Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av riksdagens organisationsutrednings betänkande med vissa förslag rörande riksdagens förvaltningsorganisation och i anledning därav väckt motion.

1966-05-18 · 78 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 56 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KBU 1966:0, Betänkande med anledning av riksdagens organisationsutrednings betänkande med vissa förslag rörande riksdagens förvaltningsorganisation och i anledning därav väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 1

Nr 1

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande med

anledning av riksdagens organisationsutrednings betänkande

med vissa förslag rörande riksdagens förvaltningsorganisation

och i anledning därav väckt motion.

Med skrivelse till talmanskonferensen den 27 april 1966 har riksdagens

organisationsutredning överlämnat betänkande med vissa förslag rörande

riksdagens förvaltningsorganisation. Betänkandet har av kamrarna hänvisats

till konstitutionsutskottet, såvitt avser ändringar i riksdagsstadgan och

i stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande, och i

övrigt till bankoutskottet.

I anledning av betänkandet har herr Wennerfors inom andra kammaren

väckt motion nr 925. Motionen har hänvisats till bankoutskottet.

Enligt överenskommelse mellan de båda utskotten har betänkandet och

motionen hänskjutits till sammansatt konstitutions- och bankoutskott.

Utredningens betänkande fogas vid detta betänkande såsom bilaga, vartill

torde få hänvisas. I motionen hemställes »att riksdagen måtte besluta,

att vid behandlingen av organisationsutredningens förslag upplysningstjänsten

bibehålies under biblioteksstyrelsens ledning».

Beträffande innehållet i motionen hänvisas till denna i den mån redogörelse

för innehållet ej lämnas i sammanfattningen nedan.

Nuvarande organisation

Utredningen framhåller i betänkandet inledningsvis, att riksdagens förvaltningsorganisation

efter hand kommit att präglas av en betydande splittring

såväl i fråga om beslutanderätt som beträffande övriga funktioner. Till

riksdagens egna förvaltningsorgan hör dels för båda kamrarna gemensamma

förvaltningsorgan, dels organ inom vardera kammaren. Till de gemensamma

förvaltningsorganen hänför utredningen talmanskonferensen, bankoutskottet,

kanslideputerade (med riksdagens kansli) och riksdagens lönedelegation

samt budgetdeputerade och riksdagens krigsdelegation. Förvaltningsorgan

inom vardera kammaren är enligt utredningen talmannen, kanslitillsättarna

och ekonomideputerade.

Förutom riksdagens egna förvaltningsorgan finnes riksdagens verk, till

vilka utredningen räknar riksbanken, riksgäldskontoret, riksdagens ekono1

—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 5 saml. 3 avd. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

mibyrå, riksdagsbiblioteket med riksdagens upplysningstjänst, justitieombudsmannen

och militieombudsmannen med deras expeditioner, riksdagens

revisorers kansli samt Nordiska rådets svenska delegations kansli. Vissa

beslutsfunktioner har anförtrotts ett särskilt gemensamt organ, delegerade

för riksdagens verk.

Riksdagens ekonomiska angelägenheter handhas inte av riksdagens egna

förvaltningsorgan utan i mycket stor utsträckning av riksdagens verk. De

flesta uppgifterna i detta avseende tillkommer riksgäldskontoret och riksdagens

ekonomibyrå; den senare är underställd riksgäldsfullmäktige och

riksgäldsdirektören. Riksgäldsfullmäktige handhar genom ekonomibyrån

förvaltningen av riksdagens ekonomiska angelägenheter samt vården av

riksdagshuset. Fullmäktige skall vidta åtgärder för riksdagshusets drift och

underhåll. De äger föreskriva villkor för tillfälligt upplåtande av lediga lokaler

inom riksdagshuset och gemensamt med bankofullmäktige vidta åtgärder

i fråga om riksdagshuset. Ekonomibyråns förvaltningsuppgifter hänför

sig huvudsakligen till tre områden nämligen förvaltningen av riksdagshuset,

uppgifter beträffande riksdagstrycket samt avlönings- och ersättningsärenden

rörande riksdagens ledamöter och personal. Inom ekonomibyrån finns

drygt ett 60-tal befattningar.

Inom riksdagsbiblioteket har sedan 1955 försöksvis varit inrättad en upplysningstjänst

för riksdagens ledamöter. Enligt ett provisoriskt reglemente

skall upplysningstjänsten biträda vid insamling av sakuppgifter som är under

behandling i riksdagen eller som någon ledamot önskar bringa inför

denna. I praxis har upplysningstjänsten utvecklats till en permanent institution

med uppgift att biträda ledamöterna i deras offentliga verksamhet.

För upplysningstjänsten finnes f. n. 12 tjänster.

Delegerade för riksdagens verk består av två riksbanksfullmäktige, två

riksgäldsfullmäktige och ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket.

Delegerade är central myndighet för förhandling om anställningsvillkor för

tjänstemän vid riksdagens verk och har bl. a. tillagts befogenheter inom riksdagens

verks område motsvarande dem som tillkommer statens avtalsverk

beträffande den under Kungl. Maj :t lydande förvaltningen. Hos delegerade

finnes anställd en sekreterare.

Av riksdagens egna förvaltningsorgan är i detta sammanhang kanslideputerade

av störst intresse. De utgörs av två inom första och två inom andra

kammaren av riksdagen direkt valda ledamöter samt två suppleanter från

vardera kammaren. Kanslideputerade omnämnes i 80 § riksdagsordningen

och har enligt detta stadgande att ombesörja uppsättandet och expedierandet

av andra för båda kamrarna gemensamma skrivelser än sådana som blivit

av ständigt eller i dess ställe särskilt tillsatt utskott handlagda.

Kanslideputerade handhar även till stor del tillsammans med talmännen

vissa beslutsfunktioner avseende tillämpningen av riksdagsmännens arvodesstadga

och äldre pensionsbestämmelser. Tidigare har liknande besluts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 Ii

funktioner innehafts i stor utsträckning beträffande avlöningsbestämmelserna

för riksdagens tillfälligt anställda tjänstemän. Kanslideputerade har

beträffande förhandlingsuppgifter i huvudsak samma ställning beträffande

riksdagens egna tjänstemän som delegerade för riksdagens verk har beträffande

tjänstemän vid dessa verk. — Kanslideputerade har en sekreterare

anställd.

Vardera kammaren utser fyra ledamöter att handha vården om kammarens

ekonomiska angelägenheter, ekonomidepulerade. De ombesörjer åtgärder

av betydelse för ledamöternas trevnad och bekvämlighet.

Tidigare förslag

Såsom återgives i utredningens betänkande s. 21 upptog 1958 års statsrevisorer

frågan om en översyn av riksgäldskontorets organisation och ifrågasatte

om icke riksgäldskontoret skulle kunna indras och dess uppgifter ombesörjas

på mindre personal- och kostnadskrävande sätt. Revisorerna övervägde

antingen överflyttning av kontorets ämbetsuppgifter till annan myndighet

eller en väsentlig krympning av kontorets organisation.

Beträffande riksdagens ekonomibyrå åter talade enligt revisorernas uppfattning

flera skäl för att byråns ställning borde stärkas. Lämpligen borde

till byrån koncentreras — förutom dess dåvarande uppgifter — de uppgifter

rörande vården av riksdagens ekonomiska angelägenheter samt riksdagshuset

ävensom ombesörjandet av riksdagstrycket vilka ankom på riksgäldskontoret.

I spetsen för ekonomibyrån borde vid sådant förhållande

ställas en av riksdagen utsedd styrelse, som även skulle kunna överta de

uppgifter som ombesörjdes av kamrarnas kanslitillsättare, kanslideputerade

m. fl. Därigenom skulle skapas förutsättningar för ett mera fast grepp

från riksdagens sida över riksdagens kansliorganisation.

Författningsutredningen uttalade i SOU 1963:16 s. 48 (jfr även SOU

1963: 18) bl. a.:

Vad riksdagens förvaltningsorganisation beträffar är för närvarande antalet

beslutande organ på detta område stort och beslutanderätten i vissa

typer av ärenden uppdelad på flera skilda organ. Främst beträffande personalfrågor

har beslutanderättens splittring medfört olägenheter. I syfte att

åvägabringa en smidigare och rationellare förvaltningsform föreslår utredningen

att riksdagens förvaltningsärenden, med särskilt angivna undantag,

skall handläggas av ett enda organ, riksdagens kontor, med en överinstans,

benämnd riksdagens förvaltningsdelegation. Kontoret skall bland annat

framlägga anslagsäskanden avseende riksdagen, handlägga frågor rörande

riksdagsledamöternas arvoden in. in., fungera som personalnämnd för all

personal inom riksdagshuset, förhandla angående löner etc. På förvaltningsdelegationen

skall ankomma att granska och sammanställa anslagsäskanden

som avser riksdagen och samtliga under riksdagen lydande myndigheter,

meddela förvaltningsbestämmelser som är gemensamma för sådana

myndigheter samt pröva och avgöra vissa besvärsärenden. Riksdagens kon
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

tor föreslås stå under ledning av en styrelse, bestående av fyra av riksdagen

för varje valperiod utsedda ledamöter jämte kontorets chef. Förvaltningsdelegationen

skall utgöras av sex av riksdagen för varje valperiod utsedda

ledamöter jämte talmannen såsom ordförande.

Riksgäldsfullmäktige sammanfattade i remissyttrande över författningsutredningens

förslag sin ståndpunkt sålunda, att ehuru fullmäktige kunde i

allt väsentligt ansluta sig till de tankar och syften som uppbar författningsutredningens

ifrågavarande förslag, hade fullmäktige likväl icke funnit tillräckliga

skäl föreligga för en ändring av ekonomibyråns organisatoriska

anknytning till riksgäldskontoret. Fullmäktige biträdde emellertid förslaget

om inrättandet av en riksdagens förvaltningsdelegation.

Några länsstyrelser fann författningsutredningens förslag ändamålsenliga

och ägnade att avhjälpa olägenheterna med den nuvarande organisationen.

En länsstyrelse uttalade att frågan om hur riksdagens förvaltningsorganisation

borde lösas och när en eventuell omorganisation skulle ske, i och för

sig ej var avhängig av en eventuellt blivande författningsreform.

Beträffande en år 1954 utförd undersökning av arbetsformerna för en

enkammarriksdag samt en av riksdagen vid vårsessionen 1965 behandlad

framställning bl. a. om att upplysningstjänsten skulle organiseras som en

självständig enhet hänvisas till ss. 26 och 27 i betänkandet.

Utredningens överväganden

Utredningen uttalar inledningsvis (s. 28) att utredningen till prövning

upptagit främst riksdagens rent interna förvaltningsorganisation, medan

riksdagens verk behandlats endast i den utsträckning de står i oskiljaktigt

sammanhang med förstnämnda spörsmål, såsom i fråga om förhandlingsverksamhet.

Utredningen uttalar fortsättningsvis, att en naturlig anknytningspunkt

härvid i viss utsträckning varit författningsutredningens överväganden.

Utredningen uttalar härefter bl. a.

De skäl som föranledde författningsutredningen att föreslå ett nytt förvaltningsorgan

har genom den ytterligare penetrering av frågekomplexen

beträffande riksdagens såväl förvaltnings- som personalorganisation som

skett genom organisationsutredningen vunnit ökad styrka. Härtill har inte

minst bidragit den nyligen fullföljda utvecklingen beträffande förhandlingsverksamheten

och de offentliga tjänstemännens anställningsvillkor. Det

måste anses angeläget att handläggningen av förvaltningsärenden i princip

koncentreras till ett organ i den mån ej särskilda skäl talar för en annan

ordning.

Enligt utredningens mening bör detta organs ämbetsområde inte innefatta

verksamheten inom riksbanken och riksgäldskontoret, vilka förvaltas

av var sina fullmäktige enligt bestämmelser i grundlag. Detta hindrar inte

att — på sätt i det följande anges — det yttersta ansvaret för förhandlingsverksamheten

beträffande de vid dessa verk anställda tjänstemännen kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr t år 1966 5

anförtros ett gemensamt organ och inte heller att vissa arbetsuppgifter överförs

från riksgäldskontoret till nämnda organ.

Mot bakgrunden av det anförda föreslår organisationsutredningen att ett

nytt förvaltningsorgan inom riksdagen tillskapas. För detta föreslås benämningen

riksdagens förvaltningskontor. På sätt i annat sammanhang

anges förutsätts kontoret skola underställas en särskild styrelse.

Utredningen nämner, att den inte ansett sig böra framlägga något förslag

om en överinstans i förvaltningsärenden för riksdagen och dess verk. Utredningen,

som alltså inte framlägger förslag om en riksdagens förvaltningsdelegation,

framhåller att ett avgörande skäl för denna ståndpunkt varit

att inrättandet av en sådan institution torde förutsätta grundlagsändring

samt att därtill kommit att riksdagens verk inte utgjort huvudföremålet för

utredningens uppmärksamhet.

Beträffande de arbetsuppgifter som avses komma att åvila det föreslagna

riksdagens förvaltningskontor anför utredningen sammanfattningsvis:

1. För handläggning av förvaltningsärenden inrättas ett nytt organ, riksdagens

förvaltningskontor. I detta inlemmas den nuvarande riksdagens ekonomibvrå,

vars tjänster överförs till kontoret. Vissa arbetsuppgifter överförs

från riksgäldskontoret till förvaltningskontoret.

Riksdagens upplysningstjänst, som f. n. ingår i riksdagsbiblioteket, inordnas

i förvaltningskontoret. Hithörande tjänster överförs till kontorets stat.

Förvaltningskontorets ämbetsområde innefattar ej verksamheten inom

riksbanken och riksgäldskontoret. Dock skall ansvaret för förhandlingsverksamheten

vid dessa verk åvila förvaltningskontoret.

2. Förvaltningskontoret underställs en särskild styrelse om sju ledamöter,

samtliga valda inom riksdagen. Styrelsens sammansättning skall ej bindas

vid på förhand fastställda regler. Vid behandlingen inom styrelsen av

ärende rörande visst verk skall representant för verket äga delta.

För förvaltningskontoret inrättas en chefstjänst, tillsatt genom förordnande

för viss tid.

3. Riksdagens förvaltningskontor skall, i enlighet med fastställd instruktion

eller eljest jämlikt riksdagens beslut, ha följande uppgifter:

a) att meddela resp. medverka vid meddelande av vissa för olika riksdagsorgan

gemensamma förvaltningsföreskrifter m. m. samt att ansvara för

utgivningen av en riksdagens författningssamling;

b) att uppgöra anslagsäskanden avseende förvaltningskontoret samt att

granska och sammanställa anslagsäskanden avseende riksdagen och dess

verk utom riksgäldskontoret;

c) att handlägga ärenden rörande uträkning av avlöningar och ersättningar

till riksdagens ledamöter samt till personal hos riksdagen och dess

verk utom riksbanken och riksgäldskontoret ävensom angående pension

till riksdagsledamöter och deras efterlevande;

d) att vara central myndighet för förhandlingar om anställnings- och

arbetsvillkor rörande tjänstemän hos riksdagen och dess verk ävensom för

vissa personalfrågor i övrigt;

e) att handha ledningen av riksdagens upplysningstjänst;

f) att handlägga ärenden rörande riksdagshuset samt övriga lokaler för

riksdagen och dess organ;

g) att handlägga ärenden rörande riksdagstrycket samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

h) att genom en central skrivbyrå tillhandahålla skrivhjälp åt riksdagens

ledamöter, utskott och övriga organ, allt i den mån dylik lijälp ej ordnas

på annat sätt.

4. Riksdagens förvaltningskontor organiseras på fem arbetsenheter. För

kontoret beräknas i nuläget 86 tjänster. Samtliga dessa tjänster utom en

har sin motsvarighet i nuvarande organisation. Särskild undersökning förutsätts

skola ske av förvaltningskontorets framtida personalorganisation.

5. Förslaget om inrättande av ett riksdagens förvaltningskontor berör i

följande hänseenden nuvarande organisation:

a) Riksgäldsfullmäktiges och riksgäldskontorets funktioner överflyttas

i vissa delar på förvaltningskontoret och dess styrelse. Hit hör exempelvis

sammanställning av anslagsäskanden, uträkning av vissa löner och pensioner

samt handläggning av lokalfrågor och tryckeriärenden. Riksdagens

ekonomibyrå upphör.

b) Styrelsens för riksdagsbiblioteket uppgifter samt bibliotekets personalorganisation

röner inverkan av upplysningstjänstens inlemmande i förvaltningskontoret.

c) Delegerade för riksdagens verk upphör som särskild institution. Funktionerna

överlåts i princip på förvaltningskontorets styrelse.

d) Talmanskonferensens befattning med avlöningsfrågor upphör.

e) Bankoutskottets verksamhet påverkas i vissa hänseenden.

f) Kanslideputerades funktioner upphör, dock tills vidare med undantag

för den i § 80 RO fastställda uppgiften att ha inseende över riksdagens

kansli; i avvaktan på grundlagsändring kan personalunion åtstadkommas

mellan kanslideputerade och motsvarande antal ledamöter av förvaltningskontorets

styrelse. Riksdagens kanslis funktioner inlemmas i förvaltningskontoret.

g) Anordningen med särskilda ekonomideputerade inom kamrarna upphör.

6. Förslaget förutsätter nya resp. ändrade förvaltningsbestämmelser i

olika hänseenden, dock utan grundlagsändring, samt vissa ändringar beträffande

anslagsrubriceringen.

7. Beträffande förslagets inverkan på lokalfrågor förutsätts särskild undersökning,

med beaktande av andra aktuella spörsmål av samma slag.

8. Förslaget är avsett att genomföras med verkan fr. o. m. 1/7 1966.

Motionen

Som motivering för motionsyrkandet anföres i sammandrag:

Utredningen har ej motiverat sitt förslag att överföra upplysningstjänsten

från biblioteket till riksdagens förvaltningskontor med andra skäl än

att förvaltningsorganisationen lämpligen bör innefatta de arbetsuppgifter

som ankommer på upplysningstjänsten, varjämte utredningen erinrat om

att upplysningstjänsten har att utarbeta registret till riksdagstrycket. Vid

de tillfällen då riksdagen haft att taga ställning till frågan om upplysningstjänstens

organisationer och resurser, har emellertid den nära samhörigheten

mellan upplysningstjänsten och biblioteket alltid betonats. Även författningsutredningen

ansåg, att en samordning av biblioteket och upplysningstjänsten

och biblioteket vore »erforderlig» och att denna lämpligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och hankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 7

kunde »skapas genom att upplysningstjänsten står under samma ledning

som riksdagsbiblioteket». Styrelsen för riksdagsbiblioteket underströk 1964

den nära samhörigheten och sambandet mellan biblioteksstyrelsens ledning.

Styrelsen framhöll 1965 — i anslutning till att den föreslog att upplysningstjänsten

skulle avskiljas som ett självständigt verk under biblioteksstyrelsens

ledning — den stora betydelsen av »att upplysningstjänsten har

nära tillgång till riksdagsbibliotekets rika samlingar av svensk och utländsk

samhällsvetenskaplig litteratur. (BoU 1965:48 s. 13). — Med anledning

av förslag att flytta riksdagsbiblioteket till kvarteret Vinstocken

har npplysningstjänstens föreståndare anfört, att den nuvarande bekväma

tillgången till bibliotekets samlingar är synnerligen värdefull för upplysningstjänsten.

— Motionären framhåller slutligen, att den ström av informationsmaterial,

som riksdagsbibliotekets accession utgör, innebär en stor

fördel för upplysningstjänstens arbete och att, om biblioteket flyttas från

riksdagshuset, ett omfattande referensbibliotek måste upprättas. Detta skulle

innebära betydande kostnader och olägenheter för alla berörda parter.

Utskottet

Riksdagens förvaltningsorganisation har länge varit föremål för reformsträvanden.

Den nuvarande ordningen kännetecknas av en avsevärd splittring

på skilda organ med delvis oklara uppgifter. Allt starkare önskemål har

framkommit om en mera enhetlig organisation, som gör det möjligt för

riksdagen att utöva en fastare ledning av sina olika förvaltningsuppgifter.

Frågekomplexet upptogs till särskild granskning av författningsutredningen,

som i betänkande år 1963 framlade ett förslag till ny förvaltningsorganisation

för riksdagen, för vilket en redogörelse lämnats i det föregående.

Frågorna blev föremål för ytterligare belysning vid remissbehandlingen

av författningsutredningens betänkande. På grundval av detta material

och en ytterligare penetrering av spörsmålen, med särskild hänsyn till

de nyligen genomförda reformerna beträffande statstjänstemännen, har nu

riksdagens organisationsutredning framlagt ett förslag, som åsyftar att från

instundande halvårsskifte åstadkomma vissa reformer på området. Detta

förslag är väsentligt mera begränsat än det av författningsutredningen

framlagda. Det åsyftar i första hand riksdagens interna förvaltning och

berör riksdagsverken huvudsakligen endast med avseende på förhandlingsverksamheten.

Den begränsade räckvidd, som sålunda getts förevarande förslag, är en

konsekvens dels av att grundlagsändringar inte kan genomföras förrän år

1969, dels av organisationsutredningens uppdrag. Utredningen har tillsatts

för att utarbeta förslag till åtgärder, främst beträffande riksdagens förvaltnings-

och personalorganisation, som är ägnade att åvägabringa en bätt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1960

re ordning för riksdagsarbetet och därmed mera tillfredsställande arbetsförhållanden

för riksdagens ledamöter. I ett första betänkande redovisade

utredningen förra året undersökningar rörande själva riksdagsarbetet och

framlade vissa förslag till reformer därvidlag, vilka i huvudsak godtagits

av riksdagen. Väsentliga förbättringar av arbetsförhållandena har också

kommit till synes redan under innevarande session.

En av grundtankarna i utredningens förra betänkande var att riksdagen

måste eftersträva ökad planmässighet i arbetet och en fastare arbetsledning.

Då riksdagens arbetsmöjligheter uppenbarligen i väsentlig mån påverkas

av den yttre organisationen, är det följdriktigt att utredningen nu

föreslagit, att en central myndighet skall tillskapas hos riksdagen själv för

handhavande av dess olika interna förvaltningsangelägenheter. Utskottet

ansluter sig helt till denna grundtanke. Särskilt mot bakgrunden av den

starka och fortgående ökningen av riksdagens arbetsuppgifter är det enligt

utskottets mening angeläget att en sådan reform utan uppskov kommer

till stånd. De stegrade krav, som utvecklingen kommit att ställa på riksdagen

och dess ledamöter, måste föranleda en väsentlig förstärkning av

riksdagens egna administrativa resurser.

Utskottet tillstyrker sålunda utredningens förslag om tillskapande av ett

nytt förvaltningsorgan inom riksdagen, till vilket riksdagens förvaltningsuPPSifl;er

såvitt möjligt koncentreras. Vid konstruktionen av det nya organet

har utredningen otvivelaktigt mött ej obetydliga svårigheter, särskilt

till följd av att grundlagsändringar inte kunnat nu föreslås. Den förordade

lösningen innebär att ett riksdagens förvaltningskontor uppbyggs med den

nuvarande riksdagens ekonomibyrå som grundval och ställs under ledningav

en styrelse med sju ledamöter och lika många suppleanter, vilka väljs

enligt samma regler som riksgäldsfullmäktige. För den omedelbara ledningen

av kontoret föreslås en chefstjänst inrättad. Till det nya organet

överförs bl. a. de uppgifter avseende riksdagen, som nu ankommer på riksgäldskontoret,

samt kansli- och ekonomideputerades uppgifter i den mån

grundlagshinder inte möter. Förvaltningskontoret föreslås vidare bli central

förhandlingsmyndighet för hela riksdagsförvaltningen samt äga vissa befogenheter

i fråga om meddelande av förvaltningsföreskrifter, utfärdande

av författningar m. in.

Utredningens förslag framstår för utskottet som praktiska och realistiska.

