Sök i Ratio Lex

Betänkande med förslag till vissa författningsändringar och bemgndiganden avseende riksdagens personalorganisation, in. in.

1966-12-01 · 15 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KBU 1966:3, Betänkande med förslag till vissa författningsändringar och bemgndiganden avseende riksdagens personalorganisation, in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankontskotts betänkande nr 3 är 1966

1

Nr 3

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande med

förslag till vissa författningsändringar och bemgndiganden

avseende riksdagens personalorganisation, in. in.

Med bifall till vad som hemställts i sammansatt konstitutions- och bankoutskotts

betänkande nr 2 har riksdagen den 23 november 1966 beslutat genomföra

ändrad personalorganisation inom riksdagen från och med den 1

januari 1967. I beslutet har innefattats bl. a. upphävande av § 30 riksdagsstadgan

och fastställande av ny lydelse av densamma. Utskottet meddelade

i betänkandet, att genomförandet av den nya personalorganisationen föranledde

även vissa andra författningsändringar, varjämte vissa bemyndiganden

borde ges riksdagens förvaltningskontor. I nu förevarande betänkande

framlägger utskottet de förslag som sålunda förutskickats. Utskottet behandlar

först frågan om vilket organ inom riksdagen som i skilda fall skall

äga de befogenheter som enligt statstjänstemannalagen tillkommer Konungen.

I anslutning härtill föreslås att tjänstemannastadgan för riksdagens förvaltningskontor

och riksdagens verk skall göras tillämplig även på riksdagens

kamrar och utskott och i samband därmed erhålla ändrad rubrik samt

i vissa delar ändrad lydelse. Vidare föreslås vissa ändringar i instruktionen

för riksdagens förvaltningskontor, vilka endast delvis sammanhänger med

riksdagens nya personalorganisation. Detsamma är förhållandet med här

föreslagna bemyndiganden för förvaltningskontoret. I vad avser ett av dessa

bemyndiganden grundas förslaget på en till riksdagen ingiven skrivelse från

förvaltningskontoret angående bemyndigande att fastställa personalförteckningar

i vissa fall, vilken skrivelse hänvisats till bankoutskottet och av detta

utskott överlämnats för behandling i det sammansatta utskottet. Skrivelsen

bär fogats till detta betänkande såsom bilaga 3.

Beslutande myndighet enligt statstjänstemannalagen m. m.

Enligt 2 § statstjänstemannalagen skall i fråga om tjänsteman hos riksdagen

eller dess verk de befogenheter som enligt denna lag tillkommer Konungen

utövas av'' riksdagen eller organ som riksdagen utser. Den delegering

av här avsedda befogenheter som sålunda förutsatts och som av tekniska

skäl är nödvändig har beträffande tjänstemän vid riksdagens verk kommit

till stånd genom riksdagens beslut i anledning av bankoutskottets utlåtande

nr 64 år 1965. Med stöd av detta beslut utfärdade bankoutskottet med giltighet

från och med den 1 januari 1966 en tjänstemannastadga för riksda
Bihang

till riksdagens protokoll 1966. 5 sand. 3 avd. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt konstitutions- och bankoulskotts betänkande nr 3 är 1966

gens verk, varigenom bl. a. erhölls en författningsmässig reglering av hur

flertalet av de nyssnämnda befogenheterna skulle utövas. I fråga om övriga

av dessa befogenheter ansågs en sådan reglering icke erforderlig; av utlåtandet

framgår emellertid av vilken instans de i förekommande fall avsetts

bli utövade.

I samband med tillkomsten den 1 juli 1966 av riksdagens förvaltningskontor

utvidgades tjänstemannastadgans tillämpningsområde till att omfatta

även förvaltningskontoret. Beträffande riksdagens tillfälligt anställda

tjänstemän har några motsvarande följ dföreskrifter till statstj änstemannalagen

inte utfärdats. När en ny personalorganisation med i stor utsträckning

fast anställda tjänstemän hos riksdagens kamrar och utskott nu genomföres

bör för dessa tjänstemän införas bestämmelser i anslutning till

statstjänstemannalagen svarande mot dem som redan gäller för personalen

vid riksdagens förvaltningskontor och riksdagens verk. Detta sker lämpligen

genom en utvidgning, på sätt nedan föreslås, av tjänstemannastadgans

tillämpningsområde. Viss betydelse i detta avseende har också § 30 riksdagsstadgan

i dess nya lydelse. Här återfinnes bl. a. bestämmelser om vem

som tillsätter tjänster hos kammare och utskott.

