Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om utgivande av en riksdagens författningssamling m. m.

1966-02-17 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1966:9, Utlåtande i anledning av motion om utgivande av en riksdagens författningssamling m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr !) år 1966

1

Nr 9

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

om utgivande av en riksdagens författningssamling

m. m.

I motionen nr 440 i andra kammaren av herr Nihlfors hemställs, »att

riksdagen ville i riksdagsstadgan införa regler om att riksdagens talmän

skall utfärda av riksdagen antagna författningar angående riksdagen eller

dess verk samt publicera dem i en riksdagens författningssamling, samt att

riksdagen måtte föranstalta om utgivande av en sådan författningssamling

för publikation av olika riksdagens författningar».

Gällande ordning

Rörande de riksdagsförfattningar, som avses i motionen, må följande

antecknas.

Enligt RF § 78 fastställer riksdagen de föreskrifter om riksdagsarbetets

bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt inom riksdagen

förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som anses nödiga till

iakttagande jämte grundlagarna (riksdagsstadga). Enligt samma paragraf

äger vidare vardera kammaren fastställa föreskrifter i ämne, som angår

kammaren enskilt (ordningsstadga). — Varje riksdag utfärdar instruktion

för nästa riksdags bankoutskott. Efter förslag av nämnda utskott fastställer

riksdagen, på grund av bestämmelserna i RF § 66 och RO § 41, föreskrifter

om riksgäldskontorets förvaltning (Reglemente för riksgäldskontoret)

samt jämlikt sistnämnda paragraf och RF §111 föreskrifter om riksbankens

förvaltning (Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning

»Bankoreglementet»). Bankoutskottet har vidare enligt RO §41 rätt att efter

bemyndigande av riksdagen ge föreskrifter i vissa avseenden såval rörande

riksgäldskontorets förvaltning som rörande förvaltningen av riksbanken.

Huvudbestämmelserna om riksbankens förvaltning återfinnes emellerlid

icke i Bankoreglementet utan fastställes jämlikt RF § 72 i en av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag (Lag för Sveriges riksbank).

Riksdagen antager vidare jämlikt RF §66 instruktion för riksdagens ombudsmän

samt jämlikt RO § 72 instruktion för riksdagens revisorer. Riksdagen

har vidare antagit reglementen för riksdagsbiblioteket och Nordiska

1 lUhang till riksdagens protokoll 5 samt. 2 avd. Nr

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

rådets svenska delegation samt stadga angående antalet riksdagens ombudsmän

och deras ämbetstitlar.

I frågor angående arvoden och annan gottgörelse åt riksdagsmännen samt

löner och andra förmåner till riksdagens arbetstagare föreligger ett flertal

olika av nksdagen antagna bestämmelser, av vilka några må nämnas. Jämlikt

bemyndigande i 8 § stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande har kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän utfärdat

tillampnmgsbestämmelser till nämnda stadga, varjämte riksdagens ekonomibyrå

i enlighet med föreskrift i tillämpningsbestämmelserna utfärdat

administrativa anvisningar till dessa. Riksdagen har på förslag av bankoutskottet

fastställt avlöningsbestämmelser för riksdagens tillfälligt anställda

tjänstemän samt reglemente angående grupplivförsäkring för riksdagens arbetstagare.

Beträffande arbetstagare hos riksdagens verk finnes en mera

fullständig reglering av anställningsvillkor in. m. Sålunda har bankoutskottet

år 1965 fastställt en tjänstemannastadga för riksdagens verk. Enligt

en av bankoutskottet samma år fastställd instruktion för delegerade

för riksdagens verk är dessa central myndighet för förhandlingar om anställnings-

och arbetsvillkor för tjänstemän vid riksdagens verk. Delegerade

har med vissa organisationer företrädande tjänstemännen inom riksdagens

verk slutit dels ett huvudavtal, dels ett allmänt avlöningsavtal, dels ock ett

allmänt tjänsteförteckningsavtal. Personalförteckningar för riksdagens verk

fastställes av delegerade.

De ovan nämnda av riksdagen ensam eller av dess organ antagna bestämmelserna

har, med undantag av instruktionen för ombudsmännen och instruktionen

för revisorerna, inte utfärdats i Svensk författningssamling.