Det synes knappast möjligt att inom ramen för gällande grundlagar

åstadkomma en bättre konstruktion av det nya förvaltningsorganet. En annan

sak är, att en grundlagsreglering av dettas ställning och befogenheter

i förhållande till Övriga organ inom riksdagen och dess förvaltning sannolikt

skulle innebära en förstärkning. En särskild fördel är å andra sidan

att en sådan grundlagsreglering, om det nu föreliggande förslaget genomföres,

kan övervägas år 1968 mot bakgrunden av halvtannat års praktisk

erfarenhet. Det är emellertid angeläget att understryka vikten av att för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 9

valtningskontoret, dess styrelse och chef, redan från början verkligen tillerkännes

den ledande ställning inom den interna riksdagsförvaltningen,

som utredningen åsyftat. Om de fördelar för riksdagen skall vinnas, som

avses med den föreslagna reformen, bör otvivelaktigt kontoret ges de befogenheter

och den auktoritet, som erfordras för att kunna självständigt administrera

området och taga nödvändiga initiativ. En viktig fråga i detta

sammanhang är även kompetensfördelningen mellan styrelsen och förvaltningskontorets

chef. Enligt utskottets mening bör beslutanderätt i betydande

omfattning tillerkännas chefen i de löpande ärendena, medan styrelsen

förbehålls de principiella eller eljest viktigare avgörandena. Det förslag

till instruktion för kontoret och övriga bestämmelser om detta, som

utskottet framlägger, har utarbetats med hänsyn till dessa synpunkter.

Vad särskilt beträffar styrelseledamöternas ställning vill utskottet framhålla,

att det förhållandet att styrelsen inte konstruerats som ett utskott

inte får leda till uppfattningen att uppdraget är att anse som underordnat.

I stället kommer styrelsen att få självständiga administrativa uppgifter

med beslutanderätt på för riksdagen betydelsefulla områden. Med hänsyn

till arten av styrelsens funktioner och till dess ansvar och förväntade arbetsmängd

finner utskottet i likhet med utredningen att särskilt arvode

bör utgå.

Vad härefter beträffar förslagets enskildheter och de författningsfrågor,

som aktualiseras därav, vill utskottet till en början framhålla, att det uppenbarligen

inte är möjligt att redan nu åstadkomma en fullständig inventering

av alla de spörsmål, som måste uppkomma i praktiken, eller en författningsreglering

av slutgiltigt slag. Som utredningen framhåller kan varken

arbetsuppgifterna eller tjänsteorganisationen i allo överblickas redan

nu. Bland större arbetsuppgifter som genast torde bli aktuella kan nämnas

lokalfrågorna, däribland den viktiga frågan om att tillhandahålla riksdagens

ledamöter fler arbetsrum. Det måste emellertid ankomma på förvaltningskontoret

att självt verkställa en grundlig penetrering av spörsmålen

om arbetsuppgifter och organisation och framlägga de förslag, som därav

föranleds. De omfattande utredningar, som utförts, ger emellertid en betryggande

grundval för att nu besluta om kontorets inrättande och meddela

de i begynnelseskedet erforderliga föreskrifterna.

Utskottet finner sålunda att organisationsförändringen bör i princip genomföras

den 1 juli 1966. Det synes lämpligt, att styrelsen redan dessförinnan

utser direktör och vidtager andra åtgärder för organisationsförändringen.

Utskottet övergår härefter till utskottets ställningstaganden i fråga om

de viktigare punkterna angående förvaltningskontorets organisation och

arbetsuppgifter. Framställningen av dessa frågor sker i den ordningsföljd

de förekomma i det förslag till instruktion för riksdagens förvaltningskon1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. ö sand. 3 and. Nr 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

tor, vilket utskottet bifogar detta betänkande som Bil. A. Inledningsvis

kan nämnas, att det av organisationsutredningen slutna huvudavtalet numera

trätt i kraft, sedan det den 3 maj 1966 godkänts av lönedelegationen.

1 §. Utskottet biträder utredningens förslag, att kontoret bör vara riksdagens

centrala förvaltnings- och förhandlingsmyndighet. Denna kontorets

ställning jämte det förhållandet att förvaltningskontoret är ett inre

riksdagsorgan och icke ett riksdagens verk torde underlätta för riksdagens

ledamöter att utöva ett direkt inflytande på frågorna om service i olika

avseenden till riksdagens ledamöter. Såsom utredningen antytt kan vidare

överförandet av riksdagens ekonomibyrå under en riksdagens egen

styrelse, koncentrationen av förhandlingsbefogenheterna till den nya enheten

och överförandet av flera små enheter till en större enhet antagas

verka i riktning mot större effektivitet och enhetlighet. Över huvud taget kan

sägas, att riksdagens förvaltningsorganisation nu avses få en såvitt möjligt

ändamålsenlig uppbyggnad. — I egenskap av central myndighet och

inre riksdagsorgan torde förvaltningskontoret äga mottaga delgivning för

riksdagens räkning.

2 § 1. Kontoret övertager från riksgäldskontoret förvaltningen av riksdagens

ekonomiska angelägenheter ävensom vården av riksdagshuset, 3 §

2 st. riksgäld sreglementet. (Riksgäldskontoret skall dock fortfarande vara

kassakontor för riksdagen.) Dessutom övertager kontoret förvaltningen av

övriga lokaler för riksdagen och dess verk utom lokaler för riksbanken

och dess underlydande enheter och riksgäldskontoret. Sistnämnda myndighet

bibehåller däremot funktionen att gemensamt med riksbanken vårda

riksbyggnaderna å Helgeandsholmen i vad avser riksbankens hus. Vad angår

övriga uppdrag som riksgäldskontoret erhållit av riksdagen utan att

de kommit till uttryck i författningar torde sådana uppdrag böra överflyttas

till förvaltningskontoret som sammanhängt med ekonomibyråns verksamhet.

Överenskommelser om överflyttning bör kunna träffas mellan förvaltnings-

och riksgäldskontoren. Till det sagda och för följande punkter

hänvisas i fråga om kompetensfördelningen dessutom till de betänkandet

bilagda förslagen till ändringar i vissa författningar. — För de i denna punkt

avsedda fastighetsfrågorna finnes en sektion på ekonomibyrån.

2 § 2. De i denna punkt angivna frågorna avses skola handläggas å den

arbetsenhet som förestås av direktören. Beträffande förhandlingsfrågorna

må hänvisas till betänkandet s. 18 ff. Instruktionen för delegerade för riksdagens

verk föreslås upphävd från och med den 1 juli 1966. Stadgande

härom har intagits i ikraflträdandebestämmelserna till instruktionen för

förvaltningskontoret.

Handläggningen av anställningsärenden innefattar även befogenheterna

för nuvarande kanslideputerade tillika med talmännen att besluta i avlönings-

och ersättningsfrågor, i den mån dessa frågor ej avgörs genom

kollektivavtal. Talmanskonferensens befattning med frågor om arvoden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och hankoutskotts betänkande nr i år 1966 1T

åt personal överflyttas genom detta stadgande och ändring av 7 § riksdagsstadgan

till kontoret. Kontoret äger självt besluta i sådana frågor.

Behov av vissa för hela riksdagsförvaltningen gemensamma förvaltningsföreskrifter

föreligger. Det förutsättes att riksbanken och riksgäldskontoret,

vilka i detta avseende och flera andra undantagits från förvaltningskontorets

överhöghet, i sådana frågor kan samordna antagandet av regler.

Utgivandet av flera författningar med gemensamt innehåll torde böra undvikas.

Reglerna bör alltså i sådana fall sammanföras i en författning, vilken

liksom författningar i övrigt inom riksdagsförvaltningen utgives av

förvaltningskontoret. Det bör framhållas att riksbanken och riksgäldskonloret

själva skall antaga sina interna författningar.

2 § 3. Uträkning av arvoden och ersättningar till riksdagens ledamöter

sker även nu i riksdagshuset av en förste revisor, som i tjänsteavseende

tillhör riksgäldskontoret. Denna tjänst avses skola överföras till förvaltningskontoret.

För uträkningen av avlöningarna till personalen hos riksdagen

och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret, vilken f. n.

sker i riksgäldskontoret, torde ytterligare tjänst behöva inrättas på förvaltningskontorets

stat. Utskottet förutsätter, att förvaltningskontorets styrelse

och riksgäldskontoret kan överenskomma om en smidig lösning av de

problem som kan uppkomma vid övergången till den nya ordningen.

Frågor om beviljande av pensioner till riksdagens ledamöter och personal

och deras efterlevande övertages i princip fr. o. m. den 1 juli 1966.

Riksgälds fullmäktige skall dock alltjämt handlägga pensionsärende, vari

ansökan inkommit till riksgäldskontoret före den 1 juli 1966.

Utbetalningar av löner och pensioner och andra ersättningar och därav

föranledd bokföring och skyldighet att lämna uppgifter till myndigheter

(inkomstuppgifter etc.) avses även i fortsättningen skola handhavas av

riksgäldskontoret. Dessutom avses att riksgäldskontoret tillsvidare skall

ombesörja revisionen av förvaltningskontorets räkenskaper.

2 § i. Den enhet som f. n. finns å ekonomibyrån för handläggning av

frågor angående riksdagstrycket avses skola innefatta även riksdagens dehattprotokoll

(»Riksdagsdebatterna»). Vid överflyttningen nu överföres dock

endast tjnästen som föreståndare för »Riksdagsdebatterna» på förvaltningskontorets

stat. Skrivbiträdespersonalen därför (»maskinskrivare vid snabbprotokollet»)

är i personalstaten placerad på kamrarnas kanslier (6 å

vartdera), jfr BoU 1965: 45, och torde böra tillsvidare vara tjänsteplacerad

där, enär den särskilt under den allmänna motionstiden tillhandagår kamrarnas

kanslier med skrivhjälp. Enligt vad utskottet erfarit avser riksdagens

organisationsutredning att till behandling upptaga frågan om denna

personals tjänsteplacering.

2 t)'' 5. Riksdagens upplysningstjänst bildar inom förvaltningskontoret en

särskild enhet och överföres sålunda från riksdagsbiblioteket till förvaltningskontoret.

Härigenom underlättas enligt utskottets mening strävandena

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

att bereda upplysningstjänstens personal trygghet i anställningen. Under

sommarferierna då riksdagsledamöternas anspråk på service från upplysningstjänsten

avsevärt minskar, kan personalen sålunda få tjänstgöra på

andra avdelningar inom kontoret och säsongmässigt betingad personalavgång

sålunda undvikas. Upplysningstjänstens verksamhetsuppgifter har definierats

i enlighet med den praxis som finnes beträffande upplysningstjänstens

verksamhet, se 7 §. Därjämte har ombesörjande av registret till riksdagstrycket,

som i praktiken åvilat upplysningstjänsten, även formellt överförts

från biblioteket. — I likhet med utredningen (bet. s. 36 ff) finner alltså

utskottet övervägande skäl tala för att överföra upplysningstjänsten till förvaltningskontoret.

Utskottet delar sålunda ej den åsikt i denna fråga som

framförts i motionen II: 925.

2 § andra st. Vissa uppgifter åvilar f. n. kanslideputerade enligt särskilda

riksdagsbeslut. Dessa uppgifter överföres nu till förvaltningskontoret,

jfr ex.vis 1060 års beslut i anledning av KU 1960: 26 att kanslideputerade

skulle fungera som en riksdagens personalnämnd. De uppgifter som åvilar

ekonomideputerade avses skola överföras till kontoret. Detta kan emellertid

ej ske förrän genom motionsinitiativ. Däremot överföres genom organisationsändringen

fr. o. m. den 1 juli 1966 de uppgifter som åligger riksdagens

ekonomibyrå.

Pa längre sikt torde förvaltningskontoret utom att vara ett förvaltningsoch

förhandlingsorgan kunna bli ett värdefullt utrednings- och serviceorgan

för riksdagen och dess ledamöter. Stadgandet har erhållit en utformning

som möjliggör en sådan utveckling.

3 §. Denna paragraf motsvarar i viss del särskilda paragrafer i reglementet

för riksgäldskontoret (3 § st. 2, 49 §, 50 och 53—56 §§). Det är

angeläget att lokalbehoven för riksdagen, dess organ och ledamöter samt

partierna främst blir tillgodosedda och att först därefter tillfällig upplåtelse

sker för andra ändamål som avses i paragrafen.

4 §. Denna paragraf behandlar närmare förhandlingsverksamheten. Av

allmänna grundsatser följer att skyldighet föreligger att i avtal intaga

förbehåll om riksdagens godkännande inte bara när det gäller avtal i förhandlingsfrågor

utan även i andra avtal som slutes, om skyldighet att inhämta

sådant godkännande föreligger.

5 §. Hänvisningarna till särskilda författningar avser bl. a. arvodesstadgan

och övergångsbestämmelserna till denna. Förslag om ändring av nämnda

stadga och övergångsbestämmelser framlägges av konstitutionsutskottet.

10 §. Beträffande den organisatoriska uppbyggnaden av kontoret vill

utskottet framhålla att avsikten varit att skapa ett effektivt serviceorgan

för de behov som i olika avseenden kan uppkomma inom riksdagen. Styrelsen

torde inte minst under uppbyggnadsperioden få en betydande arbetsbörda.

Med hänsyn härtill och till förvaltningskontorets ställning inom

riksdagsförvaltningen kan det uppkomma behov av att de nu i 16 § före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 13

slagna arvodena omprövas, när erfarenheter vunnits. Vad beträffar direktören

torde också kunna förutses att behov kan uppkomma av att anpassa

lönen till löneutvecklingen i övrigt för jämförliga tjänstemän. Med hänsyn

till att riksdagen ej skall behöva binda sig för en viss tjänsteinnehavare

under längre tid, torde direktören böra, förutom för viss tid, även kunna förordnas

tills vidare. I analogi med vad som tillämpas i fråga om lönegradsplacering

för högre tjänstemän inom statens avtalsverk bör chefstjänsten

ej lönegradsplaceras genom avtal. Personalorganisationerna har, enligt vad

utskottet inhämtat, instämt häri.

11 §. Styrelsen har att handlägga dels alla viktigare ärenden, dels vissa

andra och kan självfallet överta handläggningen av vilket ärende som helst.

Vad angår föredragningsskyldighet för direktören har utskottet följt utredningens

förslag.

Sekreterar- och annan personal åt styrelsen och direktören torde i viss

utsträckning böra anställas redan före den 1 juli 1966.

Vad angår yrkandet i motionen II: 925 framgår av vad utskottet ovan yttrat,

att utskottet ej finner skäl tillstyrka detsamma.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte

1. avslå motionen II: 925;

2. besluta om inrättandet från och med den 1 juli 1966

av riksdagens förvaltningskontor i enlighet med de riktlinjer

till vilka utskottet i det föregående anslutit sig, och

upphörandet vid samma tid av riksdagens ekonomibyrå;

3. antaga härvid såsom Bil. A fogad instruktion för riksdagens

förvaltningskontor jämte ikraftträdandebestämmelser;
4.

besluta, med motsvarande överflyttning från personalstaterna

för andra i bifogade tjänsteförteckning (Bil. B)

angivna organ, fastställa å bilagan angiven personalstat för

riksdagens förvaltningskontor att gälla från och med den

1 juli 1966;

5. besluta att de den 1 juli 1966 gällande tillsättningsbesluten

angående tjänst som sålunda överflyttats skall från

och med samma dag utan ändring av beslut om lön och

annan gottgörelse avse motsvarande tjänst vid riksdagens

förvaltningskontor;

6. besluta att förvaltningskontoret skall, om ej annat är

stadgat, beträffande arbetstagare vid riksdagen och dess

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

verk äga befogenheter motsvarande dem som tillkommer

statens avtalsverk beträffande statsförvaltningen i övrigt;

7. bemyndiga riksdagens organisationsutredning att utan

hinder av förvaltningskontorets förhandlingsrätt fullgöra

de förhandlingsuppgifter m. m. vartill den bemyndigats

genom riksdagens bifall till konstitutionsutskottets hemställan

i utlåtande nr 25 år 1966;

8. besluta att styrelse för förvaltningskontoret skall väljas

första gången vårsessionen 1966;

9. bemyndiga styrelsen

a) att från och med den dag den blivit utsedd anställa

chef för kontoret och annan personal från och med den

1 juli 1966,

b) att för tiden före den 1 juli 1966 mot arvode ur anslaget

Riksdagen, Övriga omkostnader anställa erforderligt biträde,

samt

c) att ur vederbörligt anslag å förvaltningskontorets stat

disponera medel för erforderlig personal som ej upptagits

på ovan angivna personalstat;

10. uppdraga åt riksgäldskontoret att verkställa utbetalningar

för riksdagens förvaltningskontor, utföra därav föranledd

bokföring och skyldighet att till olika myndigheter

lämna uppgifter om inkomster etc. samt att revidera kontorets

räkenskaper; samt

11. antaga de förslag till författningsändringar som angives

i Bil. C—F att träda i kraft den 1 juli 1966.

Stockholm den 18 maj 1966

På sammansatta konstitutions- och bankoutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Sveningsson, Dahlén,

Ståhle och Palm; samt

från a n d ra kammaren: herrar Regnéll, Adamsson, Henningsson*, Larsson

i Luttra, Berglund, Börjesson i Glömminge och Ekström i Iggesund.

Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 15

Bilaga A

Instruktion för riksdagens förvaltningskontor

1 §

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala myndighet för

handläggning av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om

anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess

verk.

Uppgifter

2 §

Förvaltningskontoret skall om annat ej är särskilt stadgat:

1. handlägga frågor angående riksdagshuset och lokaler i övrigt för riksdagen

och dess verk med undantag av lokalerna för riksbanken och

riksgäldskontoret;

2. handlägga frågor angående förhandling om anställnings- eller arbetsvillkor

för arbetstagare hos riksdagen och dess verk, anställnings-, tjänstledighets-

och andra personalärenden i fråga om personal vid förvaltningskontoret

och, i den mån annat ej gäller, annat riksdagens organ,

meddela för riksdagens förvaltningskontor och riksdagens verk utom

riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma förvaltningsföreskrifter

samt utgiva författningar angående riksdagen och dess verk;

3. handlägga frågor angående uträkning av arvoden och ersättningar till

riksdagens ledamöter samt av avlöningar och ersättningar till personal hos

riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret, ävensom

frågor angående pensioner till nämnda ledamöter och personal och

deras efterlevande, i den mån ej uppgiften ankommer på annan myndiglict

\

4. handlägga frågor angående riksdagstrycket, riksdagens debattprotokoll

och riksdagens centrala skrivbyrå; samt

5. handlägga frågor angående riksdagens upplysningstjänst.

Kontoret skall vidare utföra de uppgifter som enligt antagna bestämmelser

eller genom särskilda riksdagsbeslut åvilar eller ålägges kontoret.

3 §

Det åligger förvaltningskontoret att beträffande riksdagshuset och övriga

under 2 § 1. inbegripna lokaler ombesörja vård och underhåll. Då fråga

är om större ombyggnad skall framställning göras till riksdagen. Kontoret

äger att i första hand för allmänna ändamål upplåta lediga lokaler.

Kontoret skall föranstalta om restauration för riksdagens ledamöter och

personal.

4 §

Det åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig lönepolitik

inom riksdagen och dess verk och därvid beakta förhållandena på ar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

betsmarknaden i övrigt samt att bereda varje riksdagens verk tillfälle att

verket3 synpunkter på sådana förhandlingsfrågor som direkt berör

Förvaltningskontoret skall för riksdagen och dess verk utfärda bestäm“elS,

er, a\ b®skaffenhet a« skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren och

wfu dif/a dPt f.orfIskrifter och anvisningar, som behövs för tillämpningen av

kollektwavtal eller avtal om anställnings- eller arbetsvillkor i överensstämmelse

med sådant kollektivavtal. I avtal som är av beskaffenhet att böra

godkannas av riksdagen eller dess lönedelegation skall intagas förbehåll

om sadant godkännande.

Styrelsen äger överlämna till myndighet vid riksdagens verk att hand
S?m,

,ankommer På styrelsen och icke är av sådan beaffenhet

att den skall underställas riksdagen eller dess lönedelegation

^yrdsens ordförande eller vid förfall för honom den ledamot styrelsen

särskilt forordnar skall utöva det i 12 § riksdagsstadgan förutsatta samråd

med riksdagens lönedelegation

Beträffande i 2 § 3. nämnda arvoden, löner, ersättningar och pensioner_

aligger förvaltningskontoret jämväl att fatta de beslut, varom stadgas

deSs"S™Lt.0„i“årear'' Saml ”lrär<la ““”Pni^estämmel», till

6 §

Den i 2 § 4 nämnda skrivbyrån skall ombesörja utskrifter och kopiermgar

åt riksdagens ledamöter, utskott och Övriga organ i den mån uppgiften

ej ombesorjes genom annat riksdagsorgan.

7 §

Riksdägens upplysningstjänst skall tillhandagå riksdagens ledamöter,

tskott och riksdagens Övriga organ med sakuppgifter, sammanställningar

ocn, i den man andra uppdrag därigenom icke eftersättes, utredningar i

ämnen som angar ledamöternas eller organens arbetsuppgifter.

Upplysnmgstjansten skall vidare utarbeta registret till riksdagstrycket.

8 §

Förvaltningskontoret skall uppgöra anslagsäskanden avseende förvaltningskontoret

samt granska och sammanställa anslagsäskanden avseende

riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäld skontoret

Organisation

9 §

Förvaltningskontoret ledes av en styrelse bestående av sju riksdagens

stadgan^ Narmare bestammelser om styrelsen meddelas i 28 § riksdags
-

10 .§

Styrelsen utser chef för förvaltningskontoret (direktör). Denne utövar

under styrelsen den omedelbara ledningen av förvaltningskontorets verksamhet

och föredrager inför styrelsen de ärenden styrelsen skall avgöra,

i den mån föredragningsskyldigheten inte av styrelsen ålägges annan, samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 17

undertecknar från kontoret utgående skrivelser.

Direktören skall tillsättas med förordnande tillsvidare eller för viss tid,

högst tre år, i högst lönegrad B 6.

Ställföreträdare för direktören utses av styrelsen.

Inom förvaltningskontoret finns fem arbetsenheter för de uppgifter som

angivits ovan i 2 § 1.—5. samt 3—8 §§.

Direktören förestår själv den arbetsenhet som avses i 2 § 2.

Hos förvaltningskontoret anställer styrelsen i övrigt arbetstagare enligt

personalförteckning, som fastställes av styrelsen, samt annan personal i

mån av behov och tillgång på medel.

Styrelsen äger därutöver anställa personal för tillfälliga uppdrag och

i övrigt anlita experter och sakkunniga.

Ärendenas handläggning

11 §

Av styrelsen avgöres

1. frågor om slutande av kollektivavtal samt andra förhandlingsfrågor

av principiell natur eller större ekonomisk betydelse och frågor som

är gemensamma för riksdagen och dess verk;

2. frågor om avbrytande av annan förhandling än förhandling i tvist om

avtal;

3. frågor om lockout eller annan stridsåtgärd;

4. viktigare frågor angående utgivande av författningar;

5. viktigare frågor om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter;

6. frågor om anslagsframställningar och andra frågor av större ekonomisk

betydelse;

7. frågor om tillsättning av tjänst eller beviljande av pension; samt

8. andra frågor som styrelsen beslutar handlägga eller direktören hänskjuter

till styrelsen.

I övriga frågor äger direktören ensam utöva beslutanderätten. Genom

arbetsordning eller särskilt beslut må styrelsen överlämna åt annan tjänsteman

att avgöra ärende eller viss grupp av ärenden som eljest skulle avgöras

av direktören.

Styrelsen äger inom sig utse vissa ledamöter att föra förhandlingar i fråga

om arbetstagares anställnings- eller arbetsvillkor.

12 §

Styrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande. Som

styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta förenar sig. Vid lika

röstetal gäller den mening ordföranden biträder. Direktören äger deltaga

i överläggningarna och skall till protokollet anteckna sin mening, om denna

är skiljaktig från styrelsens beslut.

Protokoll in. in.

13 §

1 fråga om varje beslut skall hos förvaltningskontoret finnas handling

varav framgår vem som fattat beslutet, vem som i övrigt närvarit vid den

slutliga handläggningen av ärendet och vem som varit föredragande samt

beslutets dag och dess innehåll.

Protokoll föres när skiljaktig mening förekommer eller protokoll behövs

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr t år 1966

av annan orsak. Protokoll föres av direktören eller den direktören därtill

utser.