Beträffande vissa i statstjänstemannalagen berörda ämnen, vilka icke alls

behandlas i tjänstemannastadgan, vill utskottet anföra följande. Att meddela

föreskrift om att tjänsteman är skyldig att bo i anvisad tjänstebostad

(12 § statstj änstemannalagen) har vad gäller riksdagens verk ansetts böra

tillkomma vederbörande myndighet. Vad gäller kamrarnas och utskottens

personal torde något motsvarande bemyndigande inte erfordras. Frågan om

tillstånd för tjänsteman att uppbära med tjänsten förenade gåvo- eller donationsmedel

eller därmed jämförlig förmån (14 §) torde likaledes sakna

aktualitet; i princip torde eljest beslutanderätt därvidlag få tillkomma styrelsen

för förvaltningskontoret. I fråga om jävsgrundande bisysslor (13 §)

synes inga speciella bestämmelser vara erforderliga. Det torde kunna förutsättas

att tjänsteman hos kammare eller utskott icke utan föregående anmälan

till arbetsgivaren åtar sig uppdrag som kan förväntas medföra att

han i sin reguljära tjänsteutövning blir försatt i jävssituation.

Tj änstemannastadgan

Såsom ovan antytts bör tjänstemannastadgan för riksdagens förvaltningskontor

och riksdagens verk göras tillämplig även på personal hos

riksdagens kamrar och utskott; dess rubrik bör därvid ändras till »tjänstemannastadga

för riksdagen och dess verk». Riksdagen har bemyndigat

bankoutskottet att utfärda tjänstemannastadgan och vidtaga ändringar

i denna (BaU 1965:64); den nu aktuella ändringen torde emellertid böra

beslutas av riksdagen. Förutom rubriken måste 1, 16, 17 och 19 §§ ändras

i rent formellt avseende. Utskottets ändringsförslag återfinnes i bilaga 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 dr 1900 i

(ienom <lcn här förordade åtgärden tillkommer, såvitt gäller kamrarnas

och utskottens personal, bestämmelser bl. a. om vissa villkor för erhållande

av tjänst (beträffande ålder och hälsotillstånd), om ledigkungörande av

tjänst och i vissa fall vikariat, om skyldighet att utöva annan tjänst, om

åtal och disciplinstraff, om avstängning och läkarundersökning, om förening

av tjänster och om anställnings upphörande. Utskottet finner icke anledning

att i detalj behandla dessa bestämmelser, som i det väsentliga förut underställts

riksdagens prövning genom bankoutskotlcts utlåtande nr 64 år

1965, utan inskränker sig till att här beröra vissa principiellt betydelsefulla

frågor, särskilt beträffande tillägg till vad som hittills föreskrivits i tjänstemannastadgan.

Enligt 16 § tjänstemannastadgan är tjänsteinnehavare i viss utsträckning

skyldig att med frånträdande av utövningen av sin tjänst utöva annan tjänst

hos riksdagen underställd myndighet eller inrättning inom samma verksamhetsområde.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (1965:64) rörande

bl. a. stadgans tillkomst uttalade bankoutskottet, att skyldighet för tjänsteman

vid ett riksdagens verk att utöva tjänst hos annan myndighet icke

syntes kunna avse tjänstgöring utanför riksdagen och dess verk; detta kom,

såsom framgått av det nyss sagda, också till uttryck i författningstexten. Berörda

stadgande föreslås nu bli utvidgat på så sätt att det utöver »riksdagen

underställd myndighet eller inrättning» också omfattar »organ inom riksdagen»,

varmed givetvis förstås såväl kamrarna och utskotten som förvaltningskontoret.

Den fyllnadstjänstgöring för kammar- och utskottstjänstemän,

som förutsatts i utskottets av riksdagen godkända betänkande nr 2,

påkallar en föreskrift om att sådan tjänsteman skall vara skyldig att, i den

mån arbetsuppgifterna i hans tjänst så motiverar, fullgöra tjänstgöring också

hos statlig myndighet eller inrättning inom annat verksamhetsområde,

även sådan utanför riksdagen. Det må antecknas att tjänstgöring utanför

riksdagen avses ifrågakomma närmast för vissa stenografer. Personalorganisationerna

är, enligt vad som upplysts för utskottet, införstadda med att

bestämmelsen införes. Konstruktionen med fyllnadstjänstgöring har varit

en förutsättning för att ordinarie helårstjänster inrättats i den utsträckning

som nu skett. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att för genomförande

av här avsedd fyllnadstjänstgöring i varje särskilt fall fordras

beslut av två myndigheter, nämligen dels den där tjänstemannen är anställd,

vilken myndighet har att utfärda föreläggande om fyllnadstjänstgöring,

dels den där sistnämnda tjänstgöring skall äga rum. Att så är förhållandet

torde ligga i sakens natur och icke behöva särskilt framga av författningstexten.

Beträffande det ovan berörda uttrycket »inom samma verksamhetsområde»

vill utskottet anmärka att dess innebörd inte torde vara helt klar.

