinskattemedel. Ivungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t

bestämmer, bör äga besluta härom. Såsom villkor för medelstilldelningen

bör gälla att frivilliga avgifter varje år tillförs samarbetsorganet i den utsträckning

som förutsatts av trädgårdsnäringsutredningen.

Den av utredningen berörda frågan om forskning på fruktsafternas område

bör prövas i samband med behandlingen av förslag från utredningen

rörande inrättandet av ett livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut.

I likhet med trädgårdsnäringsutredningen anser jag att det finns ett stort

behov av kontroll av plantskolealster. Särskilt påtagligt är detta behov för

plantmaterial som i större utsträckning nyttjas inom yrkesmässig odling.

Med hänsyn till de betydande ekonomiska avbräck, som inköp av infekterat

plantmaterial kan medföra för den yrkesmässiga odlingen, bör såsom utredningen

föreslagit och remissinstanserna i princip tillstyrkt införas obligatorisk

sundhetskontroll av vissa plantskolealster fr. o. in. den 1 juli 1966.

Kungl. Maj :t bör äga avgöra vilka växtslag som skall omfattas av denna

kontroll samt meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Vid sidan av den obligatoriska sundhetskontrollen bör liksom f. n. kunna

bedrivas frivillig kontroll av plantornas sortäkthet och kvalitet. Inom denna

bör också kunna upptas sundhetskontroll av sådana plantskolealster som

inte omfattas av den obligatoriska kontrollen. För att främja anslutningen

till den frivilliga kontrollen bör såsom utredningen föreslagit vissa särskilda

bestämmelser meddelas. Sålunda bör gälla att saluhållande och försäljning

av sådana plantskolealster, för vilka kontrollregler har fastställts inom ramen

för kontrollsystemet, endast om produkten har godkänts vid ifrågavarande

kontroll får ske under benämning eller beteckning, som anger att

produkten är av särskilt god beskaffenhet.

Växtskyddsanstalten bör i enlighet med utredningens förslag ansvara för

den obligatoriska sundhetskontrollen och få i uppdrag att meddela närmare

bestämmelser för denna. Enligt min mening bör lantbruksstyrelsen liksom

nu ha överinseendet över den frivilliga kontrollen. Det löpande arbetet med

såväl obligatorisk som frivillig kontroll samt viss upplysningsverksamhet i

anslutning härtill bör has om hand av statens plantskolenämnd. Utredningens

förslag rörande ändrad organisation av plantskolenämnden kan

jag i huvudsak tillstyrka. Sålunda bör ordföranden i nämnden utses av

Kungl. Maj :t och nämndens övriga ledamöter av lantbruksstyrelsen. Kungl.

Maj :t bör godkänna stadgar för nämnden.

I princip bör den av plantskolenämnden bedrivna kontrollverksamheten

vara självbärande och finansieras genom kontrollavgifter. Enligt min upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

17

fattning bör Kungl. Maj :t fastställa avgifterna för den obligatoriska kontrollen

efter förslag av plantskolenämnden och övriga kontrollavgifter fastställas

av lantbruksstyrelsen, likaledes efter förslag av nämnden. Av skäl

som växtskyddsanstalten anfört anser jag vidare att plantskolenämnden

bör uppbära ifrågavarande avgifter och disponera dessa enligt stat som

fastställs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Förslaget om att under en övergångstid ge statsbidrag med 15 000 kr. per

år till vissa administrationskostnader för den obligatoriska kontrollen samt

statsbidrag med 10 000 kr. per år till allmän upplysning om kontrollverksamheten

kan jag tillstyrka. Vid anmälan av anslaget till statens växtskyddsanstalts

omkostnader kommer jag därför att förorda att 25 000 kr.

beräknas för ifrågavarande ändamål.

Med hänsyn till att ramen för lån för uppförande av lagerhus m. m. hittills

endast i relativt begränsad omfattning tagits i anspråk för kreditstöd

åt försäljningsföretag för trädgårdsalster bör den föreslagna överflyttningen

av kreditstödet ej föranleda att ifrågavarande ram minskas utan denna

bör i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag även för budgetåret 1966/67

fastställas till 4 milj. kr. Enligt min mening bör det vidare vara möjligt att

tillgodose de ökade anspråk på lån för trädgårdsnäringens rationalisering

m. m. som följer av mina förslag i det föregående utan att öka garantiramen

härför. Denna bör således även under budgetåret 1966/67 vara 6 milj.

kr.

Tillgång till kapital är av avgörande betydelse för jordbrukets rationalisering.

Med hänsyn härtill anser jag det vara angeläget att ramarna för

statliga kreditgarantier för jordbrukets rationalisering vidgas. Jag förordar

därför att garantiramarna för lån till yttre och inre rationalisering, driftslån

och jordförvärvslån ökas med sammanlagt 23 milj. kr. Under budgetåret

1966/67 bör därför statlig kreditgaranti få beviljas med 45 milj. kr.

för lån till yttre rationalisering, med 38 milj. kr. för lån till inre rationalisering,

med 30 milj. kr. för jordförvärvslån och med 20 milj. kr. för driftslån.

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t äga jämka fördelningen

om förhållandena ger anledning därtill. Vid beräkningen av ramen

för lån till inre rationalisering har jag beaktat kreditbehovet för lån till

vattenvårdande åtgärder vid ej bestående jordbruk.

Liksom hittills bör riksdagens medgivande inhämtas för att enligt tidigare

tillämpade grunder sätta ned räntan på bl. a. vissa lån från egnahemslånefonden.

Om riksdagen medger delta bör Kungl. Maj :t äga meddela de

bestämmelser som fordras.»

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande till utskottet hänskjutna

motioner, nämligen

1. 1:237 av herr Larsson, Thorsten, och herr Wikberg, likalydande med

II: 304 av herr Josef son i Arrie m. fl., i vilka motioner hemställts, att riks
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

dagen vid behandlingen av statsverkspropositionen, IX huvudtiteln, punkt

C 9, måtte medge, att under budgetåret 1966/67 statlig kreditgaranti beviljas

för jordförvärvslån intill ett belopp av 36 000 000 kr.;

2. 1:606 av herr Kristiansson, Axel, och herr Larsson, Thorsten, samt

II: 763 av herr Rimås in. fl., likalydande, i vilka motioner hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av finansieringssystemet för det samarbetsorgan

på fruktområdet, som föreslås under nionde huvudtiteln, måtte uttala

att de 50 000 kr., som föreslås under en femårsperiod årligen skola

utgå av fonderade bensinskattemedel, endast skall avse budgetåret 1966/67

och att de framtida finansieringsformerna blir föremål för omprövning i enlighet

med vad som i motionerna anförts.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till motionerna II: 304 och II: 763.

över motionerna I: 606 och II: 763 har remissyttranden avgetts av Kooperativa

förbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

och Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund.

Kooperativa förbundet framhåller alt något reellt hinder ej synes föreligga

att acceptera det av departementschefen föreslagna sättet för finansiering

av det planerade samarbetsorganet för frukt. Förbundets styrelse anför

vidare bl. a.

Kooperativa förbundets styrelse anser det betydelsefullt att det planerade

kvalitetsbefrämjande arbetet för svensk frukt snarast kommer till stånd.

Beträffande finansieringen av samarbetsorganet för frukt får styrelsen framhålla

att om statliga bidrag ej kan komma i fråga, man bör kunna acceptera

att finansieringen sker genom ätt bensinskattemedel tas i anspråk. Även

om större delen av dessa medel tillförts av grönsaks- och blomsterodlingen,

anser styrelsen ej att en alltför skarp gränsdragning bör ske mellan trädgårdsnäringens

olika verksamhetsgrenar, när det gäller fördelningen av bensinskattemedlen.

Det förefaller i detta sammanhang naturligt att betrakta

trädgårdsnäringen som en enhet. Det belopp som årligen skulle komma

i fråga härför torde för övrigt endast uppgå till'' ca 15 % av till trädgårdsnäringen

under senaste året restituerade bensinskattemedel.

Mot bakgrund av att de planerade samarbetsorganen för grönsaker resp.

frukt skall få en gemensam ordförande och man även i övrigt tänkt sig en

viss samordning av den centrala administrationen, synes goda förutsättningar

kunna skapas för ett effektivt bedrivet upplysningsarbete inom resp.

områden. De praktiska erfarenheterna av denna samverkan torde få avgöra

hur långt den bör drivas.

Sveriges grossistförbund inskränker sig, utan att vilja motsätta sig motionärernas

yrkande, till att konstatera att Kungl. Maj :ts förslag väl täcker

det medelsbehov, som enligt trädgårdsnäringsutredningen förutsatts för

det föreslagna organet utöver den tänkta avgiftsfinansieringen. Förbundet

anför härefter följande.

Förbundet anser sig sakna anledning att närmare ingå på en bedömning

av karaktären av fonderade bensinskatterestitutionsmedel och i vad

mån dessa medel med hänsyn till sitt ursprung skall anses förbehållna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

19

vissa grenar av trädgårdsnäringen. Något principiellt hinder torde emellertid

knappast föreligga att i nu förevarande hänseende betrakta trädgårdsnäringen

som ett kollektiv. Ur det tillämnade samarbetsorganets synpunkt

påverkas icke dess finansiering om man väljer den av Kungl. Maj :t föreslagna

vägen i stället för vad som förordas av motionärerna. Vidkommande

den i statsverkspropositionen och även i motionen berörda frågan om en

eventuell sammanslagning av samarbetsorganet mellan odlare och handel

för upplysningsverksamhet på grönsaksområdet med det tillämnade organet

på fruktområdet synes detta spörsmål böra lämnas helt till de båda

organens avgörande, sedan praktiska erfarenheter vunnits. Eftersom principiell

enighet torde råda om angelägenheten av att samma person utses

till ordförande i de båda organen och att organen anställer samma verkställande

tjänsteman, föreligger tillräckliga incitament för en rationell

verksamhet och för att uteslutande praktiska synpunkter blir avgörande

för hur långt ett naturligt samarbete kan och bör drivas. Det är angeläget,

att de båda organens verksamhet även i administrativt hänseende icke bindes

genom direktiv från Kungl. Maj :t. Eftersom ordförande i organen

skall tillsättas av Kungl. Maj :t föreligger därigenom för övrigt tillräckliga

möjligheter för inflytande på frågan.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund yrkar bifall till motionerna

och anför.

Restitutionsförfarandet har tillkommit därför att den skatt, som uttages

å bensinförbrukning, utgör en vägtrafikavgift, och att det därför är oriktigt,

att denna kostnad skall belasta den förbrukning av bensin, som inte har

med vägtransporter att göra. Då så varit möjligt har denna återbäring av

bensinskatt skett individuellt till varje förbrukare. Så sker till jordbrukare

och ovannämnda fruktodlare, som innehar bensindrivna traktorer. För övriga

trädgårdsodlare och fiskare har individuell restitution inte ansetts

tekniskt genomförbar, och därför sker i stället en kollektiv återbäring. Då

denna form ersätter ett individuellt restitutionsförfarande är det av stor

vikt, att trädgårdsnäringens bensinskattemedel så rättvist som möjligt återbetalas

till de odlar grupper, som erlagt bensinskatt.

Såväl Irukt- som bärodlingens andel av de till trädgårdsnäringen restituerade

bensinskattemedlen torde inte uppgå till mer än ca 5 procent. Då

denna andel uttagits genom årliga bidrag skulle vid ett bifall till vad som

föreslås i statsverkspropositionen nionde huvudtitel framför allt grönsaksoch

blomsterodlarna under fem år få bekosta detta anslag. Trädgårdsnäringsutredningen

ansåg, att statskassan borde göra detta, då den kvalitetsfrämjande

verksamhet, det här är fråga om, är »av väsentligt intresse ur

allmän synpunkt».

Ovannämnda lakta talar enligt vår uppfattning för alt trädgårdsnäringsutredningens

finansieringsförslag borde följas redan från samarbetsorganets

start.

Då vi emellertid är synnerligen angelägna att ha ett gott förhållande till

trädgårdsnäringens olika grenar och organisationer kan vi liksom motionärerna

tänka oss, att ett bidrag på 50 000 kronor tas från de fonderade

bensinskattemedlen under budgetåret 1966/07 men att en omprövning av

finansieringsformen omedelbart igångsättes.

Vi finner det för vår del vara helt naturligt, att trädgårdsnäringsutredningen

får i uppdrag all framlägga förslag till ett slutgiltigt finansieringssystem,

i all synnerhet som enligt departementschefens mening förutsätt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ningarna skall prövas för att skapa ett för trädgårdsnäringens samtliga

produktionsgrenar gemensamt samarbetsorgan.

Då trädgårdsnäringsutredningen redan tidigare löst dylika avvägningsfrågor

på ett för samtliga parter tillfredsställande sätt, är vi övertygade om,

att utredningen även på detta område bör kunna utarbeta ett finansieringssystem,

om vilket allmän enighet kan nås.

Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund har i princip inget att invända

mot motionärernas förslag att finansieringsfrågan tages upp till omprövning

i trädgårdsnäringsutredningen. Förutsättningen är dock att man vid

omprövningen inte frångår trädgårdsnäringsutredningens förslag att samarbetsorganet

under alla förhållanden bör erhålla de 50 000 kr., varom allmän

enighet rått. Riksförbundet anför härutöver bl. a. följande.

Departementschefen har bl. a. gjort ett uttalande att förutsättningarna

att på sikt sammanföra de båda organen och bilda ett för trädgårdsnäringens

samtliga produktionsgrenar gemensamt samarbetsorgan borde undersökas.

Till detta har förbundet i princip inget att invända men vill med skärpa

understryka vikten av att samarbetsorganet omgående tilldelas det ekonomiska

stöd, som parterna gemensamt med trädgårdsnäringsutredningen

har varit ense om.

Sett ur internationell synpunkt ser förbundet det som en nödvändighet

att samarbetsorganet på fruktområdet erhåller sådant stöd, som kan anses

rimligt jämfört med andra områden inom trädgårdsodlingen, för att därmed

ytterligare stärka den svenska fruktodlingens konkurrensförhållande

vid en eventuell svensk anknytning till en större marknad.

Utskottet. Kungl. Maj :t har föreslagit en uppräkning av de ramar för

statlig kreditgaranti, som redovisas under förevarande punkt, från sammanlagt

120 till 143 milj. kr. Ramen för jordförvärvslån upptas härvid

med oförändrat belopp av 30 milj. kr. Av senast tillgänglig statistik att

döma bör detta belopp kunna anses vara tillräckligt. Utskottet avstyrker

därför i motionerna 1:237 och 11:304 framfört yrkande om höjning av

ramen till 36 milj. kr. Även i övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag

i fråga om kreditgarantiramarna. Detta innebär bl. a. att utskottet ansluter

sig till förslaget att kreditgaranti skall inom ramen för lån till inre

rationalisering kunna beviljas till vattenvårdande åtgärder vid jordbruksföretag

av icke bestående karaktär.

Under denna anslagspunkt har departementschefen även framlagt förslag

som syftar till att stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Förslagen

innebär bl. a. att det statliga kreditstödet till näringen förbättras,

att skärpt kontroll av plantskolealster införs och att ett samarbetsorgan

inrättas för arbete med kvalitetsnormer och upplysning i fråga om frukt.

Samarbetsorganets verksamhet bör enligt departementschefen finansieras

dels genom frivilliga avgifter i viss angiven utsträckning, dels genom

att ett belopp motsvarande fruktodlingens förbrukning av skattebelagda

drivmedel årligen ställs till förfogande från anslaget till gottgörelse till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 21

trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. Dessutom föreslås

att under en femårsperiod 50 000 kr. av fonderade bensinskattemedel

årligen får tas i anspråk för ändamålet. I motionerna I: 606 och II: 763

har riktats stark kritik mot att trädgårdsnäringens bensinskattefond tas

i anspråk för verksamhet på fruktområdet under hänvisning till att denna

fond främst byggts upp av restitutionsmedel från grönsaks- och blomsterodlarna.

Eftersom det rått allmän enighet om att det nya samarbetsorganet

under en uppbyggnadsperiod behöver ett särskilt bidrag av 50 000 kr.

per år, har motionärerna emellertid funnit sig kunna biträda Kungl. Maj :ts

förslag, såvitt avser nästa budgetår, men anser att formerna för samarbetsorganets

fortsatta finansiering bör omprövas, lämpligen genom trädgårdsnäringsutredningens

försorg.

Utskottet kan för sin del biträda att medel under budgetåret 1966/67

på av Kungl. Maj :t föreslaget sätt ställs till förfogande för samarbetsorganets

verksamhet. Med hänsyn till vad som anförts i förevarande motioner

och från trädgårdsnäringens sida i remissyttranden över motionerna synes

emellertid skäl föreligga att ta formerna för den fortsatta finansieringen

av samarbetsorganet under förnyat övervägande. Detta bör kunna

ske så snabbt att förslag kan föreläggas nästa års riksdag.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit och uttalat rörande olika åtgärder

på trädgårdsområdet biträder utskottet. Detta gäller även de förslag under

nu ifrågavarande punkt vilka ej särskilt berörts i det föregående.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 606 och II: 763 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

utredning och förslag rörande formerna för den fortsatta

finansieringen av samarbetsorganet för frukt

b) godkänna vad i det föregående i övrigt förordats i

fråga om kvalitetsfrämjande åtgärder och sundhetskontroll

beträffande vissa trädgårdsprodukter

c) medge, att den årliga räntan på den stående delen av

lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter år 1919

men före den 1 juli 1940, får för år 1967 sättas ned till 3,6

procent

d) medge, att ränta på köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet

eller byggnad på åbolägenhet, som år 1920 eller

senare sålts från kronoegendom, får, i den mån köpeskillingen

förräntas efter enahanda grunder som gällt eller gäller

för den stående delen av före den 1 juli 1940 beviljat

egnahemslån för jordbrukslägenhet, under år 1967 utgå

efter 3,6 procent

e) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

å motionerna 1:237 och 11:304 medge, att under budgetåret

1966/67 statlig kreditgaranti beviljas för lån till yttre

rationalisering intill ett belopp av 45 000 000 kr., för lån till

inre rationalisering intill ett belopp av 38 000 000 kr., för

jordförvärvslån intill ett belopp av 30 000 000 kr. och för

driftslån intill ett belopp av 20 000 000 kr., med rätt för

Kungl. Maj :t att, om förhållandena ger anledning därtill,

medge jämkning i angivna fördelning

f) medge, att under budgetåret 1966/67 statlig kreditgaranti

beviljas för lån för uppförande av lagerhus m. in.

för jordbruksändamål intill ett belopp av 4 000 000 kr.

g) medge, att under budgetåret 1966/67 statlig kreditgaranti

beviljas för lån till trädgårdsnäringens rationalisering

m. m. intill ett belopp av 6 000 000 kr.

h) till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

500 000 kr.

18 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.

Under punkten C 10 (s. 48—49) har Kungl. Maj :t i enlighet med lantbruksstyrelsens

anslagsframställning föreslagit dels att anslaget minskas med

275 000 kr. till 325 000 kr., dels att bidragsramen hålles oförändrad vid

300 000 kr. Utskottet biträder den av Kungl. Maj :t gjorda framställningen

och hemställer således,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 utfästs bidrag

till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond

med sammanlagt 300 000 kr.

b) till Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets

maskinlånefond för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 325 000 kr.

19:o) Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. Under

punkten C 11 (s. 49—51) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning

med 1 950 000 kr. till 9 100 000 kr.

Efter att ha närmare redovisat innehållet i lantbruksstyrelsens anslagsframställning

samt i en av lantbruksstyrelsen gemensamt med lantmäteristyrelsen

och skogsstyrelsen lämnad redogörelse för verksamheten med

koncentrerad rationalisering av jordbruket i vissa län har departementschefen

anfört följande.

»Mot bakgrunden av de goda erfarenheterna av verksamheten med koncentrerad

rationalisering och av behovet av ytterligare sådana insatser

beslutade 1965 års riksdag (prop. 1 bil. 11 s. 37, JoU 1 s. 34, rskr 9)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

23

att särskild rationalisering fr. o. in. innevarande budgetår skall bedrivas

förutom i de fyra nordligaste länen även inom Gävleborgs, Kopparbergs

och Värmlands län samt inom landskapet Dalsland. Som framgår

av den föregående redogörelsen har takten i rationaliseringsarbetet ökat efter

hand. Främst till följd härav men även på grund av att verksamheten

nu tagits upp i områdena utanför de fyra nordligaste länen har behovet av

medel för såväl bidrag som personalkostnader stigit. Jag anser det därför

vara nödvändigt att öka anslaget för att verksamheten skall kunna bedrivas

tillräckligt intensivt. Med hänsyn härtill bör anslaget räknas upp med 2 milj.

kr. Ytterligare 1 milj. kr. erfordras dock redan under innevarande budgetår

för att rationaliseringsarbetet inte skall hämmas av medelsbrist. Jag återkommer

till Kungl. Maj :t härom senare denna dag vid anmälan av utgifter

på tilläggsstat.

Mot lantbruksstyrelsens övriga yrkanden har jag inget att erinra. Medelsbehovet

för främjande av lantbruksnäringarnas framåtskridande i de fyra

nordligaste länen jämte Gävleborgs län och för produktionsbefrämjande

åtgärder i Norrland efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall bör således

beräknas till oförändrat 550 000 kr. resp. 250 000 kr. Vidare bör behovet

av medel för fraktbidrag vid transport av fodermedel räknas ned med

50 000 kr.»

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1. II: 740 av herr Dahlgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om erforderliga utredningar så att

KR-verksamheten på jordbruksområdet från och med budgetåret 1967/68

kan utvidgas till att omfatta jämväl skogs- och mellanbygden i södra och

mellersta Sverige;

2. I: 616 av herr Sveningsson, likalydande med II: 761 av herr Magnusson

i Tumhult m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte fastställa att

högsta statsbidragsprocenten skall vara 25 % av kostnaden samt till Bidrag

till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. för budgetåret 1966/

67 anvisa ett reservationsanslag av 7 150 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena i motionerna får utskottet hänvisa

till motionerna II: 740 och II: 761.

Utskottet. Föregående års riksdag beslöt att de särskilda rationaliseringsinsatser,

som finansieras från detta anslag, skulle bedrivas förutom i de fyra

nordligaste länen även i Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län

samt i landskapet Dalsland. Motionsledes framförda förslag om ytterligare

utökning av verksamhetsområdet avvisades av riksdagen. I motionen II:

740 till årets riksdag har påyrkats utredningar i syfte att göra det möjligt

att från och med budgetåret 1967/68 utvidga den särskilda rationaliseringsverksamheten

till att omfatta även skogs- och mellanbygden i södra och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1966

mellersta Sverige. Enligt utskottets mening bör dock erfarenheterna av den

förra året beslutade utvidgningen av förevarande stödform avvaktas, innan

frågan om ytterligare ändring av stödet tas upp till diskussion. När sådana

erfarenheter vunnits, torde det ankomma på lantbruksstyrelsen att i samråd

med övriga berörda myndigheter lämna de förslag till ändringar av

gällande gränser för verksamheten m. m. som kan finnas motiverade.

1965 års riksdagsbeslut innebar även en sänkning av den genomsnittliga

bidragsprocenten från 48 procent till högst ca 40 procent av kostnaderna för

samtliga rationaliseringsåtgärder utom markköp. Motioner om ytterligare

begränsning av bidraget till 25 procent avslogs av riksdagen. Yrkande av

samma innebörd har gjorts i motionerna I: 616 och II: 761 till årets riksdag.

Utskottet finner dock inte skäl föreslå ett frångående av föregående

års riksdagsbeslut, varför motionerna i denna del avstyrks.

Som en följd av bl. a. föregående års beslut om utvidgning av verksamheten

med särskilda rationaliseringsinsatser har medelsbehovet ökat. Utskottet

tillstyrker Ivungl. Maj :ts förslag om en höjning av den för ändamålet

avsedda anslagsposten med 2 milj. kr. till 8 milj. kr. Detta innebär att

utskottet avstyrker yrkandet i motionerna 1:616 och II: 761 om oförändrad

anslagsanvisning.

Utskottet anser sig även kunna biträda vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit

och uttalat under denna punkt och hemställer därför,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 616 och II: 761, såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. in.

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av

9 100 000 kr.

b) avslå motionerna 1:616 och II: 761, såvitt avser yrkande

om ändrad bidragsprocent, samt

c) lämna motionen II: 740 utan åtgärd.

20:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. m. Kungl. Maj :t har under punkten C 12 (s. 51—52) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett belopp av 1 570 000 kr., vilket innebär en

anslagsminskning med 154 000 kr. Ramarna för domänstyrelsens och lantbruksstyrelsens

verksamhet på detta område avses fastställas av Kungl.

Maj :t.

Utskottet. Då utskottet inte har något att invända mot Kungl. Maj :ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare

av vissa kronolägenheter in. in. för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 570 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år W(>C>

25

21 :o) Befrämjande av husdjursaveln m. m. Under punkten C 13 (s. 52—

70) har Kungl. Maj :t gjort framställning om en medelsanvisning av

1 535 000 kr., vilket innebär en minskning med 705 000 kr. gentemot innevarande

budgetår. Samtidigt hemställs om dels godkännande av de ändrade

grunder för stödet åt hästaveln som förordats i propositionen, dels

medgivande att fastställa garantiramen för lån till inköp av avels- och ridhästar

till 500 000 kr.

Under förevarande punkt har anmälts ett av 1963 års hästutredning avgivet

betänkande rörande stöd åt hästaveln (SOU 1965:44).

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning

ävensom för innehållet i nämnda betänkande och däröver

avgivna remissyttranden — anfört följande.

»Antalet hästar har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående,

minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Under åren 1952—1965 sjönk

antalet från ca 383 000 till ca 122 000 dvs. en minskning med drygt 68 %.

Enligt de prognoser, som redovisas av 1963 års hästutredning, kommer

hästantalet att sjunka ytterligare och år 1970 uppgå till 80 000—90 000.

Det är därvid att märka att andelen hästar av varmblodig ras relativt sett

ökat under senare år. Minskningen av totala antalet hästar beror i första

hand på att behovet inom jordbruk och skogsbruk sjunkit på grund av att

traktorer i allt högre grad ersatt hästen som dragkraft. Detta är särskilt

påtagligt inom jordbruket. Såväl jordbruket som framför allt skogsbruket

väntas ännu under överskådlig tid ha behov av hästar. Behovet av hästar

år 1970 redovisas av utredningen i två alternativa beräkningar till 69 000

resp. 43 000.

Utredningen bedömer tillgången på hästar vara tillräcklig för att tillgodose

behoven i fredstid fram till år 1975. Vid mobilisering av hästar vid krig

och krigsfara väntas dock uttagningsprocenten i vissa delar av landet bli

så hög att särskilda åtgärder kan erfordras för att säkra tillgången. Utredningens

uppfattning om att tillgången av hästar är tillräcklig delas i allmänhet

av remissinstanserna. Överbefälhavaren anser dock att nedgången i antalet

hästar av kallblodig ras inger oro.

Såvitt nu kan bedömas är det ej lämpligt att genom statligt stöd hålla

uppe en häststam, som är större än vad som betingas av det normala behovet

för olika ändamål. Det är sålunda enligt min uppfattning knappast

görligt att försöka stimulera till att hästar föds upp i större antal än som ur

ekonomisk synpunkt finner godtagbar användning i fredstid. Mot denna

bakgrund och då hästarna ur beredskapssynpunkt i huvudsak torde vara

att betrakta såsom eu del av de tillgängliga dragkraftsresurserna delar jag

utredningens uppfattning att lantbruksstyrelsen inte hör åläggas någon

skyldighet att tillse att ur totalförsvarssynpunkt tillräckligt antal hästar

finns. Det ankommer på Kungl. Maj :t alt besluta om denna organisationsfrågas

slutliga lösning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

I likhet med utredningen och så gott som samtliga remissinstanser anser

jag att det finns starka skäl för att staten alltjämt lämnar stöd i viss omfattning

till hästaveln. Målet för detta stöd bör vara att skapa förutsättningar

för en kvalitativt sett högtstående hästavel inom landet. Som allmän princip

för stödet bör gälla att bidrag till direkta uppfödningskostnader inte bör

utgå. Ej heller bör s. k. bevaringspremier, som bl. a. avser att täcka vissa

utbildningskostnader för varmblodiga hästar för krigsmaktens behov, i fortsättningen

utgå. I likhet med andra uppfödningskostnader bör nämligen

kostnaden för utbildning komma till uttryck i priset på hästen. Jag förordar

alltså att det statliga stödet till hästaveln i huvudsak koncentreras till

hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa andra kvalitetsbefrämjande

åtgärder.

Den nuvarande utformningen av hästpremieringen är föråldrad. Jag biträder

i huvudsak utredningens förslag i ämnet, vilket enligt min uppfattning

är väl anpassat till dagens krav. Förslaget innebär bl. a. att hästarna

premieras vid färre tillfällen än f. n. Såväl antalet hästar som berörs av

premieringen som det samlade beloppet för penningpriser torde dock bli

i stort sett oförändrat. Vidare ges lantbruksstyrelsen friare händer att utforma

närmare bestämmelser för premieringen. Avelsarbetet skall även i

fortsättningen grundas på stambokföring. För att underlätta avelsarbetet

bör härjämte föras ett särskilt register över premierade hästar. Jag finner

det likaså lämpligt att styrelsen vid sin sida har en rådgivande nämnd i

hästavelsfrågor, hästavelsnämnden. När det gäller hingstpremieringen anser

jag i likhet med statskontoret att antalet premieringsnämnder bör begränsas.

I likhet med utredningen vill jag understryka hingsthållningens betydelse

för avelsarbetet. Tillgång på goda beskällare är en förutsättning för avel

av hög kvalitet. Jag anser därför att hingsthållningsbidrag bör utgå alltjämt

även om dessa i viss mån kan betraktas som bidrag till uppfödningskostnader.

Av samma skäl är det angeläget att fortsatt stöd lämnas till uppfödningen

av nordsvenska hingstar. I likhet med utredningen anser jag att

stödet i princip bör utgå till endast en uppfödningsanstalt.

För att underlätta hingsthållningen inom varmblodsaveln bör möjlighet

öppnas till att lämna lånegaranti för inköp av hingst av varmblodig ras.

Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, bör äga

besluta om den närmare utformningen av i det föregående angivna stödåtgärder.

Till frågan om stöd för vissa andra avelsbefrämjande åtgärder återkommer

jag i samband med anslagsberäkningen.

Med hänsyn till strävandena att åstadkomma ökat internationellt samarbete

på handelns område och den pågående liberaliseringen av hithörande

bestämmelser biträder jag utredningens förslag att särskilda bestämmelser

i fråga om import av avels- och brukshästar i fortsättningen bör finnas en
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

27

dast för att tillgodose behovet av sanitär kontroll av importen. Någon importreglering

ur kvalitetssynpunkt är såsom utredningen anfört ej erforderlig

bl. a. på grund av de kvalitetskrav på avelshingstar som följer av lagen

om hingstbesiktningstvång.

Under senare år har uppkommit en viss brist på kunniga hovslagare för

klöv- och hovvård. Då en riktig hovvård är av avgörande betydelse för att

hästarna skall kunna utnyttjas effektivt är det betydelsefullt att tillgången

på kvalificerade hovslagare tryggas. Jag delar utredningens uppfattning att

nuvarande bidrag till ambulerande hovslagare och howårdsföreningar är

en mindre lämplig form härför. Även jag anser det mera ändamålsenligt att

stödet får formen av goda utbildningsmöjligheter för hovslagare. Den vid

veterinärhögskolan befintliga hovslagarskolan bör finnas kvar i avvaktan på

att frågan om veterinärhögskolans lokalisering avgörs. I samband därmed

bör prövas jämväl lokaliseringen av hovslagarskolan. Möjligheter föreligger

vidare att inom ramen för den av lantbruksstyrelsen med anlitande av

anslaget till kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. administrerade

utbildningsverksamheten starta lokal utbildning av hovslagare.

Även statens hingstdepå och stuteri i Flyinge utgör ett visst stöd åt hästaveln,

framför allt åt halvblodsaveln. Utredningen har haft att överväga

om verksamhet där skall i fortsättningen bedrivas i statlig regi eller övertas

av annan huvudman eller eventuellt läggas ned. Utredningen föreslår

att verksamheten alltjämt bedrivs i statlig regi men förutsätter samtidigt

att en rad åtgärder vidtas för att begränsa statens kostnader härför.

Jag biträder i allt väsentligt utredningens förslag. Det ekonomiska målet

för verksamheten i Flyinge bör sålunda tills vidare vara att de direkta kostnaderna

och inkomsterna balanserar. Genom de rationaliseringsåtgärder

utredningen föreslår bör det vara möjligt att inom kort nå detta mål. Således

bör bl. a. antalet hingstar och hingststationer minskas och språngavgifterna

höjas. I samband med att verksamheten sålunda begränsas bör vissa

tjänster dras in. För att framlägga förslag rörande genomförandet av dessa

omläggningar samt rationalisering i övrigt av verksamheten bör såsom utredningen

föreslagit sättas till en särskild delegation. Kungl. Maj :t, eller

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen bör äga meddela närmare

riktlinjer för delegationens verksamhet.

Såsom utredningen föreslagit bör nuvarande hästskötarskola i Flyinge

i fortsättningen ingå i kursverksamheten för jordbrukets rationalisering.

För övrigt bör gälla att i den mån resurserna i Flyinge tas i anspråk för

annan verksamhet detta bör ske mot ersättning som täcker kostnaderna

bär för.

I fråga om konsekvenserna beträffande medelsbehov m. in. för verksamheten

i Flyinge av vad jag här förordat återkommer jag vid behandlingen

av anslagen till statens hingstdepå och stuteri.

Jag övergår härefter till de anslagstekniska frågorna rörande stödet till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19(>6

hästaveln. I likhet med utredningen anser jag att totalisatormedel ej bör

anlitas för de i det föregående berörda stödåtgärderna. Såsom riksrevisionsverket

föreslagit bör stödet även i fortsättningen anvisas under reservationsanslaget

Befrämjande av husdjursaveln m. in. Däremot bör anslagsposten

till stöd åt hästaveln ej delas upp på särskilda belopp för varmblodsresp.

kallblodsavel.

Jag biträder utredningsförslaget att hingst skall få premie på högst 250

kr. i samband med stambokföringen och högst 600 kr. då hingsten visat

säker och god nedärvning samt att ston skall få högst hälften av dessa belopp.

Kungl. Maj:t bör äga göra erforderliga jämkningar i ifrågavarande

högstbelopp. Jag beräknar medelsbehovet för penningpriser under budgetåret

1966/67 till 260 000 kr. Vidare beräknar jag 15 000 kr. för vissa fraktbidrag

i samband med hingstpremieringen. Jag vill erinra om att jag vid

behandlingen av anslagen till lantbruksstyrelsen beräknat 10 000 kr. för

kostnader för hästavelsnämnden och under anslaget till bidrag till hushållningssällskapens

omkostnader 100 000 kr. för hästpremieringens administration

m. m. under tiden den 1 januari—den SO juni 1967.

För bidrag till hingsthållningen beräknar jag ett medelsbehov av 535 000

kr. Jag har därvid räknat in medel för stöd till uppfödning av nordsvenska

hingstar. För vissa övriga avelsbefrämjande åtgärder beräknar jag vidare

125 000 kr. Därav avser 55 000 kr. bidrag till vissa landsomfattande hästavelsföreningar

för administrationskostnader och upplysningsverksamhet,

30 000 kr. bidrag till kostnader för stambokföring, 15 000 kr. bidrag till

försök med dragprov och märkning av hästar samt slutligen 25 000 kr. bidrag

till ej specifierade avelsbefrämjande åtgärder.

Anslagsposten till stöd åt hästaveln bör i enlighet med de nyss redovisade

beräkningarna tas upp med ett sammanlagt belopp av 935 000 kr.

Detta innebär i förhållande till innevarande budgetår en minskning med

705 000 kr.

Mot lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet för bidrag till avelsföreningar

och liknande organisationer, bidrag till kontrollföreningsverksamheten

samt ramen för statlig kreditgaranti för lån för inköp av avelshästar

och ridhästar har jag intet att erinra.»

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1. I: 97 av herr Arvidson m. fl., likalydande med II: 140 av herr Persson

i Heden m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av stödet åt

hästaveln måtte besluta att oförändrat belopp, 150 000 kr., ställes till lantbruksstyrelsens

förfogande för att av hushållningssällskapen utlämnas till

stöd åt klöwård och hovvård;

2. I; 100 av herr Isacson in. fl. och II: 137 av herr Gustavsson i Alvesta

in. fl., i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av punkten C 13 Befrämjande av husdjursaveln m. m. måtte besluta

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

29

att dels godkänna de grunder för stödet åt hästaveln som förordats i motionerna,

dels medge att av tillgängliga reservationsmedel under anslagsposten

Stöd åt hästaveln må under budgetåret 1966/67 85 000 kr. tas i anspråk

för avelsbefrämjande åtgärder m. m. i enlighet med vad i motionerna

anförts, och dels till Befrämjande av husdjursaveln in. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 2 285 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionerna II: 140 och I: 100.

Utskottet. Mekaniseringen inom jordbruket och skogsbruket har såsom

redovisats i statsverkspropositionen bl. a. fått till följd att antalet hästar i

landet minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Minskningen väntas

fortsätta, men visst behov av hästar kan beräknas kvarstå under överskådlig

tid främst inom skogsbruket. I sammanhanget märks att antalet hästar

av varmblodig ras relativt sett ökat under senare år.

Hästaveln har sedan länge erhållit ett förhållandevis kraftigt statsstöd.

Sådant stöd utgår endast i begränsad omfattning till annan husdjursavel.

Mot bakgrunden härav och av den i det föregående redovisade minskningen

av häststammen har Kungl. Maj :t föreslagit nedskärning och ändrad inriktning

av statens stöd åt hästaveln. I motionerna I: 100 och II: 137 har

hemställts att i huvudsak oförändrat anslag alltjämt skall utgå till stöd åt

hästaveln samt framförts erinringar i vissa avseenden mot de av Kungl.

Maj :t föreslagna riktlinjerna för det framtida hästavelsstödet.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uttalande att man inte

bör stimulera till större häststam än som ur ekonomisk synpunkt är motiverad

i fredstid. Detta innebär bl. a. att en fortsatt övergång från levande

till maskinell dragkraft inom näringslivet får återspeglas i en så långt

möjligt motsvarande förskjutning av totalförsvarets utnyttjande av dragkraft.

Såsom uttalats i propositionen bör lantbruksstyrelsen inte åläggas

någon skyldighet att tillse att ur totalförsvarssynpunkt tillräckligt antal

hästar finns. Det bör i stället såsom föreslagits ankomma på Kungl. Maj :t

att besluta om denna organisationsfrågas slutliga lösning.

Staten bör, såsom departementschefen anfört, alltjämt lämna visst stöd

til! hästaveln. Utskottet delar uppfattningen att detta stöd skall syfta till

en kvalitativt sett högtstående hästavel. Bidrag till direkta uppfödnings- och

utbildningskostnader bör inte utgå. Utskottet avstyrker följaktligen det i

förutnämnda motioner framförda förslaget om att förärvningspremier och

bidrag till gemensamhetsbeten alltjämt skall utgå. Kostnaderna för uppfödning

in. m. bör las med i beräkningen vid prissättningen av hästar. Vad

gäller arméns inköp av hästar får utskottet erinra om alt medel härför anvisas

från det under fjärde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Armén:

Remontering. Enligt Kungl. Maj ds förslag bör stödet till hästaveln i

allt väsentligt koncentreras till hästpremiering, hingsthållningsbidrag och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 1960

bidrag till vissa andra kvalitetsfrämjande åtgärder. De i propositionen angivna

riktlinjerna för stödet tillstyrker utskottet.

Någon särskild importreglering avseende kvaliteten på importerade hästar

bör enligt departementschefen inte längre uppehållas. Enligt motionerna

I: 100 och II: 137 bör dock sådan kvalitetskontroll alltjämt bibehållas. Med

hänsyn till bl. a. de bestämmelser, som gäller enligt lagen om hingstbesiklningstvång,

torde en fri import av hästar inte behöva medföra någon sänkt

standard för den svenska hästaveln. Med hänvisning jämväl till att lantbruksstyrelsen

och veterinärstyrelsen i yttranden över 1963 års hästutrednings

betänkande tillstyrkt förslaget om fri import, ansluter sig utskottet

till departementschefens förslag även i denna fråga.

Med anledning av ett i propositionen framfört förslag att statsbidrag inte

längre skall utgå till ambulerande hovslagare eller till hovvårdsföreningar

har väckts motionerna I: 97 och II: 140. I dessa motioner har hemställts

att sådant bidrag även i fortsättningen skall utgå och avse såväl hovvård

som klövvård. Som motiv härför har anförts bl. a. att en god hovvård har

en mycket stor kvalitetsfrämjande effekt. Utskottet är väl medvetet om

vikten av en god hov- och klövvård, men anser att stödet i den form det nu

utgår, dvs. såsom ett bidrag till hovslagare med ett belopp motsvarande någon

krona per skodd häst, inte är av större betydelse i sammanhanget. Detta

stöd bör därför upphöra. Statens insatser på förevarande område bör i stället

inriktas på att tillhandahålla goda utbildningsmöjligheter för hovslagare

på sätt departementschefen föreslagit.

Utskottet har intet att erinra mot att statens hingstdepå och stuteri i

Flvinge alltjämt bedrivs i statlig regi. Statens nettoutgifter för verksamheten

bör dock begränsas på sätt departementschefen föreslagit, bl. a. genom att

språngavgifterna höjs.

