Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1966/67 till lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken m. m. jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1966-05-10 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:107, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1966/67 till lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken m. m. jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

1

Nr 107

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för budgetåret

1966/67 till lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån,

dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående

riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken m. m. jämte i

dessa ämnen väckta motioner.

(2:a och 3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna C 17 och VI: 1 s. 68—-72 och

214 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den

3 januari 1966) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

a) till Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att under nämnda budgetår bevilja lokaliseringsbidrag

med högre belopp än som anvisats på anslaget;

c) till Lokaliseringslån för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 000 kr.;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att under nämnda budgetår bevilja lokaliseringslån

med högre belopp än som anvisats på anslaget.

Kungl. Maj :t har vidare i förenämnda proposition (bilaga 13, punkterna

C 5—C 13 och C 15—C 16, s. 63—65 samt 67 och 68) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1966/67 beräkna

följande anslag, nämligen till

a) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 14800 000

kr.;

b) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 500 000

kr.;

c) Arbetsförmedlingen: Avlöningar ett förslagsanslag av 72 500 000 kr.;

d) Arbetsförmedlingen: Omkostnader ett förslagsanslag av 19 000 000 kr.;

e) Allmänna beredskapsarbeten m. m. ett reservationsanslag av 400 000 000

kr., därav förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
f)

Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl. ett

reservationsanslag av 155 000 000 kr., därav förslagsvis 30 000 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemcdlen;

g) Förläggningsbyggnader m. in. ett förslagsanslag av 26 000 000 kr.;

1—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 sarnl. Nr 107

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

h) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet ett reservationsanslag

av 1 000 kr.;

i) Omskolning m. m. ett förslaganslag av 180 000 000 kr.;

j) Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade ett förslagsanslag

av 3 000 000 kr.;

k) Bidrag till driften av verkstäder för handikappade ett förslagsanslag

av 18 000 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 52, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 mars

1966, föreslagit riksdagen att

l) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken;
2

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsen

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna av departementschefen förordnad avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67;

c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 14 822 000 kr.;

d) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1966/67

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 460 000 kr.;

3 a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen för arbetsiörmedlingen

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsförmedlingen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67;

c) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 72 240 000 kr.;

d) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret 1966/67 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 970 000 kr.;

4) till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1966/67 under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 400 000 000 kr.; därav förslagsvis

200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;

5) till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl. för

budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

155 000 000 kr., därav förslagsvis 30 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
6)

till Förläggningsbyggnader in. m. för budgetåret 1966/67 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 26 000 000 kr.;

7) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet för

budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 000 kr.;

8) till Omskolning m. m. för budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 180 000 000 kr.;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

3

9) till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade för budgetåret

1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000

kr.;

10) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret

1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 000000 kr.;

11a) besluta, att en statlig institution för utbildning och forskning i arbetsmarknadsfrågor,

benämnd institutet för arbetsmarknadsfrågor, skall inrättas

den 1 juli 1966 med de uppgifter och den organisation departementschefen

förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning för institutet

för arbetsmarknadsfrågor i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
c)

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för institutet

för arbetsmarknadsfrågor, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1966/67;

d) till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Avlöningar för budgetåret

1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 154 000 kr.;

e) till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Omkostnader för budgetåret

1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kr.

Beträffande detaljerna i förslagen får utskottet hänvisa till propositionerna.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

I: 77 av herr Johan Olsson m. fl.,

I: 267 av herrar Schött och Blomquist,

I: 278 av herr Bengtson m. fl.,

1: 283 av herr Göran Karlsson,

1: 310 av herr Holmberg m. fl.,

1: 628 av fröken Mattson m. fl.,

1: 635 av herr Sundin och fru Elvy Olsson,

1: 641 av herr Lundström m. fl.,

I: 663 av herrar Werner och Adolfsson,

I: 672 av herr Arne Gei jer m. fl.,

1: 673 av herr Tage Johansson m. fl.,

1: 674 av herr Carl Albert Anderson m. fl.,

1: 675 av herr Bengtson m. fl.,

1: 676 av herr Holmberg m. fl.,

1: 677 av herr Lidgard och fröken Stenberg,

1: 678 av herr Lundström m. fl.,

I: 679 av herr Wanhainen m. fl.,

1:681 av herr Paul Jansson,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

1: 682 av herrar Göran Karlsson och Larfors,

1: 683 av herr Göran Karlsson och fröken Mattson,

1:684 av herr Stefanson m. fl., och

1: 685 av herr Wallmark,

varav motionerna I: 77, I: 267, I: 278, I: 283, I: 310, I: 628, I: 635 och I: 641

väckts vid riksdagens början, samt

från andra kammaren

II: 53 av herrar Nilsson i Gävle och Jansson,

II: 112 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl.,

II: 342 av herr Thylén m. fl.,

II: 353 av herr Hedlund m. fl.,

II: 379 av herr Bohman m. fl.,

II: 602 av herr Ohlin m. fl.,

II: 771 av herrar Dahlgren och Boo,

II: 783 av fru Lewén-Eliasson m. fl.,

II: 814 av herr Holmberg m. fl.,

II: 825 av fru Ekendahl m. fl.,

II: 826 av herr Kristenson m. fl.,

II: 828 av herrar Bengtsson i Landskrona och Johanson i Västervik,

II: 829 av herr Blomkvist m. fl.,

II: 830 av herr Bohman m. fl.,

II: 831 av fru Ekroth m. fl.,

II: 832 av herr Hedlund m. fl.,

II: 833 av herr Martinsson,

II: 834 av herr Nordgren,

II: 835 av herr Nordgren m. fl.,

II: 836 av herr Ohlin m. fl.,

II: 837 av herr Rask och fru Ekroth,

II: 838 av herr Sterne m. fl.,

11:839 av herr Sundelin m. fl.,

II: 840 av fru Thunvall m. fl.,

varav motionerna II: 53, II: 112, II: 342, II: 353, II: 379, II: 602, II: 771 och

11:783 väckts vid riksdagens början.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

I de likalydande motionerna I: 77 (av herr Johan Olsson m. fl.) och II: 112

(av herr Eriksson i Bäckmora m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

medge, att statsbidrag i lokaliseringspolitiskt syfte må kunna utgå till kommuner

som anordnar beredskapsarbeten för uppförande av lokaler för industri-,

hantverks- och serviceföretag enligt de bestämmelser, som i övrigt gäller

för beredskapsarbeten i kommunal regi.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

5

I motionen II: 53 (av herrar Nilsson i Gävle och Jansson) har hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om en prövning av åtgärder

i syfte att främja anslutningen till Arbetsmarknadens försäkringsbolag

i enlighet med vad i motionen anförts.

