Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående stärkande av den kommunala självstgrelsen.

1966-03-01 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1966:18, Utlåtande i anledning av motioner angående stärkande av den kommunala självstgrelsen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 18—24

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

1

Nr 18

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående stärkande av den kommunala självstgrelsen.

I de likalydande motionerna nr 146 i första kammaren av herrar Torsten

Andersson och Harald Pettersson samt nr 199 i andra kammaren av herr

Larsson i Luttra m. fl. hemställs, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift

att framlägga förslag till stärkande av den kommunala demokratien,

främst genom inskränkande av den statliga kontrollen över kommunerna

och därmed en ökning av den kommunala självbestämmanderätten» i enlighet

med motionernas syfte. — Motiveringen är tryckt i första kammaren.

Motionerna

Motionärerna anför, att medborgaraktiviteten på det kommunala planet

inte har en intensitet, som motsvarar den kommunala självstyrelsens betydelse,

och att särskilda strävanden därför bör inriktas på att starka den

kommunala demokratien. Huvudsyftet bör därvid vara att ge den kommunala

självstyrelsen tillräckligt handlingsutrymme och att skapa förutsättningar

för en kommunalpolitisk debatt, som kan engagera medborgarna.

Problemen gäller enligt motionärerna i första hand primarkommunerna.

För landstingens del kommer sannolikt en sådan vidgad länsdemokrati,

som övervägs av länsdemokratiutredningen, att medföra en väsentligt bättre

situation. För primärkommunerna har däremot indelningsreformerna gjort

problemen alltmer betydelsefulla, eftersom de kommunala uppgifterna naturligen

betraktas som mindre näraliggande och engagerande av medborgare

"i kommuner med stor befolkning eller stora avstånd än av invånare i

mindre kommuner.

Den kommunala demokratiens problem ägnades enligt motionärernas

mening inte tillräcklig uppmärksamhet under förarbetet på kommunblocksreformen.

Därefter har en arbetsgrupp tillsatts inom inrikesdepartementet

med representanter för de tre kommunala förbunden för överläggningar

om den kommunala demokratien, men sammanträdena har varit få och om

resultaten har endast föga framkommit. Därutöver bar vissa spörsmål av

Bihang till riksdagens protokoll iOdfi. 5 samt. 2 avd. År IS 2i

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

betydelse för den aktuella problematiken utretts av kommunalrättskommittén.

Motionärerna finner det angeläget, att eu särskild utredning tillsätts

för en samlad översyn av den kommunala demokratiens villkor och förutsättningar.

Däri bör ingå representanter för de politiska partierna och de

kommunala förbunden.

Som huvuduppgift för den förordade utredningen anges att utarbeta förslag

till minskning av statskontrollen över kommunerna. Motionärerna utvecklar

närmare hur den kommunala verksamheten blivit alltmer bunden

genom en ingående detaljreglering i skiftande former från statens sida.

Utredningen bör genomgå gällande specialförfattningar, bestämmelser om

statsbidrag och tillsynsverksamhet etc. En viktig målsättning bör bl. a. vara

att till det allmänna skatteutjämningsbidraget överföra speciella statsbidrag,

som inte är erforderliga från stimulanssynpunkt eller av andra skäl.

Som en annan arbetsuppgift för den föreslagna utredningen anges att

overvaga, hur man i större kommuner kan trygga självstyrelsens lokala förankring.

Det antecknas att kommunalrättskommittén har prövat denna fråga

utan att föreslå större förändringar. Ytterligare överväganden bör ske.

Av betydelse i detta sammanhang är även frågan om suppleanter för primärkommunala

fullmäktige.

Motionärerna anför vidare, att arbetsuppgifternas expansion medför risk

for att inflytandet i alltför hög grad glider över på tjänstemän och experter,

och att kommunerna därför måste i allt större utsträckning heltids- eller

deltidsengagera förtroendemän. Samverkan mellan förtroendemännen och

tjänstemännen måste vara så utformad, att den effektiva ledningen av arbetet

ligger hos de förra. Utredningen bör överväga hur en sådan ordning

kan tryggas.

Ytterligare upptas i motionerna frågan om utbildning av förtroendemän.