Av utskottets ställningstaganden i det föregående följer att utskottet inte

har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag att till stöd åt hästaveln under

förevarande anslag anvisas 935 000 kr. Det i motionsparet 1:100 och

II: 137 framförda förslaget om en med 750 000 kr. förhöjd anslagsanvisning

avstyrker utskottet alltså. Genom beslut av 1965 års riksdag skulle vid

ingången av budgetåret 1965/66 återstående, odisponerad reservation under

anslagsposten Stöd åt hästaveln, som torde härröra från statens lånefond

för hästavelns befrämjande, i anledning av hästutredningens förslag rörande

det fortsatta stödet till ridhusanläggningar tillföras fonden för idrottens

främjande. I anledning av yrkande i motionerna I: 100 och II: 137 vill utskottet

som sin mening uttala, att 85 000 kr. av efter förenämnda tidpunkt

tillgängliga reservationsmedel under anslagsposten skall under budgetåret

1966/67 tas i anspråk för att av lantbruksstyrelsen i samråd med hästavelsnämnden

användas för avelsbefrämjande åtgärder. Härutöver tillgänglig

eller uppkommande reservation under posten bör i överensstämmelse

med 1965 års riksdagsbeslut tillföras idrottsfonden.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr l är lOdti

31

Vad Ivungl. Maj :t i övrigt föreslagit och uttalat under denna punkt föranleder

inte någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 97 och II: 140 samt I: 100 och II: 137, sistnämnda

motioner såvitt nu är i fråga, godkänna de grunder

för stödet åt hästaveln som förordats i det föregående

b) medge att under budgetåret 1966/67 beviljas statlig

kreditgaranti för lån avseende inköp av avels- och ridhästar

intill ett belopp av 500 000 kr.

c) i anledning av motionerna I: 100 och II: 137, såvitt avser

ianspråktagande av reservationsmedel under anslagsposten

Stöd åt hästaveln, i skrivelse till Kungl. Maj :t som

sin mening ge till känna vad utskottet i det föregående anfört

rörande dispositionen av nämnda reservationsmedel

samt

d) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 100 och II: 137, såvitt nu är i fråga, till

Befrämjande av husdjursaveln m.m. för budgetåret 1966/

67 anvisa ett reservationsanslag av 1 535 000 kr.

22 :o) Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten C 14 (s. 70—71) innebär — förutom hemställan att

fastställa avlöningsstat — en anslagsminskning med 106 000 kr. till 580 000

kr. På grund av personalminskning kan anslaget minskas med 157 000 kr.

Till följd av löneomräkning behöver anslaget höjas med 51 000 kr.

Utskottet. Enär utskottet ej har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t

föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepå

och stuteri, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 508 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän ...................... 2 000

Summa kr 580 000

b) till Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 580 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

23:o) Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader. Kungl. Maj :t förordar

under punkten C 15 (s. 72) en anslagsanvisning av 345 000 kr.

Departementschefen anför i sammanhanget att han biträder hästutredningens

förslag att inkomsterna vid statens hingstdepå och stuteri bör uppföras

på en särskild inkomsttitel på driftbudgeten under rubriken Uppbörd

i statens verksamhet.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets

sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 345 000 kr.

24 :o) Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen. Kungl. Maj it förordar

under punkten C 16 (s. 73—74) att anslaget minskas från 100 000 kr. till

96 000 kr. Minskningen beror på att medel för bidrag till Skånes fröodlingsförening

beräknas under anslaget till lantbrukshögskolans försöksverksamhet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 96 000 kr.

25 :o) Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten C 17 (s. 74—

75) om medelsanvisning med oförändrat 90 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring

av matpotatis för budgetåret 1966/67 anvisa

ett reservationsanslag av 90 000 kr.

26:o) Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Kungl. Maj :ts under punkten C 18 (s. 75—76) gjorda framställning

innefattar en anslagsanvisning av 450 000 kr. eller 100 000 kr. mer än lör

innevarande budgetår.

Lantbruksstgrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget

ökas med 50 000 kr.

Departementschefen har anfört.

»I enlighet med mitt förslag under punkten C 9 bör från förevarande anslag

ställas till förfogande för samarbetsorganet för frukt ett belopp, som

motsvarar fruktodlingens förbrukning av skattebelagda drivmedel. Härutöver

bör under en femårsperiod årligen få tas i anspråk för samma ändamål

50 000 kr. av fonderade bensinskattemedel.

Enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 14, BevU 16, rskr 141) har skat
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

33

ten på bensin höjts med 5 öre per liter den 1 juli 1965. Höjningen motiverar

en uppräkning av gottgörelsen till trädgårdsnäringen med 50 000 kr. för

år. Under anslaget för nästa budgetår bör upptas även på innevarande budgetår

belöpande tilläggsbelopp.»

Utskottet. I den utsträckning, som i propositionen föreslagits, bör medel

från förevarande anslag ställas till förfogande för samarbetsorganet för

frukt. Vidare bör i enlighet med vad utskottet förordat under punkten 17 :o)

under budgetåret 1966/67 för samma ändamål få tas i anspråk 50 000 kr.

ur trädgårdsnäringens bensinskattefond. I fråga om formerna för den fortsatta

finansieringen av verksamheten vid förenämnda samarbetsorgan får

utskottet hänvisa till sitt utlåtande under nyssnämnda punkt.

Kungl. Maj :ts anslagsberäkning föranleder ingen erinran från utskottets

sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Gottgörelse till trädgårdsnäringen

för av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1966/

67 anvisa ett anslag av 450 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

27:o) Statens jordbruksnämnd: Avlöningar. Det under punkten D 1 (s.

77—78) framförda förslaget innefattar — förutom fastställande av ny avlöningsstat—

en anslagsökning med 155 000 kr. till följd av löneomräkning.

Utskottet. Enär utskottet ej har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t

föreslagit och i övrigt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens jordbruksnämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/

67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................. 1 209 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 82 000

3. Avlöningar till personal för tillfälliga arbetsuppgifter,

förslagsvis ..................... 539 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 2 304 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................. 50 000

Summa kr. 4 184 000

2 liiliang till riksdagens protokoll 1966. 10 saml. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

b) till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 4 184 000 kr.

28:o) Statens jordbruksnämnd: Omkostnader. Utskottet biträder Kungl.

Maj :ts under punkten D 2 (s. 78) gjorda framställning om en med 17 000

kr. förhöjd medelsanvisning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

893 000 kr.

29 :o) Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.

Kungl. Maj :ts under punkten D 4 (s. 79—81) gjorda framställningar innefattar

en anslagsanvisning av 24 000 000 kr. eller 2 000 000 kr. mer än för

innevarande budgetår.

Statens jordbruksnämnd har föreslagit en anslagshöjning med 5 800 000

kr.

Departementschefen har anfört.

»I uppgifterna för 1960 års jordbruksutredning ingår att pröva frågan om

beredskapslagring av livsmedel m. m. Såsom jag anförde i prop. 1965: 1

(bil. 11 s. 69) har utredningen den 23 oktober 1964 överlämnat promemoria

angående livsmedelsförsörjningen i krig m. m. Utredningens överväganden

i övrigt rörande beredskapen på ifrågavarande område torde komma

att redovisas i samband med utredningens förslag till nya jordbrukspolitiska

riktlinjer. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att nu ta ställning

till jordbruksnämndens förslag att öka lagringen utöver gällande maximikvantiteter.

Med hänsyn till ökade kostnader för lagerhållning enligt nuvarande riktlinjer

föreslår jag att anslaget uppräknas med 2 milj. kr. Liksom hittills

bör anslaget få tas i anspråk för att infria jordbruksnämndens garantioch

ansvarsförbindelser för oförsäkrade varor, vilka lagras för statligt ändamål

men formellt förblir i enskild ägo.»

Utskottet, som inte har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för beredskapslagring

av livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret 1966/67

anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kr.

30 :o) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts framställning under punkten D 6 (s. 82) om medelsanvisning

med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksamheten

inom jordbruket för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 937 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

35

31 :o) Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. Under

punkten D 7 (s. 82—86) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa

budgetår an-visa ett belopp av 20 178 000 kr., vilket gentemot innevarande

budgetår innebär en höjning av 413 000 kr.

Statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån har i sina äskanden

föreslagit, att anslaget ökas med 378 000 kr.

Efter närmare redogörelse för anslagsframställningarna har departementschefen

anfört.

»Såsom jordbruksnämnden föreslagit bör för budgetåret 1966/67 anvisas

oförändrat 15 milj. kr. för att överföras till skördeskadefonden under förutsättning

att jordbrukarna av egna medel skjuter till minst samma belopp.

Av den föregående redogörelsen framgår att metodiken för skördeuppskattning

och ersättningsberäkning fortlöpande ändras i syfte att förbättra

skördeskadeskyddet. Vidare har en rad åtgärder vidtagits för att göra uppskattningen

av skörden så noggrann som möjligt. Bl. a. har utbildningen

av provtagarna och kontrollen av deras arbete fått ökad omfattning. För

att utvecklingsarbetet skall kunna föras vidare förordar jag att anslaget

förstärks med 413 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn även till kostnader

för viss försöksverksamhet med skördeprognoser i anslutning till den objektiva

skördeuppskattningen.

Av ökningen hänför sig 60 000 kr. till kostnadsstegringar för avlöningsförmåner,

som påverkar medelsbehovet redan för innevarande budgetar.

Jag avser därför att senare denna dag återkomma till Kungl. Maj :t med

förslag att bl. a. detta belopp anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1965/66.

I detta sammanhang bör för riksdagen anmälas, att Kungl. Maj :t genom

beslut den 17 december 1965 medgett statistiska centralbyrån att från förevarande

anslag utbetala ersättning för skada som uppkommit i samband

med den objektiva skördeuppskattningen.

Till frågan om att liksom hittills disponera medel ur anslaget till pnsreglerande

åtgärder på jordbrukets område för särskilda undersökningar

m. m. rörande skördeskadeskyddet avser jag återkomma vid anmälan av

den under punkten D 3 nämnda särskilda propositionen.

Anslaget bör sålunda föras upp med (19 765 000 + 413 000) 20 178 000

kr.»

Utskottet har i samband härmed behandlat följande till utskottet remitterade

motioner, nämligen

1. II: 57 av herrar Hansson i Skegrie och Josef son, i vilken motion hemställts,

att riksdagen för sin del måtte besluta om sådan ändring av nu gällande

skördeskadeskydd att alla däri ingående grödor oavsett skördetiden

blir berättigade till prövning enligt skördeskadeskyddets principer, samt att

vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till ändrad författningstext,

2. I: 239 av herr Nilsson, Ferdinand, m. fl., vari hemställts, dels att av för

skördeskadeskydd avsedda medel årligen ett belopp av högst 2 milj. kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ställes till förfogande för utbetalning av individuellt prövade skördeskadebidrag,

dels att hos Kungi. Maj :t framställning göres om utredning avseende

möjligheten att göra anslutningen till skördeskadeskyddet obligatoriskt oavsett

anmälningsplikten beträffande alla jordbrukare som har att lämna bidrag

till skördeskadefonden, samt dels att likaledes i skrivelse till Kungl.

Maj :t begäres utredning och förslag om komplettering av skördeskadeskyddet

med möjligheter till lån till jordbrukare drabbade av skördeskador i enlighet

med vad i motionen säges;

3. I: 601 av herrar Eskilsson och Isacson samt II: 751 av herrar Hedin och

Eliasson i Moliolm, i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t föreslå, att frågan om obligatorisk

skördeskadeanmälan måtte göras till föremål för en skyndsam prövning,

\arvid

förekommande insamlingen av arealstatistiska uppgifter under juni månad.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna II: 57, I: 239 och II: 751.

Utskottet. I samband med behandlingen av förevarande reservationsanslag

har utskottet liksom tidigare år haft att pröva ett flertal motionsyrkanden

om utredningar och åtgärder i syfte att förbättra skördeskadeskyddet.

Sålunda föreslås i motionen II: 57, under hänvisning till att senmognande

grödor med nuvarande regler för skördeskadeanmälan kan

komma att utestängas från skyddet, sådan ändring av bestämmelserna att

alla i skördeskadeskyddet ingående grödor oavsett skördetiden blir berättigade

till prövning enligt skördeskadeskyddets principer. Av liknande skäl

hemställs i motionerna I: 601 och II: 751, att frågan om obligatorisk skördeskadeanmälan

görs till föremål för skyndsam prövning. Vidare har i motionen

I: 239 påyrkats utredning om möjligheten att göra anslutningen till

skördeskadeskyddet obligatorisk oavsett anmälningsplikten.

I anslutning till nu redovisade motionsyrkanden vill utskottet i likhet

med departementschefen erinra om att metodiken för skördeuppskattning

och ersättningsberäkning fortlöpande ändras i syfte att förbättra skördeskadeskyddet.

Av den föregående redogörelsen framgår att en rad åtgärder

vidtagits för att göra uppskattningen så noggrann som möjligt. Vad gäller

frågan om obligatorisk skördeskadeanmälan är som anförs i propositionen

metodiken för och konsekvenserna av övergång till dylik anmälan på försommaren

f. n. föremål för utredning. Resultatet av denna utredning kan

väntas inom den närmaste framtiden. Det torde få förutsättas, att förslag

till åtgärder i syfte att avhjälpa de nu påtalade bristerna i gällande skördeskadeskydd

kommer att redovisas i samband härmed. Vid sådant förhållande

synes syftet med ifrågavarande motionsyrkanden vara tillgodosett

utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

37

I motionen I: 239 har även hemställts att ett belopp av högst 2 milj. kr.

av för skördeskadeskydd avsedda medel årligen ställs till förfogande för

utbetalning av individuellt prövade skördeskadebidrag. Kungl. Maj :ts förslag

innebär i avseende på individuella skördeskadebidrag att dessa skall

vara behovsprövade samt att det belopp som för nästa budgetår skall stå

till förfogande för ändamålet i överensstämmelse med 1962 års riksdagsbeslut

bör motsvara en procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna

för skördeskador, eller, därest beräkning enligt enprocentregeln

ger till resultat ett lägre belopp, högst 400 000 kr. Motionsyrkanden om

ändring av villkoren för individuella bidrag har framförts vid ett flertal

tidigare tillfällen, senast föregående år, utan att vinna riksdagens bifall.

Någon anledning att nu ändra villkoren för ifrågavarande bidragsgivning

anser utskottet icke föreligga. Motionsyrkandet synes därför ej böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Det i sistnämnda motion framförda yrkandet om utredning och förslag

om komplettering av skördeskadeskyddet med möjligheter till lån till jordbrukare,

som drabbats av skördeskador, har också framförts vid tidigare

riksdagar utan att ha ansetts böra föranleda någon åtgärd. Utskottet har

icke heller på denna punkt funnit några nya omständigheter ha framkommit

som motiverar ett frångående av riksdagens senast föregående år gjorda

ställningstagande. Motionen avstyrks därför även i denna del.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad

Kungl. Maj :t under denna punkt föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) anse motionerna 11:57 samt 1:601 och II: 751 ävensom

1: 239, sistnämnda motion såvitt avser utredning om

möjligheten av obligatorisk anslutning till skördeskadeskyddet,

besvarade med vad utskottet i det föregående anfört
b)

lämna utan bifall motionen I: 239, såvitt avser skördeskadelån
c)

avslå motionen 1:239, såvitt den ej behandlats i det

föregående

d) till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 20 178 000 kr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.

32 :o) Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under

punkten E 1 (s. 87—94) gjorda framställning innefattar — förutom fastställande

av ny avlöningsstat — en uppräkning av anslaget med 261 000 kr.

till 3 742 000 kr.

Under punkten har anmälts ett av utredningen rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning avgivet betänkande angående statens centrala frökontrollanstalts

organisation (Stencil Jo 1964: 9).

Departementschefen har — efter redogörelse för anslagsyrkandena och

nämnda betänkande samt för däröver avgivna remissyttranden — anfört

följande.

»Med anledning av att Kungl. Maj :t meddelat särskilda bestämmelser om

betning av vårstråsäd har Kungl. Maj :t medgett viss ökad belastning av förevarande

anslag under budgetåret 1965/66 för att täcka kostnader för att

genomföra vissa kontrolluppgifter i samband med betning. För dessa kostnader

under nästa budgetår förordar jag att anslaget uppräknas med 236 000

kr.

På grund av löneomräkning m. m. behöver anslaget ökas med 25 000 kr.

Jag övergår härefter till att redovisa mina ställningstaganden till det utredningsförslag

om frökontrollanstaltens uppgifter, organisation och taxegrunder,

för vilket jag redogjort i det föregående.

Utredningen förordar en ökad decentralisering till de lokala anstalterna

av viss rutinbetonad verksamhet vid centralanstalten. Som lantbruksstyrelsen

framhållit i sitt yttrande berörs emellertid de lokala anstalterna av

den av 1965 års riksdag beslutade omorganisationen av den statliga lokala

lantbruksadministrationen. Jag är därför inte beredd att på grundval av

utredningens förslag pröva frågan om decentralisering. Jag biträder inte

heller förslaget om att vissa företag skall auktoriseras att plombera utsäde.

Såsom flertalet remissinstanser förordat bör centralanstalten befrias från

uppgiften att kontrollera matpotatis i kommersiellt sammanhang. Denna

kontroll ankommer därmed i fortsättningen i ökad omfattning på SMAK.

De synpunkter på forsknings- och försöksverksamheten vid anstalten, som

utredningen anlagt, föranleder ingen erinran från min sida. Denna verksamhet

bör sålunda inriktas på dels att pröva och utveckla analysmetoder,

dels att främja att fullgoda utsädesvaror tillhandahålls. Kungl. Maj :t äger

meddela bestämmelser i ämnet.

I fråga om anstaltens organisation har utredningen utifrån av statskontoret

utförda tidsstudieundersökningar föreslagit en viss successiv minskning

av personalen. Utredningens förslag är baserat på antagande om oför
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

39

ändrad arbetsbelastning. Även jag anser att personalen bör kunna reduceras

i viss utsträckning. Minskningen bör bli beroende bl. a. på utvecklingen

av arbetsvolymen vid anstalten, rationaliseringar av verksamheten och

möjligheterna att anställa extra personal under perioder då arbetsbelastningen

är särskilt hög. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att, med

verkan fr. o. m. den 1 juli 1966, föreskriva att vissa tjänster inte skall återbesättas

vid uppkommande vakans.

Utredningen har i fråga om lokaler och utrustning förordat vissa byggnadsarbeten

för 125 000 kr. samt komplettering av inventarieutrustningen

för 50 000 kr. Reservanterna har angett byggnadskostnaderna till 200 000

kr. och utrustningskostnaderna till 175 000 kr. Med hänsyn till behovet

av förbättrad teknisk utrustning vid anstaltens huvudinstitution förordar

jag att 200 000 kr. anvisas för nyanskaffning av vissa apparater m. in. Beträffande

anslagsberäkningen hänvisas till vad jag härom anför under anslagspunkten

E 3. Behovet av medel för erforderliga byggnadsarbeten bör

prövas i annat sammanhang.

Vad slutligen gäller centralanstaltens ekonomi vill jag först erinra om

att från statsmakternas sida vid olika tillfällen uttalats, att anstaltens avgiftsbelagda

verksamhet bör vara självbärande. Även pensionerings- och

kapitalkostnader bör i princip täckas. En av förutsättningarna för att uppnå

en förbättrad kostnadstäckning i centralanstaltens verksamhet är att avgifterna

bättre anpassas till kostnaderna för olika slag av uppdragsverksamhet.

Jag ansluter mig till utredningens förslag att rabattsystemet bör avskaffas.

I de fall en lägre avgift är motiverad av att anstaltens kostnader för

viss verksamhet erfarenhetsmässigt är lägre bör en anpassning av

taxesättningen kunna ske med hänsyn härtill. Beträffande kostnaderna för

den allmännyttiga verksamheten har utredningen föreslagit att dessa skall

fastställas till 20 % av inflytande avgifter., Ett flertal remissinstanser är

tveksamma till att förevarande kostnader bestäms till viss andel av inkomsterna.

För egen del finner jag vissa skäl tala för utredningens förslag men

förordar att den allmännyttiga verksamhetens omfattning prövas vid den

årliga budgetbehandlingen.

Jag avser att sedermera föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt riksrevisionsverket

att i samråd med lantbruksstyrelsen närmare undersöka de skilda

kostnad selementen i anstaltens verksamhet samt framlägga förslag till reviderad

taxa för den avgiftsbelagda verksamheten.»

I samband härmed har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade

likalydande motioner, nämligen 1:602 av herrar Eskilsson och Svanström

samt II: 748 av herr Grebäck m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av punkt E 1 måtte besluta om decentralisering till de lokala

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

frökontrollanstalterna av vissa analysuppgifter på sätt de sakkunniga förordat.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionen I: 602.

Utskottet. Departementschefen har på grundval av ett av utredningen

rörande vissa jordbruksanstalters förläggning avgivet betänkande under

denna punkt framlagt vissa förslag rörande statens centrala frökontrollanstalts

uppgifter, organisation och taxegrunder. Förslagen innebär i huvudsak

att anstalten skall befrias från viss ur frökontrollsynpunkt mindre

central verksamhet, att organisationen successivt skall anpassas till arbetsvolymen

vid anstalten och att den avgiftsbelagda uppdragsverksamheten

skall vara självbärande.

Ett av utredningen framfört förslag att överföra vissa rutinanalyser från

den centrala anstalten till de lokala frökontrollanstalterna har departementschefen

inte varit beredd att nu pröva. Som motiv härför har angetts

att de lokala anstalterna berörs av den förestående omorganisationen av

den statliga lokala lantbruksadministrationen. I motionerna I: 602 och

II: 748 anförs emellertid att starka skäl talar för att berörda decentraliseringsfråga

nu löses på sätt utredningen föreslagit. Motionärerna hänvisar

i sammanhanget till att de från 1965 års lantbruksorganisationsutredning

erfarit, att de lokala anstalterna inte kommer att beröras av nyssnämnda

omorganisation. Enligt utskottets mening talar flera skäl för en ökad decentralisering

av den rutinbetonade verksamheten vid centralanstalten. I

likhet med departementschefen anser utskottet emellertid, att förevarande

fråga har ett sådant samband med den lokala lantbruksadministrationens

framtida utformning att ställning inte nu bör tas till densamma.

Då utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och uttalanden under denna

punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala

frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 659 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 3 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 3 080 000

Summa kr. 3 742 000

b) till Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 3 742 000 kr.

c) lämna motionerna I: 602 och II: 748 utan bifall.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

41

33 :o) Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader. Under punkten

E 2 (s. 94—95) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 1 521 000

kr., vilket innebär att anslaget uppräknas med 113 000 kr. Därvid har till

följd av de under föregående anslagspunkt nämnda bestämmelserna om betning

av vårstråsäd 35 000 kr. beräknats för reseersättningar, 29 000 kr. för

provtagning och plombering samt 19 000 kr. för diverse förbrukningsartiklar.

Utskottet. Utskottet har intet att invända mot Kungl. Maj :ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens centrala frökontrollanstalt:

Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 1 521 000 kr.

34 :o) Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning. Kungl. Maj :t har

under punkten E 3 (s. 95) föreslagit att anslaget skall uppföras med 200 000

kr. Beloppet erfordras för att förbättra den tekniska utrustningen vid anstaltens

huvudinstitution.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens centrala frökontrollanstalt:

Utrustning för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kr.

35 :o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Förslaget under punkten E 4

(s. 95—97) innefattar — förutom hemställan om ny avlöningsstat — en anslagsanvisning

av 2 734 000 kr., d. v. s. en uppräkning med 141 000 kr. Av

ökningen hänför sig 61 000 kr. till inrättande av en tjänst som assistent i

reglerad befordringsgång vid filialen i Åkarp, till personal för särskilda undersökningar

samt för att anlita annan tillfällig personal. 80 000 kr. erfordras

till följd av löneomräkning.

Utskottet. Kungl. Maj :ts medelsberäkning och förslag under denna punkt

föranleder inte någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 345 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

.......................

2f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 1

2 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,

förlagsvis ...................... 251 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 2 135 500

Summa kr. 2 734 000

b) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 734 000 kr.

36 :o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :t har under

punkten E 5 (s. 97—98) hemställt om en med 61 000 kr. till 853 000 kr. ökad

medelsanvisning. Såsom redovisats under punkten 17:o) har därvid räknats

med 25 000 kr. för statsbidrag i samband med kontroll av plantskolealster.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

853 000 kr.

37 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

om oförändrad medelsanvisning under punkten E 6 (s. 98—99), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

38 ro) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts

förslag under punkten E 7 (s. 99—100) innebär -— förutom''fastställande av

ny avlöningsstat — att anslaget ökas med 109 000 kr. till 700 000 kr.

Styrelsen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt har föreslagit, att

anslaget ökas med 225 000 kr.

Departementschefen har bl. a. föreslagit, att 100 000 kr. ställs till förfogande

för att anställa extra arbetskraft, som erfordras för att underlätta

planeringen av verksamheten vid det nya lantbrukskemiska laboratoriet. För

att tillgodose behovet av medel för detta ändamål under budgetåret 1965/66

har Kungl. Maj :t medgett viss ökad belastning av förevarande anslag.

Utskottet. Då utskottet ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1966/67:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1966

43

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 145 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 3 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 552 000

Summa kr. 700 000

b) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

700 000 kr.

39:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Med biträdande

av Kungl. Maj :ts under punkten E 8 (s. 101) gjorda förslag som innebär

anslagshöjning med 12 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 181 000 kr.

40 :o) Statens maskinprovningar: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten E 9 (s. 101—102) innefattar —• förutom hemställan till

riksdagen att fastställa ny avlöningsstat — en minskning av medelsanvisningen

med 4 000 kr.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under denna

punkt och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens maskinprovningar,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträ
-

den m. fl., förslagsvis...................... 15 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 737 000

Summa kr. 752 000

b) till Statens maskinprovningar: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 752 000 kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

41 :o) Statens maskinprovningar: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Ivtingl. Maj :ts under punkten E 10 (s. 102) framlagda förslag om oförändrad

medelsanvisning av 437 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens maskinprovningar: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

437 000 kr.

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

område

42:o) Lantbrukshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj ds under punkten F 1

(s. 103—114) framlagda förslag innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att godkänna ändringar i personalförteckningen och att fastställa ny

avlöningsstat — en anslagsanvisning av 14 951 000 kr., vilket innebär en

höjning i förhållande till anslaget för löpande budgetår med 525 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har föreslagit, att anslaget ökas med

2 588 000 kr.

I samband härmed har anmälts en framställning från dåvarande nämnden

för internationellt bistånd rörande ökad utbildning av

agronomer och lantmästare för att tillgodose behovet av jordbruksexperter

i utvecklingsländerna.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens

anslagsäskanden samt förenämnda framställning och däröver avgivna

yttranden — anfört följande.

»Under 1960-talet har en kraftig utbyggnad skett av forskningen, försöksverksamheten

och den högre utbildningen på jordbrukets och trädgårdsnäringens

område. Lantbrukshögskolans anslag på driftbudgeten har under

budgetåren 1961/62—1965/66 ökat från 11,8 milj. kr. till 24,4 milj. kr. Ett

bifall till de förslag rörande högskolans anslag, som jag framlägger i det följande,

medför att dessa kommer att stiga till 26,6 milj. kr. för nästa budgetår.

Vid högskolan har vidare påbörjats en utbyggnad av lokalresurserna.

Under budgetåren 1962/63—1965/66 har anvisats byggnadsanslag på sammanlagt

ca 14 milj. kr.

Antalet studerande vid högskolan, som läsåret 1961/62 utgjorde 405, har

successivt ökat och uppgår läsåret 1965/66 till 542. Intagningen är för läsåret

1965/66 85 studerande, varav 65 på agronomlinjen och 20 på hortonomlinjen,

vilket innebär en ökning med tio studerande i jämförelse med

närmast föregående läsår. Jag räknar med att högskolan läsåret 1966/67

skall kunna höja intagningen med omkring tio studerande. Jag vill i sammanhanget

erinra om att en arbetsgrupp inom statistiska centralbyråns

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

45

prognosinstitut f. n. utreder behovet av kvalificerad arbetskraft inom bl. a.

jordbruket.

Med anledning av de förslag om tjänster m. m., som styrelsen för lantbrukshögskolan

framfört, tillstyrker jag att en tjänst som försöksledare i

Ae 25 inrättas vid institutionen för husdjurens utfodring och vård samt att

medel beräknas för en tjänst som försöksassistent i reglerad befordringsgång

vid institutionen för växtodling. Jag beräknar vidare medel för en

tjänst som försökstekniker i Ae 19 vid institutionen för lantbrukets arbetsmetodik

och teknik.

För att förstärka undervisningen i fotogrammetri samt för undervisning

i naturvård för hortonomie studerande beräknar jag 3 000 kr. resp. 10 000

kr. Jag beräknar vidare 9 600 kr. för ökat antal specialföreläsningar. Medlen

för att anställa extra arbetskraft vid avdelningen för lantbruksmeteorologi

bör höjas med 3 000 kr. Det belopp, som högskolan disponerar för att

bereda utomstående forskare och lärare möjlighet att arbeta vid högskolan,

bör ökas med 5 000 kr.

De av mig nu förordade förstärkningarna medför en sammanlagd kostnadsökning

av 128 000 kr.

Beträffande assistentpersonalen förordar jag att medel beräknas för en

ökning med 4 000 assistenttimmar.

Med anledning av högskolans förslag i fråga om biträdespersonal beräknar

jag under förevarande anslag medel för två tjänster som försöksbiträde

i Ae 9 i stället för två arvodesbefattningar som nu avlönas från högskolans

anslag till försöksverksamheten. I enlighet med styrelsens förslag beräknar

jag medel så att fem försöksdistrikt kan erhålla var sitt kontorsbiträde i

reglerad befordringsgång. Härvid kan 55 000 kr., som nu står till distriktens

förfogande för tillfällig arbetskraft, dras in.

Vidare beräknar jag medel för en laboratorieassistent i högst Ae 10, ett

kanslibiträde i Ae 7, ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång och ett

institutionsbiträde i reglerad befordringsgång.

Den förordade förstärkningen av assistent- och biträdespersonalen föranleder

en anslagsökning av sammanlagt 216 000 kr.

Vid högskolans centrala förvaltning bör i enlighet med styrelsens förslag

inrättas en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23. Medel bör beräknas

för en tjänst som fotograf i Ae 10 avsedd för publikationsverksamheten

samt för en tjänst som förste expeditionsvakt i Ae 9 vid högskolans Alnarpsdel.

Högskolans medel för att anställa tillfällig arbetskraft för arbete i

parken bör ökas med 5 000 kr. Representationsbidraget till högskolans rektor

bör höjas med 1 000 kr. Den kostnadsökning, som föranleds av dessa

förslag, uppgår till 75 000 kr.

Löneomräkningen påkallar en ökning av sammanlagt 106 000 kr. Anslaget

bör föras upp med (14 426 000 525 000) 14 951 000 kr.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Nämnden för internationellt bistånd — numera styrelsen för internationell

utveckling — pekar i en framställning, som jag i det föregående redovisat,

på svårigheten att för biståndsarbetet i utvecklingsländerna erhålla

svenska experter med utbildning inom jordbruksområdet. Nämnden uppskattar

att intagningen av studerande vid agronomutbildningen behöver

ökas med fem till tio och vid lantmästarutbildningen med fem studerande

per år om behovet av experter för internationellt arbete skall kunna tillgodoses

i framtiden. Med anledning av framställningen vill jag i detta sammanhang

erinra om att även lantmästarutbildningen f. n. utbyggs. Antalet nybörjarplatser

vid denna utbildning utgjorde år 1964 96 och ökade förra året

till 120. I år sker en ytterligare ökning med åtta platser. De av nämnden

framförda synpunkterna torde genom de intagningsökningar inom agronomoch

lantmästarutbildningen, som jag redogjort för, bli beaktade. Jag räknar

även med att vid det utredningsarbete, som f. n. pågår inom statistiska centralbyrån

rörande det framtida behovet av kvalificerad arbetskraft inom

bl. a. jordbruket, hänsyn tas till efterfrågan på expertis för biståndsarbetet

i utvecklingsländerna.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder ingen

erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för lantbrukshögskolan enligt vad som förordats i

det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 4 696 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 224 500

3. Arvoden till viss tillfällig personal vid institutionerna

................................ 230 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 9 794 000

5. Särskilda löneförmåner till vissa tjänstemän 5 500

Summa kr. 14 951 000

c) till Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 14 951 000 kr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

47

43 :o) Lantbrukshögskolan: Omkostnader. Under punkten F 2 (s. 114—

115) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning med 82 000 kr. till

1 293 000 kr.

Departementschefen har i förevarande sammanhang framlagt förslag om

att lantbrukshögskolans kostnader för att hyra datamaskiner i likhet med

motsvarande utgifter vid de lärosäten, som hör till ecklesiastikdepartementet,

bestrids från det under åttonde huvudtiteln upptagna anslaget Kostnader

för datamaskintid.

Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning göra invändning mot anslagsberäkningen

eller Kungl. Maj :ts förslag i övrigt och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 293 000

kr.

44:o) Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. Under punkten F 3 (s. 115—

117) har Kungl. Maj :t gjort framställning om en medelsanvisning av 3,2

milj. kr., vilket innebär en ökning med 182 000 kr. i förhållande till för

innevarande budgetår utgående anslag. Anslagsposterna materiel och nyanskaffning

av apparater har föreslagits sammanslagna under rubr. anslag.

Av anslagsbeloppet avses 1 708 000 kr. till materiel och 1 492 000 kr. till

apparater.

Utskottet, som ansluter sig till vad Kungl. Maj :t föreslagit under förevarande

punkt, hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av

3 200 000 kr.

45:o) Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts förslag under punkten F 4 (s. 117) tillstyrker

utskottet en anslagsuppräkning med 15 000 kr. till 230 000 kr. och hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 230 000 kr.

46:o) Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. Kungl. Maj :t har under

punkten F 5 (s. 118—120) föreslagit att försöksanslaget uppräknas med

600 000 kr. till 4 745 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har föreslagit, att anslaget ökas med

1 756 000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Departementschefen har anfört.

»Till följd av inträffade prisstegringar förordar jag att anslaget räknas

upp med 170 000 kr. För de merkostnader som uppstår för högskolan på

grund av att statens lantbrukskemiska kontrollanstalt måste anlitas för vissa

analyser beräknar jag ett belopp av 60 000 kr.

Såsom jag föreslagit under högskolans avlöningsanslag bör förevarande

anslag minskas med 32 000 kr. med hänsyn till att kostnaderna för två befattningar

som försöksbiträde överförs till avlöningsanslaget. I enlighet med

högskolans förslag bör det belopp av 4 000 kr., som hittills utgått från anslaget

Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen såsom bidrag till Skånes

fröodlingsförening för försök med fröodling av foderrotfrukter, i stället inräknas

i förevarande anslag.

För att möjliggöra en ökning av högskolans försöksverksamhet förordar

jag att anslaget höjs med 398 000 kr. Jag vill understryka nödvändigheten

av att mindre aktuella försöksserier snabbt avvecklas till förmån för sådan

försöksverksamhet som har eller väntas få stor betydelse för en effektivisering

av jordbruket och trädgårdsnäringen. Höjningen bör komma de områden

till godo, där ytterligare försök kan väntas ge det största utbytet för

jordbruket och trädgårdsnäringen.

Vid anslagsawägningen har jag utgått från att det skall vara möjligt att

påbörja viss försöksverksamhet rörande användning av rötslam som jordförbättringsmedel.

»

Utskottet. Vad Ivungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 4 745 000 kr.

47:o) Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten F 6 (s. 120) gjorda

framställning om oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften

vid försöksstationerna m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa

ett förslagsanslag av 1 000 kr.

48 :o) Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

Under punkten F 7 (s. 120—126) har Kungl. Maj :t föreslagit dels att riksdagen

må medge, att inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets

högskolor m. m. får beställas i enlighet med de grunder som förordats i propositionen,

dels ock att för nästa budgetår i riksstatsförslaget under denna

anslagsrubrik uppföres ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

49

Byggnadsstyrelsen, som utarbetat inredningsplan innehållande kostnadsramar

för inredning av lokaler vid lantbrukshögskolan och statens lantbrukskemiska

laboratorium, har hemställt att för dessa inredningsprojekt

anvisas 2 245 000 kr. samt att styrelsen bemyndigas att dels för varje objekt

i mån av behov utlägga beställningar intill högst det belopp som angetts

som total kostnadsram för anläggningen att gäldas tidigast påföljande budgetår,

dels inom ramen för tillgängliga medel och kostnadsramen för varje

projekt — oavsett i planen för objektet beräknad medelsförbrukning — bestrida

kostnader för inredning.

Styrelsen har i särskild skrivelse hemställt att i inredningsplanen upptas

en kostnadsram av 55 000 kr. för inredning av en byggnad — en s. k.

försökslada -— som iordningställts för institutionen för genetik och växtförädling

vid lantbrukshögskolan. Byggnaden avses utnyttjas för att bereda

plats för ytterligare 30 genetikstuderande från universitetet i Uppsala.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, som utarbetat utrustningsplan

som innehåller kostnadsramar för ifrågakommande utrustningsprojekt,

har hemställt att för utrustning av lokaler vid lantbruks- och skogsliögskolorna

samt statens lantbrukskemiska laboratorium anvisas 2,9 milj.

kr. samt att nämnden bemyndigas beställa utrustning m. m. för nyssnämnda

lokaler till ett sammanlagt värde — utöver vad som täcks av tillgängliga

anslagsmedel — av högst 1,3 milj. kr., att gäldas tidigast under budgetåret

1967/68.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för byggnadsstyrelsens

och utrustningsnämndens förslag — bl. a. anfört, att inredningsobjeklens

kostnadsramar tidigare godkänts av riksdagen utom beträffande institutionen

för genetik och växtförädling vid lantbrukshögskolan. För detta

objekt förordas en kostnadsram av 45 000 kr., vilken bör upptas i inredningsplanen.

Vidare bör de av utrustningsnämnden för universitet och högskolor

föreslagna nya eller ändrade kostnadsramarna för utrustningsobjekt,

som redovisats i propositionen tas upp i utrustningsplanen. Anslagsbehovet

för nästa budgetår för inredning föreslås till 2 milj. kr. och för utrustning

till 1,5 milj. kr. enligt följande sammanställningar.1 Departementschefen

har vidare anfört.

»Det system med inrednings- och utrustningsplaner, som fr. o. in. innevarande

budgetår tillämpas för jordbrukets högskolor m. in., innebär, att

byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden i princip skall för varje i inrednings-

och utrustningsplanerna upptaget objekt äga utlägga beställningar

intill högst det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med

avdrag för de medel som vid tidpunkten för beställningen förbrukats. För

1 Inredningsplan med anslagsberäkning återges i statsverkspropositionen, bil. 11. på s. 124 och

utrustningsplan med anslagsberäkning på s. 125—126.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

nästa budgetår innebär detta — under förutsättning av att de i det föregående

framlagda beräkningarna godtas — att medgivanden bör lämnas att

beställa inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m. m. dels för byggnadsstyrelsen till ett sammanlagt belopp av (2 755 000

-— 2 300 000) avrundat 400 000 kr., dels för utrustningsnämnden till ett

sammanlagt belopp av (6 376 000 — 3 645 000) avrundat 2,7 milj. kr., allt

att gäldas tidigast under budgetåret 1967/68.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder

ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att inredning och utrustning av lokaler vid

jordbrukets högskolor in. m. får beställas i enlighet med

de grunder som förordats i det föregående

b) till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets

högskolor m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 3 500 000 kr.

49 :o) Statens lantbruksbyggnadsförsök: Avlöningar. Det under punkten

F 8 (s. 126—127) framlagda förslaget innebär — förutom förslag till ny

avlöningsstat — en medelsanvisning med 604 000 kr., motsvarande en anslagshöjning

med 21 000 kr. Av ökningen avses 9 000 kr. till ersättning till

expertis och 12 000 kr. till löneomräkning.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens lantbruksbyggnadsförsök,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Ersättningar till expertis, förs lagsvis.......... 35 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 569 000

Summa kr. 604 000

b) till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Avlöningar för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 604 000 kr.

50:o) Statens lantbruksbyggnadsförsök: Omkostnader. Kungl. Maj :ts under

punkten F 9 (s. 127—128) gjorda medelsberäkning, innebärande att anslaget

uppräknas med 40 000 kr. till 201 000 kr., föranleder ingen erinran

från utskottets sida, varför utskottet hemställer,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

51

att riksdagen må till Statens lantbruksbyggnadsförsök:

Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 201 000 kr.

51 :o) Statens lantbruksbyggnadsförsök: Försöksverksamheten. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts framställning under punkten F 10 (s. 128) om

en med 30 000 kr. ökad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lantbruksbyggnadsförsök:

Försöksverksamheten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kr.

52 ro) Bidrag till Jordbrukstekniska institutet. Kungl. Maj :ts under punkten

F 11 (s. 129—130) gjorda framställning innebär en ökning av anslaget

med 54 000 kr. till 654 000 kr.

Styrelsen för Jordbrukstekniska institutet har föreslagit, att anslaget ökas

med 150 000 kr.

Med anledning av styrelsens framställning har företrädare för staten och

Stiftelsen Svensk Jordbruksteknisk forskning upptagit förhandlingar om

höjning av bidragsbeloppen, varvid under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande,

enighet nåtts om ändring av avtalet att gälla fr. o. m. den 1 juli

1966. Därvid har föreslagits att parternas årliga bidrag till kostnaderna för

institutets verksamhet för statens del skall uppgå till 654 000 kr. och för

stiftelsens del till 327 000 kr. Om under avtalstiden lönerna för befattningshavare,

som är underkastade statens allmänna avlöningsreglemente, allmänt

skulle öka eller minska mer än 10 procent jämfört med de för år 1965

gällande lönerna för dessa befattningshavare skall på yrkande av avtalspart

de nyssnämnda bidragsbeloppen bli föremål för nya förhandlingar.

Departementschefen har anfört.

»Såsom framgår av min redogörelse har villkorlig överenskommelse träffats

om en höjning av statens och Stiftelsen Svensk Jordbruksteknisk forsknings

bidrag till Jordbrukstekniska institutet. Överenskommelsen innebär,

att statsbidraget uppräknas med 54 000 kr. till 654 000 kr. med hänsyn till

kostnadsökningen mellan åren 1963 och 1965.

Överenskommelsen har inte gett mig anledning till erinran. Jag avser

senare att inhämta Kungl. Maj :ts godkännande av denna.»

Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning att göra någon erinran mot

Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

alt riksdagen må till Bidrag till Jordbrukstekniska institutet

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

654 000 kr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

53 :o) Bidrag till Sveriges utsädesförening. Under punkten F 12 (s. 130—

131) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 2 833 000 kr., vilket

innebär att anslaget uppräknas med 84 000 kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening har föreslagit, att anslaget ökas

med 385 000 kr.

Departementschefen har -— efter närmare redogörelse för anslagsäskandena,

vilka tillstyrkts av styrelsen för lantbrukshögskolan — anfört följande.

»På grund av att lönegradsplaceringarna för vissa ordinarie tjänster vid

föreningen höjts har på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår

anvisats 48 000 kr. Av beloppet avser 4 000 kr. att täcka merkostnaderna

under budgetåret 1964/65 och 44 000 kr. merkostnaderna under budgetåret

1965/66. För nästa budgetår bör anslaget ökas med sistnämnda belopp.

Jag förordar vidare att anslaget räknas upp med 14 000 kr. till följd av att

föreningen belastas med ökade socialförsäkringsavgifter för den ordinarie

personalen samt med 16 000 kr. på grund av ökade omkostnader, som föranletts

av inträffade prisstegringar. Jag beräknar dessutom 10 000 kr. för

en förevisare för besökande vid föreningen.

Anslaget bör följaktligen föras upp med (2 749 000 -(- 84 000) 2 833 000

kr. Med hänsyn till att vissa lönekostnadsökningar av automatisk natur

bör kunna täckas utan äskande på tilläggsstat bör anslaget ha karaktär av

förslagsanslag.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och förslag i övrigt föranleder

ingen erinran från utskottets sida, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges utsädesförening

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 833 000

kr.

54:o) Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj :t

har under punkten F 13 (s. 131—133) föreslagit en anslagshöjning med

20 000 kr. till 610 000 kr. Av ökningen avses 10 000 kr. till 220 000 kr. till den

praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm för bevarande av det

genetiskt intressanta ärtmaterialet vid anstalten samt bidraget till Algot

Holmberg & Söner AB ökas med 10 000 kr. till 30 000 kr. till förädlingsarbeten

med sojaväxter. Bidraget till Institutet för växtförädling av frukt och

bär föreslås utgå med oförändrat belopp, 360 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen I: 603

av herr Eskilsson m. fl. och II: 749 av herr Gustafsson i Kårby m. fl., i vilka

likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte under nionde huvudtiteln

till Bidrag till viss praktisk vetenskaplig växtförädling bevilja ett bidrag

av 70 000 kr. till Algot Holmberg & Söner AB.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 53

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar utskottet till

motion I: 603.

Utskottet. Det i motionerna I: 603 och II: 749 framförda yrkandet om

bidrag av 70 000 kr. till Algot Holmberg & Söner AB överensstämmer med

vad jordbrukets forskningsråd förordat i yttrande över anslagsframställning

från bolaget. Kungl. Maj :ts förslag innebär i förevarande avseende

att bidraget ur detta anslag bör utgå med 30 000 kr. I anledning av motionsyrkandet

vill utskottet framhålla att redan sistnämnda förslag innebär

en förhållandevis kraftig höjning av bidraget, vilket för innevarande

budgetår utgör 20 000 kr. Av utredningen i ärendet framgår vidare att

styrelsen för lantbrukshögskolan f. n. finner tveksamt, om den av Algot

Holmberg & Söner AB bedrivna förädlingsverksamheten bör stödjas med

direkta statsbidrag med hänsyn till pågående utredning rörande vidgning

av systemet med växtförädlingsavgifter. Enligt styrelsen bör bidrag i stället

utgå ur växtförädlingsmedel, som disponeras av jordbrukets forskningsråd.

Forskningsrådet har också ställt i utsikt bidrag av sådana medel, även

om rådet med hänsyn till den knappa medelstillgängen finner det önskvärt

att hela bidraget av statsmedel till bolagets förädlingsverksamhet anvisas

direkt över riksstaten. För egen del finner utskottet med hänsyn till

föreliggande omständigheter Kungl. Maj :ts förslag väl avvägt och kan därför

ansluta sig till detsamma. Utskottet får i enlighet härmed avstyrka bifall

till motionerna.

Då utskottet även i övrigt kan biträda vad Kungl. Maj :t föreslagit under

förevarande punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 603 och II: 749, till Bidrag

till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 610 000 kr.

55 :o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Under punkten

F 14 (s. 134—136) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av

5 100 000 kr., vilket innebär uppräkning av anslaget med 1 100 000 kr.

Jordbrukets forskningsråd har hemställt, att anslaget ökas med 2 100 000

kr.

Äskanden rörande medel för undersökningar inom det s. k. biocidområdet

har inkommit från flera myndigheter. 1964 års naturresursutredning har

avgett yttrande över dessa framställningar.

Efter att ha närmare redogjort för forskningsrådets anslagsäskandcn och

innehållet i förenämnda utrednings yttrande har departementschefen anfört.

»Jag behandlar först medelstilldelningen för undersökningar m. m. inom

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

biocidområdet. För detta ändamål har för innevarande budgetår under förevarande

anslag särskilt beräknats 700 000 kr.

Föroreningarna i naturen har blivit alltmera uppmärksammade. Intresset

har i särskilt hög grad hänfört sig till de kemiska bekämpningsmedlen och

bland dem framför allt de kvicksilverhaltiga preparaten. Flera vetenskapliga

undersökningar har igångsatts för att klarlägga verkningarna av bekämpningsmedlen.

Bland dessa kan nämnas undersökningar av biocidförekomst

i vatten, jordar, biologiskt material, olika näringskedjor och livsmedel

samt neurologiska effekter av biocider. Vid en informationskonferens,

som 1964 års naturresursutredning anordnade den 8 september 1965,

lämnades redogörelser för avslutade och pågående undersökningar rörande

kvicksilverproblemen. Redogörelserna har publicerats av utredningen i

publikationen »Kvicksilverfrågan i Sverige». De erhållna undersökningsresultaten

har utgjort underlag för vissa åtgärder på biocidområdet. I detta

sammanhang bör riksdagen underrättas om att Kungl. Maj :t den 15 oktober

1965 utfärdat kungörelse (nr 530) med särskilda bestämmelser om betning

av vårstråsäd. I denna förbjuds betning med kvicksilverhaltigt bekämpningsmedel

av vårstråsäd om tillstånd ej lämnats till betningen av statens

centrala frökontrollanstalt eller av lokal frökontrollanstalt som förklarats

behörig därtill. Tillstånd till betning får lämnas endast om utsädespartiet

i fråga befunnits vara så angripet av parasitsvamp att godtagbart

skörderesultat ej kan påräknas utan betningen. Tillstånd fordras i allmänhet

ej för betning av utsäde om vederbörande lantbrukares förbrukning av

stråsäd vid vårsådden ej överstiger 500 kg.

Även om forskningen hittills har gett värdefulla rön rörande biocidernas

verkningar är ytterligare undersökningar nödvändiga. För nästa budgetår

tillstyrker jag därför en uppräkning av medlen för undersökningar och

andra åtgärder på biocidområdet med 700 000 kr. till 1,4 milj. kr. Fördelningen

av medlen bör ske efter en samlad angelägenhetsgradering. Liksoro

för innevarande budgetår bör 1964 års naturresursutredning få i uppdrag

att biträda jordbrukets forskningsråd vid fördelningen av medlen samt vid

arbetet med att följ a verksamheten och tillvarata framkomna resultat.

Jag behandlar härefter medelsbehovet i övrigt under förevarande anslag.

Om de särskilda medlen till undersökningar in. m. inom biocidområdet

frånräknas uppgår anslaget till 3,3 milj. kr. för innevarande budgetår. Jag

förordar att denna del av anslaget räknas upp med 400 000 kr. för nästa

budgetår. För förädlingsarbete med trädgårdsväxter bör av anslaget beräknas

115 000 kr. Vidare räknar jag med 40 000 kr. till Nordiska jordbrulcsforskares

förening att användas enligt forskningsrådets närmare bestämmande.

Därjämte bör ett belopp av 150 000 kr. beräknas för att i enlighet

med de riktlinjer, som godkänts av 1961 års riksdag (prop. 1961: 1 bil. 11 s.

175, JoU 1, rskr 9), främja i första hand jordbruksforskning med nordiska

aspekter.»

I samband med denna punkt har utskottet behandlat två inom riksdagen

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

55

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 611 av

herr Pettersson, Harald, m. fl. och II: 755 av herr Larsson i Borrby m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av bilaga 11 till statsverkspropositionen

1966 måtte besluta att till Främjande av forskning på jordbrukets

område m. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 5 235 000 kr., samt att från nämnda anslag jordbrukets forskningsråd

för samma budgetår tilldelas ett belopp av 250 000 kr. för att stödja förädlingsarbete

på trädgårdsområdet.

Beträffande motiveringen till yrkandena i motionerna får utskottet hänvisa

till motionen II: 755.

Utskottet. Under denna punkt föreslår Kungl. Maj :t bl. a. att för förädlingsarbete

med trädgårdsväxter av anslaget beräknas 115 000 kr. Förslaget

innebär en ökning med 15 000 kr. eller med 15 procent av det belopp

som för innevarande budgetår anvisats för ändamålet. Utskottet har icke

funnit anledning till erinran mot förslaget och får alltså tillstyrka detsamma.

Detta innebär att utskottet finner det i motionerna 1:611 och

II: 755 framförda yrkandet om ytterligare medelstilldelning icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt kan utskottet

likaledes biträda. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 611 och II: 755, till Främjande

av forskning på jordbrukets område m. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 5 100 000

kr.

56 :o) Åtgärder för att förebygga skördeskador. I överensstämmelse med

Kungl. Maj :ts förslag under punkten F 15 (s. 137) tillstyrker utskottet en

anslagsuppräkning med 50 000 kr. till 400 000 kr. och hemställer,

att riksdagen må till Åtgärder för att förebygga skördeskador

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kr.

57 :o) Alnarpsinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har under punkten F 16

(s. 137—140) föreslagit — förutom ändring i personalförteckningen och

fastställande av avlöningsstat — en höjning av anslaget med 82 000 kr

till 2 936 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 254 000 kr.

Departementschefen har under punkten anfört följande.

»I enlighet med lantbruksstyrelsens förslag tillstyrker jag att medlen till

speciallärare vid lantbruksavdelningen uppräknas med 8 800 kr. och till

lärare vid den extra lantmästarkursen med 8 000 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

För sådana sökande till mejeristutbildningen, som saknar föreskriven

teknisk fackskola, bör en kompletteringskurs anordnas under läsåret

1966/67. Jag beräknar 20 000 kr. till arvode till handledare för en sådan

kurs. Vidare beräknar jag 2 100 kr. till extra skrivhjälp vid mejeriavdelningen.

Då undervisningen vid mejeriskolan och den högre mejerikursen

upphör med utgången av höstterminen 1966 bör nu utgående arvoden till

speciallärare och extra föreläsare minskas med 56 000 kr.

Vid trädgårdsavdelningen planeras intagningen av elever öka från f. n.

ca 75 till ca 100 fr. o. m. höstterminen 1966. Jag tillstyrker därför att en

tjänst som adjunkt i Ae 23 inrättas och att medlen till speciallärare vid

avdelningen räknas upp med 6 600 kr.

Jag tillstyrker vidare att medlen till extra skrivhjälp räknas upp med

2 000 kr. och till parkförvaltningen med 2 100 kr. Då den till följd av löneomräkningen

erforderliga anslagshöjningen uppgår till 50 000 kr. bör anslaget

föras upp med (2 854 000 -(- 82 000) 2 936 000 kr.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt har utskottet intet

att erinra. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för Alnarpsinstitutet enligt vad som förordats i det

föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för Alnarpsinstitutet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...............................

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman . .

Summa kr. 2 936 000

c) till Alnarpsinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1966/

67 anvisa ett förslagsanslag av 2 936 000 kr.

930 600

17 200

1 987 000

1 200

58:o) Alnarpsinstitutet: Omkostnader. Kungl. Maj :t har under punkten

F 17 (s. 140_141) föreslagit en jämfört med innevarande budgetår ökad

medelsanvisning av 66 000 kr. I detta sammanhang har anmälts att Kungl.

Maj :t den 26 maj 1965 medgett att det för budgetåret 1964/65 anvisade anslaget

till omkostnader vid Alnarpsinstitutet fått belastas med 27 766 kr. för

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

57

att täcka under budgetåret 1963/64 uppkommet underskott vid Alnarps

trädgårdar.

Utskottet. Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets

invändning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 691 000 kr.

59:o) Alnarpsinstitutet: Materiel. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten F 18 (s. 141—142), som innebär en anslagshöjning med

10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Materiel för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kr.

60:o) Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning och underhåll av utrustning. Utskottet

tillstyrker den under punkten F 19 (s. 142) gjorda medelsberäkningen,

som innebär en anslagsminskning med 30 000 kr. till 200 000 kr.,

varvid ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp av 50 000 kr. avräknats,

och hemställer,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning för budgetåret 1966/67 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kr.

61 :o) Alnarpsinstitutet: Bokinköp och bokbindning. Utskottet biträder

Kungl. Maj:ts under punkten F 20 (s. 142) gjorda framställning om en med

3 000 kr. förhöjd medelsanvisning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kr.

62:o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten F 21 (s. 143—144) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att fastställa ny avlöningsstat —- anslagsanvisning av

355 000 kr., innebärande anslagsminskning med 6 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 22 000 kr.

Efter närmare redogörelse för innehållet i anslagsframställningen har

departementschef en anfört.

»Jag tillstyrker att medel beräknas för dels en halvtidstjänst som kanslibiträde

i Ag 7, dels en tjänst som kokerska i Ag 8. Jag har utgått från att

kostnaden för halvtidstjänsten som kanslibiträde täcks av ökade ersättningar

från blomsterskolan. Kostnaden för lönen till kokerskan täcks ge
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

nom ökade uppbördsmedel för kost. Jag har beaktat dessa inkomstökningar

vid beräkningen av de särskilda uppbördsmedel som redovisas under

punkten F 22. Vidare tillstyrker jag att medlen för underhåll och skötsel

av odlingarna höjs med 5 000 kr. Den av mig förordade förstärkningen

under förevarande anslag föranleder en ökning av anslaget med 27 000 kr.

På grund av löneomräkning kan anslaget minskas med 33 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit kan utskottet biträda. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för trädgårdsskolan i

Norrköping att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 2 000

3. Avlöningar till ioke-ordinarie personal........ 268 000

Summa kr. 355 000

b) till Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 355 000 kr.

63 :o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader. Utskottet tillstyrker

den under punkten F 22 (s. 144—145) gjorda medelsberäkningen, som innebär

anslagsminskning med 4 000 kr. till 36 000 kr., och hemställer,

att riksdagen må till Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 36 000 kr.

64:o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Nyanskaffning och underhåll av utrustning.

1 I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts under punkten F 23 (s.

145) framförda förslag om anslagshöjning med 65 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Trädgårdsskolan i Norrköping: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kr.

65 :o) Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. Under punkten

F 24 (s. 146—151) har Kungl. Maj :t föreslagit en höjning av anslaget med

1 190 000 kr. till 20 377 000 kr.

1 Tidigare rubrik: Trädgårdsskolan i Norrköping: Utrustning

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

59

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt att anslaget

ökas med 1 655 000 kr.

I samband härmed har anmälts en av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande

överlämnad framställning av den regionala skolstyrelsen för lantbrukets

yrkesskolor inom Västernorrlands län, vari hemställts att såsom särskilt

driftkostnadsbidrag för budgetåret 1965/66 måtte anvisas 30 000 kr. till

trädgårdsskolan i Söråker.

Departementschefen har — efter redogörelse för i sammanhanget framförda

framställningar — anfört följande.

»Under år 1965 har verksamheten upphört vid Malgomajs och Vindelns

lantbruksskolor samt vid Tvillingsta lanthushållsskola. Vid utgången av

innevarande budgetår upphör vidare verksamheten vid trädgårdsskolan i

Söråker i enlighet med beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 1 bil. 11 s.

170, JoU 1, rskr 9). Samtidigt planeras en ökad verksamhet vid övriga skolor.

Till följd av dessa förändringar beräknas medelsbehovet för avlöningsoch

avgiftsbidrag öka med 504 000 kr. och för driftbidraget minska med

32 600 kr.

Jag kan tillstyrka att särskild ersättning utgår till den lärare vid Nordviks

lantbruksskola som skall biträda rektor med den pedagogiska ledningen

av trädgårdsavdelningen. Härför beräknar jag 2 600 kr. Till följd

av löneomräkning bör anslaget uppräknas med 136 000 kr. Vidare bör enligt

min mening bidraget till undervisningsmateriel uppräknas med 20 000

kr. till 320 000 kr., bidraget till pedagogisk utbildning med 85 000 kr. till

695 000 kr. och bidraget till studiehjälp till elever, som deltar i tio veckors

grundläggande yrkeskurser, med 17 000 kr. till 100 000 kr.

Driftbidraget kan minskas med 140 000 kr. till följd av att sexdagars arbetsvecka

införs vid lanthushållsskolorna.

Jag tillstyrker vidare att avlönings- och avgiftsbidraget, som nu utgåi

med 90 % av skolornas faktiska kostnader för skolledare och lärare,

fr. o. in. nästa budgetår — i likhet med vad som fr. o. m. den 1 juli 1966

kommer att gälla för de centrala och lokala yrkesskolor, som tillhör ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde — skall utgå med 100 % av de

faktiska kostnaderna för ifrågavarande personal. Detta medför en anslagsökning

med 1 598 000 kr. Samtidigt kan anslaget minskas med 1 milj. kr. till

följd av att det för innevarande budgetår anvisade extra statsbidraget indras.

För att bl. a. få så långt som möjligt enhetliga statsbidragsbestämmelser

i övrigt för lantbrukets yrkesskolor och andra jämförbara skolformer

bör enligt min mening statsbidragssystemet för lantbrukets yrkesskolor

ses över. Härvid bör även undersökas olika vägar att utnyttja lärararbetskraft

och andra resurser vid skolorna på mest rationella och effektiva

sätt. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj :t i denna fråga.

För budgetåret 1965/66 bör såsom lantbruksstyrelsen föreslagit särskilt

driftbidrag utgå till trädgårdsskolan i Söråker med 20 000 kr. I likhet med

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

vad som skett under senare år bör, om riksdagen inte har något att invända

däremot, nämnda belopp bestridas ur det för nu löpande budgetår anvisade

anslaget Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor in. m.»

I samband härmed har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner:

1. I: 240 av herr Svanström och II: 305 av herr Persson i Heden in. fl., i

vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kung].

Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag till effektivisering

av yrkesutbildningen på mjölkningens område i enlighet med motionens

syfte;

2. 1:610 av herr Pettersson, Harald, in. fl., likalydande med II: 752 av

herr Hedin m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa om utredning och förslag avseende utbildning av mjölkningslärare.

Utskottet får beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisa till

motionerna II: 305 och II: 752.

Utskottet. I motionerna 1:240 och 11:305 hemställs om skyndsam utredning

och förslag till effektivering av yrkesutbildningen på mjölkningens

område. Motsvarande yrkande rörande utbildning av mjölkningslärare

framförs i motionerna I: 610 och II: 752. Som framgår av vad lantbruksstyrelsen

anförde i yttrande över motioner av likartad innebörd vid 1965 års

riksdag och som även vitsordats vid utskottets behandling av nu föreliggande

motionsyrkanden bedrivs i styrelsens regi utbildning på området i

icke obetydlig omfattning. Enligt vad utskottet inhämtat från lantbruksstyrelsen

torde det i och för sig vara möjligt att med nuvarande resurser

anordna den utbildning som erfordras för att tillfredsställa utbildningsbehovet

på förevarande område. Problemet består närmast i svårigheten att

vinna tillräcklig anslutning till mjölkningskurserna. Under angivna förhållanden

finner utskottet ej anledning för riksdagen att vidtaga någon särskild

åtgärd till följd av motionerna. Liksom föregående år vill utskottet

emellertid understryka betydelsen av en rätt utförd mjölkning och mjölkhantering.

Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen med uppmärksamhet

följer utvecklingen i förevar ande hänseende och vidtar de åtgärder som

erfordras för att åstadkomma förbättrad upplysning om hithörande frågor.

Då utskottet biträder vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt föreslagit

får utskottet under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må

a) lämna motionerna 1:240 och 11:305 samt 1:610 och

II: 752 utan åtgärd

b) till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

20 377 000 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

61

66 :o) Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Under

punkten F 25 (s. 151—152) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att dels

medge att bidrag må beviljas till byggnadsarbeten vid Berga och Vilans lantbruksskolor,

dels till förevarande anslag anvisa ett med 400 000 kr. till

6 700 000 kr. ökat belopp.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att anslaget ökas med 2 700 000 kr.

samt att statsbidrag får utgå till de enskilda skolorna Berga och Vilans lantbruksskolor.

Departementschefen har anfört.

»Med hänsyn till 1961 års riksdagsbeslut beträffande ombyggnadsbidrag

till lokaler för enskilda lantbruksskolor m. fl. bör lantbruksstyrelsens framställning

om bidrag till byggnadsarbeten vid Berga och Vilans lantbruksskolor

underställas riksdagens prövning. Jag vill föreslå att Kungl. Maj :t

inhämtar riksdagens medgivande att bevilja bidrag till dessa byggnadsarbeten.

Det för innevarande budgetår anvisade beloppet på 2,3 milj. kr. för sådana

byggnadsarbeten, beträffande vilka kungörelsen den 21 april 1961 (nr

405) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid lantbruksundervisningsanstalter

är tillämplig, bör för nästa budgetår räknas upp med 400 000 kr. till 2,7

milj. kr. För sådana äldre byggnadsarbeten, till vilka bidrag skall utgå enligt

kungörelsen den 22 december 1939 (nr 910) angående statsbidrag till

nybyggnader m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning, bör liksom

för innevarande budgetår beräknas ett belopp av 4 milj. kr.

Anslaget bör föras upp med (6 300 000 + 400 000) 6 700 000 kr.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj ds förslag under denna punkt har utskottet intet

att invända och hemställer således,

att riksdagen må

a) medge att bidrag må beviljas till byggnadsarbeten vid

Berga och Vilans lantbruksskolor

b) till Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 6 700 000 kr.

G. Veterinärväsendet ni. m.

67 :o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj ds framställning under

punkten G 1 (s. 153—154) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att godkänna ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 1 439 000 kr.

Utskottet bar ej funnit anledning göra erinran mot Kungl. Maj ds förslag

och hemställer alltså,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................. 541 009

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 14 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 884 000

Summa kr. 1 439 000

b) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 439 000 kr.

68:o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :ts hemställan under

punkten G 2 (s. 154) om ett anslag av 166 000 kr. föranleder ingen erinran

från utskottets sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 166 000

kr.

69:o) Veterinärstaten: Avlöningar. Under punkten G 3 (s. 155) innebär

Kungl. Maj :ts framställning —- förutom godkännande av ny avlöningsstat —

att anslaget höjs med 26 000 kr.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit kan utskottet biträda. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 8910 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 203 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 260 009

Summa kr. 10 373 000

b) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1966/

67 anvisa ett förslagsanslag av 10 373 000 kr.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

63

70:o) Veterinärstaten: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.

Maj :ts förslag under punkten G 4 (s. 156) tillstyrker utskottet att anslaget

höjs med 62 000 kr. till 1 400 000 kr. och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kr.

71 :o) Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.

Kungl. Maj:ts förslag under punkten G 5 (s. 156—158) innefattar —

lörutom hemställan till riksdagen att medge ändringar i personalförteckningen

— en anslagsuppräkning med 157 000 kr. till 4 408 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»I överensstämmelse med styrelsens förslag förordar jag att fem tjänster

som besiktningsveterinär dras in och att i stället medel beräknas för fem

assistenttjänster i A 13. Kungl. Maj :t bör äga bestämma tidpunkten för

veterinär tjänsternas indragning. Styrelsen äger därutöver vid behov och i

mån av tillgång på medel inrätta ytterligare sådana assistenttjänster i

stället för att inrätta extra veterinärtjänster eller att arvodesanställa veterinärer.

Till följd av löneomräkning bör anslaget räknas upp med 149 000 kr. Vidare

bör anslagsposten till reseersättning ökas med 8 000 kr.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för besiktningsveterinärorganisationen enligt vad

som förordats i det föregående

b) till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning

vid kontrollslakterier för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 4 408 000 kr.

72:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t

hemställer under punkten G 6 (s. 158—160) om bemyndigande att ändra

personalförteckningen, om att ny avlöningsstat fastställs och om ett anslag

av 5 051 000 kr. vilket innebär en uppräkning med 171 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för styrelsens för

statens veterinärmedicinska anstalt anslagsäskanden och ett av 1964 års

naturresursutredning avgivet yttrande — anfört följande.

»Med anledning av anstaltsstyrelsens förslag om personalförstärkningar

förordar jag att en tjänst som laboratorieveterinär i högst Ae 23 inrättas

vid produktionsavdelningen. Vidare beräknar jag medel till en tjänst som

vaktmästare i högst Ac 9. Angivna personalförstärkningar påkallar en anslagshöjning

med 59 000 kr. Samtidigt kan anslaget minskas med ett belopp

motsvarande avlöningskostnaden för en avdelningsföreståndare i B 1.

Till följd av löneomräkning bör anslaget ökas med 166 000 kr.»

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt har ej gett

anledning till erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statens veterinärmedicinska anstalt enligt vad

som förordats i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska

anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-

getåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 1 375 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 97 000

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,

förslagsvis .................... 216 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 3 363 000

Summa kr. 5 051 000

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

5 051 000 kr.

73: o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts förslag under punkten G 7 (s. 161) tillstyrker

utskottet att anslaget höjes med 199 000 kr. till 1 489 000 kr. och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 1 489 000 kr.

74:o) Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. Jämlikt Kungl.

Maj :ts under punkten G 8 (s. 161—162) framförda förslag om oförändrad

medelsanvisning av 125 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av viss laboratorieutrustning

m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 125 000 kr.

75 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar,

m. m. Kungl. Maj :ts under punkten G 9 (s. 162—163) framförda förslag att

anslaget dels uppräknas med 100 000 kr. till 500 000 kr., dels används till att

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 65

bestrida vissa kostnader för tuberkulin samt för att inventera förekomsten

av vibriofetusinfektion hos nötkreatur biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1966/

67 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.

76 :o) Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nötkreaturen. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag under punkten G 10 (s. 163) om oförändrad

medelsanvisning av 280 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av juverhälsokontroll

hos nötkreaturen för budgetåret 1966/67 anvisa ett

förslagsanslag av 280 000 kr.

77 :o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård. Med

biträdande av Kungl. Maj :ts under punkten G 11 (s. 163) framförda förslag

om ett med 100 000 kr. minskat anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lindring i mindre bemedlades kostnader

för djursjukvård för budgetåret 1966/67 anvisa ett

förslagsanslag av 500 000 kr.

78:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten G 12 (s. 163—171) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medge ändringar i personalförteckningen och fastställa ny avlöningsstal

—■ anslagsanvisning av 7 101 000 kr., innebärande anslagshöjning med

371 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i sin anslagsframställning hemställt

om anslagshöjning med 2 218 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för innehållet i förenämnda

anslagsframställning och ett av 1965 års veterinärmedicinska utredning

avgivet utlåtande — anfört följande.

»Vid 1965 års riksdag (prop. 38, JoU 6, rskr 165) beslutades på grundval

av veterinärhögskoleutredningens förslag en kraftig förstärkning av veterinärhögskolans

resurser. I det följande kommer jag att förorda en fortsatt

upprustning av högskolan. Jag räknar med att det härigenom blir möjligt

att öka intagningen per läsår vid högskolan, som nu uppgår till 40 studerande,

med mellan fem och tio studerande fr. o. in. nästa läsår.

Riksdagens beslut år 1965 innefattade bl. a. principbeslut om att inrätta

vid högskolan fr. o. in. budgetåret 1966/67 en professur i vartdera

ämnet virologi och parasitologi samt en laboratur vid institutionen för

livsmedelshygicn. Innehavarna av professurerna skall även fungera som

avdelningsföreståndare vid statens veterinärmedicinska anstalt. Jag beräknar

nu erforderliga medel — 173 000 kr. — för dessa tre tjänster.

3 Dihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 1

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Jag förordar att högskolan tillförs en tjänst som forskarassistent i Ae 23.

Beträffande assistentpersonalen tillstyrker jag att medel beräknas för en

ökning med 2 000 assistenttimmar. Vad jag nu förordat innebär en kostnadsökning

av 99 000 kr.

Av högskolans yrkanden i fråga om biträdespersonal förordar jag att medel

beräknas för fyra tjänster som laboratorieassistent i högst Ae 10 och

en tjänst som vaktmästare i Ae 9. Vidare bör 15 000 kr. beräknas för en

tjänst avsedd för en charkuterist vid institutionen för livsmedelshygien.

Medel bör dessutom beräknas för en förste fotograf i Ae 12, som skall svara

för fototeknisk service åt samtliga institutioner. Vad jag nu förordat innebär

en ökning av anslaget med 129 000 kr.

Jag vill vidare förorda att de fr. o. m. innevarande budgetår inrättade

tjänsterna som klinikveterinär bör förutom djursjukvård omfatta även undervisning

i anslutning till denna i den utsträckning styrelsen för högskolan

bestämmer.

Löneomräkningen medför en minskning av anslaget med 30 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt har inte gett anledning

till erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för veterinärhögskolan enligt vad som förordats i

det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

..................................... 2 688 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............... 96 600

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,

förslagsvis .................... 25 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 4 289 000

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman .. 2 400

Summa kr. 7 101 000

c) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 7 101 000 kr.

/9:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag under punkten G 13 (s. 171) om anslagshöjning med 84 000

kr. till 1 543 000 kr. och hemställer alltså,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1966

67

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 543 000

kr.

80:o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Under punkten (i 14 (s. 172)

har Ivungl. Maj :t gjort framställning om en medelsanvisning av 980 000 kr.,

vilket innebär en ökning med 65 000 kr. i förhållande till för innevarande

budgetår utgående anslag. De nuvarande anslagen Materiel och Nyanskaffning

och underhåll av utrustning har föreslagits sammanslagna under förevarande

anslag. Av anslagsbeloppet avses 562 000 kr. till materiel och 418 000

kr. till apparater.

Utskottet, som ansluter sig till vad Ivungl. Maj :t föreslagit under denna

punkt, hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel in. in.

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av

980 000 kr.

81 :o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning. Ivungl. Maj :ts förslag

under punkten G 15 (s. 173) om en anslagsökning med 10 000 kr. till

90 000 kr. biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Veterinär högskolan: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 kr.

82:o) Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet. Utskottet biträder Ivungl.

Maj :ts under punkten G 16 (s. 173) gjorda förslag om oförändrad medelsanvisning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr.

83:o) Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid veterinärhögskolans försöksgård.

Ivungl. Maj :ts förslag under punkten G 17 (s. 173—174) om att

anslaget skall uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr. tillstyrks av

utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhög skolan: Lantbruksdriften

vid veterinärhögskolans försöksgård för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

84:o) Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar. Det under punkten G 18

(s. 174—175) framlagda förslaget innebär medelsanvisning med 270 000 kr.

ävensom hemställan om ny avlöningsstat.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet. Utskottet biträder Kungi. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärinrättningen

i Skara, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget,

året 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ........................................ 55 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 212 500

Summa kr. 270 000

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kr.

85:o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag under punkten G 19 (s. 175) bör anslaget fortfarande uppföras

med ett formellt belopp av 1 000 kr. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

H. Skogsväsendet

86:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten H 1 (s. 176—179) innefattar — förutom godkännande av ny avlöningsstat

— en anslagsanvisning av 2 291 000 kr. eller 187 000 kr. mer än

för innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget

höjs med 502 000 kr.

Departementschefen har efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens

yrkanden anfört följande.

»Det svenska skogsbruket befinner sig i en intensiv omdaningsprocess.

Genom ökad planering, åtgärdskoncentration och mekanisering strävar man

därvid efter att minska kostnaderna och stärka näringens ekonomi och konkurrenskraft.

Jag finner det angeläget att tillräckliga resurser ställs till förfogande

för statens medverkan i denna process.

Vad angår skogsstyrelsen förordar jag att 60 000 kr. beräknas för kostnader

för personal som skall handlägga ärenden rörande beredskapsverk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

69

samheten. Jag beräknar vidare i enlighet med styrelsens yrkanden medel

för en kanslisttjänst i reglerad befordringsgång vid utbildningsavdelningen

samt en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 vid administrativa byrån. Kostnadsökningen

för förslaget uppgår till sammanlagt 99 000 kr. På grund av löneomräkning

bör anslaget räknas upp med 88 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit och i övrigt anfört under denna

punkt kan utskottet ansluta sig till. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för skogsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 5o3 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

...................................... 21000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 1717 000

Summa kr. 2 291 000

b) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1966/

67 anvisa ett förslagsanslag av 2 291 000 kr.

87 :o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Under punkten H 2 (s. 180) har

Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget tas upp till 488 000 kr., innebärande

en höjning med 61 000 kr. Därvid har inräknats 24 000 kr. för ökat utnyttjande

av automatisk databehandling samt 11 000 kr. för engångsanskaffning

av inventarier.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 488 000 kr.

88 :o) Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under

punkten H 3 (s. 180—184) gjorda framställning innefattar — förutom

bemyndigande att ändra personalförteckningen och godkännande av ny avlöningsstat—

en anslagsanvisning av 23 303 000 kr. eller 233 000 kr. mer

än för innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget höjs

med 657 000 kr.

Departementschefen har efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens

yrkanden anfört följande.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

»Antalet förrättningsdagar för skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet

beräknades för innevarande budgetår till 106 000. Eftersom jag finner

det viktigt att de statliga insatserna för skogsbrukets utveckling höjs, bör

antalet beräknade dagar för den offentliga verksamheten ökas från 106 000

till 107 000. Härvid bör tillskottet i förrättningsdagar främst användas för

återväxtarbetet samt den regionala skogsbruksplanläggningen. Med anledning

härav beräknar jag i huvudsak följande fördelning av förrättningsdagarna

på de olika uppgifter, som ingår i den offentliga verksamheten, nämligen

för yrkesutbildning 44 000 förrättningsdagar, upplysning och propaganda

8 000, regional planläggning 5 000, besiktning m. m. av föryngringsytor

12 000 och övrig lagövervakning 6 000, avsyning och kontroll av bidragsföretag

4 000, utsyning inom svårföryngrade skogar och skyddsskogar 4 000,

utbildning av egen personal, exkursioner in. m. 18 000 samt övrig offentlig

verksamhet 6 000 förrättningsdagar.

Medelstilldelningen per förrättningsdag bär för innevarande budgetår

bestämts till 160 kr. Med hänsyn till löneomräkning och vissa kostnadsförändringar

förordar jag, att detta belopp höjs till 167 kr. Utgiftsramen för

skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet blir med utgångspunkt

från detta belopp 17 869 000 kr. Detta innebär i förhållande till innevarande

budgetår en höjning med 909 000 kr. Härjämte skall skogsvårdsstyrelseorganisationen

tillföras medel för arvoden, reseersättningar och traktamenten

åt styrelseledamöter, investeringar i skogsbruksskolor, amorteringar på

byggnadslån till sådana skolor och för att täcka driftunderskott vid dessa.

Vidare bör statsbidrag även nästa budgetår utgå till rabatter i skogsvårdsstyrelsernas

serviceverksamhet. Kostnaderna för nu nämnda, till den direkta

förrättningsverksamheten ej hänförliga utgifter bör på sätt närmare framgår

av det följande bestämmas till 4 083 000 kr. Såsom chefen för finansdepartementet

tidigare denna dag anmält bör statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter

för nästa budgetår beräknas till oförändrat 10,2 milj. kr.

Jag förordar sålunda, att den totala kostnadsramen för den med statliga

medel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret

1966/67 bestäms till 32 152 000 kr. eller till ett 972 000 kr. högre

belopp än för innevarande budgetår.

De löpande pensioneringskostnaderna för personalen i skogsvårdsstyrelseorganisationen

bör bestridas från anslaget Personalpensionsförmåner

in. in. samt tjänstebrevskostnaderna från anslaget Ersättning till postverket

för befordran av tjänsteförsändelser. Vidare bör utgifterna för reseersättningar

åt undervisningspersonalen belasta anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser,

m. m., samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för

ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Dessa utgifter bör för nästa budgetår

beräknas till 3 milj., 300 000, 700 000 resp. 150 000 kr. eller sammanlagt

4 150 000 kr. Den återstående delen av den sammanlagda medelsanvisningen,

28 002 000 kr., bör utgå över skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och

omkostnadsanslag.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

71

Under hänvisning till vad jag uttalade om ordinariesättning av lärartjänster

vid skogsbruksskolorna i prop. 1963: 167 (SU 149, rskr 337) kan

jag biträda, att tre tjänster som yrkeslärare i Ao 17 inrättas. Jag förordar

vidare, att sex tjänster som assistent i Ae 17 inrättas. Samtidigt bör dock

antalet tjänster som biträdande skogsvårdskonsulent i Ao 11 minskas med

sex. I enlighet med skogsstyrelsens yrkanden bör anslagsposten till arvoden

räknas ner med 20 000 kr. Vad nu föreslagits medför en anslagshöjning

med sammanlagt 104 000 kr. Vidare bör anslaget på grund av löneomräkning

räknas upp med 129 000 kr.»

Utskottet. Mot vad Kungl. Maj :t föreslagit och i övrigt anfört under förevarande

punkt har utskottet ej något att invända. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för skogsvårdsstyrelserna enligt vad som förordats

i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för skogsvårdsstyrelserna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/

67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 16 412 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

.................................... 138 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 5 116 000

4. ATP-avgifter, förslagsvis.................. 1 346 000

5. Arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen, förslagsvis

................................ 291 000

Summa kr. 23 303 000

c) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 23 303 000

kr.

89:o) Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. Under punkten

H 4 (s. 185—186) har Kungl. Maj:t förordat dels en anslagsökning med

504 000 kr., dels fastställande av en oförändrad kreditgarantiram av

1 000 000 kr. för lån till skoglig plantskoleverksamhet.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget höjs med

1 628 000 kr.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Departementschefen har efter redovisning av skogsstyrelsens anslagsframställning

anfört följande.

»I enlighet med vad jag förordat under föregående anslagspunkt bör detta

anslag föras upp med 4 699 000 kr., dvs. återstoden av det belopp, som

skall tillföras skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag. Liksom

hittills bör Kungl. Maj :t äga fastställa dispositionsstat för den statliga

anslagsgivningen till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader.

I förhållande till dispositionsstaten för innevarande budgetår tillstyrker

jag, att posten till driftunderskott vid skogsbruksskolor uppräknas med

63 000 kr. Övriga poster bör enligt min mening vara oförändrade. Posten till

investeringar i skogsbruksskolor bör få disponeras endast efter beslut av

Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

Kungl. Maj :t bör äga bemyndiga skogsstyrelsen att i övrigt fördela såväl

detta anslag som det nyss behandlade avlöningsanslaget mellan skogsvårdsstyrelserna

ävensom att fastställa inkomst- och utgiftsstater. I samband

härmed bör skogsstyrelsen även äga meddela erforderliga föreskrifter rörande

staternas tillämpning.

Jag vill i detta sammanhang föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas

till att även under budgetåret 1966/67 statlig kreditgaranti i enlighet

med bestämmelserna i kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 373) om statlig

garanti för lån till viss skoglig plantskoleverksamhet får beviljas intill ett

belopp av 1 milj. kr.»

Utskottet. Med biträdande av vad Kungl. Maj:t föreslagit och uttalat under

punkten hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 beviljas statlig

kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill

ett belopp av 1 000 000 kr.

b) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av

4 699 000 kr.

90 :o) Statens skogsförbättringsanslag. Kungl. Maj :t har under punkten

H 5 (s. 186—188) föreslagit en anslagsanvisning av 8 500 000 kr., innebärande

oförändrad medelsanvisning av 6 000 000 kr. till bidrag till skogsplantering

på sämre jordbruksmark, medan medelsanvisningen till med anslaget

i övrigt avsedda ändamål höjs med 100 000 kr. till 2 500 000 kr. Inom

ramen för sistnämnda belopp bör enligt förslaget få disponeras erforderliga

medel för bidrag till åtgärder m. m. mot skadegörelse av skogsinsekter. I

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet

hänvisade motioner, nämligen

a) I: 232 av herr Hansson, Nils, vari hemställts, att riksdagen måtte be
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196t>

73

sluta att statens skogsförbättringsanslag upptas med 8 600 000 kr., varav

100 000 kr. bestäms utgå till försöksverksamhet med mekaniserad dikning

och skogsodling kombinerad med gödsling av myrmarker;

b) I: 608 av herr Persson, Einar, m. fl., likalydande med II: 739 av herr

Boo in. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att statens

skogsförbättringsanslag, delen för skogsodling på sämre jordbruksmark,

även får användas för upprättande av översiktliga markanvändningsplaner

i sådana fall att också andra alternativ än skogsplantering är

tänkbara i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 232 och II: 739.

Över motionen 1: 232 har remissyttranden avgetts av domänstyrelsen, styrelsen

för skogshögskolan, skogsstyrelsen — som hört vissa skogsvårdsstyrelser

— samt Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

Remissinstanserna vitsordar genomgående värdet av forsknings- och

försöksverksamhet på ifrågavarande område. Flertalet avstyrker emellertid

motionen eller biträder ej denna i vad avser ledningen av verksamheten

och omhänderliavandet av medlen. Sålunda uttalar domänstyrelsen uppfattningen,

att den skogliga forskningen på området behöver intensifieras.

Styrelsen avstyrker dock motionen med hänvisning till att 1965 års utredning

om stöd till skoglig forskning även behandlar forskning rörande torvmarkerna

och deras omförande till produktivt skick, varför skogsbrukets

önskemål om forskning torde bli tillgodosett, samt till att forskningen bör

ligga vid skogshögskolan som även bör erhålla erforderliga anslag. Styrelsen

anför i övrigt följande.