I de likalydande motionerna I: 267 (av herrar Schött och Blomquist) och

11:342 (av herr Thylén m. fl.) har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för utvidgning av de för kurser i

svenska språket för till Sverige nyinflyttad arbetskraft samt deras anhöriga

gällande statsbidragsbestämmelserna att avse även kurser i svensk samhällskunskap.

I de likalydande motionerna 1:278 (av herr Bengtson m. fl.) och 11:353

(av herr Hedlund m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte

a) anvisa till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1966/67 ett förslagsanslag

av 100 000 000 kr.;

b) medge att den sålunda förordade anslagsökningen finansieras genom

medel från anslaget till allmänna beredskapsarbeten.

I motionen I: 283 (av herr Göran Karlsson) har hemställts att en översyn

av de nuvarande bestämmelserna för erhållande av motorfordonsbidrag

göres, så att även elever med teoretisk undervisning kan bli berättigade att

erhålla sådant bidrag.

I de likalydande motionerna I: 310 (av herr Holmberg m. fl.) och II: 379

(av herr Bohman m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

må i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte verkställa

en empirisk undersökning av de sociologiska verkningarna av den nuvarande

aktiva rörlighetsbefrämjande arbetsmarknadspolitiken ävensom belysa

de ekonomiska effekterna av denna politik.

I de likalydande motionerna I: 628 (av fröken Mattson in. fl.) och II: 783

(av fru Lewén-Eliasson in. fl.) har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära en utredning om möjligheter och metoder att fortlöpande

få en redovisning av den dolda arbetslösheten bland kvinnorna och

kontakterna mellan arbetsförmedling och de latent arbetslösa kvinnorna

jämte en regelmässig redovisning av utvecklingen av lokaliseringsstödet

samt den nyanställda arbetskraftens fördelning.

I de likalydande motionerna I: 635 (av herr Sundin och fru Elvy Olsson)

och II: 771 (av herrar Dahlgren och Boo) har hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om cn skyndsam parlamentarisk

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

beredning för frågan om åtgärder i syfte att främja de gifta kvinnornas

möjligheter till förvärvsarbete.

I de likalydande motionerna I: 641 (av herr Lundström in. fl.) och II: 602

(av herr Ohlin m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att vederbörande myndigheter

måtte erhålla i uppdrag att beakta vad i motionerna anförts rörande informationen

om yrken och utbildningsvägar.

I de likalydande motionerna I: 663 (av herrar Werner och Adolfsson) och

II: 814 (av herr Holmberg m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder i följande avseenden,

nämligen

a) att åtgärder vidtages för inrättande av ett arbetsdepartement med uppgift

att handha ledningen av ekonomisk samhällsplanering;

b) att snarast förelägga riksdagen förslag om sådan samordning, utvidgning

och ändamålsenlig inriktning av handikapp- och åldringsvård att partiellt

arbetsföra och äldre personer bereds bättre möjligheter till lämpligt

arbete;

c) att åtgärder av det slag som angivits i denna motion vidtages för att

tillgodose behovet av förvärvsarbete för gifta kvinnor samt för att åstadkomma

likställdhet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheten att få

beredskapsarbete och kontantunderstöd i avvaktan på fast arbete; samt

d) att ersättning för egna hem och bostadsrättslägenheter åt personer,

som måste flytta till annan ort för att få arbete, utgår med belopp som något

så när motsvarar det reella värdet av den egendom vederbörande måste sälja.

I de likalydande motionerna I: 672 (av herr Arne Geijer in. fl.) och II: 825

(av fru Ekendahl m. fl.) har hemställts att riksdagen vid behandling av proposition

nr 52 punkt C 13 måtte besluta att makes inkomst inte skall ha

någon reducerande effekt på grundbidraget i arbetsmarknadsstyrelsens utbildningsbidrag.

I de likalydande motionerna I: 673 (av herr Tage Johansson m. fl.) och

11:826 (av herr Kristenson in. fl.) har hemställts att riksdagen måtte besluta
a)

att statsbidrag till arbetsprövning skall utgå enligt det av arbetsmarknadsutredningen

framlagda förslaget, varvid principen om full kostnadstäckning

skall följas,

b) att till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret

1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 500 000

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960

7

I motionen II: 828 (av herrar Bengtsson i Landskrona och Johanson i

Västervik) har hemställts att riksdagen måtte besluta att Bidrag till driften

av verkstäder för handikappade i särskilda fall enligt ovan måtte utgå med

75 % av underskottet, dock högst 3 000 kr. per plats och år.

I de likalydande motionerna I: 674 (av herr Carl Albert Anderson in. fl.)

och II: 838 (av herr Sterne m. fl.) har hemställts

1. att riksdagen måtte uttala sig för att statsbidrag till arbetsprövningsverksamheten,

i anslutning till arbetsmarknadsutredningens betänkande,

bör utgå med 100 procent enligt hittills gällande grunder, samt

2. att erforderlig uppräkning sker av förslagsanslagen under punkterna

9) och 10) i departementschefens hemställan.

I motionen II: 839 (av herr Sundelin m. fl.) har hemställts

1. att riksdagen måtte uttala sig för att statsbidrag till arbetsprövningsverksamheten,

i anslutning till arbetsmarknadsutredningens betänkande, bör

utgå med 100 procent enligt hittills gällande grunder, samt

2. att erforderlig uppräkning sker av förslagsanslagen under punkterna

9) och 10) i departementschefens hemställan.