Utredningen bör överväga om utbildningen kan främjas ytterligare, utöver

den i och for sig betydelsefulla kursverksamhet, som bedrivs främst av de

kommunala förbunden och de politiska partierna.

Slutligen framhålls i motionerna betydelsen av information om den kommunala

verksamheten. Sådan förmedlas, förutom av kommunerna själva,

främst av de politiska partierna, studieförbunden, pressen, radion och televisionen.

Denna information bör effektiviseras. Detta kan i första hand

ske genom att kommunerna annonserar mera och anordnar särskilda informationskonferenser.

Staten bör dock ha vissa möjligheter att stimulera

till ökad informationsverksamhet. Frågan bör belysas av den föreslagna

utredningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

3

Övervägandena vid kommunldocksreformen

Den allmänna problematik rörande den kommunala demokratien och

självstyrelsen, som upptagits av motionärerna, har, som dessa understrukit,

särskilt aktualiserats genom övergången till allt större kommuner, och den

uppmärksammades också av statsmakterna i samband med 1962 års kommunblocksreform.

Det synes naturligt att i detta sammanhang erinra om

de uttalanden som då gjordes i ämnet.

I propositionen om kommunblocksreformen anförde departementschefen

följande rörande de här aktuella frågorna (prop. 1961: 180, s. 47 f):

Problemet kommunal effektivitet contra kommunal demokrati är ett avvägningsspörsmål,

som det givetvis kan råda delade meningar om och där

meningarna kan växla från tid till annan. Det torde dock innebära en stark

förenkling av problemet att påstå, att vi nu står vid en gräns, då effektivitetskravet

icke kan drivas längre av hänsyn till den kommunala demokratin.

För att nå det underlag för kommunernas verksamhet, som i det föregående

angivits som önskvärt, behöver en indelningsreform generellt icke

leda till kommuner med högre invånarantal än vad åtskilliga redan nu uppnått.

Några nya problemställningar med hänsyn till den kommunala demokratin

behöver sålunda icke uppkomma men väl kan dessa frågor bli aktualiserade

på andra håll än där de nu förekommer. För våra nuvarande större

kommuners vidkommande torde några kännbarare olägenheter icke kunna

påvisas; i vart fall kan problemen icke betraktas som olösliga. Olika möjligheter

föreligger att föra ut kommunala frågor till enskilda och väcka och

stärka intresset för dem. De politiska partierna lämnar ofta kontinuerlig

information i kommunfrågor och via partiernas organisationer har den enskilde

ofta möjlighet att föra fram sina åsikter till den beslutande församlingen.

Motsvarande möjligheter står inte sällan till buds genom andra ideella

eller ekonomiska sammanslutningar, som bevakar sina intressenters

synpunkter beträffande kommunala problem. Pressen kan också göra stora

insatser. Ibland lär det ligga i fullmäktiges eget intresse att föranstalta om

sammanträden med grupper av medborgare som direkt berörs av viss föreslagen

åtgärd. Man synes därför knappast kunna påstå att den enskilde

saknar möjligheter att hålla kontakten med vad som sker inom hans kommun.

Det torde för övrigt vara en missuppfattning att tro att bildandet av

större kommunenheter, fullmäktigesystemet och de kommunala frågornas

invecklade beskaffenhet varit av avgörande betydelse för ett avtagande intresse

hos folk i gemen för kommunens frågor. Redan tidigare, då förvaltningen

var mindre komplicerad och då envar kunde deltaga i besluten på

kommunalstämma var intresset ofta obetydligt och i många fall bidrog det

ringa deltagandet i stämmorna till att fullmäktige infördes utan att systemet

var obligatoriskt. Svårigheten alt rekrytera intresserade personer till kommunala

uppdrag är för närvarande framträdande icke minst i småkommunerna.

Det antagandet ligger måhända nära till hands att den utökning och

omläggning av skolans undervisning i samhällskunskap, som pågår, kan

ytteriigarc stimulera intresset för allmänna angelägenheter och att redan

befintliga möjligheter för kommunmedlemmarna all påverka det kommunala

skeendet då skulle visa sig tillräckliga. Enligt min mening är de nu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1066

berörda frågorna av utomordentlig betydelse och jag har för avsikt att genom

kontinuerliga överläggningar med företrädare för kommunerna söka

få till stånd åtgärder ägnade att stärka den kommunala demokratin.

