Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.

1966-04-19 · 12 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1966:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 28—29 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

1

Nr 28

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag angående ändring i

lagen om val till riksdagen m. m.

I proposition nr 71 har Kungl. Maj :t, under åberopande av utdrag ur statsrådsprotokollet

över justitieärenden, föreslagit riksdagen att antaga tva förslag

till lagar om ändring i lagen om val till riksdagen (ValL) resp. i kommunala

vallagen (KVL). Lagförslagen lyder sålunda:

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om

val till riksdagen

Härigenom förordnas, dels att 50—53 §§ lagen den 26 november 1920 om

val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels

att i samma lag skall införas en ny paragraf, betecknad 53 a §, av nedan

angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

50

Då inkommet besvärsmål är i

skick att kunna avgöras, teckne

Konungens befallningshavande å besvärshandlingarna

sitt beslut och

återsände handlingarna till valnämndens

ordförande. De rättelser, som av

Konungens befallningshavandes beslut

föranledas, skola av ordföranden

införas i röstlängden.

Ej må besvärshandlingar till part

återställas. *

'' Senaste lydelse av 50 och 53 §§ se 1963:127.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1966. 5

(Föreslagen lydelse)

§•

Då inkommet besvärsmål är i

skick att kunna avgöras, teckne

Konungens befallningshavande å besvärshandlingarna

sitt beslut och

återsände handlingarna till valnämndens

ordförande. De rättelser, som

av Konungens befallningshavandes

beslut föranledas, skola av ordföranden

införas i röstlängden. Ej må besvärshandlingar

till part återställas.

över Konungens befallningshavandes

beslut må särskild klagan ej föras.

Anföras besvär över valförrättning,

vid vilken beslutet tjänat till

efterrättelse, må i sammanhang därmed

talan mot beslutet fullföljas.

samt. 2 avd. Nr 28—29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

(Nuvarande lydelse)

51

Över Konungens befallning shav andes

beslut må särskild klagan ej föras.

Anföras besvär över valförrättning,

vid vilken beslutet tjänat till

efterrättelse, må i sammanhang därmed

talan mot beslutet fullföljas.

52

Har emot röstlängd, som blivit i

föreskriven ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit, eller har

i anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där

sådan ifrågakommer, i längden

gjorts, lände den röstlängd vid riksdagsmannaval,

som därefter, intill

dess ny röstlängd på enahanda sätt

kommit till stånd, hålles, till ovillkorlig

efterrättelse, där ej, på sätt

nedan stadgas, rättelse skall i längden

verkställas.

Har på klagan, som i samband

med besvär över valförrättning blivit

förd, röstlängden i någon del förklarats

felaktig, skall, evad felaktigheten

länt till förrättningens upphävande

eller ej, Konungens befallningshavande

i längden införa de av

beslutet föranledda rättelser.

53

Ej må vid klagan över beslut i

fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden

varit i laga ordning företedda.

(Föreslagen lydelse)

§•

Ej må vid klagan över beslut i fråga

om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden

varit i laga ordning företedda.

§•

Har emot röstlängd, som blivit i

föreskriven ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit eller har i

anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där sådan

ifrågakommer, i längden gjorts, lände

röstlängden, om annat ej följer

av 53 § eller 53 a §, till ovillkorlig

efterrättelse vid riksdagsmannaval,

som därefter hålles, intill dess

ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit

till stånd.

§•

Har någon till följd av uppenbart

fel icke blivit upptagen såsom röstberättigad

i den för granskning

framlagda röstlängden och har felet

ej påtalats i föreskriven ordning genom

anmärkning hos valnämnden,

äger Konungens befallningshavande

på ansökan av honom eller av den

lokala skattemyndigheten besluta om

rättelse, om den som felet rör vid anmärkning

stidens utgång uppfyllde

vad lag stadgar såsom villkor för

rösträtt. För att kunna upptagas till

prövning skall sådan ansökan hava

inkommit till Konungens befallningshavande

senast den 1 september

det år röstlängden upprättats.

