Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående tillskott till Norrbottens järnverk aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

1966-05-06 · 11 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:105, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående tillskott till Norrbottens järnverk aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 105—1 06

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

1

Nr 105

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående tillskott

till Norrbottens järnverk aktiebolag jämte i ämnet

väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 48 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 mars 1966, föreslagit

riksdagen att a) för Tillskott till Norrbottens järnverk aktiebolag på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under

tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.; b) medgiva

att den av Norrbottens järnverk aktiebolag disponerade rörliga krediten

i riksgäldskontoret, efter beslut av Kungl. Maj :t, ökas till högst 125 000 000

kr.

Propositionen

I propositionen föreslås, att Norrbottens järnverk aktiebolag erhåller dels

ett aktieägaretillskott av 100 milj. kr. för att förbättra företagets likviditet

och dels ett kapitaltillskott av 50 milj. kr. att användas för investeringar i

järnverket. För ändamålet hemställs att på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1965/66 anvisas ett reservationsanslag av 100 milj. kr. Vidare

hemställs om riksdagens medgivande att den av bolaget disponerade rörliga

krediten i riksgäldskontoret på f. n. högst 75 milj. kr. ökas med 50 milj. kr.

till högst 125 milj. kr.

Beträffande innehållet i förslaget får utskottet, i den mån inte redogörelse

lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

Motioner

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nils-Eric Gustafsson (I: 689) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Hedenäset (II: 848), i vilka motioner hemställts att riksdagen

måtte med bifall till propositionen nr 48 i övrigt 1) medgiva att den

av Norrbottens järnverk aktiebolag disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret,

efter beslut av Kungl. Maj :t, ökas till högst 175 000 000 kr., samt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 105—106

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att den av bolaget beslutade utredningen

må ske under beaktande av vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Åkerlund och Strandberg (I: 691) och den andra inom andra kammaren

av herr Magnusson i Borås m. fl. (II: 849), i vilka motioner hemställts

att riksdagen måtte besluta att a) Norrbottens järnverk aktiebolags

nuvarande aktiekapital skall nedsättas med 100 milj. kr., b) för nyteckning

av aktier i bolaget med 100 milj. kr. till 120 % kurs anvisa på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1965/66 på kapitalbudgeten ett investeringsanslag

av 120 milj. kr., varav 20 milj. kr. tillförs reservfonden, c) lämna bolaget

garanti för lån till högst 40 milj. kr. samt d) i skrivelse till Kungl.

Maj :t ge till känna vad i motionerna i övrigt anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Strandberg (I: 690) och den andra inom andra kammaren av herrar

Petersson och Nilsson i Agnäs (II: 850), i vilka motioner hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att frågan om samgående

mellan Norrbottens järnverk aktiebolag och LKAB skall ingå i den

utredning angående järnverksbolagets organisation m. m. som omnämns

i propositionen nr 48;

dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 851),

vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att kontakter snarast måtte upptas med representanter för den enskilda

svenska järnhanteringen i syfte att om möjligt uppnå sådan samordning

av driften att den framtida tillverkningen vid Norrbottens järnverk inordnas

som ett naturligt led i en större produktionskedja, eventuellt i anslutning

till tidigare planerad utbyggnad för vissa mellansvenska järnverk,

samt att villkoren för en sådan samverkan finge närmare prövas därest kontakterna

skulle leda fram till någon form av förhandlingar.

Beträffande motiveringen för de ifrågavarande motionsyrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 848, I: 691, II: 850 och II: 851.

Utskottet

Av statsrådsprotokollet framgår att Norrbottens järnverk aktiebolag

(NJA) f. n. har ett aktiekapital på 300 milj. kr. Vidare har bolaget för att

täcka sitt behov av rörelsekapital medgetts att disponera en rörlig kredit i

riksgäldskontoret på högst 75 milj. kr. Sedan år 1954 har bolaget inte erhållit

något kapitaltillskott av staten. På förslag av Kungl. Maj :t godkände

riksdagen år 1959 riktlinjerna för utbyggnad av järnverket med ett varmvalsverk

och ett kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt. Anläggningskostnaderna

beräknades till väsentlig del kunna bestridas av bolaget; huruvida

något kapitaltillskott från statens sida framdeles kunde bli erforderligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

3

skulle klarläggas senare. Järnverkets produktion har avsevärt ökats, från

250 000 ton valsverksprodukter år 1955 till 456 000 ton år 1965. För innevarande

år beräknas produktionen stiga till 490 000 ton. Leveranserna av

järnverkets produkter har i stort sett följt samma utveckling, varför avsättningarna

av dess produktion volymmässigt sett varit tillfredsställande.