Sammanfattningsvis vill jag alltså hävda, att en översyn av kommuindelningen

är nödvändig för att skapa kommunala enheter med befolkningsmässigt

och ekonomiskt mera tillfredsställande underlag så att medborgarna

får så långt möjligt lika förutsättningar att komma i åtnjutande av samhällets

service. I detta syfte tillskapade större kommuner behöver inte leda

till försvagad kommunal demokrati.

I sitt utlåtande över propositionen uttalade konstitutionsutskottet på förevarande

punkt (uti. 1962: 1, s. 31):

Särskilt den omständigheten att de nya kommunerna i regel kommer att

omfatta långt större ytvidd än de nuvarande kommunerna kan komma att

ställa krav på översyn av vissa delar av kommunallagstiftningen. Det kan

exempelvis befinnas önskvärt att vidga möjligheterna att anpassa den kommunala

verksamheten efter lokala behov. Vidare kan den allmänna höjning

av den kommunala standarden som den föreslagna reformen beräknas medföra

göra det aktuellt att öka kommunernas befogenheter på vissa områden

och även ge rum för en minskning av det statliga inflytandet över den kommunala

verksamheten.

En indelningsreform kan därjämte framför allt i fråga om mycket vidsträckta

kommuner komma att aktualisera vissa problem beträffande den

sida av den kommunala självstyrelsen som avser medborgarnas möjligheter

att deltaga i de kommunala bestyren. Härutinnan synes bl. a. tanken att

genom olika åtgärder stimulera den kommunala aktiviteten särskilt i avlägsna

bygder förtjäna att förutsättningslöst prövas. Med hänsyn till den

utomordentliga vikten av att intresset för de kommunala angelägenheterna

hålles levande vill utskottet uttala sin tillfredsställelse över departementschefens

i propositionen tillkännagivna avsikt att genom återkommande överläggningar

med företrädare för kommunerna söka få till stånd åtgärder ägnade

att stärka den kommunala demokratien.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t alltifrån reformarbetets början med

uppmärksamhet följer utvecklingen i kommunerna på ovan angivna områden

och i de fall så visar sig påkallat föranstaltar om översyn av den lagstiftning,

som reglerar den kommunala verksamheten. Måhända kan vissa

uppkommande spörsmål överlämnas åt den sittande kommunalrättskommittén.

Riksdagen godkände utskottets utlåtande.

Till utskottets utlåtande var fogade tre reservationer av tillhopa sju ledamöter.

I samtliga hemställdes om avslag på propositionen och anfördes bl. a,,

vissa farhågor för den föreslagna reformens återverkningar på den inre

kommunala demokratien. Sådana synpunkter utvecklades särskilt utförligt

i en reservation av två ledamöter, vilka tillhör motionärerna i nu förevarande

ärende. Därvid uttalades bl. a. att problematiken inte blivit föremål för

erforderlig utredning före förslagets framläggande för riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1!)66

5

Arbetsgrupp för överläggningar av den kommunala demokratien

I enlighet med vad som förutskickades i det ovan citerade uttalandet i

propositionen om kommunalblocksreformen tillsattes år 1962 en arbetsgrupp

inom inrikesdepartementet för överläggningar om den kommunala demokratien.

Gruppen erhöll tjugo ledamöter, varav sex utsetts av vartdera

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet och tre av Svenska

landstingsförbundet. Överläggningarna leddes intill detta år av chefen för

inrikesdepartementet som emellertid numera ersatts i detta sammanhang

av det för handläggning av kommunala m. fl. ärenden tillsatta konsultativa

statsrådet.

Utskottet har erhållit en föredragning om arbetsgruppens hittillsvarande

överläggningsämnen och resultat av dess sekreterare. Därvid bär i huvudsak

följande upplysts, överläggningarna avser endast den kommunala demokratiens

s. a. s. inre problem men däremot inte förhållandet mellan kommunerna

och staten. Gruppen har till en början överlagt om möjligheterna att tillgodose

lokala intressen inom kommunerna, genom inrättande av stadsdelsoch

sockenråd, genom ett utvidgat delegationsförfarande och genom utökning

av antalet fullmäktige, övervägandena har resulterat i två uppdrag till

kommunalrättskommittén, det ena redovisat i betänkandet »Om den kommunala

självstyrelsens lokala förankring» (SOU 1965: 6) och det andra givet

genom tilläggsdirektiv år 1965, avseende antalet fullmäktige. Vidare har

arbetsgruppen överlagt om samarbetsnämndernas sammansättning och aibeisuppgifter

samt om styrelseformerna före indelningsändrings ikraftträdande.

