Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående statschefens ställning.

1966-02-15 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1966:10, Utlåtande i anledning av motioner angående statschefens ställning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr JO—13 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

1

Nr 10

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående statschefens ställning.

I de likalydande motionerna nr 1 i första kammaren av herr Lennart

Geijer m. fl. och nr 2 i andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm m. fl.

hemställs, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att i

samband med det fortsatta utredningsarbetet i författningsfrågan en parlamentarisk

utredning tillsättes för att utreda statschefens ställning i en parlamentarisk

demokrati och därvid även pröva frågan om en i demokratisk

ordning vald statschef i ett republikanskt statsskick».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen i andra

kammaren.

Frågornas tidigare behandling

Frågor rörande statsformen och statschefens ställning har vid ett flertal

tillfällen upptagits i motioner. Sålunda avslogs vid nio riksdagar under

åren 1912—1933 motioner, i vilka ifrågasatts övergång från monarkiskt till

republikanskt statsskick. Vid ettvart av dessa tillfällen hade motionerna

avstyrkts av konstitutionsutskottet (uti. 1912: 38, 1914: B 18, 1919: 48, 1920:

40, 1924: 17, 1925: 5, 1928: 1, 1932: 1 och 1933: 8). Någon närmare redogörelse

för dessa äldre riksdagsärenden torde inte vara påkallad i detta sammanhang.

Efter år 1933 aktualiserades ifrågavarande spörsmål först vid 1958 års

A-riksdag. I motioner hemställdes då, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om att åt den år 1954 tillsatta författningsutredningen

även skulle uppdragas att genomföra en förutsättningslös utredning angående

statschefens ställning i en modern svensk parlamentarisk demokrati,

omfattande både de konstitutionella och de representativa sidorna av skilda

system. I sitt utlåtande (nr 14) över motionerna återgav konstitutionsutskottet

vissa delar av författningsutredningens direktiv och uttalade därefter,

att det enligt dess bedömning föll under utredningens redan givna uppdrag

att i viktiga delar ompröva jämväl statschefens ställning i en modern

parlamentarisk demokrati. Med hänsyn härtill avstyrkte utskottet, som inhämtat

att författningsutredningens arbete kunde beräknas bli slutfört under

år 1959, en skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning i mo
1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 5 samt. 2 avd. Nr 10—13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

tionernas syfte. Utskottet hemställde, att motionerna måtte anses besvarade

med vad sålunda anförts, vilket bifölls av riksdagen. Utskottets dåvarande

ordförande uttalade i ett särskilt yttrande, att han till alla delar biträdde

utskottets motivering men i klarhetens intresse hellre sett att i hemställan

använts den sedvanliga formen för avslag. Fem ledamöter reserverade sig

för avslag, medan tre reserverade sig för bifall till motionerna.

Författningsutredningen

Författningsutredningen har berört statschefens ställning i motiven till

sitt förslag till ny regeringsform (SOU 1963: 17, s. 135 ff).

Utredningen uttalade till en början, att den inte haft att pröva den principiella

frågan om statsformen. Direktiven förutsatte uppenbarligen, att

den avsedda moderniseringen av författningen, inbegripet grundlagfästandet

av det parlamentariska styrelsesättets grundläggande principer, skulle

genomföras utan övergivande av den monarkiska statsformen. Utredningens

förslag framlades därför utan diskussion av statsformen. Dock föreslogs

att de grundlagsstadganden, som nu ålägger riksdagen att välja nytt

konungahus därest det regerande utslocknar på manssidan, skall ersättas

med en bestämmelse, som endast föreskriver, att riksdagen i den angivna

situationen skall utse my statschef. Utredningen framhöll, att ett sådant

stadgande inte skulle ''prejudicera i någon riktning utan endast ge frihet

att välja mellan monarkisk och republikansk statsform.

Statschefens uppgifter, bortsett från dem av representativ och ceremoniell

art, bör enligt utredningens uppfattning begränsas till vad som krävs

av honom för det parlamentariska systemets funktion. Efter påpekande av

de stora skillnaderna mellan olika demokratiska system vad gäller statschefens

ställning uttalade utredningen, att som motiv för att tillägga statschefen

större politiska uppgifter kan åberopas sådana omständigheter som att

ett land är mycket stort, att skilda folk förts samman inom en stat och att

starka motsättningar råder inom befolkningen. Vårt land är emellertid en

liten enhetsstat med jämförelsevis mycket måttliga regionala skillnader och

med en befolkning, som är sällsynt homogen i fråga om härstamning, språk,

kultur och religion. Som en följd bl. a. av allt detta utmärks även det politiska

livet liksom organisationsväsendet av enhetlighet och en anmärkningsvärd

grad av störningsfri funktionsduglighet. Mot denna bakgrund kan det

enligt utredningens mening svårligen göras gällande, att det skulle föreligga,

^>ehov av att tillägga statschefen mera vittgående befogenheter.

Utredningen har närmare diskuterat statschefens roll vid regeringsbildning

och vid nyvalsförordnande och hans medverkan vid beslut i regeringsärenden.

Rörande de förstnämnda båda frågorna har i huvudsak följande

stadganden föreslagits (SOU 1963: 16, s. 63). Konungen skall utnämna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

3

statsminister, sedan han rådgjort med riksdagens talman (talmän) och

med företrädare för partigrupper inom riksdagen. På förslag av statsministern

skall konungen utnämna övriga statsråd. Statsråd entledigas av konungen.

