Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966

1966-02-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1966:5, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966

1

Nr 5

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om sänkning av rösträttsåldern m. m.

Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft

1) motionen nr 47 i andra kammaren av herr Jansson m. fl.;

2) de likalydande motionerna nr 151 i första kammaren av herrar Wirtén

och Karl-Erik Eriksson och nr 201 i andra kammaren av herr Mundebo

m. fl.; samt

3) de likalydande motionerna nr 253 i första kammaren av fru Elvy

Olsson och herr Svanström och nr 437 i andra kammaren av herr Larsson

i Borrby m. fl.

Motionsyrkandena

I motionen vid 1) ovan hemställs, »att riksdagen måtte besluta

1. att som vilande grundlagsförslag antaga följande lydelse av 16 § första

stycket riksdagsordningen: ''Valrätt tillkommer envar man och kvinna,

som är svensk undersåte och senast under nästföregående kalenderår uppnått

aderton års ålder’;

2. att uppdraga åt konstitutionsutskottet att framlägga förslag till sådan

grundlagsändring, som skulle medföra motsvarande sänkning av valbarhetsåldern

till riksdagens kamrar; samt

3. att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till sådana ändringar i kommunallagarna,

som medför motsvarande sänkning av den kommunala rösträtts-

och valbarhetsåldern, vid samma tidpunkt som förslagen under 1.

och 2. slutgiltigt prövas».

I motionerna vid 2) ovan hemställs,

»A. att riksdagen måtte (1) besluta såsom vilande grundlagsändring, att

rösträttsåldern vid val till riksdagens andra kammare sänkes från nuvarande

året efter uppnådda 20 år till året efter uppnådda 18 år; och (2)

besluta att rösträttsåldern vid kommunala val sänkes på samma sätt; samt

B. att utskottet måtte utarbeta förslag till erforderliga grundlags- och lagändringar».

I motionerna vid 3) ovan hemställs, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla att frågan om sänkning av rösträttsåldern till 18 år i

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 5 samt. 2 avd. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966

enlighet med vad i motionen anförts måtte upptagas till prövning i anslutning

till övervägandena rörande ny författning».

Beträffande motiven för motionsyrkandena får utskottet hänvisa till motionerna

i andra kammaren.

Gällande bestämmelser

En sänkning av rösträttsåldern beslöts år 1965. Lagändringarna därom

träder i tillämpning i samband med upprättandet av röstlängder innevarande

år. De nya bestämmelserna innebär följande.

Rösträtt vid val till andra kammaren skall enligt § 16 riksdagsordningen

tillkomma varje svensk medborgare, som senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugo års ålder, dock att rösträtt inte får utövas av den

som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbli omyndig.

Samma bestämmelser om åldersgräns och myndighetskrav för rösträttsutövning

återfinns med avseende på de primärkommunala valen i 6 § kommunallagen,

6 § kommunallagen för Stockholm och 9 § lagen om församlingsstyrelse

och gäller även för landstingsval till följd av 7 § landstingslagen.

Reformerna år 1965 berörde inte valbarhetsåldern, vilken för såväl riksdagsmannauppdrag

som ledamotskap i kommunernas representativa församlingar

är tjugotre år. Denna gräns fastställdes för stads-, kommunaloch

kyrkofullmäktige samt landstingen år 1945, för andra kammaren (§ 19

riksdagsordningen) år 1949 och för första kammaren (§ 9 riksdagsordningen)

år 1953.

Frågans behandling vid 1964 och 1965 års riksdagar

De bestämmelser om rösträttsåldern, som träder ur kraft med tillkomsten

av årets röstlängder, innebär att rösträtt inträder kalenderåret efter det

varunder vederbörande fyllt tjugoett år. Reformerna innebär sålunda en

sänkning med ett år. Förslag därom framlades, såvitt avsåg § 16 riksdagsordningen,

dvs. val till andra kammaren, i proposition till 1964 års riksdag

(nr 140). Departementschefen uttalade därvid, att ett samband alltjämt

borde upprätthållas mellan rösträtts- och myndighetsålder; dock borde av

praktiska skäl den mindre avvikelse godtagas som följde av förslagets anknytning

till kalenderårsskifte och som innebär att den som fyller 21 år

efter valdagen får utöva rösträtt redan före myndighetsdagen. En längre

gående sänkning av rösträttsåldern borde emellertid anstå tills ställning

tagits till frågan hur hög myndighetsåldern borde vara. Det upplystes i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966

3

propositionen, att sistnämnda fråga skulle bli föremål för utredning genom

sakkunniga som inom kort skulle komma att tillkallas för översyn av förmynderskapslagstiftningen.

