Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående de kommunala jävsreglerna.

1966-02-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1966:7, Utlåtande i anledning av motioner angående de kommunala jävsreglerna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1966

1

Nr 7

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående de kommunala jävsreglerna.

I de likalydande motionerna nr 363 i första kammaren av herr Sveningsson

m. fl. och nr 438 i andra kammaren av herr Magnusson i Tumhult

m. fl. hemställs, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om utredning angående kommunallagarnas jävsbestämmelser.

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse inte lämnas

i det följande, hänvisa till motionen i andra kammaren.

Gällande bestämmelser

Enligt 16 § kommunallagen (KomL) må fullmäktig ej deltaga i behandling

av ärende som personligen rör honom eller någon honom närstående,

som sägs i 4 kap. 13 § 2. rättegångsbalken. Denna jävsregel skall enligt 37

och 45 §§ KomL äga motsvarande tillämpning på ledamot i kommunens

styrelse (kommunalnämnd, drätselkammare, stadskollegium) och i s. k.

fakultativ nämnd.

Samma jävsregel som den nämnda gäller enligt 17, 39 och 51 §§ kommunallagen

för Stockholm (KomLSthm), 28, 48, 53 och 54 §§ landstingslagen

(LtL) och 19, 50, 57, 62 och 63 §§ lagen om församlingsstyrelse (LFS).^

Den punkt i 4 kap. 13 § rättegångsbalken, till vilken den kommunala jävsregeln

hänvisar, stadgar att domare är jävig,

om han med part är eller varit gift eller är trolovad eller är i rätt upp- eller

nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i den slaktskap,

att den ene är avkomling till den andres syskon eller att de aro syskonbarn,

eller i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres

syskon eller syskons avkomling eller med någon, från vilkens syskon den

andre härstammar, eller om han på grund av adoption står i motsvarande

förhållande till part.

Med rätt upp- eller nedstigande svågerlag avses i lagrummet förhållandet

mellan t. ex. svärföräldrar och svärsöner (svärdöttrar) och mellan styvfar

(styvmor) och styvbarn. Med syskonbarn avses kusiner.

Med hänsyn till innehållet i motionerna må antecknas, att nämnda lagrum

i rättegångsbalken i punkten 4 upptar en bestämmelse om s. k. stallföreträdarjäv,

avseende förmynderskap, godmanskap, ledamotskap i vissa

1 llihang till riksdagens protokoll 1966. 5 saml. 2 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1966

styrelser etc., och i punkten 9 ett stadgande om s. k. förtroendejäv, tillämpligt

då i andra fall än som särskilt nämnts omständighet föreligger som är

ägnad att rubba förtroendet för domarens opartiskhet i målet.

Utöver de nämnda jävsbestämmelserna i 16 § KomL m. fl. innehåller kommunallagarna

även speciella jävsregler med anknytning till den kommunala

revisionen. Dessa återfinns i 16 och 63 §§ KomL, 17 och 67 §§ KomLSthm,

28 och 67 §§ LtL samt 19 och 77 §§ LFS. De innehåller, att varken den, vilken

som ledamot eller suppleant i kommunens styrelse eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, eller den som är den redovisningsskyldige

närstående på sätt som avses i 16 § KomL, må vara revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, som omfattas av redovisningsskyldigheten,

eller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning

av sådan förvaltning eller i beslut med anledning av granskningen.

Förarbeten

Jävsreglerna för kommunala förtroendemän har i allt väsentligt tillkommit

först i samband med stiftandet av de nu gällande kommunallagarna. De

lagar om kommunalstyrelse på landet resp. i stad, som ersattes av KomL,

innehöll sålunda bara en jävsregel, innefattande förbud för den som var redovisningsskyldig

till kommunen att deltaga i val av revisorer för granskning

av förvaltning, för vilken han hade att redovisa, eller i beslut med anledning

av granskningen. Motsvarande gällde de äldre lagarna om kommunalstyrelsen

i Stockholm och om församlingsstyrelse, liksom jävsreglerna i

LtL innebar en nyhet i förhållande till den äldre landstingslagen.

