Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1966-04-14 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1966:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter

och av sockernäringen, m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

(p. D 3 och 5) föreslagit riksdagen, att i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1966/67 beräkna till prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område ett förslagsanslag av 160 milj. kr. och till särskilt stöd

åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag av 92 milj. kr.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 4 mars 1966 dagtecknad proposition,

nr 47, angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och

av sockernäringen, m. m., vilken hänvisats till jordbruksutskottet, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna de i propositionen angivna grunderna för reglering av priser

m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1966/67,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i förordningen den 3 juni

1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift m. m. i överensstämmelse med

vad som angetts i det föregående,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändring i förordningen den 7 juni

1956 (nr 401) angående reglering av införsel av vissa levande djur och

jordbruksprodukter m. m. i överensstämmelse med vad som angetts i det

föregående,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens

jordbruksnämnd, att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att genomföra

prisregleringen under regleringsåret 1966/67,

dels godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen av införselavgiftsmedel,

som inflyter under regleringsåret 1966/67, och av andra

i samband med jordbruksregleringen under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

dels godkänna de förslag som framlagts i det föregående rörande dispositionen

av införselavgiftsmedel, som inflyter eller influtit under regleringsåret

1965/66 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,

dels godkänna vad i det föregående föreslagits rörande dispositionen av

återstående behållning i clearingkassan för fettvaror,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966

dels godkänna de i propositionen angivna grunderna för reglering av

sockerbetsodlingen och sockertillverkningen under tiden den 1 maj 1966—

den 31 augusti 1967,

dels på riksstaten för budgetåret 1966/67 under nionde huvudtiteln anvisa
a)

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag

av 167 000 000 kr.,

b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag av

86 000 000 kr.,

dels medge att de under fonden för förslag till statsverket för budgetåret

1953/54 anvisade investeringsanslagen Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare

lagring av jordbruksprodukter och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö

under budgetåret 1966/67 används för de med anslagen avsedda ändamålen.

Eftersom ett på 1960 års jordbruksutrednings arbete grundat nytt system

för prissättning av jordbrukets produkter inte kan träda i kraft den 1 september

1966 har i propositionen framlagts förslag till fortsatt provisorisk

reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen.

Den provisoriska regleringen av priserna på vissa jordbruksprodukter

avses omfatta tiden den 1 september 1966—den 31 augusti 1967. Förslaget

grundar sig på en mellan statens jordbruksnämnd samt jordbrukets förhandlingsdelegation

och jordbruksnämndens konsumentdelegation träffad

överenskommelse. För prisregleringen förordas att nu gällande provisoriska

system med vissa jämkningar tillämpas även under nästa regleringsår.

I fråga om sockernäringen föreslås en provisorisk reglering för tiden den

1 maj 1966—den 31 augusti 1967 i enlighet med en överenskommelse som

träffats mellan statens jordbruksnämnd samt företrädare för Sveriges betodlares

centralförening och Svenska sockerfabriks aktiebolaget. Förslaget

innebär i förhållande till vad som nu gäller betydande omläggningar av

främst regleringsteknisk karaktär.

Vidare har statens jordbruksnämnd i skrivelse den 8 december 1965 förordat

vissa åtgärder i fråga om avgiftsrestitution vid utförsel till svensk frihamn.

Häröver har remissyttranden avgetts av generaltullstyrelsen och

kommerskollegium, som därvid överlämnat yttrande av Sveriges kemiska

industrikontor.

Beträffande innehållet i nämnda överenskommelser och i det av jordbruksnämnden

framlagda förslaget angående bestämmelserna om avgiftsrestitution

vid utförsel och däröver angivna remissutlåtanden får utskottet

hänvisa till propositionen.

Departementschefen har anfört följande.

»För tiden den 1 september 1965—den 31 augusti 1966 gäller enligt be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

3

slut av 1965 års riksdag (prop. 95, JoU 15, rskr 254) en provisorisk reglering

av priserna på vissa jordbruksprodukter. Även för sockernäringen fattade

1965 års riksdag (prop. 73, JoU 7, rskr 146) beslut om en provisorisk

reglering som avser tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. De båda provisoriska

regleringarna är i sina huvuddrag en förlängning av de regleringssystem

som för jordbruksprodukter i allmänhet tillämpades under tiden

den 1 september 1959—den 31 augusti 1965 och för sockernäringen

under tiden den 1 maj 1960—den 30 april 1965.

Eftersom en på 1960 års jordbruksutrednings arbete grundad ny prisreglering

inte kan träda i kraft den 1 september 1966, har statens jordbruksnämnd

haft i uppdrag att efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation

och nämndens konsumentdelegation inkomma med förslag till

fortsatt provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och

av sockernäringen.

Jordbruksnämndens nu framlagda förslag till provisorisk reglering av

priserna på vissa jordbruksprodukter under tiden den 1 september 1966—

den 31 augusti 1967, för vilket jag närmare redogjort i det föregående,

grundas i sina huvuddrag på en överenskommelse mellan nämnden, jordbrukets

förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Överenskommelsen

innebär att gällande provisoriska reglering med vissa jämkningar

förlängs ett år. Vid min prövning, som jag närmare redovisar i det

följande, har jag funnit att vad som förordas i överenskommelsen bör kunna

godtas. Jag anger i det följande även mitt ställningstagande till vissa

förslag, varom uppgörelse träffats i samband med de överläggningar som

förekommit mellan jordbruksnämnden och de båda delegationerna, samt

till nämndens förslag i övrigt.

I fråga om sockernär ingen förordar jordbruksnämnden en provisorisk

reglering för tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967 i enlighet med en

överenskommelse som träffats mellan nämnden och företrädare för Sveriges

betodlares centralförening u. p. a. samt Svenska sockerfabriks aktiebolaget.

Förslaget innebär betydande omläggningar av främst teknisk natur

av gällande reglering. Även detta förslag, som redovisats i det föregående,

har jag såsom framgår av det följande ansett mig böra godta.

Jag vill understryka att jag vid min prövning av jordbruksnämndens nu

framlagda förslag särskilt beaktat att de har karaktär av provisorier som

är avsedda att tillämpas endast fram till den 1 september 1967. Det är min

förhoppning att provisorierna nämnda dag skall kunna avlösas av ett nytt

system för prissättning på jordbrukets produkter, vilket grundas på statsmakternas

ställningstaganden till de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken

varom 1960 års jordbruksutredning inom kort kan väntas framlägga

förslag. Det ligger enligt min mening i sakens natur alt förutsättningarna

för och utformningen av dessa ställningstaganden inte bör påverkas av

de nu aktuella provisorierna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

Reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter. Jag behandlar först

de förslag, som framlagts rörande tillämpning under nästa regleringsår av

reglerna om ändring i gränsskgddct in. m. för jordbruksprodukterna. Enligt

det regleringssystem som nu gäller skall effekten av ändringar i prisnivån på

världsmarknaden och i kostnadsnivån för jordbruksföretagen påverka storleken

av gränsskyddet m. in. för jordbruksprodukterna genom tillämpning

av den s. k. treprocentregeln. 1 fråga om denna regel gäller bl. a. att efter en

första utlösning under innevarande regleringsår skall för att mäta ändringarna

i kostnadsnivån användas en ny kostnadsindex. Denna grundas på förhållandena

vid normjordbruk, dvs. vissa jordbruk med en genomsnittlig

storlek av 25 ha åker. Härjämte skall ändringar i denna kostnadsindex ingå

med vikten 60 % vid vissa beräkningar enligt treprocentregeln. Någon utlösning

av treprocentregeln har hittills inte skett under innevarande regleringsår.

Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall reglerna för treprocentregelns

tillämpning gälla även under nästa regleringsår. Redan den 1

mars 1966 skall dock -— även om någon regelutlösning inte skett dessförinnan

— övergång ske till den på kostnadsstrukturen vid normjordbruk grundade

kostnadsindexen och de regler för dess vikt vid beräkningarna som angetts

i överenskommelsen. Vidare framlägger jordbruksnämnden förslag till

vissa principer för korrigeringar i den andra i treprocentregeln ingående indexserien,

världsmarknadsprisindex. Förslaget grundas på en undersökning

som den till nämnden knutna indexkommittén gjort rörande vissa olägenheter

som uppkommer i samband med stora svängningar i världsmarknadspriserna

på olika produkter. Vad sålunda föreslagits rörande treprocentregeln

föranleder ingen erinran från min sida. I fråga om de principer, som

skall tillämpas vid av regleringstekniska skäl betingade korrigeringar av

världsmarknadsprisindex, bör Kungl. Maj :t äga besluta.