Meddelar Konungens befallningshavande

beslut om rättelse enligt

denna paragraf, skall Konungens be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966 3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fallningshavande ofördröjligen underrätta

valnämndens ordförande

därom samt kungöra beslutet. Kungörelsen

skall anslås på vederbörande

kommuns anslagstavla och, där

så kan ske, införas i ortstidningar.

Det åligger valnämndens ordförande

att genast rätta röstlängden i enlighet

med beslutet. Innan detta

skett, äger beslutet icke verkan.

Talan får icke föras mot beslut,

varigenom ansökan om rättelse avslagits

eller avvisats, över beslut om

rättelse får klagan föras endast i

samband med besvär över valförrättning,

vid vilken beslutet tjänat till

efterrättelse.

53 a §.

Har på klagan, som förts i samband

med besvär över valförrättning,

röstlängden i någon del förklarats

felaktig, skall, vare sig felaktigheten

länt till förrättningens upphävande

eller ej, Konungens befallningshavande

i längden införa av

beslutet föranledd rättelse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 10 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att i 3 kap. samma

lag skola införas två nya paragrafer, betecknade 10 a § och 10 b §, av nedan

angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (b öreslagen lydelse)

10 §.

Har mot röstlängd, som blivit i fö- Har mot röstlängd, som blivit i

reskriven ordning framlagd, anmärk- föreskriven ordning framlagd, anning

ej förekommit, eller har med märkning ej förekommit eller bar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets

(Nuvarande lydelse)

anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där sådan

ifrågakommer, gjorts i röstlängden,

länder längden, i den mån ej enligt

andra stycket rättelse skall verkställas,

till ovillkorlig efterrättelse,

intill dess ny röstlängd på föreskrivet

sätt kommit till stånd.

Har på klagan, som förts i samband

med besvär över valförrättning

eller annan omröstning, röstlängden

i någon del förklarats felaktig, skall,

sedan beslutet vunnit laga kraft,

länsstyrelsen, ändå att felaktigheten

ej föranlett omröstningens upphävande,

låta i längden införa av

förklaringen föranledd rättelse.

utlåtande nr 28 år 1966

(Föreslagen lydelse)

med anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse,

där sådan ifrågakommer, gjorts i

röstlängden, länder längden, i den

mån ej annat följer av 10 a § eller

10 b §, till ovillkorlig efterrättelse

intill dess ny röstlängd på föreskrivet

sätt kommit till stånd.

10 a §.

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om rättelse av uppenbart fel

i röstlängd äger motsvarande tilllämpning

beträffande röstlängd som

avses i detta kapitel.

10 b §?.

Har på klagan, som förts i samband

med besvär över valförrättning

eller annan omröstning, röstlängden

i någon del förklarats felaktig, skall,

sedan beslutet vunnit laga kraft,

länsstyrelsen, ändå att felaktigheten

ej föranlett omröstningens upphävande,

låta i längden införa av förklaringen

föranledd rättelse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar av vallagarnas bestämmelser om

röstlängd i syfte att vidga möjligheterna till rättelse i sådan längd. Har någon

till följd av uppenbart fel inte blivit upptagen såsom röstberättigad i den

för granskning framlagda röstlängden men felet ej blivit påtalat genom

anmärkning i föreskriven ordning hos valnämnden, skall länsstyrelsen en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1H66

5

ligt förslaget kunna på ansökan besluta om rättelse, om den som berörs av

felet uppfyllde rösträttsvillkoren även vid anmärknings tidens utgång. Ansökan

om sådan rättelse skall kunna göras av den som felet rör eller av den

lokala skattemyndigheten. Ansökan får inte göras senare än den 1 september

det år röstlängden upprättats.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 tillkallades

samma dag hovrättsrådet Gustaf Petrén att såsom särskild utredningsman

verkställa vissa undersökningar rörande upprättande av röstlängd och

framlägga de förslag, vartill utredningen kunde ge anledning. Utredningsmannen,

som för sin utredning antagit benämningen röstlängdsutredningen,

har slutredovisat sitt uppdrag i ett den 15 december 1965 avgivet betänkande,

benämnt »Röstlängdsförfarandet» (SOU 1965: 76).