Frågan om införande av jävsregler behandlades ingående av kommunaltagskommittén

i dess betänkande år 1952 med förslag till kommunallag

m. in. (SOU 1952: 14, s. 239 ff). Efter att ha uttalat, att enligt dess uppfattning

ett behov förelåg av en viss reglering i ämnet, diskuterade kommittén,

i vad mån likartade bestämmelser borde upptagas för fullmäktige och för

styrelser och nämnder. Det antecknades, att de förvaltande och verkställande

organens beslut oftare än fullmäktiges rör enskilda personer och deras

förhållanden och att jävsfrekvensen därför i allmänhet är större hos förstnämnda

organ. En utförligare reglering för styrelser och nämnder än för

fullmäktige kunde därför övervägas. Starka skäl talade emellertid för enhetliga

bestämmelser. Ett sådant vore att de avgöranden, som fattas av de

olika organen, trots lagens särskiljande av beslutanderätt samt förvaltning

och verkställighet, ofta gäller frågor av helt likartad beskaffenhet. Uppenbart

var också, framhöll kommittén, att önskemålet om enkelhet och överskådlighet

i kommunallagstiftningen bättre tillgodosågs genom gemensamma

jävsbestämmelser än genom en skiljaktig reglering. I fråga om reglernas

omfattning uttalade kommittén inledningsvis, att den kommunala självsty
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 åi 1966

3

relsens egenart i förhållande till domstolar och statsmyndigheter uppenbarligen

måste leda till att regleringen gjordes väsentligt mindre omfattande

än rättegångsbalkens. Med hänsyn till att bestämmelserna om domarjäv

innefattade den fullständigaste regleringen i ämnet var det emellertid naturligt

att utgå från dessa och undersöka i vad mån de borde få motsvarighet

inom kommunalrätten. Kommittén genomgick därefter envar av jävspunkterna

i 4 kap. 13 § rättegångsbalken och redovisade sin uppfattning

om lämpligheten av att överföra desamma till en ny kommunallag. Kommittén

stannade för den lösning, som sedermera valdes vid lagstiftningen,

dvs. att endast upptaga punkten 2. Om övervägandena må med hänsyn till

innehållet i motionerna nämnas, att ett »förtroendejäv» (punkten 9) ansågs

inte böra upptagas med hänsyn till svårigheten att bestämma gränserna

för detta jäv på det kommunala området och risken lör att ett sådant

jäv mången gång skulle åberopas i oträngt mål, och att ett »ställföreträdarjäv»

(punkten 4) avvisades med följande motivering:

Ställföreträdare i den mening här avses äro bl. a. förmyndare, god man,

verkställande direktör i aktiebolag och firmatecknare i aktiebolag eller förening.

Att jäv icke förefinnes för ställföreträdare eller styrelseledamot, då ett

kommunalt ärende angår den företrädde, respektive den sammanslutning

styrelseledamotskapet avser — bortsett från fall där ärendet tillika rör ställföreträdaren

eller styrelseledamoten personligen — kan visserligen stundom

synas betänkligt. Med denna ordning är t. ex. en förmyndare behörig att

som ledamot av en stipendieutdelande nämnd pröva myndlingens ansökan

om stipendium. En situation som den antydda hindras emellertid ofta av

släktskapsjäv. Värre är måhända, att direktör, firmatecknare eller styrelseledamot

i bolag eller förening i allmänhet icke blir jävig i vissa fall, då anledning

därtill kan synas föreligga. Sålunda kan t. ex. verkställande direktören

i ett industribolag eller styrelseledamöter i en kooperativ förening deltaga

i sammanträde med kommunal nämnd eller fullmäktige, då fråga om

försäljning av mark till bolaget eller föreningen behandlas. Emellertid skulle

en regel om jäv på grund av ställföreträdare- och styrelseledamotskap komma

att få icke önskvärda verkningar. Den skulle t. ex. hindra styrelseledamot

i ett i bolagsform drivet kommunalt företag, såsom ett bostads- eller

spårvägsbolag, från att deltaga i fullmäktiges och kommunala nämnders

behandling av ärenden rörande företaget. Och att i förevarande hänseende

bestämma en gräns mellan kommunala och icke kommunala bolag skulle

säkerligen ställa sig svårt. Vidare skulle styrelseledamöterna i alla de ideella

föreningar, som samarbeta med och åtnjuta anslag av kommunerna för

olika slags allmännyttiga ändamål, bliva jäviga i frågor om anslag för föreningsverksamheten.

Med hänsyn till det anförda torde ställföreträdare- och

styrelseledamotsjäven icke böra få någon motsvarighet inom kommunalrätten.