Expedition i ärende som styrelsen avgjort skall undertecknas av ordföranden

och direktören. I skrivelse till riksdagen skall anges närvarande

ledamöter samt skiljaktiga meningar i fråga om ärende som avses i skrivelsen.

14 §

Förvaltningskontoret skall vårda sitt arkiv och föra en förteckning över

detta.

Besvär över beslut

15 §

Över beslut i ärenden som grundar sig på statstjänstemannalagen eller

bestämmelse som meddelats med stöd av lagen eller som eljest, utan att

avse ingående eller tillämpning av kollektivavtal, rör enskild person,

må besvär anföras hos bankoutskottet.

Part som vill anföra besvär skall skriftligen anmäla missnöje med

beslutet. Missnöjesanmälan skall inkomma till kontoret inom fjorton dagar

från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet. Sker det ej, förloras rätten

till talan. Inkommer besvär inom sådan tid erfordras ej missnöjesanmälan.

I fråga om tillsättande eller uppehållande av tjänst skall klaganden anses

ha delgivits beslutet den dag beslutet blivit justerat eller genom anslag

offentligen tillkännagivet.

Besvär skall, om talerätten ej förlorats, ingivas till kontoret inom fyra

veckor från ovan bestämd delgivningsdag. Sker det ej, förloras besvärsrätten.

Inkomna besvär skall ofördröj ligen överlämnas till bankoutskottet.

Arvoden och reseersättningar till styrelsen m. in.

16 §

Såsom arvode åtnjuter en var av styrelsens ledamöter 4 000 kronor

årligen. Därjämte utgår särskilda arvoden till styrelsens ordförande med

3 000 kronor för år och till vice ordföranden med 2 000 kronor för år.

Suppleant för styrelseledamot åtnjuter arvode med 500 kronor årligen.

17 §

Styrelseledamot och suppleant äger att för resa, som han för fullgörande

av uppdraget eller eljest för förvaltningskontorets räkning företager

från hemorten eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt

uppdrag, samt för återresan åtnjuta resekostnadsersättning och, med det

undantag som i andra stycket sägs, traktamente och ersättning i övrigt

enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet eller, när fråga är om

utrikes resa, utlandsreglementet. Styrlseledamot skall därvid hänföras till

rese- och traktamentsklass A.

För bevistande av sammankomst i Stockholm med styrelsen eller för

annan förrättning eller annat uppdrag därstädes för förvaltningskontorets

räkning skall traktamente icke utgå under tid, då riksdagen håller session.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 19

Denna instruktion träder i kraft den 1 juli 1966, då instruktionen för

delegerade för riksdagens verk skall upphöra att gälla. Delegerade skall

dock äga slutbehandla ärende som av dem före den 1 juli 1966 upptagits

till behandling.

Vad som utan att vara stadgat i författning gäller för riksdagens kanslideputerade

och delegerade för riksdagens verk enligt särskilda riksdagsbeslut

skall i stället avse riksdagens förvaltningskontor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

Bilaga B

Personalorganisationen vid riksdagens förvaltningskontor

Tjänster

1 direktör .........................

1 byråchef .........................

3 byrådirektörer ...................

2 förste byråsekreterare.............

1 kamrerare1 ......................

1 förste revisor ....................

3 assistenter .......................

1 registrator .......................

1 maskinchef ......................

1 förrådsförvaltare .................

2 kontorsskrivare ..................

1 föreståndare för skrivbyrån .......

1 maskinförman ...................

1 förste expeditionsförman .........

3 övervaktmästare..................

1 hantverksföreståndare.............

1 expeditionsförman ................

4 kansliskrivare2 ...................

1 kansliskrivare....................

1 förste expeditionsvakt.............

15 förste vaktmästare................

3 värmeskötare ....................

23 vaktmästare3.....................

1 kontorist ........................

1 biträde för skrivgöromål ..........

1 kanslibiträde4 ....................

1 föreståndare för Riksdagsdebatterna5

10 korrekturläsare5 ..........

Motsvarande tjänst(er), redovisas

f. n. under

Riksdagens ekonomibyrå

Riksdagsbiblioteket

(upplysningst j änsten)

»

Riksdagens ekonomibyrå

Riksgäldskontoret

Riksdagsbiblioteket

(upplysningst j änsten)

Riksdagens ekonomibyrå

»

»

Riksdagsbiblioteket

(upplysningst j änsten)

»

Riksdagens ekonomibyrå

»

»

Riksdagsbiblioteket

(upplysningst j änsten)

Riksdagens kansli

1 Tillika föreståndare för korrekturläsarna.

2 Därav 2 med deltidstjänstgöring.

3 Därav 1 med deltidstjänstgöring.

4 Tjänsten delad mellan 2 halvtidstjänstgörande.

5 Deltidstjänst(er).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 21

Bilaga C

Förslag

till

ändringar i riksdagsstadgan

§ 3, 5, 7, 12, 21, 26, 28, 29 och 30 får ändrad lydelse enligt nedan.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 3

Å den____— —---— — främst uppföras:

Konungens propositioner------väckta motioner.

Övriga ärenden,------ordning, nämligen:

1. Från utskott-----— — till riksdagsbeslutet;

2. Riksdagens revisorers----

telser;

3. Av båda kamrarna tillsatta utskotts

betänkanden, ävensom hemställanden

och utlåtanden av kanslideputerande;

skolande den ordning,

vari de ständiga utskotten i 53 § regeringsformen

och 36 § riksdagsordningen

finnas upptagna, jämväl följas

vid uppförande å förteckningen

av nämnda utskotts betänkanden,

och sådana betänkanden sättas framför

särskilda utskotts samt dessas

framför kanslideputerades utlåtanden

och hemställanden;

4. Ärenden, som-------

5. Kammarens enskilda ärenden.

---militieombudsinännens berät
3.

Av båda kamrarna tillsatta utskotts

betänkanden, ävensom framställningar

från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor; skolande

den ordning, vari de ständiga utskotten

i 53 § regeringsformen och 36 §

riksdagsordningen finnas upptagna,

jämväl följas vid uppförande å förteckningen

av nämnda utskotts betänkanden,

och sådana betänkanden

sättas framför särskilda utskotts

samt dessas framför framställningar

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor;

delgivas; samt

I denna -—

skyndsamt delgivas.

§ 5

Mom. 1. Vid kammares------anteckning därom.

Justeringen av-------eljest meddelas.

Kamrarnas protokoll överlämnas

omedelbart efter justeringen till riksdagens

kansli.

Mom. 2. Yttranden, som ledamöter

vid kammares sammanträde avgiva,

skola, såvitt ske kan, ordagrant av

Kamrarnas protokoll överlämnas

omedelbart efter justeringen till riksdagens

förvaltningskontor.

Mom. 2. Yttranden, som ledamöter

vid kammares sammanträde avgiva,

skola, såvitt ske kan, ordagrant av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

(Nuvarande lydelse)

för sådant ändamål anställda tjänstemän

upptecknas och utan dröjsmål,

försedda med uppsättarens namnteckning,

i två exemplar avlämnas i

kammarens kansli, där de till femte

söckendagen efter sammanträdet

klockan 12 middagen böra finnas för

genomläsning tillgängliga. Ledamot,

som före utgången av nämnda tid

justerar sitt yttrande, bör därå göra

anteckning om verkställd justering;

annan ledamot dock obetaget att påkalla

särskild justering därav inför

kammaren vid det i 1 mom. omförmälda

tillfälle. Har ledamot icke

inom stadgad tid justerat sitt yttrande,

anses detsamma ändock såsom

av honom justerat. Yttrandena böra

därefter ofördröj ligen överlämnas

till riksdagens kansli.

Mom. 3. I fråga-------till

(Föreslagen lydelse)

för sådant ändamål anställda tjänstemän

upptecknas och utan dröjsmål,

försedda med uppsättarens

namnteckning, i två exemplar avlämnas

i kammarens kansli, där de till

femte söckendagen efter sammanträdet

klockan 12 middagen böra finnas

för genomläsning tillgängliga.

Ledamot, som före utgången av

nämnda tid justerar sitt yttrande,

bör därå göra anteckning om verkställd

justering; annan ledamot dock

obetaget att påkalla särskild justering

därav inför kammaren vid det

i 1 mom. omförmälda tillfälle. Har

ledamot icke inom stadgad tid justerat

sitt yttrande, anses detsamma

ändock såsom av honom justerat.

Yttrandena böra därefter ofördröjligen

överlämnas till riksdagens förvaltningskontor.

riksdagsbiblioteket.

Talmanskonferensen skall,

Vid talmanskonferensens —

Anses nödigt att inhämta upplysningar

av ordförandena i andra utskott

eller av kanslideputerade, böra

även de, efter kallelse, tillstädeskomma.

Vid talmanskonferensens —

Talmanskonferensens beslut

Talmanskonferensen skall, efter

samråd med kanslideputerade, upprätta

förslag i fråga om arvoden till

tjänstemännen hos kamrarna och utskotten

samt i kansliet. Förslaget

överlämnas till bankoutskottet, vilket

det åligger att i ämnet avgiva utlåtande

till kamrarna.

§ 7

---riksdagsarbetets bedrivande.

sammanträde förekommer.

Anses nödigt att inhämta upplysningar

av ordförandena i andra utskott

eller av ordföranden i styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor,

böra även de, efter kallelse, tillstädeskomma.

— sammanträde förekommer.

besluten avse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 23

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 12

Vad här________— på lönedelegationen.

Det åligger----- -----

Delegationen skall------

Delegationens befogenhet enligt

§ 62 regeringsformen att godkänna

förhandlingsöverenskommelser skall

även avse överenskommelser i förhandlingsfrågor

rörande anställningsvillkor

för arbetstagare hos

riksdagen och dess verk. I stället för

den i nämnda stadgande föreskrivna

rådplägningen med statsrådsledamot

skall i dessa fall ske motsvarande

samråd med den eller dem som riksdagen

därtill förordnar.

§

Har från något riksdagens verk

till utskott inkommit framställning,

som kan föranleda beslut av riksdagen,

vare utskottet pliktigt att ofördröj

ligen göra anmälan därom till

vardera kammarens talman och till

kanslideputerade. Vid anmälan skall

framställningen fogas, i huvudskrift

till talmännen och i avskrift till

kanslideputerade. Det åligger talmannen

tillse, att anteckning om anmälan

verkställes å föredragningslistan

för kammarens nästa sammanträde,

varefter förfares på sätt i 58 §

första stycket riksdagsordningen

sägs.

§

De av riksdagen utsedda valmän,

vilka hava att verkställa val av fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret,

skola tillika utse två leda
-

— sammanträde förekommer.

---avgiva utlåtande.

Delegationens befogenhet enligt

§ 62 regeringsformen att godkänna

förhandlingsöverenskommelser skall

även avse överenskommelser i förhandlingsfrågor

rörande anställningsvillkor

för arbetstagare hos

riksdagen och dess verk. I stället för

den i nämnda stadgande föreskrivna

rådplägningen med statsrådsledamot

skall i dessa fall ske motsvarande

samråd med ordföranden i styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor eller

den ledamot av styrelsen, som vid

förfall för ordföranden av styrelsen

därtill förordnas.

21

Har från något riksdagens verk

till utskott inkommit framställning,

som kan föranleda beslut av riksdagen,

vare utskottet pliktigt att ofördröj

ligen göra anmälan därom till

vardera kammarens talman och till

riksdagens förvaltningskontor. Vid

anmälan skall framställningen fogas,

i huvudskrift till talmännen och i avskrift

till riksdagens förvaltningskontor.

Det åligger talmannen tillse,

att anteckning om anmälan verkställes

å föredragningslistan för kammarens

nästa sammanträde, varefter

förfares på sätt i 58 § första stycket

riksdagsordningen sägs.

26

De av riksdagen utsedda valmän,

vilka hava att verkställa val av fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret,

skola tillika utse två

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

(Nuvarande lydelse)

möter jämte två suppleanter i styrelsen

över riksdagsbiblioteket.

(Föreslagen lydelse)

ledamöter jämte två suppleanter i

styrelsen över riksdagsbiblioteket

samt, jämlikt 28 § nedan, sju ledamöter

och sju suppleanter i styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor.

Riksdagens kansli

§ 28

Utom de åligganden, som, enligt,

80 § andra stycket riksdagsordningen,

tillhöra riksdagens kansli, skall

detta ombesörja tryckningen av alla

de handlingar, vilka till kamrarna

inkomma eller från dem utgå, med

undantag av sådana, som i annan

ordning blivit på allmän bekostnad

tryckta, för att till kamrarnas ledamöter

utdelas.

Kanslideputerade böra vaka däröver,

att de i kamrarna förda protokoll

samt övriga riksdagshandlingar

bliva med största möjliga skyndsamhet

tryckta och till kamrarnas ledamöter

utdelade.

Framställning, som avses i 21 §,

eller sammanfattning därav skall genom

kanslideputerades försorg snarast

möjligt mångfaldigas och till

kamrarnas ledamöter utdelas.

Riksdagens förvaltningskontor

§ 28

Riksdagens förvaltningskontor är

riksdagens centrala myndighet för

handläggning av riksdagens förvaltningsärenden

och för förhandling

om anställnings- eller arbetsvillkor

för arbetstagare hos riksdagen och

dess verk. Närmare bestämmelser

om förvaltningskontoret meddelas i

en av riksdagen antagen instruktion.

Kontoret står under ledning av en

styrelse. Beträffande denna skola bestämmelserna

i 70 § riksdagsordningen

angående fullmäktige i riksgäldskontoret

äga motsvarande tilllämpning.

Därutöver skall gälla att

såväl ledamöterna som suppleanterna

skola vara ledamöter av riksdagen.

Framställning från förvaltningskontoret

till riksdagen ingives till

vardera kammarens kansli och anmäles

av talmannen vid sammanträde

med kammaren. Tid för väckande

av motion i anledning av framställningen

räknas från den dag, då anmälan

om framställningens ingivande

delgives kammaren.

§ 29

Sekreterare i--------

I fråga om expeditionen av de från

riksdagen utgående skrivelser, vilka

--och tillnamn.

I fråga om expeditionen av de från

riksdagen utgående skrivelser, vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 25

(Nuvarande lydelse)

besörjas genom riksdagens kansli,

tillkommer det kanslideputerade att

meddela erforderliga föreskrifter.

§

Vardera kammaren-----

Övriga befattningshavare, å vilka

avlöning sbestämmelserna för de hos

riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän

åro tillämpliga, tillsättas:

1. för vardera--------

2. för vart — —--—--—

3. för riksdagens kansli av kanslideputerade

tillika med talmännen

och vice talmännen.

(Föreslagen lydelse)

jämligt 80 § andra stycket riksdagsordningen

besörjas genom ett särskilt

riksdagens kansli, tillkommer

det kanslideputerade att meddela erforderliga

föreskrifter.

30

— utse sekreterare.

Övriga befattningshavare tillsättas:
kammarens

sekreterare;

— sekreterare; samt

3. för riksdagens förvaltningskontor

och kanslideputerade av kontorets

styrelse.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

Bilaga D

Förslag

till

ändring i bankoreglementet

§ 25 mom. 4 får ändrad lydelse enligt nedan.

(Nuvarande lydelse)

§ 25.

(Föreslagen lydelse)

Mom. 4. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige

i riksbanken dessutom:

a) att för----— —---kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor b) att vidtaga åtgärder i frågor rö
rörande

riksbyggnaderna å Helge- rande riksbyggnaderna å Helgeandsandsholmen,

i den mån dessa frågor holmen utom riksdagshuset, i den

icke skola behandlas av respektive mån dessa frågor icke skola behandfullmäktige.

las av respektive fullmäktige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 27

Bilaga E

Förslag

till

ändringar i riksgäldsreglementet

§§ 49, 50, 53, 54, 55 och 56 upphäves och § 1 e) samt §§ 3, 9, 59 och 61 får

ändrad lydelse enligt nedan.

(Nuvarande lydelse)

§

Riksgäldskontoret har-----

e) att utföra alla uppdrag och

åligganden, som riksgäldskontoret

för övrigt av rikets ständer eller riksdagen

erhållit.

(Föreslagen lydelse)

1

--medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och

åligganden, som riksgäldskontoret

för övrigt av rikets ständer eller riksdagen

erhållit, så framt de ej utföras

av riksdagens förvaltningskontor.

§ 3

Förvaltningen av-------riksdagsordningen stadga.

Fullmäktige skola jämväl i den

omfattning riksdagen beslutar genom

den fullmäktige underställda

riksdagens ekonomibyrå handhava

förvaltningen av riksdagens ekonomiska

angelägenheter ävensom vården

av riksdagshuset.

Vid fullmäktiges--------ordföranden inträffar.

§

1. Fullmäktige utse för en tid av

högst tre år i sänder inom eller utom

sig en riksgäldsdirektör att vara chef

för riksgäldskontoret och riksdagens

ekonomibyrå.

Till ersättare--—-----

Vid förfall--------

Det åligger riksgäldsdirektören att

i överensstämmelse med detta reglemente

samt de beslut och föreskrifter,

som fullmäktige meddela, hand
-

9

1. Fullmäktige utse för en tid av

högst tre år i sänder inom eller utom

sig en riksgäldsdirektör att vara chef

för riksgäldskontoret.

--till ersättare.

— tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att

i överensstämmelse med detta reglemente

samt de beslut och föreskrifter,

som fullmäktige meddela, hand
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

(Nuvarande lydelse)

hava den närmaste ledningen av arbetet

med upplåningen för statens

räkning och förvaltningen av statsskulden,

anordna medel till av fullmäktige

beslutade eller eljest bestämda

utbetalningar, föredraga

ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet

av fullmäktiges beslut, utöva

tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå

samt i allmänhet handhava

(Föreslagen lydelse)

hava den närmaste ledningen av arbetet

med upplåningen för statens

räkning och förvaltningen av statsskulden,

anordna medel till av fullmäktige

beslutade eller eljest bestämda

utbetalningar, föredraga

ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet

av fullmäktiges beslut, utöva

tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret

samt i allmänhet

handhava den löpande förvaltningen.

den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger------inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar — ---—- avseende innehåller.

Fullmäktige må----erforderliga underhandlingar.

2. Till ett------och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare---arbetsutskottets sammanträden.

§ 59

1. Åt de----------— rätt härutinnan.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgälds
-

kontoret dessutom

a) att för — -—--------

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande

riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,

i den mån dessa frågor icke

skola behandlas av respektive fullmäktige.

3. Vid fullmäktiges-------

- återväljas; samt

b) att vidtaga åtgärder i frågor

rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen

utom riksdagshuset, i

den mån dessa frågor icke skola behandlas

av respektive fullmäktige.

- ----per capita.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 29

(Nuvarande lydelse)

§

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå

tillsättas av fullmäktige; tjänst med

lönegradsbeteckningen Bp genom

förordnande för högst tre år i sänder.

(Föreslagen lydelse)

61

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret

tillsättas av fullmäktige; tjänst

med lönegradsbeteckningen Bp genom

förordnande för högst tre år i

sänder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

!50 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966

Bilaga F

Förslag

till

ändringar i tjänstemannastadgan för riksdagens verk

Rubriken ändras till Tjänstemannastadga för riksdagens förvaltningskontor

och riksdagens verk. §§ 1, 17, 19, 30 och 34 får ändrad lydelse enligt nedan.

(Nuvarande lydelse)

1

Denna stadga gäller sådan anställning

vid riksdagens verk på vilken

statstjänstemannalagen den 3 juni

1965 (nr 274) är tillämplig.

17

Bestämmelserna i 18 § första stycket

statstjänstemannalagen skola

äga tillämpning å innehavare av

tjänst som byråchef eller därmed

jämställd eller högre tjänst vid riksdagens

verk.

(Föreslagen lydelse)

§•

Denna stadga gäller sådan anställning

vid riksdagens förvaltningskontor

och riksdagens verk på vilken

statstjänstemannalagen den 3 juni

1965 (nr 274) är tillämplig.

§•

Bestämmelserna i 18 § första stycket

statstjänstemannalagen skola äga

tillämpning å innehavare av tjänst

som byråchef eller därmed jämställd

eller högre tjänst vid riksdagens förvaltningskontor

eller riksdagens

verk.

19

Fråga om läkarundersökning enligt

27 § statstjänstemannalagen av

tjänsteman prövas beträffande tjänsteman

hos riksbanken, riksgäldskontoret,

riksdagens justitieombudsman

eller riksdagens militieombudsman

av vederbörande fullmäktige eller

ombudsman. Beträffande tjänsteman

hos annat riksdagens verk prövas sådan

fråga, om den gäller tjänsteman

som ej kan dömas till disciplinstraff,

av delegerade för riksdagens verk

och i annat fall av vederbörande

myndighet.

§•

Fråga om läkarundersökning enligt

27 § statstjänstemannalagen av

tjänsteman prövas beträffande tjänsteman

hos riksbanken, riksgäldskontoret,

riksdagens justitieombudsman

eller riksdagens militieombudsman

av vederbörande fullmäktige eller

ombudsman. Beträffande tjänsteman

hos annat riksdagens verk eller hos

riksdagens förvaltningskontor prövas

sådan fråga, om den gäller tjänsteman

som ej kan dömas till disciplinstraff,

av styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor och i annat fall

[av vederbörande myndighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 1 år 1966 31

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

30 §.

I fråga---------

Fråga om anställnings upphörande

enligt 32 § första stycket c) eller

andra stycket statstjänstemannalagen

samt om sådan förflyttning av

tjänsteman som avses i 37 § andra

stycket första punkten statstjänstemannalagen

prövas av delegerade för

riksdagens verk.

är anställd.

Fråga om anställnings upphörande

enligt 32 § första stycket c) eller

andra stycket statstjänstemannalagen

samt om sådan förflyttning av

tjänsteman som avses i 37 § andra

stycket första punkten statstjänstemannalagen

prövas av styrelsen för

riksdagens förvaltningskontor.

34 §.

Har Konungen meddelat förordnande

enligt 40 § andra stycket

statstjänstemannalagen äga delegerade

för riksdagens verk meddela

motsvarande förordnande för tjänstemän

vid riksdagens verk.

Har Konungen meddelat förordnande

enligt 40 § andra stycket

statstjänstemannalagen äger styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor

meddela motsvarande förordnande

för tjänstemän vid riksdagens

förvaltningskontor eller riksdagens

verk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BETÄNKANDE

med vissa förslag rörande

riksdagens förvaltningsorganisation

AVGIVET AV RIKSDAGENS ORGANISATIONSUTREDNING

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Innehåll

Skrivelse till talmanskonferensen med bilaga avseende huvudavtal...........

I. Nuvarande förhållanden............................................

A. Inledning......................................................

B. Riksdagsorgan.................................................

C. Förvaltningsbestämmelser.......................................

D. Förvaltningsuppgifternas fördelning på riksdagsorganen............

1. Riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk............

2. Riksdagens egna förvaltningsorgan............................

E. Förhandlingsverksamhet m. ....................................

II. Historik och tidigare förslag.......................................

A. Vissa uppgifter rörande riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå

B. Tiden före författningsutredningens förslag........................

C. Författningsutredningen.........................................

1. Utredningen................................................

2. Remissyttranden............................................

D. 1964 års expertgrupp...........................................

E. Riksdagsbiblioteket och riksdagens upplysningstjänst...............

III. Organisationsutredningens överväganden.............................

A. Frågan om ett nytt förvaltningsorgan...........................

B. Frågan om en överinstans......................................

C. Förvaltningskontorets arbetsuppgifter............................

1. Meddelande av vissa förvaltningsbestämmelser...................

2. Behandling av anslagsäskanden................................

3. Handläggning av löne- och ersättningsärenden...................

4. Förhandlingsverksamhet och handläggning av personalfrågor......

5. Ledning av riksdagens upplysningstjänst........................

6. Handläggning av lokalfrågor..................................

7. Handläggning av ärenden rörande riksdagstrycket...............

8. Anordnande av skrivhjälp....................................

9. Sammanfattning.............................................

D. Förvaltningskontorets organisation...............................

E. Förslagets inverkan på vissa riksdagsorgan........................

F. Personalförteckningar och anslag................................

G. Vissa åtgärder för förslagets genomförande........................

H. Ikraftträdande................................................

I. Sammanfattning..............................................

Sid.