Under sexårsperioden intill den 1 september 1965 gällde en regel, den s. k.

inkomstregeln, som i princip innebar att prisnivån för jordbrukets produkter

årligen automatiskt justerades med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare.

För innevarande regleringsår har i stället fr. o. in. den 1

mars 1966 jordbruket genom höjda införselavgifter tillförts 60 milj. kr. för

år räknat samt ett engångsbelopp på 6 milj. kr. av odisponerade införselavgiftsmedel.

För nästa regleringsår skall jordbruket enligt den föreliggande

överenskommelsen fr. o. m. den 1 september 1966 och den 1 mars 1967 genom

höjda införselavgifter och höjd övre prisgräns på konsumtionsmjölk

tillföras belopp som beräknas på grundval av 40 % av uppgången av konsumentprisindex

under den närmast kända sexmånadersperioden, dvs. från

januari till juli 1966 resp. från juli 1966 till januari 1967. Korrigeringar på

grundval av en definitiv beräkning av utvecklingen av konsumentprisindex

från medelvärdet för februari och mars 1966 till medelvärdet för augusti

och september 1966 skall ske i samband med regelns tillämpning den 1 mars

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966

1967. Vid beräkningarna skall konsumentprisindex rensas från posterna for

alkoholhaltiga drycker och tobak samt från bostadsposten utom bränsle och

lyse. Enligt vad jag inhämtat förutsätts vidare att vid beräkningarna av de

belopp som skall tillföras jordbruket de på angivet sätt framkomna ändringarna

i konsumentprisindex skall appliceras på jordbrukets totala intäkter,

som därvid kalkyleras med utgångspunkt från den mittprisnivå som

råder vid regelutlösningen.

För min del är jag av principiella skäl tveksam om lämpligheten av att utvecklingen

till följd av jordbrulcsregleringen av prisnivån för jordbruksprodukter

och därmed även av jordbrukets bruttointäkter på nytt helt görs

beroende av automatiskt verkande regler. Med hänsyn till att, såsom jag

inledningsvis berörde, jordbruksprisregleringen för nästa regleringsår får

karaktären av ett endast för detta år avsett provisorium, som inte bör påverka

förutsättningarna för och utformningen av ställningstagandena avseende

tiden efter den 31 augusti 1967, vill jag dock ej motsätta mig att

överenskommelsen godtas på denna punkt.

F. n. gäller enligt beslut av riksdagen med anledning av förslag i prop.

1965: 95 att avvikelser från en procentuellt likformig fördelning av ändringar

i införselavgifterna vid regelutlösningar får ske endast efter Kungl. Maj :ts

medgivande. Betydelsen av att viss försiktighet iakttas vid sådana avvikelser

underströks av riksdagen (JoU 1965: 15, rskr 257). Med hänsyn härtill

och då enligt min mening tillräckliga skäl ej framkommit för att ändra angivna

ordning kan jag inte biträda vad jordbruksnämnden för sin del i detta

hänseende föreslagit för nästa regleringsår.

I överenskommelsen ingår att prisgränserna skall ändras i samband med

att införselavgifterna justeras den 1 september 1966 och den 1 mars 1967.

Till grund för ändringar av prisgränserna skall läggas, förutom vad som beror

av då gjorda justeringar av införselavgifterna, 60 % av ändringarna i

kostnadsindex sedan närmast föregående ändringstillfälle. Mot angivna förslag,

som i princip överensstämmer med vad som gäller fr. o. m. den 1 mars

1966, har jag inte något att erinra.

Den övre prisgränsen för konsumtionsmjölk skall enligt överenskommelsen,

såsom tidigare berörts, ändras vid förut nämnda justeringar av införselavgifterna

den 1 september 1966 och den 1 mars 1967. Denna prisgräns skall

ändras även med 60 % av ändringarna i kostnadsindex vid utlösningar av

treprocentregeln och vid justeringar av övriga prisgränser. Under innevarande

regleringsår får högst 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den

s. k. normalramen enligt särskilda regler tas i anspråk för att eliminera viss

eljest inträffande höjning av priset på konsumtionsmjölk i partiliandelsledet.

Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall i syfte att hålla nere

priset på konsumtionsmjölk under nästa regleringsår mejerinäringen kunna

tillföras 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför normalramen. Beloppet

skall i första hand användas för att även under nästa regleringsår ersätta

1| Bihang Ull riksdagens protokoll 19G6. 10 samt. Nr 10

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966

de höjningar av priset på konsumtionsmjölk som för regleringsåret 1965/66

eliminerats genom att införselavgiftsmedel inom normalramen tagits i anspråk

för ändamålet. Eventuellt återstående belopp får enligt överenskommelsen

användas för att eliminera de prishöjningar på konsumtionsmjölk

under regleringsåret 1966/67 som eljest skulle följa av utvecklingen av kostnadsindex.

De föreslagna reglerna för ändring av den övre prisgränsen på konsumtionsmjölk

bör godtas. Enligt vad jag inhämtat kommer av de införselavgiftsmedel,

som för innevarande regleringsår inom normalramen får tas i

anspråk för att hålla priset på konsumtionsmjölk nere, ca 12 milj. kr. att

användas för tiden den 1 mars—den 31 augusti 1966. Med hänsyn härtill

kommer sannolikt det för ändamålet för nästa regleringsår avsedda beloppet

att så gott som helt få tas i anspråk för att fortsätta att eliminera den

under regleringsåret 1965/66 uteblivna prishöjningen. Något nämnvärt utrymme

torde därför knappast finnas för att undvika eventuella prisstegringar

på konsumtionsmjölk under nästa regleringsår.

Jag har vid min prövning av förslaget i denna del funnit att vad ledamoten

av jordbruksnämndens konsumentdelegation fru Elsa Lindskog anfört i sitt

i det föregående redovisade särskilda yttrande i och för sig är beaktansvärt.

Eftersom det nu framlagda förslaget utgör en integrerande del av den träffade

överenskommelsen och fråga endast är om ett provisorium för nästa

regleringsår, finner jag dock att förslaget kan godtas.

För de införselavgiftsmedel som får tas i anspråk för regleringsändamål

på jordbrukets område har riksdagen för vart och ett av regleringsåren

1963/64, 1964/65 och 1965/66 fastställt en normalram av 160 milj. kr. I

den för innevarande regleringsår fastställda ramen ingår emellertid inte

medel för sockerprisregleringen. Enligt den nu träffade överenskommelsen

skall normalramen även för regleringsåret 1966/67 fastställas till 160 milj.

kr. exklusive de medel som inflyter vid import av socker och sockerprodukter.

Såsom framgår av det föregående skall i normalramen ej heller inräknas

det belopp av 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel som skall få disponeras

för att hålla nere priset på konsumtionsmjölk. Jag anser mig kunna biträda

vad sålunda föreslagits. Till vissa frågor rörande användningen av införselavgiftsmedlen

inom normalramen återkommer jag i det följande.

I fråga om restitution av införselavgift vid import av levande djur ingår

i den träffade överenskommelsen att sådan restitution inte skall medges

för levande djur, som faller under jordbruksregleringen, med undantag dock

för andra hästar än sådana som införs på s. k. slaktdjurslicens. Detta innebär,

såsom framgår av jordbruksnämndens skrivelse, viss ändring i förhållande

till de uttalanden i ämnet som senast gjorts i prop. 1959: 147 och

och lämnats utan erinran av riksdagen (JoU 1959:29, rskr 283). Jag har

inte något att invända mot vad jordbruksnämnden nu förordar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

Slaktdjursavgift för storboskap, som har en slaktvikt av minst 150 kg

eller, vid utförsel av levande djur, en vikt av minst 300 kg, tas nu ut med

60 kr. per djur utom i Norrland. Beloppet är det högsta som får utgå enligt

2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift in. m.