Motionären åberopar lyckade resultat av skogsodling i praktisk skala på

torvmark i Skottland. Så långt behöver man inte gå för att finna exempel.

Även våra grannländer Finland och Norge, som har stor virkesbrist, har

insett möjligheterna att öka virkesproduktionen genom att utnyttja torvmarkerna

och bedriver en intensiv forskning och ett omfattande praktiskt

arbete på detta område.

Sveriges skogsindustri börjar nu vara så utbyggd att virkesproduktionen

utnyttjas helt utom i vissa områden i södra Sverige. I norra Sverige råder

viss brist på virke. För vidare utbyggnad av industrien måste råvaruproduktionen

ökas. Detta arbete bedrivs på flera linjer varav kan nämnas ökad

intensitet i skogsskötseln, iståndsättning av gamla kalmarker och omvandling

av torvmarker till produktiv skogsmark.

Det kostar i dag ca 50 % mera att dränera, gödsla och skogsodla på torvmark

jämfört med att skogsodla på fastmark. Vidare är våra kunskaper om

torvmarkernas lämpliga behandling bristfälliga. Skogsbruket är därför i dag

i första hand inriktat på att sätta i stånd gamla kalmarker med goda produktions-

och avsättningslägen. När detta är gjort står torvmarkerna i tur.

Arbetet på dem har dock redan påbörjats av vissa skogsföretag. Genom att

sätta välbelägna torvmarker i produktivt skick har man nämligen möjlighet

att förskjuta tyngdpunkten i virkesproduktionen mot bättre klimat- och

avsättningslägen, vilket kan uppväga den högre anläggningskostnaden för

3f liiharuj till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 1

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år

bestånd på dessa marker eller t. o. in. ställa sig fördelaktigare än skogsodling

på lågproduktiva eller illa belägna fastmarker. I domänverkets skogsvårdsprogram

ingår sålunda även iståndsättande av välbelägna torvmarker.

Därvid behandlas i första hand de tidigare dikade torvmarker, som icke givit

nöjaktig reaktion. I vårt land har nämligen allt sedan mitten av 1800-talet

utförts betydande torrläggningsarbeten. Domänstyrelsen har utfört en inventering

på statsskogarna som visade, att dikningsresultatet var dåligt på

ca en tredjedel av den dikade arealen, vilket merendels berodde på näringsbrist

i torven. Det är dessa objekt som nu behandlas med dikesrensning

och gödsling. Man är dock som nämnts fortfarande osäker om på vilka

torvmarkstyper och i vilka klimatlägen det lönar sig att vidta åtgärder.

Enligt styrelsen för skogshögskolan måste syftet med motionen anses

vara synnerligen berättigat. Styrelsen anser emellertid, att forsknings- och

försöksverksamheten på skogsdikningens område bör stå under högskolans

ledning och att medel för densamma bör anvisas högskolan. Dessa medel

bör enligt styrelsen avse försöksverksamhet med mekaniserad dikning och

skogsodling kombinerad med gödsling av myrmarker och ske i nära kontakt

med skogsvårdsstyrelsernas tekniska avdelningar. Styrelsen anför vidare

följande.

I motionen har framhållits, att inemot 40 ré av landets myrareal skulle

kunna införas i skoglig'' produktion. I samband med en preliminär utredning,

som med stöd av riksskogstaxeringens material har företagits vid skogshögskolan,

har framkommit, att denna siffra ingalunda är orealistisk. I

stort sett kan de myrar, som ligger under 300 in över havet i norra och mellersta

Sverige och praktiskt taget alla myrar i södra Sverige, betraktas som

möjliga objekt för skoglig produktion. Självfallet är godhetsgraden högst

växlande hos de individuella delarna av den väldiga areal, ca 2,5 milj. ha,

som det här blir fråga om. Ett omsorgsfullt urval för behandling av i första

band de bättre enheterna får därför ses som nödvändigt. Det måste förutses

att även dessa bättre torvmarker blir föremål för gödsling i avsevärd omfattning.

Till den nämnda arealen kommer mer än 1 milj. ha sumpskogar,

vilka ofta ej kräver mer än avledning av överskottsvatten, för att en betydande

höjning av tillväxten skall uppnås.

Totalt kan sålunda omkring 3,5 milj. ha myr och sumpskog redan i dagens

läge anges som möjliga områden för utökad skoglig produktion. Om

man försiktigt räknar med att myrarna efter behandling får samma tillväxt

som den genomsnittliga på omgivande fastmarker och en motsvarande höjd

tillväxt för sumpskogarna, skulle, om årliga medeltillväxten för landets skogar

anges till 3,5 m3/ha, en årlig virkeskvantitet av 12—13 milj. m:i kunna

tillföras produktionen. Detta motsvarar ca 20 procent av den nuvarande

årliga tillväxten i våra skogar.

Det ligger i hög grad i landets intresse att varaktigt bredda råvarubasen

lör skogsindustrien. Då intresset från statsmakternas sida under en följd av

år varit mer inriktat på andra åtgärder för utökning och förbättring av

skogsmarksarealen än skogsdikningsverksamhet, vore det önskvärt om väsentligt

ökade möjligheter tillskapades att stimulera denna verksamhet, så

som föreslås i motionen. Då skogsdikning med följdåtgärder (gödsling,

röjning, i vissa fall skogskultur) i stort sett bör betraktas som privatekonomiskt

lönsam, finns det kanske motiv för att pröva andra vägar än direk
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

75

ta bidrag för att åstadkomma ökad skogsdikning. Under alla omständigheter

bör emellertid staten svara för forsknings- och försöksverksamheten

på skogsdikningens område.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund anför, att intresset för skogsdikning

och i samband därmed även gödsling f. n. är mycket stort såväl i

forskarkretsar som ute på fältet. Det skulle därför synas befogat med ett

extra anslag för detta speciella ändamål. Med tanke på den år 1962 tillsatta

skogsbruksutredningen, som bl. a. har till uppgift att verkställa en översyn

av grunderna för den statliga bidragsgivningen till det enskilda skogsbruket,

anser förbundet dock att utredningens utlåtande bör avvaktas, innan

extra bidrag till skogsdikning beviljas. För den händelse att extra bidrag

ändock skulle utgå till angivet ändamål föreslår förbundet att skogshögskolan

skall handha försöksverksamheten.

Motionen tillstyrks av skogsstyrelsen, ehuru med vissa förutsättningar och

reservationer. Styrelsen redovisar i sitt yttrande inledningsvis olika synpunkter

från skogsvårdsstyrelsernas sida.

Skogsvårdsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge,

Hallands, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs och Västerbottens

län har anmodats avge yttrande över motionen. Denna tillstyrks

av samtliga dessa styrelser med undantag av skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs

län. Ett flertal av styrelserna framhåller önskvärdheten av ökad medelstilldelning

för statsbidragsgivning till skogsdikning.

Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län finner det tveksamt om styrelsen

genom egen försöksverksamhet skulle kunna föra utvecklingen väsentligt

snabbare framåt i fråga om mekanisering och dikesupptagningsteknik.

Skogsvårdsstyrelsen anser att gödslingsförsöken skall sammanhållas av den

arbetsgrupp inom Skogs- och lantbruksakademien, som sysslar med gödslingsfrågor.

Skogsvårdsstyrelserna är lämpliga organ för att organisera de

fältförsök, som "skogshögskolan och andra forskningsgrupper kan föreslå.

Styrelserna borde disponera särskilda medel härför.

Av de 14 styrelser, som beretts tillfälle att inkomma med yttrande, har

svar erhållits från sju. Samtliga dessa ställer sig positiva till motionen.

Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län finner dock den av motionären föreslagna

utökningen av skogsförbättringsanslaget mindre väl motiverad. Särskilda

för ändamålet avsedda medel skulle i stället kunna ställas till skogshögskolans

förfogande.

För egen del framför skogsstyrelsen därefter främst vissa närmare synpunkter

beträffande forsknings- och försöksverksamhet på området. Styrelsen

anför.

Motionären framhåller att en inte helt obetydlig omföring av försumpade

marker till produktiva skogsmarker har skett, men att dikningsverksamheten

under senare år minskat i omfattning. Detta äger sin riktighet, men

skogsstyrelsen vill framhålla, att under det senaste decenniet likväl i genomsnitt

ca 20 000 ha försumpad skogsmark totalt dikats per år. På grund

av bristande medelstillgång och förekomsten av mer angelägna skogsvårds
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

åtgärder än dikning har skogsstyrelsen ansett en viss återhållsamhet i

bidragsgivningen till denna verksamhet motiverad. Ämbetsverket avser

emellertid att till det kommande budgetåret öka bidragsbeloppet med ca

200 000 kronor i förhållande till de under detta budgetår anvisade medlen

300 000 kronor.

De av motionären refererade försöken i Skottland och Halland finner

skogsstyrelsen vara mycket intressanta och värda all uppmärksamhet. Ämbetsverket

ser emellertid komplexet torrläggning, gödsling och plantering

som en fråga om möjligheten att erhålla största lönsamhet för diknings”

företag generellt och inte enbart som ett medel att i största möjliga utsträckning

kunna överföra sumpmarker till skogsproduktion. Kan visshet

erhållas om det ekonomiska resultatet av gödsling och ev. skogsodling av

skilda typer av torvmarker under de olika klimatiska betingelser, som råder

inom landet, bör dessa åtgärder regelmässigt tas under prövning vid

planläggning av torrläggningsföretag. F. n. saknas kännedom om de ekonomiska

förutsättningarna för torvmarksgödsling. De biologiska möjligheterna

ger de aktuella hallandsförsöken och vissa andra försök cn antydan

om, men i stort sett måste kunskaperna även inom detta område anses

vara mycket bristfälliga. Skogsstyrelsen anser det därför angeläget att

forskning och försöksverksamhet beträffande de ekonomiska och biologiska

förutsättningarna för gödsling av dikad torvmark kommer till stånd. Då

det av flera skäl t. ex. naturvård, viltvård och vattenförsörjning, kan vara

önskvärt att lämna betydande arealer torvmarker odikade, bör forskningen

i stor utsträckning vara inriktad på sådana objekt, som redan torrlagts

eller som enligt nuvarande gängse bedömningsnormer anses vara dikningsbara.

Produktionsökningen genom gödslingens inverkan kanske här

kan bli så stor, att den uppväger den produktion, som skulle erhållits, om

de nu ej dikningsbara objekten bleve föremål för torrläggning och gödsling.

Inom delar av landet med mycket stora arealer nu ej dikningsbara

tor\markei, t. ex. vissa norrlandslän, kan dock även försöksverksamhet

syftande till en överföring av de klimatiskt mest välbelägna av dessa marker

till skogsproduktionen vara väl motiverad.

En betydande del av den här antydda forsknings- och försöksverksamheten

skulle, fortsätter skogsstyrelsen, bestå av utväljande av försöksobjekt,

utläggande av ytor, diknings- och gödslingsverksamhet. Styrelsen anser att

skogsvårdsstyrelserna skulle vara mycket lämpade för att handha denna

fältverksamhet, eftersom dikning och skogsgödsling ingår i styrelsernas

ordinarie arbetsuppgifter. Även revidering och skötsel av försöksytor är

lämpliga uppgifter för styrelserna. Dessa saknar emellertid f. n. helt ekonomiska

resurser för utförande av de nämnda fältarbetena, som i så fall

maste bestridas med särskilda medel. För utformningen av försöksverksamheten

och för bearbetningen av erhållna data kommer stora insatser

att krävas av en forskningsinstitution, f. n. skogshögskolan.

För att finansiera den här föreslagna forsknings- och försöksverksamheten

finner skogsstyrelsen det önskvärt att medel för ändamålet skulle kunna

ställas till förfogande från t. ex. statens skogsförbättringsanslag, under

förutsättning att denna medelsdisposition ej kommer att innebära minskade

möjligheter alt bevilja statsbidrag till den ordinarie dikningsverksam
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år W66

77

heten. Medlen skulle centralt förvaltas av skogsstyrelsen, som därav hade

att bestrida de av försöksverksamheten föranledda kostnaderna såväl beträffande

styrelsens insatser som skogshögskolans och skogsvårdsstyrelsernas.

Med tanke på att skötsel och revision av ytor måste fortgå under en

längre tid torde ett engångsbelopp ej vara till fyllest. Organisatoriskt borde

verksamheten ledas av skogsstyrelsen i intimt samarbete med skogshögskolan

och eventuella andra med skogsgödsling verksamma institutioner.

Vad beträffar den i motionen omnämnda verksamheten med dikningens

mekanisering in. m. finner skogsstyrelsen det tveksamt, om denna verksamhet

bör ingå i här aktuell forskning annat än i vad den avser dikningens

rent tekniska utfomning. Ett flertal moderna dikningsplogar och

fräsar finns, anför styrelsen, redan i marknaden och den mekaniserade

planteringen är redan föremål för forskning inom skogshögskolan.

Över motionerna I: 608 och II: 739 har remissyttranden avgetts av lantbruksstyrelsen

och skogsstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen uttalar sig i avstyrkande riktning med hänvisning

till de markanvändningsbedömningar som redan görs av lantbruksnämnderna

och andra organ på länsplanet. Styrelsen anför sålunda.

I den utvecklingsplanering som lantbruksnämnderna bedriver på länsplanet

ägnas frågan om den framtida markanvändningen betydande uppmärksamhet.

Således görs bedömningar utifrån tekniska och ekonomiska

kriterier rörande den framtida åkerjordens sannolika omfattning och lokalisering.

Inventeringen ger alltså anvisning om vilka marker som med

stor sannolikhet försvinner ur jordbruksproduktionen och för vilka således

ett annat användningssätt blir aktuellt. Den markanvändningsbedömning

som sker i länet av nämnderna görs efter samråd med bl. a. länsstyrelsen,

skogsvårdsstyrelsen, lantmäteri- och naturvårdsorganen. Bedömningarna

integreras på olika sätt med de markanvändningsbedömningar, som genomförs

av andra organ på länsplanet, varigenom det blir möjligt att ta med

i diskussionen markanvändning för naturvårdsändamål, permanentbebyggelse,

fritidsbebyggelse etc. Kartläggningen av den framtida åkerjordens

lokalisering på detta sätt pågår f. n. i flertalet län. Enligt lantbruksstyrelsens

mening synes denna kartläggning ge det grundläggande materialet för

en bedömning av vad som i framtiden bör överföras till skogsmark. Ett

ytterligare behov av översiktliga markanvändningsplaner av denna art synes

alltså f. n. inte föreligga. Däremot finner styrelsen det angeläget att

inom de områden där man har att räkna med en betydande nedläggning av

åkerjord, ökade insatser görs för att få en större omfattning på igenplanteringen

och överförande av sämre åker till skogsmark.

Skogsstyrelsen tillstyrker motionerna. Till motivering härför anför styrelsen

följande.

Enligt skogsvårdslagen är i regel alla marker, som ej i väsentlig utsträckning

nyttjas för annat ändamål, att anse som skogsmark om de lämpar

sig för skogsproduktion. Åker och annan inägojord, som definitivt tas ur

jordbruksproduktionen får enligt denna huvudregel karaktär av skogsmark

om den ej blir föremål för annat utnyttjande. Emellertid finns det ett vik
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

tigt undantag från huvudregeln som i lagtexten fått följande formulering.

»Mark, som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad, skall dock ej anses som

skogsmark, om marken är mera ägnad att användas annorledes än till

skogsbörd eller på grund av särskilda förhållanden ej bör tagas i anspråk

tör skogsproduktion.» Enligt departementschefens uttalande avses med sistnämnda

särskilda förhållanden att hänsyn bör tas även till vissa sociala

och ideella intressen. Ur fornminnes-, hembygdsvårds-, naturskydds- eller

turistsynpunkt kan det sålunda enligt uttalandet vara motiverat, att mark,

som i och för sig är lämpad för skogsproduktion, får ligga helt eller i

huvudsak oanvänd.

De inägoarealer, som vid en samlad bedömning anses vara skogsmark i

skogsvårdslagens mening, skall enligt skogsvårdslagen i princip sättas i

skogbärande skick genom aktiva åtgärder. Till åtgärderna utgår statsbidrag

med 50 % av kostnaderna.

Skogsvårdsstyrelserna kommer ofta i en svår situation vid tillämpning

av här berörda regler. Å ena sidan har man statsmakternas vid många tillfällen

uttalade krav att de arealer, som tas ur jordbruksproduktionen, så

snabbt som möjligt blir utnyttjade för annat produktivt ändamål, främst

skogsbruk. A andra sidan osäkerheten när markerna skall anses ha mera

definitivt lämnat jordbruksdriften, mer eller mindre vaga landskapsvårdssynpunkter,

markägarnas planer eller förhoppningar att markerna skall

få disponeras för fritidsbebyggelse in. fl. synpunkter.

Allt detta leder i stor utsträckning till att inägojordarna lämnas för

fäfot och växer igen planlöst, därigenom försvårande både en omföring

till effektivt skogsbruk, där så är befogat, och ett utnyttjande för andra

ändamål t. ex. i syfte att behålla landskapskaraktären.

Ett något så när säkert underlag för handlandet skulle kräva markanvändningsplaner

som tar hänsyn till alla relevanta faktorer. Sådana lär

emellertid ta lång tid att få utförda, även om man på sina håll börjat arbeta

på planer som kan bli av värde i sammanhanget. För att skogsvårdsstyrelserna

skall kunna fullgöra sin skyldighet att tillse att inägojordar,

som bör omföras till skog, snarast blir föremål för lämpliga åtgärder, vore

det värdefullt att i trakter, där andra intressen av betydenhet måste beaktas,

få möjlighet att göra upp snabbplaner i syfte att grovt sortera

objekten. Målet skulle då vara att efter samråd med berörda myndigheter

få grepp på vilka arealer, som under alla förhållanden synes böra planteras

med skog, och kanske även att bedöma vilka de känsligaste områdena

är som inte bör ifrågakomma för skogsplantering. Enkla inventeringar och

översiktsplaner av denna karaktär borde kunna effektivisera styrelsernas

insatser på ifrågavarande område och troligen även förbilliga upprättandet

av arbetsplaner för bidragsföretagen.

Då översiktliga markanvändningsplaner av denna typ sålunda kan ses

som ett led i den verksamhet, som skogsförbättringsanslaget skall stödja

och stimulera, får motionärernas förslag anses ändamålsenligt.

Det kunde vara lämpligt, tillägger skogsstyrelsen, att styrelsen bemyndigades

att i begränsad omfattning anslå medel från skogsförbättringsanslaget

till skogsvårdsstyrelser, som har behov av att för speciella områden

utföra sådana markanvändningsplaner. Medelsbehovet bedömes vara av

storleksordningen 50 000 kronor och bör kunna tillgodoses inom ramen

för det i statsverkspropositionen äskade anslaget.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19GG

79

Utskottet. I motionen 1:232 har, under hänvisning till vissa nya rön beträffande

möjligheterna att omföra myrmarker till produktiv skogsmark,

framförts förslag om förstärkning av förevarande anslag med 100 000 kr.

att användas till försöksverksamhet med mekaniserad dikning och skogsodling

kombinerad med gödsling av myrmarker. Enligt motionären borde

det uppdras åt skogsstyrelsen att i samråd med skogshögskolan planera

försöksverksamheten medan den praktiska delen av verksamheten borde

ombesörjas av skogsvårdsstyrelserna i de län, som skulle omfattas av verksamheten.

Värdet av att nyttiggöra myrmarkerna inom skogsproduktionen

har genomgående vitsordats i de över motionen avgivna remissyttrandena.

Bl. a. har styrelsen för skogshögskolan, mot bakgrunden av landets intresse

att varaktigt bredda råvarubasen för skogsindustrin, framhållit önskvärdheten

av att ökade möjligheter tillskapas att stimulera skogsdikningsverksamheten

så som föreslås i motionen. Utskottet anser för sin del

att den föreslagna försöksverksamheten är väl motiverad som ett led i strävandena

att öka landets skogsavkastning och har därför inte något att invända

mot att en sådan verksamhet igångsätts med i huvudsak den inriktning

och omfattning som föreslagits i motionen. I likhet med styrelsen för

skogshögskolan anser utskottet emellertid att verksamheten bör ledas av

skogshögskolan under medverkan av vederbörande skogsvårdsstyrelser. Med

hänsyn till verksamhetens samband med de ändamål som tillgodoses genom

statens skogsförbättringsanslag finner utskottet att hinder inte torde möta,

att medel för densamma utgår från detta anslag. Medelsbehovet för nästa

budgetår bör dock kunna tillgodoses inom ramen för det av Kungl. Maj :t

föreslagna beloppet för andra åtgärder än skogsodling på sämre jordbruksmark,

vilket synes utskottet väl avvägt. Utskottet biträder i enlighet härmed

ej yrkandet i motionen om höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål.

I motionerna I: 608 och II: 739 har föreslagits, att den del av förevarande

anslag som avses för skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark även

skall få användas för att upprätta översiktliga markanvändningsplaner i

sådana fall att också andra alternativ än skogsplantering är tänkbara. Skogsstyrelsen

anför i sitt remissyttrande över motionerna att översiktliga markanvändningsplaner

av ifrågavarande slag bör kunna effektivera skogsvårdsstyrelsernas

insatser och sannolikt även förbilliga upprättandet av arbetsplaner

för bidragsföretagen. Med hänsyn härtill och då verksamheten med

upprättandet av översiktsplanerna sammanhänger med de åtgärder som

stöds och stimuleras genom skogsförbättringsanslaget kan utskottet godta,

att anslaget får tas i anspråk i viss begränsad utsträckning för ändamålet,

där så erfordras. Någon särskild medelsanvisning härför synes inte erforderlig.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under punkten föranleder ej någon

erinran från utskottets sida.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionen 1: 232, såvitt nu är i fråga, medge, att under

budgetåret 1966/67 beviljas statsbidrag med högst 6 000 000

kr. till skogsodlingisåtgärder på sämre jordbruksmark samt

med högst 2 500 000 kr. till med anslaget i övrigt avsedda

ändamål, med rätt för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionen I: 232, såvitt nu är i fråga, till Statens skogsförbättringsanslag

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 8 500 000 kr.

c) i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ge till

känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1: 608

och II: 739 samt motionen I: 232, såvitt den ej behandlats i

det föregående.

91 :o) Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Kungl. Maj :ts förslag under

punkten H 6 (s. 188—189) innebär dels att bidragsramen för skogsvägar

höjs med 1 000 000 kr. till 13 000 000 kr., medan det särskilda rambeloppet

för förhöjt statsbidrag till fritidsvägar bibehålls med oförändrat

500 000 kr., dels att anslagsanvisningen höjs med 500 000 kr. till

13 500 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under ifrågavarande punkt biträds av

utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 beviljas dels

statsbidrag med högst 13 000 000 kr. till vägbyggnader på

skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst

500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt
b)

till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen.

92:o) Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Under punkLen

H 7 (s. 189 190) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av

8 400 000 kr. eller 1 900 000 kr mer än för innevarande budgetår. Vidare föreslås,

att ramen för bidragsgivning till skogliga samverkansområden i de fyra

nordligaste länen höjs med 1 300 000 kr. till 7 500 000 kr. samt att bidragsramen

för att fullfölja åtgärder inom tidigare bildade skogsvårdsområden i

lappmarken minskas med 1 100 000 kr. till 1 400 000 kr., med rätt för Kungl.

Maj:t att jämka fördelningen mellan bidragsramarna.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

81

Utskottet. Med tillstyrkande av Knngl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 utfästs statsbidrag

på högst 7 500 000 kr. till skogliga åtgärder inom samverkansområden

i de fyra nordligaste länen samt på högst

1 400 000 kr. för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken
b)

till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland

m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

8 400 000 kr.

93:o) Kostnader för virkesmätning. Under punkten H 8 (s. 191) har

Ivungl. Maj :t föreslagit att anslaget räknas upp med 4 000 kr. till 310 000 kr.

Skogsstgrelsen har föreslagit, att anslaget höjs med 12 000 kr.

Efter kort redogörelse för ett av skogsstyrelsen i maj 1965 överlämnat

betänkande (stenc. Jo 1965:5) angående lagstiftningen om virkesmätning

och dess tillämpning, vari lagts fram förslag till ny lagstiftning på ifrågavarande

område och till ny organisationsenhet inom ämbetsverket, har departementschefen

anfört, att han avser att i ett senare sammanhang återkomma

till förslaget om lagstiftningen rörande virkesmätningen samt att

anslaget för nästa budgetår endast bör räknas upp på grund av höjda kostnader

för verksamheten och sålunda föras upp med 310 000 kr.

Utskottet. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet

att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 310 000 kr.

94:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Ivungl. Maj :ts förslag under punkten

H 9 (s. 192—200) innefattar — förutom bemyndigande att ändra personalförteckningen

och godkännande av ny avlöningsstat — en medelsanvisning

av 9 170 000 kr. eller 340 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Styrelsen för skogshögskolan har föreslagit, att anslaget ökas med

1 150 000 kr

Efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens anslagsframställning

ävensom en särskild skrivelse från styrelsen har departementschefen anfört

följande.

»Den vid 1961 års riksdag på grundval av 1956 års skogshögskole- och

skogsforskningskommittés förslag i princip beslutade utbyggnaden av forskningen

och den högre undervisningen på skogsbrukets område har — såsom

högskolestyrelsen framhållit — i huvudsak genomförts. Till viss del

har en upprustning skett utöver kommitténs förslag. Den kraftiga omdaning

som skogsbruket f. n. genomgår påkallar enligt min mening en fortsatt

utbyggnad av den skogliga forskningen och försöksverksamheten. Jag vill

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

i sammanhanget erinra om att en utredning tillkallats för att utreda frågan

om stödet till den skogliga forskningen jämte därmed sammanhängande

frågor. Utredningens uppgift är att undersöka förutsättningarna och formerna

för ett forskningsstöd, som administreras av ett forskningsråd.

Med hänsyn till det alltmer ökade intresset för växtnäringstillförsel i

skog förordar jag, att vid institutionen för skoglig marklära inrättas en

laboratur i Bo 1. Laboraturen bör omfatta ämnesområdet skogskemi, med

särskild inriktning på skoglig markkemi. Vidare tillstyrker jag att en tjänst

som forskarassistent i Ae 23 inrättas vid högskolan. I likhet med styrelsen

finner jag att undervisningen i naturvård vid högskolan bör byggas ut. Enligt

min mening bör detta ske genom att de medel, som beräknas för arvode

till den befintliga speciallärarbefattningen i naturvård, räknas upp

med 6 500 kr. till 9 100 kr.

De nu nämnda personalförstärkningarna medför en kostnadsökning av

98 000 kr.

Jag har ingenting att erinra mot styrelsens förslag till ändrat ämnesområde

för professuren i skogszoologi. Professuren bör fr. o. m. den 1 juli 1966

benämnas professur i skoglig vertebratekologi.

I fråga om övrig personal vid högskolan föreslår jag att medel beräknas

för en tjänst som skogstekniker i Ae 15 och att anslaget räknas ned med

medlen för den tjänst som laboratorieassistent i högst Ae 10, som nu finns

vid institutionen för skogszoologi.

Jag förordar vidare, att medel beräknas för ytterligare fyra tjänster, nämligen

en som skogstekniker i Ae 19, en som skogstekniker i Ae 15, en som

laboratorieassistent i Ae 12 och en som laboratorieassistent i högst Ae 10.

De båda tjänsterna som skogstekniker i Ae 19 och laboratorieassistent i

Ae 12 ersätter två befattningar, som bekostats av konjunkturutjämningsavgiftsmedel

och som avsetts för den verksamhet som bedrivs av samarbetsnämnden

för skoglig växtförädling och genetik.

Den förordade förstärkningen av biträdespersonalen medför en kostnadsökning

av 102 000 kr.

Under posten till tillfälliga biträden har upptagits medel för att täcka

samtliga avlöningskostnader för viss extra personal, vars löner och omkostnader

tidigare finansierats med konjunkturutjämningsavgiftsmedel. Under

tidigare budgetår har ifrågavarande befattningar successivt ombildats till

extra ordinarie tjänster. Återstående fem befattningar bör enligt min mening

nu ombildas och högskolan sålunda den 1 juli 1966 tillföras en tjänst

som forskarassistent i Ae 23, två tjänster som kontorist i Ae 9 och två tjänster

som kanslibiträde i Ae 7.

Löneomräkningen påkallar en ökning av anslaget med 140 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt föreslagit och i övrigt

anfört föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer

således,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

83

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för skogshögskolan enligt vad som förordats i det

föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 2 381 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 88 000

3. Arvoden m. m. för samarbetsnämnden för jordbrukets

högskolor ........................ 26 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 6 672 600

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman .. 2 400

Summa kr. 9 170 000

c) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1966/

67 anvisa ett förslagsanslag av 9 170 000 kr.

95:o) Skogshögskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

under punkten H 10 (s. 201—202) om en med 284 000 kr. till 2 595 000

kr. höjd medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 595 000

kr.

96 :o) Skogshögskolan: Materiel m. m. Kungl. Maj :ts förslag under punkten

H 11 (s. 202—203) innebär, att för de ändamål till vilka medel för innevarande

budgetår anvisats under anslagen Skogshögskolan: Materiel och

Skogshögskolan: Nyanskaffning av apparater m. m. på riksstaten för nästa

budgetår uppförs ett reservationsanslag av 1 640 000 kr. Enligt förslaget bör

anslaget uppdelas i två anslagsposter, materiel resp. apparater, vilka båda

bör ha karaktär av särskilda reservationsanslag. Vid utgången av budgetåret

1965/66 eventuellt förefintlig reservation på de två förstnämnda anslagen

föreslås skola överföras till posterna materiel resp. apparater i förevarande

anslag. Av anslagsbeloppet förordas 1 262 000 kr. hänföras till materiel och

378 000 kr. till apparater. Vid anslagsberäkningen har tagits hänsyn till det

engångsbelopp på 740 000 kr. för inköp och installation av ny datamaskinanläggning,

som för innevarande budgetår anvisats under anslaget Skogshögskolan:

Anskaffning av apparater in. in.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder ingen

erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel in. in. för

budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 1 640 000

kr.

97:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning. Kungl. Maj:ts förslag

under punkten H 12 (s. 203—204) att anslaget för nästa budgetår skall föras

upp med ett med 10 000 kr. till 85 000 kr. förhöjt belopp tillstyrks av utskottet,

som hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kr.

98:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten H 13 (s. 204—207) innefattar — förutom godkännande av

ny avlöningsstat — att anslaget höjs med 39 000 kr. till 308 000 kr.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget ökas med

80 000 kr.

Efter redogörelse för skogsstyrelsens yrkanden samt yttrande av skogsbrukets

yrkesutbildningskommitté har departementschefen anfört följande.

»Jag tillstyrker förslaget om en tillfällig preparandkurs vid skogsmästarskolan

för de inträdessökande, som ej genomgått skogsskola. Jag beräknar

därför medel för en tjänst som adjunkt i Ag 21. Förslagen i övrigt biträder

jag endast i den mån att jag föreslår att medlen till biträdeshjälp åt rektor

räknas upp med 7 600 kr. Anslaget bör minskas med 4 800 kr. på grund av

minskade kostnader för speciallärare. Vidare bör anslaget till följd av löneomräkning

räknas upp med 4 000 kr.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 36 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 49 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 221 800

Summa kr. 308 000

b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 308 000 kr.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

85

99 :o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten H 14 (s.

207) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsanvisning av 227 000 kr. eller

30 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Härvid har bl. a. inräknats

30 000 kr. för engångsanskaffning av diverse utrustning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den av Kungl. Maj :t

föreslagna medelsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

227 000 kr.

100:o) Statens skogsskolor m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten H 15 (s. 208—210) innefattar — förutom godkännande

av ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 1 189 000 kr., innebärande att

anslaget räknas upp med 114 000 kr.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget ökas

med 86 000 kr.

Efter redogörelse för skogsstyrelsens anslagsyrkanden samt med hänvisning

till under punkten H 13 i propositionen redovisat yttrande av skogsbrukets

yrkesutbildningskommitté har departementschefen anfört följande.

»Med hänsyn till att husmor vid skogsskola vid sidan av elevhushållet svarar

för tillsyn av vissa av skolans lokaler, inventarier, linneförråd och liknande

samt för ledningen av städningen finner jag det skäligt att staten

står för en del av lönekostnaden till husmor. Under förevarande anslag beräknar

jag medel för sju tjänster som husmor i Ae 10. Detta medför en

kostnadsökning av 127 000 kr. Under punkten H 16 tar jag upp 75 % av

ifrågavarande lönekostnad, dvs. 96 000 kr., som särskilda uppbördsmedel.

Dessa utgör kostersättningar, som eleverna bör erlägga. Till följd av löneomräkning

kan anslaget minskas med 13 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt biträds av utskottet,

som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsskolor

m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 421 900

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 79 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 688 100

Summa kr. 1 189 000

b) till Statens skogsskolor in. m.: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 189 000 kr.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

101 :o) Statens skogsskolor m. m.: Omkostnader. I enlighet med Ivungl.

Maj :ts förslag under punkten H 16 (s. 210) om en med 47 000 kr. till 585 000

kr. minskad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsskolor in. m.: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

585 000 kr.

102:o) Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. Under punkten H 17

(s. 210—212) har Kungl. Maj :t föreslagit en minskning av medelsanvisningen

med 160 000 kr. till 5 000 000 kr.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget uppförs

med 5 677 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens

anslagsyrkanden samt med hänvisning till under punkten H 13 i propositionen

redovisat yttrande av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté — anfört

följande.

»Rekryteringen till skogsbruksskolornas grundkurser har under innevarande

budgetår ökat något i förhållande till budgetåret 1964/65. Kapaciteten

är dock inte fullt utnyttjad. Rekryteringen till vidareutbildningen har däremot

ökat kraftigt och ökningen beräknas fortsätta även under nästa budgetår.

Jag biträder förslaget att den tekniska linjen av årskurs 2 ändras till 20

veckors sammanhållen kurs och att årskurs 1 i viss omfattning anordnas

som sammanhållen utbildning.

Av anslaget bör få utnyttjas 133 000 kr. för skogsvårdsstyrelsernas interna

fortbildningsverksamhet m. m. Från anslaget bör utgå bidrag med 5 000

kr. till Sveriges skogsvårdsförbund.

Med hänsyn till belastningen på anslaget under de senaste budgetåren bör

anslaget för nästa budgetår minskas med 160 000 kr. till 5 milj. kr.»

I samband härmed har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade,

likalydande motioner, nämligen I: 98 av herr Eriksson, Karl-Erik, och herr

Kaijser, samt II: 138 av herr Jonasson in. fl., i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte a) i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att ett driftbidrag å

30 000 kr. avseende läsåret 1966/67 må beviljas Värmlands-Örebro läns

skogsskola, Gammelkroppa, b) till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, in. m.

under nionde huvudtiteln för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 5 030 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionen 1: 98.

Utskottet. I motionerna 1:98 och II: 138 har framförts yrkanden om anvisande

av statsbidrag med 30 000 kr. till driften vid den enskilda skogsskolan

i Gammelkroppa och om motsvarande höjning av förevarande an
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

87

slag. Utskottet vill erinra om att enahanda motionsyrkanden vid förra årets

riksdag avvisades under hänvisning till att skogsbrukets yrkesutbildningskommitté

bl. a. hade att pröva om behov föreligger av att i fortsättningen

disponera nämnda skogsskola i den av skogsstyrelsen ledda utbildningen.

Ifrågavarande kommitté avser att slutföra sitt arbete innevarande år. Vid

sådant förhållande föreligger enligt utskottets mening ej heller i år anledning

att bifalla yrkanden om driftbidrag till förevarande skogsskola.

Med åberopande av det anförda och då utskottet tillstyrker vad Kungl.

Maj :t föreslagit under denna punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna 1:98 och II: 138, till

Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

103:o) Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Under punkten H 18 (s. 212—213) har Kungl. Maj :t föreslagit dels att

anslaget upptas med 268 000 kr., dels att kyrkofonden skall för år 1965 ersätta

domänverkets fond för övertalig personal vid domänverket med 337 543

kr. 61 öre.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och

hemställer,

att riksdagen må

a) till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för

övertalig personal för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 268 000 kr.

b) besluta att kyrkofonden skall för år 1965 ersätta domänverkets

fond för övertalig personal vid domänverket

med 337 543 kr. 61 öre.

104 :o) Bostadslån till skogsarbetare vid domänverket. Under punkten H 19

(s. 214) har Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande att årligen fastställa

ram för bostadslån till fast anställda skogsarbetare vid domänverket.

Efter redogörelse för domänstyrelsens framställning i ämnet har departementschefen

anfört följande.

»För att även i fortsättningen underlätta för domänverket att rekrytera fast

anställda skogsarbetare är det enligt min mening angeläget att domänstyrelsen

alltfort kan lämna ekonomiskt stöd till skogsarbetarnas bostadsanskaffning.

Kungl. Maj :t bör tills vidare äga årligen fastställa den ram inom

vilken domänverkets driftsmedel skall få disponeras för bostadslån till

skogsarbetare. I samband härmed bör odisponerad del av tidigare för ändamålet

avsatta medel avvecklas. För år 1966 avser jag senare föreslå Kungl.

Muj:t att bostadslåneverksamheten hålls inom en ram av 800 000 kr.»

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att årligen fastställa

ram för bostadslån till fast anställda skogsarbetare

vid domänverket.

I. Lantmäteri- och kartväsendet

105 :o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten I 1 (s. 215—219) innefattar — förutom godkännande av ny

avlöningsstat — en medelsanvisning av 3 116 000 kr. eller 89 000 kr. mer

än för innevarande budgetår. Enligt förslaget bör medel beräknas för två

kanslisttjänster i reglerad befordringsgång. Anslaget bör till följd härav

höjas med 45 000 kr. På grund av löneomräkning bör anslaget räknas upp

med 44 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en av herrar Sundkvist och

Gustavsson i Alvesta avgiven motion, II: 764, vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag

om förenkling av vissa förrättningar som utförs av lantmäteriväsendet

och om åtgärder syftande till att nedbringa de långa och besvärande väntetider

som nu förekommer i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande den närmare motiveringen för motionärernas hemställan

får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet. Arbetsbalansen inom lantmäteriet är alltjämt besvärande. Närmare

uppgifter härom har lämnats i statsverkspropositionen under förevarande

punkt. Av redogörelsen framgår även, att utvecklingstendenserna inom

lantmäteristyrelsens ämbetsområde pekar mot att än större krav kommer

att ställas på lantmäteriets arbetsinsatser under åren framöver. Mot

bakgrunden av dessa förhållanden har i motionen II: 764 uttalats önskemål

om förutsättningslösa undersökningar rörande möjligheterna att förenkla

och förbilliga lantmäteriförrättningar.

Med hänsyn till lantmäteriverksamhetens betydelse för genomförandet av

de av statsmakterna tillämpade riktlinjerna för bl. a. jordbruks- och bostadspolitiken

samt samhällsplaneringen vill utskottet för sin del vitsorda

angelägenheten av att lantmäteriets arbetskapacitet ökas. Samtidigt vill utskottet

emellertid erinra om att olika åtgärder fortlöpande vidtas i detta

syfte. Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom lantmäteristyrelsen ett intensivt

arbete för att göra lantmäteriorganisationen organisatoriskt och

tekniskt bättre rustad att lösa de växande arbetsuppgifterna. En alltmer

ökad överföring sker av uppgifter från lantmätarpersonal till ingenjörsoch

kontorspersonal. Detta underlättas av att rekryteringsmöjligheterna be
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

89

träffande de två sistnämnda personalkategorierna numera väsentligt förbättrats

genom intensifierad utbildning. I sammanhanget bör därjämte

erinras om, att utbildningskapaciteten ökat även vad gäller lantmätarutbildad

personal genom riksdagens år 1964 lämnade medgivande att höja den

årliga intagningen av lantmäteristuderande från 30 till 56. Vidare har 1954

års fastighetsbildningskommitté numera framlagt förslag om en enhetlig

lagstiftning för land och stad på fastighetsbildningsväsendets område. Nyligen

har också sakkunniga tillkallats för att göra en översyn av frågan om

huvudmannaskapet för fastighetsbildningsväsendet och därmed sammanhängande

spörsmål samt framlägga förslag om fastighetsbildningsväsendets

framtida organisation m. m. Vidare vill utskottet i sammanhanget fästa

uppmärksamheten på de förstärkningsåtgärder i personellt och materiellt

avseende som föreslås i det följande under lantmäteristatens avlönings- resp.

utrustningsanslag. Mot bakgrunden av det anförda har utskottet inte funnit

erforderligt att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av det i motionen

II: 764 framförda utredningsyrkandet.

Då Kungl. Maj :ts förslag under ifrågavarande punkt inte föranlett någon

erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrel
sen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 1 087 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

...................................... 4 200

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 40 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 1 984 800

Summa kronor 3 116 000

b) till Lantmäteristgrelsen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 3 116 000 kr.

c) lämna motionen II: 764 utan åtgärd.

106:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Under punkten I 2 (s. 220)

har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget höjs med 44 000 kr. till 363 000 kr.

Därvid har under delposten till övriga expenser inräknats 5 000 kr. för engångsanskaffning

av möbler och kontorsmaskiner.

Utskottet, som ej har något att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna

anslagsberäkningen, hemställer,

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 363 000

kr.

107 :o) Lantmäteristaten: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten I 3 (s. 220—223) innefattar -— förutom godkännande av förslag

om ersättning för förrättningar och uppdrag som utförs av lantmäteriet

samt av ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 43 289 000 kr., innebärande

höjning av anslaget med 3 170 000 kr.

Lantmäteristyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget ökas

med 4 676 000 kr.

Efter närmare redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsframställning

har departementschefen anfört följande.