Flera av bestämmelserna är tryckta endast i riksdagstrycket. Vissa har emellertid

sedan länge utgetts av kanslideputerade i en för riksdagens ledamöter

och tjänstemän avsedd samling av författningar (»Riksdagsstadga

in. in.»), varav senaste upplagan utkom år 1965 och innehåller riksdagsstadgan,

ordningsstadgorna för kamrarna, reglementet för Nordiska rådets

svenska delegation, stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande, övergångsbestämmelser till denna samt de av kanslideputerade

tillika med talmännen utfärdade tillämpningsbestämmelserna till stadgan

och de av ekonomibyrån utfärdade administrativa anvisningarna. Flertalet

övriga bestämmelser återfinnes endera i en av riksbanken i lösbladssystem

utgiven författningssamling eller i en av riksgäldskontoret utgiven samling

av forfattningar angående förvaltningen av riksgäldskontoret m. in. Riksgäldskontoret

ombesörjer därjämte, jämför nedan, årligen tryckning av en

förteckning över författningar och reglementen m. m. rörande riksdagen

och dess verk (senaste upplaga 1965) och tillhandahåller i riksdagsbiblioteket

en samling av nämnda författningar och reglementen.

I regel blir de av riksdagen ensam eller dess organ antagna författningarna

ej föremål för särskilt utfärdande. Någon gång sker det dock. Sålunda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

3

har förutnämnda tillämpningsbestämmelser och administrativa anvisningar

angående stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande

(arvodesstadgan) efter uppdrag av kanslideputerade tillika med talmännen

utfärdats av ekonomibyrån och tryckts såsom cirkulär nr 1 i vad som avsetts

bli en samling av bestämmelser avseende riksdagens förvaltning.

Beträffande frågan, huruvida i allmänhet ett formligt utfärdande är behövligt

eller önskvärt, må till en början anmärkas, att ifrågavarande bestämmelsers

giltighet icke torde vara beroende av huruvida utfärdande skett

eller icke. Beträffande bestämmelser som angår riksdagen ensam torde det

vara fullt klart, att någon särskild åtgärd för att bringa dessa till kännedom

icke erfordras. Professor Robert Malmgren uttalar sålunda i samlingsverket

Sveriges riksdag (band XIV, s. 22): »Riksdagens arbetsordningar äro

principiellt gällande i och med att riksdagsbeslut eller, där frågan gäller

kammaren enskilt, kammarbeslut föreligger. Någon åtgärd från den styrande

maktens sida för att bringa beslutet till verkställighet eller författningen

till kännedom erfordras icke.» Även vad angår övriga här ifrågavarande

bestämmelser torde det ofta vara självklart, att de därav berörda har

plikt att hålla sig underrättade om bestämmelserna och deras innehåll. Såsom

förut antecknats ombesörjes dessutom utgivande av samlingar av vissa

författningar. Den av riksbanken utgivna samlingen kompletteras vid författningsändringar

genom utsändande av lösblad.

Här må slutligen nämnas att enligt Kungl. Maj :ts kungörelse angående

Svensk författningssamling (SFS 1928: 1) i denna intages av Kungl. Maj :t

utfärdade lagar, förordningar, kungörelser och övriga föreskrifter, vilka

skall tjäna till allmän efterrättelse, instruktioner, arbetsordningar, reglementen

och stadgar för domstolar, ämbetsverk och andra myndigheter samt

för allmänna inrättningar, därest bestämmelserna finnes vara av beskaffenhet

att böra komma till allmänhetens kännedom, samt beslut, som anses

vara av sådan vikt att de bör genom Svensk författningssamling allmängöras.

I författningssamlingen må vidare intagas hovrätters samt centrala

ämbetsverks och andra myndigheters kungörelser och cirkulär, vilka innehåller

föreskrifter av vikt för en större allmänhet. Beslut om införande i

författningssamlingen av sistnämnda kungörelser och cirkulär meddelas av

chefen för justitiedepartementet efter samråd med vederbörande departementschef.

Vissa tidigare åtgärder

Vid skilda tillfällen bar behov av ett allmännare kungörande av riksdagens

författningar uppmärksammats. Vid upprättande av bankoreglementet

år 1943 uttalade sålunda bankoutskottet, att riksbanksfullmäktige borde

föranstalta om att — förutom vissa författningar angående rikets mynt —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

reglementet ävensom de lagar och författningar i övrigt, som ansågs böra

genom fullmäktiges försorg offentliggöras, efter riksdagens slut i lika format

av trycket utgavs och tillhandahölls allmänheten.