5

11

11

11

11

12

12

15

18

20

20

21

23

23

25

27

27

28

28

29

30

30

31

32

32

36

39

40

40

41

42

44

45

46

46

46

Bilaga till betänkandet

49

1 *-611712

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till Talmanskonferensen

Med skrivelse till talmanskonferensen den 17 november 1965 överlämnade

riksdagens organisationsutredning utredning med vissa förslag rörande

effektivisering av riksdagsarbetet, vilka förslag upptogs till prövning vid

1965 års riksdag. I berörda skrivelse framhöll utredningen bl. a. att utredningens

huvuduppgift var att överväga och framlägga förslag rörande riksdagens

personal- och förvaltningsorganisation. Utredningen anförde att utredningens

arbete i sistnämnda delar framskridit så långt att principståndpunkt

fattats i väsentliga hänseenden och att utredningen avsåg att framlägga

förslag härutinnan i sådan tid att beslut kunde fattas med sikte på

ikraftträdande den 1 juli 1966.

Under den tid som förflutit sedan berörda skrivelse avläts har utredningen

helt slutfört sina överväganden rörande riksdagens förvaltningsorganisation.

Beträffande personalorganisationen är detsamma emellertid

endast delvis fallet; vissa detaljer härutinnan kräver ytterligare överväganden.

Då det befunnits ogörligt för utredningen att i enlighet med den ursprungliga

avsikten framlägga förslag rörande såväl förvaltnings- som personalorganisationen

i dess helhet med sikte på ett ikraftträdande den 1 juli

1966 — något som måste förutsätta beslut av innevarande riksdags vårsession

— har utredningen haft att ta ställning till frågan om framläggande

av förslag vid skilda tidpunkter. Vid övervägande av olika alternativ

härutinnan har utredningen stannat för att framställa förslag rörande förvaltningsorganisationen

omedelbart, medan förslag angående personalorganisationen

avses skola avlåtas vid en senare tidpunkt, dock sa att riksdagens

prövning i sistnämnda del skall kunna ske under innevarande års

höstsession. Vid överläggning med vederbörande personalorganisationer

har dessa förklarat sig inte ha något att erinra mot en dylik ordning.

I enlighet med det anförda framlägger organisationsutredningen nu förslag

rörande riksdagens förvaltningsorganisation. Förslaget är avsett att

träda i kraft den 1 juli 1966. En sammanfattning av huvudpunkterna i

detsamma har intagits i betänkandet.

Beträffande utredningens blivande förslag rörande riksdagens personalorganisation

vill utredningen bär förutskicka, att utredningen bl. a. avser

att föreslå inrättande i viss utsträckning av fasta tjänster för tjänstemän

inom kamrarna och utskotten. Härvid kommer såväl lönegradsplacerade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

ordinarie och icke-ordinarie tjänster som arvodestjänster i betraktande.

Beträffande antalet tjänster av olika slag är utredningen inte beredd att i

detta sammanhang redovisa något ståndpunktstagande. Dessa tjänsters

löneställning liksom vissa lönefrågor i övrigt avses skola prövas vid förhandlingar

med vederbörande personalorganisationer instundande höst.

Genom beslut av årets riksdag har organisationsutredningen bemyndigats

att uppta förhandlingar och sluta avtal med vederbörande personalorganisationer

på grundval av utredningens ståndpunktstaganden beträffande

riksdagens förvaltnings- och personalorganisation. Förhandlingsbefogenheter

tillkommer även delegerade för riksdagens verk samt kanslideputerade

med utgångspunkt från nu gällande organisatoriska förhållanden.

Mellan delegerade, kanslideputerade och organisationsutredningen, å

ena sidan, samt tjänstemännens huvudorganisationer, å andra sidan, har

denna dag slutits ett huvudavtal avseende förhandlingsordning samt åtgärder

till förebyggande av samhällsfarliga konflikter m. in. Berörda avtal

avser, i motsats till ett f. n. gällande huvudavtal rörande tjänstemän vid

riksdagens verk, tjänstemän hos riksdagen och dess verk, d. v. s. inom riksdagsförvaltningen

i dess helhet. Avtalet, som slutits under förbehåll för

riksdagens lönedelegations godkännande, fogas såsom bilaga till denna

skrivelse.

Under åberopande av det anförda får organisationsutredningen härmed

överlämna Betänkande med vissa förslag rörande riksdagens förvaltningsorganisation.

Stockholm den 27 april 1966

Fridolf Thapper

Erik Boheman

Georg Pettersson

/N. af Malmborg

Ivar Johansson

C. G. Regnéll

Organisationsutredningens ledamöter: Talmannen F. Thapper, ordförande,

talmannen E. Boheman, andre vice talmannen I. Johansson, konstitutionsutskottets

ordförande G. Pettersson och bankoutskottets ordförande

C. G. Regnéll.

Sakkunniga och experter: Kamrarnas sekreterare K. G. Lindelöw och

S. Johansson, statsutskottets sekreterare O. Berger, konstitutionsutskottets

sekreterare F. Sterzel och avdelningssekreteraren i statsutskottet N. af

Malmborg, den sistnämnde tillika utredningens sekreterare.

Såsom särskild expert rörande avtalsfrågor har anlitats lönedirektören

i statens avtalsverk S. Lannefjord.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga

HUVUDAVTAL

mellan delegerade för riksdagens verk, kanslideputerade och riksdagens

organisationsutredning, å ena, samt Statstjänarkartellen, Statstjänstemannens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens

centralorganisations statstjänstemannasektion, i det följande benämnda

huvudorganisationerna, å andra sidan.

Tillämpningsområde

1 §■

Avtalet gäller riksdagens och dess verks tjänstemannaområde.

Tjänstenämndcn för riksdagen och dess verk

2 §•

I syfte att förhindra samhällsfarliga arbetskonflikter skola parterna tillsätta

en gemensam nämnd, tjänstenämnden för riksdagen och dess verk,

med uppgifter som i 16—18 §§ sägs.

3 §.

Tjänstenämnden för riksdagen och dess verk består av åtta ledamöter.

Av dessa utser riksdagen eller organ som riksdagen bestämmer fyra samt

varje huvudorganisation en. För envar ledamot utses enligt samma grunder

två ersättare.

Ledamot och ersättare utses för en tid av två år.

Nämnden utser ordförande och vice ordförande hland sina ledamöter.

Förhandlingsordning in. in.

4 §•

Förhandling om slutande av kollektivavtal skall på arbetstagarsidan föras

av vederbörande huvudorganisation, om ej delegerade, kanslideputerade

eller organisationsutredningen och huvudorganisationen överenskomma

om annat.

5 §•

Under tid då kollektivavtal gäller skall i tvist mellan de av avtalet bundna

parterna förhandling äga rum i den ordning som föreskrives i 6—11 §§.

Ändock att avtalet upphört att gälla skall enahanda förhandlingsordning

iakttagas i tvist om avtalets tolkning eller tillämpning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Protokollsanteckning: Genom vad i denna paragraf stadgas avses icke

att begränsa användningen av direkt överläggning mellan vederbörande

arbetsgivare och arbetstagare för utjämnande av meningsmotsättningar.

6 §•

Förhandling som avses i 5 § föres i första hand lokalt mellan det riksdagens

organ som utsetts härför och den arbetstagarorganisation som

tvisten närmast rör (lokal förhandling).

Då tvistens beskaffenhet eller andra omständigheter föranleda det, må

tvisten hänskjutas direkt till central förhandling.

7 §•

Lokal förhandling skall påbörjas senast två veckor efter det den påkallats,

såframt parterna ej enas om uppskov.

8§-

Kan uppgörelse ej nås vid lokal förhandling, äger den part, som vill fullfölja

ärendet, hänskjuta frågan till central förhandling. Detta skall ske

inom två månader från den lokala förhandlingens avslutande. Försummas

det, har parten förlorat rätten att påkalla central förhandling.

Central förhandling föres, om tvisten rör tolkning eller tillämpning av

kollektivavtal, av de parter som slutit avtalet och eljest av det organ och

den arbetstagarorganisation som äga förhandla om kollektivavtal i frågan.

9 §•

Central förhandling skall påbörjas senast tre veckor efter det den påkallats,

såframt parterna ej enas om uppskov.

10 §.

Vid förhandling skall föras protokoll, som justeras av parterna.

11 §•

Förhandling skall anses avslutad den dag, då parterna enats om att förklara

den slutförd, eller då part givit motparten besked om att han anser

förhandlingen slutförd.

I protokollet skall antecknas när förhandlingen avslutats.

12 §.

Råder tvist om skyldighet att fullgöra något och har det förhållande

vartill tvisten hänför sig varit känt för vederbörande förhandlingspart i sex

månader utan att förhandling begärts, har parten förlorat rätten att påkalla

förhandling rörande anspråket. Rätten att påkalla förhandling är i

allt fall försutten, om förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

13 §.

Vill part väcka talan vid arbetsdomstolen rörande anspråk, som avses

i 12 §, skall detta ske inom tre månader från den centrala förhandlingens

avslutande. Försummar han det, är han förlustig rätten till talan.

14 §.

Arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd

må icke i något fall vidtagas

förrän en vecka förflutit efter det skriftligt meddelande lämnats motparten

om den tilltänkta stridsåtgärden;

av part på arbetstagarsidan utan att åtgärden blivit beslutad eller medgiven

av vederbörande huvudorganisation.

Stridsåtgärd i anledning av viss tvist må därutöver icke vidtagas av part,

som försuttit sin rätt till förhandling i frågan eller icke fullgjort sin förhandlingsskyldighet

eller efter förhandling icke lämnat motparten skriftligt

meddelande om stridsåtgärden inom tre månader efter förhandlingens

avslutande.

15 §.

Ändock att förhandling icke kommit till stånd skall part anses ha fullgjort

sin förhandlingsskyldighet, då för förhandling mött hinder, som icke

berott på honom, eller då motparten utan iakttagande av sin förhandlingsskyldighet

vidtagit stridsåtgärd för tvistens lösande.

Samhällsfarliga konflikter

16 §.

Förmenar part, att konflikt är ägnad att otillbörligt störa viktiga samhällsfunktioner,

skall på hans begäran förhandling äga rum mellan parterna

i syfte att undvika, begränsa eller häva konflikten. Vägrar part att

ingå i förhandling eller kan enighet ej uppnås vid förhandling, äger part

hänskjuta till tjänstenämnden för riksdagen och dess verk att pröva om

konflikten är av beskaffenhet som här ovan sägs.

17 §.

Har fråga om konflikts samliällsfarlighet enligt vad i 16 § sägs hänskjutits

till tjänstenämnden för riksdagen och dess verk, skall varslad

stridsåtgärd, som ej redan påbörjats, uppskjutas i avvaktan på nämndens

utlåtande.

Föreligger ej nämndens utlåtande inom två veckor från det frågan hänskjutits

till nämnden, är part dock oförhindrad att påbörja stridsåtgärden,

såframt icke nämnden med hänsyn till behovet av rådrum förordnat om

uppskov med avgivande av utlåtandet. Har sådant förordnande meddelats,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

är parten ej skyldig att uppskjuta stridsåtgärden längre än till dess tre

veckor förflutit från det frågan hänsköts till nämnden.

18 §.

Nämnden är beslutför endast om den är fulltalig. Som nämndens beslut

gäller den mening varom flertalet förenar sig.

Nämndens utlåtande skall genom ordförandens försorg tillställas parterna.

Har nämnden funnit konflikten vara av beskaffenhet som i 16 § sägs,

skall nämnden i sitt utlåtande hemställa till vederbörande att undvika, begränsa

eller häva konflikten.

Detta avtal, som slutits under förbehåll om riksdagens lönedelegations

godkännande, träder i kraft omedelbart efter det lönedelegationen godkänt

detsamma och gäller tills vidare med en uppsägningstid av sex månader.

Uppsäges avtalet av en part, gäller uppsägningen för samtliga parter. Ändock

att sex månader förflutit efter uppsägningen skola 4—15 §§ i detta

avtal gälla för parter, som äro bundna av annat kollektivavtal.

Avtalet ersätter huvudavtalet den 5 januari 1966 mellan delegerade för

riksdagens verk, å ena, samt Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens

centralorganisations statstjänstemannasektion, å andra sidan.

Stockholm den 27 april 1966

Delegerade för riksdagens verk Kanslideputerade

Axel Strand Erik östrand

Riksdagens organisationsutredning

Fridolf Thapper

Statstjänarkartellen

I. Werner

Statstjänstemännens riksförbund

Gustav Lindgren

Sveriges akademikers

centralorganisation

Gunnar Lundberg

Tjänstemännens centralorganisations

statstjänstemannasektion

Henry Lunde

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSORGANISATION

I. Nuvarande förhållanden

A. Inledning

Riksdagens arbetsformer har i vissa hänseenden bestämt strukturen hos

riksdagsförvaltningen sådan den i dag framträder. Tvåkammarsystemet,

kammarorganisationen och utskottsväsendet har salunda givit upphov till

organ med beslutsfunktioner i förvaltningsfrågor. Till utformningen av det

nuvarande förvaltningssystemet har även bidragit det organisatoriska sambandet

mellan riksdagen och dess verk. Såväl i fråga om beslutanderätten

som beträffande övriga funktioner har förvaltningsorganisationen efter

hand kommit att präglas av en betydande splittring.

B. Riksdagsorgan

Riksdagens förvaltningsorganisation omfattar riksdagens verk och riksdagens

egna förvaltningsorgan.

Till riksdagens verk räknas riksbanken, riksgäldskontoret, riksdagens

ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket med riksdagens upplysningstjänst, justitieombudsmannen

och militieombudsmannen med deras expeditioner, riksdagens

revisorers kansli samt Nordiska rådets svenska delegations kansli.

Vissa beslutsfunktioner har anförtrotts ett särskilt gemensamt organ, delegerade

för riksdagens verk.

Riksdagens egna förvaltningsorgan utgörs av dels gemensamma förvaltningsorgan

och dels organ inom vardera kammaren.

De gemensamma organen är talmanskonferensen, bankoutskottet, kanslideputerade

(med riksdagens kansli) och riksdagens lönedelegation. Hit kan

även räknas budgetdeputerade. Slutligen hör till de gemensamma organen

riksdagens krigsdelegation, från vilken helt bortses i detta betänkande.

Förvaltningsorgan inom vardera kammaren är talmannen, kanslitillsättarna

och ekonomideputerade.

C. Förvaltningsbestämmelser

För de olika förvaltningsorganen finns ett stort antal bestämmelser meddelade

i skilda författningar. Bestämmelser som kan sägas reglera förvaltningsfunktioner

är sålunda givna i reglementen, instruktioner och arbetsordningar.

Förvaltningsbestämmelser är vidare meddelade i riksdagsstadgan

och i ordningsstadgorna för kamrarna och har tidigare även intagits i

2*-611712

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

avlöningsbestämmelserna. Endast i obetydlig omfattning är förvaltningsfunktionerna

bestämda i grundlagsstadganden. Förvaltningsföreskrifter

meddelas även genom beslut i särskilda fall.

Ytterligare må erinras om att enligt statstjänstemannalagen samt

tjanstemannastadgan för riksdagens verk åtskilliga förvaltningsuppgifter

ombesörjs genom vederbörande verk och dess ledning. Hit hör bl. a. bestämmande

av vissa villkor för erhållande av tjänst, vissa förfaranden i

samband med tillsättning av tjänst och vikariat, åtgärder avseende åtal,

disciplinär bestraffning och avstängning, förfaranden i samband med anställnings

upphörande, beslut om läkarundersökning i vissa fall samt utfärdande

av tjänstgöringsintyg.

D. Förvaltningsuppgifternas fördelning på riksdagsorganen

I det följande lämnas redogörelse för de olika riksdagsorganen och de

huvudsakliga förvaltningsuppgifter som tillkommer dessa. Redogörelsen

innefattar ej budgetdeputerade, från vilkas funktion bortses i detta sammanhang.

1. Riksdagens verk och delegerade för riksdagens

verk

För riksbanken finns till en början bestämmelser i RF § 72. Förvaltningen

av banken tillkommer sju fullmäktige. Föreskrifter rörande

riksbankens förvaltning är meddelade i lagen för Sveriges riksbank samt i

bankoreglementet. Fullmäktige har enligt reglementet vissa befogenheter

rörande fördelning av tjänster inom riksbankens kontor samt beslut om anstånd

med tillsättning av ledig tjänst. Ordinarie tjänster tillsätts av fullmäktige.

Vid sidan av befattningen med riksbanken har bankofullmäktige

bland annat att gemensamt med riksgäldsfullmäktige vidta åtgärder i frågor

rörande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.

Riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå står

under ledning av sju fullmäktige, vilka utses av riksdagen. Fullmäktige utser

en riksgäldsdirektör såsom chef för riksgäldskontoret och riksdagens

ekonomibyrå. Fullmäktige tillsätter ordinarie tjänster vid båda verken.

I den omfattning riksdagen beslutar skall riksgäldsfullmäktige genom

den fullmäktige underställda riksdagens ekonomibyrå handha förvaltningen

av riksdagens ekonomiska angelägenheter ävensom vården av riksdagshuset.

Minst en gång varje år skall fullmäktige verkställa besiktning av

detta. Fullmäktige skall även vidta åtgärder för riksdagshusets drift och

underhåll. De äger föreskriva villkor för tillfälligt upplåtande av lediga lokaler

inom riksdagshuset, och gemensamt med bankofullmäktige äger riksgäldsfullmäktige

bland annat vidta åtgärder i frågor rörande riksbyggna
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

derna på Helgeandsholmen, i den mån dessa frågor inte skall behandlas av

respektive fullmäktige.

Riksgäldsfullmäktige skall föranstalta om tryckning av riksdagens revisorers

berättelser beträffande statsverket och riksgäldskontoret, om upphandling

av papper för riksdagens protokoll med bihang samt om tryckning

av dessa. Vidare äger fullmäktige utfärda bestämmelser angående utdelning

av tryckta riksdagshandlingar samt fastställa prenumerationsavgift

och försäljningspris för riksdagstrycket.

För riksgäldskontoret gäller särskilt reglemente. Kontorets huvuduppgift

är att ombesörja rikets gäld. Jämte denna finansförvaltande uppgift

har riksgäldskontoret enligt reglementet bl. a. att verkställa utbetalningar

— bl. a. avseende anslagen till riksdagen —, att förvalta och redovisa vissa

tillgångar samt att utföra alla uppdrag och åligganden som kontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit. Kontoret är under en riksgäldsdirektör

organiserat på två byråer.

Riksgäldskontoret överlämnar årligen till Kungl. Maj :t beräkningar rörande

de anslag under fjortonde huvudtiteln, d. v. s. Riksdagen och dess

verk in. m., som bör upptas på riksstaten för nästkommande budgetår.

Riksdagens ekonomibyrå — som i organisatoriskt hänseende är sidoordnad

riksgäldskontoret — har omfattande uppgifter avseende den egentliga

riksdagsförvaltningen.

Byrån förestås av en byråchef och innefattar i övrigt tjänster för kamrerare,

förste revisor, förrådsförvaltare, kontorssknvare och kontorist. I byrån

ingår dessutom särskilda arbetsgrupper innefattande personal i riksdagshusets

maskincentral, vaktmästarpersonal och maskinskrivningspersonal.

Antalet befattningar inom byrån uppgår till drygt ett 60-tal. Under byråns

arbetsområde innefattas slutligen korrekturläsare samt städnings- och tillfällig

vaktpersonal.

Ekonomibyråns förvaltningsuppgifter hänför sig huvudsakligen till följande

tre områden, nämligen vården av riksdagshuset, uppgifter beträffande

riksdagstrycket samt avlönings- och ersättningsärenden rörande riksdagens

ledamöter och personal.

I fråga om vården av riksdagshuset fungerar ekonomibyrån som fastighetsförvaltare

och utövar ledande och övervakande uppgifter avseende riksdagshusets

skötsel. Uthyrning av lokaler inom riksdagshuset samt visning

av riksdagshuset ombesörjs likaså av ekonomibyrån ävensom inköp av utrustning

och anställande av viss personal.

Ekonomibyråns arbete beträffande riksdagstrycket innefattar befordran

till trycket av motioner, utskottsutlåtanden, riksdagens skrivelser och protokoll

samt statsrevisorernas, JO:s och MO:s berättelser. Vidare ombesörjer

byrån korrekturläsning, granskning av tryckeriers och bokbindares räkningar,

registrering av riksdagstryck in. m.

Ekonomibyråns uppgifter i fråga om avlönings- och ersättningsärenden

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

avser uträkning och granskning av löner och arvoden till riksdagens Iedamötei

och personal av olika slag, granskning av reseräkningar m. in.

Riksdagsbiblioteket står under ledning av en styrelse bestående

av ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t, samt två av riksdagen utsedda

ledamöter. Bibliotekets verksamhet står under överinseende av bankoutskottet.

Bibliotekets styrelse tillsätter eller antar tjänstemän vid biblioteket.

Vissa allmänna förvaltningsuppgifter är angivna i särskilt reglemente.

Biblioteket ombesörjer genom den därtill knutna upplysningstjänsten

register till riksdagstrycket.

Inom riksdagsbiblioteket har sedan 1955 försöksvis varit inrättad en

upplysningstjänst för riksdagens ledamöter. Enligt ett provisoriskt

reglemente skall upplysningstjänsten biträda vid insamling av sakuppgifter

i frågor som är under behandling i riksdagen eller som någon

ledamot önskar bringa inför denna. Upplysningstjänsten, som utvecklats

till en permanent institution, har enligt praxis haft till uppgift att biträda

i alla spörsmål av betydelse för riksdagsledamöternas offentliga verksamhet.

Numera har även utskotts- och delegationskanslierna fått rätt att utnyttja

upplysningstjänsten, vilket emellertid skett endast i obetydlig utsträckning.

Såsom allmänna förutsättningar för upplysningstjänstens verksamhet

har bl. a. uppställts att denna skall vara politiskt objektiv samt att personalen

ej får utnyttjas för direkt författande av motioner, spörsmål, reservationer

eller anföranden.

För upplysningstjänsten utnyttjas f. n. 12 tjänster.

De uppgifter och befogenheter som tillkommer Justitieombudsmannen

och Militieombudsmannen är angivna i RF §§ 96_

100 och i en för ombudsmännen utfärdad instruktion. Ombudsmännen antar

tjänstemän vid sina expeditioner.

De förvaltningsmässiga uppgifter som ankommer på riksdagens

revisorer frånsett de med revisionsverksamheten sammanhängande

avser anställande av personal vid revisorernas kansli samt vissa hithörande

uppgifter. Uppgifterna är angivna i för revisorerna gällande instruktion.

För Nordiska rådets svenska delegation gäller särskilt

reglemente. Vid delegationens kansli anställer delegationen — i enlighet

med Nordiska rådets stadga — sekreterare och annan personal.

Delegerade för riksdagens verk har vissa betydelsefulla

samordnande funktioner angående anställningsvillkoren för tjänstemän vid

dessa verk. Delegerade utgörs av två fullmäktige i riksbanken, två fullmäktige

i riksgäldskontoret och ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket.

Om viss fråga gäller tjänstemän vid JO- eller MO-expeditionerna skall vederbörande

ombudsman beredas tillfälle delta i avgörandet.

Instruktion för delegerade utfärdas av bankoutskottet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Delegerades uppgift är till en början att vara central myndighet för förhandling

om anställningsvillkor för tjänstemän vid riksdagens verk. Delegerade

har dessutom att till prövning och avgörande uppta ärenden som av

riksdagen hänskjuts till delegerade eller som det eljest ankommer på delegerade

att handlägga jämlikt bestämmelser utfärdade med stöd av riksdagens

bemyndigande.

Delegerade skall inom sitt verksamhetsområde söka åstadkomma överensstämmelse

med vad som i fråga om anställningsvillkor gäller beträffande

närmast jämförliga tjänstemän vid den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen.

Delegerade har tills vidare beträffande tjänstemän vid riksdagens verk

tillagts befogenheter motsvarande dem som tillkommer statens avtalsverk

beträffande statsförvaltningen i övrigt.

Delegerade har bemyndigats att meddela med förhandlingsrättsreformen

sammanhängande bestämmelser för tjänstemän vid riksdagens verk och

vidta därav föranledda åtgärder.

