Utlåtande i anledning av motion om dag för allmänna val.
1966-02-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1966:4, Utlåtande i anledning av motion om dag för allmänna val.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4 år 1966
1
Nr 4
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
om dag för allmänna val.
I motionen nr 61 i andra kammaren av herr Nilsson i Agnäs m. fl. hemställs,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte giva till känna vad
i motionen anförts» om att allmänna val i första hand bör äga rum på annan
dag än söndag.
Gällande bestämmelser
Om dag för allmänna val till andra kammaren stadgas i 55 § 1 mom. lagen
om val till riksdagen (ValL). Ordinarie val skall förrättas på tredje
söndagen i september månad och val efter ett av Konungen meddelat nyvalsförordnande
på den sön- eller helgdag som Konungen bestämmer.
Om dag för allmänna kommunalval stadgas i 11 § 1 mom. kommunala
vallagen (KVL). Val av landstingsmän samt stads- och kommunalfullmäktige
skall äga rum på tredje söndagen i september månad, val av municipalfullmäktige
på första söndagen i oktoher månad och val av kyrkofullmäktige
på tredje söndagen i sistnämnda månad.
Om dag för andra val än allmänna, dvs. främst ersättar- och fyllnadsval,
stadgas i nämnda båda lagrums 2 mom. Huvudregeln är att sådana val skall
förrättas på sön- eller helgdag, som bestäms av länsstyrelsen eller i Stockholm
överståthållarämbetet.
Bestämmelser om de närmare tiderna för valförrättning ges i 58 § ValL
och 22 § KVL. Klockslagsangivelserna kan i detta sammanhang förbigås,
men med hänsyn till motionens innehåll bör det noteras, att båda lagrummen
innehåller vissa föreskrifter om uppehåll under gudstjänsttid. Om högmässogudstjänst
hålls på valdagen i den församling, till vilken valdistriktet
hör, skall uppehåll i valförrättningen göras under den tid gudstjänsten pågår.
Historik
Särskilda bestämmelser om viss veckodag för allmänna val infördes förhållandevis
sent. För valen till andra kammaren och till landstingen tillkom
de första stadgandena därom år 1921, för de primärkommunala valen år
1930. Tidigare saknades över huvud bestämda regler om valdagar, vilket
medförde, att olika val blev förrättade på olika tider inte bara så att landstingsval
hölls på annan tid än andrakammar- och fullmäktigval etc. utan
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 5 samt. 2 avd. Nr 4
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr i år 1966
även så alt samma val förrättades på olika tider i olika delar av landet. Angivandet
i vallagstiftningen av en bestämd veckodag för allmänna val tillkom
som en detalj i ett större reformsammanhang, innebärande en strävan att
så långt som möjligt sammanföra valförrättningar av olika slag och i skilda
landsdelar till en gemensam valdag. Någon närmare redogörelse för utvecklingen
av detta vidlyftiga frågekomplex behöver inte lämnas i detta sammanhang.
Endast vad som direkt anknyter till söndagen som valdag skall
i korthet antecknas.
Frågan om enhetlig och gemensam valdag för andrakammar- och landstingsval
behandlades av riksdagen åren 1918 och 1919. Vid förra tillfället
(KU nr 21) uppnåddes enighet endast om en skrivelse till Kungl. Maj :t i
ämnet, men det följande året (KU nr 21 och 22) antogs, med bifall till framlagd
proposition, dels som vilande ett förslag till grundlagsändring, dels
under förutsättning av dettas slutliga antagande ett förslag til! ändring i
dåvarande landstingsförordningen. Reformerna genomfördes slutligt dr
1921, varvid även erforderliga följdändringar i ValL beslöts (KU nr 2). I
samband härmed fastställdes söndagen som valdag för ifrågavarande val.
Av 1919 års proposition framgår emellertid, att utvecklingen redan gått därhän
att söndagen blivit en vanlig valdag. Sålunda förrättades flertalet av
andrakammarvalen, åtminstone på landsbygden, på söndagar liksom även
landstingsvalen. Att så skett utan att olägenhet försports åberopades av departementschefen
som ett viktigt skäl vid ställningstagandet, huruvida en
arbetsfri vardag eller en söndag borde föreslås som ordinarie valdag, ett
spörsmål som särskilt övervägdes. Åtminstone tills vidare, tills resultaten
av pågående utredning om införande av helgdagar utan kyrklig karaktär
förelåg, fann sig departementschefen böra ge företräde åt söndagen. I samma
riktning hade under det föregående utredningsarbetet majoriteten av
de hörda länsstyrelserna och landstingen uttalat sig. Konstitutionsutskottet
uttalade på denna punkt, att det från flera synpunkter vore en fördel, om
en arbetsfri vardag kunde införas på hösten, och uttryckte en förhoppning
om att den pågående utredningens förslag snarast möjligt skulle kunna
föreläggas riksdagen.
Den utredning, som åsyftades i 1919 års proposition och utskottsutlåtande,
verkställdes av arbetstidskommittén. I betänkande år 1920 framlade denna
förslag om en sammanhängande arbetarsemester på åtta dagar, varigenom
frågan om införande av helgdagar utan kyrklig karaktär förföll. Detta
spörsmål återupptogs inte förrän av helgdagssakkunniga i deras betänkande
år 1947 (SOU: 27). Den vidare utvecklingen av denna fråga saknar emellertid
betydelse i detta sammanhang.
