Utlåtande i anledning av motion om utgivande av en riksdagens författningssamling m. m.
1966-02-17 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1966:9, Utlåtande i anledning av motion om utgivande av en riksdagens författningssamling m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr !) år 1966
1
Nr 9
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
om utgivande av en riksdagens författningssamling
m. m.
I motionen nr 440 i andra kammaren av herr Nihlfors hemställs, »att
riksdagen ville i riksdagsstadgan införa regler om att riksdagens talmän
skall utfärda av riksdagen antagna författningar angående riksdagen eller
dess verk samt publicera dem i en riksdagens författningssamling, samt att
riksdagen måtte föranstalta om utgivande av en sådan författningssamling
för publikation av olika riksdagens författningar».
Gällande ordning
Rörande de riksdagsförfattningar, som avses i motionen, må följande
antecknas.
Enligt RF § 78 fastställer riksdagen de föreskrifter om riksdagsarbetets
bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt inom riksdagen
förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som anses nödiga till
iakttagande jämte grundlagarna (riksdagsstadga). Enligt samma paragraf
äger vidare vardera kammaren fastställa föreskrifter i ämne, som angår
kammaren enskilt (ordningsstadga). — Varje riksdag utfärdar instruktion
för nästa riksdags bankoutskott. Efter förslag av nämnda utskott fastställer
riksdagen, på grund av bestämmelserna i RF § 66 och RO § 41, föreskrifter
om riksgäldskontorets förvaltning (Reglemente för riksgäldskontoret)
samt jämlikt sistnämnda paragraf och RF §111 föreskrifter om riksbankens
förvaltning (Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning
»Bankoreglementet»). Bankoutskottet har vidare enligt RO §41 rätt att efter
bemyndigande av riksdagen ge föreskrifter i vissa avseenden såval rörande
riksgäldskontorets förvaltning som rörande förvaltningen av riksbanken.
Huvudbestämmelserna om riksbankens förvaltning återfinnes emellerlid
icke i Bankoreglementet utan fastställes jämlikt RF § 72 i en av Konungen
och riksdagen gemensamt stiftad lag (Lag för Sveriges riksbank).
Riksdagen antager vidare jämlikt RF §66 instruktion för riksdagens ombudsmän
samt jämlikt RO § 72 instruktion för riksdagens revisorer. Riksdagen
har vidare antagit reglementen för riksdagsbiblioteket och Nordiska
1 lUhang till riksdagens protokoll 5 samt. 2 avd. Nr
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
rådets svenska delegation samt stadga angående antalet riksdagens ombudsmän
och deras ämbetstitlar.
I frågor angående arvoden och annan gottgörelse åt riksdagsmännen samt
löner och andra förmåner till riksdagens arbetstagare föreligger ett flertal
olika av nksdagen antagna bestämmelser, av vilka några må nämnas. Jämlikt
bemyndigande i 8 § stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande har kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän utfärdat
tillampnmgsbestämmelser till nämnda stadga, varjämte riksdagens ekonomibyrå
i enlighet med föreskrift i tillämpningsbestämmelserna utfärdat
administrativa anvisningar till dessa. Riksdagen har på förslag av bankoutskottet
fastställt avlöningsbestämmelser för riksdagens tillfälligt anställda
tjänstemän samt reglemente angående grupplivförsäkring för riksdagens arbetstagare.
Beträffande arbetstagare hos riksdagens verk finnes en mera
fullständig reglering av anställningsvillkor in. m. Sålunda har bankoutskottet
år 1965 fastställt en tjänstemannastadga för riksdagens verk. Enligt
en av bankoutskottet samma år fastställd instruktion för delegerade
för riksdagens verk är dessa central myndighet för förhandlingar om anställnings-
och arbetsvillkor för tjänstemän vid riksdagens verk. Delegerade
har med vissa organisationer företrädande tjänstemännen inom riksdagens
verk slutit dels ett huvudavtal, dels ett allmänt avlöningsavtal, dels ock ett
allmänt tjänsteförteckningsavtal. Personalförteckningar för riksdagens verk
fastställes av delegerade.
De ovan nämnda av riksdagen ensam eller av dess organ antagna bestämmelserna
har, med undantag av instruktionen för ombudsmännen och instruktionen
för revisorerna, inte utfärdats i Svensk författningssamling.
