Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående veterinärstyrelsens handläggning av frågor om ersättning enligt epizootilagen.

1966-11-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1966:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående veterinärstyrelsens handläggning av frågor om ersättning enligt epizootilagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 1966

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående veterinärstyrelsens

handläggning av frågor om ersättning enligt epizootilagen.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 614 av herr Sundin och II: 757 av herr Larsson i

Hedenäset m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag, som möjliggör

för veterinärstyrelsen att på ett snabbare och smidigare sätt handlägga frågor

rörande ersättning m. m. som är i överensstämmelse med epizootilagens

syfte.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionen II: 757.

I anledning av motionerna har remissyttrande avgivits av veterinärstyrelsen,

som anser intet skäl föreligga för att på av motionärerna angivna grunder

föranstalta om särskild utredning. Styrelsen anför sålunda:

Motionärerna påpekar att den till 1935 års epizootilag fogade förteckningen

över smittsamma sjukdomar, som omfattas av lagen, är föråldrad. Som

exempel på sjukdomar som numera förekommer och vållar förluster för

enskilda jordbrukare och enligt motionärerna borde vara upptagna i lagen

nämnes vissa svårartade virussjukdomar, bl. a. s. k. lungbrand. Härmed

torde avses den virussjukdom hos nötkreatur, som förekommer över hela

landet och under namnet Umesjukan uppträtt i Norrland och i ett undantagsfall

under föregående år föranlett nödslakt av en hel besättning i Tornedalen.

För att epizootilagens bestämmelser skall kunna tillämpas på en sjukdom

fordras, att denna icke har för stor utbredning, att effektiva bekämpningsmetoder

finns mot sjukdomen samt att smittvägarna i den mån de är kända

kan stängas effektivt. Umesjukan fyller för närvarande icke dessa fordringar

och bör alltså ej föras under lagen.

Motionärerna anför vidare att epizootilagstiftningen fungerar trögt och

anser att veterinärstyrelsen borde bemyndigas utbetala sådana ersättningar,

som står i överensstämmelse med lagens syfte. De hemställer om utredning

rörande detta ävensom rörande spörsmålet om en fortlöpande komplettering

av den till epizootilagen fogade sjukdomsförteckningen.

Vartefter nya sjukdomar uppträder i landet eller läget beträffandet tidiBihang

till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 1966

gare befintliga sjukdomar påtagligt förändras prövar veterinärstyrelsen, huruvida

det är möjligt och lämpligt att på dem tillämpa epizootilagen. Enligt

lagens 1 § 3 mom. kan Konungen på framställning av veterinär styrel sen

eller länsstyrelse besluta att i lagen givna stadganden helt eller delvis skall

landa till efterrättelse med avseende på sjukdom, som icke är upptagen i

förteckningen.

Sådana framställningar och beslut har förekommit vid flera tillfällen sedan

lagens tillkomst. Så var t. ex. fallet år 1961, då två tidigare mycket utbredda

sjukdomar, tuberkulos och smittsam kastning, ansågs ha genom

företagna bekämpningsåtgärder begränsats så att det kunde anses ändamålsenligt

att ställa dem under lagen. Det senaste tillfället då Kungl. Maj :t

på framställning av veterinärstyrelsen beslutade om tillämpning i viss utsträckning,

bl. a. rörande nedslaktning och ersättning till djur ägaren, av epizootilagen

på sjukdom, som tidigare icke fanns i landet, var år i965. Då uppträdde

i Kristianstads län en virussjukdom, den s. k. Aujeszky’s sjukdom,

som ansågs böra föranleda nedslaktning av hela besättningen. Då misstankarna

på sjukdomen började ta form erhöll veterinärstyrelsen under hand

från jordbruksdepartementet besked om att epizootilagen kunde tillämpas

och medgavs nedslakta besättningen vid tidpunkt styrelsen fann lämplig.

När diagnosen ansågs säkerställd avgav styrelsen skriftlig framställning^

ämnet och Kungl. Maj :ts formella beslut fattades två dagar senare.

Utskottet. I förevarande motioner har hemställts om utredning och förslag

i syfte att möjliggöra en snabbare och smidigare handläggning av frågor

rörande ersättning m. in. enligt 1935 års epizootilag. Bakgrunden till

motionsyrkandena är att den till lagen fogade förteckningen över smittsamma

sjukdomar som omfattas av lagen anses till en del ha blivit inaktuell

varjämte epizootilagstiftningen enligt motionärernas uppfattning fungerar

trögt som den nu är uppbyggd.

Av det från veterinärstyrelsen inhämtade yttrandet i ärendet framgår att

styrelsen, efter hand som nya sjukdomar uppträder i landet eller läget beträffande

tidigare befintliga sjukdomar påtagligt förändras, prövar om det

är möjligt och lämpligt att på dem tillämpa epizootilagen. På framställningar

av veterinärstyrelsen eller länsstyrelse har sålunda Kungl. Maj :t vid flera

tillfällen fattat beslut om att i lagen givna stadganden helt eller delvis skall

lända till efterrättelse med avseende på sjukdom, som ej är upptagen i den

till lagen fogade förteckningen. Som exempel på sådana sjukdomar har angivits

tuberkulos och smittsam kastning. I yttrandet har vidare getts exempel

på fall som visar att handläggningen av ett ärende om utvidgad tillämpning

av epizootilagen kan genomföras förhållandevis snabbt med de regler

som nu finns.

Den i ärendet gjorda utredningen synes sålunda icke ge vid handen att nuvarande

system för handläggning av frågor om ersättning enligt epizootilagen

är behäftade med sådana brister att en ändring i förevarande hänseende nu

kan anses påkallad. Utskottet finner därför icke anledning biträda det i motionerna

I: 614 och II: 757 gjorda utredningsyrkandet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 1966

3

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må lämna motionerna I: 614 och II: 757 utan

åtgärd.

Stockholm den 22 november 1966

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Mossberger*, Nils Hansson, Hedström,

Hermansson*, Augustsson, Gunnar Pettersson, Manne Olsson, fru Lundblad

och herr Lundberg*;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Lindström*, fru

Lindskog, herrar Antby, Johanson i Västervik, Nilsson i Lönsboda, Jonasson,

Johansson i Simrishamn, Fridolfsson i Rödeby och fru Sundberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.