Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förlängning av giltighetstiden för 1962 års internationella veteavtal.
1966-03-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1966:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förlängning av giltighetstiden för 1962 års internationella veteavtal.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1966
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
förlängning av giltighetstiden för 1962 års internationella
veteavtal.
I en till riksdagen den 18 februari 1966 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 35, har Kungl. Maj :t under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag hemställt,
att riksdagen måtte godkänna att giltighetstiden för 1962 års internationella
veteavtal, som efter tidigare förlängning utlöper den 31 juli 1966,
förlängs i avvaktan på att ett världsvitt spannmålsavtal ingås.
Departementschefen har anfört.
»Vid extra session i London den 4—5 februari 1965 beslöt internationella
veterådet rekommendera de till 1962 års internationella veteavtal anslutna
staterna — däribland Sverige — att genom särskilt protokoll förlänga avtalets
giltighetstid t. o. in. den 31 juli 1966. Efter riksdagens godkännande
(prop. 1965: 127, JoU 23, rskr 365) har Sverige ratificerat protokollet.
Internationella veterådet har sedermera vid session i London den 17—22
november 1965 rekommenderat medlemsstaternas regeringar att godkänna
ett protokoll om ytterligare förlängning av avtalets giltighetstid fr. o. m.
den 1 augusti 1966 t. o. in. den 31 juli 1967. Texten till sagda protokoll torde
jämte svensk översättning få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende
som bilaga.1
Protokollet skall undertecknas under tiden den 4—29 april 1966 och
deposition av ratifikationsinstrument skall ske senast den 15 juli 1966.
Stat som inte är i stånd att deponera ratifikationsinstrument senast denna
dag kan i stället avge en förklaring att den avser ratificera snarast
möjligt. I sådant fall skall avtalet provisoriskt tillämpas på staten i fråga.
Statens jordbruksnämnd har efter hörande av Svensk spannmålshandel,
ekonomisk förening, tillstyrkt att Sverige godkänner protokollet rörande
förlängning av det internationella veteavtalets giltighetstid. Svensk spannmålshandel
har förklarat sig beredd att under den nya avtalstiden liksom
f. n. svara för de förpliktelser som kan uppkomma genom Sveriges anslutning
till avtalet.
Av internationella veterådets årliga sammanfattning av världssituationen
för vete framgår att världens veteproduktion (exkl. Folkrepubliken Kina)
1 Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med den bilaga som är fogad vid propositionen.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 7
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1966
under avtalsåret 1964/65 uppgick till 248 milj. ton, vilket innebär ett nytt
produktionsrekord. Den jämfört med närmast föregående år ökade tillgången
— 32 milj. ton — åtföljdes av en allmän sänkning på världsmarknaden
av fob-priserna på vete under 1964/65, dock utan att det i något fall kunnat
konstateras att det internationella veteavtalets minimipriser underskridits.
För 1965/66 räknar man med att veteskörden skall stanna vid 237 milj. ton
(exkl. Folkrepubliken Kina). Den framtida situationen på världsmarknaden
bedöms som oviss. Även om trycket på tillgångssidan lättat och det f. n. får
anses råda en viss jämvikt, synes denna lätt kunna rubbas.
Det torde inte kunna bestridas att det internationella veteavtalet haft en
stabiliserande effekt på världsmarknaden för vete. Veterådets rekommendation
om en förlängning av avtalet i oförändrat skick får därför ses som
en naturlig konsekvens av de hittills vunna erfarenheterna. Att en förlängning
av giltighetstiden begränsats till ett år finner jag riktigt med
hänsyn till möjligheten av förestående avgöranden i de diskussioner om
världsvida råvaruavtal, bl. a. för spannmål, som pågår i den s. k. Kennedyronden
och i andra intenationella sammanhang. Dessa diskussioner torde
relativt snart komma att aktiveras. Det kan dock inte uteslutas att fråga om
förlängning av veteavtalet uppkommer på nytt. Det förutsätts nämligen att
avtalet skall gälla till dess överenskommelse träffats om ett världsvitt spannmålsavtal.
Eu fortsatt medverkan i det internationella veteavtalet torde vara ett
svenskt intresse. Kungl. Maj :t synes för den skull böra — i likhet med vad
som skedde förra året — inhämta riksdagens godkännande av att giltighetstiden
för veteavtalet förlängs i enlighet med det nu föreliggande protokollet.
Samtidigt bör riksdagens godkännande inhämtas att avtalet om så behövs
förlängs ytterligare i avvaktan på att ett världsvitt spannmålsavtal
ingås. Härvid bör Kungl. Maj :t äga godkänna förlängning med de jämkningar
i avtalet, varom de anslutna staterna kan ena sig.»
Utskottet. I propositionen föreslås att Sverige skall godkänna ett protokoll
varigenom 1962 års internationella veteavtal, vars giltighet efter tidigare
förlängning utlöper den 31 juli 1966, förlängs att gälla under ytterligare ett
år eller till och med den 31 juli 1967. Samtidigt begärs riksdagens godkännande
att avtalet om så behövs förlängs ytterligare i avvaktan på att ett
världsvitt avtal om spannmål ingås.
Utskottet finner i likhet med departementschefen att en fortsatt medverkan
i det internationella veteavtalet är ett svenskt intresse och förordar därför
att riksdagen godkänner Kungl. Maj :ts förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1966
3
att riksdagen må godkänna att giltighetstiden för 1962 års
internationella veteavtal förlängs.
Stockholm den 31 mars 1966
På jordbruksutskottets vägnar:
ERIC MOSSBERGER
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Mossberger, Lage Svedberg*, Nils Hansson,
Carl Eskilsson*, Hedström, Hermansson, Augustsson, Gunnar Pettersson*,
Isacson och fru Lundblad;
från andra kammaren: herr Lindström*, fru Lindskog*, herrar Antby*,
Johanson i Västervik, Nilsson i Lönsboda, Jonasson*, Lundmark, Persson i
Heden, Björk i Påarp och fru Sundberg.
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660033
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:138 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående krigsförsäkringen för sjömän. a1 i texten