I anledning av nämnda proposition väcktes motioner med yrkanden om

en ytterligare sänkning av rösträttsåldern. Konstitutionsutskottet anslöt sig

i avgivet utlåtande (nr 19) till departementschefen och uttalade, att en sådan

reform borde föregås av en prövning av myndighetsåldern. I en reservation

hemställde sex ledamöter om sänkning med två år utöver propositionsförslaget.

Riksdagen följde utskottet.

Vid 1965 års riksdag antogs det nämnda förslaget till ändring i riksdagsordningen

slutligt. I anslutning därtill framlades proposition (nr 106)

med förslag dels till motsvarande ändringar i kommunallagarna, dels till

följdändringar i vallagstiftningen. I motioner framfördes samma yrkanden

som ovan återgetts ur de nu föreliggande. Konstitutionsutskottet hänvisade

i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 40) till sin föregående år intagna

ståndpunkt samt tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionerna.

I ett särskilt yttrande uttalade sex ledamöter, att en ytterligare sänkning

av rösträttsåldern borde övervägas, men att de funnit sig böra avstå från

att i förevarande sammanhang reservera sig med hemställan därom med

hänsyn till att en reform ändock inte kunde komma till stånd förrän efter

nästa allmänna andrakammarval och frågan om myndighetsåldern var föremål

för utredning.

Det bör även antecknas, att den i propositionen 1964: 140 förutskickade

utredningen för översyn av förmynderskapslagstiftningen tillsatts i enlighet

med Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964. Den har

antagit benämningen förmynderskapsutredningen. I direktiven framhåller

departementschefen sambandet med frågan om rösträttsåldern och hänvisar

till nyssnämnda proposition. Som en av de mera angelägna frågorna vid

översynen betecknas spörsmålet om införande av olika former av omyndighet.

I samband härmed antecknas i direktiven, att det inte utan vidare kan

anses klart att rösträtt bör fråntagas varje omyndigförklarad person.

Utskottet

En sänkning av rösträttsåldern vid allmänna val beslöts slutligt under

höstsessionen av 1965 års riksdag, sedan ett förslag till grundlagsändring

antagits som vilande år 1964. Vid båda tillfällena framfördes i motioner yrkanden

om en längre gående reform. Under hänvisning till att rösträttsåldern

borde ses i samband med myndighetsåldern, vilken skulle bli föremål

för utredning, avstyrkte utskottet motionerna år 1964. Samma ståndpunkt

intogs år 1965. De vid sistnämnda tillfälle föreliggande motionerna

innehöll i huvudsak samma yrkanden som de vid årets riksdag väckta. Ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966

skottet har inte funnit anledning till ett ändrat ställningstagande i frågan

utan hemställer,

att motionerna

1) 11:47;

2) 1: 151 och II: 201; samt

3) I: 253 och II: 437

inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 februari 1966

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Erik Olsson, Carl

Albert Anderson, Dahl, Hernelius, Sörlin, Sörenson, Harald Pettersson,

Tistad och Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Henningsson, Wahlund,

Magnusson i Tumhult, Johansson i Trollhättan, Hamrin i Jönköping, Andersson

i Storfors, Keijer, Mossberg och Boo.

Reservation

av herrar Sörenson, Harald Pettersson, Tistad, Wahlund, Hamrin i Jönköping,

Keijer och Boo, vilka anfört:

Vi ansluter oss till den mening, som kommit till uttryck i motionerna

I: 151 och II: 201 samt I: 253 och II: 437 ävensom i det särskilda yttrandet

till utskottets utlåtande nr 40 till 1965 års riksdag, att en sänkning av rösträttsåldern

utöver vad 1965 års reform innebar är angelägen. En ytterligare

sänkning med två år framstår som motiverad. Med hänsyn till sambandet

med myndighetsåldern finner vi oss inte kunna föreslå, att riksdagen redan

nu antar ett vilande grundlagsändringsförslag i den av oss önskade riktningen.

Vi finner det emellertid vara av vikt, att frågan inte fördröjes över

1968 års andrakammarval till följd av pågående utredningsarbete. Till förekommande

av ett sådant uppskov bör riksdagen enligt vår mening i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära ett förslag i ämnet före nämnda val. Vi anser sålunda

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 151 och

II: 201 samt I: 253 och II: 437, i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om förslag före 1968 års andrakammarval till

grundlagsändring rörande sänkning av rösträttsåldern med

två år.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 66002*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.