2. Riksdagens egna förvaltningsorgan

Talmanskonferensen består av fyra ledamöter från vardera

kammaren jämte talmännen och vice talmännen samt de ständiga utskottens

ordförande. Talmanskonferensens grundlagsbestämda uppgift är alt

leda riksdagsarbetet. I sådant syfte skall konferensen rådpläga om vad med

avseende på ärendenas behandling i utskott och kamrar må vara att iaktta

för vinnande av att nödig skyndsamhet och största möjliga planmässighet

iakttas vid riksdagsarbetets bedrivande. Riksdagen har uppdragit åt talmanskonferensen

att lämna tillstånd till utsändning i ljudradio och i television

av de kamrarnas förhandlingar som ej hålls inom lyckta dörrar.

Bankoutskottet, som består av åtta ledamöter från vardera kammaren

jämte ett för varje år bestämt antal suppleanter, har — utöver sina

uppgifter som utskott — ett flertal förvaltningsuppgifter. Dessa avser till

en början riksbankens och riksgäldskontorets verksamhet och är närmare

angivna i den instruktion som varje riksdag utfärdar för nästa riksdags

bankoutskott. Bankoutskottet har initiativrätt i frågor rörande riksbankens

och riksgäldskontorets förhållanden och har rätt att i vissa avseenden ge

föreskrifter rörande riksbankens och riksgäldskontorets förvaltning.

I praxis har bankoutskottet fått förvaltningsmässiga uppgifter även för

andra riksdagens verk än riksbanken och riksgäldskontoret, och utskottets

initiativrätt har ansetts omfatta jämväl dessa verk. Initiativrätten har ansetts

medföra rätt för utskottet att uppdra åt l. ex. riksgäldsfullmäktigc all

verkställa utredningar rörande riksdagen och dess verk.

Bankoutskoltets tidigare omnämnda uppsikt över riksdagsbiblioteket utövas

främst genom granskning av den berättelse styrelsen för biblioteket

avger till utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottet har enligt praxis en tämligen omfattande beslutanderätt

beträffande frågor som gäller riksdagsförvaltningen i allmänhet. Såsom

nämnts utfärdar utskottet instruktion för delegerade för riksdagens verk.

Utskottet har vidare att meddela bestämmelser rörande ersättning till delegerade

och deras sekreterare.

Bankoutskottet har enligt bemyndigande av riksdagen utfärdat tjänstemannastadga

för riksdagens verk och äger vidta erforderliga ändringar i

densamma. Utskottet har vidare att utse fyra ledamöter i tjänstenämnden

för riksdagens verk, vilken tillsatts i syfte att förhindra samhällsfarliga

arbetskonflikter.

Till bankoutskottets förvaltningsuppgifter hör att vara besvärsinstans.

Denna uppgift avser i första hand beslut av olika riksdagsorgan som grundar

sig på statstjänstemannalagen eller bestämmelse som meddelats med

stöd av lagen. Besvär kan vidare anföras hos bankoutskottet över beslut av

bankofullmäktige rörande tjänsters fördelning samt kompetensvillkor beträffande

tjänster. Det ankommer ytterligare på utskottet att pröva och avgöra

besvär över beslut av vissa riksdagens verk om vägran att utlämna

allmän handling. Beträffande beslut av'' delegerade för riksdagens verk är

besvärsrätten hos bankoutskottet generell. Slutligen må framhållas att

bankoutskottet är besvärsinstans beträffande beslut av statens personalpensionsverk

i pensionsärenden avseende anställningshavare vid riksdagens

verk.

Kanslideputerade utgörs av två inom första och två inom andra

kammaren utsedda ledamöter samt två suppleanter från vardera kammaren.

Kanslideputerade har enligt RO § 80 inseendet över ett särskilt riksdagens

kansli som har till uppgift att uppsätta och expediera andra för

båda kamrarna gemensamma skrivelser än sådana som ombesörjs av utskottskanslierna.

Riksdagens kansli har även att ombesörja tryckning av

vissa riksdagshandlingar.

I övrigt må i detta sammanhang nämnas kanslideputerades uppgift att

mångfaldiga och till kamrarnas ledamöter utdela från utskott överlämnad

framställning, som kommit till utskottet från något riksdagens verk, eller

sammanfattning därav. Hit hör vidare uppgifterna att övervaka tryckning

och utdelning till kamrarnas ledamöter av protokoll och övriga riksdagshandlingar

samt att utge debattprotokoll. I deputerades åligganden ingår

också arbetsuppgifter avseende utarbetande och expediering av riksdagsbeslutet.

Enligt stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande

äger kanslideputerade jämte talmännen bl. a. besluta om sådant tillägg till

riksdagsledamots arvode och traktamente som svarar mot förändringar i

löner och traktamenten till befattningshavare i statens tjänst samt meddela

föreskrifter för tillämpning av stadgans bestämmelser.

Jämlikt föreskrift i riksdagsstadgan har kanslideputerade att tillika med

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

talmännen och vice talmännen tillsätta befattningshavare vid riksdagens

kansli.

Kanslideputerade har att fungera som en »riksdagens personalnämnd»

med befogenhet bland annat att ta de initiativ till ändringar i personalorganisationen

eller delar av denna som deputerade finner av behovet påkallade.

Härvid må expertis anlitas.

Kanslideputerade har slutligen även förhandlingsuppgifter. Sålunda har

deputerade bemyndigats att tills vidare sluta kollektivavtal med förening

som företräder riksdagens tjänstemän. I anslutning till kollektivavtal äger

deputerade utfärda därmed sammanhängande bestämmelser av beskaffenhet

att skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren, såvitt åtgärderna ryms

inom ramen för tidigare åt deputerade givna uppdrag och bemyndiganden.

Riksdagens lönedelegation har tillkommit genom grundlagsändring

1965 mot bakgrunden av erfarenheten att förhandlingsprincipens

tillämpning inom den statliga lönesektorn kommit att kringskära

riksdagens handlingsfrihet vid anslagsprövningen. Syftet med lönedelegationen

är bl. a att låta den parlamentariska opinionen få göra sig gällande

redan innan förhandlingsöverenskommelse träffats och sålunda stärka

det parlamentariska inflytandet.

Lönedelegationen består av sexton ledamöter, åtta från första och åtta

från andra kammaren. Enligt RF § 62 skall det tillkomma delegationen att,

därest icke riksdagen för visst fall annorlunda beslutar, i förhandlingsfrågor

rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare eller

eljest tillhör riksdagens prövning, rådpläga med statsrådsledamot som

Konungen därtill förordnat samt att på riksdagens vägnar godkänna

överenskommelse som träffats i sådan fråga. Delegationens befogenhet att

godkänna förhandlingsöverenskommelser avser även överenskommelser i

förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor för arbetstagare hos riksdagen

och dess verk. Härv id skall i stället för den föreskrivna rådplägningen

med statsrådsledamot motsvarande samråd ske med den eller dem som

riksdagen därtill förordnar.

De förvaltningsuppgifter som åvilar tal männen framgår delvis av

det föregående, exempelvis avsnittet om kanslideputerade. Talmännen skall

utse ersättare för kammarsekreterare. Jämte kanslideputerade tillsätter

talmännen befattningshavare vid riksdagens kansli.

Vardera kammaren idser sex ledamöter till kanslitillsättare.

Dessa har att jämte talmannen och vice talmännen samt efter samråd med

kammarens sekreterare tillsätta övriga befattningshavare vid kammarens

kansli. (Kamrarnas sekreterare utses av kamrarna.)

Vardera kammaren utser slutligen fyra ledamöter att handha vården

om kammarens ekonomiska angelägenheter, ekonomideputerade.

De har ej att fatta bindande beslut men tar regelmässigt initiativ till åtgärder

av betydelse för ledamöternas trevnad och bekvämlighet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

E. Förhandlingsverksamhet m. m.

Fr. o. in. den 1 januari 1966 har en reform genomförts beträffande de

offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt. Reformen innebär att statens

arbetstagare erhållit förhandlingsrätt enligt i princip samma regler som

gäller för andra arbetstagare. Lön och andra ekonomiska villkor har förutsatts

kunna regleras i kollektivavtal. Lockout och strejk erkänns som

tillåtna stridsmedel i intressetvist mellan staten och tjänstemannaorganisation.

I en särskild statstjänstemannalag fastslås den grundläggande principen

att i anställningsförhållande varå lagen är tillämplig gäller vad som är bestämt

i avtal. Vissa frågor har emellertid ansetts ej lämpligen böra regleras

i kollektivavtal utan har förbehållits arbetsgivarens beslutanderätt. I enlighet

härmed föreskrivs i statstjänstemannalagen att avtal ej må träffas om

a) inrättande eller indragning av tjänst eller tjänsteorganisationens utformning

i övrigt,

b) myndighets arbetsuppgifter, ledningen och fördelningen av arbetet

inom myndigheten, arbetstidens förläggning eller rätt till annan ledighet

än semester,

c) anställnings- eller arbetsvillkor som regleras i lagen eller i författning

vartill lagen hänvisar eller enligt lagen tillhör Konungens, riksdagens eller

myndighets beslutanderätt.

Statstjänstemannalagen äger tillämpning på anställning med staten såsom

arbetsgivare och tjänsteman såsom arbetstagare. Lagen är tillämplig

även på tjänstemän hos riksdagen och dess verk (frånsett riksdagens ombudsmän).

I lagen regleras vissa grundläggande förhållanden avseende

anställning av tjänsteman, tjänstemans åligganden, arbetskonflikter, åtal

och disciplinär bestraffning, avstängning m. m., anställnings upphörande

samt talan mot myndighets beslut.

Statstjänstemannalagen kompletteras för riksdagsförvaltningens vidkommande

av en tjänstemannastadga för riksdagens verk, vilken innehåller ett

stort antal särskilda bestämmelser rörande tjänstemännens anställningsvillkor

och därmed sammanhängande förhållanden.

För förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor beträffande

statsförvaltningen i allmänhet har inrättats ett särskilt ämbetsverk, statens

avtalsverk. Dettas arbetsområde innefattar emellertid inte riksdagen och

dess verk. Beträffande tjänstemän vid dessa verk har, som tidigare omnämnts,

delegerade för riksdagens verk tills vidare tillagts befogenheter

motsvarande dem som tillkommer statens avtalsverk. Delegerade är sålunda

central myndighet för förhandling om anställningsvillkor för tjänstemän vid

riksdagens verk. Delegerade har att meddela de föreskrifter och anvisningar

som behövs för tillämpningen av kollektivavtal som delegerade slutit

eller avtal om anställningsvillkor i överensstämmelse med sådant kollek
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

tivavtal. Detta gäller även när delegerade på annat sätt än genom kollektivavtal

enhetligt reglerat tjänstemäns anställningsvillkor.

Delegerade äger överlämna till myndighet vid riksdagens verk att handlägga

avtalsfråga som ankommer på delegerade och inte är av sådan beskaffenhet

att den skall underställas riksdagen.

Beslut om lockout eller annan stridsåtgärd mot tjänstemän vid riksdagens

verk meddelas av delegerade. I tvist om avtal angående anställnings- eller

arbetsvillkor för tjänsteman vid riksdagens verk eller om påföljd för otilllåten

stridsåtgärd av eller mot tjänsteman eller förening av tjänstemän företräds

riksdagens verk såväl vid som utom domstol av delegerade.

I fråga om andra tjänstemän hos riksdagen än tjänstemän vid riksdagens

verk fungerar såsom tidigare nämnts kanslideputerade tills vidare som förhandlingsorgan.

Deputerade äger sålunda sluta kollektivavtal med förening

som företräder riksdagens tjänstemän. Deputerade har bemyndigats att

i anslutning till kollektivavtal utfärda därmed sammanhängande bestämmelser

av beskaffenhet att skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren, dock

endast såvitt åtgärderna ryms inom ramen för tidigare åt deputerade givna

uppdrag och bemyndiganden.

Vad i det föregående sagts om delegerades för riksdagens verk förhandlingsuppdrag

beträffande tjänstemän vid dessa verk och om kanslideputerades

motsvarande funktion i förhållande till riksdagens egna tjänstemän

gäller endast tills vidare i avvaktan på att riksdagens förvaltningsorganisation

prövas av riksdagens organisationsutredning och riksdagens beslut i

anledning därav.

Efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer har delegerade

för riksdagens verk respektive kanslideputerade slutit följande allmänna

avtal avseende tjänstemän hos riksdagen och dess verk:

Delegerade för riksdagens verk har träffat dels ett huvudavtal

(innefattande bestämmelser om förhandlingsordning och åtgärder till

förebyggande av samhällsfarliga konflikter), dels ett allmänt avlöningsavtal

(innefattande materiella avlöningsbestämmelser av skilda slag), dels

ett tjänsteförteckningsavtal (innefattande bestämmelser om tjänsters lönegradsplacering

m. m.) och dels ett avtal om anställningsvillkor för sedelräkningsbiträden

vid riksbanken. Huvudavtalet gäller tills vidare med

sex månaders uppsägningstid och de öviäga avtalen intill dess nya överenskommelser

träffats eller förhandlingar därom avslutats.

Kanslideputerade har träffat överenskommelse om att de av

riksdagen antagna avlöningsbestämmelserna för riksdagens tillfälligt anställda

tjänstemän med däri gjorda ändringar och i kraft av bestämmelserna

fattade avlöningsbeslut skall äga tillämpning som kollektivavtal intill dess

ef ler avslutade förhandlingar nytt sådant avtal för berörda arbetstagare

trält i tillämpning.

3* —614712

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Vad slutligen beträffar frågan om formerna för riksdagens godkännande

av träffade förhandlingsöverenskommelser må här erinras om att detta

numera sker genom riksdagens lönedelegation, på sätt tidigare angetts. Det

förutsatta samrådet mellan lönedelegationen och företrädare för vederbörande

förhandlande riksdagsorgan skall till dess riksdagen annorledes

beslutar ankomma på ordföranden i delegerade för riksdagens verk respektive

kanslideputerades ordförande.

I detta sammanhang må nämnas att 1966 års riksdag (KU:s mem. nr 25)

bemyndigat organisationsutredningen att uppta förhandlingar

och sluta avtal med vederbörande personalorganisationer beträffande anställnings-

och arbetsvillkor på grundval av utredningens ställningstaganden

rörande riksdagens personal- och förvaltningsorganisation. Vidare har

riksdagen förordnat att den i 12 § sista stycket riksdagsstadgan angivna

uppgiften att samråda med riksdagens lönedelegation skall i fall som nyss

avses ankomma på ordföranden i organisationsutredningen. Organisationsutredningen

har, jämte delegerade för riksdagens verk och kanslideputerade,

med tjänstemännens huvudorganisationer träffat ett huvudavtal avseende

förhandlingsordning och åtgärder till förebyggande av samhällsfarliga

konflikter m. m. Detta huvudavtal, som avser tjänstemän inom riksdagsförvaltningen

i dess helhet, ersätter det ovannämnda av delegerade

slutna huvudavtalet.1

II. Historik och tidigare förslag

AVissa uppgifter rörande riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå

Såsom framgår av den föregående redovisningen har riksgäldsfullmäktige

genom riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå omfattande förvaltningsuppgifter

avseende riksdagen och dess verk.

När riksgäldskontoret inrättades 1789 blev dess huvudsakliga uppgift

under den första perioden av dess verksamhet att sköta statsskulden och

upplåna pengar för de trängande statsbehoven. Men redan under förra

hälften av 1800-talet blev det allt vanligare att ständerna gav riksgäldskontoret

uppdrag av olika slag. En viss praxis gjorde sig därvid gällande

och denna kom åtminstone delvis till uttryck i reglementen som antogs av

riksdagen. Fullmäktige skulle bland annat årligen besiktiga de för de

ofrälse riksstånden och ständernas utskott avsedda byggnaderna och bestrida

utgifterna för dem. Vidare skulle de upphandla papper för tryckning

av bihanget till riksståndens protokoll, upprätta kontrakt om protokollens

tryckning, upphandla skrivmateriel och andra effekter, anskaffa inventarier,

anordna belysning o. s. v.

1 Jfr ovan s 7 tf.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksgäldsfullmäktiges uppgifter rörande riksdagshuset blev efter hand

alltmer omfattande. Fullmäktige fick vidare sig anförtrodd vården av riksdagens

ekonomiska angelägenheter ävensom ombesörjandet av riksdagstrycket.

År 1930 utvidgades en riksgäldskontorets vicevärdsexpedition i

riksdagen till riksdagens ekonomiska förvaltningsbyrå för att närmast handlägga

frågorna och utföra besluten avseende riksdagshuset. Med byrån förenades

senare riksdagens kanslis tryckeriavdelning.

År 1935 organiserades riksgäldskontoret på fem byråer. Riksdagens ekonomibyrå

underställdes riksgäldsfullmäktige och riksgäld sdirektör en. En

byråchef utsågs att förestå ekonomibyrån och denna indelades i flera

tämligen fristående arbetsgrupper.

1958 års statsrevisorer tog upp frågan om en översyn av riksgäldskontorets

organisation och ifrågasatte om icke riksgäldskontoret skulle kunna

indras och dess uppgifter ombesörjas på mindre personal- och kostnadskrävande

sätt. Revisorerna övervägde antingen överflyttning av kontorets

äxnbetsuppgifter till annan myndighet eller en väsentlig krympning av kontorets

organisation.

Beträffande riksdagens ekonomibyrå åter talade enligt revisorernas

uppfattning flera skäl för att byråns ställning borde stärkas. Lämpligen

borde till byrån koncentreras — förutom dess dåvarande uppgifter — de

uppgifter rörande vården av riksdagens ekonomiska angelägenheter samt

riksdagshuset ävensom ombesörjandet av riksdagstrycket vilka ankom på

riksgäldskontoret. I spetsen för ekonomibyrån borde vid sådant förhållande

ställas en av riksdagen utsedd styrelse, som även skulle kunna överta de

uppgifter som ombesörjdes av kamrarnas kanslitillsättare, kanslideputerade

in. fl. Därigenom skulle skapas förutsättningar för ett mera fast grepp från

riksdagens sida över riksdagens kansliorganisation.

Ett av riksgäldsfullmäktige framlagt förslag till omorganisation av riksgäldskontoret

antogs av 1960 års riksdag. Kontoret organiserades på tre

byråer, nämligen en kanslibyrå, en finansbyrå och en obligationsbyrå, var

och en uppdelad på två sektioner. Härtill kom en särskild revisionsavdelning.

Sedan 1964 utgör antalet byråer två genom att obligationsbyrån uppdelats

på de övriga byråerna.

Förslag till omorganisation av riksdagens ekonomibyrå, såvitt avsåg den

egentliga kontorsorganisationen, godkändes likaledes av 1960 års riksdag.

Härvid bibehöll ekonomibyrån sin hittillsvarande ställning i organisatoriskt

hänseende som ett med riksgäldskontoret sidoordnat organ under riksgäldsdirektören

och riksgäldsfullmäktige.

B. Tiden före förfätlningsutredningens förslag

Någon samlad översyn av riksdagens förvaltningsorganisation i syfte

att åstadkomma eu mera genomgripande reformering av densamma har

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

icke företagits av de kommittéer som tidigare behandlat riksdagens arbetsformer.

I nagra fall har beträffande olika riksdagsorgan framlagts förslag

som lett till organisationsförändring.

Frågor som i första hand gällt riksdagens personalorganisation men som

även varit av åtminstone indirekt betydelse för förvaltningsorganisationen

har dock varit föremål för diskussion av så gott som samtliga de förut

nämnda kommittéerna. Av särskild betydelse har här varit det förslag till

inrättande av en riksdagens personalbudgetnämnd som framlades av 1958

års kommitté för riksdagens personalorganisation och som lett till att

kanslideputerade fått i uppdrag att fungera som riksdagens personalnämnd.

De administrativa reglerna för riksdagens verk har under senare tid varit

föremål för uppmärksamhet.

Sålunda hemställdes i en vid 1959 års riksdag inom andra kammaren

■\äckt motion att riksdagen måtte uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att företa en översyn av reglerna i fråga i syfte att nå normalisering av

förvaltningsbestämmelserna för riksdagens verk liknande den som skett

inom statsförvaltningen genom antagandet av verksstadgan. I detta sammanhang

borde enligt motionärerna även spörsmål avseende riksdagsverkens

ställning i övrigt uppmärksammas. Avsaknaden av ett administrativ! topporgan

för riksdagsverken motsvarande Kungl. Maj :t för statsförvaltningen

framhölls. Riksgäldskontoret borde enligt motionärerna tillerkännas en samordnande

funktion i avseende på riksdagsverkens ekonomiska förvaltning.

Den budgetgranskning, som beträffande statsförvaltningen i övrigt företas

inom finansdepartementet, skulle sålunda kunna ske hos riksgäldskontoret

såvitt angick riksdagens egna verk. I motionen framhölls vidare att bankoutskottets

ställning som ledande organ borde komma till klarare uttryck än

som skett i RO § 41. Även verkens möjligheter att hänvända sig till sin

huvudman riksdagen borde klarläggas.

Över motionen inhämtades yttranden från fullmäktige i riksbanken,

fullmäktige i riksgäldskontoret och delegerade för riksdagens verk.

Fullmäktige i riksbanken, som avstyrkte motionsyrkandet, framhöll att

en gemensam handläggning av för riksdagens verk likartade administrativa

angelägenheter redan i stor utsträckning kommit till stånd. Det syntes därför

fullmäktige naturligt att också det ytterligare samarbete i allmänna förvaltningsspörsmål

som kunde anses erforderligt ägde rum inom delegerade

för riksdagens verk. Såvitt fullmäktige kunnat finna hade det nuvarande

systemet, sett ej endast ur riksbankens utan även ur vidare allmänna synpunkter,

i stort sett fungerat tillfredsställande.

Även fullmäktige i riksgäldskontoret erinrade i sitt yttrande om att vissa

bestämmelser syftande till större enhetlighet beträffande de administrativa

bestämmelserna för riksdagens verk tillkommit och att därmed en början

redan gjorts att nå större överensstämmelse med verksstadgan. Emellertid

syntes det fullmäktige i hög grad önskvärt att arbetet därmed snarast full
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

följdes. Fullmäktige förordade därför i sådant syfte att delegerade upptog

spörsmålet i hela dess vidd till övervägande. Därvid torde särskilt bestämmelserna

om tjänstetillsättningar, besvär och disciplinära åtgärder påkalla

delegerades uppmärksamhet.

I yttrandet framhöll fullmäktige vidare att författningsutredningen kunde

väntas komma att behandla bl. a. frågan om bankoutskottets ställning som

ledande organ för riksdagens verk och närmare klargöra innebörden härav

samt att någon särskild utredning härom därför icke var påkallad. Fullmäktige

erinrade om bankoutskottets funktion som högsta instans i besvärshänseende

och om delegerades ställning av administrativt topporgan för

riksdagens verk beträffande avlönings- och pensionsförhållanden och därmed

sammanhängande ärenden. Fullmäktige fann att dessa anordningar

visat sig i stort sett ändamålsenliga och ansåg det saknas anledning att

ifrågasätta någon ändring därutinnan. Fullmäktige erinrade vidare om riksgäldskontorets

centrala ställning i avseende på medelsredovisning, kassarörelse

m. m. för riksdagens verk utom riksbanken samt om kontorets

granskningsverksamhet beträffande nämnda verks inkomster och utgifter

ävensom om fullmäktiges befattning med budgetfrågor rörande riksdagens

förenämnda verk. Det hittills tillämpade förfarandet härutinnan hade, såvitt

fullmäktige kunnat finna, fungerat utan någon mera påtaglig olägenhet.

Ändring därutinnan syntes icke fullmäktige påkallad; i varje fall borde

resultatet av författningsutredningens arbete avvaktas.

Delegerade för riksdagens verk avstyrkte i sitt yttrande motionen men

förklarade sig beredda att medverka till i möjligaste mån enhetliga administrativa

regler för riksdagens verk.

Bankoutskottet, som fann anledning saknas att vid sidan av författningsutredningen

föranstalta om utredning i de i motionen berörda frågorna,

avstyrkte motionen och denna lämnades av riksdagen utan bifall.