Flera av bestämmelserna är tryckta endast i riksdagstrycket. Vissa har emellertid
sedan länge utgetts av kanslideputerade i en för riksdagens ledamöter
och tjänstemän avsedd samling av författningar (»Riksdagsstadga
in. in.»), varav senaste upplagan utkom år 1965 och innehåller riksdagsstadgan,
ordningsstadgorna för kamrarna, reglementet för Nordiska rådets
svenska delegation, stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande, övergångsbestämmelser till denna samt de av kanslideputerade
tillika med talmännen utfärdade tillämpningsbestämmelserna till stadgan
och de av ekonomibyrån utfärdade administrativa anvisningarna. Flertalet
övriga bestämmelser återfinnes endera i en av riksbanken i lösbladssystem
utgiven författningssamling eller i en av riksgäldskontoret utgiven samling
av forfattningar angående förvaltningen av riksgäldskontoret m. in. Riksgäldskontoret
ombesörjer därjämte, jämför nedan, årligen tryckning av en
förteckning över författningar och reglementen m. m. rörande riksdagen
och dess verk (senaste upplaga 1965) och tillhandahåller i riksdagsbiblioteket
en samling av nämnda författningar och reglementen.
I regel blir de av riksdagen ensam eller dess organ antagna författningarna
ej föremål för särskilt utfärdande. Någon gång sker det dock. Sålunda
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
3
har förutnämnda tillämpningsbestämmelser och administrativa anvisningar
angående stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande
(arvodesstadgan) efter uppdrag av kanslideputerade tillika med talmännen
utfärdats av ekonomibyrån och tryckts såsom cirkulär nr 1 i vad som avsetts
bli en samling av bestämmelser avseende riksdagens förvaltning.
Beträffande frågan, huruvida i allmänhet ett formligt utfärdande är behövligt
eller önskvärt, må till en början anmärkas, att ifrågavarande bestämmelsers
giltighet icke torde vara beroende av huruvida utfärdande skett
eller icke. Beträffande bestämmelser som angår riksdagen ensam torde det
vara fullt klart, att någon särskild åtgärd för att bringa dessa till kännedom
icke erfordras. Professor Robert Malmgren uttalar sålunda i samlingsverket
Sveriges riksdag (band XIV, s. 22): »Riksdagens arbetsordningar äro
principiellt gällande i och med att riksdagsbeslut eller, där frågan gäller
kammaren enskilt, kammarbeslut föreligger. Någon åtgärd från den styrande
maktens sida för att bringa beslutet till verkställighet eller författningen
till kännedom erfordras icke.» Även vad angår övriga här ifrågavarande
bestämmelser torde det ofta vara självklart, att de därav berörda har
plikt att hålla sig underrättade om bestämmelserna och deras innehåll. Såsom
förut antecknats ombesörjes dessutom utgivande av samlingar av vissa
författningar. Den av riksbanken utgivna samlingen kompletteras vid författningsändringar
genom utsändande av lösblad.
Här må slutligen nämnas att enligt Kungl. Maj :ts kungörelse angående
Svensk författningssamling (SFS 1928: 1) i denna intages av Kungl. Maj :t
utfärdade lagar, förordningar, kungörelser och övriga föreskrifter, vilka
skall tjäna till allmän efterrättelse, instruktioner, arbetsordningar, reglementen
och stadgar för domstolar, ämbetsverk och andra myndigheter samt
för allmänna inrättningar, därest bestämmelserna finnes vara av beskaffenhet
att böra komma till allmänhetens kännedom, samt beslut, som anses
vara av sådan vikt att de bör genom Svensk författningssamling allmängöras.
I författningssamlingen må vidare intagas hovrätters samt centrala
ämbetsverks och andra myndigheters kungörelser och cirkulär, vilka innehåller
föreskrifter av vikt för en större allmänhet. Beslut om införande i
författningssamlingen av sistnämnda kungörelser och cirkulär meddelas av
chefen för justitiedepartementet efter samråd med vederbörande departementschef.
Vissa tidigare åtgärder
Vid skilda tillfällen bar behov av ett allmännare kungörande av riksdagens
författningar uppmärksammats. Vid upprättande av bankoreglementet
år 1943 uttalade sålunda bankoutskottet, att riksbanksfullmäktige borde
föranstalta om att — förutom vissa författningar angående rikets mynt —
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
reglementet ävensom de lagar och författningar i övrigt, som ansågs böra
genom fullmäktiges försorg offentliggöras, efter riksdagens slut i lika format
av trycket utgavs och tillhandahölls allmänheten.