I de likalydande motionerna I: 675 (av herr Bengtson in. fl.) och II: 832

(av herr Hedlund m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

I. till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1966/67 under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 360 000 000 kr. i enlighet

med vad i motionen har anförts;

II a) medge att statsbidraget till driften av prövningsavdelningar inom

arbetsvärden må utgå i enlighet med vad arbetsmarknadsutredningen föreslagit;

samt

b) anvisa till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret

1966/67 under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag av 19 000 000 kr.;

III. medge

1) att utbildningsbidrag till företag i samband med lokalisering må kunna

utgå även på utanför norra stödområdet belägna orter med otillräcklig tillgång

på arbetstillfällen samt att dylikt bidrag bör få utgå till företag, som

medgivits detsamma, så länge arbetsmarknadsläget är sådant att dylika åtgärder

är motiverade på lokaliseringsorten; samt

2) att flyttningsbidrag till kvalificerad arbetskraft för flyttning till företag

inom lokaliseringsområde må kunna utgå enligt de bestämmelser som

gäller för flyttningsbidrag i övrigt, samt att flyttningsbidraget må kunna

lämnas även i de fall då initiativet till flyttningen tagits av arbetsförmedlingen;
IV.

uttala att avvägningen mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska

rörlighetspolitiken bör vara sådan att i de sysselsättningssvaga områ
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

dena en aktiv lokaliseringspolitik i första hand utnyttjas och rörlighetsstimulerande

åtgärder för flyttning av arbetskraft till orter utanför hemregionen

används först om och i den mån lokaliseringspolitiska åtgärder inte

bedö mes möjliga inom regionen;

V. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

1) om skyndsamt tillsättande av utredning för kartläggning av den s. k.

dolda arbetslösheten bland kvinnorna och prövning av åtgärder som i ökad

utsträckning kan främja den kvinnliga arbetskraftens inträdande på arbetsmarknaden

;

2) att frågan om effektiviserad vidareutbildning särskilt för mindre företagare

måtte prövas vid den fortsatta beredningen av vuxenutbildningsfrågan;
3)

att frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna

beträffande de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skyndsamt måtte upptas

till prövning;

VI. godtaga vad i motionerna har anförts som riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken.

I motionen II: 833 (av herr Martinsson) har hemställts att riksdagen vid

behandling av propositionen nr 52 måtte fastställa utbildningsbidragen i

enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag i dess anslagsframställning

för budgetåret 1966/67.

I de likalydande motionerna I: 676 (av herr Holmberg m. fl.) och II: 830

(av herr Bohman m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

A. a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen, att till
-

lämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 18 616 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 707 000

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis........ 8 530 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 39 089 000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

personal, förslagsvis.......................... 2 400

6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis............ 3 395 600

7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis 100 000

Summa kronor 70 440 000;

b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 70 440 000 kr.,

c) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret 1966/67 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 670 000 kr.;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

9

B. till Omskolning in. in. för budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 170 500 000 kr.

C. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

a) att ombudssystemet inom arbetsförmedlingen måtte successivt avvecklas,

b) att en undersökning angående effekten av omskolningsverksamheten

och de rörlighetsfrämjande åtgärderna snarast vidtages,

c) att arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet successivt avvecklas;
D.

besluta att avgöranden om utläggande av industribeställningar förbehålles

Kungl. Maj :t;

E. med avslag å Kungl. Majt:s förslag om inrättande av ett institut för

arbetsmarknadsfrågor i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl.

Maj :t till nästa års session med Nordiska rådet måtte framlägga förslag

om ett nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor;

F. som sin mening måtte giva till känna vad i motionerna anförts angående

utnyttjande av investeringsfonderna.

I motionen I: 677 (av herr Lidgard och fröken Stenberg) har hemställts

att riksdagen måtte uttala, att starthjälp bör kunna utgå — med iakttagande

av i övrigt gällande förutsättningar — vid tillträdande av första

läraranställning efter avlagd examen, oavsett om lämpligt arbete kan erhållas

på närmare ort.

I de likalydande motionerna I: 678 (av herr Lundström in. fl.) och II: 836

(av herr Ohlin m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

1. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad i motionerna anförts dels

om behovet av en samordning mellan de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

och andra åtgärder som påverkar förhållandena på arbetsmarknaden,

dels ock rörande tillämpningen av de nya grunderna för omskolningsbidrag;

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad i motionerna anföres angående

möjligheterna att anordna kurser för uteslutande äldre arbetskraft;

3. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av inkomstprövningsreglerna

beträffande grundbidraget för omskolning med syfte att åstadkomma

stimulans för de gifta kvinnorna att i ökad utsträckning förvärvsarbeta

samt iakttagande av rättvisa i bedömningen av olika fall;

4. besluta att statsbidrag till drift av arbetsprövningsverkstäder för handikappade

skall utgå enligt de mer generösa grunder som föreslås i arbetsmarknadsutredningens

förslag;

5. i anledning av förslaget under 4. till Bidrag till driften av verkstäder för

handikappade för budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett i

förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 1 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag

av 19 000 000 kr.;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

6. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad i motionerna anförts

angående en liberalisering på sikt av invandringspolitiken;

7. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att medel ställs till förfogande för

dels intensivundersökningar med den inriktning som anges i motionerna rörande

effekten av omskolningsåtgärder och rörelsestimulerande åtgärder,

dels en analys av arbetslöshetsklientelets sammansättning; samt

8. i övrigt beakta i motionerna anförda synpunkter.

I de likalydande motionerna I; 679 (av herr Wanhainen m. fl.) och II: 840

(av fru Thunvall in. fl.) har hemställts att arbetsförmedlingen ges möjlighet

att lämna reseersättningar och traktamenten till vid förmedlingen inskrivna

arbetssökande, i enlighet med arbetsmarknadsutredningens förslag.

I de likalydande motionerna 1:681 (av herr Paul Jansson) och 11:829

(av herr Blomkvist m. fl.) har hemställts att riksdagen för budgetåret 1966/

67 beslutar att bidrag till arbetsprövnings- och arbetsträningsverksamheten

må kunna utgå med 50 % av driftunderskottet, dock högst med 3 000 kronor

per plats och år.

I de likalydande motionerna 1:682 (av herrar Göran Karlsson och Larfors)

och 11:837 (av herr Rask och fru Ekroth) har hemställts att riksdagen

måtte besluta

att kompletterande lån till näringshjälp skall utgå även vid startande av

andra rörelser än kioskrörelse; samt

att näringshjälpens maximibelopp till invalidbil skall kunna kompletteras

med lån.

I de likalydande motionerna 1:683 (av herr Göran Karlsson och fröken

Mattson) och 11:831 (av fru Ekroth m. fl.) har hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att den av Kungl. Maj :t tillsatta

utredningen angående omvårdnaden av handikappade genom tilläggsdirektiv

får i uppdrag att

1) utreda möjligheterna att göra vissa arkivarbeten till fasta tjänster;

2) utreda möjligheterna att inordna arkivarbetet såsom en speciell form

av skyddad sysselsättning under den av primär- och sekundärkommunerna

bedrivna s. k. skyddade verksamheten.