Under åren 1960—1965 har investeringsverksamheten legat på hög nivå. Av

de cirka 216 milj. kr. som dessa år investerats i järnveriket hänför sig

ungefär hälten till tunnplåtsvalsverken. Vid järnverket finns f. n. inemot

3 400 anställda.

Det framgår vidare av handlingarna att det ekonomiska utfallet av järnverksrörelsen

under senare år inte utvecklats lika gynnsamt som produktionen

och leveranserna. Verksamheten lämnade från mitten av 1950-talet,

då valsverksproduktionen började, t. o. m. år 1961 ekonomiskt godtagbara

resultat; bl. a. lämnade rörelseöverskotten utrymme för erforderliga avskrivningar.

Fr. o. in. år 1962 har rörelsen gått med förlust. Företagsekonomiskt

motiverade avskrivningar på anläggningarna har sedan dess inte

kunnat ske i full utsträckning och en tidigare genom avsättningar uppbyggd

lagerreserv har till stor del lösts upp. För år 1965 har knappt 1 milj.

kr. stått till förfogande för avskrivningar, medan avskrivningsbehovet f. n.

beräknas till drygt 30 milj. kr. årligen.

Orsaken till de senare årens ogynnsamma rörelseresultat är främst det

stora prisfallet på valsat stål på världsmarknaden. På två av bolagets huvudprodukter,

stångjärn och balk, uppges sålunda priserna i början av innevarande

år ha legat inte mindre än 22 % under motsvarande priser i början

av år 1960. Prisnedgången är en följd av förhållandet att järnverken i

Sverige, på kontinenten och i Amerikas förenta stater byggt ut sina anläggningar

i sådan omfattning att den samlade produktionskapaciteten ökat i

snabbare takt än konsumtionen av stål. Detta har i sin tur medfört en stark

priskonkurrens med återverkningar i första hand på mindre företag och

företag som i likhet med NJA varit relativt nyetablerade.

Bolaget har nu kommit i ett läge som nödvändiggör kapitaltillskott. I

syfte att trygga företagets likviditet för den närmaste tiden föreslår departementschefen

att staten ger bolaget stöd i form av ett aktieägaretillskott av

100 milj. kr. utan förräntnings- och återbetalningsskyldighet. Ett tillskott

av denna storlek anses räcka till att lösa in kortfristiga räntebärande betalningsförpliktelser

in. in., att ge eu viss säkerhetsmarginal för eventuellt

tillkommande likviditetspåfrestningar samt att slutföra pågående investeringar

och göra smärre investeringar av karaktären ersättningsanskaffningar.

Däremot anses det nämnda tillskottet inte ge utrymme för större

angelägna investeringar. Lönsamheten av dylika investeringar avses skola

närmare utredas inom bolaget. Frågan om ytterligare kapitaltillskott för investeringsändamål

får enligt departementschefen framdeles underställas

riksdagens prövning i den män bolaget i anslutning till utredningen lägger

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

fram färdiga investeringsprojekt som bedöms uppfylla kraven på god lönsamhet.

Med hänsyn till att bolagets i varulager och kundfordringar bundna

belopp vida överstiger den rörelsekredit intill 75 milj. kr. som bolaget sedan

år 1954 disponerar i riksgäldskontoret, föreslår departementschefen att kreditens

maximibelopp höjs till 125 milj. kr.; härigenom kan vid behov f. n.

bundna medel i motsvarande mån frigöras för redan nu aktuella investeringsändamål.

Med hänsyn till vikten och omfattningen av Kungl. Maj :ts förevarande

förslag från finansiell synpunkt samt till den stora betydelse det äger för

näringslivet i Norrbotten har utskottets vederbörande avdelning besökt

järnverket och haft överläggningar med företagsledningen. Under besöket

bär kunnat konstateras att anläggningarna befinner sig i gott skick och att

verksamheten vid företaget bedrivs affärsmässigt och effektivt, även i fråga

om kontakterna mellan ledningen och de anställda i skilda funktioner. Det

bör i sistnämnda hänseende framhallas att avgången bland de vid järnverket

anställda är mycket låg jämförd med den svenska industrin i övrigt.