Enligt den nu föreliggande överenskommelsen skall angivna maximibelopp

höjas till 80 kr. För min del vill jag erinra om att ifrågavarande slaktdjursavgift,

som i första hand belastar producenterna genom att den dras från

avräkningspriserna, höjts relativt kraftigt under de senaste åren. Sålunda

var maximiavgiften för tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1963 30 kr. och

för tiden den 1 juli 1963—den 31 december 1964 40 kr. Å andra sidan framgår

av jordbruksnämndens skrivelse att enligt tillgängliga prognoser en

betydande export av nötkött kan väntas bli erforderlig under nästa regleringsår

och att de medel, som inflyter genom nuvarande avgift, då kan bli

otillräckliga för att täcka exportförlusterna. Jag har med hänsyn härtill

stannat för att föreslå Kungl. Maj :t att inhämta riksdagens bemyndigande

att vidta de ändringar i omförmälda förordning som erfordras för att kunna

genomföra den nu överenskomna höjningen. Jag vill dock anmäla att

jag — om riksdagen bifaller vad jag förordat — ej avser att föreslå Kungl.

Maj :t att bemyndiga jordbruksnämnden att höja nu ifrågavarande slaktdjursavgift

över 60 kr. per djur förrän nämnden, då produktions- och avsättningsförhållandena

m. m. för nötkött under nästa regleringsår bättre

kan överblickas, inkommer med närmare utredning om behovet av en sådan

höjning.

Jordbruksnämnden framlägger vidare förslag om att höja maximibeloppen

för utjämningsavgifterna på vissa mjölkprodukter. Förslaget, som inte

omfattas av den träffade överenskommelsen, innebär att den övre gränsen

för utjämningsavgifterna på ost med lägre fetthalt än 45 % och för mjölk

med fetthalt, som ej överstiger 1,5 %, skall höjas med 50 resp. 6 öre per kg.

Som motiv för förslaget anför nämnden endast att tillräckligt utrymme ej

finns inom ramen för nu gällande maximibelopp för att genomföra planerade

höjningar av de f. n. utgående avgifterna. Med hänsyn bl. a. till att det

nu är fråga om en provisorisk jordbruksprisreglering med endast ett års

giltighetstid har jag för min del inte kunnat finna att tillräckliga skäl framförts

för att motivera en höjning av den övre gränsen för angivna utjämningsavgifter.

Jag avstyrker således förslaget.

Förslaget att överföra kemiskt ren glukos till jordbruksregleringen ingår

ej heller i den träffade överenskommelsen. Glukosen har i samband med

övergången till ny tulltaxa den 1 januari 1959 avförts från jordbruksregleringen

och belagts med en värdetull. Detta har enligt nämnden lett till en

viss snedvridning av handeln med denna vara i förhållande till motsvarande

ej kemiskt rena vara, glykos, som ingår i jordbruksregleringen. Jag vill

erinra om att frågan tidigare prövats av riksdagen (prop. 1960: 153, JoU

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

31, rskr 311; prop. 1961: 152, BevU 58, rskr 345). Enligt min mening är

det — oaktat att vissa olägenheter synes vara förenade med nuvarande ordning

— inte motiverat att inför den förestående allmänna översynen av

j ordbruksregleringen på nytt föra in glukosen i denna reglering.

Jag övergår härefter till att behandla frågor som hänger samman med

åtaganden på jordbrukets område inom EFTA. Enligt ett mellan Sverige

och Danmark träffat avtal, som godkänts av 1963 års riksdag (prop. 1963:

178, UU 10, rskr 381), har man från svensk sida förklarat sig beredd att

inom ramen för sina möjligheter verka för att eventuellt importbehov i

fråga om vissa jordbruksvaror kommer att täckas i första hand genom import

från Danmark samt att verka för fortsatt och vidgad import av danska

sockerbetor till Sverige. Vidare innebär avtalet att årligen ett visst belopp,

lägst 20 milj. kr., skall överföras till Danmark. I anslutning härtill vill jag

anmäla att danska utrikesministeriet hemställt om vissa provisoriska åtgärder

i syfte att underlätta exporten av danskt nötkött till Sverige. I remissyttrande

har statens jordbruksnämnd bl. a. belyst verkningarna på den

svenska köttmarknaden av de föreslagna åtgärderna samt förklarat att det

beslut om ändrad omräkningsfaktor mellan införselavgifterna för styckat

och ostyckat nötkött, som nämnden fattat och som redovisats i det föregående,

måste anses vara till fördel för den danska exporten av nötkött till

Sverige. Jag anser mot denna bakgrund att något ställningstagande i ämnet

f. n. inte är påkallat. Jag vill vidare erinra om att enligt beslut av Kungl.

Maj :t den 25 februari 1966 till 1960 års jordbruksutredning överlämnats

en framställning från det danska utrikesministeriet om åtgärder för att på

längre sikt främja den danska exporten av jordbruksprodukter till Sverige.

Samtidigt har till jordbruksutredningen överlämnats en av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk ingiven skrift, vari de

båda organisationerna under åberopande av uttalande av Nordens bondeorganisationers

centralråd hemställt att olika möjligheter prövas i syfte att tillförsäkra

de nordiska länderna det importutrymme av livsmedel som föreligger

i varje enskilt nordiskt land.

För regleringsåret 1966/67 bör tillämpas samma bestämmelser som nu i

fråga om täckande av kostnader för åtaganden på jordbrukets område inom

EFTA. Således bör utgifterna för i det föregående nämnd överföring av medel

till Danmark i första hand bestridas av medel som influtit såsom regleringsavgift

på fettvaror m. m. Om dessa medel visar sig inte förslå, bör

Kungl. Maj :t äga ta i anspråk kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel

eller medel ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

På samma sätt bör enligt Kungl. Maj :ts bestämmande täckas statsverkets

kostnader för den sockerbetsimport från Danmark som jag berör vid behandlingen

av regleringen av sockernäringen.

Under regleringsåret 1966/67 bör vidare alltjämt prisutjämning ske på vissa

råvaror för livsmedelsindustrin till följd av åtgärder inom EFTA. Givet
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

9

vis får vid övervägandena rörande ett nytt system för reglering av priserna

på jordbruksprodukter uppmärksamhet ägnas åt de problem som kan föreligga

rörande råvaruprisutjämningen.

I detta sammanhang vill jag anmäla att, såsom närmare framgår av den

särskilda framställning av jordbruksnämnden som redovisats i det föregående,

gällande bestämmelser om återbäring av införsel- och kompensationsavgifter

kan utnyttjas på olämpligt sätt. Produkter av importerade och

avgiftsbelagda råvaror har sålunda i flera fall utförts till frihamn och sedan

återinförts utan annat syfte med utförseln än att skapa grund för avgiftsrestitution.

Jag anser i likhet med jordbruksnämnden att det är angeläget

att åtgärder vidtas för att hindra detta förfarande. Ett lämpligt sätt synes

vara alt ge jordbruksnämnden möjlighet att, om restitution skett vid utförsel

av sådan produkt och varan sedan återinförs, kräva tillbaka det restituerade

beloppet helt eller delvis. Jag föreslår därför att Kungl. Maj :t inhämtar

riksdagens bemyndigande att vidta erforderlig ändring i förordningen den 7

juni 1956 (nr 401) angående reglering av införsel av vissa levande djur och

jordbruksprodukter in. m.

För tiden intill den 1 september 1966 har tidigare gjorts utfästelser om

prövning av eventuell gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av

EFTA. Denna utfästelse anser jag böra gälla även under nästa regleringsår.

I fråga om här avsedd gottgörelse för tiden intill den 1 september 1965 har

jordbruksnämnden framlagt förslag som grundar sig på en uppgörelse mellan

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Av vad jordbruksnämnden

anfört framgår att nämnden för denna tid ej funnit skäl föreligga

för gottgörelse för annat än viss prisutjämning, som betingats av Sveriges

medlemskap i EFTA och som bekostats av införselavgiftsmedel inom normalramen.