»Efterfrågan på service från lantmäteriet ökar alltjämt. I synnerhet gäller

detta för fastighetsbildning för bostads- och fritidsändamål. Även förrättningar

avseende fastighetsbildning för jordbruks- och skogsbruksändamål

ökar. Denna utveckling har fört med sig en besvärande arbetsbalans för

lantmäteriet. Med hänsyn härtill anser jag mig även i år böra tillstyrka

vissa personalförstärkningar. Jag föreslår därför att medel beräknas för tio

ingenjörstjänster i Ae 19, för tio sådana tjänster i högst Ae 15 samt för 25

tjänster som kartritningsbiträde i högst Ae 9. Härjämte beräknar jag medel

för tolv kanslisttjänster i reglerad befordringsgång i utbyte mot samma

antal kontoristtjänster i Ae 9. Kanslisttjänsterna avses att placeras vid länslantmäterikontoren.

Vad jag nu föreslagit bör göra det möjligt att fortsätta

delegeringen av arbetsuppgifter till ingenjörer och kontorspersonal. Därigenom

ökas kapaciteten även i fråga om sådana arbetsuppgifter som måste

utföras av lantmätare. Kostnadsökningen för nu föreslagen personalförstärkning

beräknas till 997 000 kr.

Styrelsens övriga förslag till personalförändringar kan jag ej biträda.

I anledning av löneomräkning bör anslaget räknas upp med 2 173 000 kr.

I detta sammanhang vill jag erinra om att 1954 års fastighetsbildningskommitté

numera framlagt förslag om att genomföra en enhetlig lagstiftning

för land och stad på fastighetsbildningsväsendets område. I samband

härmed synes även frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningsväsendet

och därmed sammanhängande spörsmål böra utredas. Jag har

därför med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965

tillkallat sakkunniga för att göra en översyn av hithörande frågor och

framlägga förslag om fastighetsbildningsväsendets framtida organisation

m. m.

Ersättning för av lantmäteriet utförda förrättningar och uppdrag utgår

enligt grunder, som beslutats av 1960 års riksdag (prop. 74, JoU 19, rskr

212). Enligt dessa grunder skall för förrättningar och uppdrag av betydelse

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

91

för jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering tillämpas en genomsnittlig

kostnadstäckning som uppgår till 40 % av lantmäteriets självkostnader.

Med hänsyn till att det är angeläget att taxor och avgifter för statlig

service inte utan särskilda skäl understiger självkostnaden förordar jag att

kostnadstäckningen för förrättningar som avser jordbruks- och skogsbruksändamål

höjs till genomsnittligen 60 %. Kungl. Maj :t bör liksom hittills

äga bestämma den närmare differentieringen av självkostnadstäckningen

i fråga om nyss nämnda förrättningar. Vad jag nu förordat kan uppskattas

medföra en inkomstökning för statsverket av storleksordningen 1,2 milj.

kr. för år. I sammanhanget bör uppmärksammas att möjlighet föreligger

att från anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. lämna bidrag

till kostnad för lantmäteriförrättning som är av betydelse för jordbrukets

rationalisering.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit under förevarande punkt kan utskottet

ansluta sig till. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

a) godkänna vad i det föregående föreslagits om ersättning

för förrättningar och uppdrag som utförs av lantmäteriet
b)

godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristaten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 14 183 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................. 29 106 000

Summa kr. 43 289 000

c) till Lantmäteristaten: Avlöningar för budgetåret 1966/

67 anvisa ett förslagsanslag av 43 289 000 kr.

108:o) Lantmäteristaten: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag under punkten I 4 (s. 223) om en med 910 000 kr. till

9 060 000 kr. höjd medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristaten: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

9 060 000 kr.

109:o) Lantmäteristaten: Utrustning. Under punkten I 5 (s. 224—225)

har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget höjs med 250 000 kr. till 900 000 kr.

Höjningen hänför sig till medelsanvisningen för instrument och annan

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

utrustning. För att göra det möjligt att inrätta flygbildarkiv vid flera länslantmäterikontor

förordas oförändrat 100 000 kr.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristaten: Utrustning för

budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 900 000

kr.

110:o) Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl. Med biträdande

av Kungl. Maj:ts förslag under punkten I 6 (s. 225—226) om en

med 38 000 kr. till 46 000 kr. höjd medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal

m. fl. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 46 000 kr.

lll:o) Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri- och vägförrättningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten I 7 (s.

226) om medelsanvisning med oförändrat belopp av 445 000 kr. hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader i samband

med lantmäteri- och vugförrättningar m. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kr.

112 :o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten I 8 (s. 226—232) innefattar — förutom bemyndigande

att ändra personalförteckningen och godkännande av ny avlöningsstat

— en med 549 000 kr. till 9 771 000 kr. höjd anslagsanvisning.

Rikets allmänna kartverk har i sin anslagsframställning hemställt, att

anslaget ökas med 903 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för kartverkets

yrkanden samt yttrande av statskontoret — anfört följande.

»I likhet med statskontoret kan jag biträda kartverkets förslag om att

ombilda administrativa avdelningen till byrå. Den bör ha en administrativekonomisk

inriktning. Den föreslagna sektionsindelningen av byrån synes

ändamålsenlig och föranleder ingen erinran från min sida. I anledning av

denna organisationsändring bör en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1

utbytas mot en byråchefstjänst i Be 3 samt en tjänst som förste byråsekreterare

i Ae 23 och en kamrerartjänst i Ao 21 utbytas mot byrådirektörstjänster

i Ae 25. Vidare räknar jag medel för en ingenjörstjänst i Ae 17, en

assistenttjänst i Ag 17, en tjänst som bokhållare i Ae 15, en kontorsskrivartjänst

i Ae 13 och en kontoristtjänst i Ae 9. I samband därmed bör följande

tjänster dras in, nämligen en ingenjörstjänst i Ao 15, en kontors
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

93

skrivartj änst i Ao 13, en kansliskrivartjänst i Ao 11 och två kanslibiträdestjänster

i Ao 7. Jag räknar vidare medel för lönegradsuppflyttning av en

kontorist Ae 9 till kansliskrivare Ae 11, ett kanslibiträde Ae 7 till kansliskrivare

Ae 11, ett kontorsbiträde högst Ae 5 till kontorist Ae 9 och ett kontorsbiträde

högst Ae 5 till kanslibiträde Ae 7. Dessutom räknar jag medel

för en kanslisttjänst för tjänstgöring på halvtid och en kontorsbiträdestjänst

i högst Ae 5. Vad jag nu förordat föranleder att anslaget bör uppräknas

med 64 000 kr.

I fråga om lönegradsplaceringarna för i det föregående angivna tjänster

ävensom vissa extra tjänster vid den administrativa byrån har statens avtalsverk

förhandlat med personalorganisationerna och avtal träffats under

förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande. Kungl. Maj :t har överlämnat avtalet

till riksdagens lönedelegation för godkännande och denna har för sin

del godkänt avtalet dock under förbehåll för att riksdagen godkänner de

organisatoriska förutsättningar som legat till grund för överenskommelsen.

För uppgifter som hänger samman med framställningen av den ekonomiska

kartan bör räknas medel för en tjänst som kartritningsbiträde

i högst Ag 9. Dessutom bör för viss försöksverksamhet i samband med

ett nytt långtidsprogram för den allmänna kartläggningen beräknas ett

med 10 000 kr. förhöjt belopp. På grund härav bör anslaget höjas med

28 000 kr. Till följd av löneomräkning bör anslaget räknas upp med

457 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för rikets allmänna kartverk enligt vad som förordats

i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................. 6 040 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 4 200

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 50 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 676 800

Summa kr. 9 771 000

c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 9 771 000 kr.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

113:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. I överensstämmelse med

Kungl. Ma:jts förslag under punkten I 9 (s. 232—233) om uppräkning av

anslaget med 56 000 kr. till 749 000 kr., varvid inräknats 19 000 kr. för engångsanskaffning

av viss utrustning och materiel, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

749 000 kr.

114:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under punkten I 10

(s. 233—235) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsökning med 380 000 kr.

till 4 057 000 kr.

Rikets allmänna kartverk har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget

ökas med 950 000 kr.

Efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning har departementschefen

anfört följande.

»Kartverkets arbete är huvudsakligen inriktat på uppgiften att tillgodose

behoven av ekonomiska och topografiska kartor. Dessa kartor är av betydelse

för samhällsplaneringen, rationaliseringsverksamheten på jordbrukets

och skogsbrukets områden, den geologiska kartläggningen samt försvarsväsendet

och friluftslivet m. m. Kartläggningen för den ekonomiska och

den topografiska kartan sker f. n. enligt ett av 1961 års riksdag (prop. 54,

JoU 14, rslcr 166) godkänt program, som avser tiden t. o. m. år 1970. Efter

framställning av 1965 års riksdag (JoU 1 s. 141, rskr 9) har kartverket

erhållit uppdrag att verkställa översyn av programmet och att efter samråd

med kartverkskommissionen inkomma med av översynen föranledda

förslag. Med hänsyn till vad kartverket anfört om de stora anspråken på en

snabbare kartläggningstakt särskilt vad avser vissa norrlandslän, Kopparbergs

län och Skånelänen anser jag mig böra förorda, att kartverket under

förevarande anslag tillförs ökade resurser för att allmänt intensifiera kartframställningen.

Jag förordar därför att ytterligare 100 000 kr. beräknas för

ändamålet.

Vid föregående års riksdag berördes även frågan om en förstärkning av

den geodetiska verksamheten vid kartverket i syfte att möjliggöra en snabb

utbyggnad och förtätning av de s. k. geodetiska riksnäten. Med anledning

av vad riksdagen därvid uttalade (JoU 1 s. 138, rskr 9) bör riksdagen underrättas

om att Kungl. Maj :t den 3 december 1965 uppdragit åt kartverket

att utreda behovet av att förstärka ifrågavarande riksnät samt framlägga

därav föranledda förslag. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör

enligt min mening anslaget ej tillföras medel för utökade åtgärder beträffande

rikstrianguleringen.

Kartverkets yrkanden i övrigt under förevarande anslag föranleder ej

annan erinran från min sida än att höjningen av posten till reproduktionsarbeten

bör kunna begränsas till 40 000 kr.»

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

I detta sammanhang har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade,

likalydande motioner, nämligen I: 337 av herr Wikberg in. fl. och II: 759 av

herr Larsson i Norderön m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta att höja det under nionde huvudtiteln I. Lantmäteri- och kart\äsendet

10. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten in. m. angivna anslaget

med 300 000 kr.

I fråga om det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionen II: 759.

L tskottet. Framställningen av den ekonomiska och den topografiska kartan

sker enligt en av 1961 års riksdag (prop. 54, JoU 14, rskr. 166) godkänd

plan, som avser tiden t. o. in. år 1970. I syfte att förstärka kapaciteten för

kartläggningsarbetena anvisade 1961 och 1962 års riksdagar under förevarande

anslag vissa medelsförstärkningar för att bl. a. allmänt påskynda

den ekonomiska kartläggningen. I anledning av vid föregående års riksdag

väckta motionsyrkanden om viss ytterligare medelsanvisning för att

påskynda genomförandet av 1961 års kartläggningsprogram beslöt riksdagen

att hos Kungl. Maj :t hemställa om översyn av programmet. Därav

föranledda förslag borde snarast möjligt föreläggas riksdagen. Kartverket

som erhållit uppdraget att verkställa nämnda översyn och att efter samråd

med kartverkskommissionen inkomma med härav föranledda förslag

har i sin anslagsframställning för nästa budgetår bl. a. hemställt, att nu

ifrågavarande anslag tillförs ett belopp av 400 000 kr. för att intensifiera

kartläggningsverksamheten. En förstärkning med angivet belopp skulle

enligt kartverkets beräkningar medföra, att den totala kartläggningstiden

kunde minska inemot ett år. Departementschefen har förordat, att kartverket

under detta anslag tillförs ökade resurser för att allmänt intensifiera

kaitframställningen samt att 100 000 kr. beräknas för ändamålet. Enligt

motionerna 1:337 och 11:759 får emellertid skäl anses föreligga att hela

det av kartverket föreslagna anslaget beviljas. Motionärerna har bl. a. framhållit,

att utgivningstakten för den ekonomiska kartan och den nya topogi

afiska kartan är helt otillfredsställande och att det är synnerligen angeläget,

att kartorna färdigställs avsevärt snabbare.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som anförts i fråga om vikten

av att kartläggningsverksamheten intensifieras. Som förut nämnts pågår

emellertid f. n. översyn av 1961 års kartläggningsprogram. översynen

avses innefatta en samlad redovisning av programmets nuvarande läge och

behovet av ekonomiska och topografiska kartor inom olika områden av

landet. Vid sådant förhållande och med beaktande jämväl av de förstärkningsåtgärder

i olika hänseenden som i övrigt föreslås under kartverkets

anslag lör nästa budgetår har utskottet ansett sig kunna godta departementschefens

bedömning av nu förevarande anslagsfråga.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl,

Maj :ts förslag under denna punkt hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 337 och II: 759, till Rikets

allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1966/

67 anvisa ett reservationsanslag av 4 057 000 kr.

115:o) Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 111 (s. 236—237) innefattar

förutom bemyndigande att ändra personalförteckningen — en medelsanvisning

av 3 369 000 kr. eller 102 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning, vari föreslagits

en höjning av anslaget med 15 000 kr., har departementschefen anfört

följande.

»Över anslaget finansieras kartverkets uppdragsverksamhet, som enligt

beslut av 1961 års riksdag skall drivas affärsmässigt. Anslaget får belastas

med utgifter motsvarande högst 80 % av inkomsterna från beställningsverksamheten.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober

1965 har en utredningsman tillkallats för att utreda den statliga fotogrammetriska

beställningsverksamheten och därmed sammanhängande frågor.

För att tillgodose behovet av ytterligare extra ordinarie tjänster inom förevarande

verksamhet tillstyrker jag att en tjänst som förste byråingenjör i

Ae 23 inrättas. Härför erfordras ej någon uppräkning av anslaget. Jag har

intet att erinra mot yrkandet att anslaget uppräknas med 102 000 kr. på

grund av höjda omkostnader.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för kartverkets fotogrammetriska uppdragsverksamhet

enligt vad som förordats i det föregående

b) till Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 3 369 000 kr.

116:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Med biträdande av

Kungl. Maj:ts förslag under punkten I 12 (s. 237—238) om höjning av anslaget

med 325 000 kr. till 1 500 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning

m. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kr.

117:o) Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor m. m. Under punkten

I 13 (s. 238—239) har Kungl. Maj :t föreslagit en minskning av medelsanvisningen

med 350 000 kr. till 2 150 000 kr.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 97

Rikets allmänna kartverk har föreslagit, att anslaget minskas med 300 000

kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning

samt för vissa av kartverket i inledningen till dess anslagsäskanden

för budgetåret 1966/67 framlagda förslag om ändrad uppläggning

beträffande tryckning och vidareutnyttjande av de allmänna kartorna

— anfört följande.

»Kartverket har under denna anslagspunkt bl. a. framlagt förslag om

ändrad uppläggning av tryckningen och vidareutnyttjandet av de allmänna

kartorna. I anledning härav vill jag erinra om att såväl tryckning som

vidareutnyttjande av ifrågavarande kartor och grundmaterialet till dessa

sker enligt principer som nyligen prövats av riksdagen (prop. 1962: 1 bil.

11 s. 320, JoU 1 s. 93. rskr 9 resp. JoU 1963: 1 s. 103, rskr 9). Några omständigheter

som nu motiverar ändringar enligt kartverkets förslag har enligt

min mening ej framkommit.

Medelsbehovet under nästa budgetår för tryckning av allmänna kartor

m. m. beräknar jag på grundval av kartverkets uppgifter till 2 150 000 kr.,

vilket innebär en minskning i förhållande till det för innevarande budgetår

anvisade beloppet med 350 000 kr.»

Utskottet har i detta sammanhang behandlat de likalydande motionerna

I: 618 av herr Wikberg m. fl. och II: 758 av herr Larsson i Norderön in. fl.,

i vilka motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om en översyn av de nu gällande bestämmelserna för kartproduktionen

och framläggande av nya regler härför, syftande till en friare avgiftsbelagd

disposition av det allmänna kartmaterialet i enlighet med vad i motionerna

anförts.

I fråga om det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionen II:758.

Utskottet har låtit inhämta remissyttranden över motionerna från kartverkskommissionen,

rikets allmänna kartverk och Svenska Reproduktions

Aktiebolaget (SRA).

Rikets allmänna kartverk tillstyrker, att en översyn kommer till stånd

av nu gällande regler för de officiella kartornas tryckning, försäljning och

prissättning samt vidareutnyltjandet av kartorna och grundmaterialet till

dem.

Innan kartverket framlägger närmare motivering för dess ställningstagande

lämnar verket följande redogörelse för bakgrunden till nu gällande

system för de officiella kartornas tryckning in. in.

I prop. nr 93 år 1961 med förslag till ombildning av statens reproduktionsanstalt

till statligt aktiebolag fr. o. m. den 1.7.1962 redovisades utredningar

och beslut berörande dåvarande reproduktionsanstaltens arbetsområde

vilka kunde ha inverkan på det föreslagna bolagets verksamhet. Där4

Dihang till riksdagens protokoll 1900. tO samt. Vr 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1066

vid berördes jämväl det statliga karttrycket. (Riksdagsbehandlingen av propositionen

framgår av jordbruksutskottets utlåtande nr 25 år 1961 samt av

riksdagens protokoll fk nr 16 sid. 26—86 och ak nr 16 sid. 20—30.;

Samma dag som förenämnda proposition avlämnades förordnade Kungl.

Maj :t att samtliga mellan kartverket och innehavaren av Generalstabens litografiska

anstalt (GLA) träffade avtal om tryckning och förlag av officiella

kartor skulle uppsägas med giltighet fr. o. in. den 1.1.1963. Samtidigt

bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en förhandlingsdelegation

med uppgift att överlägga med berörda parter om de övergångsproblem,

som uppkom till följd av avtalsuppsägningen, samt all inkomma

till Kungl. Maj :t med de förslag som överläggningarna ledde till. Utgångspunkten

skulle därvid vara att, fr. o. in. sistnämnda tidpunkt förläggandet

av de officiella kartorna skulle åvila staten, att tryckningen av kartorna

i princip skulle ske efter anbudsförfarande och att distributionen av

kartorna i fråga skulle ombesörjas inom den statliga sektorn.

Den 30.6.1961 beslöt Kungl. Maj :t dels att godkänna ett av nämnda förhandlingsdelegation

framlagt förslag till avtal mellan kronan och innehavaren

av GLA angående de övergångsfrågor, som uppkom till följd av Kungl.

Maj :ts beslut angående ordnandet av det officiella karttrycket in. m., dels

att förordna att kartverket fr. o. in. i avtalet närmare angivna tidpunkter

skulle omhänderha förläggandet av de officiella kartorna, att tryckningen

av kartorna skulle ske efter anbudsförfarande och att distributionen och

försäljningen av dessa kartor skulle av kartverket anförtros det statliga

bolag, vartill statens reproduktionsanstalt den 1.7.1962 skulle ombildas.

De nu redovisade besluten innebar att ett nytt system skulle tillämpas

fr. o. in. den 1.1.1963 för de officiella kartornas förlag, tryckning, lagerhållning

och distribution. Vid tidpunkten för senaste chefsskifte vid kartverket,

den 1.10.1962, saknades emellertid trots att upprepade överläggningar i

ärendet förevarit mellan kartverket och SRA närmare riktlinjer för hur

systemet skulle utformas. Bl. a. syntes ett särskilt Kungl. Maj :ts beslut erfordras

angående rätten att trycka och försälja förekommande särtryck

samt angående bestämmandet av priserna för dessa särtryck och för övrigt

vidareutnyttjande av de officiella kartorna och grundmaterialet till dem

ävensom rörande SRA:s redovisning till statskassan av överskottet från de

officiella kartornas försäljning. Efter förnyade överläggningar mellan dels

kartverket och SRA, dels företrädare för jordbruksdepartementet, kartverket

och SRA framlade kartverket med försök till beaktande av vad vid överläggningarna

framkommit i en skrivelse den 16.11.1962 till Kungl. Maj :t

förslag om reglering av vissa frågor rörande officiella kartors förlag, tryckning,

distribution och försäljning samt deras vidareutnyttjande.

I samma skrivelse upptogs därjämte frågan om tillstånd till särtrycksframställning

vid andra företag än SRA. Som exempel på fall, när dylikt

tillstånd kunde vara motiverat nämnde kartverket tryckning av kartor och

särtryck i form av bilagor till böcker, vetenskapliga avhandlingar in. in. I

samband med skrivelsens avfattande diskuterades inom kartverket givetvis

även andra förhållanden, som avsåge utgöra särskilda skäl för dylika tillstånd.

En uppräkning uteslöts dock dels därför att den av kartverket bedömdes

kunna få en onödig, negativ verkan på SRA:s affärsverksamhet,

dels därför att en dylik ökad exemplifiering avsåg tillsynes självklara faktorer,

lika bekanta för jordbruksdepartementet som för kartverket och dels

slutligen därför att det syntes olämpligt att innan ytterligare erfarenhet

vunnits binda sig för en fast uppräkning av vilka särskilda skäl som skulle

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år lUtitj

99

tillämpas. Kartverket avsåg därvid bl. a. möjligheten av bristande kapacitet

(leveransförmåga) hos SRA, ev. uppkommande större prisskillnader mellan

SR A och andra företag samt vissa lokaliseringsmässiga skäl.

Genom brev den 14.12.1962 utfärdade Kungl. Maj :t regler för förlag,

tryckning, distribution och försäljning av de officiella kartorna — med

undantag av krigstryckning av kartor — avsedda att komplettera beslutet

den 30.6.1961. I brevet den'' 14.12.1962, som bl. a. innefattar föreskrifter om

uppdelning av hithörande uppgifter mellan kartverket och SRA, föreskrev

Kungl. Maj :t, med giltighet fr. o. in. den 1.1.1963 tills vidare, bl. a.:

»att bolaget ensamt skall äga rätt att med utnyttjande av de officiella

kartorna och grundmaterialet till dem framställa, trycka och försälja förlagssärtryck,

tillfälliga särtryck samt kartor eller särtryck med särskilt påtryck,

dock att kartverket efter bolagets hörande kan meddela annat företag

tillstånd att mot av kartverket fastställd ersättning framställa, trycka

och försälja sådana särtryck och kartor när särskilda skäl därtill äro, att

kartverket och bolaget vid behandling av frågor rörande framställning och

prissättning å tillfälliga särtryck samt särtryck och kartor med särskilt påtryck

skola i tillämpliga delar iakttaga vad 1956 års riksdag (prop. 148, L’U

38; rskr. 402) uttalat i ämnet».

Vidare förordnade Kungl. Maj :t, att bolaget, såsom ersättning för rätten

att distribuera och försälja officiella kartor samt för rätten att utnyttja

dessa kartor och grundmaterialet till dem för att framställa och försälja

förlagssärtryck in.''in. årligen i efterskott skall till kartverket inleverera ett

belopp, som motsvarar tryckningskostnaderna för under året försålda och

av annan anledning från bolagets lager avförda officiella kartor beräknade

efter under året gällande genomsnittliga sådana kostnader för olika karteditioner.

Utredningen om försvarets kartförsörjning, vilken tillsattes den 30.6.1961,

avlämnade den 25.6.1963 sitt »Betänkande med förslag angående samordningen

i fredstid av den civila och den militära kartförsörjningen» (stencil).

Utredningen föreslog bl. a. vilka kartor som skulle förläggas av kartverket

(»allmänna kartor»), gemensam tryckning av kartor för civila och

militära behov, centraliserad distribution av dessa kartor samt ett enhetligt

prissystem. Efter tillstyrkan av bl. a. SRA och kartverket anmäldes betänkandet

i 1964 års statsverksproposition, IX ht, under anslaget Rikets

allmänna kartverk; Avlöningar, med förordande av ett enhetligt system för

civil och militär kartförsörjning i fredstid i huvudsaklig överensstämmelse

med utredningens förslag.

I beslut den 29.6.1964 med anledning av riksdagens godkännande av förenämnda

förslag föreskrev Kungl. Maj :t bl. a. att samtliga de kartserier,

som skulle förläggas av kartverket och som bedömdes få varaktig avsättning

på marknaden, skulle benämnas allmänna kartserier. Vidare anbefalldes

kartverket att — med beaktande av vad i ämnet anförts i betänkandet

och däröver avgivna remissyttranden — i samråd med överbefälhavaren

och SRA till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande vilka kartserier,

som skulle vara allmänna. Ett sådant av kartverket utarbetat förslag är f. n.

på samrådsremiss hos överbefälhavaren och SRA. I

I nu angivna utredningar och beslut avseende karlförsörjningen är det,

anför kartverket härefter, enligt verkets uppfattning framför allt vissa väsentliga

frågor, som inte i erforderlig grad blivit belysta. Dessa frågor gäller

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 1966

principerna för prissättningen av kartorna, subventioneringsgraden därvid

samt principerna för och storleksordningen av SRA:s ersättning till siatskassan

för rätten att försälja och vidareutnyttja de allmänna kartprodukterna.

Väsentligt i dessa frågeställningar är lnir olika behov av kartor skall

kunna rationellt tillgodoses. Därtill kommer även vissa organisatoriska

spörsmål, t. ex. det karttekniskt betingade önskemålet om ett fast organiserat

samarbete mellan kartverk och tryckeriföretag i fråga om tryckningen

av de allmänna kartorna. Behovet av en översyn av vissa av nämnda frågor

anmäldes av kartverket genom en skrivelse till Ivungl. Maj :t den 5.12.1963.

Kartverket ifrågasätter, om inte nuvarande ersättningssystem bör ersättas

med ett royaltysystem med avgifter. Härom anför verket följande.

I det t. o. in. år 1962 gällande systemet för avtal mellan kartverket och

innehavaren av GLA ingick bestämmelser om ersättning till statsverket utgående

per tryckt och försålt kartblad på visst sätt beräknat efter kartans

ytinnehåll. Vid avtalssystemets avlösning beslöts utan närmare utredning

att slopa systemet med avgifter och att ersätta detta med den i det föregående

refererade bestämmelsen om ersättning, beräknad på tryckningskostnaden

för officiella kartor. Konsekvensen härav har bl. a. blivit att möjligheten

försvunnit att hålla isär prissättningen från frågan om hur stor del

av kartproduktionens kostnader som skall täckas av statsmedel. M. a. o.

får ett beslut att täcka en större del av kostnaderna genom en prishöjning

på kartorna icke åsyftad verkan.

Ett royaltysystem av liknande typ som det tidigare använda kan på ett

smidigt sätt täcka icke endast rätten att mångfaldiga kartor genom tryckningsförfarande,

vilket tidigare varit den helt dominerande metoden. Det

kan även anpassa sig till de tekniska förändringarna på området. Reproduktionstekniken

har under senare år kraftigt utvecklats och allt fler företag

har fått tillgång till teknisk utrustning "för olika slag av kopiering på

skilda material och för olika behov. Det är sålunda numera ett väsentligt

krav på ett ändamålsenligt ersättningssystem att det är så uppbyggt att det

underlättar ett riktigt utnyttjande av kopieringsutrustning och kopieringsmaterial

och därigenom främjar kartanvändningen. Nuvarande system är

enligt kartverkets uppfattning varken tillämpbart eller ändamålsenligt för

dessa nya områden inom reproduktionstekniken.

Eftersom de officiella kartorna i fråga om innehåll och utformning i hög

grad är resultatet av kompromisser mellan olika intressen ligger det" vidare

i sakens natur att man inom särskilda områden och verksamhetsfält har

behov av speciella kartprodukter, fortlöpande eller för tillfälliga ändamål.

Initiativtagare till sådan kartframställning bör, när han är villig att erlägga

ersättning till statsverket härför, ges möjligheter att i samtliga fall då" så

är rationellt utnyttja en officiell karta eller del av dess innehåll som grund

för en kartframställning utan att i tekniskt och prismässigt avseende vara

bunden till ett enda företag (SRA). Med nuvarande system synes man i

stället ofta söka konstruera en helt egen kartprodukt till men för en rationell

användning av samhällets resurser. Utvecklingen inom samhällsplanering,

näringsliv, turism, kommunikationsväsen, friluftsliv m. m. talar för att behoven

av skilda slag av kartprodukter kommer att öka. Om sådana behov

skall kunna tillgodoses på ett rationellt sätt och de officiella kartorna skall

komma till det allmänna nyttjande som är ändamålsenligt och ur såväl eu
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19(16

101

skilda som statliga lönsamhetssynpunkter lämpligt, bör nuvarande system

ändras.

I sammanhanget bör vidareanvändningen av det officiella kartmaterialet

i vidaste mening diskuteras. Därvid måste beaktas bl. a. den speciella karaktären

hos vissa kartprodukter framställda inom andra myndigheter än kartverket,

t. ex. vissa av de geologiska kartor som framställs hos Sveriges geologiska

undersökning. Dessa kartor synes, om de innehåller av kartverket

framställda officiella kartor som underlag, enligt ordalagen i ovannämnda

beslut falla under benämningen särtryck och skall då tryckas, försäljas etc.

av SRA, som skall ersätta statsverket endast med vad som inbetalas för

tryckningskostnaderna för de av kartverket utgivna officiella kartorna. Ett

sådant förfarande kan inte betraktas som tillfredsställande.

Det bör också uppmärksammas att en decentralisering av karttryck till

skilda tryckerier inom olika delar av landet, främst till Norrland, ur beredskapssynpunkt

är mycket eftersträvansvärd. En sådan decentralisering

måste även anses överensstämma med de allmänna av statsmakterna antagna

riktlinjerna för lokaliseringspolitiken.

Ett ersättningssystem bör, såsom nämnts, reglera återföringen till statskassan

av den del av kartinkomsterna som motsvarar de kostnader för

kartframställningen, som beslutats icke skola slutligen åvila statsverket.

Systemet bör utformas så att det ger ett verkligt underlag för statsmakternas

beslut rörande subventioneringen av kartframställningen samt för kartverkets

fortlöpande anpassning av priser och ersättningar för olika slag

av kartor och reproduktioner till inträffade pris- och kostnadsförändringar.

Ett royaltysystem med avgifter beräknade efter kartytan synes uppfylla

nu nämnda krav.

Därefter erinrar kartverket om att verket f. n. har att bestämma riktpriser

och rabatter på de officiella kartorna. Några riktlinjer beträffande

vilka kostnader eller hur stor del av de totala kostnaderna som skall täckas

av inkomster från kartförsäljningen har emellertid, framhåller kartverket,

icke utfärdats av statsmakterna.

Kartverket fortsätter.

Kungl. Maj :t anmodade i brev den 3.6.1965 med riktlinjer för myndigheternas

anslagsframställningar för budgetåret 1966/67 myndigheterna

att hålla olika former av taxor och avgifter aktuella med hänsyn till

kostnadsutvecklingen. I anledning härav och på skäl som tidigare angivits

fann sig kartverket böra föreslå en ändring i nuvarande system, så att

inkomsterna till statskassan från kartförsäljningen kunde öka vid en

prishöjning. Vid bedömningen av frågan om kartpriserna och deras relation

till nuvarande system kan vissa uttalanden vid riksdagsdebatten våren

1963 rörande SRA:s verksamhet (fk nr 12 s. 135—137) tjäna till viss vägledning.

I sammanhanget må uppmärksammas att SRA cj hittills synes

ha lämnat någon utdelning på statens aktier, som utbetalats till statskassan.

Av 1966 års statsverksproposition (finansplanen bil. 3, s. 87) framgår

att överskott ej är att vänta för budgetåret 1966/67. I anslutning härtill

vill kartverket erinra om att verket till anslagsäskandena för hudgetåret

1966/67 (bil. 17) fogade vissa uppgifter rörande jämförelser mellan

å ena sidan nuvarande organisation av förlag, tryckning och distribution

av allmänna kartor och å den andra sidan äidre royaltysystem. Av dessa

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

jämförelser framgår att — räknat på 1964 års statistik för kartors försäljning

och lagerhållning — skillnaden i utbyte för statskassan kan uppskattas

till 1,1 milj. kr. årligen, som tillförs SRA i stället för att beloppet med tidigare

system skulle ha tillkommit statskassan. Hur stor del av detta belopp

som åtgår för täckning av ev. ökade kostnader för SRA för lagerhållning,

distribution och försäljning av kartorna undandrar sig f. n. kartverkets

bedömande.

Vid en översyn av nuvarande system bör enligt kartverkets uppfattning

även frågan om anbudsförfarande! vid tryckning av officiella kartor underkastas

en förutsättningslös prövning. Bestämda fördelar torde vinnas,

därest ett fast organisatoriskt samband åstadkommes mellan produktionsled

och tryckningsled i kartframställningen. En bättre anpassning till den

tekniska utvecklingen inom de båda leden samt ökat utnyttjande av delprodukter

torde därvid i första hand kunna åstadkommas.

Vidare erinrar kartverket om att ansvaret för det officiella kartmaterialets

framställning och marknadsföring f. n. är delat mellan kartverket och

SRA och därmed också mellan två departement, jordbruksdepartementet

resp. handelsdepartementet. Nuvarande organisation medger inte enligt

kartverkets hittillsvarande erfarenhet en samlad överblick av förlagsrörelsen.

Frågan bör enligt kartverket uppmärksammas vid en översyn.

Slutligen framhåller kartverket hur ingripande bestämmelser om kartor

och deras utnyttjande många gånger berör myndigheter, företag och enskilda,

tidningar etc. Hittillsvarande beslut av Ivungl. Maj :t i ämnet synes,

anför kartverket, inte ha getts sådan form att bl. a. kännedomen därom

fått önskvärd spridning. En betydande del av kartverkets administrativa

handläggning av förlagsärendena består sålunda i att lämna upplysningar

om gällande regler och i vissa fall i efterhand beivra förseelser,

gjorda i ovetskap om gällande bestämmelser. Vid en översyn torde därför

enligt kartverket även böra prövas formen för av statsmakterna ev.

utfärdade nya bestämmelser i ämnet.

Kartuerkskommissionen erinrar om att det nu gällande systemet för

de officiella kartornas framställning och marknadsföring nu har varit

i bruk en tid, dess äldsta delar i mer än tre år. Kommissionen har funnit,

att en granskning och översyn av systemet nu är önskvärd.

Kommissionen, som funnit sig böra begränsa sitt yttrande i huvudsak

till frågorna om de officiella kartornas vidareanvändning i form av särtrycksframställning

m. m., om karttryckets decentralisering och om ersättningsprinciperna,

vilka frågor berör flera av de intresseområden som företräds

inom kommissionen, anför följande.

Det nuvarande systemet för vidareanvändningen av de officiella kartorna

och grundmaterialet till dem för framställning av olika slag av planeringsunderlag,

av särtryck m. m„ synes icke i tillfredsställande grad vara anpassbart

till utvecklingen i dagens svenska samhälle. En ökad användning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 196<>

103

av kartorna och grundmaterialet ligger i linje med den allmänna samhällsutvecklingen.

Den ökade efterfrågan kan förväntas alltmera omfatta

icke endast tryckta exemplar av de fastställda versionerna av kartorna

utan även exemplar av dem, åstadkomna genom annat slag av mångfaldigande

än tryck, liksom versioner, åstadkomna genom uteslutande

av ett eller flera deloriginal eller genom tillägg av visst kartinnehåll.

Enligt kommissionens uppfattning leder denna i och för sig riktiga utveckling

till att det nu tillämpade systemet för rätten till vidareanvändning

av de officiella kartorna och grundmaterialet till dem och beträffande

ersättningen till statskassan för kartor och grundmaterial bör bli föremål

för översyn.

I detta sammanhang vill kommissionen framhålla att lokaliseringsmässiga

skäl gör en spridning av karttryck till skilda delar av landet önskvärd.

Därvid är det ur försvarssynpunkt särskilt angeläget, att en ökad

karttryckskapacitet kan åstadkommas i Norrland. En friare form för särtrycksframställningen

skulle kunna leda till en viss förbättring av situationen

på detta område.

Beträffande prissättningsfrågorna anför kommissionen.

Prissättningsfrågorna är på olika sätt väsentliga för de inom kommissionen

företrädda områdena. De officella kartornas spridning inom landet

till skilda användningsområden, försvarsväsende, samhällsplanering, omgestaltning

av jordbruk och skogsbruk, turism, friluftsliv in. m. och kännedomen

om kartorna som hjälpmedel för planering av olika uppgifter

och företag utgör en ofrånkomlig förutsättning för ett rationellt utnyttjande

av arbetsinsatserna inom bl. a nämnda områden. Att en stor del av grundkostnaderna

för kartframställningen måste liksom f. n. täckas av statsmedel

får därför anses vara motiverat. Det torde dock ligga i sakens natur

att även de olika kartornas användningsområden, efterfrågan m. m. får en

viss inverkan på prissättningen. Det är därför angeläget att resultaten av

ändringar i fråga om priser och subventionsgrader skall kunna följas.

Nuvarande system för reglering av tryckning, lagerhållning, distribution

och försäljning av de officiella kartorna synes emellertid icke fylla erforderliga

krav på klarhet i fråga om prisändringarnas konsekvenser för

den statliga kartproduktionens ekonomi.

I särskilt yttrande har ledamoten Lindbergson anfört följande.

Officiella kartor upprättade inom rikets allmänna kartverk och sjöfartsstyrelsen

är föremål för upphovsrätt jämlikt 1960 års lag i ämnet. Hur

långt detta skydd sträcker sig har mig veterligt ännu icke varit föremål

för domstolsavgörande. Det kan emellertid vara värt att erinra, att föredragande

departementschefen vid framläggande av prop. 17 till 1960 års

riksdag framhöll »alt skyddet för karta självfallet icke kan avse de

kartografiska elementen — angivande av orters och gränsers belägenhet

o. s. v. — som sådana utan endast det urval och den kombination av dessa

som gjorts för den föreliggande produkten».

Även om sålunda vissa möjligheter föreligger att utan hinder av upphovsrätten

utnyttja delar av de officiella kartornas innehåll för specialarbeten

synes det nuvarande systemet för vidareanvändningen av kartorna

och deras grundmaterial för framställning av olika slag av planeringsunderlag,

av särtryck m. m. endast med vissa svårigheter kunna anpassas

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1966

till utvecklingen i dagens svenska samhälle. Den ökade efterfrågan kan

förväntas alltmera omfatta icke endast tryckta exemplar av de fastställda

versionerna av kartorna utan även exemplar av dem, åstadkomna genom

annat slag av mångfaldigande än tryck, liksom versioner, åstadkomna genom

uteslutande av ett eller flera deloriginal eller genom tillägg av visst

kartinnehåll, exempelvis för försvarsväsendet, samhällsplanering, omgestaltning

av jordbruk och skogsbruk, turism, friluftsliv m. m.

På anförda skäl synes mig det nu tillämpade systemet för vidareanvändningen

av kartmaterialet och — i förekommande fall — ersättning till

statskassan för utnyttjande av kartor och grundmaterial, vara förtjänt

att överses.

I detta sammanhang vill jag i likhet med kommissionen även betona

angelägenheten av att ur försvarssynpunkt en ökad karttryckningskapacitet

kan åstadkommas i Norrland. En friare form för särtrycksframställning

skulle måhända kunna leda till en viss förbättring av situationen på detta

område.

Reservation mot kommissionens yttrande har avgetts av överingenjören

Linder-Aronson i egenskap av ersättare för ledamoten Öjborn, samt avdelningsdirektören

Ternryd i egenskap av ersättare för ledamoten Tjällgren.

Reservanterna finner, att förevarande motioner icke bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Beträffande den i motionerna uttalade åsikten, att en översyn av det nu

tillämpade systemet för tryckningen av de allmänna kartorna bör ske och

att det därvid torde vara nödvändigt att beakta de höga krav på specialisering

och tekniskt kunnande som kartproduktionen förutsätter, anför reservanterna

att uttalandet närmast tyder på en önskan att få karttrycket centraliserat

i högre grad än vad som f. n. är fallet. De speciella krav som måste

ställas i samband med tryckning av de allmänna kartorna medför, att detta

karttryck i det praktiska handlandet kommer att ligga hos ett mycket begränsat

antal tryckerier. Detta kan emellertid, anför reservanterna, inte utgöra

något skäl för att slopa anbudsförfarandet och därmed återgå till

tryckningsmonopol av den art som förekom före tillkomsten av det nu tilllämpade

systemet.

Därefter behandlar reservanterna frågan om rätten att för särtrycksframställning

m. m. utnyttja det allmänna kartmaterialet. Härom gällde före den

1 juli 1962, erinrar reservanterna, att Generalstabens litografiska anstalt

(GLA) ensam hade rätt att ur de officiella kartserierna framställa förlagssärtryck

och tillfälliga särtryck av alla slag. Ifrågavarande rätt att framställa

särtryck var sålunda, anför reservanterna, samlad på ett ställe även

innan SRA erhöll sin nuvarande ensamrätt. Reservanterna fortsätter.

Framställning av särtryck kan ske för de mest skiftande ändamål och

det torde kunna förväntas att intresse för uppgiften kan föreligga hos tryckerier

av skilda slag. Det måste anses vara klart olämpligt att det utomordentligt

värdefulla och ömtåliga grundmaterial som ligger till grund för en

stor del av särtrycksframställningen skall hållas tillgängligt för vilket tryckeri

som helst. Ett sådant system skulle innebära snabb förslitning av ma
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

105

terialet varjämte stor risk föreligger att skador skulle uppstå på detsamma.

Även om det i vissa fall föreligger möjligheter att i stället för grundmaterialet

tillhandahålla enskilda tryckerier plastduplikat av sagda material

skulle ett fritt tillhandahållande av det allmänna kartmaterialet för särtrycksframställning

medföra olägenheter för statsverket. Med hänsyn till

att en stor del av grundkostnaderna för kartframställningen täcks av statsmedel

är det med hänsyn till sambandet mellan prissättningen på det allmänna

kartmaterialet och på särtryck nödvändigt att staten har kontroll

över prissättningen även på särtrycken. Om detta skall kunna ske i en situation

där rätten till särtryck är fri skulle sannolikt krävas ett omfattande

administrativt merarbete utan motsvarande nytta för statsverket.