I betänkandet framlägger röstlängdsutredningen vissa förslag, som syftar

till att förbättra röstlängdsförfarandet och vidga möjligheterna att rätta fel

i röstlängd. Utredningens reformförslag innebär vittgående ändringar av

gällande bestämmelser i ämnet. Enligt vad utredningen framhåller kan

dess förslag till ny ordning för röstlängds upprättande icke genomföras

förrän år 1968 med hänsyn till att förslaget för sin tillämpning förutsätter

att registreringen inom folkbokföringen verkställs hos länsstyrelserna med

hjälp av datamaskiner. Denna förutsättning kommer ej att vara uppfylld i

hela landet förrän nämnda år. Utredningen förordar därför att den föreslagna

reformen får träda i tillämpning först vid upprättandet av 1968 års

röstlängder. Remissbehandlingen av utredningens nu berörda förslag rörande

röstlängdsförfarandet är ännu inte avslutad.

I sitt betänkande har utredningen också övervägt vilka åtgärder som kan

vidtas för att minska riskerna för rösträttsförlusler när röstlängderna åren

1966 och 1967 alltjämt upprättas enligt nuvarande ordning. Enligt utredningen

kan denna ordning förbättras provisoriskt genom viss utbyggnad av

rättelsemöjligheterna på så sätt att man möjliggör en tillämpning av de

särskilda rättsmedlen resning och återställande av försutten tid för att

vinna rättelse i fall när den som uppfyller rösträttskvalifikationerna på

grund av uppenbart förbiseende ej har medtagits i röstlängden eller däri

antecknats såsom icke röstberättigad. Utredningen framlägger förslag till

vissa ändringar i vallagstiftningen i sådant syfte.

över utredningens sistnämnda förslag har efter remiss yttranden avgivits

av regeringsrättens ledamöter, statistiska centralbyrån, centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser,

de lokala skattemyndigheterna och valnämnderna i Stockholm, Göteborg

och Malmö, kyrkobokföringsinspektörerna i Stockholms stift och

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

Lunds stifts södra inspektionsområde, förvaltningsdomstolskommittén,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet

samt Föreningen Sveriges kronokamrerare. Vissa länsstyrelser har

överlämnat yttranden från valnämnder, kronokamrerare och häradsskrivare.

Såsom nyss framgått kan inte i nuvarande läge ställning tas till utredningens

huvudförslag. Jag får därför begränsa mig till frågan vad som f. n.

kan göras för att vidga möjligheterna att rätta fel i röstlängd.

I nuvarande läge kan ställning inte tas till utredningens huvudförslag.

Propositionen begränsas därför till frågan vad som f. n. kan göras för att

vidga möjligheterna att rätta fel i röstlängd.

Gällande bestämmelser

I 16 § riksdagsordningen har bestämmelser meddelats om villkoren för

rösträtt vid andrakammarval. Bestämmelserna kompletteras med en föreskrift

i samma paragraf att till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd

och att rösträtten skall, på sätt i vallagen närmare bestämts, grundas på

förhållandena vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå att förändring inträffar

före valet. Röstlängderna blir därför avgörande för vilka som äger

delta i andrakammarval. Samma betydelse har röstlängderna när det gäller

rätten att delta i kommunalt val.

Närmare bestämmelser om röstlängder lämnas för andrakammarval i 37

—53 §§ ValL. För en närmare redogörelse för dessa regler hänvisas till propositionen.