Vid 1959 års riksdag hemställdes i motioner, att riksdagen måtte besluta

uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att efter vederbörlig utredning

framlägga förslag om utgivande av en riksdagens författningssamling. Utskottet

inhämtade yttrande över motionen från fullmäktige i riksgäldskontoret

och delegerade för riksdagens verk. Riksgäldsfullmäktige erinrade i

sitt yttrande om att sedan en lång följd av år funnits en genom fullmäktiges

försorg utgiven tryckt samling av föreskrifter, som gällde inom eller eljest

hade anknytning till riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås

förvaltningsområde samt att riksbanken utgav eu särskild författningssamling

enligt lösbladssystem innehållande, förutom lagar och författningar angående

riksbankens förvaltning och rikets mynt in. in., för riksdagens verk

gemensamma avlönings- och pensionsbestämmelser ävensom instruktionerna

för bankoutskottet, för delegerade och lönenämnden vid riksdagens verk

samt för statsrevisorerna. Fullmäktige framhöll, att denna sistnämnda författningssamling

hölls tillgänglig jämväl för övriga riksdagens verk. Fullmäktige

erinrade vidare om den samling av författningar och föreskrifter,

som på föranstaltande av kanslideputerade utgives genom ekonomibyrån

och som innehåller riksdagsstadgan m. fl. författningar, och om den speciella

grundlagseditionen samt den av fullmäktige utgivna s. k. riksdagspromemorian.

Fullmäktige, som ansåg sig icke kunna biträda motionärernas

framställning, yttrade vidare:

Emellertid vill fullmäktige icke bestrida, att den nu gällande ordningen

för publicering av författningar och föreskrifter inom förvaltningsområdet

för riksdagen och dess underlydande verk understundom kan för riksdagsmän

och andra intresserade, som inte har tillgång till samtliga i det föregående

omnämnda samlingar av författningsföreskrifter, medföra vissa

svårigheter. Fullmäktige har därför i anledning av de i ämnet väckta motionerna

övervägt, vilka möjligheter som kunde finnas att utan större kostnad

åtminstone i någon mån tillgodose motionernas syfte. En tänkbar anordning,

som fullmäktige härvid funnit värd att prövas, vore att i början

av varje riksdag utge och tillställa bl. a. riksdagens ledamöter en tryckt

förteckning över samtliga författningar, reglementen och instruktioner,

m. in., som gäller för riksdagen och dess verk, ävensom uppgift om var

dessa författningar etc. lättast finnes att tillgå. Lämpligt synes i sådant fall

vara, att en upplaga av dessa tryckta författningar, reglementen och instruktioner

m. m. kan hållas tillgänglig i riksdagsbiblioteket. Därest bankoutskottet

och riksdagen icke har någon erinran mot att den sålunda ifrågasatta

anordningen genomföres på prov, kommer fullmäktige att vidtaga

härför erforderliga anstalter.

Delegerade för riksdagens verk anförde i sitt yttrande sammanfattningsvis,

att utgivandet av en riksdagens författningssamling icke var av något

starkare behov påkallat, och att de intet hade emot att ett försök gjordes

med de av riksgäldsfullmäktige föreslagna anordningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966 5

Bankoutskottet anförde i sitt utlåtande (nr 21) bl. a., att utskottet hälsade

fullmäktiges initiativ med tillfredsställelse och ansåg — i avvaktan

på erfarenheterna av den föreslagna försöksverksamheten — någon åtgärd

från riksdagens sida icke påkallad i anledning av motionerna. Riksdagen

avslog motionerna.

I en motion vid 1960 års riksdag hemställdes, att riksdagen ville medverka

till en sådan ändring av bestämmelserna om Svensk författningssamling,

att jämväl riksdagsförfattningar kunde intagas däri. Bankoutskottet

anförde i sitt utlåtande (nr 4) över motionen, att de av riksgäldsfullmäktige

föregående år utlovade åtgärderna verkställts men att ytterligare åtgärder

i samma syfte kunde förtjäna övervägande. Utskottet uttalade att, under

förutsättning att någon erinran däremot icke framkom, utskottet avsåg

att uppdraga åt delegerade för riksdagens verk att utreda frågan om utgivande

av en riksdagens författningssamling och till utskottet inkomma

med det förslag vartill utredningen kunde giva anledning. Utskottet ansåg

sig dock icke kunna förorda, att en särskild avdelning för ifrågavarande

författningar intogs i Svensk författningssamling, enär angivna författningskomplex

vore delvis av annan karaktär än de författningar som intogs däri.

Utskottet hemställde, att motionen — i den mån den icke kunde anses besvarad

genom vad utskottet anfört — icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda. Riksdagen biföll denna hemställan. Nagot positivt resultat

av utskottets i utlåtandet förutskickade initiativ angående utredning har

ännu ej framkommit.