Vid 1959 års riksdag hemställdes i motioner, att riksdagen måtte besluta
uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att efter vederbörlig utredning
framlägga förslag om utgivande av en riksdagens författningssamling. Utskottet
inhämtade yttrande över motionen från fullmäktige i riksgäldskontoret
och delegerade för riksdagens verk. Riksgäldsfullmäktige erinrade i
sitt yttrande om att sedan en lång följd av år funnits en genom fullmäktiges
försorg utgiven tryckt samling av föreskrifter, som gällde inom eller eljest
hade anknytning till riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås
förvaltningsområde samt att riksbanken utgav eu särskild författningssamling
enligt lösbladssystem innehållande, förutom lagar och författningar angående
riksbankens förvaltning och rikets mynt in. in., för riksdagens verk
gemensamma avlönings- och pensionsbestämmelser ävensom instruktionerna
för bankoutskottet, för delegerade och lönenämnden vid riksdagens verk
samt för statsrevisorerna. Fullmäktige framhöll, att denna sistnämnda författningssamling
hölls tillgänglig jämväl för övriga riksdagens verk. Fullmäktige
erinrade vidare om den samling av författningar och föreskrifter,
som på föranstaltande av kanslideputerade utgives genom ekonomibyrån
och som innehåller riksdagsstadgan m. fl. författningar, och om den speciella
grundlagseditionen samt den av fullmäktige utgivna s. k. riksdagspromemorian.
Fullmäktige, som ansåg sig icke kunna biträda motionärernas
framställning, yttrade vidare:
Emellertid vill fullmäktige icke bestrida, att den nu gällande ordningen
för publicering av författningar och föreskrifter inom förvaltningsområdet
för riksdagen och dess underlydande verk understundom kan för riksdagsmän
och andra intresserade, som inte har tillgång till samtliga i det föregående
omnämnda samlingar av författningsföreskrifter, medföra vissa
svårigheter. Fullmäktige har därför i anledning av de i ämnet väckta motionerna
övervägt, vilka möjligheter som kunde finnas att utan större kostnad
åtminstone i någon mån tillgodose motionernas syfte. En tänkbar anordning,
som fullmäktige härvid funnit värd att prövas, vore att i början
av varje riksdag utge och tillställa bl. a. riksdagens ledamöter en tryckt
förteckning över samtliga författningar, reglementen och instruktioner,
m. in., som gäller för riksdagen och dess verk, ävensom uppgift om var
dessa författningar etc. lättast finnes att tillgå. Lämpligt synes i sådant fall
vara, att en upplaga av dessa tryckta författningar, reglementen och instruktioner
m. m. kan hållas tillgänglig i riksdagsbiblioteket. Därest bankoutskottet
och riksdagen icke har någon erinran mot att den sålunda ifrågasatta
anordningen genomföres på prov, kommer fullmäktige att vidtaga
härför erforderliga anstalter.
Delegerade för riksdagens verk anförde i sitt yttrande sammanfattningsvis,
att utgivandet av en riksdagens författningssamling icke var av något
starkare behov påkallat, och att de intet hade emot att ett försök gjordes
med de av riksgäldsfullmäktige föreslagna anordningarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966 5
Bankoutskottet anförde i sitt utlåtande (nr 21) bl. a., att utskottet hälsade
fullmäktiges initiativ med tillfredsställelse och ansåg — i avvaktan
på erfarenheterna av den föreslagna försöksverksamheten — någon åtgärd
från riksdagens sida icke påkallad i anledning av motionerna. Riksdagen
avslog motionerna.
I en motion vid 1960 års riksdag hemställdes, att riksdagen ville medverka
till en sådan ändring av bestämmelserna om Svensk författningssamling,
att jämväl riksdagsförfattningar kunde intagas däri. Bankoutskottet
anförde i sitt utlåtande (nr 4) över motionen, att de av riksgäldsfullmäktige
föregående år utlovade åtgärderna verkställts men att ytterligare åtgärder
i samma syfte kunde förtjäna övervägande. Utskottet uttalade att, under
förutsättning att någon erinran däremot icke framkom, utskottet avsåg
att uppdraga åt delegerade för riksdagens verk att utreda frågan om utgivande
av en riksdagens författningssamling och till utskottet inkomma
med det förslag vartill utredningen kunde giva anledning. Utskottet ansåg
sig dock icke kunna förorda, att en särskild avdelning för ifrågavarande
författningar intogs i Svensk författningssamling, enär angivna författningskomplex
vore delvis av annan karaktär än de författningar som intogs däri.
Utskottet hemställde, att motionen — i den mån den icke kunde anses besvarad
genom vad utskottet anfört — icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda. Riksdagen biföll denna hemställan. Nagot positivt resultat
av utskottets i utlåtandet förutskickade initiativ angående utredning har
ännu ej framkommit.
