Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966
1966-02-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1966:5, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966
1
Nr 5
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om sänkning av rösträttsåldern m. m.
Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft
1) motionen nr 47 i andra kammaren av herr Jansson m. fl.;
2) de likalydande motionerna nr 151 i första kammaren av herrar Wirtén
och Karl-Erik Eriksson och nr 201 i andra kammaren av herr Mundebo
m. fl.; samt
3) de likalydande motionerna nr 253 i första kammaren av fru Elvy
Olsson och herr Svanström och nr 437 i andra kammaren av herr Larsson
i Borrby m. fl.
Motionsyrkandena
I motionen vid 1) ovan hemställs, »att riksdagen måtte besluta
1. att som vilande grundlagsförslag antaga följande lydelse av 16 § första
stycket riksdagsordningen: ''Valrätt tillkommer envar man och kvinna,
som är svensk undersåte och senast under nästföregående kalenderår uppnått
aderton års ålder’;
2. att uppdraga åt konstitutionsutskottet att framlägga förslag till sådan
grundlagsändring, som skulle medföra motsvarande sänkning av valbarhetsåldern
till riksdagens kamrar; samt
3. att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till sådana ändringar i kommunallagarna,
som medför motsvarande sänkning av den kommunala rösträtts-
och valbarhetsåldern, vid samma tidpunkt som förslagen under 1.
och 2. slutgiltigt prövas».
I motionerna vid 2) ovan hemställs,
»A. att riksdagen måtte (1) besluta såsom vilande grundlagsändring, att
rösträttsåldern vid val till riksdagens andra kammare sänkes från nuvarande
året efter uppnådda 20 år till året efter uppnådda 18 år; och (2)
besluta att rösträttsåldern vid kommunala val sänkes på samma sätt; samt
B. att utskottet måtte utarbeta förslag till erforderliga grundlags- och lagändringar».
I motionerna vid 3) ovan hemställs, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla att frågan om sänkning av rösträttsåldern till 18 år i
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 5 samt. 2 avd. Nr 5
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966
enlighet med vad i motionen anförts måtte upptagas till prövning i anslutning
till övervägandena rörande ny författning».
Beträffande motiven för motionsyrkandena får utskottet hänvisa till motionerna
i andra kammaren.
Gällande bestämmelser
En sänkning av rösträttsåldern beslöts år 1965. Lagändringarna därom
träder i tillämpning i samband med upprättandet av röstlängder innevarande
år. De nya bestämmelserna innebär följande.
Rösträtt vid val till andra kammaren skall enligt § 16 riksdagsordningen
tillkomma varje svensk medborgare, som senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugo års ålder, dock att rösträtt inte får utövas av den
som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbli omyndig.
Samma bestämmelser om åldersgräns och myndighetskrav för rösträttsutövning
återfinns med avseende på de primärkommunala valen i 6 § kommunallagen,
6 § kommunallagen för Stockholm och 9 § lagen om församlingsstyrelse
och gäller även för landstingsval till följd av 7 § landstingslagen.
Reformerna år 1965 berörde inte valbarhetsåldern, vilken för såväl riksdagsmannauppdrag
som ledamotskap i kommunernas representativa församlingar
är tjugotre år. Denna gräns fastställdes för stads-, kommunaloch
kyrkofullmäktige samt landstingen år 1945, för andra kammaren (§ 19
riksdagsordningen) år 1949 och för första kammaren (§ 9 riksdagsordningen)
år 1953.
Frågans behandling vid 1964 och 1965 års riksdagar
De bestämmelser om rösträttsåldern, som träder ur kraft med tillkomsten
av årets röstlängder, innebär att rösträtt inträder kalenderåret efter det
varunder vederbörande fyllt tjugoett år. Reformerna innebär sålunda en
sänkning med ett år. Förslag därom framlades, såvitt avsåg § 16 riksdagsordningen,
dvs. val till andra kammaren, i proposition till 1964 års riksdag
(nr 140). Departementschefen uttalade därvid, att ett samband alltjämt
borde upprätthållas mellan rösträtts- och myndighetsålder; dock borde av
praktiska skäl den mindre avvikelse godtagas som följde av förslagets anknytning
till kalenderårsskifte och som innebär att den som fyller 21 år
efter valdagen får utöva rösträtt redan före myndighetsdagen. En längre
gående sänkning av rösträttsåldern borde emellertid anstå tills ställning
tagits till frågan hur hög myndighetsåldern borde vara. Det upplystes i
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966
3
propositionen, att sistnämnda fråga skulle bli föremål för utredning genom
sakkunniga som inom kort skulle komma att tillkallas för översyn av förmynderskapslagstiftningen.