Uppenbart är att uttrvckets förekomst i det här avsedda sammanhanget

avsevärt begränsar möjligheterna att annat än då fråga är om fyllnads
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 1966

tjänstgöring ålägga tjänsteman hos riksdagen att utöva annan tjänst än den

han innehar. Bestämmelsen avser att skapa rättsgrund för en sådan integration

i personalhänseende mellan olika riksdagsorgan som utskottet i sitt

betänkande nr 2 framhållit såsom önskvärd.

Befogenhet att fatta beslut beträffande tjänsteman hos kammare eller

utskott kan tillkomma dels vederbörande kammare eller utskott, dels riksdagens

förvaltningskontor. Utskottets förslag i fråga om tjänstemannastadgan

inkluderar en viss kompetensfördelning härvidlag. Såsom framgår av

förslaget till ändrad lydelse av 19 § tjänstemannastadgan och av 25 § samma

stadga i redan gällande lydelse skall fråga om vissa tvångsingripanden mot

här avsedd tjänsteman (beslut om läkarundersökning enligt 27 § statstjänstemannalagen;

avstängning) prövas av förvaltningskontorets styrelse.

Samma regel bör, vad avser sådan tjänsteman, gälla i fråga om disciplinstraff

enligt 19 § statstjänstemannalagen och åtalsanmälan enligt 20 § samma

lag, något som föranleder ett tillägg till 17 § tjänstemannastadgan. Kammare

eller utskott äger givetvis påkalla förvaltningskontorets prövning av

sådan fråga. Utan särskild föreskrift bör förvaltningskontorets stvrelse äga

att i anslutning till vad som stadgas i 20 § andra stycket statstjänstemannalagen

avstå från åtalsanmälan i fråga om sådant brott som där avses.

Beträffande åtal må i detta sammanhang antecknas, att med »innehavare

av tjänst såsom byråchef eller därmed jämställd eller högre tjänst», d. v. s.

sådan befattningshavare som enligt 17 § tjänstemannastadgan ej kan dömas

till disciplinstraff, för kamrarnas och utskottens del naturligen skall förstås

innehavare av tjänst på löneplan C.

Vad gäller skyldighet att avgå ur tjänst före uppnådd pensionsålder föreslås

beslut beträffande kammar- och utskottstjänstemän skola träffas i samma

ordning som beträffande övriga av stadgan berörda tjänstemän. Detta innebär

att sådant beslut vid vissa fall av förlorad eller nedsatt arbetsförmåga

fattas av vederbörande kammare eller utskott, medan i andra fall förvaltningskontorets

styrelse är det behöriga organet.

I 10 12 §§ tjänstemannastadgan föreskrivs beträffande ledigkungörande

av tjänst och tjänstetillsättning om anslag i myndighetens lokal. Sådant beslut

som avser kammare eller utskott torde utom i vederbörande organs egen

lokal böra anslås även i förvaltningskontorets lokal. Särskild författningsbestämmelse

härom synes dock inte nödvändig.

I enlighet med vad som anges i § 30 riksdagsstadgan i dess nya lydelse

(mom. 6) bör en föreskrift om besvär över beslut beträffande tjänsteman

hos kammare eller utskott intagas i tjänstemannastadgan. Den föreslås med

särskild rubrik placeras som 35 §. Föreskriften bär utformats med hänsyn

till det principbeslut rörande besvärsrättcns omfattning som riksdagen fattat

på grundval av utskottets föregående betänkande. Det bör anmärkas, att

ifrågavarande föreskrift delvis har provisorisk karaktär. På grundval av nyssnämnda

betänkande har riksdagen beslutat att hos Kungl. Maj :t hemställa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 19GC

om sådan lagändring, varigenom prövningen av besvär i rältslrågor inom

riksdagsförvaltningen förläggs till regeringsrätten enligt samma principer

som gäller inom statsförvaltningen i övrigt. Den sålunda avsedda reformen

kommer att föranleda ändring av den nu berörda föreskrilten i tjänstemannastadgan.

Ändring i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor

I utskottets betänkande nr 1 rörande inrättande av riksdagens förvaltningskontor

in. in. framhölls, att det inte var möjligt att i det sammanhanget

åstadkomma en författningsreglering av slutgiltigt slag rörande förvaltningskontoret.

Utskottet har också funnit skäl att nu föreslå vissa ändringar i

instruktionen, vilka såsom ovan antytts endast delvis föranleds av riksdagens

nya personalorganisation. Någon mera allmän översyn av instruktionen

är det dock inte nu fråga om. Såsom kommentar till utskottets förslag

till ändring i instruktionen, vilket framgår av bilaga 2, må följande anföras.

Om lönegradsplaceringen av tjänsten som förvaltningskontorets direktör

fattar riksdagen särskilt beslut. På grundval därav anges lönegraden i personalförteckningen

för kontoret. Den efter senaste löneplansrevision föråldrade

lönegradsuppgiften i 10 § andra stycket behöver därför icke göras aktuell

utan kan utgå.