Jag biträder denna uppfattning och finner ej anledning till erinran

mot de ersättningsbelopp som nämnden föreslagit. Således förordar jag

att 430 030: 80 kr. tillförs de för prisreglering på ägg avsedda medlen. Beloppet

motsvarar vad som av sådana medel intill den 1 september 1965 tagits

i anspråk för prisutjämning på äggalbumin. Likaså bör ersättning utgå

med sammanlagt 10 737 326 kr. för utgifter intill den 1 september 1965 för

prisutjämning på vissa stärkelseprodukter. Av detta belopp har 9,5 milj. kr.

genom beslut av Kungl. Maj :t, senast den 25 februari 1966, förskotterats av

medel som före den 1 september 1965 influtit såsom införselavgifter på matpotatis

och som redovisats inom normalramen. Det förskotterade beloppet

bör således återföras till dessa medel. Återstående belopp, eller 1 237 326 kr.,

bör tillföras de för prisreglering på stärkelseområdet avsedda medlen. Den

nu föreslagna, slutliga regleringen av jordbrukets förluster intill den 1 september

1965 till följd av EFTA bör, såsom jordbruksnämnden förordat, bekostas

med den 1 september 1965 kvarstående, odisponerade införselavgiftsmedel.

Frågan om ersättning till jordbruket för eventuella förluster till följd av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

EFTA under innevarande regleringsår bör slutligt regleras så snart som möjligt

efter den 1 september 1966. Vad jordbruksnämnden anfört rörande finansieringen

av eventuell sådan ersättning påkallar enligt min mening inte

nu något ställningstagande.

I fråga om gottgörelse till jordbruket för regleringsåren 1963/64 och 1964/

65 till följd av åtgärder inom EEC äger enligt beslut av 1965 års riksdag

Ivungl. Maj :t bestämma. Tidigare denna dag har Kungl. Maj :t i överensstämmelse

med jordbruksnämndens förslag beslutat att sådan gottgörelse skall

utgå med 12 milj. kr. av de införselavgiftsmedel som den 1 september 1965

kvarstod odisponerade.

I detta sammanhang bör riksdagen underrättas om att Kungl. Maj :t — i

anledning av en av Förenta Nationernas säkerhetsråd antagen resolution -—

genom beslut den 22 november 1965 meddelat föreskrifter av innebörd att

varor, som faller under jordbruksregleringen, inte utan särskilt tillstånd av

statens jordbruksnämnd får införas i Sverige eller utföras från Sverige då

ursprungs- resp. förbrukningslandet är Rhodesia. Det kan ej uteslutas att det

även framdeles uppkommer situationer då det av liknande skäl eller av beredskapsskäl

befinns motiverat att Kungl. Maj :t meddelar förbud mot import

eller export av jordbruksprodukter. Ett sådant beslut bör inte anses

möta hinder i de för jordbruksprisregleringen gällande allmänna bestämmelserna.

Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1964/65

framgår av redogörelsen i det föregående. Liksom under tidigare år har vissa

införselavgifter för brödsäd och fodermedel, som bl. a. influtit genom import

som avsett att ersätta exporterad eller för foderändamål använd svensk

brödsäd, disponerats för regleringsändamål. Detta synes böra godtas.

Av införselavgifter på potatis, som influtit före den 1 september 1965 och

som redovisats inom normalramen, kommer vid bifall till vad jag förordat i

det föregående om återföring av för prisutjämning på stärkelse förskotterade

medel att finnas en behållning på i runt tal 12,4 milj. kr. Vid överläggningarna

i samband med förut berörda överenskommelse har mellan jordbruksnämnden

samt jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation

träffats uppgörelse rörande användningen av dessa införselavgiftsmedel.

Uppgörelsen innebär att 8 milj. kr. skall överföras till fonden

för främjande av forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets

område (exportmedelsfonden) för att användas främst för att finansiera

forskning och försök i fråga om potatis och potatisprodukter. Av beloppet avses

2 milj. kr. för årliga bidrag till Sveriges utsädesförenings löpande kostnader

för att förädla potatisutsäde. Resten av nämnda 12,4 milj. kr., nämligen

4,4 milj. kr., skall användas för regleringsändamål på jordbrukets område.

För min del vill jag erinra om att 1965 års riksdag ej biträdde ett då

föreliggande förslag att ta i anspråk införselavgifter inom normalramen för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

11

forsknings- och för söksändamål. Härtill kominer att jag anser ytterligare

överväganden erforderliga i fråga om behovet att, såsom hittills avsetts, använda

medlen för ändamål som är att hänföra till prisreglering på potatis.

Dessa överväganden bör lämpligen ske i anslutning till ställningstagandena

beträffande det nya system för prissättning av jordbruksprodukter som bör

efterträda nuvarande provisorier. Mot denna bakgrund förordar jag att beslut

inte nu fattas rörande användningen av dessa införselavgiftsmedel.

Av nämndens redogörelse framgår att de den 1 september 1965 kvarstå

ende odisponerade införselavgiftsmedlen, vilka utgör statsmedel, uppgick

till något mer än 56,4 milj. kr. Härav har i enlighet med beslut av 1965 års

riksdag 6 milj. kr. den 1 mars 1966 tillförts jordbruket. Vid bifall till vad jag

förordat rörande ersättning till jordbruket till följd av EFTA-förluster samt

genom Kungl. Maj :ts förut nämnda beslut om ersättning till jordbruket i anledning

av åtgärder inom EEC kommer i runt tal ytterligare 23,2 milj. kr. av

nämnda medel att disponeras. Jag avser vidare att senare föreslå Kungl.

Maj :t att omkring 7 milj. kr. tas i anspråk för att täcka del av under innevarande

budgetår gjorda utbetalningar till Danmark. Härefter återstående belopp,

i runt tal 20 milj. kr., bör tills vidare kvarstå hos jordbruksnämnden

för att efter beslut av Kungl. Maj :t kunna användas för ändamål som jag angett

tidigare i detta anförande.

I redogörelsen i det föregående har redovisats jordbruksnämndens preliminära

beräkningar rörande under regleringsåret 1965/66 inflytande införselavgiftsmedel.

Jag har ingen erinran mot dessa beräkningar.

I fråga om införselavgiftsmedel för regleringsåret 1966/67 visar jordbruksnämndens

beräkningar en total inkomst av ca 240 milj. kr. Jag vill i

likhet med jordbruksnämnden framhålla att beräkningen givetvis är osäker.

Av de införselavgifter, som inflyter under nästa regleringsår, bör i likhet

med vad som nu gäller vissa belopp få disponeras för ändamål som inte

tillgodoses inom normalramen. Således bör av intörselavgiftsmedel för

matpotatis och potatisprodukter samma belopp som innevarande regleringsår,

eller högst 1 milj. kr., i mån av tillgång på medel ställas till Sveriges

potatisodlares riksförbunds förfogande för att effektivisera matpotatisodlingen

m. in. Av samma införselavgiftsmedel bör utgå ett i jämförelse

med innevarande regleringsår oförändrat bidrag, eller 150 000 kr., till

Svensk matpotatiskontrolls (SMAK) upplysningsverksamhet. Vidare bör,

i likhet med innevarande regleringsår, Sveriges utsädesförening enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande av nyss nämnda införselavgiftsmedel erhålla

bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten. Jag

kan däremot inte biträda jordbruksnämndens hemställan om bemyndigande

för nämnden att ställa högst 200 000 kr. till statistiska centralbyråns förfogande

för att täcka utgifter i samband med en översyn av potatisstatistiken.

Av införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur bör under budgetåret

1966/67 liksom nu högst 30 000 kr. utgå för att täcka veterinärstyrel
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

sens kostnader för importkontroll av animala livsmedel och av införselavgifterna

för mjölk och mejeriprodukter högst 120 000 kr. för de statliga

kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Dessutom bör av de införselavgiftsmedel,

som inflyter utöver normalramen, alltjämt bestridas utgifter för

prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel. Härjämte har jag

i det föregående tillstyrkt att 25 milj. kr. får användas för att hålla nere

priset på konsumtionsmjölk.

De införselavgiftsmedel, som nästa regleringsår inflyter inom den av mig

i det föregående förordade normalramen av 160 milj. kr., bör liksom hittills

i mån av behov överföras till de olika regleringsföreningarna in. m. på

jordbrukets område.

Vad gäller användningen av dessa medel tillstyrker jag till en början det

förslag som jordbruksnämnden på initiativ av nämndens konsumentdelegation

framlagt rörande begränsning av de införselavgiftsmedel och jämväl

vissa tillverkningsavgifter som ställs till förfogande för prisutjämning vid

export av ägg och äggprodukter. För detta ändamål bör således få användas

endast införsel- och tillverkningsavgifter för sådant foder som går åt

inom den egentliga äggproduktionen. Årets riksdag (prop. 1966: 11, JoU 3,

rskr 69) har beslutat att stöd ej längre skall utgå till odlingen av spånadslin.