I anledning av nämnda proposition väcktes motioner med yrkanden om
en ytterligare sänkning av rösträttsåldern. Konstitutionsutskottet anslöt sig
i avgivet utlåtande (nr 19) till departementschefen och uttalade, att en sådan
reform borde föregås av en prövning av myndighetsåldern. I en reservation
hemställde sex ledamöter om sänkning med två år utöver propositionsförslaget.
Riksdagen följde utskottet.
Vid 1965 års riksdag antogs det nämnda förslaget till ändring i riksdagsordningen
slutligt. I anslutning därtill framlades proposition (nr 106)
med förslag dels till motsvarande ändringar i kommunallagarna, dels till
följdändringar i vallagstiftningen. I motioner framfördes samma yrkanden
som ovan återgetts ur de nu föreliggande. Konstitutionsutskottet hänvisade
i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 40) till sin föregående år intagna
ståndpunkt samt tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionerna.
I ett särskilt yttrande uttalade sex ledamöter, att en ytterligare sänkning
av rösträttsåldern borde övervägas, men att de funnit sig böra avstå från
att i förevarande sammanhang reservera sig med hemställan därom med
hänsyn till att en reform ändock inte kunde komma till stånd förrän efter
nästa allmänna andrakammarval och frågan om myndighetsåldern var föremål
för utredning.
Det bör även antecknas, att den i propositionen 1964: 140 förutskickade
utredningen för översyn av förmynderskapslagstiftningen tillsatts i enlighet
med Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964. Den har
antagit benämningen förmynderskapsutredningen. I direktiven framhåller
departementschefen sambandet med frågan om rösträttsåldern och hänvisar
till nyssnämnda proposition. Som en av de mera angelägna frågorna vid
översynen betecknas spörsmålet om införande av olika former av omyndighet.
I samband härmed antecknas i direktiven, att det inte utan vidare kan
anses klart att rösträtt bör fråntagas varje omyndigförklarad person.
Utskottet
En sänkning av rösträttsåldern vid allmänna val beslöts slutligt under
höstsessionen av 1965 års riksdag, sedan ett förslag till grundlagsändring
antagits som vilande år 1964. Vid båda tillfällena framfördes i motioner yrkanden
om en längre gående reform. Under hänvisning till att rösträttsåldern
borde ses i samband med myndighetsåldern, vilken skulle bli föremål
för utredning, avstyrkte utskottet motionerna år 1964. Samma ståndpunkt
intogs år 1965. De vid sistnämnda tillfälle föreliggande motionerna
innehöll i huvudsak samma yrkanden som de vid årets riksdag väckta. Ut
-
4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1966
skottet har inte funnit anledning till ett ändrat ställningstagande i frågan
utan hemställer,
att motionerna
1) 11:47;
2) 1: 151 och II: 201; samt
3) I: 253 och II: 437
inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 februari 1966
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Erik Olsson, Carl
Albert Anderson, Dahl, Hernelius, Sörlin, Sörenson, Harald Pettersson,
Tistad och Svenungsson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Henningsson, Wahlund,
Magnusson i Tumhult, Johansson i Trollhättan, Hamrin i Jönköping, Andersson
i Storfors, Keijer, Mossberg och Boo.
Reservation
av herrar Sörenson, Harald Pettersson, Tistad, Wahlund, Hamrin i Jönköping,
Keijer och Boo, vilka anfört:
Vi ansluter oss till den mening, som kommit till uttryck i motionerna
I: 151 och II: 201 samt I: 253 och II: 437 ävensom i det särskilda yttrandet
till utskottets utlåtande nr 40 till 1965 års riksdag, att en sänkning av rösträttsåldern
utöver vad 1965 års reform innebar är angelägen. En ytterligare
sänkning med två år framstår som motiverad. Med hänsyn till sambandet
med myndighetsåldern finner vi oss inte kunna föreslå, att riksdagen redan
nu antar ett vilande grundlagsändringsförslag i den av oss önskade riktningen.
Vi finner det emellertid vara av vikt, att frågan inte fördröjes över
1968 års andrakammarval till följd av pågående utredningsarbete. Till förekommande
av ett sådant uppskov bör riksdagen enligt vår mening i skrivelse
till Kungl. Maj :t begära ett förslag i ämnet före nämnda val. Vi anser sålunda
att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 151 och
II: 201 samt I: 253 och II: 437, i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om förslag före 1968 års andrakammarval till
grundlagsändring rörande sänkning av rösträttsåldern med
två år.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 66002*
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.