Här må endast antecknas att ingående bestämmelser getts om ett

särskilt anmärknings- och besvärsförfarande. Om röstlängds bindande verkan

har i 52 § stadgats följande. Har anmärkning ej framställts mot framlagd

röstlängd eller har beslut över framställd anmärkning meddelats och

därav eventuellt föranledd rättelse införts i längden skall röstlängden lända

till ovillkorlig efterrättelse vid val, som därefter hålls, intill dess ny röstlängd

kommit till stånd. Om röstlängden i någon del förklarats felaktig genom

beslut i anledning av klagan som förts i samband med besvär över valförrättning

skall dock länsstyrelsen införa de rättelser i längden som föranleds

av beslutet, oavsett om felaktigheten länt till valförrättningens upphävande

eller ej.

Bestämmelser om röstlängd vid kommunalval och kommunala beslut

finns upptagna i 6—10 §§ KVL. Bestämmelserna överensstämmer i stort

med motsvarande bestämmelser i 37—53 §§ ValL.

De i ValL och KVL givna bestämmelserna om röstlängd kompletteras av

vissa av Kungi. Maj :t meddelade föreskrifter, intagna i kungörelsen den

18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röstlängd för val till riksdagens

andra kammare samt av kommunal röstlängd. I kungörelsen föreskrivs

bl. a. att röstlängd för andrakammarval och kommunal röstlängd skall

upprättas som en gemensam handling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966 7

De angivna bestämmelserna innebär, att rättelse av fel i framlagd röstlängd

kan ske endast när anmärkningsförfarandet, eventuellt i förening

med det därtill knutna besvärsförfarandet, i föreskriven ordning utnyttjas

för att få felet undanröjt. Har fel begåtts vid röstlängdens upprättande, sa

att någon oriktigt inte upptagits såsom röstberättigad i längden, men denne

ej anmärkt häremot inom föreskriven tid, finns med nuvarande ordning

således icke någon möjlighet att rätta felet även om detta är aldrig så uppenbart.

Felet står i sådant fall kvar och vederbörande blir till följd härav berövad

möjlighet att utöva rösträtt under den tid som röstlängden gäller.

Röstlängdsutreflningens förslag

I förevarande sammanhang torde endast en summarisk redogörelse för

röstlängdsutredningens huvudförslag vara erforderlig. Utredningens huvudförslag

innebär att arbetet med röstlängdernas upprättande tidigareläggs

och att ett nytt, förkortat tidsschema för röstlängdsförfarandet införs. För

att effektivisera medborgarnas egen kontroll av röstlängds innehåll föreslås

en viss utbyggnad av det system med underrättelser som tjänar syftet att

varje person, beträffande vilken anteckning om rösträttshinder görs i röstlängden,

skall få kännedom härom. Vad gäller rättelsemöjligheterna utgår

utredningen från att valnämnden icke bör ha rätt att på eget initiativ rätta

fel i röstlängd. Utredningen föreslår att det i stället åläggs lokal skattemyndighet

att bevaka det allmänna intresset av att fel i röstlängd blir rättade

och att myndigheten för detta ändamål tilläggs rätt att på tjänstens

vägnar föra talan om rättelse genom anmärkning eller besvär på samma

sätt som enskild person. I fråga om rättsmedlen föreslås även den nyheten

att besvär skall kunna föras i särskild ordning hos länsstyrelsen i de fall

där anmärkning inte kunnat göras inom föreskriven tid. Möjligheten till

sådana besvär skall stå till buds under hela den tid röstlängden gäller och

besvärsrätt skall tillkomma inte endast den om vars rösträtt är fråga utan

också lokal skattemyndighet. Utredningen föreslår vidare att talan mot beslut

i röstlängdsmål skall kunna även utan samband med valbesvär fullföljas

till regeringsrätten. Även i övrigt innehåller utredningens betänkande

vissa förslag till jämkningar av gällande ordning. Bl. a. föreslås en ändrad

reglering såvitt rör röstlängdens giltighetstid och den tidpunkt som skall

vara avgörande för röstlängdens innehåll i fråga om rösträttsförhållandena.