1 den proposition till 1953 års riksdag (nr 210), varmed förslaget till

KomL framlades för riksdagen, uttalade departementschefen, att han i det

stora hela anslöt sig till kommittén på förevarande punkt. Dock borde kretsen

av närstående personer, vilkas förhållande till visst ärende skulle göra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1966

fullmäktig eller nämndledamot jävig, begränsas till hustru, föräldrar, barn

och syskon. Departementschefen uttalade vidare bl. a., att han inte kunde

finna något hinder för en rättsutveckling, enligt vilken inom jävsområdet

fördes fall, som med avseende på jävsregelns anda och syfte vore fullt jämförbara

med de särskilt reglerade fallen. Detta uttalande torde ha föranletts

av att besvärssakkunniga i sitt remissyttrande anfört, att andra förhållanden

inte torde kunna beaktas än de som angetts i lagen, varför en

supplementär bestämmelse borde övervägas, förslagsvis efter mönster av

rättegångsbalkens stadgande om »förtroendejäv».

I avgivet utlåtande över lagförslaget (nr 22) förklarade sig konstitutionsutskottet

kunna i stort sett ge sin anslutning till kommitténs och departementschefens

uttalanden i jävsfrågorna. Med avseende på detalj spörsmålet

om den närmare avgränsningen av de närstående, som skulle kunna föranleda

jävssituation, anslöt sig utskottet till kommittén, då i enhetlighetens

intresse IvomL syntes höra anpassas efter rättegångsbalken. Riksdagen

följde utskottet.

Som framgår av redogörelsen för gällande rätt blev IvomL på den bär

berörda punkten normerande för övriga kommunallagar. Ur de särskilda

förarbetena till dessa är intet av intresse att här anteckna.

Redogörelser för rättspraxis återfinns i nedannämnda utlåtande av konstitutionsutskottet

1962: 12 och betänkande av kommunalrättskommittén

SOU 1965:40.

Frågans behandling vid 1962 och 1963 års riksdagar

Motioner av väsentligen samma innehåll som de nu föreliggande väcktes

vid 1962 och 1963 års riksdagar. Vid det förra tillfället avstyrktes desamma

av konstitutionsutskottet (uti. nr 12) med följande motivering:

Medan utgången i av domare handlagda mål och ärenden endast mycket

sällan kan medföra nytta eller skada för domaren, medför de kommunala

besluten i regel nytta eller skada även för de i beslutet deltagande. Detta är

en följd av att organen för utövandet av den kommunala självstyrelsen

handhar kommunmedlemmarnas egna angelägenheter. De kommunala jäven

har därför gjorts betydligt mindre omfattande än domarjäven och stadgar

jäv endast då ärendet personligen rör ledamoten eller vissa honom närstående.

Fall sådana som de av motionärerna anförda måste naturligen ses mot

bakgrunden av att det kommunala jävsområdet på anfört sätt begränsats,

och förekomsten av sådana fall har, såsom framgått av det föregående, förutsetts

vid lagstiftningens tillkomst.

Givet är att det ur allmän synpunkt kan vara önskvärt att ledamoten i

tveksamma fall avhåller sig från att deltaga i behandlingen av ärende, där

han kan tänkas sätta eget eller annans intresse framför kommunens. Departementschefen

framhöll också i ovannämnda proposition nr 210/1953, att

det kunde antagas att jävsregeln på detta sätt kunde utanför sitt egentliga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1966

5

''verkningsområde få en effekt som vore värdefull för samarbetet inom organen

samtidigt som den vore ägnad att utåt stärka förtroendet för kommunalförvaltningen.

Utskottet har den uppfattningen att departementschefens antagande i

stort sett visat sig riktigt. Att, såsom i motionen anförts och i viss mån

framgått av redogörelsen för rättspraxis, »grannlagenhetsjäv» i några kända

fall icke iakttagits i sålunda avsedda situationer, berättigar naturligen

icke till någon slutsats i motsatt riktning. Utskottet anser därför vad motionärerna

i denna del anfört icke kunna motivera en utredning om vidgning

av jävsområdet. Enligt utskottets mening kan det dessutom förväntas, att

fall av det slag motionärerna påtalat efter hand skall bli allt fåtaligare.

Den av motionärerna berörda tanken om en snävare jävsregel för ledamöter

av fullmäktige övervägdes vid kommunallagens tillkomst men förkastades

då, bland annat på grund av önskemål om enkelhet och överskådlighet

i lagstiftningen.

Den lösning av sistnämnda fråga som då valdes har enligt utskottets uppfattning

icke givit upphov till några större olägenheter. Utskottet finner varken

härutinnan eller i frågan om en utvidgning av jävsområdet anledning

företaga någon åtgärd i motionernas syfte.

Riksdagen följde utskottet. I 1963 års utlåtande (nr 2) hänvisade utskottet

till sitt ställningstagande föregående år och avstyrkte då föreliggande

motioner, vilka avslogs av riksdagen.