Stödet har utgått ur det belopp av högst 3 milj. kr. som inom normalramen

av införselavgifter på fettvaror får användas till stöd åt odlingen av oljelin.

För 1964 års skörd av spånadslin utgick ett stöd av ca 1,9 milj. kr. Med

anledning av att denna utgift bortfaller bör för nästa regleringsår av de

inom normalramen inflytande införselavgifterna på fettvaror ett belopp, som

motsvarar kostnaden för stödet åt 1965 års skörd av spånadslin, inte få

tas i anspråk. Frågan om användningen av detta belopp bör prövas av riksdagen

i ett senare sammanhang. Kungl. Maj :t bör äga bestämma det högsta

belopp av angivna införselavgiftsmedel som under nästa regleringsår får användas

för stöd åt oljelinodlingen.

I övrigt bör införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter tillföras

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening. Införselavgifterna för

ärter, bönor, hampfrö och fodermedel samt malt bör användas för prisregleringarna

för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom Sveriges

export- och importförening för ägg u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk

förening, resp. Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. Medlen bör, med

beaktande av vad jag anfört i det föregående och i övrigt i enlighet med

vad som gäller under innevarande regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas

mellan de olika ändamålen efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.

Härutöver bör ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom

under innevarande regleringsår, kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd,

om Kungl. Maj :t så finner lämpligt, samt för bidrag vid export av

kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis och matpotatisprodukter bör införselavgiftsmedlen

i mån av behov — sedan i det föregående särskilt nämnda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

13

bidrag till Sveriges potatisodlares riksförbund, SMAK och Sveriges utsädesförening

utgått — tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för prisregleringen

för potatis samt enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis

användas för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet som är erforderlig

till följd av Sveriges medlemskap i EFTA. Stärkelseföreningen bör

vidare erhålla de införselavgiftsmedel, som inflyter för stärkelse och stärkelseprodukter

för att användas för prisreglering på fabrikspotatis. Införselavgiftsmedlen

för fettvaror och fettråvaror bör med de begränsningar som följer

av vad jag förordat i det föregående dels användas för regleringsbidrag,

dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för att täcka förluster

i samband med inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Införselavgiftsmedlen

för mjölk och mejeriprodukter m. m. bör tillföras Svenska mejeriernas

riksförenings regleringskassa. Införselavgiftsmedlen för slaktvaror och slaktdjur

(annat än fjäderfä) bör för prisregleringen på kött och fläsk in. m.

tillföras föreningen Svensk kötthandel. Införselavgiftsmedlen för ägg, äggprodukter

och fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges

export- och importförening för ägg för att användas för prisreglering m. m.

av dessa varor. Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär

fördelningsplan för användningen av införselavgiftsmedlen. Om

jämkningar i fördelningen i förhållande till vad jag här angett visar sig

nödvändiga, bör Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

äga besluta härom.

I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna regleringsavgifter

och av motsvarande kompensationsavgifter bör i enlighet med vad

jordbruksnämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som f. n. Detta innebär

bl. a. att av dylika medel bör kunna utgå bidrag enligt Kungl. Maj :ts

bestämmande till kostnader för mjölkavkastningskontroll.

Jordbruksnämnden har efter redogörelse för inkomsterna av regleringsavgifter

på fettvaror föreslagit att ett belopp av ca 14 milj. kr., som utgör

medel som från den år 1956 avvecklade clearingkassan på fettvaror varit

utlånade till sockerregleringsfonden, tillförs den på driftbudgetens inkomstsida

upptagna inkomstiteln regleringsavgift och accis på fettvaror m. m. Jag

tillstyrker detta förslag.

Bestämmelser för prisregleringen på jordbrukets område, som gäller för

innevarande regleringsår enligt beslut av riksdagen och som inte särskilt berörts

i det föregående, bör äga giltighet även under regleringsåret 1966/67.

Reglering av sockernäringen. Såsom jag inledningsvis berört innebär det

av jordbruksnämnden framlagda förslaget till reglering av sockernäringen

för tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967 betydande omläggningar av

främst teknisk natur av gällande reglering. Det nya regleringssystemets inne
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

håll framgår av redogörelsen i det föregående. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten

på innebörden av följande bestämmelser i förslaget.

Mot bakgrunden av det svårbedömbara internationella prisläget på socker

har jordbruksnämnden ansett att det är angeläget med ett regleringssystem

som i görligaste mån dämpar effekterna på hemmamarknadspriset av en

stegring i världsmarknadspriset och som samtidigt i väsentlig utsträckning

eliminerar Svenska sockerfabriks aktiebolagets, i det följande benämnt sockerbolaget,

och betodlarnas vinstchanser resp. förlustrisker till följd av

ändringar i världsmarknadspriset. Till grund för de regler, som bestämmer

storleken av införselavgiften på socker vid den nya regleringens början den

1 maj 1966, ligger därför dels beräkningar rörande sockerbolagets tillverkningskostnader

och medelsbehovet i sockerregleringsfonden vid olika omfattning

av den svenska betodlingen, dels vid denna tid gällande världsmarknadspris

på färdigt socker enligt Parisbörsens s. k. spotnotering. Vidare

skall införselavgiften fortlöpande anpassas efter ändringarna i detta världsmarknadspris.

Av praktiska skäl begränsas dock rörligheten genom en regel,

som innebär att införselavgiften justeras först sedan noteringsändringen

nått viss storlek och/eller haft viss varaktighet. Införselavgiftsmedlen skall

liksom hittills tillföras den av jordbruksnämnden förvaltade sockerregleringsfonden.

Mittpriset på socker den 1 maj 1966 skall vara 109,24 öre per kg, vilket är

1,43 öre per kg lägre än vid nu gällande regleringssystems början den 1 maj

1965. Spännvidden mellan mittpriset samt de övre och nedre prisgränserna

föreslås bli oförändrat + 15 %.

Grundpriset för sockerbetor med 16 % sockerhalt föreslås vara 11 kr. per

dt, vilket är 0: 30 kr. mer än vad som förutsatts gälla för 1965 års skörd. Av

grundpriset skall 0: 20 kr. per dt utgå ur sockerregleringsfondens behållning

vid den nya regleringsperiodens början. Återstoden av betgrundpriset skall

erläggas av sockerbolaget och sockerregleringsfonden med en fördelning som

varierar med storleken av införselavgiften och med betarealens omfattning.

Vid de överläggningar som förekommit mellan jordbruksnämnden samt

betodlarna och sockerbolaget har parterna utgått från en betodlingsareal av

40 000 ha. Vid tillämpningen av i det föregående angivna regler skall dock

utgångspunkten vara den betodlingsareal som kommer att kontrakteras våren

1966.

Den huvudsakliga innebörden av det föreslagna regleringssystemet är att

mellan prisgränserna ändringar i världsmarknadspriset endast till ungefär

en tredjedel kommer att återspeglas i det inhemska priset på färdigt socker.

För betodlarna medför systemet ett praktiskt taget fast betpris så länge det

inhemska priset på socker ligger mellan prisgränserna. Sockerbolaget får vid

ett stigande världsmarknadspris betala en större och vid fallande pris en

mindre andel av detta betpris. Systemet innebär vidare att en ökning eller

minskning av betodlingsarealen i förhållande till förutsatta 40 000 ha medför

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 196G

15

en höjning resp. minskning av införselavgiften och en lika stor ändring av

det inhemska priset på socker. Däremot påverkas i princip inte grundpriset

på sockerbetor. Av det anförda framgår vidare att det föreslagna systemet

inte gör det möjligt att nu ange den faktiska storleken av vare sig införselavgiften

eller det inhemska fabrikspriset den 1 maj 1966.

I övrigt bör nämnas att förslaget innebär att liksom hittills de regler som

gäller för ändring av gränsskyddet på övriga jordbruksprodukter även skall

tillämpas i fråga om socker. Den särskilda regeln om viss ersättning åt sockerbolaget

vid kostnadsstegringar, vilken senast utlösts den 28 januari 1966,

behålls men vid beräkningarna rörande regelns eventuella utlösning skall utgångspunkten

vara den 1 maj 1966.