C. Författningsutredningen

1. Utredningen

Författningsutredningen konstaterade i sitt betänkande SOU 1963:18

med motiv till förslag till riksdagsordning, att antalet organ med beslutanderätt

avseende riksdagsförvaltningen var stort och fann att en koncentrering

av uppgifterna till ett enda organ skulle vara fördelaktig ur arbetssynpunkt

och ge bättre möjligheter till ett enhetligt bedömande av uppkommande

spörsmål. Främst beträffande personalfrågor hade beslutanderättens

splittring på flera olika organ medfört olägenheter. Vid sina överväganden

av möjligheter att åvägabringa en smidigare och rationellare

förvaltningsform beaktade utredningen bland annat att de av utredningen

framförda förslagen beträffande formerna för det framtida riksdagsarbetet

förutsatte att huvudparten av riksdagens personal erhöll fast anställning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens förvaltningsärenden borde — med särskilt angivna undantag

handläggas av ett enda organ, riksdagens kontor, med en överinstans benämnd

riksdagens förvaltningsdelegation.

Riksdagens kontor föreslogs stå under ledning av en styrelse, bestående

av fyra av riksdagen för varje valperiod utsedda ledamöter jämte kontorets

chef. Denne borde tillsättas av kontorets styrelse. I motsats till den nuvarande

ekonomibyrån borde riksdagens kontor vara »helt fristående i förhållande

till riksgäldskontoret».

Riksdagens förvaltningsdelegation borde utgöras av sex av riksdagen

för varje valperiod utsedda ledamöter jämte en suppleant för envar av dem

och ledas av äldste talmannen som ordförande.

Riksdagens kontor skulle enligt förslaget

1. framlägga anslagsäskanden avseende riksdagen,

2. handlägga frågor rörande riksdagsledamöternas arvoden in. in.,

3. fungera som personalnämnd för all personal inom riksdagshuset, dvs.

riksdagens kansli, utskottens kanslier samt viss personal som för det dåvarande

sorterade under riksgäldsfullmäktige, nämligen befattningshavare

vid riksdagens ekonomibyrå, inklusive vaktpersonal m. fl.,

4. förhandla angående löner etc.,

5. handlägga ärenden rörande vård och underhåll av riksdagshuset in. in.

samt

6. handlägga ärenden angående riksdagstrycket m. m.

Som personalnämnd skulle kontoret framlägga förslag om antalet tjänster

och angående anställnings- och avlöningsförhållanden för samtliga personalkategorier

inom riksdagshuset. Utredningen förutsatte att frågor rörande

kanslipersonal i det alldeles övervägande antalet fall kom att lösas i enlighet

med talmannens respektive vederbörande utskotts önskemål.

Kontoret skulle enligt förslaget överta de uppgifter som åvilade kanslideputerade,

frånsett dessas uppgifter avseende avlöningsreglementen och

andra bestämmelser rörande anställdas avlöningsförmåner, vilka uppgifter

skulle åvila riksdagens förvaltningsdelegation.

Förslaget beträffande riksdagens kontor innebar vidare att kontoret skulle

överta talmanskonferensens och ekonomideputerades uppgifter i fråga om

vård och underhåll av riksdagshusbyggnaden m. m.

På riksdagens förvaltningsdelegation skulle enligt utredningen ankomma

att

1. granska och sammanställa anslagsäskanden som avsåg riksdagen och

under riksdagen lydande myndigheter,

2. meddela förvaltningsbestämmelser gemensamma för myndigheter lydande

under riksdagen samt

3. pröva och avgöra besvär som enligt vad därom särskilt stadgats fick

anföras hos riksdagen.

Beträffande tjänste- och anslagsfrågor avsågs förvaltningsdelegationen

opaginerad Kontrollera mot PDF

komma att utgöra överinstans för bankofullmäktige, riksgäldsfullmäktige,

styrelsen för riksdagens kontor, riksdagens revisorer, styrelsen för riksdagsbiblioteket

och upplysningstjänsten, JO, MO och Nordiska rådets

svenska delegation.

Beträffande anställande av riksdagspersonal borde viss beslutanderatt

tillkomma andra organ än förvaltningsdelegationen och styrelsens kontor

men förvaltningsdelegationen avsågs skola pröva och samordna tjanstefrågor

för riksdagen och under riksdagen lydande myndigheter.

Förvaltningsdelegationen skulle enligt förslaget överta dels riksgäldskontorets

uppgift att sammanställa anslagsäskanden, dels bankoutskottets

uppgift att pröva och avgöra besvär och dels talmanskonferensens och

kanslideputerades befattning med avlöningsreglementen och andra bestämmelser

rörande anställdas avlöningsförmåner.

Beträffande förvaltningsuppgifter i övrigt må här erinras om att författningsutredningen

föreslog att kanslitillsättarnas uppgifter skulle övertas

av vederbörande talman, vilken också skulle — efter samråd med vice talmännen

och företrädare för utskott och partigrupper — utöva den nuvarande

talmanskonferensens funktioner att leda riksdagsarbetet och besluta

om utsändning i ljudradio och television, representation etc.

Författningsutredningens redovisning av riksdagens förvaltningsorgan

upptog icke delegerade för riksdagens verk.

2. Remissyttranden

Frågan om förvaltningsorganisationen berördes endast i begränsad omfattning

i remissyttrandena över författningsutredningens förslag. I det följande

återges föreliggande uttalanden i de delar som i detta sammanhang

ansetts aktuella.

Några länsstyrelser fann förslagen ändamålsenliga och ägnade att avhjälpa

olägenheterna med den nuvarande organisationen. En länsstyrelse

uttalade, att frågan om hur riksdagens förvaltningsorganisation borde losas

och när en eventuell omorganisation skulle ske i och för sig ej var avhängig

av en eventuell blivande författningsreform.

Riksgäldsfullmäktige fann i likhet med författningsutredningen det angeläget,

att gynnsammaste möjliga förutsättningar även rent administrativt

skapades för riksdagsarbetet i dess helhet liksom också att de enskilda riksdagsledamöterna

lämnades den service i olika hänseenden som för fullgörande

av riksdagsmannauppdraget kunde erfordras. Det syntes fullmäktige

möjligt att ernå väsentliga förbättringar jämfört med nuvarande ordning.

Fullmäktige ansåg sig emellertid böra understryka att en definitiv

utformning av riksdagens förvaltningsorganisation måste anstå till dess

att riksdagen fattat sitt beslut i författningsfrågan, även om å andra sidan

vissa praktiska frågor avseende arbetsförhållanden inom riksdagen borde

kunna få i varje fall provisoriska lösningar redan tidigare. Författningsut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2(5

redningens förslag till ny förvaltningsorganisation för riksdagen skulle enligt

fullmäktiges mening otvivelaktigt medföra en viss minskning av antalet

förvaltningsorgan och därmed en önskvärd koncentration och förenkling

av den administrativa apparaten, men bortfallet av sådana organ på sätt

föreslagits skulle i realiteten icke få någon märkbar betydelse i nu förevarande

sammanhang. Fullmäktige ansåg det realistiskt att även i fortsättningen

räkna med att kammare och utskott måste förbehållas en tämligen

långt gående självbestämmanderätt vad beträffar anställning av personal,

vilket i någon mån torde förringa effekten av utredningens rationaliseringssträvanden

på personalområdet. Desto mer önskvärt framstod det emellertid

under sådana förhållanden att en effektiv, samordnad prövning av personalbehov

och avlöningsformer kom till stånd.

Fullmäktige anförde vidare på anförda skäl att om riksdagens kontor

skulle bli helt fristående i förhållande till riksgäldskontoret, d. v. s. bli ett

självständigt förvaltningsorgan, detta måste innebära att man avstod från

de vasenthga fördelar som den nuvarande anordningen medförde utan att

därmed vinna någon påtaglig favör. Man skulle då nödgas bygga upp en

onödigt omfattande och kostsam förvaltningsapparat med självständig kapacitet

på olika områden och en egen personalreserv. Det kunde ifrågasättas

om författningsutredningens förslag till omläggning av riksdagens förvaltningsorganisation

verkligen motiverade detta.

Ehuru fullmäktige kunde i allt väsentligt ansluta sig till de tankar och

syften som uppbar författningsutredningens ifrågavarande förslag hade

fullmäktige likväl icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en ändring av

ekonomibyråns nuvarande organisatoriska anknytning till riksgäldskontoret

och utbyggnad av densamma till ett självständigt verk. En sådan anknytning

underlättade ett fortsatt uppehållande av riksgäldskontorets servicefunktioner

i forhållande till ekonomibyrån, vilka under alla förhållanden

borde bevaras for att undvika en onödigt kostsam förvaltningsapparat.

Riksgäldsfullmäktige biträdde författningsutredningens förslag om att

inrätta ett nytt organ, riksdagens förvaltningsdelegation, som skulle utgöra

överinstans för riksdagens olika verk beträffande tjänste- och anslagsfrågor

m. in.

Fullmäktige påpekade att vissa nu förefintliga organ inom riksdagens

förvaltningsorganisation icke blivit behandlade i författningsutredningens

förslag. Utredningen hade sålunda icke berört delegerade för riksdagens

verk, vars verksamhet reglerades genom en särskild av bankoutskottet utfärdad

instruktion. Det var därför ovisst, ansåg fullmäktige, huruvida författmngsutredningen

avsett att dessa delegerade skulle bibehållas eller icke.

Avslutningsvis framhöll fullmäktige att författningsutredningen med sitt

förslag till ny förvaltningsorganisation för riksdagen endast angivit den

yttre ramen för förvaltningsverksamheten. Självfallet kunde emellertid

denna förvaltning icke träda i funktion förrän ytterligare utredning kom
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

mit till stånd beträffande de olika organens interna uppbyggnad och personalorganisation

samt lokalbehov m. m. En sådan utredning borde enligt

fullmäktiges mening lämpligen anstå till dess principbeslut i författningsfrågan

förelåg.

Statskontoret framhöll i anslutning till förslaget om inrättande av ett

riksdagens kontor och en riksdagens förvaltningsdelegation att utredningen

inte närmare behandlat konsekvenserna av detta förslag med avseende på

riksgäldskontorets organisation. Innan man tillskapade en fristående förvaltningsenhet

inom riksdagen för uppgifter som till större delen redan

handhades av annat riksdagens organ borde i varje fall de organisatoriska

konsekvenserna härav i olika hänseenden ha klarlagts. Det syntes ligga närmast

till hands att undersöka om ej till riksgäldskontoret kunde hänföras

handläggningen av de administrativa och personella frågor som nu åvilade

vissa särskilda delegationer inom riksdagen. Den av utredningen föreslagna

förvaltningsdelegationen torde även vid en sådan lösning kunna utgöra en

lämplig överinstans.

D. 1964 års expertgrupp

År 1964 tillsattes en expertgrupp för undersökning av arbetsformerna

för en enkammarriksdag med 350 ledamöter. I en den 29 maj samma år

dagtecknad promemoria har expertgruppen erinrat om författningsutredningens

förslag till förvaltningsorganisation och belyst detta förslag i en

schematisk sammanställning.

E. Riksdagsbiblioteket och riksdagens upplysningstjänst

Vid vårsessionen 1965 behandlade riksdagen en framställning från styrelsen

för riksdagsbiblioteket angående riksdagens upplysningstjänsts uppgifter

och organisation. Framställningen avsåg att upplysningstjänsten

skulle organiseras som en självständig enhet och erhålla förstärkning av

personalresurserna, över framställningen inhämtades yttrande från bl. a.

organisationsutredningen, som förklarade sig inte beredd att i det inledande

skede, vari dess arbete då befann sig, redovisa någon ståndpunkt i frågan

huruvida upplysningstjänsten och biblioteket borde bilda en organisatorisk

enhet eller inte. Utredningen hade dock inte något att erinra mot att upplysningst

jänstens personaluppsättning ökades, därest så skulle befinnas av

behovet påkallat.

I sitt utlåtande i ärendet uttalade bankoutskottet, alt organisationsutredningens

arbetsresultat borde avvaktas innan slutlig ställning togs till ett

omorganisationsförslag av så genomgripande natur som det av biblioteksstyrelsen

framlagda. Då emellertid utskottet samtidigt fann det angeläget

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

att upplysningstjänsten snarast fick ökade personalresurser föreslog utskottet

vissa ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för riksdagsbiblioteket,

vilket förslag godkändes av riksdagen. Såsom i det föregående

omnämnts tas för upplysningstjänstens verksamhet f. n. i anspråk 12

tjänster.

III. Organisationsutredningens överväganden

I det föregående har organisationsutredningen lämnat en redogörelse för

nuvarande förhållanden beträffande riksdagens förvaltningsorganisation

och i anslutning härtill meddelat viss historik. Den sistnämnda avser huvudsakligen

överväganden i ämnet som gjorts av författningsutredningen

och i remissyttranden över dess förslag. När organisationsutredningen nu

går att för egen del uttala sig i fråga om riksdagens förvaltningsorganisation

vill utredningen inledningsvis understryka, att prövningen av detta

spörsmål för utredningens vidkommande inte grundat sig på någon granskning

av riksdagens förvaltningsorganisation i dess helhet och en principiell

bedömning av densamma ur ändamålsenlighets- eller andra allmänna synpunkter.

Vad utredningen i detta betänkande upptar är i stället främst

riksdagens rent interna förvaltningsorganisation, medan riksdagens verk

behandlas endast i den utsträckning de står i oskiljaktigt sammanhang

med förstnämnda spörsmål, såsom i fråga om förhandlingsverksamhet. En

naturlig anknytningspunkt har härvid i viss utsträckning varit författningsutredningens

överväganden — även om organisationsutredningens förslag

delvis går utom ramen för dessa.

A. Frågan om ett nytt förvaltningsorgan

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kännetecknas riksdagens

nuvarande förvaltningsorganisation av en betydande splittring beträffande

beslutande organ och befogenheternas uppdelning. Detta förhållande medför

— såsom även författningsutredningen konstaterat — olägenheter och

bör avlösas av en mera rationell ordning. Då organisationsutredningen i

enlighet härmed förordar vissa åtgärder i rationaliseringssyfte har den

emellertid att beakta den skiljaktighet som föreligger i utgångsläget för

författningsutredningens och organisationsutredningens behandling av hithörande

frågor. Här åsyftas det förhållandet att den förra utredningens

förslag i förvaltningsfrågan kunnat framställas mot bakgrunden av samtidiga

överväganden angående grundlagsändringar, något som inte är fallet

för organisationsutredningens vidkommande. Härav följer en viss begräns
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

ning beträffande de nu aktuella förslagen. Organisationsutredningens överväganden

sker sålunda inom ramen för gällande grundlagsstadganden och

föregriper ej en blivande författningsreform.

De skäl som föranledde författningsutredningen att föreslå ett nytt förvaltningsorgan

har genom den ytterligare penetrering av frågekomplexen

beträffande riksdagens såväl förvaltnings- som personalorganisation som

skett genom organisationsutredningen vunnit ökad styrka. Härtill har inte

minst bidragit den nyligen fullföljda utvecklingen beträffande förhandlingsverksamheten

och de offentliga tjänstemännens anställningsvillkor.

Det måste anses angeläget att handläggningen av förvaltningsärenden i princip

koncentreras till ett organ i den mån ej särskilda skäl talar för en annan

ordning.

Enligt utredningens mening bör detta organs ämbetsområde inte innefatta

verksamheten inom riksbanken och riksgäldskontoret, vilka förvaltas

av var sina fullmäktige enligt bestämmelser i grundlag. Detta hindrar inte

att _ på sätt i det följande anges — det yttersta ansvaret för förhandlingsverksamheten

beträffande de vid dessa verk anställda tjänstemännen kan

anförtros ett gemensamt organ och inte heller att vissa arbetsuppgifter överförs

från riksgäldskontoret till nämnda organ.

Mot bakgrunden av det anförda föreslår organisationsutredningen att ett

nytt förvaltningsorgan inom riksdagen tillskapas. För detta föreslås benämningen

riksdagens förvaltningskontor. På sätt i annat sammanhang

anges förutsätts kontoret skola underställas en särskild styrelse.

B. Frågan om en överinstans

Innan närmare diskussion sker om bestämmandet av de äiendegrupper

av förvaltningsnatur som i detta sammanhang bör komma i fråga vid en

rationalisering torde ett grundläggande problem böra behandlas, nämligen

frågan om en överinstans. Som nämnts föreslog författningsutredningen att

en riksdagens förvaltningsdelegation skulle inrättas såsom överinstans i

förvaltningsärenden för banko- och riksgäldsfullmäktige samt riksdagens

verk inberäknat det av nämnda utredning föreslagna riksdagens kontor.

Bestämmelser om denna delegation och dess arbetsuppgifter intogs i författningsutredningens

förslag till riksdagsordning.

Organisationsutredningens överväganden i frågan om en överinstans har

gett till resultat att utredningen för sin del inte ansett sig böra framlägga

något förslag i denna riktning. Ett avgörande skäl härför är att inrättandet

av cn sådan institution torde förutsätta grundlagsändring. Härtill kommer

att riksdagens verk, såsom förut framhållits, inte utgjort huvudföremålet

för utredningens uppmärksamhet. Med utgångspunkt sålunda från

att de reformåtgärder som är önskvärda redan i förevarande sammanhang

kan komma till stånd utan någon överinstans har utredningen att ta ställ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

;io

ning till hur de för en dylik instans av författningsutredningen förutsatta

uppgifterna skulle kunna fullgöras.

Vad först angår överinstansens tilltänkta ställning i förhållande till riksbanks-

och riksgäldsfullmäktige saknar denna fråga aktualitet för utredningen

i enlighet med vad i det föregående anförts.

Beträffande överinstansens tilltänkta uppgifter rörande granskning och

sammanställning av anslagsäskanden samt meddelande av gemensamma

förvaltningsbestämmelser för riksdagens myndigheter får utredningen hänvisa

till nästföljande avsnitt, vilket behandlar förvaltningskontorets arbetsuppgifter.

I fråga om överinstansens tilltänkta funktion att pröva och avgöra besvär

vill utredningen erinra om att bankoutskottet f. n. är besvärsinstans på

sätt i det föregående angetts. Om någon överinstans inte inrättas ligger det

enligt utredningens mening närmast till hands att låta besvärsprövningen

vara kvar i bankoutskottet, vars ställning som besvärsinstans — som delvis

är av mycket gammalt datum — regleras i ett flertal instruktioner och

andra föreskrifter. Utredningen vill tillägga att utredningen övervägt att

flytta funktionen som besvärsinstans, helt eller delvis, till talmanskonferensen

men av olika skäl ej fullföljt denna tanke.

C. Förvaltningskontorets arbetsuppgifter

I anslutning till sina överväganden i det föregående upptar organisationsutredningen

här frågan om förvaltningskontorets arbetsuppgifter till behandling.

Härvid utgår utredningen i viss utsträckning från författningsutredningens

överväganden av motsvarande spörsmål. 1

1. Meddelande av vissa förvaltningsbestämmelser

En principiellt betydelsefull uppgift för den av författningsutredningen

förordade överinstansen skulle vara att meddela förvaltningsbestämmelser

gemensamma för riksdagens myndigheter. Vid en organisatorisk lösning

utan någon överinstans torde meddelandet av vissa för flera riksdagsorgan

gemensamma bestämmelser lämpligen kunna anförtros förvaltningskontorets

styrelse. Hittills har delegerade för riksdagens verk i icke obetydlig utsträckning

av riksdagen bemyndigats att utfärda bestämmelser av förvaltningsnatur.

Därest i enlighet med utredningens förslag delegeradeinstitutionen

upphör, bör förvaltningskontorets styrelse i princip träda i delegerades

ställe när det gäller åtgärder i samband med utfärdandet av vissa gemensamma

bestämmelser. Denna fråga — som beträffande riksbanken och

riksgäldskontoret får ses mot bakgrunden av gällande grundlagsbestämmelser

— bör närmare övervägas i samband med utfärdandet av instruktion

för förvaltningskontoret.

Enligt vad utredningen i det följande föreslår avses förhandlingsverk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

samhet skola anförtros förvaltningskontoret. Hithörande förvaltningsbestännnelser

bör meddelas av kontorets styrelse i analogi med vad som i motsvarande

hänseende sker genom statens avtalsverk.

Sedan länge har riksgäldsfullmäktige haft i uppdrag av riksdagen att låta

utarbeta en årlig översikt över riksdagsarbetet. Hinder synes inte möta att

detta uppdrag överflyttas på förvaltningskontorets styrelse. Såsom av det

följande framgår avses handläggningen av ärenden rörande riksdagstrycket

skola ankomma på förvaltningskontoret.

Enligt konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1966:9

har förutsatts att vid en reform beträffande riksdagens förvaltningsorganisation

skulle förverkligas tanken på en riksdagens författningssamling, omfattande

alla till riksdagen och dess verk hörande författningar och föreskrifter

av betydelse. Ansvaret för utgivningen av en dylik författningssamling

bör enligt utredningens mening åvila förvaltningskontorets styrelse.

De för visst organ erforderliga, mera interna föreskrifterna förutsätts

liksom hittills skola ankomma på vederbörande organ självt, varvid för tillgodoseende

av kravet på önskvärd samordning bör förutsättas samråd med

förvaltningskontoret. För det sistnämnda organet erforderliga interna föreskrifter

bör utfärdas av dettas styrelse.

2. Behandling av anslagsäskanden

Enligt författningsutredningen skulle den av nämnda utredning förordade

överinstansen ha att »granska och sammanställa» anslagsäskanden avseende

riksdagen och dess myndigheter. Denna fråga berör ej riksbanken

men väl riksgäldskontoret.

Enligt nuvarande praxis sammanställer riksgäldskontoret anslagsäskandena

från de olika riksdagsverken och överlämnar därefter materialet till

finansdepartementet för dess infogande i statsverkspropositionen under huvudtiteln

Riksdagen och dess verk (fjortonde huvudtiteln). Någon egentlig

sakgranskning av de olika äskandena i materiellt hänseende sker härvid

inte inom riksgäldskontoret — och givetvis inte heller inom finansdepartementet.

Granskningen inom riksgäldskontoret är därför av mera tekniskformell

natur. Den egentliga realprövningen av anslagsäskandenas innebörd

sker på grund härav först i samband med huvudtitelns behandling i bankoutskottet.

I och för sig skulle det enligt organisationsutredningens mening vara värdefullt

om en mera materiell granskning av anslagsäskanden från riksdagens

verk utom riksgäldskontoret1 kunde ske centralt pa ett tidigt stadium,

dvs. redan innan äskandena vidarebefordras till finansdepartementet. Även

om i enlighet med utredningens förslag någon överinstans inte inrättas möter

såvitt utredningen kan finna inte något hinder för att cn materiell 1

1 Beträffande riksbanken är såsom nämnts frågan om anslagsäskanden inte aktuell.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

granskning av anslagsäskandena anordnas centralt på grundval av sakuppgifter

som tillhandahålls av vederbörande riksdagsverk. Utredningen förordar

att denna fråga ägnas uppmärksamhet i fortsättningen.

Enligt utredningens mening bör uppgiften att granska och sammanställa

anslagsäskanden från riksdagens verk utom riksgäldskontoret anförtros

riksdagens förvaltningskontor, som sedan skall ha att vidarebefordra äskandena

till finansdepartementet. Förvaltningskontorets egna anslagsäskanden

bör insändas samtidigt. Expedieringen av riksgäldskontorets äskanden

synes lämpligen böra samordnas härmed.

3. Handläggning av löne- och ersättnings ärenden

Enligt författningsutredningen skulle det ifrågavarande kontoret ha att

»handlägga frågor rörande riksdagsledamöternas arvoden in. m.»

Organisationsutredningen vill erinra om att uträkning av arvoden och

ersättningar till riksdagens ledamöter samt löner till personal — utom vid

riksbanken — f. n. ombesörjs av riksgäldskontoret eller riksdagens ekonomibyrå

samt att utbetalningar avseende anslagen till riksdagen — såsom

arvoden och reseersättningar till riksdagens ledamöter samt avlöningar till

personal — sker genom riksgäldskontorets kassa. Härav föranledd bokföring

och revision ombesörjs jämväl genom riksgäldskontoret. Då det inte i

detta sammanhang synes böra ifrågasättas någon ändring beträffande riksgäldskontorets

funktion som kassa- och bokföringsorgan bör förvaltningskontoret

inte befatta sig med denna del av den kamerala verksamheten.

