Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen upptagna kreditmarknadsfrågor avseende bostadsproduktionen jämte i ämnet väckta motioner.

1966-03-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1966:1, Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen upptagna kreditmarknadsfrågor avseende bostadsproduktionen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande nr 1 år 1966

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen upptagna kreditmarknadsfrågor

avseende bostadsproduktionen jämte

i ämnet väckta motioner.

I propositionen nr 1 (bil. 13, punkt V: 1) har vissa kreditmarknadsfrågor

avseende bostadsproduktionen tagits upp till behandling. Föredragande departementschefen

har därvid anfört, att det får anses vara en angelägen uppgift

att så långt det är praktiskt möjligt sörja för att krediter ställs till förfogande

i sådan omfattning att de bostadsbyggnadsplaner statsmakterna

fattar beslut om kan förverkligas samt att det är av stor betydelse, inte

minst från kostnadssynpunkt, att bostadsproduktionen kan bedrivas i enlighet

med de planer för igångsättningen som de för bostadsförsörjningen

ansvariga kommunala organen gör upp. I propositionen erinras om att det

till följd av knapphet på krediter förelåg betydande svårigheter under år

1965 att i detta avseende åstadkomma fullgod anpassning av kreditgivningen

till produktionsplaneringen och att det vid ett par tillfällen visat sig erforderligt

för riksbanken att vidta extraordinära åtgärder för att i möjlig

mån trygga det av de kommunala organen planerade bostadsbyggandets

försörjning med kreditiv. Det kan enligt departementschefens mening inte

uteslutas att liknande svårigheter kan göra sig gällande i framtiden, och

han finner det angeläget att statsmakterna förfogar över möjligheter att

aktivt påverka kreditgivningen, så att kreditknappheten inte leder till onödiga

störningar och desorganisation i byggandet. Departementschefen finner

det knappast möjligt att generellt ta ställning till i vilka former dylika

ingripanden från samhällets sida bör äga rum men framhåller som önskvärt

att de penningvårdande organen, efter samråd med bostadsmyndigheterna

och med beaktande av de krav det samhällsekonomiska läget ställer

på penningpolitiken, i varje särskild situation kan medverka till att kreditivförsörj

ningen för det av statsmakterna avsedda bostadsbyggandet tryggas.

I anslutning till ett i propositionen framlagt förslag avseende förhandsbesked

om statliga bostadslån för byggen, som skall genomföras med industriella

produktionsmetoder, anmäler departementschefen sin avsikt att i

samråd med de penningvårdande organen närmare överväga frågan huruvida

och i vilken form en effektiv kreditivplanering kan åstadkommas för

sådana byggnadsföretag.

Departementschefen tar vidare upp spörsmålet om bostadsbyggandets säBihang

till riksdagens protokoll 1966. 6 sand. 2 avd. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande nr l år

songmässiga fördelning och erinrar om att statsmakterna undei en följd a\

år har sökt påverka igångsättningstiderna för bostadsproduktionen i avsikt

att främja största möjliga jämnhet i sysselsättningen. Tidigare års erfarenheter

pekar enligt departementschefens mening i stort sett entydigt på att

igångsättningen av nya byggen bör ha sin tyngdpunkt förlagd till årets

andra och tredje kvartal. I propositionen anförs att en i huvudsak tillfredsställande

säsongmässig fördelning av igångsättningstiderna uppnåddes under

år 1964 medan däremot säsongfördelningen under år 1965 blev avsevärt

mindre gynnsam. En försening av igångsättningen under år 1965 uppkom,

vilken enligt departementschefen till väsentlig del torde ha berott på

svårigheter att uppbringa kreditiv för nya byggen. Departementschefen

framhåller i sammanhanget bl. a. att önskemålet om en förbättrad säsongfördelning

av byggandet så långt möjligt bör beaktas i samband med eventuella

åtgärder för att underlätta bostadsproduktionens försörjning med

bvggnadskrediter.

I motionerna 1:427 och 11:520, vilka innehåller förslag om planering

för större igångsättning av bostadsbyggen än som föreslås i propositionen,

uttalas bl. a. att riksbankens åtgärder bör inriktas på att möjliggöra det av

statsmakterna fastlagda bostadsbyggnadsprogrammets totala omfattning

men däremot inte syfta till en detaljreglering av krediter olika byggnadsföretag

emellan.