Såsom redan framhållits har utredningen funnit att dess reformförslag

icke kan genomföras förrän år 1968, när automatisk databehandling införts

i hela landet inom folkbokföringen. Utredningen framlägger emellertid vissa

förslag till provisoriska åtgärder för att minska riskerna för rösträttsförluster

när 1966 och 1967 års röstlängder upprättas. Vad gäller rättelsemöjligheterna

kan det enligt utredningen knappast ifrågakomma att göra några

provisoriska ingrepp i anmärknings- och besvärsförfarandet. Däremot an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

ser utredningen det ej vara uteslutet att utan ändring i gällande ordning

öppna möjlighet till särskilda rättsmedel, dvs. till resning och återställande

av försutten tid, för att vinna rättelse i fall när den som uppfyller rösträttskvalifikationerna

på grund av uppenbart förbiseende ej medtagits i röstlängden

eller antecknats däri såsom icke röstberättigad. Utredningen erinrar

om att bestämmelserna i 52 § ValL och de motsvarande bestämmelserna

i 10 § KVL upptar en regel om röstlängds bindande verkan och att regeringsrätten

i vissa utslag år 1964 tydligen uppfattat dessa bestämmelser

som ett hinder mot resning. Principen om röstlängds orubblighet bör enligt

utredningen givetvis stå fast. Någon rättsosäkerhet skulle emellertid ej uppkomma,

om ett återbrytande genom resning eller ett återställande av försutten

tid skulle vara tillåtligt. Rättsmedlen är kringgärdade med så betryggande

garantier, att några betänkligheter inte möter mot att bruka dem

i fråga om röstlängd. Utredningen föreslår därför att möjlighet öppnas

till rättelse av fel i 1966 och 1967 års röstlängder genom de nämnda särskilda

rättsmedlen. Enligt utredningen synes detta lämpligen kunna ske genom

en mindre justering av bestämmelserna i 52 § ValL och 10 § KVL. I dessa

paragrafer bör enligt utredningen stadgas endast att den i föreskriven ordning

tillkomna röstlängden skall lända till efterrättelse vid val, som hålls

därefter, intill dess ny röstlängd kommit till stånd. En sådan ändring skulle

enligt utredningen innebära att de hinder för brukande av särskilda rättsmedel

undanröjs, som kan anses ligga i den nuvarande formuleringen »ovillkorlig

efterrättelse, där ej, på sätt nedan stadgas, rättelse skall i längden

verkställas.»

Remissyttrandena

Röstlängdsutredningens förslag till sådana provisoriska ändringar i vallagstiftningen,

att de särskilda rättsmedlen resning och återställande av

försutten tid skall kunna användas för att vinna rättelse av i fel i röstlängd,

har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de hörda remissinstanserna.

En mera kritisk inställning till förslaget kommer till uttryck

huvudsakligen endast i yttrandena från regeringsrättens ledamöter, förvaltningsdomstolskommittén,

överståthållarämbetet och valnämnden i Stockholm.

Yttrandena från de remissinstanser, som ställer sig positiva till utredningsförslaget,

är genomgående summariskt utformade. I den mån några

skäl redovisas för ställningstagandet ansluter sig dessa till utredningens.

De fyra nämnda remissinstanserna avvisar utredningens förslag om att

införa vidgade rättelsemöjligheter åren 1966 och 1967 genom anlitande av

extraordinära rättsmedel. Regeringsrättens ledamöter och förvaltningsdomstolskommittén

framhåller, att denna väg över huvud knappast är framkomlig,

eftersom det inte bara är de ord utredningen vill utesluta ur lag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

9

texterna som konstituerar röstlängdens rättsverkan utan det är hela det

nuvarande systemet som omöjliggör användningen av extraordinära rättsmedel.