I de likalydande motionerna I: 684 (av herr Stefanson m. fl.) och II: 835

(av herr Nordgren m. fl.) har hemställts att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj :ts proposition nr 52 år 1966 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

uttala att lokaliseringsstöd skall utgå till företag inom mindre industri-,

hantverks- eller servicesektorn eller sammanslutningar av sådana för uppförande

av verkstadshus.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

11

I de likalydande motionerna 1:685 (av herr Wallmark) och 11:834 (av

herr Nordgren) har hemställts att riksdagen måtte besluta att till Omskolning

för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandena hänvisas till motionerna

1:77, 1:283, 1:310, 1:628, 1:635, 1:676, 1:677, 1:682, 1:683, 1:685, 11:53,

II: 342, II: 353, II: 602, II: 814, II: 825, II: 826, II: 828 II: 829, II: 832, II: 833,

II: 835, II: 836, II: 838, II: 839 och II: 840.

Över motionerna I: 628 och II: 783 samt I: 635 och II: 771 har efter framställning

härom arbetsmarknadsstyrelsen avgett utlåtande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har därvid bl. a. anfört, att styrelsen under senare

år ägnat stor uppmärksamhet åt frågan om åtgärder som syftar till att

bereda de gifta kvinnorna arbete och underlätta deras anpassning på arbetsmarknaden

samt har beträffande riktlinjerna för styrelsens handlande hänvisat

till styrelsens särskilda aktivitetsprogram för den kvinnliga arbetskraften.

Vad styrelsen härutöver anfört torde i huvudsak framgå av den följande

framställningen.

Utskottet

Svensk arbetsmarknadspolitik har undergått en stark utveckling under

1900-falet. Från att ursprungligen ha syftat till att uteslutande lindra arbetslöshetens

följder — vid seklets ingång ännu som en form av fattigvård —

och sedermera till att aktivt bekämpa arbetslöshet har arbetsmarknadspolitiken

kommit att få en allmänt balansskapande funktion på arbetsmarknaden.

Vändpunkter i utvecklingen kan sägas ha varit 1933 års krisuppgörelse

samt inriktningen på full sysselsättning som ett av huvudmålen för

statsmakternas politik under efterkrigstiden.

Kravet på full sysselsättning har rönt allmän uppslutning. I väsentliga

avseenden har syftet att upprätthålla full sysselsättning också nåtts. Perspektivet

på sysselsättningsfrågan bär emellertid förskjutits sedan krigsslutet.

Flera faktorer har bidragit härtill. Särskilt betydelsefulla har varit den

snabba takten i samhällsomdaningen samt förekomsten av betydande skillnader

i sysselsättningsnivå mellan olika delar av landet och mellan olika

näringsgrenar. Den väsentligt ändrade synen på den enskildes rätt till fritt

yrkesval och trygghet genom utbildning har också i hög grad påverkat uppfattningen

av samhällets ansvar i sysselsättningsfrågorna. Den fortgående

internationaliseringen av arbetsmarknaden har vidare tillfört arbetsmarknadspolitiken

nya aspekter.

Dessa förhållanden har lett till alt de arbetsmarknadspolitiska ambitionerna

har vuxit och kraven på differentierade åtgärder ökat. Något samlat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

ställningstagande från statsmakternas sida till arbetsmarknadspolitikens

utformning har emellertid inte förelegat. Det material som arbetsmarknadsutredningen

har lagt fram ger ökade möjligheter att bedöma resultaten

av den förda arbetsmarknadspolitiken och att på grundval av dessa erfarenheter

utforma den fortsatta reformverksamheten på området.

En bedömning av arbetsmarknadspolitikens framtida uppgifter måste

emellertid utgå från de allmänna förutsättningarna i fråga om befolkning

och ekonomi. Långtidsutredningens nyligen framlagda betänkande ger underlag

för en sådan bedömning. Dess arbetskraftsprognos innebär att antalet

förvärvsarbetande fram till år 1970 ökar med ca 110 000. Denna ökning

består helt av gifta kvinnor och bygger på att deras förvärvsfrekvens antas

öka. Riksgenomsnittet som i dag uppgår till ca 35 % antas år 1970 ha stigit

till inemot 45 %. Långtidsutredningens genomgång av de olika näringsgrenarnas

anspråk på arbetskraft fram till år 1970 visar att antalet förvärvsarbetande

behöver öka med sammanlagt 165 000, en siffra som stiger till ca

265 000 vid en förkortning av veckoarbetstiden till 42a/2 timmar.

Den arbetskraftssituation som förutses kommer enligt långtidsutredningen

att ge upphov till en rad anpassningsproblem. Eftersom den förutsedda

nettoökningen av tillgången på arbetskraft med ca 110 000 förvärvsarbetande

består av gifta kvinnor kan ökningen realiseras bara om det går att

undanröja de hinder som f. n. finns för gifta kvinnor att inträda på arbetsmarknaden.

En betydelsefull del av arbetskraftstillskottet kommer att bestå

av invandrare. Frågan om invandringspolitikens utformning kommer därför

att bli aktuell. Även om arbetskraftstillgången ökar med 110 000 personer

torde det komma att uppstå både geografiska och yrkesmässiga rörlighetsproblem

eftersom tillskotten av arbetskraft inte alltid uppträder där

efterfrågan ökar. Arbetskraftsläget ter sig inte heller annorlunda i det vidare

perspektivet mot 1980-talet.

Utskottets yttrande kommer i det följande att begränsas till propositionens

huvuddrag och de frågor som behandlas i motionerna. I den mån utskottet

inte anger annat tillstyrker utskottet departementschefens förslag.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vissa frågor angående riktlinjerna

för lokaliseringspolitiken behandlas av bankoutskottet i dess utlåtande

samt att bevillningsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 6

behandlat motioner om lokaliseringspolitiken.