Verket har numera bl. a. inriktat sig på tillverkning av vissa halvfabrikat

och specialprodukter med goda avsättningsmöjligheter. Fortlöpande samråd

sker härvid med andra företag inom branschen, vilket förhållande utskottet

med tillfredsställelse noterat. Som ett led i en effektivare marknadsföring

har försäljningskontoret förlagts till Stockholm.

Emellertid må å andra sidan framhållas att NJA i förhållande till konkurrerande

järnverk på kontinenten är en liten enhet, vilken på grund av

sitt geografiska läge nödgas arbeta under speciella svårigheter. Bl. a. krävs

en lagerhållning av bränsle och färdiga produkter utöver det normala för

ett järnverk av denna storleksordning, vilket tidvis såsom under en sträng

vinter med nedlagd sjöfart medför att avsevärda kapitalbelopp bindes. En

starkt bidragande orsak till försämringen av järnverkets ekonomiska resultat

har varit de tekniska problem som förevarit vid inkörningen av det

nya varmvalsverket.

Den överkapacitet som f. n. finns vid de stålproducerande företagen i

Europa inger inte förhoppning om någon avsevärd uppgång av stålpriserna

inom överskådlig tid. NJA måste liksom konkurrerande företag följa priserna

på världsmarknaden, vilka beror på en fast notering. Detta sett tillsammans

med stegringen av lönenivån gör att järnverket, om särskilda åtgärder

inte vidtas, kommer att få stora svårigheter att framdeles upprätthålla

driften. En tanke som härvid i och för sig ligger nära till hands är att

lägga ned järnverket. Departementschefen har i statsrådsprotokollet uttalat

att järnverkets fortbestånd trots de aktuella svårigheterna inte kan sättas

i fråga. Mot bakgrunden av såväl de allmänna närings- och försörj ningspolitiska

skälen för järnverkets tillblivelse som de gynnsamma yttre förhållanden

vilka även i dagens för verket kritiska läge kunnat iakttas inom företaget

delar utskottet departementschefens uppfattning. Såvitt utskottet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

5

kunnat finna är denna f. ö. allmänt sett obestridd. Den aktuella ekonomiska

krisen har enligt utskottets mening sin grund i faktorer på vilka verksledningen

haft små möjligheter att utöva något inflytande. Enligt utskottets

uppfattning är verksledningen energiskt inriktad på att genom rationaliseringar

effektivisera driften för att snarast möjligt åter göra järnverksrörelsen

lönsam. Beträffande varmvalsverket görs stora ansträngningar för att

genom påbyggnad göra det fullt driftsdugligt.

Sammanfattningsvis har utskottet vid sin prövning av Kungl. Maj :ts förslag

kommit till den slutsatsen att detsamma med hänsyn till föreliggande

förhållanden bör vinna riksdagens bifall. Utskottet tillstyrker sålunda propositionsförslaget.

Av utskottets ställningstagande följer, att utskottet inte

anser sig böra biträda de yrkanden som framställts dels i motionerna I: 689

och II: 848, i vad avser en ökning av bolagets rörliga kredit i riksgäldskontoret

till högst 175 milj. kr., och dels i motionerna I: 691 och II: 849, i vad

avser nedsättning av bolagets aktiekapital, nyteckning av aktier samt viss

lånegaranti.

I motionerna I: 690 och II: 850 hemställes att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj :t begära att frågan om samgående mellan NJA och LKAB skall ingå i

den i statsrådsprotokollet omnämnda utredningen angående järnverket. Enligt

vad utskottet erfarit har i två likalydande motioner, I: 542 och II: 669,

vilka väckts vid riksdagens början och hänvisats till bankoutskottet, hemställts

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära en skyndsam undersökning

av olika möjligheter för att öka sysselsättningen inom Norrbottens län

utöver ramen för den nuvarande verksamheten. I motiveringen för sistnämnda

motionsyrkande berörs även frågan om intensifiering av samarbetet

mellan NJA och LKAB i syfte att öka verksamheten i Norrbotten. Enligt

utskottets mening bör prövningen av den i motionerna 1: 690 och II: 850

framförda frågan anstå i avvaktan på riksdagens ställningstagande till det

nyss angivna motionsyrkandet, i vilket samarbetet mellan de ifrågavarande

företagen ingår som ett led i överväganden av större räckvidd än varom i

detta sammanhang är fråga. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionerna

I: 690 och II: 850 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad nu

anförts avser även vissa av de i motionerna 1: 689 och II: 848 anförda synpunkterna.