Samtliga de fyra nämnda remissinstanserna anvisar andra vägar för att

nå en lösning av ifrågavarande problem. Regeringsrättens ledamöter1 föreslår

i huvudsak att rättelse av fel, som medfört att någon oriktigt icke blivit

upptagen i röstlängd eller däri antecknats såsom icke röstberättigad, skall

kunna vinnas i särskild ordning efter därom gjord ansökan hos valnämnden

senast viss tid före valet. Med tanke på ärendenas enkla beskaffenhet kan,

framhålls det, något skäl inte anföras mot att i första hand låta valnämnden

pröva sådana ansökningar. Däremot bör valnämnden inte tilläggas skyldighet

eller befogenhet att självmant vidta rättelse i angivet hänseende. Emellertid

kan den lokala skattemyndigheten lämpligen erhålla befogenhet att

jänrväl ansöka om sådana rättelser. Besvär över valnämnds beslut bör få

föras endast i samband med besvär över valet. En prövning av talan mot

valnämnds beslut i annan ordning torde inte medhinnas före valet. — I

fråga om vissa enskildheter i förslaget föreligger mellan de nämnda regeringsrättsledamöterna

skilda uppfattningar. Flertalet av ledamöterna (11

regeringsråd) anser den nya rättelsemöjligheten böra stå öppen för den som

helt fallit bort ur röstlängden eller som inte bevisligen blivit underrättad

om att rösträttshinder antecknats för honom i längden. En minoritet (4 regeringsråd)

anser att förfarandet med underrättelser om antecknade rösträttshinder

inte bör kompletteras med ett krav om underrättelsernas utsändande

i rekommenderade brev med mottagningsbevis. Enligt dessa ledamöter

bör den nya rättelsemöjligheten stå till buds icke blott för den som

helt bortfallit ur röstlängden utan även för varje sådan person som blivit

oriktigt antecknad såsom icke röstberättigad i längden, oavsett således om

han erhållit underrättelse om denna anteckning eller ej.

Förvaltningsdomstolskommittén finner en utväg vara att redan för åren

1966 och 1967 öppna möjlighet till besvär i särskild ordning hos länsstyrelse

på sätt utredningen föreslagit med avseende på 1968 och följande år.

Utredningens förslag i denna del anser kommittén emellertid böra modifieras

i vissa avseenden. Kommittén är sålunda inte övertygad om att rätten att

anföra besvär i särskild ordning bör stå till buds under hela den tid som röstlängden

gäller. Övervägande skäl talar enligt kommittén för att tiden för

sådana besvär bör begränsas, förslagsvis till den 20 augusti närmast efter

röstlängdens fastställande, så att myndigheterna med säkerhet hinner före

de ordinarie riksdags- och kommunalvalen fatta och verkställa beslut i anledning

av anförda besvär. Vidare finner kommittén det mest rationellt att

ej medge rätt att före valet fullfölja talan mot länsstyrelses beslut i röstlängdsmål.

Sådan talan bör enligt kommittén kunna föras endast i samband

med besvär över valförrättning.

1 Ett regeringsråd har avgett ett eget yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

Valnämnden i Stockholm vill förorda att redan 1966 sådana regler införs,

att rättelse i röstlängd skall kunna göras utan att den enskilde själv behöver

medverka. Resning och återställande av försutten tid förutsätter sådan medverkan.

Enligt valnämndens förslag hör lokal skattemyndighet eller valnämnd,

när rättelse av röstlängd icke är möjlig genom det ordinarie anmärkningsförfarandet,

kunna anmäla upptäckta fel hos vederbörande länsstyrelse

för rättelse, varefter länsstyrelsen skall äga vidta sådan rättelse

i de fall, där det är uppenbart att röstberättigad inte blivit upptagen som

sådan i röstlängden. Med hänsyn till att det bör finnas garantier för att

beslut om rättelse skall hinna meddelas och verkställas före valdagen, finner

valnämnden det vara nödvändigt att bestämma en sista dag då framställning

om rättelse skall få göras. För den händelse det anses erforderligt att medge

klagorätt över länsstyrelsens beslut i annan form än besvär över valförrättningen

anser valnämnden att även den härav följande tidsåtgången bör beaktas.