Enligt motionärerna skulle SRA:s monopolställning ha omöjliggjort en

spridning av kartframställningen. Såsom stöd härför har anförts att när

tryckeriföretag i landsorten för skilda allmänna ändamål begärt att få

framställa kartor baserade på grundmaterial från kartverket har sådana

framställningar nästan undantagslöst avstyrkts av SRA även om det gällt

relativt obetydliga produkter. Verkställda undersökningar har visat att under

åren 1963—1965 cirka 70 sådana ärenden har behandlats. Av dessa har

cirka två tredjedelar tillstyrkts av SRA. Motionärernas uttalande synes därför

vara grundat på något missförstånd.

Motionärerna har noterat att överbefälhavaren i samband med organisationen

av krigskartetryckningen framhållit önskvärdheten av kartproduktion

även i Norrland, ett önskemål som skulle kunna tillgodoses om kartframställningen

decentraliserades. Det är självfallet ur försvarssynpunkt

angeläget att en ökad karttryckskapacitet kan åstadkommas i Norrland.

Detta spörsmål synes emellertid böra lösas inom ramen för den militära

kartförsörj ningen.

Vad gäller nuvarande prissättningssystem saknas enligt reservanterna anledning

till antagande att detta skulle för statsverket, som ur ekonomisk

synpunkt torde få anses omfatta både kartverket och SRA, behöva medföra

lägre inkomster än ett system grundat på royaltyprincipen. Reservanterna

fortsätter.

SRA utgör ett av staten ägt bolag vars verksamhet och lönsamhet kontrolleras

av styrelse och revisorer utsedda av staten. De av motionärerna anförda

farhågorna om svårigheterna att bedöma SRA:s lönsamhet synes därför

knappast kunna sammankopplas med särtrycksfrågans lösning. Enligt

uppgift har de av kartverket fastställda priserna på allmänna kartor och

särtryck icke varit föremål för översyn sedan år 1962 och i vissa fall ej

sedan senare delen av 1950-talet. Om det nu tillämpade prissättningssystemet

såsom motionärerna anfört ger sämre ekonomiskt resultat än det

tidigare tillämpade systemet bör översyn av nu fastställda priser ske snarast.

I sammanhanget må erinras om att viss del av den affärsmässiga verksamheten

hos såväl kartverket som SRA är föremål för översyn genom den

nyligen tillsatta utredningen rörande statlig fotogrammetrisk beställningsverksamhet

och därmed sammanhängande frågor.

Reservanterna erinrar slutligen om, att staten under de senaste åren har

investerat betydande belopp i det statliga bolaget SRA. Vid bolagets uppbyggnad

har detta dimensionerats utifrån de förutsättningar som föreligger

4f llihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. I\’r 1

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

genom de av Kungl. Maj :t den 30 juni 1961 och den 14 december 1962 meddelade

besluten. Dessa investeringar torde först nu ge full effekt. Vid bedömningen

av det nu gällande systemet för utnyttjande av de allmänna

kartorna måste, anför reservanterna, även beaktas att systemet tillämpats

under en relativt kort tid.

SR A erinrar om att frågan om tryckning, försäljning och förlag av allmänna

kartor och särtryck har behandlats i en mångfald utredningar under

de senaste årtiondena. När frågorna till sist reglerats genom föreskrifter

under åren 1961—1964, vore det, anför SR A, ur många synpunkter lyckligt,

om det nya systemet finge prövas och inslipas innan man ånyo börjar ifrågasätta

ändringar.

Efter en inledande redogörelse för tidigare utredningar och gällande ordning

hänvisar SRA i den närmare motiveringen för bolagets ståndpunkt till

en början till departementschefens i statsverkspropositionen under förevarande

punkt gjorda uttalande i ämnet. SRA erinrar vidare om att Kungl.

Maj :t beslutat om utredning rörande den kommersiella fotogrammetriska

kartverksamheten inom den statliga sektorn samt om att, sedan bolaget i

anslutning därtill hemställt om en översyn av bestämmelserna i Kungl.

Maj :ts beslut den 14 december 1962, jordbruksdepartementet föranstaltat

härom.

Därefter behandlar SRA motionerna och går först in på frågan om royaltyprincipen,

mot vilken bolaget anför följande erinringar.

Motionärerna tar först upp vissa ekonomiska frågor och hävdar att »statens

inkomster av kartförsäljningen icke påverkas av omfattningen av rörelsen,

medan den tidigare tillämpade royaltyprincipen innebar en inkomst

som var proportionell mot försäljningen och utnyttjandet av kartmaterialet».

Man måste i detta sammanhang göra klart för sig att Kungl. Maj :ts beslut

den 30 juni 1961, den 14 december 1962 och den 29 juni 1964 till väsentliga

delar satt tidigare royaltybestämmelser ur kraft. En avsikt med nyordningen

har nämligen varit att genom rationellare drift ställa kartorna till det

allmännas förfogande på ett effektivare och billigare sätt än tidigare. Nu

gällande kartpriser har i vissa fall varit gällande sedan 1954. De" senaste

ändringarna fastställdes 1/7 1962. Ändringar i penningvärde, stegrade

löner och andra kostnader i produktions- och distributionsleden har medfört

att kartmaterialet i realiteten undergått prissänkningar på mellan

20—75 %.

Då principerna en gång fastställdes ingick royalty som en del av beräkningarna.

Priserna på kartor och särtryck har inte i något fall höjts sedan

SRA övertog försäljningen. SRA tillämpar sålunda identiskt samma detaljpriser,

som fastställdes under GLA-tiden. Däremot har bl. a. rabattnormerna

ändrats.

Topografiska kartan är SRA:s största försäljningsartikel. SRA säljer såväl

till myndigheter som till återförsäljare.

Myndigheterna har dels statsverksrabatt, dels mängdrabatt. Den förra

har av Kungl. Maj :t fastställts till 50 %. Den senare uppgår nu till 25 %

men har av utredningen föreslagits höjd till 35 %. Återförsäljarnas rabatter

varierar mellan 25 och 45 %.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år J!)6ti

107

Om statlig myndighet köper större mängd av topografiska kartan blir

kalkylen följande:

Fall 1

Pris .......................................... 4:-kr/ex

50 % statsverksrabatt .......................... 2: —

25 % mängdrabatt.............................. — 3: kr/ex

Återstår 1: — kr/ex

Avgår tryckningskostnad_0: 27 kr/ex

Rest 0: 73 kr/ex

Fall 2

Pris .......................................... 4: —kr/ex

50 % statsverksrabatt .......................... 2:

35 % mängdrabatt.............................. l''-40 3:40 kr/ex

Återstår 0: 60 kr/ex

Avgår tryckningskostnad_0: 27 kr/ex

Rest 0- 33 kr/ex

Om SRA enligt motionärernas önskemål skulle inbetala royalty, som enligt

tidigare system uppgick till 1:10 kr. per ex., skulle bolaget få betala

0:37, alternativt 0:77 kr. per ex. förutom kostnaderna för lagerhållning,

distribution, fakturering, kataloger, reklam etc.

Det totala anslaget till RAK för kartframställning torde uppgå till ca 18

mkr./år. Inkomsten av kartförsälj ningen är och har alltid varit en bråkdel

av denna summa.

Om man önskar öka inkomsterna av kartor och särtryck bör, tilläggei

SRA i sammanhanget, kartverket se över priserna.

Beträffande motionärernas önskemål om en översyn av det nu tillämpade

systemet att trycka kartor efter anbudsförfarande erinrar SRA om att detta

fastställts så sent som den 30 juni 1961 och den 14 december 1962 och att

före år 1962 det privata företaget GLA hade monopol på detta slag av tryck.

Såsom påpekats i motionerna ställer, anför SRA, uppgiften höga krav på

specialisering och tekniskt kunnande. Bndast ett mycket begränsat antal

tryckerier kan därför göra sig gällande vid upphandlingen. Avsikten synes

vara, fortsätter SRA, att, i likhet med kartverkets förslag, skapa ett nytt

tryckningsmonopol, varigenom SRA skulle få samma ensamrätt som GLA

tidigare innehade. Med hänsyn till den kritik, som riktades mot det tidigaie

tryckningsmonopolet, vill SRA f. n. dock ej påyrka att detsamma åtei upplivas.

Därefter framhåller SRA, alt bolaget är ett statligt företag, vars ekonomiska

överskott kommer staten till godo. Någon svårighet att bedöma lönsamheten

föreligger icke. Att redovisa överskottet av kart försälj ningen via

kartverket skulle enligt SRA vara en fördyrande omväg. Om så skedde borde

man i konsekvensens därmed även redovisa överskottet på samarbetet med

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

andra ämbetsverk, t. ex. rikspolisstyrelsen eller arbetarskyddsstyrelsen, på

liknande vägar. I sammanhanget erinrar SRA om att dess två revisorer utsetts

av jordbruksdepartementet och hämtats från riksrevisionsverket resp.

det privata näringslivet.

I fråga om ersättningen för rätten att distribuera och försälja kartor och

möjligheten till vidareutnyttjande av detta material erinrar SRA om att

bolaget bestrider hela tryckningskostnaden för samtliga allmänna kartor,

inkl. ekonomiska kartan. Enligt tidigare avtal betalade GLA endast halva

sistnämnda kostnad. SRA svarar vidare för kostnaderna för kartverksförlagets

lager av allmänna kartor samt för försäljnings- och distributionsorganisationen.

Vad gäller medgivande för andra tryckeriföretag att få framställa kartor

baserade på grundmaterial från kartverket framgår, att SRA i flertalet fall

tillstyrkt framställningar härom. SRA anför härom närmare.

Under åren 1963--1966 (t. o. m. 18/2) har SRA fått yttra sig om 71 sådana

framställningar. De flesta har dock varit av kommersiell eller vetenskaplig

art och något ärende av allmän karaktär har bolaget icke kunnat

spåra. I 46 av de ovannämnda fallen har SRA emellertid intagit en positiv

hållning och förklarat sig icke ha något att erinra mot ett medgivande. I ett

flertal av de övriga fallen har SRA erbjudit och genomfört uppgiften i samarbete

med sökanden.

Motionärernas påstående om ett undantagslöst avstyrkande från SRA:s

sida synes därför bero på felinformationer.

RAK kan f. ö. lämna medgivande trots SRA:s avstyrkande. I de fall RAK

sålunda lämnat annat tryckeri rätt till särtrycksframställning mot ersättning,

synes denna ersättning ha bestämts på grundval av de royalty-avgifter,

som tillämpats 1962 eller tidigare.

Beträffande frågan om spridning av särtryck till skilda tryckerier erinrar

SRA om att denna diskuterats vid upprepade tillfällen. Flera skäl talar enligt

SRA emot detta. Ett av skälen är svårigheten att sprida kartverkets original

ut över landet. SRA fortsätter.

SRA framställer successivt egna serier av originalduplikat, varför RAK:s

material och resurser i allt mindre grad behöver belastas.

Man frågar sig hur en spridning praktiskt skulle genomföras. Hur skulle

man exempelvis förfara om SRA far en brådskande beställning från militär

eller annan myndighet och originalen finns på annan ort några veckor

framåt?

Hur skulle kontrollen över försäljning och tryckningsupplagor genomföras?

Kan det vara riktigt att sprida det allmänna kartmaterialet till en

mängd småföretag ute i landet jämfört med att ha det enhetligt samlat och

redovisat? Kan det vara riktigt att släppa kontrollen av de allmänna kartprodukternas

kvalitet?

Såsom motionärerna påpekar förutsätter kartproduktionen höga krav på

specialisering och tekniskt kunnande. Kartmaterialet får icke förvanskas

eller framställas utan kartredaktionell översyn.

Frågan om krigskartetryckning i Norrland torde icke vara ett civilt problem,

avsett att lösas i detta sammanhang. SRA vill emellertid erinra om

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

109

att bolaget i samråd med utredningen om försvarets kartförsörjning redan

år 1962 erbjudit sig att etablera en sådan verksamhet i Norrland.

Bildandet av SRA och bolagets uppbyggnad till nuvarande position har,

anför SRA vidare, krävt investeringar i såväl byggnader som personal och

utrustning. Dessa investeringar har, framhåller bolaget, skett mot bakgrunden

av de förutsättningar, som lämnades vid bolagsbildningen och de beslut,

som Kungl. Maj :t och riksdagen sedermera meddelat.

I övrigt anför SRA avslutningsvis följande sammanfattande synpunkter.

Företaget har under år 1965 äntligen kunnat samla sin tillverkning i det

sedan mer än 20 år tillbaka beslutade SRA-huset. Vore det nu icke rimligt

att ge företaget en ärlig chans att arbeta enligt lämnade direktiv och uppgjorda

planer, innan ändringar i förutsättningarna tas upp till diskussion?

Om motionärerna avser att skapa monopol för SRA på tryckningen av de

allmänna kartorna, kommer bolaget i detta avseende i samma läge som GLA

före de år 1961 beslutade ändringarna. Med hänsyn till den kritik, som riktades

mot det tidigare tryckningsmonopolet, vill SRA dock ej påyrka att

detsamma återupplivas.

Såsom motionärerna påpekar förutsätter kartproduktionen höga krav på

specialisering och tekniskt kunnande. Kartmaterialet får icke förvanskas

eller framställas utan kartredaktionell översyn. Det skulle skapa stora svårigheter

av ekonomisk och teknisk art om en rad småförlag ute i landet

etablerade försäljning av särtryck. Problem skulle uppkomma beträffande

dispositionen och vården av originalen.

Det kan finnas skäl för undantag. Sådana fall behandlas av SRA i positiv

anda.

Statens inkomster av kartor och särtryck torde icke komma att ökas genom

att kontrollen släpps över framställningen. Däremot bör man snarast

se över priserna, vilket i vissa fall ej skett sedan 1954 och i intet fall sedan

1962.

Utskottet. Under förevarande punkt har redogjorts för vissa av kartverket

framlagda förslag om ändrad uppläggning av systemet beträffande

tryckning och vidareulnyttjande av officiella kartor. Departementschefen

har i anslutning härtill erinrat om att såväl tryckning som vidareutnvttjande

av kartorna och grundmaterialet till dessa sker enligt principer som nyligen

prövats av riksdagen. Några omständigheter som nu motiverar ändringar

enligt kartverkets förslag har enligt departementschefens mening

ej framkommit.

1 motionerna I: 618 och II: 758 har framförts synpunkter som i viss mån

ansluter sig till kartverkets förslag. Motionärerna hemställer sålunda om

en översyn av nu gällande bestämmelser för kartproduktionen och framläggande

av nya regler härför, syftande till en friare avgiftsbelagd disposition

av det officiella kartmaterialet. Översynen bör enligt motionärerna

omfatta såväl tryckningen som vidareutnyttjandet av kartorna. Vid remissbehandlingen

av motionerna har delade meningar framkommit om lämpligheten

av nuvarande uppläggning av kartförsörjningen och om behovet

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

av en översyn härav. Sålunda har kartverket tillstyrkt att en översyn kommer

till stånd av nu gällande regler för de officiella kartornas tryckning,

försäljning och prissättning samt vidareutnyttjandet av kartorna och

grundmaterialet till dem. Kartverket har bl. a. framhållit, att vissa väsentliga

frågor, bl. a. principerna för prissättningen av kartorna, tidigare inte

blivit i erforderlig grad belysta. Likaså har kartverkskommissionen uttalat

sig för en granskning och översyn av systemet för de officiella kartornas

framställning och marknadsföring. Två reservanter har dock funnit motionerna

icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Samma ståndpunkt

som nyssnämnda reservanter intar SRA. Bolaget framhåller bl. a., att dess

bildande och uppbyggnad till nuvarande position krävt investeringar i

såväl byggnader som personal och utrustning. Enligt bolaget bör det nya systemet

prövas och inslipas, innan man ifrågasätter ändringar. Utskottet vill

för sin del till en början erinra om att 1963 års riksdag i anledning av då väckta

motioner betonade att tidigare riksdagsuttalanden om att allmänhetens och

vissa organisationers behov av kartreproduktioner av olika slag borde tillgodoses

snabbt och billigt, i tillämpliga delar borde vara normerande för

såväl SRA:s som kartverkets befattning med ifrågavarande verksamhet.

Denna borde även i övrigt bedrivas på ett ur samhällsekonomisk synpunkt

ändamålsenligt sätt. Mot bakgrunden härav hyser utskottet förståelse för

den strävan till effektivering av det officiella karttrycket och följ dproduktionen,

varå motionerna och de remissyttranden som stöder dessa synes

grundad. Utskottet har dock ej blivit övertygat om att skäl föreligger att nu

överse huvudprinciperna för systemet. Ej heller i fråga om detaljutformningen

av systemet har utskottet funnit anledning att ingå på närmare

prövning. Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj :t följer tillämpningen

av systemet med uppmärksamhet samt vidtar de åtgärder som kan erfordras

för att undanröja de brister i systemet som kan visa sig föreligga. Med

hänsyn till vad i ärendet framkommit synes bl. a. prissättningen i fråga

om officiella kartor och särtryck vara i behov av en viss översyn. Med hänvisning

till det anförda finner utskottet motionerna icke böra föranleda

någon särskild riksdagens åtgärd.

Vad Kungl. Maj :t förordat under punkten kan utskottet ansluta sig till,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor

in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

2 150 000 kr.

b) lämna motionerna I: 618 och II: 758 utan åtgärd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

111

J. Fiskeriväsendet m. in.

118:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:

Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under punkten J 1 (s. 240—242)

innefattar — förutom bemyndigande att ändra personalförteckningen och

godkännande av ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 2 151 000 kr.

eller 154 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Fiskeristyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget ökas med

462 000 kr.

Efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens anslagsframställning har

departementschefen anfört följande.

»Utredningen rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,

m. m. har den 21 maj 1965 avlämnat betänkandet (Stencil Jo

1965:4) »Fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m. in.» I betänkandet

har bl. a. föreslagits att de nuvarande havsfiske- och sötvattenslaboratorierna

sammanförs till en forskningsenhet samt förläggs till Göteborg i

direkt anslutning till fiskeristyrelsens huvuddel. Ärendet bereds f. n. inom

jordbruksdepartementet.

På de skäl fiskeristyrelsen anfört beräknar jag medel för en tjänst

som andre styrman i Ag 15 på fiskeriundersökningsfartyget Skagerak.

Kostnaden för den nya tjänsten uppgår till 24 000 kr. Samtidigt kan dock

anslaget minskas med 10 000 kr. som avsetts för att anställa extra personal

på Skagerak. Vidare bör 30 000 kr. beräknas för att anlita tillfällig

biträdeshjälp på havsfiskelaboratoriet samt för de hydrografiska mätningar

som styrelsen angett.

Jag tillstyrker att en tjänst som laborator i Ag 27 vid havsfiskelaboratoriets

biologiska avdelning extraordinariesätts. Till följd av löneomräkning

bör anslaget höjas med 110 000 kr.»

Utskottet har i detta sammanhang behandlat de likalydande motionerna

1:241 av herr Svenungsson m. fl. samt 11:302 av herrar Carlshamre och

Johansson i öckerö, i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till fiskeristyrelsens förfogande för vidgad forskning på räkfiskets område

ställa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till motionen II: 302.

Utskottet. I motionerna I: 241 och II: 302 har föreslagits, att ett förslagsanslag

av 75 000 kr. ställs till fiskeristyrelsens förfogande för vidgad forskning

på räkfiskets område. Utskottet som i och för sig kan vitsorda värdet

av forskning på ifrågavarande område, vill dock erinra om att en jämförelsevis

omfattande räkfiskeforskning redan nu bedrivs vid fiskeristyrelsens

havsfiskelaboratorium. Enligt vad utskottet inhämtat pågår sedan

opaginerad Kontrollera mot PDF

112 Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

någon tid med anlitande av fiskeriundersökningsfartyget Skagerak brett

iipplagda undersökningar rörande nordhavsräka in. m. Kungl. Maj :t har

för nästa budgetår föreslagit bl. a., att medel beräknas för en tjänst som

andre styrman på nämnda fartyg. Utskottet, som biträder detta förslag,

har uppmärksammat, att tillkomsten av tjänsten torde medföra att angivna

undersökningar kan utökas i väsentlig mån. I sammanhanget vill utskottet

vidare erinra om att särskilda medel står till förfogande under fiskeristyrelsens

omkostnadsstat för fiskeriförsök och undersökningsverksamhet.

Utskottet förutsätter att dessa medel vid behov kan användas för mera intensiva

insatser på angelägna områden, t. ex. i fråga om räka. Med hänsyn

till bl. a. nu anförda förhållanden finner utskottet motionerna icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Då utskottet även i övrigt ansluter sig till vad Kungl. Maj :t föreslagit

under punkten hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

fiskeristyrelsen enligt vad som förordats i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen

med statens vatteninspektion: fiskeristyrelsen, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......... 545 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 4 000

3. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis

........... 500 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 102 000

Summa kr. 2 151 000

c) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

Fiskeristyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1966/67 anvisa

ett förslagsanslag av 2 151 000 kr.

II. lämna motionerna 1:241 och 11:302 utan åtgärd.

119:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten J 2 (s.

242—243) om höjning av anslaget med 68 000 kr. till 744 000 kr., varvid

inräknats 50 000 kr. för engångsanskaffning av utrustning vid havsfiskelaboratoriet,

hemställer utskottet,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

113

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

Fiskeristyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 744 000 kr.

120:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:

Avlöningar. Under punkten J 3 (s. 243—245) innefattar Ivungl. Maj :ts

framställning — förutom bemyndigande att ändra personalförteckningen

och godkännande av ny avlöningsstat — en anslagshöjning med 57 000 kr.

till 1 145 000 kr. Härvid beräknas 37 000 kr. för en tjänst som vatteninspektör

i Ag 23. Vidare förordas att en byrådirektörstjänst i Ag 27 vid sektionen

för recipienttillsyn extraordinariesätts, varvid en vakant tjänst

som laborator i Ae 27 med vattenbyggnadstekniska uppgifter kan dras in.

På grund av löneomräkning bör anslaget höjas med 20 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning biträds av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

vatteninspektionen enligt vad som förordats i det föregående
b)

godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen

med statens vatteninspektion: vatteninspektionen, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 37 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 16 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 080 500

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 11500

Summa kr. 1 145 000

c) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:

Avlöningar för budgetåret 1966/67 anvisa

ett förslagsanslag av 1 145 000 kr.

121 :o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:

Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag under punkten

.1 4 (s. 245—246) om uppräkning av anslaget med 39 000 kr. till

252 000 kr., varvid inräknats 25 000 kr. för engångsanskaffning av laboratorieutrustning,

hemställer utskottet,

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

Vatteninspektionen: Omkostnader för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 252 000 kr.

122 :o) Undersökningar inom fiskeriorganisationen. Kungl. Maj :ts förslag

under punkten J 5 (s. 246) om anslagsanvisning med oförändrat belopp

tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Undersökningar inom fiskeriorganisationen

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

123:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Under punkten J 6 (s. 246—

248) innefattar Kungl. Maj :ts framställning — förutom godkännande av

ny avlöningsstat — en ökning av anslaget med 57 000 kr. till 435 000 kr. Av

ökningen hänför sig 16 000 kr. till en ny kanslibiträdestjänst i Ae 7 och

41 000 kr. till löneomräkning.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fiskeriintendenter

m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
,

,................................. 387 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 9 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 179 000

Summa kr. 575 000

Särskilda uppbördsmede1

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgifts
-

medel ................................ 75 000

Ersättningar för undersökningar........ 65 000 140 000

Nettoutgift kr. 435 000

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 435 000 kr.

124:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Med biträdande av Kungl.

Maj :ts förslag under punkten J 7 (s. 248) om medelsanvisning med oförändrat

52 000 kr. hemställer utskottet,

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

115

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

52 000 kr.

125 :o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Under punkten J 8 (s. 248—

249) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning med 21 000 kr. till

77 000 kr.

Fiskeristyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget ökas

med 31 250 kr.

Efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens anslagsframställning har

departementschefen anfört följande.

»Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för de kurser för utbildning

av fiskeritjänstemän som fiskeristyrelsen anordnar. Undervisningen

sker delvis vid Södra Sveriges fiskeriförenings anläggning i Aneboda. Härvid

har föreningen hittills betalat vissa kurskostnader med medel som föreningen

erhållit som statsbidrag från anslaget Befrämjande i allmänhet av

fiskerinäringen. Föreningen har numera fattat beslut om att ej längre bidra

till kursverksamheten på annat sätt än att anläggningen i Aneboda även i

fortsättningen får disponeras för ändamålet. Med hänsyn till bl. a. nu anförda

förhållanden beräknar jag att medelsbehovet för budgetåret 1966/67

kommer att öka med 21 000 kr.»

Utskottet, som ej har något att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna

anslagsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 kr.

126 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under punkten J 9

(s. 249-—251) har Kungl. Maj :t föreslagit en höjning av medelsanvisningen

med 10 000 kr. till 295 000 kr.

Fiskeristyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 60 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens

anslagsframställning — anfört följande.

»Under hänvisning till vad jag anfört under närmast föregående anslagspunkt

anser jag mig böra förorda att de för statsbidrag till Södra Sveriges

fiskeriförening beräknade medlen minskas med 20 000 kr. till 30 000 kr. I

fråga om medelsbehovet för bidrag enligt reglementet för statsunderstödd

utbildningsverksamhet på fiskerinäringens område biträder jag fiskeristyrelsens

förslag i den mån att jag tillstyrker att det härför avsedda beloppet

räknas upp med 20 000 kr. till 120 000 kr. Därjämte bör beloppet för bidrag

till kostnader för insamling av fiskeristatistik beräknas till 40 000 kr. vilket

i förhållande till innevarande budgetår innebär en höjning med 10 000 kr.

Medelsbehovet för statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund för dess

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

allmänna verksamhet samt det för Kungl. Maj :ts disposition avsedda beloppet

bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag beräknas till oförändrat

15 000 kr. resp. 90 000 kr.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 295 000 kr.

127:o) Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske. Kungl. Maj:ts förslag

under punkten J 10 (s. 251) om att garantiram och medelsanvisning

upptas med oförändrade belopp av 160 000 kr. resp. 20 000 kr. biträds av

utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 statlig garanti

för befrämjande av försöksfiske beviljas intill ett belopp

av 160 000 kr.

b) till Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kr.

128 :o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller

radiotelefonstation. Under punkten J 11 (s. 251) har Kungl. Maj :t i enlighet

med fiskeristyrelsens hemställan föreslagit, att anslaget upptas med oförändrat

65 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat de till utskottet hänvisade,

likalydande motionerna I: 605 av herr Karlsson, Helge, m. fl., och II: 753 av

herr Hedin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att titelbeteckningen

å statsverkspropositionens IX huvudtitel J 11 måtte ändras till Befrämjande

av vissa säkerhetsanordningar på fiskefartyg, samt till Befrämjande

av vissa säkerhetsanordningar på fiskefartyg för budgetåret 1966/67

anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionen II: 753.

Över motionerna har remissyttranden avgetts av fiskeristyrelsen och

Sveriges fiskares riksförbund.

Fiskeristgrelsen biträder motionerna ehuru med vissa erinringar enligt

följande.

Den i motionsparet väckta frågan är inte ny. Den uppmärksammades sålunda

redan 1957 av styrelsen i den formen att förslag väcktes om att investeringskostnad

för sådana uppblåsbara livräddningsflottar som här avses

skulle få ingå bland de låneändamål som får tillgodoses genom fiskerilånefonden.

Sedan statskontoret i avgivet remissutlåtande uttalat att hinder

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år lt)(>6

117

inte mötte att inom ramen för fondens befintliga föreskrifter tillgodose detta

låneändamål, föranledde förslaget beslut av Ivungl. Maj :t den 29 juli 1957

att delge styrelsen avskrift av statskontorets utlåtande. Kungl. Maj :ts beslut

har sedermera anmälts för riksdagen under punkten Fiskerilånefonden

i vederbörliga statsverkspropositioner.

1 det remitterade motionsparet vill man införa »stimulansbidrag» av

statsmedel med 25 % av inköpskostnaden för gummiflotte, maximerat till

1 000 kr., allt efter förebild av existerande statsbidragsgivning för fiskefartygs

förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation. Statens utgifter

för den nya bidragsgivningen beräknar motionärerna till 25 000 kr. per

budgetår och föreslår att beloppet sammanförs med radioanslaget om 65 000

kr. till ett anslag med ny nomenklatur på (25 000 + 65 000) 90 000 kr.

För utskottets bedömning av detta förslag lämnar styrelsen följande upplysningar

om gällande bestämmelser och praxis i fråga om gummilivflottar

och deras användning på fiskebåtar.

Användningen av gummilivflottar för fiskefartyg är helt beroende av

dispens i varje särskilt fall av sjöfartsstyrelsen från bestämmelserna i 1927

års byggnadsförordnings 48 §, vilka fr. o. m. den 1 januari 1966 ersatts av

lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg och därtill

anslutande tillämpningskungörelse samma dag (nr 908). Dispensgivningen

är, enligt underhandsuppgift av sjöfartsstyrelsen, utformad så, att för

fiskefartyg i östersjöfart föreskrivs flotte för lägst 6 men i allmänhet för

8 man, samt för fiskefartyg i nordsjöfart 10 man, varjämte dispensbesluten

innehåller skyldighet för dispenstagaren att underkasta livflotten årlig leverantörsbesiktning.

Fyra olika fabrikat av livflottar anses f. n. kunna dispenseras av sjöfartsstyrelsen.

Fiskeristyrelsen har under hand inhämtat prisuppgifter på

ett av dessa fabrikat enligt följande.

Livflotte för 6 man: kr. 2 830: —

» » 8 » : » 3 250: -—

» »10 » : » 3 650: —

De årliga inspektionskostnaderna, exkl. kostnad för frakt och materialier,

utgör för de två mindre typerna 160 kr. och för 10-manstypen 170 kr.

Som framgår av det tidigare anförda möter inte något hinder mot att anskaffningskostnaden

för dylik säkerhetsanordning räknas som fiskerilåneberättigande

investeringskostnad. Vidare må framhållas att kontroll- och administrationsarbetet

när det gäller radiostationerna kan göras tämligen enkelt

till följd av samarbetet mellan televerket såsom anskaffare och fiskeristyrelsen

såsom bidragsutbetalare och -kontrollant, medan man måste räkna

med en helt annan arbetsinsats när det gäller ev. bidrag till livflottar

med ett flertal olika marknadsförare av skilda fabrikat. Bidragsgivning till

livflottar blir således ganska kostnadskrävande i förhållande till det enskilda

bidragets storlek, enligt förslaget högst 1 000 kr.

Fiskeristyrelsen anser dock, med hänsyn till det behjärtansvärda syftet,

särskilt ur social synpunkt, att de remitterade motionerna bör bifallas.

Sveriges fiskares riksförbund tillstyrker bifall till motionerna med följande

motivering.

Frågan om fiskarnas personliga säkerhet under deras yrkesutövning har

alltid ägnats stor uppmärksamhet och styrelsen vill understryka vikten av,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att behovet av en tillfredsställande utrustning i detta avseende kan tillgodoses.

Under årens lopp har flera förbättringar kunnat genomföras och

olika säkerhetsanordningar har utprovats. Intresset har särskilt varit inriktat

på de i motionerna omnämnda, uppblåsbara gummiflottarna och erfarenheterna

från användningen härav är enbart goda. En ökad användning

av dessa flottar kan därför bli ett värdefullt bidrag till förbättrad, personlig

säkerhet för fiskarna.

Så som framhålles i motionerna har den relativt höga anskaffningskostnaden

motverkat en mera allmän användning av sådana flottar och enligt

styrelsens uppfattning kan statsbidrag i enlighet med förslaget bli en behövlig

stimulans för fiskarna och samtidigt underlätta för dem att utrusta

sina fartyg med dessa hjälpmedel. Eftersom det dessutom kan anses vara

ett samhällsintresse, att säkerheten till sjöss blir så tillfredsställande ordnad

som överhuvudtaget är möjligt kan en statlig medverkan i form av

hjälp till anskaffningen vara motiverad.

Utskottet. Från förevarande anslag utgår statsbidrag till inköp av radiotelegraf-

eller radiotelefonstation på fiskefartyg. Bidragen utgår f. n. med

1 200 kr. för anläggning. Kungl. Maj :t har föreslagit, att anslaget för nästa

budgetår upptas med 65 000 kr. I motionerna 1:605 och II: 753 har framförts

förslag om att från anslaget även skall få utgå statsbidrag till inköp

av uppblåsbara livräddningsflottar på fiskefartyg. Enligt motionärerna bör

bidragen utgå med 25 procent av inköpskostnaden, dock med högst 1 000 kr.

per livräddningsflotte. I anslutning härtill har motionärerna föreslagit, att

anslaget upptas med 90 000 kr. samt att anslagsrubriken ändras till Befrämjande

av vissa säkerhetsanordningar på fiskefartyg. Ehuru möjlighet

föreligger att med anlitande av lån ur fiskerilånefonden anskaffa gummiflottar

såsom livräddningsanordning till fiskebåtar vill utskottet för sin del

—- med hänsyn till det angelägna ändamålet samt till att nämnda stödform

måhända inte är till fyllest för att i tillräcklig omfattning stimulera till anskaffande

av i motionerna angiven räddningsutrustning — ifrågasätta om

inte även statsbidrag bör kunna utgå härtill. Utskottet är emellertid inte berett

att nu ta slutgiltig ställning till motionsförslaget, enär vissa frågor —

bl. a. bidragsbehoven — inte synes närmare utredda.

Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj :t låter undersöka hithörande

frågor och framlägger därav betingade förslag. Vid sådant förhållande anser

utskottet att motionerna ej bör föranleda någon annan riksdagens åtgärd

än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ger till känna

vad utskottet anfört.

Då utskottet biträder vad Kungl. Maj:t föreslagit under punkten hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:605 och 11:753, såvitt nu är i fråga, till

Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf - eller radiotelefonstation för budgetåret 1966/67 anvisa ett

reservationsanslag av 65 000 kr.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

119

b) i anledning av motionerna 1:605 och 11:753, såvitt

i övrigt är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening

ge till känna vad utskottet i det föregående anfört.

129 :o) Stödfartyg för sillfisket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under

punkten J 12 (s. 252) om medelsanvisning med oförändrat 1 000 kr. hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stödfartyg för sillfisket för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

130 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag under punkten J 13 (s. 252) om medelsanvisning med oförändrat

20 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kr.

131 :o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Under punkten J 14 (s. 252—253) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning

med 240 000 kr. till 1 150 000 kr. Av anslagsökningen, som

föranleds av att bensinskatten den 1 juli 1965 höjts med 5 öre per liter, hänför

sig 120 000 kr. till nästa budgetår, medan 120 000 kr. avser gottgörelse

för innevarande budgetår.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Gottgörelse till fiskerinäringen för

av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1966/67

anvisa ett anslag av 1 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

132 :o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Under punkten

J 15 (s. 253) har Kungl. Maj :t med hänsyn till anslagsbelastningen förordat,

att medelsanvisningen begränsas till 2 000 000 kr. eller 1 000 000 kr.

mindre än för innevarande budgetår. I samband därmed har anmälts, att i

föregående års statsverksproposition redovisade beslut om partiell tjänstledighet

för fiskeriintendenterna i övre norra distriktet och i österhavets

distrikt från utredningar och yttranden i ärenden om ersättning för mistad

fiskerätt in. m. förlängts att gälla t. o. m. den 30 juni 1966 med delvis ändrat

innehåll.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t under

denna punkt anfört, hemställer,

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad

fiskerätt in. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 000 kr.

K. Naturvårdsverksamhet

133 :o) Statens naturvårdsnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten K 1 (s. 254—258) innefattar — förutom bemyndigande

att ändra personalförteckningen och godkännande av ny avlöningsstat — en

anslagsanvisning av 1 072 000 kr. eller 222 000 kr. mer än för innevarande

budgetår.

Statens naturvårdsnämnd har föreslagit, att anslaget ökas med 600 000

kr.

Efter närmare redogörelse för naturvårdsnämndens anslagsframställning

och däröver avgivet yttrande har departementschefen anfört följande.

»I enlighet med beslut av 1965 års riksdag (prop. 19, JoU 4, rskr 144)

skall den centrala tillsynen över jakten och viltvården den 1 juli 1966 överföras

från domänstyrelsen till naturvårdsnämnden. Med hänsyn till de

ökade uppgifter, som härigenom ankommer på nämnden, förordar jag att

för ändamålet inrättas en avdelningsdirektörstjänst i Be 1 och en tjänst

som byrådirektör i Ae 25 samt att medel beräknas för en kontoristtjänst

i Ae 9. Jakt- och viltvårdsärendena bör handläggas inom en från byråindelningen

fristående sektion. Statens avtalsverk har förhandlat om personalens

löneställning med personalorganisationerna och avtal har träffats under

förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande. Kungl. Maj :t har överlämnat

avtalet till riksdagens lönedelegation för godkännande och denna har för

sin del godkänt avtalet dock under förbehåll att riksdagen godkänner de

organisatoriska förutsättningar som legat till grund för överenskommelsen.

Vad jag nu har förordat medför en uppräkning av anslaget med 114 000 kr.

Vidare framgår av vad naturvårdsnämnden anfört, att nämndens uppgifter

i anledning av den nya naturvårdslagen kräver ökade arbetsinsatser.

Genom beslut av 1965 års riksdag tillfördes nämnden av denna anledning

fem tjänster. Jag anser mig dock även i år böra förorda personalförstärkning

för hithörande uppgifter. Sålunda bör inrättas en tjänst som förste

byråsekreterare i Ae 23 och medel beräknas för en kanslibiträdestjänst i

Ae 7. Tjänsterna bör av nämnden placeras på byråerna med hänsyn till föreliggande

arbetsbelastning. Kostnadsökningen för dessa tjänster uppgår till

54 000 kr.

Nämndens förslag att årligt arvode skall utgå till organisationsföredraganden

kan jag biträda. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma

arvodets belopp. Posten till arvoden och särskilda ersättningar bör i an
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

121

ledning av vad jag nu förordat räknas upp med 1 000 kr. Jag har ej heller

någon erinran mot att posten till ersättningar till sakkunniga skall få tas i

anspråk för att bestrida kostnader för särskilda undersökningsarbeten i

fråga om naturvårdsobjekt samt för speciella utredningsuppdrag som åläggs

nämnden. Posten i fråga bör räknas upp med 20 000 kr.

Till följd av löneomräkning bör anslaget räknas upp med 33 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statens naturvårdsnämnd enligt vad som förordats

i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för statens naturvårdsnämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

...................................... 72 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 17 000

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 60 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 923 000

Summa kr. 1 072 000

c) till Statens naturvårdsnämnd: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 072 000 kr.

134:o) Statens naturvårdsnämnd: Omkostnader. Med biträdande av Kungl.

Maj :ts förslag under punkten K 2 (s. 259) om en med 44 000 kr. till 165 000

kr. höjd medelsanvisning, varvid inräknats 20 000 kr. för engångsanskaffning

av utrustning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvårdsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av

165 000 kr.

135:o) Naturvård: Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m. Under punkten

K 3 (s. 259—261) bar Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsökning med

50 000 kr. till 450 000 kr.

Statens naturvårdsnämnd har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget

ökas med 135 000 kr.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Efter redovisning av naturvårdsnämndens anslagsframställning har departementschefen

anfört följande.

»Även för nästa budgetår bör statsbidrag kunna utgå från förevarande

anslag till de ideella naturvårdsorganisationerna för av dem bedriven

upplysningsverksamhet samt till åtgärder i upplysningssyfte genom andra

föreningars och organisationers försorg. Likaså bör naturvårdsnämnden

i egen regi eller i samarbete med annan myndighet eller organisation kunna

genomföra speciella upplysningsåtgärder. Till sådana åtgärder bör även

kunna hänföras utbildningskurser. Dessutom bör Vetenskapsakademien erhålla

bidrag till verksamheten i dess naturskyddskommitté.

Med hänsyn till betydelsen av en omfattande och ändamålsenlig upplysningsverksamhet

på naturvårdsområdet föreslår jag, att anslaget höjs med

50 000 kr. Kungl. Maj :t bör äga besluta om anslagsbeloppets fördelning på

de olika ändamålen.»

Utskottet. Med biträdande av vad Kungl. Maj:t föreslagit och i övrigt uttalat

under denna punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturvård: Bidrag till naturvårdsupplysning,

m.m., för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 450 000 kr.

136:o) Naturvård: Ersättningar till markägare m.m. Under punkten K 4

(s. 261—263) har Kungl. Maj :t föreslagit en oförändrad medelsanvisning

av 3 000 000 kr.

Statens naturvårdsnämnd har föreslagit, att anslaget ökas med 3 000 000

kr.

Efter närmare redogörelse för naturvårdsnämndens anslagsframställning

har departementschefen anfört följande.

»Med stöd av 86 och 122 §§ byggnadslagen i dess lydelse intill den 1 januari

1965 har beträffande ett antal områden, som befunnits böra särskilt

skyddas, förordnats att nybyggnad inte får ske utan länsstyrelsens

tillstånd. Länsstyrelsen får emellertid inte vägra tillstånd, om avsevärt

men därigenom tillskyndas markens ägare, utan att skälig ersättning ges

därför. Sådan ersättning bör enligt naturvårdsnämndens förslag få utgå

ur förevarande anslag, när naturskönhet, växtlighet eller andra särskilda

naturförhållanden motiverat förordnandet. Även jag anser att så bör få ske

i fall då landskapsbilden skulle kunna skadas i väsentlig mån, om tillstånd

beviljades.

Nämndens förslag att anslaget skall få tas i anspråk för kostnader för

återställningsarbeten i vissa avslutade täkter är jag ej beredd att tillstyrka.

Ej heller kan jag biträda nämndens förslag om viss utvidgning av möjligheterna

att få statsbidrag från anslaget.

Vid min prövning av medelsbehovet för ersättningar till markägare m. m.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

123

för nästa budgetår har jag beaktat att bl. a. till följd av behovet av inventering

och planering till grund för det allmännas insatser viss ytterligare

tid torde förflyta innan beslut i större omfattning kan fattas om åtgärder

enligt den nya naturvårdslagen. Med hänsyn härtill och till att reservationen

vid utgången av föregående budgetår uppgick till ca 2 milj. kr. är

det enligt min mening till fyllest att anslaget för nästa budgetår upptas

med oförändrat belopp, 3 milj. kr. Om denna medelsanvisning likväl skulle

visa sig vara otillräcklig för att tillgodose angelägna naturvårdsändamål torde

jag senare få återkomma till Kungl. Maj :t härom.

