Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående kvinnlig tronföljd.

1966-02-15 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1966:12, Utlåtande i anledning av motioner angående kvinnlig tronföljd.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1966

7

Nr 12

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående kvinnlig tronföljd.

I de likalydande motionerna nr 360 i första kammaren av herrar Holmberg

och Virgin samt nr 430 i andra kammaren av herrar Bohman och

Magnusson i Borås yrkas, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om skyndsam utredning och förslag beträffande de grundlagsändringar

som erfordras för att kvinnlig tronföljd skall kunna genomföras

senast i samband med den förestående författningsreformen».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen i första

kammaren.

Frågans tidigare behandling

Frågan om kvinnlig tronföljd aktualiserades i riksdagen åren 1952 och

1964, varjämte den berördes i ett särskilt yttrande till författningsutredningens

slutbetänkande.

I en motion vid 1952 års riksdag hemställdes om utredning rörande sådana

grundlagsändringar, som utan rubbning av successionsrätten för de

tre då levande prinsarna möjliggjorde arvsrätt till tronen för kvinnliga medlemmar

av konungahuset samt rätt för dem att vara regent, ordförande i

tillförordnad regering och förmyndare för omyndig konung. Konstitutionsutskottet

framhöll i utlåtande (nr 19) över motionen, att det förtjänade

övervägas, om gällande grundlagsbud, som utesluter kvinnlig tronföljd och

som inte heller medger val av regerande drottning om konungahuset utslocknar

på manssidan, kunde anses tillfredsställande. Spörsmålet syntes

emellertid böra komma under omprövning i ett vidare sammanhang, varvid

även övriga i motionen upptagna frågor borde beaktas. Utskottet förutsatte,

att regeringen hade sin uppmärksamhet riktad på de berörda spörsmålen

och tog de initiativ, som kunde påkallas. Med hänsyn härtill ansåg

sig utskottet sakna anledning att tillstyrka någon framställning i ämnet

från riksdagens sida. Motionen avslogs av riksdagen i enlighet med utskottets

hemställan.

Författningsutredningen framhöll i motiven till silt förslag till ny regeringsform

(SOU 1963: 17, s. 135), att den inte haft i uppdrag att pröva principfrågan

om monarki eller republik och att dess förslag därför framlades

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1966

utan diskussion av statsformen. Till följd härav ingick utredningen inte på

de med tronföljden sammanhängande frågorna. I ett särskilt yttrande (SOU

1963: 16, s. 58) anförde emellertid tre ledamöter, att det oavsett inställningen

till principfrågan om statsformen syntes uppenbart, att bibehållande av

könsstreck vid tillsättande av statschefsposten inte kunde försvaras, varför

kvinnlig tronföljd borde införas, dock utan brytande av den aktuella successionen.

Frågan om kvinnlig tronföljd återupptogs i motioner vid 1964 års riksdag.

Konstitutionsutskottet uttalade i avgivet utlåtande (nr 24), att frågan

uppenbarligen mycket nära sammanhänger med principfrågan om statsformen

och därför bör betraktas i ett vidare sammanhang. Under hänvisning

till de pågående övervägandena om författningsfrågan i stort, vilka inte

borde föregripas, avstyrkte utskottet motionerna, vilka avslogs av riksdagen.

I en reservation hemställde åtta ledamöter om skrivelse till Kungl. Maj :t

med begäran om utredning och förslag angående sådana grundlagsändringar,

som erfordras för att bereda kvinnliga medlemmar av konungahuset

arvsrätt till tronen, dock utan brytande av gällande succession, samt behörighet

att vara regent och ordförande i tillförordnad regering.

Det må slutligen antecknas, att möjligheten att statschef sämbetet utövas

av förmyndare för omyndig konung avskaffats genom grundlagsändring

som slutligt genomfördes år 1965. Reformen vidtogs i anslutning till att

konungens behörighetsålder höjdes från 21 till 25 år. Har konungen inte

uppnått den föreskrivna behörighetsåldern, skall enligt de nya stadgandena

riksdagen välja en riksföreståndare. Såväl man som kvinna kan därvid ifrågakomma

till val.

Utskottet

Då frågan om kvinnlig tronföljd upptogs i motioner vid 1964 års riksdag,

framhöll utskottet, att detta spörsmål på grund av dess nära samband med

principfrågan om statsformen bör betraktas i ett vidare sammanhang. Då

utskottet fann sig inte böra tillstyrka en framställning från riksdagens sida,

som kunde föregripa de pågående överläggningarna om en författningsreform,

hemställde utskottet om avslag på motionerna. Riksdagen biföll denna

hemställan.

De synpunkter, som sålunda anfördes år 1964, äger giltighet även nu.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 360 och II: 430 inte måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1966

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson*, Erik Olsson, Carl

Albert Anderson, Dahl*, Dahlén* och Hernelius; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, von Friesen, Henningsson,

Walilund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,

Hamrin i Jönköping, Mossberg och Boo.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Sveningsson, Hernelius, Magnusson i Tumhult och Hamrin i

Jönköping, vilka anfört:

Enligt vår mening bör kvinnliga medlemmar av konungahuset vara likställda

med manliga med avseende på arvsrätt till tronen och behörighet att

vara regent och ordförande i tillförordnad regering. Skälen för en reform i

denna riktning har förstärkts genom att skillnad mellan man och kvinna

inte infördes eller ens ifrågasattes beträffande riksföreståndarskap, då möjlighet

till sådant öppnades genom grundlagsändring förra året. Det bör

också påpekas, att ett kvinnligt statsråd kan vara — och f. ö. också har varit

— ordförande i tillförordnad regering. Vi anser sålunda att utskottet bort

hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna 1: 360

och II: 430, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag

till sådana grundlagsändringar, som erfordras för att bereda

kvinnliga medlemmar av konungahuset arvsrätt till

tronen, dock utan brytande av den gällande successionen,

samt behörighet att vara regent och ordförande i tillförordnad

regering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.