Frågor om tillsättning av tjänst skall enligt 11 § första stycket 7. avgöras

av styrelsen. Av praktiska skäl synes det emellertid erforderligt att styrelsen

ges möjlighet att i viss utsträckning delegera avgörandet av sådana frågor

till direktören. Omfattningen av denna delegationsmöjlighet kan lämpligen

fastställas efter mönster i Ivungl. Maj :ts departementsinstruktion.

Enligt denna äger departementschefen till tjänsteman som han bestämmer

överlämna befogenheten att tillsätta tjänst i högst lönegrad A 13.

Beträffande frågor om disciplinstraff, åtalsanmälan, flyttningsskyldighet,

avstängning från tjänsten och läkarundersökning föreskrivs vad gäller

andra förvaltningsmyndigheter regelmässigt kollegial behandling i styrelse

eller motsvarande. Detsamma bör gälla i fråga om förvaltningskontoret. En

uttrycklig föreskrift härom synes böra införas som en ny punkt i 11 § första

stycket.

Reglerna i 15 § om besvär över beslut föreskriver samma besvärsordning

med missnöjesanmälan inom fjorton dagar efter beslutet och en sammanlagd

besvärstid av fyra veckor som hittills gällt för vissa av riksdagens verk.

Då avsikten är att besvärsreglerna för dessa skall anpassas till vad som

eljest i allmänhet gäller, synes så böra ske även för förvaltningskontorets

del. Genom att de stycken i förevarande § som avser missnöj esanmälan och

besvärstid nu utgår kommer detta syfte att uppnås; besvär stiden kommer

hädanefter att regleras genom lagen om besvärstid vid talan mot förvaltande

myndighets beslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 är 1966

Vissa bemyndiganden för riksdagens förvaltningskontor m.m.

I sin såsom bilaga 3 återgivna skrivelse har förvaltningskontorets styrelse

itpptagit frågan om bemyndigande för förvaltningskontoret att ändra personalförteckningar

för riksdagens verk och i övrigt vidtaga de åtgärder som

behövs för att genomföra av riksdagens lönedelegation godkända överenskommelser

beträffande dessa verk. Styrelsen anför i sammanhanget även

att frågan om ett motsvarande bemyndigande beträffande den inre riksdagsför\altningen

utom förvaltningskontoret aktualiseras vid genomförande av

en ändrad personalorganisation inom riksdagen, omfattande fasta tjänster

hos kamrar och utskott. Av skrivelsen framgår att styrelsen sett sig föranlåten

att trots avsaknad av uttryckligt bemyndigande besluta att —- för genomförandet

av en den 4 augusti 1966 av riksdagens lönedelegation godkänd

överenskommelse — med verkan från och med den 1 juli 1966 tills vidare

företaga ändring av sådan personalförteckning för riksdagens verk som med

stöd av riksdagens bemyndigande fastställts av delegerade för riksdagens

verk. Om sm sistnämnda åtgärd gör styrelsen i skrivelsen en formell anmälan

till riksdagen.

Utskottet finner icke anledning till erinran mot den åtgärd som förvaltningskontorets

styrelse sålunda vidtagit; uppenbarligen har styrelsen därvid

handlat i enlighet med riksdagens egentliga intentioner. Särskilt som

fastställande av respektive ändring i personalförteckning utgör eu rent teknisk

åtgärd i anslutning till beslut som i vederbörlig ordning fattats av riksdagen

eller dess lönedelegation kan ingen tvekan råda om att förvaltningskontorets

styrelse bör erhålla det begärda bemyndigandet. Detta bör utvidgas

till att gälla även fastställande av personalförteckning på grundval av

de beslut som riksdagen i anledning av utskottets betänkande nr 2 fattat om

tjänster \id riksdagens kamrar och utskott samt därmed sammanhängande

beslut av riksdagens lönedelegation. Bemyndigandet bör ytterligare utvidgas

med hänsyn till att vissa av de beslut som föranleder ändringar i personalförteckningar

kan komma att fattas av riksdagen. Såsom styrelsen föreslagit

bor de av riksdagen eller delegerade för riksdagens verk fastställda

tjänsteförteckningarna för riksdagens verk upphöra att gälla.

Från delegerade för riksdagens verk har styrelsen för förvaltningskontoret

övertagit befogenheten att utfärda bestämmelser i fråga om tillämpning

vid riksdagens verk av olika författningar rörande tjänstepensionering.