I den sistnämnda frågan har på grundval av gruppens överväganden

utarbetats och genomförts förslag om kommunala sammanläggningsdelegerade

(KU uti. 1965:41). Ytterligare har arbetsgruppen diskuterat valkretsreglerna

samt vissa smärre frågor, bl. a. hur man vid kommunblockssammanslagning

skall förfara med donationer. Slutligen har för gruppen

föredragits ett brett upplagt forskningsprojekt rörande den kommunala

självstyrelsen, vilket skall förverkligas genom samarbete mellan de statsvetenskapliga

institutionerna vid universiteten. Resultaten av detta arbete

kommer att kontinuerligt anmälas för gruppen.

Vissa utredningar

Räckvidden av de spörsmål, som upptagits i motionerna, utesluter möjligheten

att ge en uttömmande redovisning av hur frågorna behandlats i tidigare

sammanhang. Här skall endast antecknas vissa huvudpunkter i det under

senare år verkställda eller igångsatta utredningsarbetet på de områden

som aktualiserats. Till eu början skall k o in m unal rättsko in in i lt

é n beröras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

Nämnda kommitté tillsattes År 1959. De då lämnade direktiven upptog fyra

särskilda punkter, av vilka frågan om underställning närmast är av intresse

i detta sammanhang, då direktiven åsyftade en minskning av statskontrollen

över kommunerna. Härom anfördes:

Reglerna om underställningsskyldighet, vilka allmänt sett syftar till att ge

staten möjlighet att övervaka att kommunerna icke överskrider eller missbrukar

de befogenheter som staten tillagt dem, härrör till övervägande del

från den tid, då den kommunala förvaltningsapparaten ännu var svagt utvecklad.

Vad särskilt beträffar den underställningsskyldighet som gäller

kommunala beslut om avgifter på den allmänna rörelsen torde skyldigheten

ha syftat till att förebygga, att kommunerna, i likhet med vad tidigare varit

fallet, skulle finansiera sin verksamhet genom att belägga handel och näringar

med avgifter.

I dagens samhälle är läget på det kommunala området ett helt annat.

Med hänsyn till den utveckling, som sålunda ägt rum efter tillkomsten

av föreskrifterna om underställning torde skäl föreligga att närmare

undersöka huruvida underställningsskyldigheten kan begränsas. Jag

förordar att en sådan undersökning nu kommer till stånd. Undersökningen

torde böra utgå från den förutsättningen, att sådan underställningsskyldighet,

som innebär intrång i den kommunala självstyrelsen, icke bör bibehållas,

om icke de intressen, som tillgodoses genom underställningen, måste

anses väga över intresset av att kommunen själv7 får handha sina angelägenheter.

Det får härvid icke förbises att underställningen i vissa fall utgör en

förutsättning för att åstadkomma en önskvärd enhetlighet i praxis.

Vid avgränsningen av de områden, som bör omfattas av undersökningen,

måste till en början uppmärksammas att i de fall, då i princip statliga uppgifter

eller uppgifter, som eljest väsentligen berör andra intressen än kommunens,

anförtrotts kommunala organ enligt särskilda författningar, statsuppsikten

genom underställning i allmänhet icke kan anses utgöra något intrång

i den kommunala självstyrelsen. Behovet av utredning torde följaktligen

huvudsakligen hänföra sig till den underställningsskyldighet, som föreskrives

i kommunallagarna eller som upptagits i annan* författning men

är av samma karaktär som den av7 kommunallagarna reglerade. Men även

inom kommunallagarnas ram bör undersökningens omfattning inskränkas.