Allmänna synpunkter på arbetsmarknadspolitiken. Som utgångspunkt för

diskussionen om arbetsmarknadspolitikens uppgifter framhåller departementschefen

att ett av den ekonomiska politikens främsta syften är att

främja sund ekonomisk tillväxt. En avgörande förutsättning för att en

bransch eller ett företag skall kunna hävda sig på marknaden är alt branschen

eller företaget har konkurrensförmåga. Förutsättningen för en gynnsam

ekonomisk utveckling är därför att sådana grenar av näringslivet som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

13

inte kan hävda sig ur produktivitetssynpunkt får stå tillbaka för att andra,

mera lönsamma skall kunna expandera. Ett viktigt drag i utvecklingen är

strukturförändringen inom branscherna, vars kännetecken är fortgående

specialisering, ofta förenad med koncentration till större produktionsenheter.

I vilka former förändringarna inom näringslivet än försiggår kan de

inte undgå att påverka arbetskraftens förhållanden. En ömsesidig anpassning

mellan arbetskraft och arbetsuppgifter är ett nödvändigt inslag i den

ekonomiska utvecklingen.

Departementschefen betonar att arbetsmarknadspolitiken spelar en viktig

roll som balansskapande faktor i den fulla sysselsättningens samhälle.

Brist på överensstämmelse mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft

kan motverkas med arbetsmarknadspolitiska medel. Under senare år har

svårigheterna att tillgodose behovet av arbetskraft tilldragit sig den största

uppmärksamheten. En ständig beredskap mot arbetslöshet måste emellertid

också upprätthållas.

Mot denna bakgrund understryker departementschefen att arbetsmarknadspolitiken

utgör en viktig gren av den ekonomiska politiken. Dess mål

är att åstadkomma och bevara full, produktiv och fritt våld sysselsättning.

Detta mål nås inte en gång för alla. Full sysselsättning kan tryggas endast

genom åtgärder som ständigt anpassas till situationen. Ambitionerna att ge

medborgarna möjlighet till meningsfull sysselsättning har vuxit och ansträngningarna

måste ökas ytterligare. Produktiv sysselsättning är i sig själv

ett rörligt mål, som flyttas allteftersom produktionens förutsättningar

ändras. Fritt vald sysselsättning innebär inte bara att varje tanke på att

tvångsmässigt dirigera arbetskraften avvisas utan också att möjligheterna

vidgas för den enskilde att få ett arbete som svarar mot hans önskemål och

förutsättningar.

Utskottet finner detta vara en grundläggande målsättning för arbetsmarknadspolitiken.

Den innebär att samhällets ansvar på detta område vidgas i

väsentliga hänseenden. Utvecklingen under efterkrigstiden har som nämnts

lett till att samhället bär utsträckt sina åtaganden i syfte att trygga den

enskildes sysselsättning. Målsättningen innebär att dessa åtaganden befästes.

Den fortgående samhällsomvandlingen medför emellertid att kraven på

både samhället och de enskilda ökar. I den arbetsmarknadspolitiska målsättningen

ligger att samhällets förpliktelser gentemot de enskilda vidgas i takt

härmed. Av stor principiell betydelse finner utskottet det vidare vara att det

slås fast att arbetsmarknadspolitiken skall vara ett aktivt medel i strukturpolitiken.

Utskottet finner för sin del målsättningen innebära en betydelsefull

och önskvärd vidgning av arbetsmarknadspolitikens roll i den ekonomiska

politiken liksom i strävandena att stärka den enskildes ställning på

arbetsmarknaden och vidga hans valmöjligheter. Genom att fältet för arbetsmarknadspolitiken

vidgas till följd av den uppställda målsättningen ökar

kraven på arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

Departementschefen framhåller att för många av de medel som står arbetsmarknadspolitiken

till buds gäller begränsningen att de kan användas

i huvudsak endast i samband med arbetslöshet eller för att medverka till att

ge sysselsättning åt arbetslösa. Om arbetsmarknadspolitiken skall kunna

utvecklas till ett ännu effektivare medel i en dynamisk ekonomisk politik

måste man åtminstone på sikt räkna med att arbetslöshetskriteriet inte får

ensamt avgränsa tillämpningsområdet för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Det skäl som talar härför är att arbetsmarknadspolitiken därmed

bättre främjar en strukturförändring som påskyndar produktivitetsökningen

och därmed skapar underlag för en stigande levnadsstandard.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda uttalat. I första

hand får ställningstagandet betydelse beträffande den arbetsmarknadspolitiskt

motiverade utbildningen och de rörlighetsfrämjande medlen. Utskottet

återkommer härtill i det följande.

Departementschefen uttalar att strukturförändringarna för arbetskraftens

del i väsentlig utsträckning leder till en övergång till bättre betalda arbeten.

De utgör därmed i sig själva ett verksamt medel att förbättra arbetskraftens

löneförhållanden. Det betonas i detta sammanhang att det i vårt land är

en allmänt omfattad mening att lönebildningen och lönerelationerna mellan

olika kategorier av arbetstagare skall avgöras genom överenskommelser

mellan arbetsmarknadens parter. Däremot är det samhällsorganens uppgift

att underlätta och bidra till en sådan utveckling av betingelserna för

inkomstbildningen att medborgarnas inkomstmöjligheter och levnadsstandard

främjas. Genom att arbetsmarknadspolitiken utformas så att den mera

aktivt främjar strukturförändringarna i näringslivet medverkar den sålunda

även till att lösa låginkomstgruppernas problem.

I motionerna I: 675 och II: 832 framförs kritiska erinringar mot departementschefens

uttalanden beträffande möjligheterna att med arbetsmarknadspolitiska

åtgärder bidra till en lösning av låglönegruppernas problem. Motionärerna

anför att det i stort sett gäller om låginkomst- och låglönenäringarna,

att de upprätthåller en produktion som för framtiden måste bedömas

som nödvändig för landet, och att en utmönstring av låglöneföretagen sålunda

inte kan vara en acceptabel lösning. I avvaktan på den nu pågående

utredningen om låginkomstgruppernas problem är det väsentligt att arbetsmarknadspolitikens

medverkan till näringslivets strukturförändring får sådan

utformning att den produktion som upprätthålles genom låginkomstnäringar

och som bedöines samhällsekonomiskt och beredskapspolitiskt nödvändig

även för framtiden kan främjas i så stor utsträckning som möjligt.