I motionerna I: 417 och II: 509 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar att krediter och övriga förutsättningar

ställes till förfogande så att den i motionerna angivna målsättningen för

igångsättningen kan uppfyllas. Motionärerna, som också föreslår ett större

bostadsbyggande än enligt propositionen, anför bland annat att den bristande

planeringen av kapitalförsörjningen för bostadsbyggandet och den

säsongmässigt otillfredsställande igångsättningen under fjolåret synes komma

att menligt påverka förutsättningarna för en välanpassad igångsättning

under år 1966. Särskild uppmärksamhet måste enligt motionärerna ägnas

dessa spörsmål, om byggnadsresurserna skall kunna utnyttjas fullt och

byggnadskostnaderna hållas under kontroll.

I motionerna I: 279 och II: 348 anförs bl. a. att, då varje form av styrning

på bostadsbyggandets område är ägnad att minska konkurrensen,

det är angeläget att styrningen görs så allmän som möjligt och därför begränsas

till att avse bostadsbyggandets totala omfattning och dess geografiska

fördelning. En upprepning av de direktiv angående kanalisering av

nya byggnadskreditiv till vissa företag genom riksbankens förmedling, som

vid två tillfällen gavs under föregående år, får enligt motionärernas mening

under inga förhållanden förekomma.

Utskottet. Riksdagen antar varje år en bostadsbyggnadsplan avseende

igångsättningen av bostadsbyggen. Planen grundas på en avvägning mellan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande nr 1 år 1966 3

olika investeringsbehov inom ramen för de totala disponibla resurserna inom

samhällsekonomien. Denna avvägning innefattar bedömningar av de anspråk

som ett fullföljande av olika investeringsalternativ kommer att ställa på

reala produktionsfaktorer och krediter. Såsom departementschefen anfört

utgör försörjningen med krediter en viktig förutsättning för att man skall

kunna genomföra ett byggande enligt planen. Det framstår därför för utskottet

som nödvändigt att bostadsbyggnadsplanen utformas med hänsyn

också till kreditmarknadens möjligheter att förse bostadsproduktionen med

krediter i erforderlig omfattning utan att målsättningen för kreditpolitiken

uppges.

Sedan bostadsbyggnadsplanen sålunda fastställts av statsmakterna, framstår

det som angeläget att kreditpolitiken utformas så att krediter kanaliseras

till bostadsbyggandet i en utsträckning som är nödvändig för att den

uppställda planen skall kunna fullföljas.

Utskottet är medvetet om att det kan bereda svårigheter att inom ramen

för en allmän finans- och kreditpolitik stramhet trygga kreditgivningen

för bostadsbyggandet. Ett fullföljande av bostadsbyggnadsplanen framstår

emellertid som så angeläget att de penningvårdande organen bör äga att

vidtaga de åtgärder som kan visa sig erforderliga för att trygga bostadsbyggandets

försörjning med kreditiv.

Utskottet delar uppfattningen att en från sysselsättningssynpunkt ändamålsenlig

säsongmässig fördelning av byggstarterna bör eftersträvas. Avgörande

för igångsättningens fördelning över året bör i första hand vara de

reala förutsättningarna i form av tillgång på arbetskraft och material samt

läget i fråga om planering och projektering. Den allmänna bedömningen

av dessa förutsättningar ankommer främst på vederbörande arbetsmarknads-

och bostadsmyndigheter. Kreditsvårigheter kan emellertid medföra

risk för rubbningar i det tidsprogram för byggstarterna som ter sig ändamålsenligt

med hänsyn till reala förutsättningar. Såsom departementschefen

anför och som även framhålles i motionerna I: 417 och II: 509 bör därför

de kreditpolitiska åtgärder som kan bli erforderliga för att säkerställa bostadsbyggandets

kreditförsörjning utformas så att en lämplig säsongfördelning

av igångsättningen underlättas.

Vid utformningen av ifrågavarande åtgärder bör vidare eftersträvas att

kreditgivningen så långt möjligt anpassas till de planer för igångsättningen

av bostadsbyggen som ansvariga kommunala organ gör upp inom ramen för

den statliga bostadslångivningen. Därav följer enligt utskottets mening att

olika byggherrar får samma ställning med avseende på de åtgärder som kan

bli erforderliga.

Med anledning av vad som i propositionen har anförts om åtgärder i syfte

att främja industriellt byggande vill utskottet som sin mening framhålla,

att eu utveckling mot sådant byggande synes angelägen. Utskottet har för

sin del ingenting att erinra mot att åtgärder vidtas för att på längre sikt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande nr 1 år

trygga kreditiv för byggande med rationella metoder under förutsättning

att fördelar i form av minskad åtgång på produktionsresurser för ifrågavarande

byggen kan påvisas.

Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t och fullmäktige

i riksbanken ger till känna vad utskottet anfört.