Med hänsyn till bland annat betydelsen av central överblick och samordning

på det ekonomiska området synes nämligen någon begränsning av den um

derställningsskyldighet, som föreligger i kommunala låne-, borgens- och

fondärenden, icke kunna för närvarande komma i fråga. Dessa områden bör

därför undantagas från utredningen.

Kommittén bär ännu inte redovisat sina överväganden i dessa frågor. I

dess nyligen avgivna betänkande om »Kommunala bolag och andra särskilda

rättssubjekt för kommunal verksamhet» (SOU 1965:40) har emellertid

frågan om underställningsskyldigheten beträffande lån, borgen och fondering

behandlats. Kommittén föreslår, att reglerna därom skall upphävas.

Den kontroll, som statsmakterna kan antagas vilja ägna den kommunala

upplåningen, beräknas sta till buds över kreditmarknaden och på andra vägar

utan beroende av en individuell lånekontroll.

Genom en rad tilläggsdirektiv har kommittén ålagts ett flertal nya upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1!)66

7

gifter. Här bör till en början nämnas frågan om delegation av kommunal

förvaltning, vilken år 1963 uppdrogs åt kommittén att överväga som en följd

av överläggningarna i den ovannämnda arbetsgruppen. Uppdraget har fullgjorts

med överlämnande av betänkandet »Om den kommunala självstyrelsens

lokala förankring» (SOU 1965: 6). Kommittén har stannat för att inte

förorda en lagstiftning, som möjliggör för kommunerna att med stöd av delegationsregler

decentralisera deras icke specialreglerade verksamhet. I stället

fäster kommittén uppmärksamheten på de möjligheter som redan nu

finns att med hjälp av förvaltningsorganisationen skapa kontakt mellan förvaltningen

och en kommuns olika delar. Därvid påvisas två vägar att låta

lokala synpunkter och önskemål fortlöpande komma till tals. Härom anföres

sammanfattningsvis:

Enligt dessa skall beredningsorganen till sig knyta någon eller några personer

från den kommundel som ärendet berör, och ge dem tillfälle att deltaga

i överläggningarna och framföra lokala synpunkter och önskemål. Om

man vill skapa ett bredare underlag för dessa lokala kontakter finns den

möjligheten att utse ett särskilt organ för kommundelen i fråga med uppgift

att dryfta till detta hänskjutna frågor och bedöma dem med hänsyn till

de särskilda intressen som organet skall företräda. Via en representant, som

kallas till vederbörande beredningsorgan, kan det lokala organets synpunkter

och önskemål tillföras föreliggande ärende.

Vidare har kommittén hänvisat till och diskuterat några möjligheter, som

enligt gällande ordning står till buds för att skapa kontakt mellan den kommunala

förvaltningen och medlemmarna i kommunens olika delar. I detta

sammanhang föreslås lagändringar av innebörd, att suppleant i styrelse eller

fakultativ nämnd skall få utses att regelmässigt sitta som ledamot i en

delegation med beslutanderätt.

Ytterligare har kommittén genom tilläggsdirektiv år 1965 ålagts att verkställa

en översyn av reglerna om borgerlig primärkommuns kompetens. Ur

direktiven må här återges följande:

Utgångspunkten vid denna översyn bör vara, att reglerna alltjämt måste

vara grundade på huvudprincipen att kommunala åtgärder skall tillgodose

allmänna till kommunen knutna intressen. Utredningen bör därför inriktas

på att inom denna ram söka nå en lämplig precisering av kommunernas befogenheter.

Därvid bör särskilt beaktas den utveckling mot större kommunenheter

och därmed förbättrade betingelser för kommunal förvaltning, som

den nya kommunindelningsreformen syftar till. Huruvida preciseringen av

den kommunala kompetensen bör ske i kommunallagen eller genom specialreglering

eller på båda dessa vägar, får prövas av utredningen. Under alla

förhållanden måste dock fortfarande ett betydande utrymme lämnas åt

rättstillämpningen att anpassa kompetensen efter utvecklingen.

De närmare direktiven på denna punkt kan i delta sammanhang förbigås

(jfr KU uti. 1966: 6 och 19).