Vid beräkningarna rörande bl. a. införselavgiftens storlek bär hänsyn tagits

till en planerad import av sockerbetor från Danmark i en omfattning

som motsvarar en odlingsareal av 1 500 ha.

Såsom jag anförde vid min föredragning av det i fjol framlagda förslaget

till nu gällande provisoriska reglering av sockernäringen har gränsskyddet

för socker kraftigt höjts. Jag angav då att den införselavgift, som avsågs

gälla fr. o. m. den 1 maj 1965, uppgick till 157 % av det förutsatta sockerpriset

på världsmarknaden. Motsvarande kalkyl med utgångspunkt från de

två räkneexempel i fråga om införselavgift och världsmarknadspris, som

jordbruksnämnden redovisar i sin nu föreliggande framställning, ger till resultat

154 resp. 212 %. Kostnaderna för den svenska sockerbetsodlingen är

således alltjämt mycket höga i förhållande till det rådande världsmarknadspriset

på socker. Mot bakgrunden av det anförda avser jag att vid mina ställningstaganden

till de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken, varom

1960 års jordbruksutredning inom kort torde framlägga förslag, ägna särskild

uppmärksamhet åt frågan om omfattningen av den svenska odlingen

av sockerbetor.

Det nu föreliggande förslaget avser endast tiden fram till den 31 augusti

1967. De föreslagna omläggningarna synes innebära vissa regleringstekniska

förbättringar i förhållande till vad som nu gäller. Å andra sidan utgör den

omständigheten att hinder inte föreligger att öka den nuvarande arealen för

sockerbetsodlingen en avgjord nackdel ur konsumentsynpunkt. Jag anser

mig emellertid höra utgå från att såväl betodlarna som sockerbolaget kommer

att eftersträva att den areal, som odlas under år 1966, kommer att ligga

nära de 40 000 ha som varit en utgångspunkt vid överläggningarna om den

träffade överenskommelsen. Till följd härav bör jordbruksnämndens förslag

kunna godtas som grund för utformningen av regleringssystemet för socker

under tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967.

Såsom nämnden berört i sin framställning bör Kungl. Maj:t äga vidta de

åtgärder och de justeringar i systemet, som kan erfordras om Parisbörsens

notering inte visar sig fylla funktionen som utgångspunkt för gränsskyddet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1966

Anslagsfrågor. I prop. 1966:1 har, såsom tidigare nämnts, Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 160 milj. kr. Under anslaget

bör för nästa budgetår beräknas medel för allmänt mjölkpristillägg,

prisutjämning på vissa prisreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt

diverse kostnader i samband med jordbruksprisregleringen.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under budgetåret 1966/67 har

av jordbruksnämnden beräknats minska med 1 milj. kr. till 97 milj. kr. Mot

denna beräkning har jag ingen erinran.

Kostnaderna för prisutjämning för råvaror till livsmedelsindustrin uppskattar

jordbruksnämnden för nästa budgetår till 69 milj. kr., vilket innebär

en ökning med 9 milj. kr. i förhållande till anslagsberäkningen för innevarande

budgetår, ökningen beror bl. a. på ökad kvantitet av de varor, som

omfattas av prisutjämningen, och höjda införselavgifter för vissa råvaror.

För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen

bör i enlighet med jordbruksnämndens beräkning för budgetåret 1966/67 få

disponeras högst 1,3 milj. kr. Härav bör beräknas ett till 600 000 kr. höjt belopp

för fortsatt stöd åt ullproduktionen. Vidare bör högst 200 000 kr. få användas

för ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för arbetet med

vissa uppgifter, som hänger samman med regleringen av mjölk och mejeriprodukter,

samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter. Till sådana oförutsedda

utgifter bör liksom hittills få hänföras bl. a. kostnader för skördeuppskattning

och administration av det permanenta skördeskadeskyddet.

Enligt förut nämnt beslut av årets riksdag om avveckling av stödet till

odlingen av spånadslin och hampa bortfaller för nästa budgetår det belopp

av 700 000 kr. som för innevarande budgetår beräknats till stöd åt hampodlingen

samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånadsväxter. Förevarande

anslag bör däremot, liksom enligt nämnda riksdagsbeslut är fallet beträffande

innevarande budgetårs anslag, få belastas med på budgetåret 1966/

67 belöpande kostnader för avgångsersättningar till anställda vid linberedningsverket

i Laholm och hampberedningsverket i Visby. Liksom innevarande

budgetår bör vidare Kungl. Maj :t i mån av behov äga ta i anspråk medel

ur anslaget för sådana tillfälliga lån till Hallands läns linodlareförening och

Gotlands hampodlareförening som angetts i prop. 1966: 11. Vad jag nu förordat

påkallar inte någon uppräkning av anslaget.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till avrundat

167 milj. kr. Anslaget bör föras upp med detta belopp.

Förslagsanslaget Särskilt stöd till det mindre jordbruket har i prop. 1966:1

förts upp med ett beräknat belopp av 92 milj. kr. Lantbruksstyrelsen och

jordbruksnämnden beräknar ett medelsbehov för budgetåret 1966/67 av

88,5 milj. kr. För min del beräknar jag medelsbehovet under nästa budgetår

för arealtillägg, leveranstillägg för mjölk och extra mjölkpristillägg i norra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtunde nr JO år 1966

17

Sverige till 19, 26 resp. 41 milj. kr. Anslaget bör alltså föras upp med 86

milj. kr. vilket innebär en minskning med 6 milj. kr. i förhållande till innevarande

budgetår.

För utjämningslagring av smör och köttvaror samt för beredskapslagring

av vissa varor i jordbruksnämndens regi förfogar nämnden över tillhopa

206 175 000 kr. Medlen har anvisats som investeringsanslag under fonden

för förlag till statsverket. Under anslagsrubrikerna Lagring av jordbruksprodukter

och Ytterligare lagring av jordbruksprodukter har investeringsanslag

för angivna ändamål anvisats senast för budgetåret 1953/54. Under samma

fond har under rubriken Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret

1953/54 anvisats ett investeringsanslag av 50 milj. kr. Jordbruksnämnden

föreslår, förutom att redan anvisade medel får disponeras även nästa budgetår,

att för utjämningslagring av smör och köttprodukter samt för ökad

beredskapslagring anvisas ytterligare 20 resp. 11,2 milj. kr.

Jag kan ej biträda förslaget att ställa ytterligare medel till förfogande för

utjämningslagring. Vad gäller beredskapslagringen vill jag erinra om att jag

vid anmälan i prop. 1966: 1 (bil. 11 s. 81) av anslaget Kostnader för beredskapslagring

av livsmedel och fodermedel m. m. anförde, att jag inte var beredd

att ta ställning till jordbruksnämndens förslag att öka lagringen. Med

hänsyn härtill erfordras inte något kapitaltillskott för ändamålet under nästa

budgetår. Däremot tillstyrker jag nämndens förslag att även för nästa

budgetår få disponera redan anvisade medel.»

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta och till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 660 av herr Eskilsson m. fl. och II: 812 av herr Jönsson i Ingemarsgården

m. fl., i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte

besluta att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga ändring i förordningen den

7 juli 1956 (nr 401) angående reglering av införsel av vissa levande djur

och jordbruksprodukter m. m. i överensstämmelse med vad som angetts i

Kungl. Maj :ts proposition nr 47, varvid dock skall gälla att restitution av

införselavgift för levande häst icke skall medges;

2) I: 661 av herr Eskilsson m. fl., likalydande med II: 811 av herr Hansson

i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen

nr 47 måtte medge

dels att jordbruket efter överenskommelse med jordbruksnämnden utan

den inskränkning, som förordats av departementschefen i anslutning till

bortfallet av stödet till spånadslinodlingen, må äga förfoga över de införselavgiftsmedel,

som nästa regleringsår inflyter inom normalramen av 160

miljoner kronor, i överensstämmelse med den uppgörelse, som träffats mellan

jordbruksnämnden samt jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens

konsumentdelegation; samt

dels att behållningen på i runt tal 12,4 miljoner kronor av införselav
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

giftsmedel på potatis, som influtit före den 1 september 1965 och som redovisats

inom normalramen, må användas i enlighet med vad som överenskommits

mellan statens jordbruksnämnd samt jordbrukets förhandlingsdelegation

och jordbruksnämndens konsumentdelegation, innebärande att

8 miljoner kronor skall överföras till Fonden för främjande av forskningsoch

försöksverksamhet på jordbrukets område för att av fondens styrelse

användas företrädesvis för att stödja forskning och försök i fråga om potatis

och produkter av potatis och att av sistnämnda belopp 2 miljoner kronor

skall reserveras för att av fondens styrelse i huvudsaklig överensstämmelse

med en framställning, som gjorts av Sveriges utsädesförening i Svalöv,

användas för att utbetala årliga bidrag till utsädesföreningens löpande

kostnader för förädling av potatisutsäde samt att återstående 4,4 miljoner

kronor skall reserveras hos jordbruksnämnden för att vid uppkommande

behov av nämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegatiön

användas till regleringsändamål på jordbrukets område.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda motioner får utskottet

hänvisa till motionerna I: 660 och II: 811.