I skrivelse till bankoutskottet den 8 november 1966 har styrelsen påtalat att

det kan ifrågasättas huruvida de bestämmelser i 2 och 11 §§ instruktionen

för förvaltningskontoret, som gäller handläggning av frågor om beviljande

av pension till bl. a. arbetstagare hos riksdagen och dess verk samt deras efterlevande,

jämväl innefattar befogenhet för styrelsen att besluta om tillämpning

av ovan avsedda pensionsbestämmelser på tjänster inom den inre riksdagsförvaltningen.

Även detta spörsmål har, som styrelsen därvid framhål
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 är 1960 7

lit, aktualitet vid genomförandet av ändrad personalorganisation inom riksdagen.

Vad gäller förordnandepensionskungörelsens tillämpning på direktör

änsten vid kontoret har styrelsen trots ovan nämnda oklarhet i fråga

om kompetensen funnit sig föranlåten att själv fatta beslut.

Utskottet finner det uppenbart, att styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

vad gäller beslut om tillämpning av pensionsbestämmelser bör aga

lika vittgående bemyndigande i fråga om den inre riksdagsförvaltningen

som i fråga om riksdagens verk. Styrelsen bör alltså erhålla ett sådant bemyndigande.

Detta bör anses innefatta också ett uppdrag att fatta av bemyndigandet

möjliggjorda beslut i sådan ordning, att en tillfredsställande

pensionsreglering från och med den 1 januari 1967 föreligger för de tjänstemän

som inträder i den nya personalorganisationen.

I förevarande sammanhang har utskottet övervägt frågan om lämpligheten

av att ålägga förvaltningskontoret att årligen utgiva en berättelse över

sin verksamhet, att tillställas riksdagens ledamöter och på lämpligt sätt infogas

i riksdagstrycket. Utskottet har härvid med tillfredsställelse noterat

den fortlöpande rapportering genom en tidskrift, »Aktuellt från riksdagens

förvaltningskontor», som förvaltningskontoret under hösten 1966 inlett.

Enligt utskottets uppfattning skulle därutöver en summarisk årlig verksamhetsberättelse,

varmed kunde förfaras som ovan sagts, vara av varde; otvivelaktigt

skulle den nämligen ge större möjligheter att över längre perioder

överblicka de initiativ som förvaltningskontoret tagit och hur dess uppgifter

i övrigt handlagts. Utskottet noterar också att utgivandet av en sådan berättelse

i viss mån skulle innebära ett fullföljande av traditioner som beträffande

delar av förvaltningskontorets nuvarande organisation inletts under

annat huvudmannaskap.

Utskottets hemställan

Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. besluta om ändring i tjänstemannastadgan för riksdagens

förvaltningskontor och riksdagens verk i enlighet

med vad som föreslås i bilaga 1;

2. godkänna vad utskottet i övrigt anfört om befogenhet

i vissa fall att fatta beslut på grundval av statstjänstemanna
lagen;
3.

besluta om ändring i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor

i enlighet med vad som föreslås i bilaga 2;

4. bemyndiga styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

att fastställa och ändra personalförteckningar för riksdagen

och dess verk i enlighet med vad utskottet ovan anfört,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 1966

5. lägga styrelsens för riksdagens förvaltningskontor ovan

redovisade anmälan till handlingarna;

6. besluta att av riksdagen eller delegerade för riksdagens

verk fastställda tjänsteförteckningar för riksdagens verk

skall upphöra att gälla;

7. bemyndiga styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

att besluta om tillämpning av pensionsbestämmelser på

tjänster inom den inre riksdagsförvaltningen i enlighet med

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 1 december 1966

På sammansatt konstitutions- och bankoutskotts vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

I,Örrta kammaren: herrar Georg Pettersson, Sveningsson, Dahlén,

otåhle, Åke Larsson och Nils Theodor Larsson*;

från andra kammaren: herrar Regnéll*, Nilsson i Östersund, Hennmgsson,

Larsson i Luttra, Berglund och Ekström i Iggesund.

Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 dr 1966

»

Bilaga 1

Förslag

till

ändring i tjänstemannastadgan för riksdagens förvaltningskontor och

riksdagens verk

Rubriken ändras till Tjänstemannastadga för riksdagen och dess verk.

1, 16, 17 och 19 §§ får ändrad lydelse på sätt nedan angives. I stadgan införes

vidare en ny paragraf, betecknad 35 § och försedd med rubriken Besvär.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Denna stadga gäller sådan anställning

vid riksdagens förvaltningskontor

och riksdagens verk på vilken

statstjänstemannalagen den 3 juni

1965 (nr 274) är tillämplig.

Denna stadga gäller sådan anställning

hos riksdagen och dess verk på

vilken statstjänstemannalagen den

3 juni 1965 (nr 274) är tillämplig.

16

Innehavare av ordinarie, extra

ordinarie eller extra tjänst är skyldig

att med frånträdande av utövningen

av tjänsten utöva annan ordinarie,

extra ordinarie eller extra statlig

tjänst hos riksdagen underställd

myndighet eller inrättning inom

samma verksamhetsområde eller bestrida

göromål som ankomma på

innehavare av sådan tjänst hos myndighet

eller inrättning inom området.