I samma tilläggsdirektiv, som sist nämnts, ålades kommittén även att prö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

va vissa frågor rörande heltidsengagerade förtroendemän. Härom anfördes,

efter erinran om frågornas tidigare behandling:

I gemensam framställning den 9 april 1964 har emellertid Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet bebärt

översyn av ersättningsbestämmelserna främst för att göra det möjligt

att efter enhetliga regler på förhand besluta om — förutom arvode — även

sådant socialt skydd som egenpension, familjepension, sjuklön och semester

åt heltidstjänstgörande kommunala förtroendemän. I likhet med kommunförbunden

anser jag att ersättningsbestämmelserna bör ses över med

sikte på att heltidstjänstgörande förtroendeman skall kunna ägna sig åt

sitt kommunala uppdrag utan att vara beroende av annan tjänst för sin

försörjning eller sitt sociala skydd. Översynen bör lämpligen anförtros

kommunalrättskommittén, som tagit befattning med ersättningsfrågorna i

samband med att kommittén utarbetade det förslag som låg till grund för

1962 års ändring av ersättningsreglerna. Vid översynen bör särskilt beaktas

att ersättningsreglerna och reglerna om valbarhet till och behörighet

att inneha förtroendeuppdrag inte kommer i konflikt med varandra. Detta

uppdrag bör tas med förtur och redovisas särskilt.

Genom senare tilläggsdirektiv år 1965 har åt kommittén slutligen uppdragits

att ompröva bestämmelserna om antalet fullmäktige. Som ovan

nämnts utgör överläggningarna inom inrikesdepartementets arbetsgrupp

för den kommunala demokratien bakgrund till detta uppdrag. Frågan har

aktualiserats genom den kraftiga minskning av antalet fullmäktigplatser,

som gällande regler skulle medföra efter kommunblocksreformens genomförande.

En för motionerna central fråga, som inte omfattas av kommunalrättskommitténs

uppdrag, är statsbidragssystemets utformning.

Denna fråga har varit föremål för åtskillig uppmärksamhet under senare

år. Här kan endast huvudpunkterna i korthet antecknas.

Den år 1947 tillsatta decentraliseringsutredningen avlämnade år 1949 en

promemoria angående statsbidrag till kommuner, vilken utmynnade i att

en särskild utredning borde verkställas därom. Enligt utredningens mening

borde genom en enklare konstruktion av statsbidragssystemet kunna

uppnås väsentliga fördelar främst från administrativa synpunkter. Det antecknades

emellertid även, att de ofta detaljerade föreskrifterna om villkor

för bidrag kunde sägas innebära en begränsning i den kommunala självbestämmanderätten,

och att en förenkling och generalisering av föreskrifterna

därför skulle innebära en viss decentralisering av beslutanderätt från

statliga till kommunala organ.

Den nämnda promemorian föranledde tillsättande av allmänna statsbidragsutredningen

för översyn från rationaliseringssynpunkt av gällande

statsbidragsbestämmelser. I första hand skulle enligt direktiven översynen

avse statsbidragen till kommuner och åsyfta att uppdraga allmänna riktlinjer

för bidragssystemets ändamålsenliga utformning. Utredningen be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr IS år 1966

9

handlade som en första etapp frågan om förenklingsmöjligheterna beträffande

sådana speciella driftbidrag till kommunerna, som inte hade väsentlig

betydelse från stimulanssynpunkt, och redovisade överväganden därom

i ett betänkande år 1952 (SOU 44). Utredningen uttalade, att starka skäl

talade för en avlösning av ifrågavarande speciella driftbidrag med ett allmänt

statsbidrag. En förutsättning för en sådan reform var emellertid bl. a.,

att frågan om ersättande av de särskilda bidragsvillkoren med annan reglering

kunde lösas på ett godtagbart sätt. Enligt utredningens uppfattning

minskade behovet av sådana villkor genom utvecklingen av den kommunala

förvaltningen, inbegripet verkningarna av den då aktuella kommunindelningsreformen.

En decentralisering av beslutanderätt till kommunala

organ var emellertid inte någon förutsättning för omläggning av statsbidragssystemet,

utan bidragsvillkoren kunde bibehållas även efter en sådan

reform, dock i annan form.

I anledning av viss remisskritik erhöll utredningen år 1953 genom tillläggsdirektiv

uppdrag att verkställa en överarbetning av betänkandets förslag.