Riksdagen bör i detta sammanhang underrättas om att Kungl. Maj :t genom

beslut den 17 december 1965 medgett, att förevarande anslag tills vidare

må disponeras jämväl för bestridande av kostnader för värdering i

de fall, där ersättning till sakägare skall utgå på grund av beslut med tilllämpning

av bestämmelserna i naturvårdslagen.»

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet

hänvisade motioner, nämligen

1.1: 609 av herr Pettersson, Arne, m. fl., och II: 754 av herr Henningsson

m. fl. i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att det må uppdras åt

statens naturvårdsnämnd att med användande av medel som anvisats under

rubriken »Ersättningar till markägare in. m.» träffa uppgörelse med

AB Kullabergs natur så att tillträdet till området befrias från avgift;

2. I: 613 av herr Skårman, likalydande med II: 766 av herr Tobé m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionens

nionde huvudtitel, punkt K 4. Naturvård: Ersättningar till markägare

m. m. 1. måtte för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av

6 000 000 kr. 2. måtte uttala att en vidgad medelsanvändning i enlighet

med statens naturvårdsnämnds förslag må göras;

3. I: 617 av herr Sveningsson, likalydande med II: 762 av herr Magnusson

i Tumhult in. fl., vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

besluta c) att avslå Kungl. Maj :ts hemställan om att till Naturvård: Ersättningar

till markägare m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr.; d) att av behållningen på domänverkets markfond

anvisa 3 milj. kr. till fonden för ersättning till markägare.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionsyrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 11:754, II: 766 och II: 762.

Över motionerna 1:609 och It: 754 har remissyttranden avgetts av statens

naturvårdsnämnd, länsstyrelsen i Malmöhus län, som bifogat yttrande

av fysiografiska sällskapet i Lund, Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott

och Aktiebolaget Kullabergs natur.

Statens naturvårdsnämnd avstyrker bifall till motionerna. Nämnden erinrar

om att eu vid 1965 års riksdag väckt motion, II: 698, vari föreslagits,

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19(i(i

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om sådana åtgärder

att Kullaberg såvitt möjligt ställs till allmän disposition som fritidsområde

utan entravgifter, inte föranledde någon åtgärd från riksdagens

sida (allm. beredn. 49). Nämnden åberopar innehållet i dess till allmänna

beredningsutskottet avgivna utlåtande och anför därutöver nu

följande.

Såsom motionärerna framhållit har i årets statsverksproposition förslag

framlagts om ett reservationsanslag på 3 milj. kr. till Naturvård: Ersättningar

till markägare m. m. Detta anslag är emellertid huvudsakligen a\- sett att användas till ersättningar åt markägare för sådana inskränkningar

i deras förfoganderätt som uppkommer till följd av åtgärder enligt naturvårdslagen,

t. ex. vid bildande av naturreservat. Även om Kullaberg skulle

kunna avsättas som naturreservat med anlitande av medel från anslaget

bör enligt nämndens mening detta inte, som motionärerna avser, användas

för att ge ägaren »skälig ersättning för underhåll av markområdet».

För underhåll av ett i vederbörlig ordning bildat naturreservat avses däremot

— under förutsättning att reservatet inte förvaltas av enskilt rättssubjekt

— skola anlitas reservationsanslaget Naturvård: Kostnader för

vård och förvaltning av naturvårdsobjekt. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 1 milj. kr. Med hänsyn till det synnerligen omfattande

behovet av tillsyn och vård av bl. a. nationalparkerna och redan bildade

naturreservat har naturvårdsnämnden i sina anslagsäskanden föi

nästa budgetår hemställt att anslaget skall höjas till 2,2 milj. kr. I statsverkspropositionen

har anslaget emellertid uppförts med 1,5 milj. kr.

Kullaberg är uppenbarligen, bl. a. genom områdets naturskönhet och

attraktivitet hos allmänheten, i synnerligen stort behov av tillsyn och vård,

vilket medför betydande årliga kostnader. Naturvårdsnämnden finner det

inte orimligt att den allmänhet som besöker ett område av ifrågavarande

slag får betala för de anordningar som besöksfrekvensen kräver. I varje

fall är nämnden, bl. a. på grund av den stora belastningen på vårdanslaget,

vilken kan beräknas öka väsentligt under de närmaste åren, ej beredd

förorda åtgärder i syfte att överföra Kullaberg, som redan sköts på ett

föredömligt sätt, till statlig förvaltning.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar sig likaledes i avstyrkande riktning.

Länsstyrelsen åberopar vad som anlörts över förutnämnda motion i

samma ämne och anför vidare.

Det av staten ägda området kring fyren omfattar en areal av 7 901 in-.

Ungefär två tredjedelar av detta område disponeras av fyrpersonalen och

omges med staket och gärdsgård. — Såvitt här har kunnat utrönas är

parkeringsplatserna helt belägna på bolagets mark.

Efterforskningar härstädes och hos vägförvaltningen i länet har icke

givit något som helst stöd för påståendet att vägen till fyren varit allmän

och upplåten för allmänt begagnande fram till år 1914 eller att densamma

skulle ha avstängts nämnda år.

Beträffande slutligen underhållet av området råder det knappast någon

tvekan om att detsamma i framtiden skall skötas på samma föredömliga

sätt som hittills och att den service, som f. n. lämnas allmänheten icke

skall förändras. Följaktligen gäller frågan närmast vem som skall betala

s. 125 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 7,966“

125

underhållet av området m. m. — staten eller de enskilda besökarna, bland

vilka återfinns ett stort antal utlänningar. Även om — såsom Sällskapet

framhåller — det i princip synes vara betydelselöst hur kostnaderna täcks,

anser länsstyrelsen av skäl som länsstyrelsen tidigare anfört det dock

lämpligast att nuvarande förhållanden bibehålls varigenom de bästa garantier

erhålls för områdets underhåll och skötsel.

Fysiografiska sällskapet i Lund har i yttrande till länsstyrelsen anfört

bl. a. följande.

I motionerna I: 609 och II: 754 år 1966 utsägs, att rådande förhållanden

skapat en mycket stark opinion, som kräver en ändring. Denna starka

opinion är obekant för förvaltningsbolaget och synes icke heller föreligga,

vilket framgår av remissvaret på motion nr 698 år 1965 från Brunnby

kommun.

Ytterligare skrivs i 1966 års motioner i ärendet, att »en betydande del

av parkeringsplatserna samt de attraktiva utsiktspunkterna ligger på det

av staten ägda området». Rätta förhållandet är, att det av staten ägda

området omfattar endast en obetydlig areal i omedelbar anslutning till

fyren och närliggande byggnader. Inte heller ligger parkeringsplatserna

på det statsägda området.

Fysiografiska sällskapet har aktiemajoriteten inom bolaget och har därmed

bestämmanderätt över området. Detta vetenskapliga sällskap har i

enlighet med sina generella intentioner strävan att dels låta allmänheten

besöka och njuta av ett välskött naturområde, dels där utföra de försöksoch

forskningsarbeten, som orsakas av att områdets natur inkl. dess växtoch

djurvärld skall utvecklas på så lämpligt sätt som möjligt.

Dessa sällskapets ambitioner förutsätter att sällskapet via förvaltningsbolaget

Kullabergs Natur äger full dispositionsrätt till området och genom

nödig personal kan övervaka och leda utnyttjandet av detsamma.

Inträdesavgifter och övriga inkomster från området används för att

täcka kostnader i samband med vården av den del av berget, som sällskapet

disponerar. Kostnaderna är betingade av det stora antal besökare, som

i synnerhet sommartid vistas inom området. Förvaltningsbolaget har givetvis

i princip inget emot att dessa kostnader täcks ur allmänna medel. Det

viktiga är att bergets natur, i enlighet med det uppdrag förvaltningsbolaget

har, bibehålls och att övrig verksamhet förknippad med områdets

skydd och skötsel garanteras likaväl som den vetenskapliga forskning, som

sällskapet finner angeläget här låta utföra.

Sällskapet har med glädje och tacksamhet noterat, att samtliga remissinstanser

i sina yttranden över motion nr 698 år 1965 uttryckt sin stora

tillfredsställelse över det arbete till naturvårdens fromma, som sällskapet

uträttat på Kullaberg. Det har av länsstyrelsen i Malmöhus län vitsordats,

att området är föredömligt skött samt att de åtgärder, som i detta fall

krävs, drar en betydande årlig kostnad. Vid behandling av denna tidigare

likartade motion fann alla instanser, att ingen anledning förelåg till åtgärder

från samhällets sida. Sällskapet kan inte finna, att nu föreliggande

motion tillfört diskussionen något nytt.

Kullaberg är ett ur såväl social som vetenskaplig naturvårdssynpunkt

synnerligen värdefullt område.

Sällskapets strävan är, att detta område skall stå till förfogande för

allmänhet och forskare på sådant sätt, att bergets skönhet bibehålls och

kommer även framtidens naturälskare till del. Sällskapet är givetvis lielt

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

öppet för varje diskussion kring formerna för att säkra dessa ambitioner.

Aktiebolaget Kullabergs Natur anför i huvudsak samma synpunkter som

nyssnämnda sällskap.

Motionerna tillstyrks av Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott,

som samrått med drätselkammaren i Malmö. Förvaltningsutskottet finner,

att Kullaberg är av betydelse inte endast för Malmöhus län utan för besökare

från hela riket, särskilt Kristianstads län och Hallands län, och

dessutom för ett betydande antal besökare från utlandet. På grund av

Kullabergsområdets säregna natur finner förvaltningsutskottet i likhet

med motionärerna, att det är angeläget att området avgiftsfritt är tillgängligt

för allmänheten.

Utskottet. Statens naturvårdsnämnd har föreslagit en medelsanvisning

av 6 milj. kr. och vidare förordat en utvidgning av medelsdispositionen för

vissa nya ändamål. Sålunda bör enligt nämnden anslaget få tas i anspråk

bl. a. för kostnader för återställningsarbeten i vissa avslutade täkter, beträffande

vilka det ej är möjligt alt med stöd av naturvårdslagen meddela

föreläggande härom, samt för statsbidrag även till andra rättssubjekt än

kommuner och stiftelser, såsom t. ex. vissa ideella föreningar. Departementschefen

har med hänsyn bl. a. till vid utgången av föregående budgetår

föreliggande reservation av ca 2 milj. kr. funnit det vara till fyllest att

anslaget för nästa budgetår upptas med oförändrat belopp, 3 milj. kr. Nyssnämnda

särskilda förslag av naturvårdsnämnden har ej heller biträtts av

departementschefen. Utskottet ansluter sig till departementschefens bedömning

i fråga om såväl anslagsanvisningen som övriga nu berörda frågor.

De i motionerna I: 613 och II: 766 framförda yrkandena i enlighet med naturvårdsnämndens

nu angivna förslag biträder utskottet således ej. I sammanhanget

vill utskottet hänvisa till att departementschefen förklarat sig

beredd att, om den föreslagna medelsanvisningen skulle visa sig vara otillräcklig

för att tillgodose angelägna naturvårdsändamål, senare återkomma

till Kungl. Maj :t därom. Utskottet ansluter sig även till vad departementschefen

anfört om att ersättning bör få utgå ur anslaget vid vissa förordnanden

jämlikt 86 och 122 §§ byggnadslagen i dess lydelse intill den 1

januari 1965 och finner därmed i förenämnda motioner gjort yrkande i

denna fråga vara tillgodosett. I fråga om yrkandet i motionerna 1: 609 och

II: 754 om ianspråktagande av förevarande anslag för att bereda allmänheten

fritt tillträde till området Kullaberg vill utskottet erinra om att ett vid

föregående års riksdag väckt motionsyrkande om åtgärder för att såvitt

möjligt ställa nämnda område till allmän disposition som fritidsområde

utan entréavgifter icke föranledde någon riksdagens åtgärd (allm. beredn.

49). Utskottet finner ej skäl föreligga till ändrat ståndpunktstagande från

riksdagens sida i denna fråga. På grund härav avstyrker utskottet motionerna.

Vad utskottet i det föregående anfört innebär vidare, att utskottet ej biträ
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

127

der de i motionerna I: 617 och II: 762 i förevarande sammanhang framförda

yrkandena om avslag på Kungl. Maj :ts anslagsframställning samt om anvisande

av 3 milj. kr. av behållningen på domänverkets markfond till en

fond för ersättning till markägare. Liknande vid de senaste riksdagarna

väckta motionsyrkanden har ej föranlett någon riksdagens åtgärd. Utskottet

tillåter sig hänvisa till det av jordbruksutskottet år 1964 gjorda uttalandet

i ämnet.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) lämna motionerna I: 609 och II: 754 utan åtgärd

b) avslå motionerna 1:613 och 11:766, såvitt de avser

viss vidgad medelsanvändning

c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med

avslag å motionerna 1:613 och 11:766 samt motionerna

I: 617 och II: 762, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Naturvård: Ersättningar till markägare in. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

d) lämna motionerna I: 617 och II: 762 utan bifall, såvitt

de avser ianspråktagande av domänverkets markfond för

nämnda ändamål.

137:o) Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt.

Under punkten K 5 (s. 263—264) har Kungl. Maj :t föreslagit en

anslagsanvisning av 1 500 000 kr. eller 500 000 kr. mer än för innevarande

budgetår. Härvid avstyrks ett av statens naturvårdsnämnd framfört förslag,

att förevarande anslag skall få tas i anspråk även för vård av sådana

naturvårdsobjekt i enskild ägo som förvaltas av enskilda rättssubjekt.

Utskottet, som ansluter sig till vad Kungl. Maj :t föreslagit och i övrigt

uttalat under förevarande punkt, hemställer,

att riksdagen må till Naturvård: Kostnader för vård och

förvaltning av naturvårdsobjekt för budgetåret 1966/67

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

138:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:ts

framställning under punkten K 6 (s. 264—265) innefattar en anslagsanvisning

av 3 500 000 kr. eller 500 000 kr. mer än vad som för innevarande

budgetår anvisats under handelsdepartementets huvudtitel.

Statens friluftsnämnd har hemställt, att anslaget ökas med 3 500 000 kr.

Skid- och friluftsfrämjandet har i särskild skrift anmält ett bidragsbehov

av 125 000 kr.

Departementschefen har — eller närmare redogörelse för friluftsnämndens

anslagsframställning samt Skid- och friluftsfrämjandets skrift - anfört följande.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

»Förevarande anslag, som hittills redovisats under handelsdepartementets

huvudtitel, bör med hänsyn till dess nära samband med anslagen till

naturvårdsändamål fr. o. m. nästa budgetår överföras till jordbruksdepartementets

huvudtitel.

Kraven på samhällets insatser för att bereda allmänheten möjligheter till

rekreation genom vistelse i naturen har snabbt ökat under senare år. Genom

den nya naturvårdslagen föreligger möjligheter att säkerställa värdefulla

naturområden för rekreation och friluftsliv. Jag vill därvid erinra om

bl. a. de åtgärder som vidtas med anlitande av anslagen Naturvård: Ersättningar

till markägare in. m. och till Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning

av naturvårdsobjekt. Under det förra anslaget har jag för nästa budgetår

förordat en medelsanvisning av 3 milj. kr. och under det senare 1,5

milj. kr. Vidare utövar domänverket en betydelsefull verksamhet genom att

vissa områden inom kronoparkerna ställs i ordning för allmänhetens friluftsliv.

Kostnaderna härför, som utgår ur verkets driftmedel, får uppgå till

1 milj. kr. för år. Statsbidrag för utförande av friluftsanläggningar kan utgå

även i samband med beredskapsarbeten in. m. Inte sällan uppgår dessa

statsbidrag till betydande belopp.

Ett betydelsefullt ytterligare led i insatserna från statens sida för att

göra vår natur tillgänglig för den stora allmänheten är det stöd som utgår

från fonden för friluftslivets främjande till friluftsgårdar, semesterstugor,

campingplatser, friluftsbad m. m. Förslag rörande omfattningen och formerna

för detta stöd kommer fritidsutredningen att framlägga i det slutbetänkande,

som utredningen beräknar att avlämna i vår. Med hänsyn till

den vikt jag tillmäter insatser från statens sida på förevarande område vill

jag emellertid föreslå att redan för nästa budgetår avsättningen till friluftsfonden

höjs med 500 000 kr. till 3,5 milj. kr.»

Utskottet förordar bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Avsäitning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag

av 3 500 000 kr.

139 :o) Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Kungl.

Maj:ts förslag under punkten K 7 (s. 266) innebär, att förevarande förslagsanslag

— vilket på tilläggsstat för innevarande budgetår upptagits

med 473 000 kr. — för nästa budgetår uppräknas med 52 000 kr. till 525 000

kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt bemyndigande av 1965 års riksdag (prop. 154, JoU 29, rskr 396)

har Kungl. Maj :t den 17 december 1965 godkänt ett mellan staten och Stiftelsen

Industriens vatten- och luftvårdsforskning träffat avtal om inrättande

och drift av ett forsknings- och ett serviceorgan på vatten- och luft
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

129

vårdsområdet. Avtalet har trätt i kraft den 1 januari 1966 och gäller i

första hand t. o. m. den 31 december 1970. Jämlikt avtalet bidrar staten

och stiftelsen med hälften vardera till forskningsorganets —• Institutets

för vatten- och luftvårdsforskning'' — driftkostnader. Dessa har i avtalet angetts

till 1 050 000 kr. för budgetår. Under vissa förutsättningar kan bidraget

bli föremål för nya förhandlingar.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 473 000 kr. avser

263 000 kr. bidraget till institutets driftkostnader för tiden den 1 januari—

den 30 juni 1966 och 210 000 kr. engångsanvisning för utrustning av institutets

forskningslaboratorium. För nästa budgetår erfordras 525 000 kr. för

täckande av bidraget till institutets driftkostnader.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Institutet för vatten- och

luftsvårdsforskning för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 525 000 kr.

L. Lappväsendet m. m.

140 :o) Lappväsendet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten L 1 (s. 267—268) innefattar — förutom godkännande av ny avlöningsstat

— en anslagshöjning med 23 000 kr. till 767 000 kr. Av höjningen

avses 15 000 kr. för att tillgodose det omedelbara behovet av personalförstärkning,

medan återstoden, 8 000 kr., hänför sig till löneomräkning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lappväsendet, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 253 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... 71 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 443 000

Summa kr. 767 000

b) till Lappväsendet: Avlöningar för budgetåret 1966/67

anvisa ett förslagsanslag av 767 000 kr.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. .Yr 1

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

141 :o) Lappväsendet: Omkostnader. Med biträdande av Kungl. Maj:ts

förslag under punkten L 2 (s. 268—269) om uppräkning av anslaget med

20 000 kr. till 261 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lappväsendet: Omkostnader för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 261 000 kr.

142 :o) Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag under punkten L 3 (s. 269) om anslagsanvisning med

oförändrat 75 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rådgivningsverksamhet för rennäringens

främjande för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kr.

M. Diverse

143 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Kungl. Maj :ts framställning under punkten M 1 (s. 270) om medelsanvisning

med 13 862 000 kr. mot 12 713 000 kr. för innevarande budgetår

tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstgrelsens delfond för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 13 862 000 kr.

144:o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts under punkten M 2 (s. 270) framlagda förslag

om att anslaget för nästa budgetår upptas med 1 036 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond

för upplåten mark för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 1 036 000 kr.

145:o) Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts framställning under punkten M 3 (s. 270—271) om medelsanvisning

med oförändrat 30 000 kr. — varav 5 000 kr. för kostnader för

servitutsnämndernas verksamhet och 25 000 kr. för utgifter för arrendenämnder

och arrenderådgivning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder och servitutsnämnder,

m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kr.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

131

146:o) Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien: Akademien. Ivungl.

Maj :ts under punkten M 4 (s. 271—272) gjorda framställning, innebärande

uppräkning av anslaget med 2 000 kr. till 149 000 kr. på grund av löneomräkning,

biträds av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien:

Akademien för budgetåret 1966/67 anvisa ett

förslagsanslag av 149 000 kr.

147 :o) Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien: Kostnader för jordbrukets

forskningsråd m. m. Under punkten M 5 (s. 272—273) har Kungl. Maj :t

föreslagit en anslagshöjning med 4 000 kr. till 103 000 kr. Enligt förslaget beräknas

för övrig arbetskraft på rådets kansli ytterligare 2 600 kr. Då en ny

rådsledamot tillkommit räknas anslaget upp med 900 kr. Vidare beräknas

för expenser och reseersättningar ytterligare 1 000 kr. resp. 500 kr. Enär

kostnaden för samarbete mellan forskningsråden inte skall täckas från detta

anslag minskas anslaget med 1 000 kr.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien:

Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m. för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 103 000 kr.

148:o) Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag under punkten M 6 (s. 273—274) förordar utskottet,

att anslaget även för nästa budgetår upptas med ett formellt belopp av 1 000

kr., och hemställer således,

att riksdagen må till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kr.

149:o) Bidrag till viss ungdomsverksamhet. Under punkten M 7 (s. 274—

275) har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget höjs med 25 000 kr. till 500 000

kr. Bidrag från anslaget, liksom hittills avseende kalenderår, föreslås utgå

med 290 000 kr. till Jordbrukarungdomens förbund, med 105 000 kr. till

viss lokal klubbverksamhet och 105 000 kr. till ungdomsverksamhet på

skogsbrukets område.

Utskottet. Kungl. Maj ds förslag tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till viss ungdomsverksamhet

för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 500 000 kr.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

150 :o) Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Under punkten

M 8 (s. 275—276) har Kungl. Maj :t föreslagit en höjning av anslaget

med 192 000 kr. till 2 297 000 kr. Anslagsberäkningen innefattar, att posterna

avseende FAO, europeiska växtskyddsorganisationen, internationella

veterådet, kommissionen enligt 1959 års nordostatlantiska fiskerikonvention,

internationella rådet för havsforskning och internationella byrån i Paris för

bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (OIE) uppräknas med

resp. 150 000, 2 000, 1 000, 2 000, 5 000 och 32 000 kr.

Utskottet, som ej har något att invända mot den av Kungl. Maj :t gjorda

medelsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella organisationer

in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 2 297 000 kr.

151 :o) Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder. Med biträdande

av Kungl. Maj :ts förslag under punkten M 9 (s. 276) om nedräkning av anslaget

med 15 000 kr. till 93 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för förvaltningen av vissa

lånefonder för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 93 000 kr.

152 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Förordande

bifall till Kungl. Maj :ts förslag under punkten M 10 (s. 277) om

anslagsanvisning med oförändrat 5 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar

och syneförrättningar för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kr.

153 :o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m. Av Kungl. Maj :t

under punkten Mil (s. 277) gjord framställning om medelsanvisning med

oförändrat 125 000 kr. tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade

tamdjur, in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 125 000 kr.

154:o) Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts förslag under punkten M 12 (s. 277) om uppräkning

av anslaget med 20 000 kr. till 100 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,

m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett

förslagsanslag av 100 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

133

155 :o) Reseunderstöd för studier på lantbrukets område. Kungl. Maj .ts

förslag under punkten M 13 (s. 278) om höjning av förevarande anslag med

10 000 kr. till 65 000 kr. föranleder ingen erinran från utskottets sida, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på lantbrukets

område för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

156 :o) Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna

kronoegendomar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under punkten

I E: 1 (s. 279) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten in. in. vid vissa

till sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar för budgetåret

1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 80 000 kr.

157 :o) Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet

disponerade jordbruksegendomar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag under punkten I E: 2 (s. 279—280) om medelsanvisning med

150 000 kr. till vissa diknings- och byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolans

jordbruksegendomar i Röbäcksdalen, Stenstugu, Ugerup och Öjebyn

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten in. in. vid vissa

för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade

jordbruksegendomar för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 kr.

158:o) Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. Kungl. Maj :t har under

punkten I E:3 (s. 280—281) föreslagit att den delfond under domänfonden,

varå naturvårdsobjekt i kronans ägo skall redovisas, även för nästa

budgetår tillförs 2 500 000 kr. Behovet av förvärv av värdefulla naturområden

förväntas öka i anslutning till den nya naturvårdslagen.

Utskottet har i samband härmed behandlat, i återstående del, de till utskottet

hänskjutna, likalydande motionerna 1: 617 av herr Sveningsson och

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år J966

II: 762 av herr Magnusson i Tumhult m. fl., vari hemställts, såvitt nu är

i fråga, att riksdagen måtte besluta e) att avslå Kungl. Maj :ts hemställan

om att till Markförvärv för naturvårdsändamål in. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr. samt f) att av behållningen

på domänverkets markfond anvisa 2 500 000 kr. till Markförvärv

för naturvårdsändamål.

Beträffande innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till motionen

II: 762.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t under denna punkt föreslagit föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Härav följer, att utskottet ej biträder de

i motionerna 1:617 och 11:762 i förevarande sammanhang framförda yrkandena

om ianspråktagande av domänverkets markfond för nu ifrågavarande

ändamål och om avslag på Kungl. Maj :ts anslagsframställning. I fråga

om motiveringen för sitt ställningstagande torde utskottet få hänvisa till

vad i det föregående anförts vid behandlingen av anslaget till ersättningar

till markägare m. in.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:617 och 11:762, såvitt nu är i fråga, till

Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.

bj lämna motionerna 1:617 och 11:762 utan bifall, såvitt

de avser ianspråktagande av domänverkets markfond

för nämnda ändamål.

III. Statens allmänna fastighetsfond

159:o) Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Under punkten

III: 1 (s. 281—284) har Kungl. Maj :t föreslagit anvisning av ett investeringsanslag

av 6 131 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit att för nästa budgetår under förevarande

anslag anvisas 9 876 000 kr.

I fråga om de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen har departementschefen,

som inte funnit anledning til1 särskild redovisning i de fall

kostnadsramar endast behöver uppräknas med hänsyn till inträffad prisstegi

ing, till en början hänvisat till tidigare lämnade redogörelser enligt följande.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196(1

135

Lantbrukshögskolan

Ultuna. Nybyggnader för växtodling och växtpatologi

samt försörj ningsåtgärder. Redogörelser för dessa projekt

har lämnats i prop. 1964: 44 (s. 3), prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 308) och

prop. 1965:155 (s. 67).

Ultuna. Nybyggnad av panncentralen, etapp I. Redogörelse

för detta projekt har lämnats i prop. 1965: 155 (s. 68).

Ultuna. Två lantarbetarbostäder. Redogörelser för detta

projekt har lämnats i prop. 1964: 44 (s. 3), prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 308) och

prop. 1965: 155 (s. 68).

Alnarp. Lagerbyggnad för institutionen för fruktoch

bärodling För detta projekt har redogörelse lämnats i prop.

1965: 1 (bil. 11 s. 305).

Skogshögskolan

Inredning av vissa vindsutrymmen. Närmare redogörelse

för detta byggnadsföretag har lämnats i prop. 1964: 1 (bil. 11 s. 291) och

1965: 1 (bil. 11 s. 306). Kungl. Maj :t har efter framställning från byggnadsstyrelsen

medgivit att styrelsen utan hinder av att kostnadsramen för ifrågavarande

arbeten numera beräknas till 580 000 kr. må påbörja arbetena

för ombyggnaden. Arbetena har påbörjats under hösten 1965.

Statens lantbrukskemiska laboratorium

Nybyggnad i Ultuna. Byggnadsobjektet har senast redovisats för

riksdagen i prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 306). Enligt byggnadsstyrelsens tidsplan

skall byggnadsföretaget igångsättas under början av år 1966. Byggnadstiden

beräknas till ca 20 månader, vilket innebär att byggnaden bör vara färdig

under hösten 1967. Styrelsen har i skrivelse den 23 augusti 1965 meddelat

alt bygghandlingar upprättats, varvid kostnaderna för byggnaden beräknats

till 7 075 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965.»

Därefter har departementschefen anfört följande.

»Samtliga för nästa budgetår aktuella objekt har tidigare redovisats för

riksdagen. Vad gäller inredning av vissa vindsutrymmen vid skogshögskolan

har på anbud beräknade kostnader visat sig överstiga tidigare kostnadsberäkning.

Efter Kungl. Maj:ts beslut har utan hinder härav arbetena

påbörjats. Byggnadsobjektet bör nu tas upp i investeringsplanen med en

kostnadsram av 605 000 kr. Bygghandlingar har vidare färdigställts för

nybyggnad i Ultuna för statens lantbrukskemiska laboratorium, varvid

kostnaderna beräknats till 7 075 000 kr. Då byggnadsföretaget f. n. är föremål

för anbudsinfordran bör i avvaktan härpå den tidigare redovisade kostnadsramen

bibehållas i investeringsplanen. Kungl. Maj :t bör emellertid äga

besluta om den slutliga kostnadsramen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

136

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

(enligt

bygg-

nadssty-

relsens

uppgift)

Färdig-

ställande

(enligt

bygg-

nadssty-

relsens

uppgift)

1/7

1964

1/4

1965

faktisk

t. o. m.

1964/65

Beräknad för

1965/66

1966/67

Lantbrukshögskolan

Ultuna

Bostäder ............

140

140

93

47

Färdig-

ställda

Växtodling, ombyggnad

490

490

338

152

6.64

9.65

F. d. ungdjursladugår-

den, ombyggnad ....

690

690

171

519

6.64

10.65

Växtodling, nybyggnad

3 935

4 500

490

2 000

1 500

4.65

4.67

Växtpatologi, nybygg-

nåd ..............

4 035

4 300

408

1 800

1 500

4.65

4.67

Bigård, ekonomibygg-

nåd, nybyggnad ....

415

445

1

444

4.65

10.65

Två iantarbetarbostä-

der, nybyggnad ----

195

280

7

157

116

11.65

3.66

Panncentral, etapp I,

nybyggnad ........

3 575

500

1 800

4.66

4.67

Försörjningsåtgärder . .

745

685

8

600

77

4.65

10.66

Alnarp

Elektriska distributions-

Färdig-

anläggningar ......

232

232

180

52

ställda

Anslutning av avlopp . .

800

800

778

22

Färdig-

ställd

F. d. hovbeslagsskolan,

ombyggnad ........

545

563

248

315

11.65

4.6b

Restaurang, om- och till-

byggnad ..........

1 439

1 480

123

1 357

1.65

1.66

Panncentral, etapp I,

nybyggnad ........

1 387

1 430

326

1 104

1.65

1.66

Lagerbyggnad för insti-

tutionen för frukt- och

bärodling, nybyggnad

730

760

257

11.66

11.67

Skogskögskolan

Mässbyggnad vid för-

söksparken vid Boge-

Färdig-

sund..............

900

900

772

128

ställd

Inredning av vindsut-

rymmen ..........

415

605

85

400

120

9.65

5.66

Statens lantbruk skemi-

ska laboratorium

Nybyggnad i Ultuna ..

6 200

6 450

1 000

2 500

2.66

10.67

Summa

23 293

28 325

4 028

10 597

7 870

s. 137 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196(>

137

Jag får härefter redovisa vidstående investeringsplan.

För nästa budgetår bör — såsom framgår av följande sammanställning

— anvisas 6 131 000 kr. under förevarande anslag.

A nslagsberäkn ing

(1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Medelsreservation 30.6.1965 .. 9 946

Anslag för 1965/66.......... 2 390

Anslag för 1966/67 (förslag) .. 6 131

Summa kr. 18 467

Beräknad medelsförbrukning

1965/66 .................. 10 597

1966/67 .................. 7 870

Summa kr. 18 467

Utskottet, som biträder vad Kungl. Maj :t under denna punkt föreslagit

och i övrigt anfört, hemställer,

att riksdagen må

till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av

6 131 000 kr.

Y. Statens utlåningsfonder

160 :o) Jordbrukets maskinlånefond. Kungl. Maj :ts förslag under punkten

V: A (s. 284) att riksdagen måtte medge, att för budgetåret 1966/67 ett

belopp av 7 000 000 kr. disponeras för lån från jordbrukets maskinlånefond

för att anskaffa maskiner för jordbruk och trädgårdsbruk biträdes

av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må medge, att under budgetåret 1966/67

ett belopp av 7 000 000 kr. disponeras för lån från jordbrukets

maskinlånefond för att anskaffa maskiner för jordbruk

och trädgårdsbruk.

161 :o) Kronotorparnas inventarielånefond. Under tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts framställning under punkten V:B (s. 285) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge att det för budgetåret 1962/63

anvisade investeringsanslaget till Kronotorparnas inventarielånefond

må under budgetåret 1966/67 användas för

det med anslaget avsedda ändamålet.

162:o) Fiskerilånefonden. Under punkten V: 1 (s. 285—287) har Kungl.

Maj :t dels förordat att ramen för lån ur fonden höjs med 1 milj. kr. till 9

milj. kr., dels föreslagit ett investeringsanslag av 2,8 milj. kr. för budgetåret

1966/67.

liihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. .Yr I

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Fiskeristyrelsen har anmält dels att behov föreligger att höja gällande

lånegräns från 150 000 kr. till 200 000 kr., dels att låneförmedlarnas preliminära

ansökningar om fiskerilån för innevarande budgetår uppgår till i

runt tal 12,6 milj. kr. På grund härav torde enligt styrelsen låneramen för

fonden behöva höjas till 10 milj. kr. för budgetåret 1966/67 och ett investeringsanslag

tas upp för nämnda budgetår som möjliggör denna utlåning.

Departementschefen har —- efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens

förslag och däröver avgivna yttranden — anfört följande.

»Enligt min mening är det stöd till fisket, som lämnas genom utlåningen

från fiskerilånefonden, av vikt för fiskets rationalisering. Med hänsyn härtill

och till kostnadsutvecklingen sedan gällande högsta lånebelopp fastställdes

genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 1 bil, 11 s, 376, JoU 5,

rskr 96) förordar jag att beloppet i fråga höjs med 25 000 kr. till 175 000

kr. Ramen för lån ur fonden ökades för innevarande budgetår med 1 milj.

kr. Den av mig förordade höjningen av det högsta lånebeloppet och de

betydande anspråk på lån som alltjämt föreligger anser jag motivera att

låneramen även i år ökas med 1 milj. kr. till 9 milj. kr.

Med hänsyn till företagna höjningar av normalräntan för lån från statens

utlåningsfonder beslöt 1962 års riksdag (prop. 1 bil. 11 s. 385, JoU 1

s. 110, rskr 9) höja räntan för lån ur fiskerilånefonden från 3 till 4 %.

Normalräntan som då var 4 3/4 % är nu 5 3/4 %. Mot denna bakgrund

synes den för fiskerilånefonden gällande räntesatsen böra höjas till 5%

för lån som beviljas fr. o. m. den 1 juli 1966.

Vid bifall till mitt förslag om höjning av låneramen och med utgångspunkt

från de uppgifter om inflytande amorteringar som statskontoret lämnat

erfordras för nästa budgetår ett kapitaltillskott till fiskerilånefonden av

2,8 milj. kr.»

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) I: 238 av herr Magnusson m. fl., likalydande med II: 303 av herr Johansson

i öckerö m. fl., vari hemställts, att riksdagen med ändring av

Kungl. Maj :ts förslag måtte besluta att maximeringen av lånegränsen för

fiskerilån skall fastställas till 200 000 kr.

2) I: 607 av herr Magnusson och herr Karlsson, Helge, likalydande med

11:750 av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl., i vilka motioner hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om ett förslag till

statlig kreditgaranti som komplement till fiskerilånefonden.

I fråga om det närmare innehållet i nämnda motioner får utskottet hänvisa

till motionerna II: 303 och II: 750.

över motionerna I: 607 och II: 750 har yttranden avgetts av fiskeristyrelsen,

statens jordbruksnämnd, statskontoret, förvaltningsutskottet i Göteborgs

och Bohus läns landsting, Hushållningssällskapens förbund och Sveriges

fiskares riksförbund.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

139

Fiskeristyrelsen anser att motionerna är behäftade med ett flertal dunkla

punkter, som behöver närmare utredas, innan ställning tas till frågan om

att förelägga riksdagen förslag till kreditgarantisystem för fisket. Styrelsen

föreslår att utskottet endast påkallar utredning av den i motionerna väckta

frågan. Styrelsen anför vidare.

Vid olika tillfällen alltsedan 1950 (jfr JoU 1950: 15, 1956: 15 och 1959: 22)

har riksdagen haft att ta ställning till förslag om Fiskerilånefondens ersättande

med statlig kreditgaranti efter mönstret av det system för jordbruksrationaliseringens

kreditförsörjning, som knäsattes genom 1947 års jordbruksbeslut.

Av olika skäl — strukturella skiljaktigheter mellan jordbruksnäringen

och fiskerinäringen, farhågor inom de centrala fiskareorganisationerna

för att fondsystemet med dess förmånliga ränte- och amorteringsbestämmelser

inte längre kommer att stå till förfogande för lånebehövande

fiskare o. s. v. — har dessa förslag hittills inte till någon del accepterats av

statsmakterna.

I det remitterade motionsparet önskas nu införande av statlig kreditgaranti

som ett komplement till Fiskerilånefonden på det sättet, att de större

investeringsbehoven skulle tillgodoses antingen som nu med statligt fiskerilån

plus lån på den allmänna kreditmarknaden eller också med enbart statlig

kreditgaranti, som då skulle träda i stället för såväl lån ur Fiskerilånefonden

som därtill anslutande kredit hos affärsbank eller annan kreditinstitution.

Motionärerna tänker sig synbarligen att de »mindre» investeringsbehoven,

d. v. s. sådana som helt eller till större del kan tillgodoses med statligt

fiskerilån (högst 150 000 kr. för närvarande, högst 175 000 kr. enligt Kungi.

Maj :ts förslag i prop. 1966: 1 bil. 11, och eventuellt, vid bifall till motion i

anledning av Kungl. Maj:ts förslag, högst 200 000 kr.), även för framtiden

skall hänföras till Fiskerilånefondens utlåningsområde.

Fiskeristyrelsen är inte säker på att det remitterade motionsförslaget

skulle leda till några påtagliga förbättringar, sett ur de lånebehövande fiskarenas

synpunkt, och detta av följande skäl.

De fiskare som accepterar lånegaranti blir enligt föreliggande förslag uteslutna

från de förmåner, särskilt den tvååriga amorterings- och räntefriheten

jämte den förmånliga räntesatsen, som Fiskerilånefondens bestämmelser

skänker sina låntagare. Erfarenhetsmässigt betyder dessa förmåner en

påtaglig lättnad för de fiskare, särskilt vid västkusten, som måste göra de

stora investeringarna. Speciellt gäller detta de första åren efter investeringens

vidtagande. Givetvis skulle bedömningen bli en annan, om meningen

vore att behålla Fiskerilånefonden för fiskarenas »primärkredit» och låta

»sekundärkrediten» bli garantilån så, att inte de båda kreditformerna såsom

enligt förslaget utesluter varandra utan i stället får komplettera varandra.

Vidare har motionärerna visserligen tänkt sig att »Fiskerilånefondens nuvarande

konstruktion inte behöver ändras», samt att »den i fortsättningen

kan liksom hittills tjäna som god hjälp vid relativt mindre kapitalkrävande

investeringar». Men härmed är farhågorna inte undanröjda för att en eventuell

blivande kreditgaranti för de större investeringarna kommer att verka

bromsande på Fiskerilånefondens vidare utveckling, något som skulle bli

till avsevärt men för fiskarena på syd- och ostkusten, och även för västkustliskarena.

För att de sistnämnda skall kunna placera sina äldre båtar till

någotsånär hyggliga priser, vilket är en nödvändig förutsättning för västkustfiskets

rationalisering, fordras att »avnämarna», d. v. s. syd- och ost
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1066

kustens fiskare, också beredes bättre kreditmöjligheter. Man kan således

inte låta sig nöja med att — efter ett eventuellt införande av kreditgarati

för större investeringar — låta Fiskerilånefonden stanna i sin utveckling.

Statens jordbruksnämnd anser i princip att fiskerilånefonden bör avvecklas

och ersättas med ett system med statlig lånegaranti men tillstyrker alt

motionärernas förslag prövas med sikte på att så småningom få till stånd en

övergång helt till systemet med statlig lånegaranti. Nämnden framhåller

vidare att den närmare utformningen av bestämmelserna för en dylik lånegaranti

samt villkoren härför, däri inbegripet även frågan om storleken av

den statliga garantien i förhållande till investeringskostnaden, bör bli föremål

för övervägande i särskild ordning.

Statskontoret avstyrker bifall till motionerna och anför därvid.

Spörsmålet om en statlig kreditgarantiverksamhet på förevarande område

har tidigare uppmärksammats och varit föremål för överväganden. Frågan

upptogs av 1954 års fiskeriutredning, varvid framkom olika meningar,

vilka icke kunde överbryggas inom utredningen. I yttrande över betänkandet

23.6.1959 framhöll statskontoret bl. a.

»Den föreliggande utredningen synes enligt statskontorets mening utvisa,

att några tekniska svårigheter att införa kreditgarantier på förevarande

område icke kan anses vara för handen. Den oenighet, som gjort sig gällande

inom kommittén, torde väsentligen bottna i olika uppfattningar beträffande

de båda kreditsystemens verkningar i skilda avseenden för de lånebehövande

fiskarena. I detta avseende har majoriteten pekat på de olägenheter,

kreditgarantisystemet skulle medföra genom centralisering av långivningen,

konkurrensen för fiskarena på allmänna kreditmarknaden samt

bortfallet av nuvarande räntesubventioner.

Vid ställningstagandet till förevarande spörsmål torde det vara angeläget

att noga uppmärksamma de verkningar, som eu ändrad låneverksamhet kan

medföra för låntagarna, och undvika beslut om åtgärder, som påtagligt försämrar

fiskarenas lånemöjligheter och ställning som låntagare. I detta avseende

har kommittémajoriteten fäst sig bl. a. vid bortfallet av vissa ränteförmåner.