Deltidsanställd tjänsteman är

icke skyldig att fullgöra tjänstgöring

av större omfattning än som åligger

honom i hans egen tjänst.

Tjänsteman är-------

§•

Innehavare av ordinarie, extra

ordinarie eller extra tjänst är skyldig

att med frånträdande av utövningen

av tjänsten utöva annan ordinarie,

extra ordinarie eller extra statlig

tjänst hos organ inom riksdagen eller

hos riksdagen underställd myndighet

eller inrättning inom samma

verksamhetsområde eller bestrida

göromål som ankomma på innehavare

av sådan tjänst hos organ, myndighet

eller inrättning inom området.

Deltidsanställd tjänsteman är

icke skyldig att fullgöra tjänstgöring

av större omfattning än som åligger

honom i hans egen tjänst.

---i befordringsgången.

Utöver vad i första och andra

stycket sagts är innehavare av där

avsedd tjänst hos kammare eller utskott

skyldig att, i den mån arbetsuppgifterna

i hans tjänst så motivera,

fullgöra tjänstgöring hos statlig

myndighet eller inrättning även

inom annat verksamhetsområde.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 dr i966

(Nuvarande lydelse)

17

Bestämmelserna i 18 § första stycket

statstjänstemannalagen skola äga

tillämpning å innehavare av tjänst

som byråchef eller därmed jämställd

ellre högre tjänst vid riksdagens förvaltningskontor

eller riksdagens

verk.

19

Fråga om läkarundersökning enligt

27 § statstjänstemannalagen av

tjänsteman prövas beträffande tjänsteman

hos riksbanken, riksgäldskontoret,

riksdagens justitieombudsman

eller riksdagens militieombudsman

av vederbörande fullmäktige eller

ombudsman. Beträffande tjänsteman

hos annat riksdagens verk eller hos

riksdagens förvaltningskontor prövas

sådan fråga, om den gäller tjänsteman

som ej kan dömas till disciplinstraff,

av styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor och i annat

fall av vederbörande myndighet.

35

(Föreslagen lydelse)

§•

Bestämmelserna i 18 § första stycket

statstjänstemannalagen skola äga

tillämpning på innehavare av tjänst

som byråchef eller därmed jämställd

eller högre tjänst hos riksdagen eller

dess verk.

Beträffande tjänsteman hos kammare

eller utskott beslutar styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor

om disciplinstraff enligt 19 § statstjänstemannalagen

och åtalsanmälan

enligt 20 § samma lag.

§•

Fråga om läkarundersökning enligt

27 § statstjänstemannalagen av

tjänsteman prövas beträffande tjänsteman

hos organ inom riksdagen av

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

och beträffande tjänsteman

hos riksbanken, riksgäldskontoret

eller någon av riksdagens ombudsmän

av vederbörande fullmäktige eller

ombudsman. Beträffande tjänsteman

hos annat riksdagens verk prövas

sådan fråga, om den gäller tjänsteman

som ej kan dömas till disciplinstraff,

av styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor och i annat

fall av vederbörande myndighet.

§•

över beslut, som avser tjänsteman

hos kammare eller utskott och som

grundar sig på statstjänstemannalagen

eller bestämmelse som meddelats

med stöd av lagen, må, utom såvitt

gäller tillsättning av tjänst på

löneplan C, besvär anföras hos bankoutskottet.

Besvärstiden beräknas

beträffande sådant beslut om tjänstetillsättning,

som tillkännagives genom

anslag, från den dag då beslutet

anslogs.

Denna ändring träder i kraft dagen efter den då riksdagen fattat beslut om

densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-J 05 t<

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 är 1966

Bilaga 2

Förslag

till

ändring i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor

10, 11 och 15 §§ får ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §

Styrelsen utser-----------utgående skrivelser.

Direktören skall tillsättas med Direktören skall tillsättas med

förordnande tillsvidare eller för viss förordnande tillsvidare eller för viss

tid, högst tre år, i högst lönegrad tid, högst tre år.

B 6.

Ställföreträdare för----------av styrelsen.

Inom förvaltningskontoret------------samt 3—8 §§.

Direktören förestår---------i 2 § 2.

Hos förvaltningskontoret------*-----på medel.

Styrelsen äger------------och sakkunniga.

11 §

Av styrelsen avgöres

1. frågor om---------

2. frågor om---------

3. frågor om---------

4. viktigare frågor--------

. viktigare frågor----------

. frågor om----------

. frågor om tillsättning av tjänst

eller beviljande av pension; samt

8. andra frågor som styrelsen beslutar

handlägga eller direktören

hänskjuter till styrelsen.