Som valdag även för primärkommunala val fastställdes söndagen, som
ovan nämnts, år 1930. Detta skedde i samband med tillkomsten av de nva
kommunallagarna nämnda år. Något förslag om angivande av söndagen som
valdag återfanns inte i den framlagda propositionen, men i konstitutionsut
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4 år 1966
3
skottets utlåtande över denna (nr 30) gjordes i förslaget till KVL ett tillägg
av denna innebörd. Ändringen synes ha uppfattats endast som en detalj av
väsentligen lagteknisk innebörd; någon motivering anfördes inte.
I sammanhanget må, med hänsyn till motionens innehåll, även antecknas,
att de förut nämnda stadgandena om avbrott i valförrättning under
gudstjänsttid blev föremål för riksdagsbehandling åren 1926 och 1927. Vid
det förra tillfället väcktes motioner dels om förtydligande av stadgandena
i fråga, dels om upphävande av alla föreskrifter om uppehåll i valförrättning.
I gemensamt utlåtande (nr 7) föreslog konstitutionsutskottet en skrivelse
till Kungl. Maj :t med begäran om utredning av berörda frågor. I proposition
följande år föreslogs hl. a., att stadgandena om uppehåll under gudstjänsttid
skulle utgå. Konstitutionsutskottet anförde i sitt utlåtande (nr
17), att en sådan ändring inte varit avsedd i 1926 års utlåtande. Utskottet
fann det inte vara förenligt med god borgerlig och kyrklig ordning, att valförrättning
pågår samtidigt med högmässogudstjänst i orten, och föreslog,
att bestämmelserna i fråga skulle bibehållas med vissa jämkningar som avsåg
att tillgodose de framförda önskemålen om förtydligande. Utskottets
förslag bifölls.
Söndagen som allmän valdag har sedermera aktualiserats i riksdagen endast
vid ett tillfälle. I en motion år 1951 hemställdes om utredning angående
möjligheterna att förlägga de allmänna valen till en senare tidpunkt på
hösten och om möjligt till en vardag. I sistnämnda del påpekade konstitutionsutskottet
i avgivet utlåtande (nr It), att något förslag i motsvarande
riktning inte varit föremål för riksdagens prövning efter år 1919. Detta förhållande
visade enligt utskottets mening, att valens förläggande till en söndag
numera så vuxit in i det allmänna medvetandet, att några principiella
betänkligheter mot söndagen som valdag knappast längre vore för handen.
Med hänsyn härtill och under erinran om att uppehåll skall göras i valförrättning
under tid, då högmässogudstjänst pågår, avstyrkte utskottet motionen,
vilken avslogs av riksdagen.
Det må i sammanhanget även antecknas, att 1965 års valtekniska utredning
enligt sina direktiv skall överväga bl. a. i vad mån utsträckning av de
allmänna valen till två dagar kan leda till ett ökat valdeltagande och främja
en eventuell reform av poströstningen, syftande till att möjliggöra en preliminär
röstsammanräkning som även omfattar poströsterna.
Motionen
Motionärerna uttalar, att det från skilda synpunkter är olämpligt att ha
söndagen som allmän valdag. 1 första hand talar religiösa skäl för att verksamheten
på denna veckodag inskränks til! det absolut nödvändiga. Men
även för människor, som inte anlägger dessa religiösa aspekter, måste det
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4 år 1966
enligt motionärernas uppfattning ofta vara olägenheter förbundna med att
val förrättas på söndagar. Många vistas utanför hemmet den dagen, för friluftsliv
etc. Vidare bör det övervägas, om inte allmänna val bör äga rum under
mer än en veckodag. I första hand bör enligt motionärernas mening
annan dag än söndag ifrågakomma som valdag, men om söndagen tages i
anspråk, bör ännu en valdag finnas, närmast lördag eller måndag.
Utskottet
I förevarande motion upptages två frågor, nämligen dels om söndagen
bör tagas i anspråk som valdag och dels om de allmänna valen bör utsträckas
till att omfatta två valdagar.
Av den föregående redogörelsen bar framgått att 1965 års val tekniska
utredning bl. a. skall överväga, om de allmänna valen bör omfatta två dagar.
Det är uppenbarligen ofrånkomligt att i detta sammanhang även pröva
vilka veckodagar som bör ifrågakomma som valdagar. Med hänsyn härtill
finner utskottet, som även hänvisar till vad som anfördes i dess ovan berörda
utlåtande vid 1951 års riksdag, inte skäl till någon riksdagens åtgärd
i anledning av motionen.
Utskottet hemställer sålunda,
att motionen II: 61 inte måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 8 februari 1966
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
Från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, Erik
Olsson, Hernelius, Sörlin, Dahlberg*, Sörenson, Harald Pettersson, Tistad
och Svenungsson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Henningsson, Johansson i
Trollhättan, Hamrin i Jönköping, Andersson i Storfors, Keijer, Mossberg,
Boo, Werner och Gustafsson i Stenkyrka*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Hamrin i Jönköping.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.