Enligt utskottets mening är ett sådant uttalande inte förenligt med den

målsättning för arbetsmarknadspolitiken till vilken utskottet i det föregående

givit sin anslutning. Motionärernas ståndpunkt synes nämligen innebära

att kostnaderna för upprätthållandet av den mindre lönsamma produktionen

skulle åvila de enskilda arbetstagarna i form av lägre löner än

de skulle kunna erhålla i andra sysselsättningar. Utskottet kan därför inte

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år1966

15

tillstyrka att uttalandet läggs till grund för utformningen av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna utan utskottet ansluter sig för sin del till

vad departementschefen uttalat. Utskottet förutsätter därvid att åtgärderna

i all möjlig utsträckning utformas så att de inte försvårar läget för de berörda

företagen.

Departementschefen understryker att en viktig uppgift inom strukturpolitiken

också tillkommer de lokaliseringspolitiska åtgärderna. Det finns

ett nära samband mellan dessa och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Målet för lokaliseringspolitiken skall vara att få livskraftiga tätorter i olika

delar av landet. Arbetsmarknadspolitiken kan och bör främja en sådan utveckling.

Det gäller här att genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder underlätta

tlyttningsrörelserna till de expansionsorter som man vill stödja genom

lokaliseringspolitiken och minska problemen för dem som bor kvar i utflyttningsområdenas

glesbygder. Men dessa åtgärder måste kompletteras

med insatser i syfte att underlätta en utflyttning för dem som trots de lokaliseringspolitiska

åtgärderna inte kan beredas sysselsättning i de områden

som är föremål för lokaliseringsverksamheten.

Frågan om avvägningen mellan lokaliseringspolitiken och de rörlighetsfrämjande

åtgärderna inom arbetsmarknadspolitiken behandlas i motionerna

1:675 och 11:832. Motionärerna hemställer att riksdagen måtte uttala

att avvägningen mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska rörlighetspolitiken

bör vara sådan, att i de sysselsättningssvaga områdena eu

aktiv lokaliseringspolitik i första hand utnyttjas och rörlighetsstimulerande

åtgärder för flyttning av arbetskraft till orter utanför hemregionen användes

först om och i den mån lokaliseringspolitiska åtgärder inte bedömes

möjliga inom regionen.

Utskottet vill framhålla att samma fråga var föremål för bankoutskottets

prövning i dess utlåtande 1964: 48 med anledning av prop. 1964: 185. Bankoutskottet

framhöll härvid att det uppfattade arbetsmarknadspolitik och

lokaliseringspolitik såsom alternativ vilka båda bör begagnas redan i syfte

att så fullständigt som möjligt utnyttja den arbetskraft som står till buds.

Att starka skäl även av annan art talar för en aktiv lokaliseringspolitik i

sysselsättningssvaga områden fick enligt bankoutskottet inte tas till intäkt

för att låta rörlighetsstimulans ifrågakomma endast i den mån lokaliseringspolitiska

åtgärder på en avfolkningsort inte bedömes vara ekonomiskt

möjliga. Bankoutskottets uttalande, som lämnades utan erinran av riksdagen,

överensstämmer med departementschefens nyss återgivna uttalande.

Utskottet ansluter sig härtill.

Långtidsutredningens prognoser lyder på att knapphet på arbetskraft

kommer all utmärka återstoden av 1960-talet och även 1970-talet. Bristande

balans geografiskt samt näringsgrens- och yrkesmässigt kommer också

att vara kännetecknande drag. Konjunkturförändringar kan under längre

eller kortare perioder göra knappheten mer eller mindre markerad och

risker för sysselsättningsstörningar kan inte heller uteslutas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

Departementschefen framhåller att om utvecklingen blir sådan som prognosen

nu gör sannolik kommer arbetsmarknadspolitiken att ställas inför

skärpta krav på åtgärder som kan bidra till balans på arbetsmarknaden.

Framför allt krävs åtgärder för att ta till vara de arbetskraftsresurser som

f. n. inte alls eller endast ofullständigt utnyttjas inom näringslivet. Samtidigt

måste emellertid åtgärder vidtas för att motverka arbetslösheten och

undersysselsättningen. För att den arbetskraft som kan beräknas bli friställd

från jord- och skogsbruk i största möjliga utsträckning skall kunna

omplaceras fordras omfattande insatser i form av omskolning och andra

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den förväntade knappheten på arbetskraft

gör det angeläget att omflyttningen av arbetskraft inte fördröjs när

behov uppstår därav. Det är därför av vikt att man inom arbetsmarknadspolitikens

ram förfogar över hjälpmedel för att underlätta arbetskraftens

rörlighet. En kvalitativ förbättring av arbetskraftsutbudet är emellertid

minst lika viktig och en fortsatt snabb utbyggnad av vuxenutbildningen i

alla dess former förordas därför.

Utskottet ansluter sig till dessa synpunkter på de åtgärder som bör stå

arbetsmarknadspolitiken till buds.

Frågan om behovet av samordning mellan de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna och andra åtgärder som påverkar förhållandena på arbetsmarknaden

behandlas i motionerna 1:678 och 11:836. Motionärerna framhåller

att det är av vikt att förslagen i syfte att främja rekryteringen av kvinnor

och äldre till yrkeslivet inte dämpas till sin effekt på grund av att reformverksamheten

på närliggande samhällsområden sker i långsammare takt.

För kvinnornas del bör förslagen kompletteras med åtgärder i fråga om

barntillsyn och beskattning och för de äldres del genom exempelvis åtgärder

som förhindrar alltför stora avbränningar på pensionärers sidoinkomster.

Motionärerna hemställer att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad sålunda anförts.

Det är enligt utskottets mening självklart att de arbetsmarknadspolitiska

åtgärder som i varje läge föreslås utgör resultatet av en avvägning mellan

olika insatser av arbetsmarknadspolitisk och annan art i syfte att nå bästa

möjliga resultat. Förutsättningarna härför är i särskilt hög grad för handen

eftersom arbetsmarknadspolitiken, som utskottet konstaterat i det föregående,

är en viktig gren av den allmänna ekonomiska politiken liksom den

har en stark socialpolitisk förankring. Med anledning av vad motionärerna

anfört om åtgärder beträffande barntillsynen vill utskottet erinra om det

förslag som förelagts årets riksdag om utbyggnad av barnstugeverksamheten.