Utskottet, som erinrar om att frågan om bostadsbyggandets omfattning

under år 1966 behandlas i statsutskottets utlåtande nr 38, anser sig med

det anförda även ha besvarat förenämnda yrkande i motionerna I: 417 och

II: 509.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med anledning av vad som beträffande kreditmarknadsfrågor

avseende bostadsproduktionen anförts

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3 januari

1966 samt anförts och yrkats i motionerna 1:279 och

11:348, 1:417 och 11:509 samt 1:427 och 11:520 må i

skrivelse till Kungl. Maj :t och fullmäktige i riksbanken giva

till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 22 mars 1966

På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:

BIRGER ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Birger Andersson, Ståhle, Bertil Petersson,

Edström och Åke Larsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Bohman, Bergman, Börjesson

i Glömminge, Bengtsson i Landskrona och Gustafsson i Skellefteå.

Reservationer

beträffande det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med orden

»Sedan bostadsbyggnadsplanen sålunda» och slutar på s. 4 med orden »motionerna

I: 417 och II: 509»

1. av herrar Edström, Börjesson i Glömminge och Gustafsson i Skellefteå,

vilka ansett att ifrågavarande avsnitt bort ha följande lydelse:

»Sedan bostadsbyggnadsplanen sålunda —--(= utskottet)---

igångsättningen underlättas.

De kreditpolitiska åtgärderna bör inte syfta till en detaljreglering av krediter

olika byggnadsföretag emellan. Kreditpolitikens uppgift är inte att

föreskriva vilka lånesökande som i första hand skall få sina låneanspråk

täckta.

Med anledning av---— (= utskottet)---motionerna I: 417 och

II: 509.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande nr 1 år 1966 5

2. av herrar Regnéll och Bohman, vilka ansett att ifrågavarande avsnitt

bort ha följande lydelse:

»Vid en bedömning av de samhällsekonomiska konsekvenserna av den

bostadsproduktion som sker innevarande år bör inte minst beaktas att den

osedvanligt långa och kalla vintern otvivelaktigt medfört förskjutningar

i igångsättningsplanerna, som ökat risken för en koncentration av igångsättningen

till vårmånaderna och en överefterfrågan på såväl kapital som

reala produktionsresurser under våren och sommaren. Utskottet vill i detta

sammanhang understryka betydelsen av att de ansvariga myndigheterna

företar de åtgärder som kan befinnas nödvändiga för att begränsa omfattningen

av de störningar i samhällsekonomien som kan komma att framkallas

av att igångsättningen under förra årets sista del kom att avvika

från de uppställda planerna.

Igångsättningen under innevarande år måste enligt utskottets mening anpassas

till vad konjunkturutvecklingen och kravet på investeringsutrymme

kan komma att kräva. Det i propositionen föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet

kan befaras driva upp den totala efterfrågan i samhället i så hög

grad att det icke blir möjligt att realisera den utökning av näringslivets

investeringar som är nödvändig och som även av regeringen anses ofrånkomlig.

Härigenom skulle man äventyra målsättningen för den ekonomiska

politiken, nämligen att öka exporten och hålla tillbaka importen, minska

övertrycket på arbetsmarknaden och komma till rätta med inflationen.

Så länge nuvarande reglering av bostadsbyggandet bibehålies, torde en

allmän målsättning för bostadsbyggandet med motsvarande styrning av resurserna

vara ofrånkomlig. Då varje form av styrning är ägnad att minska

konkurrensen är det emellertid angeläget att den görs så allmän som möjligt

och därför begränsas till att avse bostadsbyggandets totala omfattning

och dess geografiska fördelning. Ett upprepande av de direktiv angående

kanalisering av nya byggnadskreditiv till vissa företag genom riksbankens

förmedling som vid två tillfällen företogs under föregående år får därför

under inga förhållanden förekomma.

Med anledning av vad soin i propositionen har anförts om åtgärder i

syfte att främja industriellt byggande vill utskottet som sin mening framhålla,

att ett fortsatt utvecklingsarbete på detta område synes värdefullt.

I dagens läge torde det emellertid vara svårt att avgöra vilka produktionsmetoder

som med hänsyn till boendekostnaderna är gynnsammast. Utskottet

anser därför skäl saknas att genom förhandsbesked om krediter främja

visst slag av byggande.

Utskottet, som erinrar om att frågan om bostadsbyggandets omfattning

under år 1966 i övrigt behandlas i statsutskottets utlåtande nr 38, föreslår

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t och fullmäktige i riksbanken ger

till känna vad utskottet ovan anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:310 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utbildning av dagbarnsvårdare. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1966:311 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken i anledning av i statsverkspropositionen upptagna kreditmarknadsfrågor avseende bostadsproduktionen jämte i ämnet väckta a1 i texten