Valnämnden framhåller att vad nu sagts har giltighet också i fråga

om resning och återställande av försutten tid, i den mån dessa institut skall

komma till användning. Även i fråga om dessa rättsmedel synes det med

hänsyn till verkställighetsfrågan vara nödvändigt med en tidsbestämning.

Överståthållaråmbetet förordar att åtgärder vidtas i enlighet med de av

valnämnden angivna riktlinjerna.

Departementschefen

Inledningsvis uttalar departementschefen, att det nuvarande systemet för

röstlängdernas iordningställande i stort sett synes ha fungerat tillfredsställande.

Trots felens jämförelsevis sparsamma förekomst är det emellertid all

anledning att vidta de reformåtgärder som i nuvarande läge rimligen kan

komma i fråga för att i görligaste mån undvika dylika konsekvenser. Då remissbehandlingen

av utredningens huvudförslag ännu inte avslutats får reformåtgärderna

tills vidare inriktas på att vidga möjligheterna till rättelse

av fel i j usterad röstlängd.

Departementschefen ställer sig avvisande till utredningens förslag att lita

till extraordinära rättsmedel. Härom anföres:

Såsom har framhållits under remissbehandlingen är redan det ordinära

anmärknings- och besvärsförfarandet avsett att komma till användning

även vid fall av uppenbara röstlängdsfel, som berott på förbiseenden från

myndigheternas sida. Ehuru förutsättningarna för beviljande av resning

och återställande av försutten tid på förvaltningens område icke är reglerade

i lag och därför icke i allo klarlagda, torde dock få antas, att det för

användning av extraordinärt rättsmedel krävs någonting mera än som gäller

för att få rättelse till stånd i ordinär väg. Vad som härutöver skulle

komma att krävas för användning av extra-ordinärt rättsmedel i röstlängdsärende,

är osäkert. Skulle för resning eller återställande av försutten tid

det kravet komma att uppställas att den av felet berörde visar sig ha haft

laga förfall för sin underlåtenhet att i ordinär väg påtala felet, torde vär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966 11

det av den föreslagna reformen bli tämligen begränsat. Osäkert är också

vilka verkningar som ett i röstlängdsärende meddelat beslut om resning eller

återställande av försutten tid kan tänkas få med avseende på giltigheten

av val som redan blivit förrättat med användning av den ifrågavarande

röstlängden, Om beslut om resning meddelas nära inpå ett val kan det för

övrigt bli svårt att hinna verkställa de av beslutet föranledda rättelserna

i sådan tid att de kan tjäna till efterrättelse vid valet. Vad särskilt angår

återställande av försutten tid synes detta institut med därav följande upprepning

av anmärkningsproceduren dessutom vara alltför tidskrävande och

omständligt för att lämpligen kunna användas lör det ändamål, varom nu

är fråga. Ett genomförande av förslaget synes sålunda kunna föranleda

såväl praktiska som rättsliga svårigheter. Härtill kommer att en tillämpning

av de extraordinära rättsmedlen svårligen låter sig förenas med gällande

regelsystem i övrigt på området. Så t. ex. synes det oegentligt att en

fråga om rättelse av fel i röstlängd skall kunna före valet underkastas regeringsrättens

prövning med anlitande av extraordinära rättsmedel, medan

frågan inte före valet kan fullföljas till regeringsrätten, om det ordinära

anmärknings- och besvärsförfarandet utnyttjas för att få felet undanröjt.

Frågor om rättelse av fel i röstlängd är för övrigt regelmässigt av så enkel

beskaffenhet att det icke kan vara rationellt att förlägga prövningen av dem

till högsta instans.

Departementschefen föreslår i stället, att länsstyrelserna skall få befogenhet

att rätta vissa fel i justerad röstlängd. Han framhåller, att utredningens

huvudförslag inrymmer en viss motsvarighet härtill och att det under

remissbehandlingen från en del håll uttalats sympatier för att en sådan

lösning åstadkommes redan nu.