Hemställer statsministern att statsråd skall entledigas, må detta inte

vägras. Avgår statsministern, skall övriga statsråd entledigas. Besluter riksdagen

misstroendeförklaring mot statsministern, skall denne ofördröj ligen

begära avsked på samtliga statsråds vägnar. Har misstroendeförklaring beslutits

mot annat statsråd än statsministern, skall denne ofördröj ligen hemställa

om hans avskedande. På hemställan av statsministern må konungen

under högst en vecka låta anstå med att bevilja avsked. Besluts inom samma

tid nyvalsförordnande, förfaller framställningen om avsked. Ur motiven

må anmärkas att konungen ansågs i vissa lägen böra ha en reell möjlighet

att vägra bifall till en framställning om nyvalsförordnande, främst då han

förvissat sig om att en ny regering med stöd hos riksdagens majoritet kan

bildas. Utredningen betonade dock, att sådana situationer kan uppkomma

endast i undantagsfall. Två ledamöter reserverade sig mot att ge konungen

viss handlingsfrihet på denna punkt. En ledamot reserverade sig mot att

över huvud behålla ett institut motsvarande nyvalsförordnande i en ny författning.

I fråga om beslut i regeringsärenden förordade utredningen en avsevärd

begränsning av konselj ärendena. I de fall, där sådan handläggning

avsågs förekomma, skulle förslag till beslut upprättas av regeringen och

ärendet avgöras genom konungens godkännande av förslaget.

Det må slutligen antecknas, att vid remissbehandlingen av författningsutredningens

betänkanden endast några få yttranden gick in på frågorna

om statsformen (SOU 1965:2, s. 52 f) och om statschefens allmänna ställning

(SOU 1965: 3, s. 8 ff och 13 ff).

Utskottet

I förevarande motioner hemställs om en särskild utredning rörande statschefens

ställning i en parlamentarisk demokrati, med uppgift att även pröva

principfrågan om statsformen.

Inför genomförandet av en författningsreform — som utskottet förutsätter

kan i väsentliga delar ske genom beslut åren 1968 och 1969 — behöver vid

sidan av de stora frågorna om kammar- och valsystem även andra spörsmål

övervägas. Parlamentarismen innesluter t. ex. i sig vissa tekniska problem,

däribland de om statschefens roll vid regeringsbildning och nyvalsförordnande.

De demokratiska partierna har upptagit överläggningar genom särskilt

utsedda delegater i syfte att underlätta en politisk överenskommelse i förfatlningsfrågan.

Därutöver har partiledarna och delegationens ordförande

överlagt som en arbetsgrupp inom delegationen. Dessa kontakter har kom
Bihang

till riksdagens protokoll 5 saml. 2 and. Nr 10—13

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

mit till stånd, därför att det visat sig inte vara möjligt att genom kommittéarbete

komma fram till en samlande lösning. De nyssnämnda frågorna om

statschefens ställning har under fjolåret varit föremål för utredning och

överläggningar i dessa sammanhang. Det är utskottets övertygelse, att en

lösning kan nås med minsta tidsutdräkt, om detta arbete får fortsätta; dock

bör arbetet kunna bedrivas snabbare än hittills. Utskottet finner därför inte

skäl för något riksdagens initiativ i frågorna om statschefens ställning.

Utskottet finner inte heller anledning att upptaga frågan om monarkiskt

eller republikanskt statsskick till behandling. Det är i stället angeläget, att

de författningspolitiska frågor, som under lång tid diskuterats, får en snabb

lösning. Att taga upp nya, hittills inte närmare berörda spörsmål till utredning

skulle försena genomförandet av de angelägna reformer, som redan

varit föremål för utredning och överläggningar.

Av anförda skäl hemställer utskottet,

att motionerna I: 1 och II: 2 inte måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1966

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande :

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson*, Erik Olsson, Dahl‘,

Dahlén*, Hernelius och Sörlin; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, von Friesen, Henningsson,

Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,

Hamrin i Jönköping, Mossberg och Boo.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Georg Pettersson, Damström, Erik Olsson, Dahl, Sörlin, Adamsson

och Henningsson, fru Thunvall samt herrar Johansson i Trollhättan och

Mossberg, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

Då frågan om statschefens ställning i en modern parlamentarisk demokrati

upptogs i motioner år 1958 i syfte att genom tilläggsdirektiv till förtattningsutredningen

få till stånd en förutsättningslös utredning, uttalade

utskottet, att frågan enligt dess bedömning i viktiga delar föll under författningsutredningens

redan givna uppdrag. Med hänsyn till att utredningsar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966 5

betet då beräknades vara slutfört redan år 1959, avstyrkte utskottet en skrivelse

till Kungl. Maj :t med begäran om utredning i motionernas syfte.

Någon sådan prövning av nämnda fråga, som utskottet förutsatte år 1958,

har inte genomförts av författningsutredningen, vars betänkanden ger en

helt otillräcklig belysning av den därmed förenade problematiken. Med hänsyn

härtill finner sig utskottet böra i anledning av förevarande motioner tillstyrka

en skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan att en sådan utredning nu

kommer till stånd, som åsyftades i motionerna nämnda år.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 1 och

11:2, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning

rörande statschefens ställning i en modern parlamentarisk

demokrati.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:80 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 21 och 29 §§ lagen den 25 september 1953 a1 i texten