I övriga---------av

Styrelsen äger —--------

Av styrelsen avgöres

dess verk;

— om avtal;

annan stridsåtgärd;

--av författningar;

--eller tjänsteföreskrifter;

ekonomisk betydelse;

7. frågor om beviljande av pension

eller tillsättning av tjänst, dock

att åt direktören må överlämnas

att avgöra frågor om tillsättning

av tjänst i högst lönegrad 13 på

löneplan A;

8. frågor om disciplinstraff, åtalsanmälan,

flyttningsskyldighet,

avstängning från tjänsten eller

läkarundersökning; samt

9. andra frågor som styrelsen beslutar

handlägga eller direktören

hänskjuter till styrelsen.

direktören.

--eller arbetsvillkor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 1966

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

15 §

över beslut------------— — hos bankoutskottet.

Part som vill anföra besvär skall

skriftligen anmäla missnöje med

beslutet. Missnöjesanmälan skall inkomma

till kontoret inom fjorton

dagar från den dag då klaganden

erhöll del av beslutet. Sker det ej

förloras rätten till talan. Inkommer

besvär inom sådan tid erfordras ej

missnöjesanmälan.

I fråga---—-------offentligen tillkännagivet.

Besvär skall, om talerätten ej förlorats,

ingivas till kontoret inom fyra

veckor från ovan bestämd delgivning

sdag. Sker det ej, förloras besvärsrätten.

Inkomna besvär skall ofördröjligen

överlämnas till bankoutskottet.

Besvär skall ingivas till kontoret,

som har att, jämte utlåtande däröver,

så snart ske kan överlämna

besvären till bankoutskottet.

Denna ändring träder i kraft dagen efter den då riksdagen fattat beslut

om densamma, dock att beträffande besvär över beslut i ärende, som avgjorts

dessförinnan, 15 § skall gälla i sin gamla lydelse.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 är 1966 13

Ii Unga 3

Till Riksdagen

I de skrivelser varigenom förhandlingsöverenskommelser och andra förslag

i frågor om anställningsförmåner före den 1 juli 1966 underställts

riksdagen har vederbörande myndighet vid riksdagens verk brukat hemställa

om vissa bemyndiganden som behövts för att genomföra de framlagda

förslagen (jfr BaU 1964:45, 1965:47 och 49). I vissa fall har delegerade

för riksdagens verk genom skrivelse till bankoutskottet underställt riksdagen

liknande förslag och hemställt om vissa bemyndiganden (jfr BaU

1965:59). _ .

Riksdagens beslut med anledning av sådan hemställan har innefattat

bemyndigande för delegerade för riksdagens verk bl. a. att göra av förslagen

betingade ändringar i tjänste- och personalförteckningar. Liknande erfordras

även sedan riksdagens lönedelegation inrättats.

Riksdagens förvaltningskontor, som inrättades den 1 juli 1966, har i

princip övertagit de uppgifter som tidigare ankommit på delegerade for

riksdagens verk (KBaU 1966: 1).

Enligt 10 § i den av riksdagen fastställda instruktionen för riksdagens

förvaltningskontor ankommer det på förvaltningskontorets styrelse att

fastställa personalförteckning för förvaltningskontoret. Härigenom kan,

sedan riksdagens lönedelegation godkänt en förhandlingsöverenskommelse,

utan onödigt dröjsmål sådan ändring vidtagas av personalförteckning,

som erfordras för det praktiska genomförandet av överenskommelsen så\itt

gäller förvaltningskontoret.

Någon motsvarande generell föreskrift torde ej föreligga, enligt vilken

förvaltningskontorets styrelse har att fastställa personalförteckningar för

riksdagens verk. Ej heller synes ett generellt bemyndigande för styrelsen

att vidta ändringar i personalförteckningarna för riksdagens verk kunna

utan vidare föras tillbaka på riksdagens år 1965 givna bemyndigande för

delegerade att i enlighet med vad bankoutskottet anfört i sitt utlåtande

1965:64 meddela med förliandlingsrättsreformen (prop. 1965:60, KL2U 1,

rskr. 267) sammanhängande bestämmelser och vidtaga därav föranledda

åtgärder. _

Frågan om vem som skall fastställa personalförteckning ocli vidtaga de

åtgärder i övrigt som erfordras för att genomföra av riksdagens lönedelegation

godkända överenskommelser aktualiseras för övrigt även beträffande

den inre riksdagsförvaltningen utom förvaltningskontoret, om fasta

tjänster inom kamrarna och utskotten inrättas, en anordning som riksdagens

organisationsutredning i skrivelse till talmanskonferensen den 27

april 1966 förutskickat att utredningen avser att föreslå (KBaU 1966: 1).