Utredningar rörande riksdagens förvaltningsorganisation

Författningsutredningen föreslog (SOU 1963: 16 s. 48 och 135, SOU 1963:

18 s. 185 ff), att riksdagens förvaltningsärenden, med särskilt angivna undantag,

skulle handläggas av ett enda organ, riksdagens kontor, med en

överinstans, benämnd riksdagens förvaltningsdelegation. Delegationen skulle

enligt förslaget bl. a. meddela förvaltningsbestämmelser, som är gemensamma

för myndigheter lydande under riksdagen.

I februari 1965 har talmanskonferensen beslutat tillsätta en kommitté

för utredning rörande riksdagens personal- och förvaltningsorganisation

in. in. Kommittén, som antagit benämningen riksdagens organisationsutredning,

har enligt vad den angivit i skrivelse till talmanskonferensen den 17

november 1965 för avsikt att under varen 1966 tramlägga förslag angacnde

bl. a. riksdagens förvaltningsorganisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

Motionen

Motionären framhåller, att den som vill finna reda på texterna till riksdagens

författningar är hänvisad till att slå upp vederbörande utskottsutlåtande

och därefter kontrollera vad kamrarna beslutat i anledning av utskottets

förslag. I motionen anföres i fortsättningen:

Denna brist på ordning i riksdagens egen författningsgivande verksamhet

rimmar illa med de stränga krav på publicering i Svensk författningssamling,

som konstitutionsutskottet brukar uppställa i samband med dechargegranskningen,

vad gäller av Kungl. Maj :t promulgerade författningar. En

ändring bör snarast komma till stånd. När nu riksdagens organisation är

under allmän översyn, synes även denna fråga böra få en lösning. Enklast

torde detta kunna ske genom att i riksdagsstadgan införes en bestämmelse

om att riksdagens talmän skall utfärda författningar, som antagits av riksdagen

och som gäller allena riksdagen och dess organ. Dessa bestämmelser

i riksdagsstadgan borde också omfatta regler om en särskild riksdagens författningspublikation,

vilken lämpligen kunde utgivas av ett blivande riksdagskansli.

I denna författningssamling skulle upptagas alla de författningar

som riksdagens talmän, enligt vad nyss sagts, utfärdat, liksom andra

likartade författningar som beslutas av annat riksdagens organ, t. ex. den

instruktion som bankoutskottet utfärdar för delegerade för riksdagens verk,

de bestämmelser som delegerade (eller den nya institution som kan komma

att sättas i deras ställe) utfärdar rörande personal anställd vid riksdagens

verk.

Förevarande fråga synes kunna utredas av konstitutionsutskottet i samråd

med den organisationsutredning som nu överser riksdagens arbetsformer.

Utskottet

De förhållanden beträffande utfärdande av författningar rörande riksdagen

och dess verk, vilka upptagits i förevarande motion och som belyses

i redogörelsen ovan, ger uttryck för den splittring som kännetecknar riksdagsförvaltningen.

De åtgärder för vinnande av en mera tillfredsställande

ordning, som vidtagits under senare år och som otvivelaktigt inneburit väsentliga

framsteg, får ses i samband med strävandena att över huvud åstadkomma

en mera fast och enhetlig ordning för handläggningen av riksdagens

förvaltningsärenden. Författningsutredningen framlade år 1963 ett förslag

om en ny förvaltningsorganisation för riksdagen, och frågan är nu föremål

för vidare bearbetning av den förra året av talmanskonferensen tillsatta

riksdagens organisationsutredning. Denna har meddelat sin avsikt att framlägga

förslag rörande riksdagens både förvaltnings- och personalorganisation

i sådan tid, att beslut kan fattas med sikte på ikraftträdande den 1 juli

1966. I samband härmed är det ofrånkomligt att taga ställning även till den

i förevarande motion aktualiserade frågan om utfärdande av författningar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

7

rörande riksdagen och dess verk. Det framstår för utskottet som naturligt

och följdriktigt att vid en reform beträffande riksdagens förvaltningsorganisation

förverkliga tanken på en riksdagens författningssamling, omfattande

alla till riksdagen och dess verk hörande författningar och föreskrifter

av betydelse. Enligt vad utskottet under hand inhämtat kommer också

dessa önskemål att bli tillgodosedda i det förslag, som den pågående utredningen

kan förväntas framlägga inom kort. Med hänsyn härtill är något

initiativ från riksdagens sida i anledning av förevarande motion inte påkallat.

Utskottet hemställer,

att motionen 11:440 måtte anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 17 februari 1966

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Erik Olsson, Dahlberg,

fröken Stenberg* och herr Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund*, von

Friesen*, Henningsson*, Wahlund, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,

Wennerfors*, Werbro och Boo*.

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.