I direktiven anfördes bl. a. följande om riktlinjerna för överarbetningen

och om återverkningarna på den kommunala självstyrelsen:

Utgångspunkten för överarbetningen bör vara att i enlighet med statsbidragsutredningens

förslag söka genomföra en sammanslagning av olika

speciella statliga driftbidrag till primärkommunerna till ett allmänt statsbidrag.

Såsom statsbidragsutredningen framhållit medför en övergång till

ett allmänt statsbidrag, att de nuvarande villkorsbestämningarna i de speciella

statsbidragsförfattningarna kommer att försättas ur kraft. Den statliga

detaljregleringen och detalj kontrollen av kommunerna via bidragsgivliingen

kommer härigenom att upphöra. Detta innebär en avsevärd ökning

av den kommunala handlingsfriheten och sammanfaller med det önskemål

att stärka den kommunala självstyrelsen som var ett av huvudmotiven för

kommunindelningsreformen. Det behov av statlig tillsyn över den kommunala

verksamheten, som alltjämt kan föreligga, bör tillgodoses genom fristående

författningar av normerande karaktär. Behovet av dylika författningar

bör närmare redovisas vid den fortsatta överarbetningen av förslaget

till ett allmänt statsbidrag.

Utredningen framlade ett nytt betänkande i ämnet år 1956 (SOU 8).

Tanken på ett allmänt statsbidrag hade övergetts till förmån för mindre

radikala förenklingsåtgärder. Utredningen föreslog, att 14 bidrag skulle

sammanföras till ett enhetligt för folkskoleväsendet i allmänhet, 4 till

ett för högre kommunala skolor och 3 till ett för skolskjutsar och inackordering.

På grundval av utredningens förslag genomfördes vid 1957 års riksdag

reformer av innebörd, att 27 speciella bidrag ersattes av ett lärarlöne- och

ett högre skolbidrag. Avsikten var att dessa framdeles skulle ersätta ytterligare

speciella driftbidrag. Reformen genomfördes dels genom indragning

och dels genom sammanslagning av bidrag. Frågan om villkorsbestämningarna

upptogs till särskild diskussion. 1 propositionen (nr 112) gjorde

departementschefen följande principiella uttalande:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

Enligt min mening kan det med fog göras gällande, att statsbidragsvillkoren

stundom innebär en onödig och föga rationell detaljreglering. De

ofta komplicerade villkorsbestämningarna föranleder otvivelaktigt ett mycket

betungande administrativt arbete icke bara för de statliga utan även

för de kommunala myndigheterna. Jag har redan i det föregående i princip

anslutit mig till önskemålen att så långt som möjligt stärka den kommunala

självstyrelsen. Vid statsbidragsomläggningen bör det därför enligt

min mening i varje särskilt fall noga övervägas, om icke villkorsbestämningarna

kan undvaras eller i varje fall göras mindre ingripande.

De närmare resonemangen saknar intresse i delta sammanhang. Statsutskottet

anslöt sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 91) helt

till departementschefen på denna punkt.

Frågan aktualiserades ånyo i samband med skatteutjämningsreformen.

Den år 1958 tillsatta skatteutjämningskommittén ägde enligt sina direktiv

ta befattning med de speciella primärkommunala statsbidragen men framlade

i sitt år 1964 avgivna betänkande (SOU 19) inte några förslag till

ändringar, under hänvisning bl. a. till att Kungi. Maj:t uppdragit åt en

arbetsgrupp inom statskontoret att kontinuerligt överse och från rationaliseringssynpunkt

granska gällande bidragssystem. En bedömning av behovet

av speciella bidrag och av de olika bidragsmotiven borde enligt kommittén

lämpligen ske av vederbörande organisationer och myndigheter i

samråd efter det kommittén framlagt sitt förslag. Frågan blev föremål för

ett flertal yttranden och förslag under remissbehandlingen.

I propositionen till 1965 års riksdag om skatteutjämningsreformen (nr

43) föreslogs avveckling av flera speciella statsbidrag, däribland de till

skolmåltider, skolskjutsar, inackordering av elever, pedagogisk utrustning

och kommunala folkbibliotek. Riksdagen biföll propositionens förslag.