Som reservanterna påpekat blir emellertid värdet för fiskerinäringen

av dessa förmåner helt beroende av storleken av de lånemedel, som

står till förfogande. Det anförda skälet mot ett kreditgarantisystem förlorar

i styrka ju större avvikelsen är mellan de medel, som via kreditgarantier kan

stå till förfogande, och de för utlåning ur fiskerilånefonden tillgängliga

medlen. Då reservanternas uppfattning om möjligheterna till förstärkning

av fonden synes välgrundad, torde bortfallet av ränteförmåner vid kreditgarantier

icke bli till avgörande olägenhet, om krediter av den omfattning,

varmed reservanterna räknat, står till buds. Beträffande sistnämnda förutsättning

gäller emellertid, att svårigheter otvivelaktigt kan uppstå. Häri

ligger — som statskontoret i andra sammanhang framhållit -— den allvarligaste

olägenheten för låntagarna med kreditgarantisystem. Detta system löser

nämligen icke kapitalanskaffningsfrågan. I den mån tillgången på medel

för utlåning är tillfredsställande och någorlunda svarar mot efterfrågan

torde olägenheter knappast uppstå, men annorlunda ställer sig givetvis förhållandena

i ett skärpt läge på den allmänna kreditmarknaden. I ett sådant

läge ger en kreditgaranti för ett aldrig så väl motiverat ändamål i och för

sig icke någon förtursrätt vid kredittilldelningen.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 1966

in

Vidare har med anledning av uttalanden vid 1960 års riksdag (JoU nr 8

s. 7) åt fiskeristyrelsen uppdragits att utreda frågan om ett system med

statlig kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg in. in. Sedan utredningen

överlämnats till Kungl. Maj :t 17.8.1961, har Knngl. Maj :t 3.1.1962 lämnat

förslaget utan åtgärd.

I föreliggande motioner har hemställts om förslag till statlig kreditgaranti

som komplement till fiskerilånefonden. Fonden sknlle bibehållas i sin nuvarande

konstruktion och tjäna som hjälp vid relativt mindre kapitalkrävande

investeringar. Den statliga garantien borde maximeras till 80 % av

kostnaden för fartyget.

Motionärernas förslag synes innebära den nyheten, att garantisystemet

och utlåningsverksamheten skulle fungera vid sidan av varandra men avses

för investeringar av olika storlek. En liknande stödverksamhet skapades

genom 1960 års riksdag för hemslöjd, hantverk och småindustri och regleras

genom kungörelsen nr 372/1960. Vid denna stödverksamhet — liksom

f. ö. vid statlig garantiverksamhet på jordbrukets område — gäller, att kreditstöd

regelmässigt ej beviljas, därest sökanden kan erbjuda sådan säkerhet,

att lån kan utlämnas av enskild kreditinrättning enligt vedertagna

bank mässiga grunder. Stödet avses således närmast för att tillgodose ett

behov av krediter av extraordinärt slag, vid vars bedömning hänsyn jämväl

skall tagas till sysselsättnings- och lokaliseringssynpunkter.

Motionerna synes ha ett vidare syfte. Det har nämligen förutsatts, att

förslaget för fiskarintressenterna skulle »dels underlätta kreditfrågan, dels

medföra väsentligt lägre räntekostnader», fördelar vilka icke torde kunna

uppnås på annat sätt än att statens garanti omfattar hela det aktuella lånebeloppet

(d. v. s. 80 % av verkliga kostnaden). Kreditgarantisystemet

skulle således vidgas på ett sätt som man beträffande den enskilda företagsamheten

bestämt tog avstånd från 1960 (statsverksprop. X s. 159).

Under åberopande av det anförda får statskontoret uttala, att skäl för

införande av elt kreditgarantisystem på förevarande område av den typ, som

gäller för den enskilda företagsamheten och inom jordbruket icke framkommit

och att införandet av ett mera omfattande garantisystem med all säkerhet

kommer att medföra krav på jämkningar av statens stödverksamhet på

ovannämnda områden. Ett bifall till den av motionärerna som ett komplement

till fiskerilånefonden tänkta statliga kreditgarantigivningen synes därför

icke kunna förordas.

Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott tillstyrker motionerna

och åberopar därvid en i motionerna omnämnd skrivelse av den 26

november 1962 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet. Häri

har utskottet bl. a. föreslagit övergång till statlig kreditgaranti. Förvaltningsutskottet

har vidare i sitt yttrande över förevarande motioner anfört.

Den knappa medelstilldelningen för 1963 och 1964 års förmedlingar och

de direktiv som utfärdats för fördelningen av lånemedlen har ytterligare

styrkt oss i den uppfattning förvaltningsutskottet i denna skrivelse gav till

känna. För 1965 kunde visserligen fiskeristyrelsen ställa en större andel av

låneramen till landstingets förfogande, varför lån motsvarande nu medgivet

maximibelopp kunde beviljas för nybyggen och även lån för inköp av

äldre fiskefartyg, motorer och redskap kunde utgå med något rimligare procentandelar

av anskaffningskostnaderna än tidigare. Men även om medels
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

tilldelningen i fortsättningen skulle bringas att motsvara ungefär lika stor

andel i efterfrågan på lånemedel som för 1965, kvarstår de olägenheter i

övrigt som förvaltningsutskottet påtalat i den åberopade skrivelsen. Samtidigt

bör det emellertid framhållas att nuvarande system har fyllt och alltjämt

har en viktig uppgift att fylla och att man icke får bortse ifrån att

denna låneform ger låntagarna en mycket förmånlig ränteberäkning. I

varje fall när det gäller att tillgodose kreditbehovet för de mycket stora

investeringskostnader anskaffandet av nya fiskefartyg av här i länet gängse

typ betingar, synes emellertid ett kreditgarantisystem böra stå öppet som

alternativ.

Hushållningssällskapens förbund anser det motiverat att ånyo pröva införandet

av kreditgaranti och anför därom.

Som anförts i motionerna är emellertid — även efter ett genomförande

av de senast föreslagna ändringarna — för i första hand västkustfisket kreditbehovet

i många fall väsentligt större än de lånebelopp, som kan erhållas

ur fonden. Skillnaderna är ofta mycket betydande. Det synes därför motiverat

att det ånyo prövas, huruvida det icke finns anledning att även på hithörande

område införa kreditgarantiformen för att på så sätt och mera

effektivt stödja yrkesfiskets rationalisering.

Enligt motionerna skulle fiskerilånefonden finnas kvar och kreditgarantierna

utgöra ett komplement till utlåningen från fonden. Den senare skulle

därvid utnyttjas för mindre kapitalkrävande investeringar. Lämpligheten

av att ha två system vid sidan av varandra kan emellertid ifrågasättas. Eu

sådan ordning synes således komma att komplicera låneärendenas handläggning.

Detta särskilt om fiskerilånefondsärendena och kreditgarantiärendena

icke skulle handhas av samma instans. I detta sammanhang förtjänar

påpekas, att yrkesutövarna hittills bestämt hävdat, att handläggningen av

låneärendena icke bör centraliseras. Förbundet delar denna uppfattning

och menar därför att ett införande av kreditgarantier icke bör medföra

någon ändring i detta avseende.

Slutligen vill förbundet erinra om att i samband med pågående utredning

rörande den framtida organisationen av lantbruksadministrationen

aktualiseras även frågan om det regionala handhavandet av fiskerilåneverksamheten.

Sveriges fiskares riksförbund framhåller som sin uppfattning att det lämpligaste

sättet att stödja fiskets fortsatta rationalisering är genom lån ur fiskerilånefonden.

Förbundet anser också, att de fiskare som ansöker om lån,

inte bör ställas inför alternativen lån ur fiskerilånefonden eller statlig kreditgaranti.

I stället bör fiskarna ges möjlighet att, om de så önskar, erhålla

kreditgaranti för sådana lån som kan behövas utöver lån från fonden.

Förbundets styrelse har vidare anfört.

^ Såsom Riksförbundet vid flera tillfällen tidigare framhållit har fiskerilånefonden,

som inrättades för 75 år sedan, varit av mycket stor betydelse

för det svenska fisket och dess utveckling till en rationellt bedriven näringsgren.

Såsom exempel på den kraftiga utvecklingen som ägt rum under

de senaste decennierna kan nämnas att enligt tillgänglig statistik över det

svenska fisket den ilandförda fångstmängden under de senaste 20 åren

ökat från ca 120 milj. kg per år till ca 370 milj. kg, samtidigt som antalet

s. 143 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

143

yrkesfiskare under samma tid minskat från ca 15 000 till ca 8 000. Ilandföringen

av kvantiteten fisk per yrkesfiskare och år har således mer än

femdubblats under nämnda period. En bidragande orsak till den utveckling

som ägt rum har varit de möjligheter till lån som fiskerilånefonden

kunnat ge för behövliga investeringar i nya båtar och modern teknisk utrustning

till dessa.

Emellanåt har dock vissa klagomål framförts mot att möjligheterna till

lån ur fonden ej varit tillräckliga och även Riksförbundets styrelse anser

att större belopp bort tillföras fonden så att lånebeloppens maximering kunnat

höjas ytterligare. Utlåningsramen från fonden har visserligen höjts under

senare år men höjningen har knappast uppvägt den kraftiga ökning som

skett beträffande priserna på moderna fiskefartyg med tillfredsställande

utrustning.

Styrelsen har under senare år vid olika tillfällen yttrat sig över förslag

om att antingen helt utbyta den nuvarande formen för utlåning mot statlig

kreditgaranti eller att dessa båda former av stöd till fiskets rationalisering

skulle kombineras. I de nu föreliggande motionerna föreslås statlig kreditgaranti

som komplement till fiskerilånefonden på sådant sätt att fiskarna

skulle kunna välja mellan de båda låneformerna. Vidare hänvisas till en av

Göteborgs och Bohus läns landsting till Kungl. Maj :t ingiven skrivelse som

uppgives vara föremål för övervägande inom vederbörande departement.

Utskottet. Såsom departementschefen anfört är det stöd, som utlåningen

från fiskerilånefonden utgör, av vikt för fiskets rationalisering. Kostnaden

för anskaffande av båtar och utrustning har under de senaste åren ökat

avsevärt. Sålunda uppgick under år 1965 investeringskostnaden för de större

nybyggda västkustbåtarna efter avdrag av värdet för försåld äldre båt

till i genomsnitt ca 500 000 kr. I statsverkspropositionen har föreslagits en

höjning av högsta lånebelopp från 150 000 till 175 000 kr. per båt. Enligt

motionerna I: 238 och II: 303 bör dock såsom förordats av fiskeristyrelsen

i dess anslagsskrivelse maximibeloppet höjas till 200 000 kr. per båt. Med

hänsyn till önskvärdheten att underlätta anskaffandet av relativt stora fiskebåtar

anser sig utskottet kunna ansluta sig till motionärernas förslag och

förordar därför att högsta lånebeloppet fastställs till 200 000 kr. Den av

Kungl. Maj :t föreslagna anpassningen av räntefoten till de senaste årens

räntestegring tillstyrker utskottet.

I motionerna 1:607 och 11:750 har föreslagits att vissa överväganden

görs rörande utformningen av ett system med statlig kreditgaranti på fiskets

område samt att Kungl. Maj :t förelägger riksdagen ett förslag om dylik

kreditgaranti, avsedd som komplement till fiskerilånefonden. Motionsförslaget

är föremål för delade meningar bland remissinstanserna. Sålunda

tillstyrks förslaget av Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott

medan statens jordbruksnämnds majoritet anser att förslaget bör

prövas med sikte på att så småningom få till stånd en fullständig övergång

till systemet med statlig lånegaranti. Å andra sidan har statskontoret avstyrkt

den föreslagna utvidgningen av kreditstödet. Från fiskerinäringens

sida bär framhållits all det lämpligaste sättet att stödja fiskets fortsatta

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

rationalisering är genom lån ur fiskerilånefonden. Hushållningssällskapens

förbund ifrågasätter lämpligheten av att ha två kreditsystem vid sidan av

varandra. Fiskeristyrelsen slutligen finner för sin del att åtskilliga punkter

behöver klarläggas innan ställning tas till den begärda åtgärden. Utskottet

har mot bakgrund av de olika synpunkter som sålunda framkommit inte

blivit övertygat att ifrågavarande motionsyrkande nu bör föranleda någon

riksdagens åtgärd och avstyrker därför detsamma.

De Kungl. Maj :ts förslag och uttalanden under denna punkt, som ej särskilt

behandlats i det föregående, tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1: 238 och II: 303 besluta att högsta lånebeloppet

ur fiskerilånefonden skall fastställas till 200 000 kr.

per båt

b) medge, att under budgetåret 1966/67 ett belopp av

9 000 000 kr. disponeras för lån från fiskerilånefonden

c) till Fiskerilånefonden för budgetåret 1966/67 anvisa

ett investeringsanslag av 2 800 000 kr.

d) lämna motionerna I: 607 och II: 750 utan åtgärd.

163 :o) Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. Kungl. Maj :t har under punkten V: 2 (s. 287—288) hemställt att ett

investeringsanslag anvisas med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Departementschefen har anfört.

»I likhet med föregående år anser jag mig böra förorda, att fonden nu

tillförs endast ett formellt belopp av 1 000 kr. Om vid utgången av budgetåret

1965/66 föreliggande behållning jämte inflytande amorteringar inte

visar sig vara till fyllest för att täcka medelsbehovet under nästa budgetår

torde jag senare få återkomma till Kungl. Maj:t i ämnet. Av samma skäl,

som jag under föregående punkt anfört i fråga om räntan för lån ur fiskerilånefonden,

bör räntesatsen för lån till ekonomisk förening av fiskare ur

förevarande lånefond, som beviljas fr. o. m. den 1 juli 1966, höjas från

4 % till 5%.»

Utskottet. Då utskottet inte har något att erinra mot vad Kungl. Maj:t

föreslagit under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m.m. för budgetåret 1966/

67 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

164:o) Statens fiskredskapslånefond. Med biträdande av Kungl. Maj :ts

förslag under punkten V: 3 (s. 288) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1962/63

s. 145 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

145

anvisade investeringsanslaget till Statens fiskredskapslånefond

må under budgetåret 1966/67 användas för det med

anslaget avsedda ändamålet.

VI. Fonden för låneunderstöd

165 :o) Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor.

I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten VI: A (s. 288—

289) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1947/48

anvisade investeringsanslaget Lån för anskaffande av skoljordbruk

vid lantmanna- och lanthushållsskolor under budgetåret

1966/67 används till Lån för anskaffande av skoljordbruk

vid lantbrukets yrkesskolor.

VIII. Fonden för förlag till statsverket

166 ro) Förskott för inköp av inventarier vid vissa för lantbrukshögskolans

försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts under punkten VIII: 1 (s. 289) framförda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskott för inköp av inventarier

vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade

jordbruksegendomar för budgetåret 1966/67 anvisa

ett investeringsanslag av 200 000 kr.

IX. Diverse kapitalfonder

167 :o) Jordfonden. Under punkten IX: 1 (s. 289—291) har Kungl. Maj :t

föreslagit ett investeringsanslag av 5 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit att till fonden anvisas 10 milj. kr.

Efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning

har departementschefen anfört.

»Vid jordbrukets storleksrationalisering är den inköps- och försäljningsverksamhet,

som sker med utnyttjande av medel ur jordfonden, ett av de

viktigaste instrumenten. Omsättningen av fastigheter inom jordfonden synes

nu vara god och en viss balans mellan inköp och försäljning av fastigheter

synes vara på väg att nås. Av redogörelsen i det föregående framgår

vidare att verksamheten i ökande utsträckning avser mark inom de bestå
-

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ende jordbruksbygderna. Detta är enligt min uppfattning en riktig utveckling.

Jag anser att ytterligare medel erfordras för att främja storleksrationaliseringen

inom de egentliga jordbruksbygderna. Jag föreslår därför att

jordfonden förstärks med 5 milj. kr.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Jordfonden för budgetåret 1966/67

anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

168:o) Arrendeegnahemsfonden. Kungl. Maj :ts framställning under punkten

IX: A (s. 291—292) biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1959/60

anvisade investeringsanslaget Arrendeegnahemsfonden må

under budgetåret 1966/67 användas för det med anslaget

avsedda ändamålet.

Uppskjutna frågor

169 :o) Beträffande vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen under de punkter,

som angivits i en vid detta utlåtande fogad Bilaga, kommer utskottet att

senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

Utskottet hemställer att förevarande utlåtande måtte företagas till avgörande

efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 22 mars 1966

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

s. 147 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år I9<i(i

147

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Mossberger, Lage Svedberg, Nils Hansson,

Carl Eskilsson, Hedström, Magnusson, Hermansson, Augnstsson, Gunnar

Pettersson och Isacson;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Lindström, fru Lindskog,

herrar Antby, Arweson, Eliasson i Moholm, Johanson i Västervik,

Nilsson i Lönsboda, Jonasson och Johansson i Simrishamn;

dock att vid behandlingen av punkterna

15 fru Hultell, herr Lokander, fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Sundkvist,

Lundmark, fru Sundberg och herr Persson i Heden deltagit i stället

för herrar Carl Eskilsson, Hedström, Magnusson, Augustsson, Hansson i

Skegrie, Arweson, Eliasson i Moholm och Jonasson,

17 fru Lundblad, fru Hultell, herrar Manne Olsson, Wikberg, Trana,

Björk i Påarp, Rimås, Fridolfsson i Rödeby, Nilsson i Bästekille och fru

Lindberg deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Carl Eskilsson, Hedström,

Hermansson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby, Arweson,

Eliasson i Moholm och Johanson i Västervik,

19 herr Fridolfsson i Rödeby, fru Sundberg, herrar Lundmark och Persson

i Heden deltagit i stället för herrar Arweson, Eliasson i Moholm, Johanson

i Västervik och Jonasson,

21—23 herrar Wikberg, Trana, Björk i Påarp, Rimås, Fridolfsson i Rödeby,

Persson i Skänninge och Persson i Heden deltagit i stället för herrar

Hermansson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby, Arweson, Johanson i

Västervik och Jonasson,

26 fru Lundblad, fru Hultell, herrar Manne Olsson, Wikberg, Trana,

Björk i Påarp, Rimås, Fridolfsson i Rödeby, Nilsson i Bästekille och fru

Lindberg deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Carl Eskilsson, Hedström,

Hermansson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby, Arweson,

Eliasson i Moholm och Johanson i Västervik,

31 fru Sundberg, herrar Lundmark och Persson i Heden deltagit i stället

för herrar Eliasson i Moholm, Johanson i Västervik och Jonasson,

32 och 54 herrar Skårman, Sundkvist, Björk i Påarp, Lundmark, fru

Sundberg och herr Persson i Heden deltagit i stället för herrar Gunnar Pettersson,

Hansson i Skegrie, fru Lindskog, herrar Arweson, Eliasson i Moholm

och Jonasson,

55 och 56 herrar Manne Olsson, Skårman, Sundkvist, Björk i Påarp, Lundmark,

fru Sundberg och herr Persson i Heden deltagit i stället för herrar

Lage Svedberg, Gunnar Pettersson, Hansson i Skegrie, fru Lindskog, herrar

Arweson, Eliasson i Moholm och Jonasson,

65 herrar Manne Olsson, Sundkvist, Rimås, Fridolfsson i Rödeby, Lundmark,

Persson i Skänninge och Persson i Heden deltagit i stället för herrar

Lage Svedberg, Hansson i Skegrie, Antby, Arweson, Johanson i Västervik,

Johansson i Simrishamn och Jonasson,

90 fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Harald Pettersson, Lokander,

Eskilsson i Likenäs, fru Lindberg och herr Johansson i öckerö deltagit i

stället för herrar Lage Svedberg, Hedström, Hermansson, Augustsson, Lindström,

frn Lindskog och herr Antby,

102 herrar Manne Olsson, Skårman, Sundkvist, Björk i Påarp, Lundmark,

Hedin och Persson i Heden deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Gun
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

nar Pettersson, Hansson i Skegrie, fru Lindskog, herrar Arweson, Eliasson

i Moholm och Jonasson,

105 fru Lundblad, herr Skärman, fru Hultell, herrar Manne Olsson, Wikberg,

Trana, Björk i Påarp, Rimås, Fridolfsson i Rödeby, Nilsson i Bästekille

och fru Lindberg deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Nils Hansson,

Carl Eskilsson, Hedström, Hermansson, Lindström, fru Lindskog, herrar

Antby, Arweson, Eliasson i Moholm och Johanson i Västervik,

114 fru Hultell, herr Lokander, fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Sundkvist,

fru Lindberg, herr Lundmark, fru Sundberg och herr Persson i Heden

deltagit i stället för herrar Carl Eskilsson, Hedström, Magnusson, Augustsson,

Hansson i Skegrie, fru Lindskog, herrar Arweson, Eliasson i Moholm

och Jonasson,

117 fru Hultell, herr Lokander, fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Sundkvist,

fru Lindberg, herrar Lundmark, Hedin och Persson i Heden deltagit

i stället för herrar Carl Eskilsson, Hedström, Magnusson, Augustsson, Hansson

i Skegrie, fru Lindskog, herrar Arweson, Eliasson i Moholm och Jonasson,

118 och 128 fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Harald Pettersson, Lokander,

Sveningsson, Eskilsson i Likenäs, fru Lindberg, herrar Johansson i

öckerö och Hedin deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Hedström,

Hermansson, Augustsson, Isacson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby

och Eliasson i Moholm,

136 och 158 fru Lundblad, herrar Wanhainen, Harald Pettersson, Lokander,

Sveningsson, Eskilsson i Likenäs, fru Lindberg, herr Johansson i

Öckerö och fru Sundberg deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Hedström,

Hermansson, Augustsson, Isacson, Lindström, fru Lindskog, herrar

Antby och Eliasson i Moholm,

162 fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Harald Pettersson, Lokander,

Sveningsson, Eskilsson i Likenäs, fru Lindberg, herrar Johansson i Öckerö

och Hedin deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Hedström, Hermansson,

Augustsson, Isacson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby och Eliasson

i Moholm.

Särskilda yttranden

1. vid punkten 21:o) (Befrämjande av husdjursaveln in. in.)

a) av herrar Nils Hansson, Carl Eskilsson, Gunnar Pettersson, Isacson,

Wikberg, Hansson i Skegrie, Eliasson i Moholm, Nilsson i Lönsboda, Persson

i Heden och Rimås, som anfört:

»För uppehållande av en kvalitativt högt stående hästavel har kvalitetskontrollen

vid importen varit av stort värde. För hingstarnas del torde

kvalitetsfordringarna i fortsättningen komma att upprätthållas genom lagen

om hingstbesiktningstvång. Beträffande ston kommer icke någon motsvarande

kvalitetskontroll att finnas. Detta synes oss äventyrligt med hänsyn

till önskvärdheten av ett bibehållande av hästavelns kvalitet. Vi förutsätter

därför att vederbörande myndigheter med uppmärksamhet följer

hästavelns utveckling och vid behov vidtager de åtgärder som kan erfordras

s. 149 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 149

för att upprätthålla en tillfredsställande standard även på detta avelsområde.

»

b) av herrar Gunnar Pettersson, Wikberg, Nilsson i Lönsboda, Persson i

Heden och Rimås, vilka anfört:

»Utskottet har tillstyrkt Kung], Maj:ts förslag att statsbidrag inte längre

skall utgå till ambulerande hovslagare eller hovvårdsföreningar. Enligt statsverkspropositionen

skall statens insatser på förevarande område i fortsättningen

inriktas endast på att tillhandahålla goda utbildningsmöjligheter för

hovslagare. Utöver utbildningen vid hovslagarskolan skulle lokal utbildning

av hovslagare kunna startas inom ramen för den av lantbruksstyrelsen

med anlitande av anslaget till kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

m. m. administrerade utbildningsverksamheten. I motionerna I: 97

och II: 140 har emellertid föreslagits bibehållande av ett särskilt bidrag av

150 000 kr., som skulle ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för att

av hushållningssällskapen utlämnas till stöd åt klövvård och howård främst

i form av utrustningsbidrag. Motionsyrkandet har sålunda avstyrkts av utskottet.

Såsom framhållits i motionerna är en god hovvård och klöwård av mycket

stor betydelse för strävandena att främja husdjursavelns kvalitet. Det

kan befaras, att en avveckling av det särskilda bidraget får menliga konsekvenser

för detta syfte. Med den vikt, som utskottet i sitt utlåtande fäst vid

angelägenheten av en förbättrad hovvård, bör Kungl. Maj :ts förslag dock

kunna godtas. Utvecklingen måste emellertid följas med uppmärksamhet.

Skulle det visa sig, att hovvården och klövvården inte kan upprustas på

önskvärt sätt, måste särskilda åtgärder övervägas i överensstämmelse med

syftet i de nämnda motionerna.»

2. vid punkten 117:o) (Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor

in. in.) av herrar Nils Hansson, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,

fru Hultell, herrar Antby, Nilsson i Lönsboda, Sundkvist, Hedin och Persson

i Heden, vilka anfört:

»Som framgår av redogörelsen under förevarande punkt för de remissyttranden

som inhämtats över motionerna I: (»18 och II: 758 har delade meningar

framkommit om lämpligheten av nuvarande uppläggning av kartförsörjningen

och om behovet av en översyn härav. SRA, som ställt sig negativt

till förändringar i systemet, motsätter sig sålunda en översyn. Bolaget

anför i sammanhanget att kartverket, om man önskar öka inkomsterna av

kartor och särtryck, bör se över kartpriserna. Uttalanden av samma innebörd

har gjorts av några reservanter i kartverkskommissionen. Kommissionens

majoritet anser emellertid, att det nuvarande systemet för vidareanvändningen

av de officiella kartorna och grundmaterialet till dem för framställning

av olika slag av planeringsunderlag, av särtryck in. in., icke i till
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

fredsställande grad ''är anpassbart till utvecklingen i dagens svenska samhälle.

Kommissionen har därför funnit, att en granskning och översyn nu

är önskvärd av systemet för de officiella kartornas framställning och marknadsföring.

Rikets allmänna kartverk har för sin del framhållit, att vissa

väsentliga frågor i förevarande problemkomplex tidigare inte blivit i erforderlig

grad belysta. Kartverket, som erinrar om att ämbetsverket f. n.

har att bestämma riktpriser och rabatter på de officiella kartorna, framhåller

sålunda att några riktlinjer beträffande vilka kostnader eller hur

stor del av de totala kostnaderna som skall täckas av inkomster, icke utfärdats

av statsmakterna. I sammanhanget upplyser kartverket bl. a. om

att vissa jämförelser mellan å ena sidan nuvarande organisation av förlag,

tryckning och distribution av allmänna kartor och å andra sidan äldre

royaltysystem visat att skillnaden i utbyte för statskassan kan uppskattas

till mer än 1 milj. kr. årligen, som tillföres SR A i stället för att ett belopp

av denna storlek med tidigare system skulle ha tillkommit statskassan.

Kartverket har för sin del tillstyrkt, att en översyn kommer till stånd av nu

gällande regler för de officiella kartornas tryckning, försäljning och prissättning

samt vidareutnyttjandet av kartorna och grundmaterialet till dem.

Enligt vår mening har den gjorda utredningen i ärendet bekräftat den i

motionerna I: 618 och II: 758 uttalade meningen att det nu sedan några

år tillämpade systemet för kartproduktionen i landet är behäftat med sådana

brister att detsamma bör överses. I sammanhanget synes det jämväl

vara av intresse att få närmare belysning av hur riksdagens i samband

med SRA:s ombildning till statligt bolag uttalade intentioner om att affärsverksamheten

skulle bedrivas på i stort sett samma villkor som i det enskilda

näringslivet och i konkurrens med detta och att det statliga organet

redovisningsmässigt och skattemässigt skulle komma i samma ställning som

ett privat företag, kunnat fullföljas i praktiken. Då den av utskottet förutsatta

översynen genom Kungl. Maj :ts försorg måste komma att omfatta

huvuddelen av de i det föregående berörda spörsmålen har vi inte funnit

skäl föreligga att nu yrka bifall till motionerna.»

3. vid punkterna 136:o) och 158:o) (Naturvård: Ersättningar till markägare

in. m. resp,. Markförvärv för naturvårdsändamål, in. m.) av herrar

Hansson i Skegrie, Harald Pettersson och Jonasson, vilka anfört:

»Det måste anses angeläget att ökade resurser ställes till förfogande för

statens åtgärder inom naturvårds- och fritidspolitiken. Staten bör därvid

kunna ta på sig en större del av det ekonomiska ansvaret, varigenom bördan

på kommunerna kan lättas. Motioner med detta syfte kommer att behandlas

av årets riksdag vid ett senare tillfälle. Därvid kommer riksdagen

att få ta ställning till frågan angående ändring av reglerna för dispositionen

av domänverkets markfond i ovan angivna syften. Såväl i år som tidigare

år har det vid utskottsbehandlingen framgått att fondens användning skall

s. 151 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

151

ske enligt åren 1911 och 1912 fastställda regler vilka måste ändras innan

det är möjligt att disponera fonden för naturvårds- och fritidsändamål. Av

dessa skäl har Ad anslutit oss till utskottets hemställan under punkterna

136:o) och 158:o).»

Reservationer

1. Aid punkten 15:o) (Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.) av

herr Sundkvist.

2. vid punkten 19:o) (Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i

Norrland m. m.) aAT herrar Carl Eskitsson och Isacson samt fru Sundberg,

vilka ansett

dels att andra, tredje och fjärde styckena i utskottets utlåtande på s. 24

bort ha följande lydelse:

»1965 års---(lika med utskottet)---utom markköp. I mo
tionerna

I: 616 och II: 761 har hemställts att statsbidragen skall begränsas

till högst 25 procent av nämnda kostnader,. Utskottet anser en sådan begränsning

av bidragsgiA-ningen vara lämplig, särskilt mot bakgrunden av den

utvidgning av verksamheten till nya områden som beslöts föregående år.

Härigenom kan nämligen de anslagsmedel, som disponeras för verksamheten,

räcka till betydligt fler projekt. Utskottet är medvetet om att kapitalbehoA''et

är stort vid den nu ifrågavarande formen av koncentrerad rationalisering.

Jordbrukets kapitalbehov är emellertid stort även utanför de områden

som utväljs för särskilda rationaliseringsinsatser. Frågan om jordbrukets

kapitalförsörjning torde få tas upp till prövning sedan 1960 års

jordbruksutredning framlagt sina förslag.

Kungi. Maj:t har föreslagit att den för särskilda rationaliseringsinsatser

avsedda anslagsposten skall höjas med 2 milj. kr. till 8 milj. kr. I motionerna

I: 616 och II: 761 föreslås oförändrad medelsanvisning för ändamålet.

Verksamheten med särskilda rationaliseringsinsatser får enligt utskottets

mening alltjämt betraktas som en försöksverksamhet. Då därjämte

jordbruksutredningens förslag rörande den framtida jordbrukspolitiken

inom kort torde komma att framläggas, vill utskottet ansluta sig till motionsyrkande!

och f. n. inte förorda någon ökad medelsanvisning för ändamålet.

De väsentliga förändringar i fråga om förutsättningarna för jordbruksproduktionen,

och då särskilt mjölkproduktionen, som kan följa av

eu ändrad jordbrukspolitik utgör ytterligare skäl för återhållsamhet.

Utskottet anser sig kunna----(lika med utskottet) ----hem
ställer

därför,»

dels ock att utskottets hemställan under a) och b) bort lyda sålunda:

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

»a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

1:616 och 11:761, såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. in. för

budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av

7 100 000 kr.

b) med bifall till motionerna 1:616 och 11:761, såvitt

avser förslag om ändrad bidragsprocent, i skrivelse till

Kungl. Maj :t som sin mening ge till känna vad utskottet i

det föregående anfört.»

3. vid punkten 21 :o) (Befrämjande av husdjursaveln in. in.) av herr

Isacson.

4. vid punkten 31 :o) (Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd)
åt

av herrar Carl Eskilsson, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,

Hansson i Skegrie, Antby, Nilsson i Lönsboda och Persson i Heden samt fru

Sundberg, vilka ansett

dels att tredje stycket i utskottets utlåtande på s. 37 bort ha följande

lydelse:

»I motionen---(lika med utskottet) — ---högst 400 000 kr. Ut
skottet

vill erinra om att nu ifrågavarande bidrag tillkom som en komplettering

till de generella ersättningarna för att kunna utbetalas i sådana fall

då så betydande skördeskador uppenbarligen föreligger att skadeersättning

bör utgå men detta ej kan ske i den generella formen på grund av systemets

allmänna konstruktion eller formella brister i detsamma. Som motionären

framhåller, måste emellertid gällande maximibelopp av 400 000

kr. numera anses helt otillräckligt med hänsyn till de föreliggande behoven.

Utskottet finner det nödvändigt, att väsentligt större bidragsbelopp

ställs till förfogande för ändamålet. Utskottet vill därför såtillvida ansluta

sig till yrkandet i motionen I: 239, att utskottet föreslår, att ramen för

de behovsprövade bidragen bestäms till 1 milj. kr.»

dels ock att utskottets hemställan under c) bort lyda sålunda:

c) i anledning av motionen I: 239, såvitt i övrigt är i

fråga, besluta att årligen ett belopp av högst 1 000 000 kr.

må ställas till förfogande för utbetalning av individuellt

prövade skördeskadebidrag.»

b) av herrar Carl Eskilsson, Hermansson, Isacson, Hansson i Skegrie,

och Persson i Heden samt fru Sundberg, vilka ansett

dels att fjärde stycket i utskottets utlåtande på s. 37 bort ha följande

lydelse:

»1 sistnämnda motion har jämväl framförts yrkande om utredning och

s. 153 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr J år 1966

153

förslag om komplettering av skördeskadeskyddet med möjligheter till lån

till jordbrukare, som drabbats av skördeskador. I anledning härav vill

utskottet framhålla, att starka skäl talar för att det permanenta skördeskadeskyddet

— intill dess systemet genom successiva förbättringsåtgärder

erhållit en sådan utformning att de individuella ersättningsbehoven tilllredsställande

kan tillgodoses inom skördeskadeförsäkringens ram —

kompletteras med möjligheter till någon form av skördeskadelån. Denna

fråga bör därför göras till föremål för utredning.»

dels ock att utskottets hemställan under b) bort lyda sålunda:

»b) i anledning av motionen 1: 239, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungi. Maj :t hemställa om utredning

och förslag om komplettering av skördeskadesysteinet med

möjligheter till skördeskadelån.»

5. vid punkten 54:o) (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling)

av herrar Carl Eskilsson, Hermansson, Isacson, Persson i Heden och

Sundkvist samt fru Sundberg, vilka ansett att utskottets utlåtande och hemställan

på s. 53 bort ha följande lydelse:

»Det i---(lika med utskottet)---med 30 000 kr. Som fram
hålls

i det föregående bedriver bolaget förädlingsarbete som eftersträvar

sädessorter med närmare genetisk anpassning till mellansvenskt klimat och

därmed också resistens mot skördeskador. Enligt utskottets mening kan

viktiga praktiska resultat erhållas med denna förädlingsinriktning, vilka

kan bli en värdefull tillgång främst för de spannmålsodlande områdena i

mellersta Sverige. Utskottet finner starka skäl tala för att bolaget för nästa

budgetår tillförsäkras statligt bidrag med hela det belopp, som motionärerna

föreslagit och förordar därför att 70 000 kr. anvisas för ändamålet.

Då utskottet i övrigt kan biträda vad Kungl. Maj :t föreslagit under förevarande

punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 603 och II: 749, till

Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för

budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 650 000

kr.»

6. vid punkten 114:o) (Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten in. in.)

av herrar Nils Hansson, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson, fru

Hultell, herrar Antbg, Nilsson i Lönsboda, Sundkvist och Persson i Heden

samt fru Sundberg, vilka ansett alt andra och tredje styckena i utskottets

utlåtande och utskottets hemställan på s. 95 och 96 bort ha följande lydelse

:

»Utskottet har stor förståelse för de synpunkter som anförts i fråga om

vikten av att kartläggningsverksamheten intensifieras. Den av departements
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

chefen förordade medelsförstärkningen för ändamålet synes dock knappast

ägnad att i nämnvärd grad öka förutsättningarna för en dylik intensifierad

verksamhet. Då utskottet i likhet med motionärerna finner den

av kartverket för ändamålet beräknade medelsförstärkningen väl motiverad,

förordar utskottet att anslaget uppräknas med 300 000 kr. på sätt

i motionerna I: 337 och II: 759 föreslagits.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag under denna punkt, hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 337 och II: 759, till Rikets

allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 4 357 000 kr.»

7. vid punkten 136:o) (Naturvård: Ersättningar till markägare in. in.)

av herrar Carl Eskilsson och Isacson samt fru Sundberg, vilka ansett

dels att första och andra styckena i utskottets utlåtande på s. 126 och 127

bort utbytas mot text av följande lydelse:

»Statens naturvårdsnämnd-----(lika med utskottet)----ideella

föreningar. Kungl. Maj :t, som ej biträtt nyssnämnda särskilda förslag av

naturvårdsnämnden, har med hänsyn bl. a. till vid utgången av föregående

budgetår föreliggande reservation av ca 2 milj. kr. funnit det vara tillfyllest

att anslaget för nästa budgetår upptas med oförändrat belopp 3 milj. kr.

Den av Kungl. Maj :t begärda medelsanvisningen bör ses mot bakgrunden

av den uppskattning av medelsbehovet för nästa budgetår som gjorts av länsstyrelserna

och vilken framgår av den redogörelse för statens naturvårdsnämnds

anslagsäskande som lämnats av departementschefen. Enligt denna

uppskattning skulle medelsbehovet uppgå till i runt tal 28 000 000 kr.

Vid sin prövning av medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen

beaktat att bl. a. till följd av behovet av inventering och planering

till grund för det allmännas insatser viss tid torde förflyta innan beslut i

större omfattning kan fattas om åtgärder enligt den nya naturvårdslagen.

Länsstyrelsernas uppskattning pekar emellertid enligt utskottets mening

mot att anspråken på medel för ifrågavarande ersättningar ganska snart

kommer att öka högst väsentligt. Mot bakgrunden härav bör enligt utskottets

uppfattning andra vägar prövas för finansiering av dessa kostnader.

Utskottet finner att detta med fördel kan ske genom att medel

disponeras ur domänverkets markfond, som under senare år tillförts ständigt

ökat kapital, främst genom tomtmarksförsäljningar. Utskottet tillstyrker

i enlighet härmed det i motionerna 1:617 och 11:762 framförda

yrkandet, att nyssnämnda markfond tas i anspråk för bl. a. nu ifrågavarande

ändamål.

Utskottet ansluter sig såtillvida till vad departementschefen anfört om

ersättning vid vissa förordnanden jämlikt 86 och 122 §§ byggnadslagen

s. 155 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

155

i dess lydelse intill den 1 januari 1965 att utskottet anser att nyssnämnda

medel må tagas i anspråk jämväl för detta ändamål. I fråga om yrkandet

i motionerna I: 609 och II: 754 om ianspråktagande av förevarande anslag

för att bereda allmänheten fritt tillträde till området Kullaberg vill

utskottet erinra om att ett vid föregående års riksdag väckt motionsyrkande

om åtgärder för att såvitt möjligt ställa nämnda område till allmän

disposition som fritidsområde utan entréavgifter icke föranledde någon

riksdagens åtgärd (allm. beredn. 49). Utskottet finner ej skäl föreligga

till ändrat ståndpunktstagande från riksdagen sida i denna fråga. Någon

anledning att utnyttja de i det föregående angivna medlen för ändamålet

synes i enlighet härmed inte föreligga. Ej heller finner utskottet anledning

att för nu ifrågavarande ersättningar till markägare in. in. räkna med vidare

medelsanvändning eller högre belopp än vad Ivungl. Maj :t föreslagit.

Någon åtgärd från riksdagens sida i anledning av det i motionerna I: 613

och II: 766 gjorda äskandet om dylik medelsanvändning eller ytterligare

medel för sådana ersättningar kan utskottet således ej förorda.»

dels ock att utskottets hemställan under c) och d) bort lyda sålunda:

»c) med avslag å Kungl. Maj :ts framställning och motionerna

I: 613 och II: 766 samt med bifall till motionerna

I: 617 och II: 762, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, medge att medel ur domänverkets markfond får användas

för ersättningar till markägare m. m. i anledning

av naturvårdslagen och att för budgetåret 1966/67 får

disponeras 3 000 000 kr. ur sagda fond för det i statsverkspropositionen

angivna ändamålet Naturvård: Ersättningar

till markägare m. m.»

.3. vid punkten 158:o) (Markförvärv för naturvårdsändamål) av herrar

Carl Eskilsson och Isacson samt fru Sundberg, vilka ansett att utskottets

utlåtande och hemställan på s. 134 bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening synes medel för det allmännas förvärv av sådan

mark varom här är fråga — vilken till övervägande del torde vara skogbevuxen

— med fördel kunna disponeras ur domänverkets markfond, som

under senare år tillförts och framgent kan väntas komma att tillföras ett

ökande kapital, främst genom tomtmarksförsäljningar. Ett sådant förfarande

synes stå i samklang med jordbruksutskottets år 1963 uttalade mening,

att domänverket i samband med sin allmänna inköpsverksamhet bör

eftersträva att så långt som möjligt också tillgodose det allmänna naturvårdsintresset

(JoU 1963: 11).

Utskottet finner sig i konsekvens härmed böra tillstyrka det i motionerna

I: 617 och II: 762 framförda yrkandet, att 2 500 000 kr. av behållningen

på domänverkets markfond anvisas för nu ifrågavarande ändamål.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må med avslag å Kung]. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionerna 1:617 och 11:762,

såvitt nu är i fråga, medge att medel ur domänverkets markfond

få användas för statens förvärv av ur naturvårdssynpunkt

värdefull mark och att för budgetåret 1966/67

2 500 000 kr. får disponeras ur sagda fond för det i statsverkspropositionen

angivna ändamålet Markförvärv för naturvårdsändamål,

m. in.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år WHO

157

Bilaga

Uppskjutna frågor

Punkt i statsverkspropositionen:

Bil. It

Jordbruksdepartementet
D

3

D 5

Anslagets rubrik

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket

MAACUS BOKTA, STHLM 1066 660033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:9 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1966167 inom jordbruksde s. 1 i texten