I motionen II: 851 hemställes om vissa åtgärder för en sådan samordning

av driften att den framtida tillverkningen vid NJA inordnas som ett naturligt

led i en större produktionskedja eventuellt i anslutning till tidigare planerad

utbyggnad av vissa mellansvenska järnverk. Med hänvisning till vad

utskottet i det föregående anfört rörande inriktningen av NJA:s verksamhet

anser utskottet någon särskild framställning till Kungl. Maj :t i enlighet med

berörda motionsyrkande inte påkallad.

Vad slutligen angår vissa särskilda synpunkter som framförts i motionerna

I: 689 och II: 848 samt I: 691 och II: 849 vill utskottet framhålla, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

desamma synts utskottet innefatta problem som det närmast torde ankomma

på företagsledningen att ta ställning till. Med hänsyn härtill anser utskottet

någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte påkallad i nu angivna

hänseenden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 689 och II: 848 ävensom

1:691 och 11:849, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) för Tillskott till Norrbottens järnverk aktiebolag på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66 på

driftbudgeten under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 000 kr.;

b) medge att den av Norrbottens järnverk aktiebolag

disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret, efter beslut

av Kungl. Maj :t, ökas till högst 125 000 000 kronor;

2. att motionerna I: 691 och II: 849, i vad de ej behandlats

under 1., icke må bifallas av riksdagen;

3. att motionerna I: 689 och II: 848, i vad de ej behandlats

under 1., icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

4. att motionerna 1:690 och 11:850 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

5. att motionen 11:851 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1966

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson,

Einar Persson, Per Jacobsson, Svensson, Söderberg, Bengtson, Harry Carlsson,

Mårtensson, Bertil Petersson, Herbert Larsson, Åkerlund, Strandberg

och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Almgren, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, herr Larsson i Hedenäset, fröken Olsson, herrar

Lindholm, Lassinantti, Björkman, Nelander, Blomkvist, Källstad, Tobé,

Petersson och Sjönell.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

7

Reservationer

1) av herrar Åkerlund, Strandberg, Björkman och Petersson, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »Av statsrådsprotokollet»

och på s. 5 slutar med »viss lånegaranti», bort ha följande

lydelse:

»Av statsrådsprotokollet framgår att Norrbottens järnverk aktiebolag

(NJA) f. n. har ett aktiekapital på 300 milj. kr. Vidare har bolaget för att

täcka sitt behov av rörelsekapital medgetts att disponera en rörlig kredit i

riksgäldskontoret på högst 75 milj. kr. Sedan år 1954 har bolaget inte erhållit

något kapitaltillskott av staten. På förslag av Kungl. Maj :t godkände

riksdagen år 1959 riktlinjerna för utbyggnad av järnverket med ett varmvalsverk

och ett kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt. Anläggningskostnaderna

beräknades till väsentlig del kunna bestridas av bolaget; huruvida

något kapitaltillskott från statens sida framdeles kunde bli erforderligt

skulle klarläggas senare. Järnverkets produktion har avsevärt ökats, från

250 000 ton valvsverksprodukter år 1955 till 456 000 ton år 1965. För innevarande

år beräknas produktionen stiga till 490 000 ton. Leveranserna av

järnverkets produkter har i stort sett följt samma utveckling, varför avsättning

nåtts för dess produktion. Under åren 1960—1965 har investeringsverksamheten

legat på hög nivå. Av de cirka 216 milj. kr. som dessa år investerats

i järnverket hänför sig ungefär hälften till tunnplåtsvalsverken.

Vid järnverket finns f. n. inemot 3 400 anställda.

Det framgår vidare av handlingarna att det ekonomiska utfallet av järnverksrörelsen

under senare år inte utvecklats gynnsamt. Verksamheten lämnade

från mitten av 1950-talet, då valsverksproduktionen började, t. o. m.