I motionerna 1:663 och 11:814 hemställes att åtgärder vidtas för inrättande

av ett arbetsdepartement med uppgift att handha ledningen av ekonomisk

samhällsplanering. Enligt utskottet bör det ankomma på Kungl. Maj :t

att ta initiativet till ändringar i departementsindelningen, därest så anses

påkallat. Utskottet är således inte berett att tillstyrka motionerna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

17

Frågan om fördelningen av kostnaderna för den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten mellan staten och kommunerna behandlas i motionerna

1:675 och 11:832. Motionärerna yrkar att frågan skyndsamt måtte upptas

till prövning. Som skäl härför anföres att arbetsmarknadspolitikens upprustning

får betydande ekonomiska konsekvenser för kommunerna och att

kommunerna i de sysselsättningssvaga områdena blir väsentligt hårdare

drabbade än andra. En tillfredsställande utjämning kan enligt motionärernas

mening knappast uppnås genom det allmänna skatteutjämningsbidraget.

Utskottet anser att frågor om fördelningen av kostnaderna för samhällelig

verksamhet mellan stat och kommun bör prövas i ett sammanhang.

Dessa frågor har nyligen varit föremål för riksdagens prövning i samband

med beslutet om det allmänna skatteutjämningsbidraget. Utskottet är inte

berett att tillstyrka motionerna.

Frågan om arbetsmarknadspolitikens verkningar i olika avseenden har

berörts i flera remissyttranden och departementschefen framhåller i anslutning

härtill att en bättre belysning av dessa frågor är motiverad. Vad särskilt

gäller omskolningsverksamheten uttalar departementschefen att det

med hänsyn till dess omfattning och de betydande belopp staten ger ut för

ändamålet synes angeläget att få effekten av verksamheten närmare belyst.

Hur en sådan belysning kan erhållas skall närmare övervägas.

Utskottet vid med anledning härav framhålla att den ytterligare aktivering

av arbetsmarknadspolitiken som propositionen innebär också medför

ökade anspråk på kännedom om de förhållanden som de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna avser att påverka liksom om verkningarna av åtgärderna.

Såsom framhålles i propositionen medför detta behov såväl av en

prognosverksamhet som av uppgifter till belysning av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärdernas effektivitet.

I flera motioner föreslås undersökningar som på olika sätt avses skola

belysa verkningarna av arbetsmarknadspolitiken och tjäna som underlag

för den fortsatta verksamheten. Undersökningar rörande effekten av omskolningsverksamheten

och övriga rörlighetsfrämjande åtgärder begäres i

motionerna I: 310 och II: 379, I: 676 och II: 830 samt I: 678 och II: 836.

Utskottet vill för sin del framhålla att omskolningsverksamheten och de

rörlighetsfrämjande åtgärderna i övrigt på få år har utvecklats mycket

kraftigt. Verksamheten har berört ett stort antal personer och betydande

belopp bar disponerats för ändamålet. De rörlighetsfrämjande åtgärderna

har i mycket givit arbetsmarknadspolitiken en ny inriktning. Mot denna

bakgrund framstår det som angeläget att få till stånd en sådan belysning

av verkningarna av de rörlighetsfrämjande åtgärderna över huvud taget

som förordats i motionerna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra

i vilken form denna undersökning lämpligen bör komma till stånd.

Undersökningar rörande arbetslösheten påkallas i flera motioner. I motionerna

1:678 och 11:836 hemställes om en analys av arbetslöshetsklicn2

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 107

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

telets sammansättning. Undersökningar av den dolda arbetslösheten bland

kvinnorna begäres i motionerna I: 628 och II: 783 samt I: 675 och II: 832.

En närmare kännedom om de förhållanden som önskas belysta genom de

begärda undersökningarna skulle enligt utskottets mening otvivelaktigt ytterligare

stärka underlaget för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Som

utskottet hade anledning att konstatera i anledning av motioner till 1964

års riksdag i samma syfte (SU 1964: 11, s. 22) skulle en sådan undersökningsverksamhet

ställa stora krav på personella resurser. Utskottet ifrågasatte

därför om inte mycket material till frågans belysning redan nu kan

hämtas ur statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar. Genom att

medelstilldelningen för arbetskraftsundersökningarna höjs nästa budgetår

bör, såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhåller i sitt yttrande över motionerna

1: 628 och II: 783, undersökningarna kunna förbättras. Den nyligen

tillkallade utredningen rörande låginkomstgruppernas problem

bör vidare kunna bidra till att belysa de av motionärerna berörda

frågeställningarna. Tillkomsten av det i propositionen föreslagna institutet

för arbetsmarknadsfrågor kan också väntas leda till ökade kunskaper om

förhållandena på arbetsmarknaden. Den intensifierade verksamheten i syfte

att aktivera arbetskraftsresurserna som departementschefen förordar och

till vilken utskottet återkommer i det följande torde likaså komma att öka

kännedomen om arbetslöshetsklientelet liksom om den dolda arbetslösheten

och undersysselsättningen.

Såsom framgår av det anförda delar utskottet motionärernas uppfattning

beträffande behovet av undersökningar på de berörda områdena. Med hänsyn

till att en omfattande utredningsverksamhet pågår eller planeras synes

det emellertid inte på nuvarande stadium påkallat att hemställa om ytterligare

undersökningar i frågan.

Arbetsförmedling. Departementschefen understryker att anspråken på arbetsförmedlingen

kommer att öka till följd av utvecklingen. En växande

efterfrågan aktualiseras från tjänstemannasektorn inte minst därför alt

tjänstemännen själva kan väntas ta i anspråk arbetsförmedlingens tjänster

i större omfattning än f. n. Den tilltagande knappheten på arbetskraft nödvändiggör

vidare alltmer aktiva insatser för att ta till vara arbetskraftsresurserna.

Det är särskilt angeläget att hemarbetande kvinnor som önskar

förvärvsarbete får arbetsförmedlingens hjälp till lämplig placering. Även

den ökade invandringen av utländsk arbetskraft kommer sannolikt att

kräva än större insatser av arbetsförmedlingen i framtiden. Departementschefen

räknar med att en inte oväsentlig ökning av förmedlingens personal

blir nödvändig men framhåller att den behövliga utbyggnaden bör komma

till stånd successivt. I dagens läge gäller det att i första hand förstärka förmedlingen

med personal som skall ha till uppgift att öka sysselsättningsmöjligheterna

för grupper som nu står utanför produktionen eller är ofullständigt

sysselsatta.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

19

Mot denna bakgrund förordar departementschefen att särskilda tjänster

för aktiveringsuppgifter inrättas vid länsarbetsnämnderna. Likaså bör den

successiva förstärkningen av arbetsvärdens resurser fortsätta. Även yrkesvägledningen

bör få viss personalförstärkning. Med hänsyn till att någon

skarp gräns inte bör dras mellan å ena sidan arbetsvärd och yrkesvägledning

och å andra sidan allmän förmedling torde den utbyggnad av personalorganisationen

som nu bör komma till stånd till väsentlig del få avse

den allmänna förmedlingen.