Utredningar rörande riksdagens förvaltningsorganisation
Författningsutredningen föreslog (SOU 1963: 16 s. 48 och 135, SOU 1963:
18 s. 185 ff), att riksdagens förvaltningsärenden, med särskilt angivna undantag,
skulle handläggas av ett enda organ, riksdagens kontor, med en
överinstans, benämnd riksdagens förvaltningsdelegation. Delegationen skulle
enligt förslaget bl. a. meddela förvaltningsbestämmelser, som är gemensamma
för myndigheter lydande under riksdagen.
I februari 1965 har talmanskonferensen beslutat tillsätta en kommitté
för utredning rörande riksdagens personal- och förvaltningsorganisation
in. in. Kommittén, som antagit benämningen riksdagens organisationsutredning,
har enligt vad den angivit i skrivelse till talmanskonferensen den 17
november 1965 för avsikt att under varen 1966 tramlägga förslag angacnde
bl. a. riksdagens förvaltningsorganisation.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
Motionen
Motionären framhåller, att den som vill finna reda på texterna till riksdagens
författningar är hänvisad till att slå upp vederbörande utskottsutlåtande
och därefter kontrollera vad kamrarna beslutat i anledning av utskottets
förslag. I motionen anföres i fortsättningen:
Denna brist på ordning i riksdagens egen författningsgivande verksamhet
rimmar illa med de stränga krav på publicering i Svensk författningssamling,
som konstitutionsutskottet brukar uppställa i samband med dechargegranskningen,
vad gäller av Kungl. Maj :t promulgerade författningar. En
ändring bör snarast komma till stånd. När nu riksdagens organisation är
under allmän översyn, synes även denna fråga böra få en lösning. Enklast
torde detta kunna ske genom att i riksdagsstadgan införes en bestämmelse
om att riksdagens talmän skall utfärda författningar, som antagits av riksdagen
och som gäller allena riksdagen och dess organ. Dessa bestämmelser
i riksdagsstadgan borde också omfatta regler om en särskild riksdagens författningspublikation,
vilken lämpligen kunde utgivas av ett blivande riksdagskansli.
I denna författningssamling skulle upptagas alla de författningar
som riksdagens talmän, enligt vad nyss sagts, utfärdat, liksom andra
likartade författningar som beslutas av annat riksdagens organ, t. ex. den
instruktion som bankoutskottet utfärdar för delegerade för riksdagens verk,
de bestämmelser som delegerade (eller den nya institution som kan komma
att sättas i deras ställe) utfärdar rörande personal anställd vid riksdagens
verk.
Förevarande fråga synes kunna utredas av konstitutionsutskottet i samråd
med den organisationsutredning som nu överser riksdagens arbetsformer.
Utskottet
De förhållanden beträffande utfärdande av författningar rörande riksdagen
och dess verk, vilka upptagits i förevarande motion och som belyses
i redogörelsen ovan, ger uttryck för den splittring som kännetecknar riksdagsförvaltningen.
De åtgärder för vinnande av en mera tillfredsställande
ordning, som vidtagits under senare år och som otvivelaktigt inneburit väsentliga
framsteg, får ses i samband med strävandena att över huvud åstadkomma
en mera fast och enhetlig ordning för handläggningen av riksdagens
förvaltningsärenden. Författningsutredningen framlade år 1963 ett förslag
om en ny förvaltningsorganisation för riksdagen, och frågan är nu föremål
för vidare bearbetning av den förra året av talmanskonferensen tillsatta
riksdagens organisationsutredning. Denna har meddelat sin avsikt att framlägga
förslag rörande riksdagens både förvaltnings- och personalorganisation
i sådan tid, att beslut kan fattas med sikte på ikraftträdande den 1 juli
1966. I samband härmed är det ofrånkomligt att taga ställning även till den
i förevarande motion aktualiserade frågan om utfärdande av författningar
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1966
7
rörande riksdagen och dess verk. Det framstår för utskottet som naturligt
och följdriktigt att vid en reform beträffande riksdagens förvaltningsorganisation
förverkliga tanken på en riksdagens författningssamling, omfattande
alla till riksdagen och dess verk hörande författningar och föreskrifter
av betydelse. Enligt vad utskottet under hand inhämtat kommer också
dessa önskemål att bli tillgodosedda i det förslag, som den pågående utredningen
kan förväntas framlägga inom kort. Med hänsyn härtill är något
initiativ från riksdagens sida i anledning av förevarande motion inte påkallat.
Utskottet hemställer,
att motionen 11:440 måtte anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 17 februari 1966
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Erik Olsson, Dahlberg,
fröken Stenberg* och herr Tistad; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund*, von
Friesen*, Henningsson*, Wahlund, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,
Wennerfors*, Werbro och Boo*.
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.