Övervägandena i detta sammanhang begränsar sig därför till frågan om

uträkningsförfarandet.

Vad först beträffar uträkning av arvoden, traktamenten och andra ersättningar

till riksdagens ledamöter anser utredningen att denna uppgift bör

åvila förvaltningskontoret. Uträkning och beviljande av pensioner till riksdagsledamöter

och deras efterlevande synes böra ankomma på kontoret

resp. dess styrelse, varvid inom riksgäldskontoret f. n. förefintlig speciell

expertis torde kunna anlitas.

Uträkningen av löner, arvoden och ersättningar till tjänstemän vid riksdagens

verk utom riksbanken och riksgäldskontoret samt till tjänstemän

inom vad utredningen betecknat som »den inre riksdagsförvaltningen» _-

dvs. riksdagens förvaltningskontor, kamrarna och utskotten — bör ankomma

på förvaltningskontoret.

4. Förhandlingsverksamhet och handläggning av

personalfrågor

Enligt författningsutredningens förslag skulle det ifrågavarande kontoret

»fungera som personalnämnd» för all personal inom riksdagshuset samt

»förhandla angående löner etc.». Organisationsutredningen får med avseende

på hithörande spörsmål anföra följande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Förhandlingsverksamhet in. m. Enligt vad av det föregående framgår ar

statstjänstemannalagen tillämplig på tjänstemän hos riksdagen och dess

verk. Lagen förutsätter förefintligheten av avtal. I fråga om den Ivungl.

Maj :t underställda statsförvaltningen har förhandlings- och avtalsverksamheten

anförtrotts ett särskilt ämbetsverk, statens avtalsverk. Dettas ämbetsområde

innefattar emellertid ej tjänstemän hos riksdagen och dess verk.

Med hänsyn härtill har 1965 års riksdag beslutat att delegerade for riksdagens

verk tills vidare skall beträffande tjänstemän vid dessa verk aga

befogenheter motsvarande dem som tillkommer statens avtalsverk i fråga

om statsförvaltningen i övrigt. De befogenheter som härigenom tillkommer

delegerade avser bl. a. att sluta kollektivavtal, att besluta om stridsåtgard

samt att företräda arbetsgivaren vid och utom domstol i avtalstvister.

Riksdagen har vidare bemyndigat delegerade att meddela med förhandlingsrättsreformen

sammanhängande bestämmelser och vidta därav föranledda

åtgärder. .....

Beträffande andra tjänstemän hos riksdagen än tjänstemän vid riksdagens

verk, dvs. riksdagens »egna» tjänstemän hos kamrarna, i utskotten

och i riksdagens kansli, har 1965 års riksdag bemyndigat kanslideputerade

att för riksdagens räkning sluta kollektivavtal om sådana anställningsvillkor

som skall regleras genom sådant avtal. Kanslideputerade har också bemyndigats

att i anslutning till kollektivavtal utfärda därmed sammanhängande

bestämmelser av beskaffenhet att skola ensidigt fastställas av arbetsgivaren,

detta dock endast såvitt åtgärderna ryms inom ramen för tidigare

åt kanslideputerade givna uppdrag och bemyndiganden.

Med stöd av givna bemyndiganden har med vederbörande personalorganisationer

inom riksdagen träffats avtal enligt vad som framgår av det tidigare

anförda.

Av den lämnade redogörelsen framgår att den statliga förhandlings- och

avtalsverksamheten f. n. omhänderhas av

statens avtalsverk beträffande tjänstemän vid den Ivungl. Maj :t underställda

statsförvaltningen,

delegerade för riksdagens verk beträffande tjänstemän vid riksdagens

verk samt

kanslideputerade beträffande riksdagens egna tjänstemän.

Organisationen av förhandlingsverksamheten är i vad avser riksdagsförvaltningen

provisorisk i avvaktan på resultatet av organisationsutredningens

arbete.

När det för organisationsutredningen gällt att ta ställning till frågan om

förhandlingsverksamheten beträffande riksdagens tjänstemän i vidsträckt

mening — alltså både tjänstemännen vid riksdagens verk och riksdagens

egna tjänstemän — har först den frågan inställt sig om inte denna verksamhet

skulle kunna anförtros statens avtalsverk. Förutom att avtalsverksainheten

härigenom skulle kunna för statens vidkommande sammanhållas

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

hos ett organ kunde till förmån för en dylik anordning bl. a. åberopas, att

vissa av riksdagens verk företer sådana likheter med statsförvaltningen i

övrigt att ett inordnande under avtalsverket i förhandlingshänseende kunde

te sig naturligt.

Emellertid har utredningen funnit avgörande skäl kunna anföras mot

att förhandlingsverksamheten beträffande tjänstemän inom den del av

statsförvaltningen som representeras av riksdagen, dess verk och övriga

organ utövas av en Kungl. Maj :t underställd myndighet. Dessa skäl är

främst av principiell natur. Det må erinras om att det förhandlande organet

på arbetsgivarsidan inte bara har att träffa kollektivavtal utan även

ager befogenhet att besluta om stridsåtgärd. Även med tanke på konstruktionen

av avtalsverkets allmänna befogenheter möter den nu angivna anordningen

betänkligheter.

Utredningen har mot bakgrunden av det anförda funnit att ansvaret för

förhandlings- och avtalsverksamlieten beträffande tjänstemännen inom

riksdagen och dess verk bör avila ett riksdagens eget organ.

Av det tidigare anförda framgår att man f. n. har två förhandlingsorgan,

delegerade för riksdagens verk och kanslideputerade. Anordningen är som

nämnts provisorisk. Det kan från riksdagens synpunkt inte anses rationellt

att på längre sikt ha två förhandlingsorgan för en och samma förvaltning.

Nar utredningen enligt vad i det föregående anförts ansett att ansvaret för

förhandlingsverksamheten beträffande tjänstemän inom riksdagsförvaltningen

bör anförtros åt ett riksdagens eget organ, har utredningen avsett

att detta skall vara det av utredningen föreslagna riksdagens förvaltningskontor.

I analogi med vad som tillämpas i fråga om tjänstemän vid statens

avtalsverk bor förvaltningskontoret handha ifrågakommande förhandlingsverksamhet

även beträffande kontorets egna tjänstemän.

Det högsta ansvaret för förhandlingsverksamheten skall enligt utredningens

förslag ankomma på förvaltningskontorets styrelse. Det torde få förutsattas

att det kommer att befinnas ändamålsenligt att åt en delegation inom

styrelsen anförtro den mera omedelbara ledningen av förhandlingsverksamheten.

Beträffande det egentliga förhandlingsarbetet har utredningen

bedömt det vara av värde att varje riksdagens verk får tillfälle att såväl

fore som under förhandlingarna framföra sina synpunkter på sådana förhandlmgsfrågor

som direkt berör verket. För de fortlöpande kontakterna

mellan förhandlingsorganet och riksdagens verk bör de senare utse en eller

flera kontaktmän att kontinuerligt svara för verkets samråd med förhandlmgsorganet

samt att efter dettas bedömande medverka vid förhandlingar.

Det bor enligt utredningens mening vara både rationellt och möjligt att

samordna förhandlingarna rörande samtliga de till riksdagens förvaltning

knutna avtalen så att de löper parallellt med förhandlingarna inom statsförvaltningen

i övrigt. Utredningen förutsätter att värdefullt förhandlingstekniskt

biträde härvid skall kunna tillhandahållas av statens avtalsverk.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Vid ett förverkligande av utredningens förslag kommer den förhandlingsverksamhet

som f. n. oinhänderhas av delegerade för riksdagens verk och

kanslideputerade att upphöra. Frågan om dessa organs ställning i övrigt

behandlar utredningen i det följande.

Det anförda avser tjänstemännen inom riksdagsförvaltningen. Förhandlingsverksamheten

i fråga om arbetare avses liksom hittills skola omhanderhas

av vederbörande verk.

I samband med sin behandling av frågan om förhandlingsverksamheten

vill utredningen beröra även frågan om formerna för riksdagens provning

av avtalsuppgörelser som träffats i fall då riksdagsbeslut i frågan erfordias.

Enligt beslut av 1965 års riksdag har riksdagens lönedelegation bemyndigats

att på riksdagens vägnar godkänna avtalsuppgörelser som fordrar

riksdagens medverkan. I fråga om den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen

sker kontakten mellan det förhandlande verket och lönedelegationen

genom en av Kungl. Maj :t därtill förordnad statsrådsledamot. Fråga

uppkommer nu om formen för kontakt mellan riksdagens förvaltningskontor

och riksdagens lönedelegation; detta avser såväl nödig information under

förhandlingsarbetets gång som godkännande av uppgörelser.

F. n. sker kontakten mellan det förhandlande organet inom riksdagen

och lönedelegationen genom ordförandena för delegerade för riksdagens

verk resp. för kanslideputerade. Utredningen har vid övervägande av en

definitiv anordning ansett den närmast till hands liggande lösningen vara

att ordföranden i förvaltningskontorets styrelse får till åliggande att vara

kontaktorgan mellan förvaltningskontoret och lönedelegationen.

Såsom av det anförda framgår har organisationsutredningens överväganden

i förevarande hänseende lett till att utredningen föreslår att riksdagens

förvaltningskontor skall vara centralt förhandlingsorgan för tjänstemän

hos riksdagen och dess verk samt att kontakten mellan förvaltningskontoret

och riksdagens lönedelegation skall ske genom ordföranden i kontorets

styrelse. Den sålunda föreslagna anordningen är avsedd att innefatta en

definitiv reglering. Det är emellertid angeläget att i detta sammanhang

uppmärksamma läget i samband med själva övergången till den nya organisationen

och behovet av eventuella övergångsanordningar.

Vid tiden för detta betänkandes framläggande gäller att delegerade för

riksdagens verk och kanslideputerade har fått riksdagens uppdrag att ''ara

förhandlingsorgan för tjänstemän vid riksdagens verk resp. riksdagens egna

tjänstemän. Denna anordning är provisorisk och skali vid ett genomförande

av utredningens förslag upphöra i samband med att riksdagens förvaltningskontor

träder i funktion. Vidare gäller i nuläget alt organisationsutredningen

har av riksdagen bemyndigats att uppta förhandlingar och sluta

avtal med vederbörande personalorganisationer beträffande anställnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

och arbetsvillkor på grundval av utredningens ställningstaganden rörande

riksdagens personal- och förvaltningsorganisation. Kontakten med riksdagens

lönedelegation skall härvid ske genom utredningens ordförande. Organisationsutredningen

har, jämte delegerade för riksdagens verk och kanslideputerade,

med tjänstemännens huvudorganisationer träffat ett huvudavtal

avseende förhandlingsordning samt åtgärder till förebyggande av samhällsfarliga

konflikter m. m. Avtalet, som gäller tjänstemän inom riksdagsförvaltningen

i dess helhet, har underställts riksdagens lönedelegation för

godkännande.

Enligt vad utredningen har sig bekant har med delegerade för riksdagens

verk inletts förhandlingar om löneställningen för en del av de tjänster som

berörs av utredningens föreliggande organisationsförslag. Dessa förhandlingar

har utredningen förutsatt skola fullföljas av delegerade enligt nu

gällande ordning. Motsvarande bör gälla beträffande förhandlingar genom

kanslideputerades försorg. Det förhandlingsläge som kommer att råda vid

den tidpunkt då delegerades och kanslideputerades befattning med förhandlingsfrågor

avsetts skola upphöra övertas i princip av förvaltningskontorets

styrelse. Emellertid bör, med hänsyn till de speciella förhandlingsbefogenheter

som enligt det föregående tillagts organisationsutredningen

med utgångspunkt från dess egna förslag, förvaltningskontorets styrelses

befogenhet att förhandla och sluta avtal temporärt begränsas i vad

galler tjänster som omfattas av utredningens förhandlingsbemyndigande.

En övergångsbestämmelse av nu avsedd innebörd bör alltså meddelas.

Motsvarande anordning bör tillämpas beträffande formen för kontakt med

riksdagens lönedelegation, vilken sålunda i här avsedda fall övergångsvis

bor ske genom organisationsutredningens ordförande.

Personalfrågor i övrigt. Enligt författningsutredningen skulle förvaltningskontoret

ha att »fungera som personalnämnd». Organisationsutredningen

vill framhålla att i den mån en dylik uppgift innefattar åtgärder

som sammanhänger med eller eljest föranleds av förhandlingsverksamheten

densamma torde komma att lösas inom ramen för nämnda verksamhet.

Förvaltningskontoret torde härvid i huvudsak få samma ställning som statens

avtalsverk.

Frånsett förhandlingsverksamheten torde ett organ för handläggning av

vissa personalfrågor av gemensam natur komma att visa sig behövligt. Denna

fråga bor underkastas närmare prövning sedan förvaltningskontoret

trätt i funktion.

5. Ledning av riksdagens upplysningstjänst

Enligt vad som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen var frågan

om riksdagens upplysningstjänsts uppgifter och organisation föremål för

en framställning till bankoutskottet vid 1965 års riksdag utan att då föranleda

annan riksdagens åtgärd än beslut om viss personalförstärkning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

I övrigt ansågs frågan böra vila i avvaktan på organisationsutredningens

arbetsresultat. En utförlig redogörelse för vad i ämnet anförts lamnas i

bankoutskottets utlåtande 1965:48, till vilket utredningen får hänvisa.

Såsom förut anförts är riksdagens upplysningstjänst f. n. underställd

riksdagsbibliotekets styrelse. Detta sammanhänger med att 1955 års beslut

att på försök inrätta en upplysningstjänst för riksdagens ledamöter fattades

av biblioteksstyrelsen på förslag av den då sittande riksdagsbiblioteksutredningen.

Då alltså den inledda försöksverksamheten från början avsett

en till riksdagsbiblioteket knuten parlamentarisk upplysningstjänst ar det

naturligt att denna ställts under biblioteksstyrelsens ledning. Denna styrelse

har också utfärdat ett provisoriskt reglemente för upplysningstjänstens

verksamhet.

Av bankoutskottets i det föregående åberopade utlåtande 1965:48 framgår

de synpunkter och förslag som i olika sammanhang framförts beträffande

upplysningstjänstens organisatoriska ställning. Härvid synes i sjalva

ledningsfrågan inte ha diskuterats annan ordning än att styrelsen för riksdagsbiblioteket

alltjämt skulle vara ledningsorgan. För organisationsutredningens

vidkommande har emellertid frågan om det organisatoriska sambandet

mellan riksdagsbiblioteket och upplysningstjänsten anmält sig till

övervägande redan med utgångspunkt från behandlingen av frågan om

riksdagens förvaltningsorganisation. Härtill kommer att utredningen för

egen del, i remissyttrande till bankoutskottet den 24 november 1965 över en

framställning från riksgäldsfullmäktige angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga,

uttalat sig för att upplysningst jänsten bör ligga kvar i riksdagshuset

samtidigt som utredningen förklarat sig inte ha något att erinra

mot ett framställt förslag att riksdagsbiblioteket flyttas till lokal utom riksdagshuset.

Utredningens uppfattning om upplysningstjänstens kvarstannande

i riksdaghuset delades av bankoutskottet i dess utlåtande 1965:62.

Utredningen vill erinra om att upplysningstjänsten skall stå till förfogande

för riksdagens ledamöter i spörsmål av betydelse för deras offentliga

verksamhet. Avnämarnas krets har vidgats till att omfatta även riksdagens

utskotts- och delegation skanslier. Upplysningstjänstens målsättning är att

dess slutredovisning av ett givet uppdrag skall i möjligaste mån motsvara

uppdragsgivarens verkliga informationsbehov, vilket bl. a. förutsätter ingående

personliga kontakter. Upplysningstjänstens verksamhet har nyligen

beaktats i Ivungl. Maj :ts cirkulär till statsmyndigheterna den 18 mars 1966

(SFS nr 72), enligt vilket myndigheterna ålagts att till upplysningstjänsten

insända tio kopior av sina remissyttranden över avgivna betänkanden och

departementspromemorior.

Riksdagsbiblioteket är enligt gällande reglemente främst avsett för riksdagen,

dess delegationer och verk, kyrkomötet, Kungl. Maj ds kansli och de

centrala ämbetsverken samt av Kungl. Maj :t förordnade eller jämlikt

Kungl. Maj ds bemyndigande tillsatta kommittéer. Biblioteket skall där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

jämte, i den mån nämnda uppgifter inte därigenom åsidosätts, betjäna dem

som bedriver forskning eller allvarliga studier. Enligt vad biblioteksstyrelsen

anfört är biblioteket lika mycket ett förvaltnings- och forskningsbibliotek

som ett riksdagens bibliotek, varvid i praktiken den förstnämnda uppgiften

klart dominerar. I bibliotekets styrelse förordnar Kungl. Maj :t ordföranden

medan de övriga två ledamöterna utses av riksdagen.

Av det anförda framgår att upplysningstjänstens verksamhet är direkt

knuten till riksdagsledamöterna och det löpande arbetet inom riksdagen,

medan riksdagsbiblioteket — jämte att det är avsett för riksdagen, dess

delegationer och verk — har ställning som ett förvaltnings- och forskningsbibliotek.

Uppenbarligen föreligger sålunda vissa markerade skiljaktigheter

mellan upplysningstjänstens och riksdagsbibliotekets arbetsuppgifter,

vilka delvis får olika inriktning. Härutinnan må särskilt framhållas att

upplysningstjänstens uppgift bl. a. avser bearbetning av utredningsmaterial

samt dess färdigställande för redovisning. Mot bakgrunden av anförda förhållanden

är det naturligt att rekryteringen av tjänstemän till de båda verksamhetsområdena

sker från delvis skilda utgångspunkter beträffande utbildning

och allmänna kompetenskrav i övrigt.

Utredningen har i samband med sina överväganden rörande riksdagens

för\altningsorganisation kommit till den uppfattningen att inom densamma

i här avsedd mening lämpligen bör innefattas de arbetsuppgifter som ankommer

på riksdagens upplysningstjänst. I enlighet härmed förordar utredningen

att upplysningstjänsten ställs under ledning av styrelsen för

riksdagens förvaltningskontor och inordnas som en arbetsenhet i detta. Utredningen

vill i detta sammanhang erinra om att upplysningstjänsten f. n.

har att utarbeta register till riksdagstrycket, vars tryckning och distribution

förutsatts ankomma på förvaltningskontoret.

När utredningen framställt sitt ifrågavarande förslag har utredningen

inte förbisett vikten av att upplysningstjänsten för sitt löpande arbete har

tillgång till ett bibliotek med dess bokbestånd och samlingar i övrigt. I

själva verket är det f. n. beträffande riksdagsbiblioteket så att upplysningstjänsten

behöver daglig tillgång till material som finns däri. Även bibliotek

och urkund ssamlingar utom riksdagshuset kommer här i fråga. Om riksdagsbiblioteket

flyttas torde detta förhållande inte behöva få någon större

inverkan på upplysningstjänstens arbete såvitt avser utredningsuppdrag

som kräver mera ingående och långsiktiga undersökningar. Däremot blir

det under nyss angiven förutsättning nödvändigt att inom riksdagshuset

anordna ett särskilt referensbibliotek för upplysningstjänstens omedelbara

behov beträffande det löpande arbetet. Denna fråga berör i motsvarande

läge även andra riksdagsorgans samt riksdagsledamöternas behov. Utredning

i nu angivet hänseende har på grundval av bankoutskottets utlåtande

1965:62 skett genom riksgäldsfullmäktiges försorg. Fullmäktige har i skrivelse

till bankoutskottet den 8 mars 1966 framlagt resultatet av sin utredning

i ämnet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Ett förverkligande av utredningens ifrågavarande förslag varigenom

styrelsens för riksdagsbiblioteket ledningsfunktion i förhållande till upplysningstjänsten

skulle upphöra — kan ske utan ändring av reglementet

för riksdagsbiblioteket. Detta upptar nämligen inte någon föreskrift om

upplysningstjänsten. För upplysningstjänstens verksamhet — vilken torde

vara relativt självständig — erfordras givetvis reglerande föreskrifter inom

ramen för den blivande instruktionen för riksdagens förvaltningskontor

och dess styrelse. Vid behov torde styrelsen böra meddela de föreskrifter

som kan befinnas påkallade beträffande avvägningen mellan olika åt upplysningstj

änsten meddelade uppdrag.

6. Handläggning av lokalfrågor

Såsom författningsutredningen föreslog bör förvaltningskontoret ha att

handlägga ärenden rörande riksdagshuset m. fl. lokaliteter. Härvid förutsätts

att riksgäldsfullmäktiges åligganden enligt gällande reglemente rörande

besiktning av riksdagshuset, villkor för upplåtande av lokaler samt åtgärder

för byggnaders drift och underhåll upphör. Även de f. n. på kamrarnas

ekonomideputerade ankommande uppgifterna i lokalfrågor förutsätts

skola överföras till förvaltningskontoret.

I detta sammanhang vill utredningen erinra om att fullmäktige i riksgäldskontoret

i skrivelse den 4 november 1965 till bankoutskottet bl. a. hemställde,

att utskottet ville föreslå riksdagen att godkänna vissa riktlinjer

och förslag i fråga om anskaffande av arbetsrum för riksdagsledamöter

samt att uppdra åt fullmäktige att förvärva vissa kontorslokaler för riksdagens

räkning i en fastighet utom riksdagshuset. Organisationsutredningen

avgav på hemställan av bankoutskottet yttrande i ärendet, såsom tidigare

omnämnts. Bankoutskottet hemställde i sitt utlåtande 1965:62 att

riksdagen måtte i anledning av riksgäldsfullmäktiges berörda framställning

dels godkänna i framställningen framlagda riktlinjer och förslag med

vissa undantag och dels uppdra åt fullmäktige att verkställa vissa åtgärder

i ärendet. Riksdagen beslöt i enlighet härmed. Utredningen förutsätter att

tillämpningen av det av utredningen framlagda förslaget rörande handläggningen

av lokalfrågor genom riksdagens förvaltningskontor sker på ett så

rationellt sätt som möjligt med beaktande av redan vidtagna eller planerade

åtgärder inom ifrågavarande verksamhetsområde.

Vad slutligen angår den aktuella frågan om anskaffande av bostäder åt

riksdagens ledamöter vill utredningen framhålla, att densamma delvis är av

komplicerad natur och bl. a. har beröringspunkter med den allmänna bostadsmarknadens

problem. Mot bakgrunden av vad som anförts exempelvis

i bankoutskottets utlåtande 1963:29 och riksgäldsfullmäktiges redan vidtagna

åtgärder i ämnet förefaller det utredningen lämpligast att frågan om

ändrad ordning beträffande handläggningen av riksdagsledamöternas bostadsfråga

får vila tills vidare i avvaktan på ytterligare erfarenheter.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

7. Handläggning av ärenden rörande riksdagstrycket

En ytterligare uppgift som förutsatts skola ankomma på förvaltningskontoret

är handläggning av ärenden rörande riksdagstrycket. Den nuvarande

under riksdagens kansli sorterande tryckeriavdelningen avses härvid

skola inlemmas i kontoret. Även på denna punkt är emellertid att uppmärksamma

de uppgifter som f. n. ankommer på riksgäldsfullmäktige. Som

exempel må nämnas föranstaltande om tryckning av statsrevisorernas berättelse

beträffande statsverket och riksgäldskontoret samt fastställande av

försäljningspris. Det synes böra förutsättas att alla uppgifter i samband

med tryckning och distribution av riksdagshandlingar skall ankomma på

förvaltningskontoret.

8. Anordnande av skrivhjälp

I samband med behandlingen av förvaltningskontorets arbetsuppgifter

har utredningen uppmärksammat frågan om tillgodoseende av behovet av

skrivhjälp inom riksdagen.

Redan i början av 1950-talet konstaterades att den förefintliga centrala

skrivbyråns personal var alltför knappt tillmätt för att kunna tillhandagå

utskottssekretariaten med biträde i önskvärd utsträckning. Under den tid

som därefter förflutit har flera utskott anlitat egen personal för skrivhjälp

och andra rutingöromål, men utskotten tar alltjämt i viss utsträckning

skrivbyrån i anspråk för utskrifter. Byrån har tidigare även utfört skrivarbete

åt riksdagens ledamöter. Intill år 1965 hade dessa att erlägga viss

avgift för utskrifterna men under vårsessionen 1965 tillhandahölls såväl

riksdagens ledamöter som partigruppernas sekretariat kostnadsfri skrivhjälp.