år 1961 rörelseöverskott, vilka medgav erforderliga avskrivningar samt

vissa nedskrivningar av varulagret. Någon utdelning på det av staten investerade

kapitalet har dock icke kunnat lämnas. Fr. o. in. år 1962 har rörelsen

gått med förlust. Företagsekonomiskt motiverade avskrivningar på anläggningarna

har sedan dess inte kunnat ske i full utsträckning och en tidigare

genom avsättningar uppbyggd lagerreserv har till stor del lösts upp.

För år 1965 har knappt 1 milj. kr. stått till förfogande för avskrivningar,

medan avskrivningsbehovet f. n. beräknas till drygt 30 milj. kr. årligen.

Vid utgången av år 1965 beräknas det avskrivningsbehov, som icke blivit

täckt av bokföringsmässiga avskrivningar motsvara 48 miljoner kronor.

Med hänsyn till den stora betydelse Norrbottens järnverk har för näringslivet

i Norrbotten och de stora finansiella åtaganden för statens del som

aktualiserats i förevarande proposition har utskottets vederbörande avdelning

vid besök på platsens besiktigat järnverket samt inhämtat ytterligare

upplysningar av företagsledningen. Utskottet har därvid kommit till den

slutsatsen att järnverket, som hittills befunnit sig i en uppbyggnadsperiod,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

i vissa delar ännu icke nått önskvärd stabilitet. Otvivelaktigt finns ett betydande

utrymme för rationaliseringar. Utskottet har däremot icke vunnit

klarhet om bästa sättet att avhjälpa de brister, som bl. a. vidlåder det

omdiskuterade varmvalsverket. Företagsledningen har därvidlag upplyst

om att projektering av ny valsverksutrustning av annan konstruktion påbörjats.

Lösningen av detta problem är av stor betydelse för frågan om fortsatt

valsning av tunnplåt på basis av material som bolaget självt tillverkat.

För att utröna möjligheten att på andra vägar upprätthålla kallvalsningen

kan prov alternativt igångsättas med inköpta varmvalsade band. I fråga om

balktillverkningen m. m. har en viss ökad manufakturering tillkommit. Försäljningen

är numera inriktad på den skandinaviska marknaden, där ca 75

procent av produktionen avsättes. En utbyggnad av försäljningsorganisationen

har ägt rum. Försäljningskontoret har förlagts till Stockholm. Fortlöpande

samråd om viss marknadsuppdelning äger rum med andra företag

inom branschen, vilket förhållande utskottet med tillfredsställelse noterar.

Utskottet har slutligen fått ett gott intryck av ledningens och personalens

vilja att nå effektivitet i produktion och försäljning.

Det har uppgivits att den viktigaste orsaken till de senaste årens ogynnsamma

rörelseresultat är det stora prisfallet på valsat stål på världsmarknaden.

På två av bolagets huvudprodukter, stångjärn och balk, uppges sålunda

priserna i början av innevarande år ha legat inte mindre än 22 %

under motsvarande priser i början av år 1960. Prisnedgången är en följd

av förhållandet att järnverken i Sverige, på kontinenten och i Amerikas

förenta stater byggt ut sina anläggningar i sådan omfattning att den samlade

produktionskapaciteten ökat i snabbare takt än konsumtionen av stål. Detta

har i sin tur medfört en stark priskonkurrens med återverkningar i första

hand på företag som i likhet med NJA icke varit konsoliderade. Den överkapacitet

som f. n. finns vid de stålproducerande företagen i Europa inger

heller inte förhoppning om någon avsevärd uppgång av stålpriserna inom

överskådlig tid och NJA måste liksom konkurrerande företag följa världsmarknadens

prisnoteringar. Detta sett tillsammans med stegringen av lönenivån

gör att järnverket, om särskilda åtgärder inte vidtas, kommer att få

stora svårigheter att upprätthålla driften.

Utskottet anser att järnverkets fortbestånd trots dessa svårigheter inte

kan ifrågasättas. De allmänna närings- och försörjningspolitiska skälen i

Norrbotten och det förhållandet att järnverket nu har en omfattande produktion

av tekniskt fullvärdiga produkter talar enligt utskottets mening för

fortsatt drift. De aktuella svårigheterna på prissidan har icke enbart träffat

NJA utan har drabbat branschen i dess helhet. Bolaget behöver emellertid

tillföras ytterligare kapital.

