Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående riksdagens högtidliga öppnande.

1966-10-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1966:41, Utlåtande i anledning av motion angående riksdagens högtidliga öppnande.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ''it år 1966

11

Nr 41

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

angående riksdagens högtidliga öppnande.

I motion nr 202 i andra kammaren av herr Nyberg hemställs, »att riksdagen

måtte uppdra åt talmanskonferensen att i samråd med hovförvaltningen

undersöka möjligheterna till förenkling av formerna för riksdagens

högtidliga öppnande». Härvid borde enligt motionären bl. a. övervägas om

processionen från riksdagshuset till slottet kunde slopas, om gudstjänsten

i slottskapellet kunde hållas dagen före det högtidliga öppnandet och om

riksdagens ledamöter kunde beredas tillfälle att ta av ytterkläderna innan

de vid riksdagens högtidliga öppnande tar plats i rikssalen.

Gällande ordning

Riksdagsordningen (RO) § 34 innehåller vissa bestämmelser om formerna

för riksdags öppnande. Däri stadgas att öppnandet skall ske senast på

andra söckendagen efter riksdags början och att den närmare tiden bestäms

och kungörs av Kung]. Maj :t. Vid denna tidpunkt skall riksdagsledamöterna,

sedan gudstjänst hållits med dem, sammankomma på rikssalen

(»plenum plenorum»), där Konungen eller då han så finner för gott

statsministern eller annan statsrådsledamot för ordet.

Inom riksmarskalksämbetet utarbetas årligen en ordning för riksdagens

högtidliga öppnande, vilken innehåller de ceremoniella detaljerna. Dessa

bestämmelser går i stora delar tillbaka till tiden för 1810 års riksdagsordning,

ehuru åtskilliga förenklingar skett sedan dess. Redan 1866 års riksdagsordning

medförde en viss förenkling och därefter har ett flertal ändringar

vidtagits i samma syfte. Sålunda var plenum plenorum tidigare föreskrivet

även för andra tillfällen än riksdagens öppnande. Före år 1933 var

ceremonier på rikssalen obligatoriska även vid riksdags avslutande eller

dess upphörande i samband med nyvalsförordnande, liksom vid behandlingen

av grundlagsärenden. Nämnda år gjordes emellertid dessa ceremonier

alternativa i förstnämnda båda fall och avskaffades helt med avseende

på behandlingen av grundlagsärenden. År 1949 togs ytterligare ett

steg i förenklande riktning, då även den alternativa möjligheten till ceremonier

på rikssalen vid riksdagens avslutande upphävdes.

Ur den ordning som utfärdades av riksmarskalksämbetet för det högtidliga

öppnandet till 1966 års riksdag, må i detta sammanhang nämnas, att

det på dagen för öppnandet skall ringas till gudstjänst i slottskapellet i

vanlig ordning. Sedan riksdagens ledamöter och den kungliga familjen in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr M år 1966

tagit sin platser i kapellet förrättas gudstjänsten. Därefter beger sig riksdagens

båda kamrar, företrädda av sina talmän, från slottskapellet till

rikssalen, där talmännen framför kamrarnas undersåtliga vördnad för

Konungen. Under sammankomsten på rikssalen överlämnas också till vardera

talmannen statsverkspropositionen och riksdagsberättelsen.

Frågans tidigare behandling

Formerna för riksdagens högtidliga öppnande har under senare år aktualiserats

vid ett flertal tillfällen.

I en motion till 1959 års riksdag framhölls bl. a. att ceremonien inte

längre torde vara ett uttryck för en allmän uppfattning om ett samband

mellan riksdagsledamöternas verksamhet och de deltagande i den högtidliga

sammankomsten. Den nuvarande högtidligheten vore ej en värdig

öppningscermoni i modern tid. Med anledning härav hemställde motionärerna,

att författningsutredningen måtte få i uppdrag att pröva nya former

för riksdagens högtidliga öppnande. Konstitutionsutskottet (nr 6) avstyrkte

motionen under hänvisning till författningsutredningens pågående

arbete. Ett eventuellt tidigareläggande av statsverkspropositionens avlämnande

ävensom ställningstagandet till frågan om bibehållet tvåkammarsystem

eller övergång till enkammarsystem kunde antas komma att inverka

på formerna för riksdagens öppnande.

Motion i ämnet väcktes även vid 1961 års riksdag. De synpunkter som

framfördes i motionen överensstämde i stort sett med vad som anförts 1959.

Motionen avstyrktes av allmänna beredningsutskottet, vars utlåtande (nr 2)

bifölls av riksdagen.