Enligt övergångsbestämmelserna i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor

ägde delegerade för riksdagens verk slutbehandla ärende som

av dem före den 1 juli 1966 upptagits till behandling. Efter föl handlingar

slöt delegerade med stöd härav den 22 juli 1966 en ramöverenskommelse

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 196C>

med statstjänstemännens huvudorganisationer för åren 1966—1968 avseende

bl. a. lönegradsändringar vid riksdagens verk. överenskommelsen godkändes

den 4 augusti 1966 av riksdagens lönedelegation.

En av förhandlingsöverenskommelsen betingad åtgärd var att ändra personalförteckningarna

för riksdagens verk. För att förhandlingsöverenskommelsen

skulle kunna genomföras utan avvaktan på riksdagens höstsession

eller bankoutskottets inkallande under sommarferierna beslöt förvaltningskontorets

styrelse den 11 augusti 1966 att personalförteckningarna för ej

blott förvaltningskontoret utan även riksdagens verk skulle ha det ändrade

innehåll som föranleddes av överenskommelsen mellan delegerade och

statstjänstemannens huvudorganisationer samt att fastställa ändrade personalförteckningar.

Med hänsyn till oklarheten rörande innebörden av

styrelsens av riksdagen erhållna bemyndiganden beslöts att åtgärden och

därmed sammanhängande förhållanden skulle anmälas för riksdagen vid

dess instundande höstsession.

I prop. 1964: 140 (s. 160) har uttalats att en väsentlig fördel med att inrätta

en riksdagens lönedelegation är att definitiva ställningstaganden till

ingångna förhandlingsöverenskommelser därigenom kan ske utan nämnvärd

tidsutdräkt. Det är även angeläget att underlätta genomförandet av

förhandlingsöverenskommelserna. Ett allmänt bemyndigande för riksdagens

förvaltningskontor att vidtaga de åtgärder som behövs för att genomföra

av riksdagens lönedelegation godkända överenskommelser erfordras därför.

I detta sammanhang synes behovet av särskilda tjänsteförteckningar _

vid sidan av personalförteckningar — böra omprövas. Tjänsteförteckning

har närmast karaktären av en förteckning, med angivande av lönegrad,

över de tjänstetyper som må finnas vid ett verk. Personalförteckning anger

det antal innehavare av sådana tjänster i vissa lönegrader som må finnas,

i regel endast ordinarie tjänstemän samt extra ordinarie tjänstemän i viss

lägsta lönegrad. Från rättslig synpunkt hade tjänsteförteckning före förhandlingsrättsreformen

bl. a. den innebörden att den till följd av bestämmelser

i avlöningsförfattningarna, t. ex. 3 § 2 mom. a) tilläggsbestämmelserna

till statens allmänna avlöningsreglemente och motsvarande tilläggsbestämmelse

till avlöningsreglementet för riksdagens verk, »styrde» lönegradsplaceringen

då en ny tjänst inrättades.

Numera hestäms lönegradsplaceringen genom avtal. Under sådana förhållanden

föreligger ej längre något behov av särskilda tjänsteförteckningar

vid sidan av personalförteckningar. Inom den Kungl. Maj :t underställda

statsförvaltningen torde tjänsteförteckning numera fastställas endast undantagsvis,

t. ex. för visst affärsdrivande verk. Förvaltningskontorets styrelse

anser därför att tjänsteförteckningarna för riksdagens verk bör upphävas.

Det är däremot icke osannolikt att tjänsteförteckningar framdeles kan visa

sig erforderliga och lämpliga i annat sammanhang, nämligen såsom hilagor

till det allmänna tjänsteförteckningsavtalet beträffande tjänster vid riksdagens

förvaltningskontor och riksdagens verk (RATF).

Sammanfattningsvis får styrelsen för riksdagens förvaltningskontor sålunda
dels

anmäla att styrelsen, med verkan fr. o. m. den 1 juli 1966 tills

vidare, för genomförandet av förhandlingsöverenskommelse beslutat om

ändring av sådan personalförteckning för riksdagens verk som med stöd

av riksdagens bemyndigande fastställts av delegerade för riksdagens verk,

dels hemställa att riksdagen måtte

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotls betänkande nr 3 dr 1966 15

a) bemyndiga förvaltningskontorets styrelse att ändra personalförteckningar

och i övrigt vidtaga de åtgärder som behövs för att genomföra

av riksdagens lönedelegation godkända överenskommelser samt

b) besluta att av riksdagen eller, med stöd av riksdagens bemyndigande,

av delegerade för riksdagens verk fastställda tjänsteförteckningar för riksdagens

verk skall upphöra att gälla.

I detta ärendes behandling har deltagit styrelsens ordförande och ledamöterna

herr Sterne, fru Kristensson och herr östrand samt suppleanten

herr Damström.

Stockholm den 21 oktober 1966

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

Sigurd Lindholm

/Sture Lannefjord

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.