Utskottet

I föreliggande proposition framläggs förslag till fortsatt provisorisk reglering

av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen.

Den provisoriska regleringen av priserna på vissa jordbruksprodukter avses

omfatta tiden den 1 september 1966—den 31 augusti 1967. Förslaget

grundar sig på en mellan statens jordbruksnämnd samt jordbrukets förhandlingsdelegation

och jordbruksnämndens konsumentdelegation träffad

överenskommelse. För prisregleringen förordas att nu gällande provisoriska

system med vissa jämkningar tillämpas även under nästa regleringsår. I

fråga om sockernäringen föreslås en provisorisk reglering för tiden den

1 maj 1966—den 31 augusti 1967 i enlighet med en överenskommelse som

träffats mellan statens jordbruksnämnd samt företrädare för Sveriges betodlares

centralförening och Svenska sockerfabriks aktiebolaget. Förslaget

innebär i förhållande till vad som nu gäller omläggningar av främst regleringsteknislc

karaktär. Vidare framläggs förslag angående anslag för nästa

budgetår till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till särskilt

stöd åt det mindre jordbruket.

Vad gäller regleringen av sockernäringen kan utskottet helt ansluta sig

till vad i propositionen föreslagits. Övriga i propositionen framlagda förslag

har utskottet likaså i allt väsentligt funnit sig kunna biträda. Utskottet upptar

i det följande till närmare behandling endast sådana spörsmål som ansetts

böra föranleda särskilt uttalande.

I fråga om restitution av införselavgift vid import av levande djur före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966 19

slår Kung]. Maj :t i enlighet med den träffade överenskommelsen att sådan

restitution inte skall medges för levande djur, som faller under jordbruksregleringen,

med undantag dock för andra hästar än sådana som införs på

s. k. slaktdjurslicens. Förslaget innebär viss ändring i förhållande till de

uttalanden i ämnet som senast gjordes av 1959 års riksdag, enligt vilka

införselavgift i fråga om livdjur borde kunna restitueras efter ansökning

hos statens jordbruksnämnd. Som anförts i propositionen är förslaget betingat

av svårigheten att dra en gräns mellan livdjur och slaktdjur. Såvitt

framgår av ett av regeringsrätten den 14 januari 1964 meddelat utslag torde

hittills gällande direktiv för restitution av införselavgift för livdjur böra

tolkas så att avgiftsfriheten skall gälla alla djur som inte kan bedömas som

slaktdjur. Vid tidigare tillämpning var i princip endast avelsdjur undantagna

från avgift. Enligt en mellan jordbruksnämnden och veterinärstyrelsen

träffad överenskommelse kommer det i fortsättningen att klart framgå av

de importlicenser för hästar som styrelsen utfärdar, om importerad häst är

livdjur eller slaktdjur. För övriga levande djur, beträffande vilka licenstvång

i allmänhet inte föreligger, är det ofta i praktiken omöjligt att avgöra

om djuret importeras för slakt eller som livdjur. Särskilt gäller detta i

fråga om den omfattande import av nötkreatur, framför allt av kvigor, som

har skett under den senaste tiden.

I motionerna I: 660 och II: 812 har uttryckts farhågor för att en fri import

av andra hästar än slakthästar bl. a. kommer att innebära betydande

svårigheter för de inhemska uppfödarna att upprätthålla en ur alla synpunkter

önskvärd rekrytering av goda avels- och bruksdjur ävensom risker

för import av underhaltigt stomaterial. Mot bakgrund härav måste det enligt

motionärerna framstå som berättigat att den inhemska hästaveln får det

prisskydd som enligt propositionen avses i fråga om såväl slakthästar som

alla andra levande djur inom jordbruksregleringens ram.

Utskottet vill i anledning av vad nu anförts till en början erinra om att

utskottet i annat sammanhang denna session i avseende på kvaliteten på

importerade hästar tagit ställning till frågan om fri import av hästar. (JoU

1966: 1, punkt 21 :o).) Vad gäller Kungl. Maj :ts nu framlagda förslag innebär

detta som framgår av det föregående en viss ändring i förhållande till

vad hittills gällt bl. a. i fråga om införselavgifter för hästar. Utskottet kan

för sin del biträda Kungl. Maj :ts förslag men vill samtidigt framhålla angelägenheten

av att de praktiska konsekvenserna av den ifrågasatta ändringen

noga följes av såväl Kungl. Maj :t som berörda myndigheter. Sitt ställningstagande

har utskottet sålunda grundat på förutsättningen att jordbruksnämnden

med uppmärksamhet följer utvecklingen på området och

för Kungl. Maj:t framlägger de förslag som kan befinnas motiverade i syfte

att undanröja eventuellt uppkommande olägenheter av den förordade omläggningen.

Utskottet utgår givetvis från alt frågan om ett tillfredsställande

gränsskydd vid import av levande hästar, som ej är avsedda för slakt, när
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

mare undersöks vid de kommande övervägandena rörande ett nytt system

för reglering av priserna på jordbruksprodukter.

Som framgår av propositionen har vid överläggningarna i samband med

överenskommelsen om reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter

för nästa regleringsår bl. a. träffats uppgörelse mellan jordbruksnämnden

och de båda delegationerna rörande användningen av en inom normalramen

uppkommen behållning av ca 12,4 milj. kr. från vissa tidigare influtna införselavgifter

för potatis. Uppgörelsen innebär att 8 milj. kr. skall överföras

till fonden för främjande av forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets

område (exportmedelsfonden) för att användas främst för att

finansiera forskning och försök i fråga om potatis och potatisprodukter. Av

beloppet avses 2 milj. kr. för årliga bidrag till Sveriges utsädesförenings

löpande kostnader för att förädla potatisutsäde. Resten av nämnda 12,4

milj. kr., nämligen 4,4 milj. kr., skall användas för regleringsändamål på

jordbrukets område. Departementschefen har emellertid förordat att beslut

inte nu fattas rörande användningen av ifrågavarande införselavgiftsmedel.

Som motivering för sin ståndpunkt har departementschefen erinrat om att

förra årets riksdag ej biträdde ett då föreliggande förslag att ta i anspråk

införselavgifter inom normalramen för forsknings- och försöksändamål.

Härtill kommer att departementschefen anser ytterligare överväganden erforderliga

i fråga om behovet att, såsom hittills avsetts, använda medlen

för ändamål som är att hänföra till prisreglering på potatis. Dessa överväganden

bör enligt departementschefens mening lämpligen ske i anslutning

till ställningstagandena beträffande det nya system för prissättning av jordbruksprodukter

som bör efterträda nuvarande provisorier.

Utskottet har för sin del inte funnit någon anledning att nu frångå den

vid tidigare riksdagar hävdade principen att statsmedel till forskning och

försök på jordbrukets område bör anvisas över statsbudgeten. I enlighet

härmed och då utskottet i likhet med departementschefen anser att frågan

om dispositionen av nu ifrågavarande införselavgiftsmedel bör prövas i samband

med de stundande övervägandena rörande ett nytt prissättningssystem

för jordbrukets produkter ansluter sig utskottet till departementschefens

uppfattning att beslut inte nu bör fattas i frågan. Detta innebär att utskottet

ej biträder vad i motionerna 1:661 och 11:811 yrkats om godtagande av

den mellan jordbruksnämnden och de båda delegationerna träffade uppgörelsen

i ämnet.