De med riksdagens öppnande sammanhängande frågorna behandlades av

författningsutredningen i dess förslag till ny riksdagsordning (SOU 1963:

18). Om utredningens förslag i allmänhet bör här antecknas, att enligt

detsamma »lagtima riksmöte» skall börja årligen den 15 oktober, varefter

budgetpropositionen skall avlämnas senast den 15 december. Riksdagsberättelsen

föreslås även framdeles avlämnad kalenderårsvis. Med avseende

på riksdagens öppnande uttalar utredningen, att ett riksmöte bör anses

öppnat i och med det första sammanträdet med riksdagen, utan särskilda

ceremonier liknande den nuvarande rikssalssammankomsten. Emellertid

är enligt utredningens mening en särskild sammankomst i högtidliga former

mellan Konungen, statsråden och riksdagens ledamöter i början av

lagtima riksmöte alltjämt påkallad. Denna kommer då att erhålla en annan

innebörd än den nuvarande, då riksdagen ej öppnas därvid och varken

statsverkspropositionen eller riksdagsberättelsen överlämnas. Förutom

hälsningsord från Konungen och talmannen bör enligt utredningens förslag

förekomma, att regeringen genom statsministern eller annat statsråd, som

förordnats därtill, avger en förklaring angående sin politik. Denna skulle

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr M år 1966

13

tjäna som utgångspunkt för den allmänna politiska debatt, motsvarande

remissdebatten, som enligt utredningens förslag skall hållas i riksdagen

kort därefter. Utredningen fann för sin del mest naturligt, att regeringsförklaring

avges vid sammankomst i riksdagshuset. Emellertid borde ordningen

för den särskilda sammankomsten inte regleras i riksdagsordningen

eller över huvud i författning utan bestämmas av talmannen — i tvåkammaralternativet

talmännen — efter samråd med statsministern.

Ämnet aktualiserades ånyo vid 1965 års riksdag. I två likalydande motioner

anfördes bl. a., att ceremonien, som kunde betraktas som ett särpräglat

och praktfullt skådespel, vore i detaljer utan stil och utan anknytning

till den moderna samhällssynen. »Eu lysande församling av särskilt

inbjudna damer och herrar i festdräkter bildar ram kring riksdagsmän i

päls och galoscher, vilka på intet sätt ger intryck av att vara vare sig huvudpersoner

i ceremonien eller inbjudna gäster.» Vidare kritiserades den

praxis, som inom riksmarskalksämbetet hade utbildats vid inbjudningar till

ceremonielet. Även sådana sektorer av samhällslivet som t. ex. kulturlivet

och arbetsmarknaden borde ges tillfälle att deltaga. Slutligen anförde motionärerna,

att det framstod som beklagligt att riksdagen saknade inflytande

över utformningen av ceremonien vid riksdagens öppnande. Under hänvisning

till de förslag som framförts av författnings utredningen (SOU

1963: 18) avstyrkte konstitutionsutskottet (nr 15) emellertid motionen.

Utskottets utlåtande bifölls av riksdagen.

I detta sammanhang må även erinras om att formerna för riksdagens

högtidliga öppnande berördes i årets remissdebatt, varvid bl. a. diskuterades

frågan om riksdagsledamöternas placering i rikssalen. Ett par talare

påtalade den trängsel som uppstod vid förflyttningen från slottskapellet

till rikssalen och uttryckte önskemål om numrerade platser i rikssalen i

enlighet med den ordning som råder i riksdagens kamrar. Av rättviseskäl

borde dock placeringen ändras år för år, så att inte samma riksdagsmän

alltid placeras på de främsta bänkarna.

Motionen

Motionären anför att formerna för riksdagens högtidliga öppnande bör

ändras. Särskilt gäller detta riksdagsledamöternas eget uppträdande. Motionären

kritiserar särskilt den trängsel om sittplatserna, som uppstår vid

ledamöternas intåg, och variationerna i klädsel, från stram högtidsdräkt

med ordnar till enkel vardagsdräkt. Gudstjänsten kunde enligt motionären

hållas under enklare former. Motionen utmynnar i vissa konkreta förslag,

varom hänvisas till utlåtandets ingress. Slutligen anför motionären, att det

knappast synes ha någon mening att avvakta de resultat som överläggningarna

angående en ny författning kan leda till, innan några reformer rörande

riksdagens högtidliga öppnande vidtas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr il år 1966

Utskottet

Den i förevarande motion aktualiserade frågan om formerna för riksdagens

öppnande behandlades senast av 1965 års riksdag. I sitt av riksdagen

godkända utlåtande avstyrkte utskottet de då föreliggande motionerna

under hänvisning till att författningsutredningens förslag till nya

principer i förevarande hänseende kunde förutsättas bli omfattade av de

vidare övervägandena i författningsfrågan. Denna synpunkt är lika aktuell

nu då grundlagberedningen tillsatts med uppgift att bl. a. överväga arbetsformerna

för en enkammarriksdag. Utskottet kan därför inte finna skäl till

någon åtgärd i anledning av den nu föreliggande motionen utan hemställer,

att motionen II: 202 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 26 oktober 1966

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Erik Olsson, Carl Albert Anderson,

Hernelius, Karl Pettersson, Tistad och Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von

Friesen, Henningsson, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson

i Trollhättan, Hamrin i Jönköping, Larsson i Luttra och Gustafsson i

Stenkyrka.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.