Som förutsättning för det nya rättelseinstitutets användning föreslås till

en början gälla, att någon på grund av uppenbart fel inte har blivit upptagen

såsom röstberättigad i den för granskning framlagda röstlängden. Institutet

tar alltså sikte dels på fall då någon rätteligen skolat antecknas såsom

röstberättigad men så ej skett, dels på fall då någon till följd av fel i det

primärmaterial, som ligger till grund för röstlängdens upprättande, kommit

att i röstlängden uteslutas från honom tillkommande rösträtt. Däremot

avses inte fall då någon felaktigt antecknats såsom röstberättigad i röstlängden.

Något praktiskt behov av att vidga rättelsemöjligheterna i dylika

fall säges inte ha framträtt.

Som förutsättning för det nya rättelseinstitutets användning bör vidare

gälla, att felet icke blivit påtalat i föreskriven ordning genom anmärkning

hos valnämnden. Har så skett utan att felet blivit rättat, kan saken bringas

under länsstyrelsens prövning med anlitande av den ordinära besvärsvägen.

En ytterligare förutsättning för rättelse i nu föreslagen ordning bör vara,

att den saken rör även vid anmärkningstidens utgång uppfyllde vad lag

stadgar såsom villkor för rösträtt.

Rättelse i nu angivna ordning föreslås kunna ske endast efter ansökan.

För att institutet skall bli så effektivt och smidigt som möjligt förordas

att inte bara den som berörs av felet utan även lokal skattemyndighet skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28 år 1966

få befogenhet att göra ansökan om rättelse. Som senaste dag, då ansökan

skall vara inkommen till länsstyrelsen, föreslås den 1 september det år röstlängden

upprättats. Det nya rättelseinstitutet kan enligt departementschefen

utan hinder av denna tidsgräns i allt väsentligt fylla de praktiska behov, för

vilket det är avsett. Med tidsbestämningen undviks vissa svårigheter, som

annars skulle uppkomma.

Departementschefen uppehåller sig i övrigt vid vissa spörsmål rörande det

närmare förfarandet och uttalar bl. a. att det knappast kan vara av behovet

påkallat att medge möjlighet att föra talan i mera än en instans.

Utskottet

De i förevarande proposition framlagda lagförslagen avser att vidga möjligheterna

till rättelse av sådana fel i röstlängd, som medför förlust av rösträtt.

Förslagen åsyftar inte en slutgiltig lösning av hithörande frågor. Mera

vittgående reformer beträffande röstlängdsförfarandet kommer att prövas

vid senare tillfälle, före upprättandet av röstlängder år 1968, på grundval av

röstlängdsutredningens förra året framlagda slutbetänkande. De lagändringar,

som nu föreslås, avser endast att redan för 1966 och 1967 års röstlängdsförfaranden

åstadkomma vissa förbättringar i nuvarande regelsystem.

Utskottet har särskilt granskat de olika möjligheter till lagtekniska lösningar

av ifrågavarande spörsmål, som framkommit under ärendets beredning.

Två principiellt skilda vägar har anvisats, nämligen dels att lita till extraordinära

rättsmedel, dels att införa en extra rättelsemöjlighet genom ett

särskilt ansökningsförfarande. Departementschefen har stannat för det senare

alternativet. Utskottet finner bärande skäl ha anförts härför och har

inte heller någon erinran mot lagförslagens närmare avfattning. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen måtte bifalla proposition nr 71.

Stockholm den 19 april 1966

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Carl Albert Anderson,

Dahl, Dahlberg, Tistad och Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Magnusson

i Tumhult, fru ThunvalP, herrar Johansson i Trollhättan, Hamrin i

Jönköping, Keijer, Boo och Gustafsson i Stenkyrka.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition nr 71 med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m. a1 i texten
  2. Rskr. 1966:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till godlcännande av 1965 års europeiska överenskommelse till förhindrande av rundr a1 i texten