Departementschefen föreslår, i syfte att trygga företagets likviditet för

den närmaste tiden, att staten ger bolaget stöd i form av ett aktieägaretillskott

av 100 milj. kr. utan förräntnings- och återbetalningsskyldighet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1006

9

Ett tillskott av denna storlek anses räcka till att lösa in kortfristiga räntebärande

betalningsförpliktelser m. m., att ge eu viss säkerhetsmarginal för

eventuellt tillkommande likviditetspåfrestningar samt att slutföra pågående

investeringar och göra smärre investeringar av karaktären ersättningsanskaffningar.

Däremot anses det nämnda tillskottet inte ge utrymme för

större angelägna investeringar. Lönsamheten av dylika investeringar avses

skola närmare utredas inom bolaget. Frågan om ytterligare kapitaltillskott

för investeringsändamål får enligt departementschefen framdeles underställas

riksdagens prövning i den mån holaget i anslutning till utredningen

lägger fram färdiga investeringsprojekt som bedöms uppfylla kraven på god

lönsamhet. Med hänsyn till att bolagets i varulager och kundfordringar

bundna belopp vida överstiger den rörliga kredit intill 75 milj. kr. som bolaget

sedan år 1954 disponerar i riksgäldskontoret föreslår departementschefen

att kreditens maximibelopp höjs till 125 milj. kr.; härigenom kan

vid behov f. n. bundna medel i motsvarande mån frigöras för redan nu aktuella

investeringsändamål.

Departementschefen gör också i propositionen det uttalandet, att det är

av utomordentligt stor betydelse att företaget tekniskt och kommersiellt stabiliseras

så att det på ett affärsmässigt godtagbart sätt kan hävda sig i den

hårdnande konkurrensen på stålmarknaden. Utskottet vill understryka detta

uttalande. Enligt utskottets mening är subventioner principiellt icke gagneliga

för stabilitet och framtidstro i den ekonomiska utvecklingen och kan icke

heller vara det för NJA och dess anställda. Målsättningen för NJA:s del bör

därför nu, när uppbyggnadsperioden i det väsentliga avslutats, vara att göra

driften vinstgivande. Utskottet har också blivit övertygat om att verksledningen

helhjärtat strävar att uppfylla denna målsättning. När statsmakterna

på sin tid hade att taga ställning till frågan om företagsform valdes att

ge järnverket bolagsform för att betona vinstsyftet och självständigheten i

driften. Vid övervägandet om lämpligaste metod för det nu aktuella kapitaltillskottet

bör enligt utskottets mening sedvanliga företagsekonomiska

regler i görligaste mån följas. Utskottet är medvetet om att vid koncernförhållanden

i det enskilda näringslivet aktieägartillskott är en förekommande

form av ekonomiskt stöd för att tillföra företag ytterligare inkomster. Med

hänsyn till önskvärdheten av att NJA icke blir föremål för eu direkt subvention

utan att tillskotten lämnas i affärsmässiga former vill utskottet förorda

en något annan metod för medelstillförseln än departementschefen

föreslagit. Utskottet föreslår i likhet med bolagets styrelse att aktiekapitalet

ökas med 100 miljoner kronor genom att staten tecknar nya aktier i bolaget.

Med hänsyn till att bolaget praktiskt taget saknar reservfond föreslår

utskottet vidare att nyemissionen äger rum till 120 procent och att därigenom

ytterligare inflytande 20 miljoner kr. tillföres reservfonden. Härigenom

ges bolagsledningen en ökad rörelsefrihet i den ekonomiska skötseln av förelaget.

Medel för aktieteckningen torde få anvisas på kapitalbudgeten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

Utskottet har observerat att vid utgången av år 1965 företagsekonomiskt

motiverade avskrivningar till ett belopp av 48 milj. kr. icke kunnat verkställas,

varigenom värdena på bolagets anläggningstillgångar blivit företagsekonomiskt

sett för högt upptagna. Då det årliga avskrivningsbehovet för

dessa beräknas till 30 milj. kr. och det för innevarande och nästa verksamhetsår

förutses att rörelsen icke kan ge nämnvärda överskott för avskrivningar

torde åtgärder böra vidtagas för att förhindra bokföringsmässiga

värden som med betydande belopp överstiger de verkliga värdena på anläggningstillgångarna.