Kommunalrättskommittén år 1965

I ett år 1965 avgivet betänkande om kommunala bolag och andra särskilda

rättssubjekt för kommunal verksamhet (SOU 1965: 40) har kommunalrättskommittén

ingående behandlat jävsfrågorna inom det berörda området

(sid. 208 ff). Kommittén har väsentligen föreslagit de reformerna, att

en särskild bestämmelse skall upptagas om jäv vid bolagsrevision, omfattande

såväl styrelseledamöter som verkställande direktör, och att verkställande

direktör i kommunalt bolag skall göras jävig att som ledamot i kommunal

nämnd deltaga i frågor om vederbörande bolag. Kommittén avvisar tanken

på ett allmänt ställföreträdarjäv liksom även jäv, grundade på tvåinstanssynpunkter.

Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Motionerna

Motionärerna uttalar, att kommunallagarnas jävsregler framstår som

bristfälliga på tre sätt. Till eu början synes hänvisningen till rättegångsbalkens

stadgande om domarjäv mindre lycklig med hänsyn till den kommunala

självstyrelsens från domstolsväsendet väsenskilda karaktär. Vidare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1966

har jävsregeln för fullmäktige enligt motionärernas mening blivit alltför

omfattande. Den bör begränsas till att endast omfatta ledamoten själv och

hans familj. Slutligen framstår en skärpning av de för styrelse- och nämndledamöter

gällande jävsbestämmelserna som motiverad. Motionärerna uttalar,

att i vart fall införande av ställföreträdar- och förtroendejäv, sådana

dessa angetts i rättegångsbalken, utgör ett renlighetskrav. En sådan utvidgning

av jävsgrunderna skulle, anför motionärerna, förhindra den nu mycket

ofta förekommande händelsen, att en kommunalnämnds- eller drätselkammarledamot,

som tillika är delägare i ett fastighets- eller tomtexploateringsföretag,

deltar i kommunala beslut i ärenden rörande tomt- och markköp

mellan företaget och kommunen. En sådan lagändring skulle inte heller

påverka drätselkammarens eller kommunalnämndens arbetsförmåga, då

suppleanter finns att tillgå till skillnad mot i fullmäktigeförsamlingar.

Utskottet

I förevarande motioner begäres en utredning om kommunallagarnas jävsregler,

varvid främst skulle övervägas att inskränka jävsområdet för ledamöter

i beslutande församlingar, att skärpa de för styrelse- och nämndledamöter

gällande jävsreglerna och att frigöra de kommunala jävsbestämmelserna

från rättegångsbalkens stadganden om domar jäv.

Motioner i samma syfte som de nu föreliggande väcktes även vid 1962 och

1963 års riksdagar. De avslogs i enlighet med utskottets hemställan. De synpunkter,

som då anfördes av utskottet, har återgetts i redogörelsen ovan. Utskottet

har inte funnit anledning att frångå sin vid nämnda tillfällen uttalade

uppfattning utan avstyrker även de nu väckta motionerna. För detta ställningstagande

talar också, att kommunalrättskommittén i ett förra året avgivet

betänkande om kommunala bolag m. m., vilket för närvarande är föremål

för remissbehandling, ingående behandlat vissa betydelsefulla jävsfrågor.

Utskottet hemställer sålunda,

att motionerna I: 363 och II: 438 inte måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1966

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1966

7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson*, Erik Olsson, Carl

Albert Anderson, Dahlberg, fröken Stenberg* och herr Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,

Wahlund, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan, Hamrin

i Jönköping, Wennerfors, Keijer och Boo.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Sveningsson, fröken Stenberg och herr Wennerfors, vilka anfört:

Som framhållits i förevarande motioner är kommunallagarnas jävsregler

på flera sätt otillfredsställande. Detta sammanhänger bl. a. med att bestämmelserna

anknutits till rättegångsbalkens stadganden om domar jäv och därutöver

gjorts enhetliga för både ledamöter i beslutande församlingar och

ledamöter i styrelser och nämnder. Det framstår som angeläget, att en översyn

av bestämmelserna kommer till stånd. En sådan kan lämpligen ske i

anslutning till behandlingen av kommunalrättskommitténs nyligen avgivna

betänkande om kommunala bolag m. in., där vissa jävsfrågor upptagits. Som

en särskilt angelägen reform framstår en skärpning av jävsreglerna för ledamöter

i styrelser och nämnder, i första hand genom upptagande av bestämmelser

motsvarande rättegångsbalkens ställföreträdar- och förtroendejäv

inen anpassade till de särskilda förhållandena inom kommunalförvaltningen.

Vi anser sålunda att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 363 och

II: 438, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning

angående kommunallagarnas jävsbestämmelser.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.