Ledamöterna hade därvid att vända sig till kammarkanslierna och

gruppsekretariaten till skrivbyrån.

En förstärkning av skrivbyråns personalresurser har nyligen genomförts,

bl. a. genom anställandet av en särskild föreståndarinna. Utredningen

räknar med att en skrivbyrå alltjämt skall finnas inom riksdagshuset. Denna

bör inordnas i riksdagens förvaltningskontor. Verksamheten får förutsättas

fortsätta i stort sett enligt nuvarande riktlinjer, varvid erfarenheten

får utvisa huruvida och i vad man några förändringar i organisationen kan

befinnas påkallade. En omständighet att härvid beakta är den minskning på

skrivbyråns arbetsbelastning som det nyligen införda ekonomiska stödet till

riksdagspartierna kan förutsättas medföra.

Med bifall till bankoutskottets utlåtande 1964:39 beslöt riksdagen uppdra

åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utreda frågan om skrivhjälp till

riksdagens ledamöter. Efter underhandskontakt med riksgäldskontoret på

denna punkt har utredningen utgått ifrån att några ytterligare åtgärder i

frågan inte f. n. behöver vidtas utöver vad som sammanhänger med vad

ovan anförts.

Den här angivna anordningen innebär att skrivbyrån avsetts kunna till
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

handahålla skrivhjälp åt kamrarnas ledamöter, utskottskanslierna m. fl.

Då emellertid behovet av skrivhjälp inom riksdagen inte torde kunna i alla

lägen helt tillgodoses genom skrivbyrån, kan det bli aktuellt att ordna

denna fråga genom vederbörande riksdagsorgans egen försorg.

9. Sammanfattning

En detaljerad precisering av förvaltningskontorets arbetsuppgifter synes

inte möjlig i nuvarande läge. Erfarenheten får utvisa huruvida framdeles

uppgifter utöver de tidigare angivna kan eller bör tilldelas kontoret. Huvudsyftet

bör vara att till detsamma centralisera förvaltningsuppgifter inom

här ifrågavarande delar av riksdagsförvaltningen i den mån detta från föreliggande

förutsättningar bedöms lämpligt och möjligt.

Om förvaltningskontorets verksamhet förutsätts grundläggande bestämmelser

skola införas i riksdagsstadgan och närmare reglering ske i en av

riksdagen fastställd instruktion. Av denna bör bl. a. framgå vilka slag av

ärenden som bör avgöras av kontorets styrelse och vilka som må delegeras

till tjänsteman inom kontoret.

Sammanfattningsvis skulle med utgångspunkt från det anförda arbetsuppgifterna

för riksdagens förvaltningskontor f. n. kunna anges på följande

sätt:

Riksdagens förvaltningskontor har att, i enlighet med fastställd instruktion

eller eljest jämlikt riksdagens beslut,

1. meddela resp. medverka vid meddelande av vissa för olika riksdagsorgan

gemensamma förvaltningsföreskrifter m. m. samt att ansvara för utgivningen

av en riksdagens författningssamling,

2. uppgöra anslagsäskanden avseende förvaltningskontoret samt att

granska och sammanställa anslagsäskanden avseende riksdagen och dess

verk utom riksgäldskontoret,

3. handlägga ärenden rörande uträkning av arvoden och ersättningar till

riksdagens ledamöter, uträkning och beviljande av pensioner till riksdagens

ledamöter och deras efterlevande samt uträkning av avlöningar och ersättningar

till personal hos riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret,

4. vara central myndighet för förhandlingar om anställnings- eller arbetsvillkor

rörande tjänstemän hos riksdagen och dess verk ävensom för

vissa personalfrågor i övrigt,

5. handha ledningen av riksdagens upplysningstjänst,

6. handlägga ärenden rörande riksdagshuset samt övriga lokaler för riksdagen

och dess organ,

7. handlägga ärenden rörande riksdagstrycket samt

8. genom en central skrivbyrå tillhandahålla skrivhjälp åt riksdagens

ledamöter, utskott och övriga organ, allt i den mån dylik hjälp ej ordnas

på annat sätt.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

D. Förvaltningskontorets organisation

Enligt det tidigare anförda har riksdagens förvaltningskontor förutsatts

skola ställas under ledning av en styrelse. Vid övervägande av frågan om

styrelsens storlek och sammansättning har utredningen stannat för att föreslå

att styrelsen skall bestå av sju ledamöter. Detta antal överensstämmer

med antalet fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret. Till skillnad

från vad som gäller beträffande dessa fullmäktige förordar utredningen

emellertid att styrelsen för förvaltningskontoret utan undantag skall bestå

av riksdagsledamöter. I övrigt bör personvalet inte bindas av några på förhand

fastställda regler. I anslutning härtill föreslår utredningen att representant

för visst riksdagsorgan skall äga delta vid behandlingen inom styrelsen

av ärende som särskilt berör organet i fråga.

Val av ledamöter i styrelsen föreslås skola ske genom de särskilda valmän

som utses för val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

Mandattiden bör vara tre år. Även i övriga hänseenden, exempelvis i fråga

om utseende av ordförande och suppleanter, torde bestämmelserna om val

av riksgäldsfullmäktige kunna tjäna som förebild. Med hänsyn till att förvaltningskontorets

styrelse får förutsättas skola vid behov sammanträda

även under icke-riksdagstid bör ersättning för uppdraget utgå.

Under styrelsen bör den omedelbara ledningen av förvaltningskontorets

arbete ankomma på en chef. Denne bör vara föredragande inför styrelsen

i den mån inte föredragningsskyldighet anses böra åläggas annan tjänsteman

inom kontoret. För chefen bör inrättas en ordinarie tjänst tillsatt med

förordnande för viss tid. Förordnandeperioden bör i likhet med vad som f. n.

i regel gäller inom riksdagsförvaltningen vara högst 3 år i sänder. Tjänstebenämningen

föreslås vara direktör. I analogi med vad som tillämpas i

fråga om lönegradsplacering för högre tjänstemän inom statens avtalsverk

bör lönegradsplaceringen för chefstjänsten ej bestämmas genom avtal. Utredningen

föreslår att direktörstjänsten placeras i högst lönegrad Bp (i.

Det bör ankomma på förvaltningskontorets styrelse att i varje särskilt fall

bestämma den exakta lönegradsplaceringen.

Förvaltningskontoret föreslås skola organiseras på fem arbetsenheter.

Tre av dessa bör, i anslutning till ekonomibyråns nuvarande organisation,

avse handläggning av ärenden rörande riksdagshuset in. fl. lokaliteter, riksdagstrycket

samt avlöningar, ersättningar och pensioner. Den fjärde arbetsenheten

bör ha att handlägga förhandlingsärenden och förekommande personalärenden

i övrigt; denna enhet torde böra förestås av kontorets chef.

Den femte arbetsenheten slutligen bör avse upplysningstjänsten.

I kontoret bör inordnas personal för särskilda arbetsuppgifter (förrådsförvaltare,

kontors- och skrivpersonal, maskinpersonal, vaktmästare, städnings-

och vaktpersonal m. fl.) ävensom de f. n. under riksdagens kansli

upptagna befattningarna som föreståndare för Riksdagsdebatterna samt

korrekturläsare.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Personalorganisationen för riksdagens förvaltningskontor bör förutom

den nya chefstjänsten — till en början innefatta samtliga de tjänster som

f. n. upptas under riksdagens ekonomibyrå. De beträffande dessa tjänster

av riksgäldsfullmäktige meddelade tillsättningsbesluten bör vid ikraftträdandet

av den nya organisationen förklaras skola avse motsvarande tjänster

inom riksdagens förvaltningskontor. Antalet sådana tjänster är f. n. 61, därav

några med deltidstjänstgöring. Vidare bör kontorets personalorganisation

innefatta vissa tjänster och befattningar som f. n. upptas under andra

riksdagsorgan men som avser arbetsuppgifter som skall ankomma på förvaltningskontoret.

Hit hör dels en på riksgäldskontorets stat upptagen

tjänst, vars arbetsuppgifter avser avlöningar och ersättningar till riksdagens

ledamöter och tjänstemän, dels 12 på riksdagsbibliotekets stat upptagna

tjänster, vilka avses för verksamheten inom riksdagens upplysningstjänst,

och dels de f. n. under riksdagens kansli upptagna arvodesbefatlningarna

som föreståndare för »Riksdagsdebatterna» (1) och korrekturläsare

(10).

Utöver vad nu anförts anser sig utredningen inte böra ingå på frågan

om förvaltningskontorets personalorganisation. Beträffande de tjänster som

efter omorganisationens genomförande kommer att erfordras för fullgörandet

av arbetsuppgifterna inom kontoret synes nämligen en fullständig precisering

inte möjlig f. n. Enligt utredningens mening bör det ankomma på

förvaltningskontorets styrelse att tillgodose kontorets arbetskraftsbehov,

inte minst vid övergången till den nya organisationen, och att efter erforderligt

samråd med övriga av frågan berörda riksdagsorgan underkasta

personalorganisationen inom kontoret en ingående undersökning på grundval

av den blivande göromålsfördelningen i dess helhet och arbetsuppgifternas

närmare precisering i olika fall. Härvid bör även frågan om tjänstebenämningarna

uppmärksammas. För egen del har utredningen i nuvarande

läge och med utgångspunkt från nu gällande organisation räknat med

sammanlagt 86 tjänster för förvaltningskontorets vidkommande. Samtliga

dessa tjänster utom en -— chefstjänsten —- har sin motsvarighet i nuvarande

organisation. I bilaga till detta betänkande lämnas en sammanställning

av personalorganisationen vid förvaltningskontoret enligt vad nu anförts.

Tillsättning av tjänster vid riksdagens förvaltningskontor bör ske genom

beslut av kontorets styrelse eller, efter styrelsens bemyndigande, av kontorets

chef. Ordinarie tjänster — frånsett den i det föregående berörda direktörstjänsten

— bör i likhet med vad som gäller inom riksdagens verk tillsättas

genom konstitutorial.

Bankoutskottet förutsätts skola vara besvärsinstans i tjänstetillsättningsärcnden.

Beträffande inrättande av tjänster vid förvaltningskontoret bör samma

ordning tillämpas som avses skola gälla för riksdagens verk. Detta innebär

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

i huvudsak att ordinarie tjänster inrättas av riksdagen och att icke-ordinarie

tjänster inrättas av förvaltningskontorets styrelse.

Bestämmelserna i den för statsförvaltningen i allmänhet gällande kungörelsen

om inrättande av vissa statligt reglerade tjänster m. m. (1965: 915)

— vilken i vissa delar gäller även för riksdagens verk — avses skola äga

motsvarande tillämpning beträffande förvaltningskontoret, varvid vad som

sägs om Kungl. Maj :t bör avse kontorets styrelse.

E. Förslagets inverkan på vissa riksdagsorgan

Såsom av det förut anförda framgår berör utredningens förslag i högre

eller mindre grad andra organ inom riksdagsförvaltningen.

Riksgäldskontoret. Vid ett inlemmande i förvaltningskontoret av

de verksamhetsområden som nu ankommer på riksdagens ekonomibyrå

bortfaller riksgäldsfullmäktiges och riksgäldsdirektörens funktioner med avseende

härå.

Arbetsuppgifter avseende avlöningar och ersättningar till riksdagens ledamöter

och tjänstemän fullgörs f. n. av en på riksgäldskontorets personalstat

upptagen tjänsteman, vilkens tjänstgöring emellertid är förlagd till riksdagens

ekonomibyrå. Då ifrågavarande arbetsuppgifter förutsatts skola

tillhöra förvaltningskontorets arbetsområde bör inom riksgäldskontorets

personalorganisation inte beräknas någon tjänst härför. I samband med

den nya organisationens genomförande bör även i övrigt undersökas i vad

mån förvaltningskontorets arbetsuppgifter påverkar riksgäldskontorets personalorganisation.

Riksdagens ekonomibyrå upphör som särskilt verk.

Riksdagsbiblioteket. Såväl biblioteksstyrelsens uppgifter som

bibliotekets personalorganisation röner inverkan av ett genomförande av

utredningens förslag angående upplysningstjänstens inlemmande i förvaltningskontoret.

De för upplysningstjänsten avsedda tjänsterna bör avföras

från bibliotekets personalstat.

Delegerade för riksdagens verk består f. n. av två riksbanks-

och två riksgäldsfullmäktige samt ordföranden i riksdagsbibliotekets

styrelse. JO resp. MO äger delta i avgörandet vid behandling av fråga

som berör deras verk. Vid ett förverkligande av utredningens förslag angående

riksdagens förvaltningsorganisation kommer något egentligt utrymme

inte att förefinnas för en verksamhet genom delegerade. I enlighet härmed

synes det ligga närmast till hands att institutionen i fråga upphör. Vid

ställningstagande till frågan om vilket eller vilka organ som bör överta

delegerades funktioner — vilka är av central natur —- har utredningen stan
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

nät för att förorda att dessa överlåts på riksdagens förvaltningskontors

styrelse.

Inom delegerade för riksdagens verk är f. n. permanent representerade

riksbanks- och riksgäldsfullmäktige samt styrelsen för riksdagsbiblioteket;

härtill kommer att JO och MO äger delta vid behandling av ärenden som

avser deras områden. Såsom av det föregående framgår föreslår utredningen

att de olika riksdagsorganens representation inom förvaltningskontorets

styrelse i mån av behov ordnas på motsvarande sätt som nyss angetts beträffande

JO och MO.

Talmanskonferensens befattning med avlöningsfrågor upphör.

Bankoutskottets verksamhet påverkas i vissa hänseenden av ett

förverkligande av utredningens förslag.

Kanslideputerades hittillsvarande funktioner avses skola upphöra

vid förvaltningskontorets tillkomst, dock tills vidare med undantag för den

i §80 RO fastställda uppgiften. I avvaktan på grundlagsändring kan det

vara praktiskt att åstadkomma en personalunion mellan deputerade och

förvaltningskontorets styrelse. Uppgifterna för riksdagens kansli

förutsätts skola fullgöras inom ramen för förvaltningskontorets verksamhet.

Kamrarnas ekonomideputerades uppgifter avses skola överföras

till förvaltningskontoret, varvid anordningen med dylika deputerade

upphör.

F. Personalförteckningar och anslag

Utredningens förslag i detta betänkande avser riksdagens förvaltningsorganisation.

För riksdagens förvaltningskontor bör personalförteckning

upprättas i enlighet med vad i det föregående anförts. Denna personalförteckning

bör upptas under en överrubrik betecknad Den inre riksdagsförvaltningen,

vilket begrepp avsetts skola innefatta förvaltningskontoret, kamrarna

och utskotten. Vidare bör personalförteckningarna för riksgäldskontoret

och riksdagsbiblioteket ändras. Någon personalförteckning för riksdagens

ekonomibyrå skall i fortsättningen ej fastställas.

Med avseende på anslagen under fjortonde huvudtiteln medför ett bifall

till utredningens förslag att följande anslag utgår ur riksstaten, nämligen

Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar och Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader.

Vidare bör det anslag som f. n. betecknas Riksdagen: Avlöningar

till personal utgå. De för motsvarande ändamål i fortsättningen avsedda

anslagsmedlen bär i stället anvisas under två nya anslag, betecknade Den

inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar och Den inre riksdagsförvaltningen.

Omkostnader.

Riksgäldskontorets avlöningsanslag samt Riksdagsbibliotekets avlöningsoch

omkostnadsanslag samt anslag till bokinköp och bokbindning bör ned
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

räknas vid bifall till utredningens förslag, varvid motsvarande belopp upptas

under de båda nyssnämnda anslagen avseende Den inre riksdagsförvaltningen.

F. n. finns i riksstaten upptaget ett särskilt anslag, betecknat Riksdagens

ekonomibyrå: Anskaffande av ny voteringsanläggning. Anslag för detta ändamål

torde böra anvisas utan någon överrubrik, varvid anslaget bör ställas

till styrelsens för riksdagens förvaltningskontor förfogande.

G. Vissa åtgärder för förslagets genomförande

Ett förverkligande av utredningens förslag i fråga om riksdagens förvaltningsorganisation

förutsätter särskilda åtgärder, bl. a. avseende såväl nya

som ändrade bestämmelser i olika hänseenden.

Till en början ma framhållas att val måste ske av ledamöter och suppleanter

i förvaltningskontorets styrelse. Sådant val har förutsatts skola ske

genom de särskilda valmän som utsetts för val av riksgäldsfullmäktige.

Med avseende pa erforderliga nya bestämmelser må här nämnas instruktion

för riksdagens förvaltningskontor och övriga för kontorets verksamhet

erforderliga föreskrifter. Beträffande nuvarande bestämmelser som påverkas

av ett förverkligande av utredningens förslag må här pekas på riksdagsstadgan,

instruktionerna för bankoutskottet och delegerade för riksdagens

verk samt vissa föreskrifter rörande riksgäldsfullmäktige och riksgäldskontoret.

Kungörelsen om vissa statliga kollektivavtal m. m., tjänstemannastadgan

för riksdagens verk samt andra ifrågakommande bestämmelser

för dessa verk bör göras tillämpliga på anställning vid riksdagens

förvaltningskontor. Detsamma gäller vissa avtal som träffats beträffande

tjänstemän vid riksdagens verk (allmänt avlöningsavtal samt allmänt

t j änsteförteckningsavtal).

Vad slutligen beträffar lokalfrågor torde särskild undersökning få göras

angående förslagets inverkan i sådant hänseende. Denna fråga sammanhänger

delvis med andra aktuella spörsmål av samma slag.

H. Ikraftträdande

Organisationsutredningens förevarande förslag är avsett att genomföras

med verkan fr. o. m. 1 juli 1966.

I. Sammanfattning

1. För handläggning av förvaltningsärenden inrättas ett nytt organ, riksdagens

förvaltningskontor. I detta inlemmas den nuvarande riksdagens

ekonomibyrå, vars tjänster överförs till kontoret. Vissa arbetsuppgifter överförs

från riksgäldskontoret till förvaltningskontoret.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens upplysningstjänst, som f. n. ingår i riksdagsbiblioteket, inordnas

i förvaltningskontoret. Hithörande tjänster överförs till kontorets

stat.

Förvaltningskontorets ämbetsområde innefattar ej verksamheten inom

riksbanken och riksgäldskontoret. Dock skall ansvaret för förhandlingsverksamheten

vid dessa verk åvila förvaltningskontoret.

2. Förvaltningskontoret underställs en särskild styrelse om sju ledamöter,

samtliga valda inom riksdagen. Styrelsens sammansättning skall ej

bindas vid på förhand fastställda regler. Vid behandlingen inom styrelsen

av ärende rörande visst verk skall representant för verket äga delta.

För förvaltningskontoret inrättas eu chefstjänst, tillsatt genom förordnande

för viss tid.

3. Riksdagens förvaltningskontor skall, i enlighet med fastställd instruktion

eller eljest jämlikt riksdagens beslut, ha följande uppgifter:

a) att meddela resp. medverka vid meddelande av vissa för olika riksdagsorgan

gemensamma förvaltningsföreskrifter m. m. samt att ansvara för

utgivningen av en riksdagens författningssamling;

b) att uppgöra anslagsäskanden avseende förvaltningskontoret samt att

granska och sammanställa anslagsäskanden avseende riksdagen och dess

verk utom riksgäldskontoret;

c) att handlägga ärenden rörande uträkning av avlöningar och ersättningar

till riksdagens ledamöter samt till personal hos riksdagen och dess

verk utom riksbanken och riksgäldskontoret ävensom angående pension till

riksdagsledamöter och deras efterlevande;

d) att vara central myndighet för förhandlingar om anställnings- och

arbetsvillkor rörande tjänstemän hos riksdagen och dess verk ävensom för

vissa personalfrågor i övrigt;

e) att handha ledningen av riksdagens upplysningstjänst;

f) att handlägga ärenden rörande riksdagshuset samt övriga lokaler för

riksdagen och dess organ;

g) att handlägga ärenden rörande riksdagstrycket samt

h) att genom en central skrivbyrå tillhandahålla skrivhjälp åt riksdagens

ledamöter, utskott och övriga organ, allt i den mån dylik hjälp ej ordnas

på annat sätt.

4. Riksdagens förvaltningskontor organiseras på fem arbetsenheter. För

kontoret beräknas i nuläget 86 tjänster. Samtliga dessa tjänster utom en

har sin motsvarighet i nuvarande organisation. Särskild undersökning förutsätts

skola ske av förvaltningskontorets framtida personalorganisation.

5. Förslaget om inrättande av ett riksdagens förvaltningskontor berör i

följande hänseenden nuvarande organisation:

a) Riksgäldsfullmäktiges och riksgäldskontorets funktioner överflyttas

i vissa delar på förvaltningskontoret och dess styrelse. Hit hör exempelvis

sammanställning av anslagsäskanden, uträkning av vissa löner och pensio
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

ner samt handläggning av lokalfrågor och tryckeriärenden. Riksdagens

ekonomibyrå upphör.

b) Styrelsens för riksdagsbiblioteket uppgifter samt bibliotekets personalorganisation

röner inverkan av upplysningstjänstens inlemmande i förvaltningskontoret.

c) Delegerade för riksdagens verk upphör som särskild institution. Funktionerna

överlåts i princip på förvaltningskontorets styrelse.

d) Talmanskonferensens befattning med avlöningsfrågor upphör.

e) Bankoutskottets verksamhet påverkas i vissa hänseenden.

f) Kanslideputerades funktioner upphör, dock tills vidare med undantag

för den i § 80 RO fastställda uppgiften att ha inseende över riksdagens

kansli; i avvaktan på grundlagsändring kan personalunion åstadkommas

mellan kanslideputerade och motsvarande antal ledamöter av förvaltningskontorets

styrelse. Riksdagens kanslis funktioner inlemmas i förvaltningskontoret.

g) Anordningen med särskilda ekonomideputerade inom kamrarna upphör.

6. Förslaget förutsätter nya resp. ändrade förvaltningsbestämmelser i

olika hänseenden, dock utan grundlagsändring, samt vissa ändringar beträffande

anslagsrubriceringen.

7. Beträffande förslagets inverkan på lokalfrågor förutsätts särskild undersökning,

med beaktande av andra aktuella spörsmål av samma slag.

8. Förslaget är avsett att genomföras med verkan fr. o. m. 1/7 1966.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bilaga

Personalorganisationen vid riksdagens förvaltningskontor

Motsvarande tjänst(er)

Tjänster redovisas f. n. under

1 direktör........................................

1 byråchef........................................ Riksdagens ekonomibyrå

3 byrådirektörer.................................. Riksdagsbiblioteket

(upplysningst j änsten)

2 förste byråsekreterare............................ *

1 kamrerare1...................................... Riksdagens ekonomibyrå

1 förste revisor................................... Riksgäldskontoret

3 assistenter...................................... Riksdagsbiblioteket

(upplysningst j änsten)

1 registrator...................................... *

1 maskinchef..................................... Riksdagens ekonomibyrå

1 förrådsförvaltare................................ *

2 kontorsskrivare.................................. *

1 föreståndare för skrivbyrån...................... *

1 maskinförman................................... *

1 förste expeditionsförman......................... *

3 övervaktmästare................................ *

1 hantverksföreståndare............................

1 expeditionsförman............................... *

4 kansliskrivare1 2.................................. *

1 kansliskrivare................................... Riksdagsbiblioteket

(upplysningstj änsten)

1 förste expeditionsvakt........................... *

15 förste vaktmästare.............................. Riksdagens ekonomibyrå

3 värmeskötare...................................

23 vaktmästare3....................................

1 kontorist.......................................

1 biträde för skrivgöromål.........................

1 kanslibiträde4................................... Riksdagsbiblioteket

(upplysningstj änsten)

1 föreståndare för Riksdagsdebatterna5............... Riksdagens kansli

10 korrekturläsare5................................. *

1 Tillika föreståndare för korrekturläsarna.

2 Därav 2 med deltidstjänstgöring.

3 Därav 1 med deltidstjänstgöring.

4 Tjänsten delad mellan 2 halvtidstjänstgörande.

6 Deltidstjänst(er).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.