Utskottet förordar för att möjliggöra erforderliga

avskrivningar att aktiekapitalet nedsättes med 100 milj. kr. och att riksdagen

i skrivelse delger Kungl. Maj :t denna sin mening. Genom vad utskottet

sålunda förordat blir det utdelningsberättigade kapitalet oförändrat. För

att möta behovet av rörelsemedel har bolaget upptagit två reverslån, varav

det ena på 10 milj. kr. förfaller i maj 1966 och det andra på 30 milj. kr. i

slutet av år 1967. Enligt vad utskottet erfarit är dessa lån upptagna i Sveriges

Kreditbank. Departementschefen uttalar att aktieägartillskottet avses skola

användas att lösa in kortfristiga räntebärande betalningsförpliktelser, vartill

dessa lån får räknas. Därest säkerheten för dessa lån förstärkes genom att

staten ikläder sig garanti för desamma, torde NJA:s likviditet dock bliva

tryggad. Utskottet finner det naturligt att statens bank lämnar NJA finansiellt

stöd när detta kan ske utan åsidosättande av fullt bankmässiga grunder.

Utskottet förordar följaktligen att riksgäldskontoret bemyndigas ikläda

staten garanti för lån till högst 40 milj. kr.

Sammanfattningsvis har utskottet vid sin prövning av Kungl. Maj :ts förslag

funnit att riksdagen bör möjliggöra NJA:s fortsatta verksamhet, ehuru

i former som ansluter sig till dennas affärsmässiga karaktär i högre grad

än vad Kungl. Maj :t föreslår. Utskottet tillstyrker därför motionerna I: 691

och II: 849 i vad avser nedsättning av bolagets aktiekapital, nyteckning av

aktier samt viss lånegaranti, samt avstyrker Kungl. Maj :ts förslag om aktieägartillskott

och ökning av den rörliga krediten i riksgäldskontoret till 125

milj. kr., ävensom yrkandet i motionerna 1:689 och 11:848 om ökning

av densamma till 175 milj. kr.»

dels ock att utskottets hemställan under 1. och 2. bort ha följande lydelse:
»1.

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:691

och II: 849 samt med avslag å motionerna I: 689 och II: 848,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) avslå Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av ett reservationsanslag

av 100 000 000 kr. för tillskott till Norrbottens

järnverk aktiebolag;

b) avslå Kungl. Maj :ts förslag om ökning av den av Norrbottens

järnverk aktiebolag disponerade rörliga krediten

i riksgäldskontoret;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966

11

2. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 691 och

II: 849, såvitt nu är i fråga,

a) till Nyteckning av aktier i Norrbottens järnverk aktiebolag

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/

66 på kapitalbudgeten under fonden för statens aktier anvisa

ett investeringsanslag av 120 000 000 kr.;

b) i skrivelse till Ivungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört angående nedsättning av Norrbottens järnverk

aktiebolags nuvarande aktiekapital;

c) bemyndiga riksgäldskontoret att ikläda staten garanti

för lån till Norrbottens järnverk aktiebolag intill ett belopp

av högst 40 000 000 kr.;»

2) av herr Larsson i Hedenäset.

Särskilt yttrande

av herrar Strandberg och Petersson, vilka anfört:

»Vi kan med tillfredsställelse instämma i departementschefens mening

att Norrbottens järnverk skall tekniskt och kommersiellt stabiliseras så att

det på ett affärsekonomiskt godtagbart sätt kan hävda sig på stålmarknaden.

Enighet råder om att företaget härför behöver ett avsevärt kapitaltillskott.

Frågan om NJA:s framtida driftsformer och inriktning avses utredas

bl. a. med hjälp av utomstående expertis. Vi anser det härvidlag av stor betydelse

att frågan om samgående mellan NJA och LKAB upptages till förutsättningslös

prövning. Samverkan bör ske i sådana former att lönsamheten

för de båda företagen kan redovisas var för sig.

Från LKAB:s sida föreligger önskemål om vidare förädling av malmen.

Enligt vår mening finns här en direkt anledning till närmande mellan NJA

och LKAB. Forskning, laboratoriekostnader, viss administration m. in. skulle

kunna samordnas och borde ge möjlighet till besparingar. Samordningen

torde också kunna öka båda företagens kunnande på malmförädlingens område.

Utredningen bör också förutsättningslöst pröva möjligheterna att genom

samverkan påverka NJA:s stabilitet och vilken inverkan detta i så

fall kan medföra för såväl NJA:s som LKAB:s driftsresultat.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillskott till Norrbottens järnverk aktiebolag. a1 i texten