Ytterligare må här omnämnas att de speciella statsbidragen till landsting

och landstingsfria städer för hälso- och sjukvården varit föremål för

behandling vid flera tillfällen (SOU 1948:48, 1958: 15 och 1966:6).

Slutligen må i korthet antecknas, att de i motionerna upptagna frågorna

om information m. in. till dels behandlades av kommittén för kommunal

upplysningsverksamhet i dess år 1947 avgivna betänkande (SOU 76) och

till dels aktualiserats i vissa vid årets riksdag väckta och till utskottet hänvisade

motioner, som åsyftar en intensifierad informationsverksamhet genom

dagspressen från statens och kommunernas sida. Sistnämnda motioner

kommer att av utskottet upptagas till behandling i senare sammanhang.

I sitt denna dag avgivna utlåtande nr 19 lämnar utskottet vidare en

redogörelse för den i förevarande motioner något berörda länsdemokratiutredningen,

dess bakgrund och arbetsuppgifter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

11

Utskottet

Mot bakgrunden främst av kommunblocksreformen upptages i förevarande

motioner den allmänna frågeställningen om den kommunala självstyrelsens

villkor och förutsättningar. Denna bör enligt motionärernas mening

hänskjutas till en särskild parlamentarisk utredning för övervägande,

varvid syftet bör vara att utarbeta förslag till åtgärder för att stärka den

kommunala demokratien. Ett flertal konkreta spörsmål anges, som bör bli

föremål för prövning genom en sådan utredning.

Om betydelsen av de frågor, som motionärerna upptagit, torde delade

meningar inte råda. Syftet med motionerna bör också vinna allmän anslutning.

Vid ställningstagandet till om en särskild utredning bör tillsättas,

måste emellertid beaktas, att viktiga delar av frågekomplexet redan är föremål

för behandling i olika sammanhang. En särskild arbetsgrupp har sålunda

i anslutning till kommunblocksreformen tillsatts inom inrikesdepartementet

med representanter för de tre kommunala förbunden för överläggningar

om den kommunala demokratien. Som framgått av redogörelsen

ovan har denna arbetsgrupp upptagit åtskilliga konkreta frågor till behandling

och i flera fall även tagit initiativ till reformer och särskilda utredningsuppdrag.

Vidare överväger kommunalrättskommittén ett flertal spörsmål

av betydelse i detta sammanhang. Nämnas må särskilt frågorna om de

borgerliga primärkommunernas kompetens, om underställningsskyldighet

beträffande kommunala beslut, om heltidsengagerade förtroendemän och

om antalet fullmäktige. De av motionärerna berörda problemen rörande

statsbidragssystemets utformning har också under senare år rönt åtskillig

uppmärksamhet. Betydelsefulla reformer på området genomfördes i samband

med att skatteutjämningsfrågan förra året blev föremål för beslut.

Ytterligare må antecknas, att de i motionerna upptagna spörsmålen om förbättrad

kommunal information aktualiserats även i samband med de större

frågorna om den samhälleliga informationen över huvud genom dagspressen

och om dagspressens ekonomiska villkor, vilket ämne kommer att behandlas

i ett särskilt utlåtande av utskottet senare under innevarande session.

Otvivelaktigt täcker inte de utredningar och överväganden, som sålunda

pågår, alla de frågor och synpunkter, som framförts i förevarande motioner,

liksom det inte heller uppdragits åt någon särskild utredning att verkställa

en samlad översyn av den aktuella problematiken. Enligt utskottets

mening har emellertid de berörda problemen blivit beaktade i sådan utsträckning,

att anledning saknas till något riksdagens initiativ. Det lärer

kunna förutsättas, att frågorna även utan någon särskild riksdagens åtgärd

kommer att följas med den uppmärksamhet från Kungl. Maj :ts sida, som

deras vikt kräver.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 146 och II: 199 måtte anses besvarade

med vad utskottet anfört.

Stockholm den 1 mars 1966

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, fru Segerstedt

Wiberg, herrar Sveningsson, Erik Olsson, Palm, Harald Pettersson*,

Sten Andersson*, Tistad* och Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, von Friesen*, Henningsson,

Wahlund, fru Thunvall, herrar Hamrin i Jönköping, Larsson i Luttra, Nilsson

i Kristianstad, Martinsson* och Werner.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.