Utskottet anser sig i sammanhanget böra framhålla att utskottet förordar

det i propositionen framlagda förslaget att av införselavgifter för potatis

utanför normalramen för nästa regleringsår liksom nu i mån av tillgång

på medel högst 1 milj. kr. ställs till Sveriges potatisodlares riksförbunds

förfogande för att effektivisera matpotatisodlingen m. m. Likaså tillstyrker

utskottet att Sveriges utsädesförening, i likhet med innevarande regleringsår,

enligt Kungl. Maj :ts bestämmande av nyssnämnda införselavgiftsmedel

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966 21

bör medges bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamlieten.

I propositionen erinras om det av årets riksdag tidigare fattade beslutet

om att stöd ej längre skall utgå till odlingen av spånadslin. Stödet har utgått

ur det belopp av högst 3 milj. kr., som inom normalramen av införselavgifter

för fettvaror får användas till stöd åt odlingen av oljelin. För 1964

års skörd utgick ett stöd av ca 1,9 milj. kr. Med anledning av att denna utgift

bortfaller anser departementschefen att ett belopp, som motsvarar kostnaderna

för stödet åt 1965 års skörd av spånadslin, inte bör få tas i anspråk

för nästa regleringsår av de inom normalramen inflytande införselavgifterna

på fettvaror. Frågan om användningen av detta belopp bör enligt

departementschefen prövas av riksdagen i ett senare sammanhang. Departementschefens

förslag om reducering av införselavgiftsmedlen kritiseras i

motionerna I: 661 och II: 811, vari framhålls att slopandet av spånadslinodlingen

totalt sett ej medför någon nedskärning av de åkerarealer som under

nästa regleringsår kommer att tas i anspråk för vegetabilieproduktion i landet.

De minskade kostnaderna för jordbruket genom slopandet av nämnda

odling kommer enligt motionärerna att motvägas av ökade kostnader för

andra produkter. Motionärerna anser därför att jordbruket efter överenskommelse

med statens jordbruksnämnd, utan den inskränkning som förordats

av departementschefen, skall äga förfoga över de införselavgiftsmedel,

som nästa regleringsår inflyter inom den i propositionen förordade

normalramen av 160 milj. kr. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag,

såvitt avser normalramens storlek, anser i likhet med motionärerna, att

någon inskränkning i dispositionsrätten över ifrågavarande medel på sätt

departementschefen föreslagit icke är motiverad. Utskottet vill därför på

denna punkt förorda bifall till motionerna I: 661 och II: 811.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1) i anledning av motionerna 1:660 och 11:812 bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder som kunna erfordras

på grund av vad utskottet i det föregående anfört,

2) godkänna de i det föregående angivna grunderna för

reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under

regleringsåret 1966/67,

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i förordningen

den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift

m. m. i överensstämmelse med vad som angetts i det

föregående,

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändring i förordningen

den 7 juni 1956 (nr 401) angående reglering av införsel

av vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in.

i överensstämmelse med vad som angetts i det föregående,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

5) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts

medgivande, statens jordbruksnämnd, att i övrigt vidta

erforderliga åtgärder för att genomföra prisregleringen under

regleringsåret 1966/67,

6) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 661 och II: 811, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad i det föregående föreslagits om användningen av

införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret

1966/67, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

7) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 661 och II: 811, såvitt de ej tidigare

behandlats, godkänna de förslag som framlagts i det föregående

rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som

inflyter eller influtit under regleringsåret 1965/66 eller tidigare

regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under samma regleringsår influtna eller inflytande

avgiftsmedel,

8) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande

dispositionen av återstående behållning i clearingkassan

för fettvaror,

9) godkänna de i det föregående angivna grunderna för

reglering av sockerbetsodlingen och sockertillverkningen

under tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967,

10) på riksstaten för budgetåret 1966/67 under nionde

huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

ett förslagsanslag av 167 000 000 kr.,

b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag

av 86 000 000 kr.,

11) medge att de under fonden för förlag till statsverket

för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslagen

Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter

och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under

budgetåret 1966/67 används för de med anslagen avsedda

ändamålen.

Stockholm den 14 april 1966

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

23

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Mossberger, Nils Hansson*, Hedström,

Magnusson, Hermansson*, Augustsson, Isacson, fru Lundblad, herrar Skärman

och Lundberg;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Eliasson i Moholm,

Johanson i Västervik, Persson i Skänninge, Lundmark, Eskilsson i Likenäs,

Rimås, Dahlgren, Björk i Påarp och Berndtsson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. av herrar Mossberger, Hedström, Magnusson, Augustsson, fru Lundblad,

herrar Johanson i Västervik, Persson i Skänninge, Lundmark, Eskilsson

i Likenäs och Björk i Påarp, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets utlåtande som börjar på s. 21 med orden

»I propositionen» och slutar med orden »motionerna I: 661 och II: 811» bort

ha följande lydelse:

»I propositionen — ---(lika med utskottet)---av 160 milj. kr.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag, såvitt avser normalramens

storlek, vill i anledning av nu ifrågavarande motionsyrkanden erinra om

att riksdagen i fråga om införselavgiftsmedel, som räknas in i normalramen,

fattar beslut såväl om storleken av nämnda ram som i fråga om de ändamål

till vilka medel inom ramen får användas. Utskottet har icke kunnat finna

att nu föreliggande material utgör tillräcklig grund för ett beslut rörande

användningen av de medel, som berörs i motionerna. Denna fråga bör såsom

departementschefen anfört prövas av riksdagen i ett senare sammanhang.

Intet hindrar givetvis att jordbruksnämnden — om nämnden efter

utredning skulle finna att det spärrade beloppet av införselavgifterna inom

normalramen behöver tas i anspråk — under det kommande regleringsåret

framlägger förslag härom för Kungl. Maj :ts och riksdagens prövning. Någon

riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motionsyrkanden synes därför

icke påkallad.»

dels att utskottets hemställan under 6) bort lyda sålunda:

»6) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 661 och II: 811, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad i det föregående föreslagits om användningen av

införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret

1966/67, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,»

2. av herrar Nils Hansson, Hermansson, Isacson, Skärman, Lundberg,

Hansson i Skegrie, Eliasson i Moholm, Bimås, Dahlgren och Berndtsson,

vilka ansett

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Jordbruksutskottets utlåtande nr 10 år 1966

dels att utskottets utlåtande fr. o. in. det stycke å s. 20 som börjar med

orden »Utskottet har» t. o. m. det stycke som slutar med orden »för potatisförädlingsverksamheten»

bort utbytas mot text av följande lydelse:

»I motionerna 1:661 och 11:811 framförs stark kritik mot att departementschefen

ej ansett sig kunna godkänna den av jordbruksnämnden och

de båda delegationerna träffade uppgörelsen i förevarande ämne. Motionärerna

finner att bakom förslaget ligger en allvarlig strävan från jordbrukets

sida att genom en ökad försöks- och forskningsverksamhet förbättra

såväl potatisodlingens effektivitet som potatisens kvalitet. Försöksverksamheten

har hitintills enligt motionärerna bedrivits med otillräckliga medel

och därför ej kunnat ge de resultat som är nödvändiga för att åstadkomma

en för såväl odlarna som konsumenterna önskvärd förbättring av

förhållandena på potatisområdet. Bl. a. mot bakgrunden härav förordar

motionärerna att den av jordbruksnämnden, jordbrukets förhandlingsdelegation

och jordbruksnämndens konsumentdelegation träffade uppgörelsen

godtages av riksdagen.

Även utskottet har vid sin prövning av nu förevarande spörsmål funnit

starka skäl tala för den av jordbruksnämnden och delegationerna intagna

ståndpunkten. Utskottet vill därför biträda vad i motionerna 1:661 och

11:811 härutinnan föreslagits.»

dels att utskottets hemställan under 7) bort lyda sålunda:

»7) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 661 och II: 811, såvitt de ej tidigare behandlats,

godkänna de förslag som framlagts i det föregående

rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som

inflyter eller influtit under regleringsåret 1965/66 eller tidigare

regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under samma regleringsår influtna eller inflytande

avgiftsmedel,»

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m., jämte a1 i texten