Utskottet kan för sin del godta dessa allmänna riktlinjer för utbyggnaden

av personalorganisationen. Det synes utskottet rimligt att den utvidgning av

den arbetsmarknadspolitiska målsättningen som propositionen innebär och

som återspeglas i en intensifiering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

också får återverkningar på personalsidan. Enligt utskottets mening får

den pågående översynen av arbetsmarknadsverkets organisation som statskontoret

genomför i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen inte hindra att

man nu drar konsekvenserna på personalsidan av förslagen. Utskottet kan

därför inte instämma i den i motionerna 1:676 och 11:830 uttalade uppfattningen

att det inte skulle vara riktigt att medan denna översyn pågår

öka antalet tjänster i den omfattning departementschefen föreslår.

I motionen II: 53 anförs att tillkomsten av den s. k. AFA-försäkringen är

ägnad att avlasta åtaganden för samhället som annars skulle ha blivit oundvikliga.

Motionärerna framhåller att någon form av motprestation därför är

befogad och anför som möjliga exempel härpå utlämnandet av upplysningsprospekt

om AFA vid arbetsförmedlingarna på statlig bekostnad liksom

en direkt ackvirerande verksamhet genom lämplig organisatorisk anknytning.

I motionen hemställs mot denna bakgrund om en prövning av åtgärder

i syfte att främja anslutningen till Arbetsmarknadens försäkringsbolag.

Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning om värdet av den

verksamhet som Arbetsmarknadens försäkringsbolag bedriver. Enligt utskottets

mening kan det emellertid inte anses förenligt med arbetsförmedlingens

funktion att denna skulle påläggas en uppgift av det slag motionärerna

förordar. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Utredningen hade förordat att förmedlingsverksamheten genom orts- och

lokalombud i all möjlig utsträckning ersätts med s. k. ambulerande förmedling.

Även om denna verksamhet givit goda erfarenheter och bör utvidgas

allteftersom det är lämpligt är departementschefen dock inte beredd

att föreslå någon omedelbar avveckling av ombudssystemct. Som framhållits

i eu del remissyttranden har ombuden alltjämt en viktig uppgift alt

fylla i glesbygderna.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning i denna fråga

och kan alltså inte tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna 1:676 och

II: 830 innebärande att riksdagen nu skulle besluta om en successiv avveckling

av ombudssystemct.

Med hänvisning till sitt ställningstagande till frågan om en avveckling

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

av ombudssystemet har departementschefen avstyrkt ett förslag av utredningen

att arbetsförmedlingen skulle få bekosta resor och utge traktamenten

till personer som besöker förmedlingen. I motionerna I: 679 och II: 840

hemställs att arbetsförmedlingen ges denna möjlighet i enlighet med arbetsmarknadsutredningens

förslag. Motionärerna framhåller att i en alltmer

uttunnad landsbygd med dåliga kommunikationer det långa avståndet

till arbetsförmedlingen kan bli ekonomiskt betungande för den arbetssökande.

Även om utskottet anser att vissa skäl kan tala för förslaget finner dock

utskottet departementschefens motiv för att inte nu genomföra förslaget

vägande. Utskottet avstyrker sålunda motionerna.

Yrkesutbildningen. Eu intensifierad omskolningsverksamhet torde bli

ett av det väsentliga inslagen i framtidens arbetsmarknadspolitik. Enligt

arbetsmarknadsstyrelsens långtidsbedömning skulle antalet personer som

berörs av utbildningen stiga från ca 40 000 år 1965 till ca 80 000 år 1970.

Eftersom omskolningsverksamheten utgör en väsentlig del av vuxenutbildningen

i samhället finns det anledning att i detta sammanhang även beröra

frågan om vuxenutbildningens roll i framtiden. Förutsättningar härför

finns i och med de utredningsförslag som nu föreligger från arbetsmarknadsutredningen,

gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen.

Departementschefen framhåller att starka skäl talar för att expansionen

av ungdomsutbildningen i framtiden väsentligt effektivare än hittills kompletteras

med insatser för ökad vuxenutbildning, dvs. utbildning som tas

upp efter en tidigare avslutad eller avbruten ungdomsutbildning och efter

en tids yrkesverksamhet. Utvecklingen av ungdomsutbildningen har medfört

betydande generationsskillnader i fråga om möjligheterna att erhålla

utbildning. Den frihet i studievalet som är en grundläggande princip i ungdomsutbildningen

blir ofullkomlig för den enskilde om den inte förenas

med möjlighet att genom förnyat val ändra utbildningens inriktning. Vuxenutbildning

ger sådan möjlighet. Den ger också den sent studiemogne tillfälle

att skaffa sig den utbildning han inte kunde tillgodogöra sig som ung.

Den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen medför vidare att livslängden

hos inhämtade kunskaper blir allt kortare.

I detta sammanhang spelar omskolningen en viktig roll. Den grundläggande

målsättningen för denna verksamhet måste även i fortsättningen vara

att ge arbetslösa och svårplacerade chansen till en ny placering på arbetsmarknaden.

Men den behövs också för att anpassa arbetskraftsutbudet till

förändrade behov i näringslivet och i samhället i dess helhet. Genom att angripa

sådan hrist på arbetskraft som ger upphov till flaskhalsproblem kan

arbetsmarknadspolitiken lämna ett effektivt bidrag i strävandena att nå

samhällsekonomisk balans. Departementschefen understryker att det är angeläget

att omskolningsverksamheten utformas med särskilt beaktande av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966 21

samhällets strukturpolitik och strävandena att lösa låglönegruppernas problem.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till den principiella syn på betydelsen

av en vidgad vuxenutbildning och omskolningsverksamhet som kommer

till uttryck i departementschefens uttalande.

De utredningsförslag som har lagts fram är, framhåller departementschefen,

ett värdefullt underlag för den fortsatta reformverksamheten. Remissbehandlingen

av gymnasieutredningens förslag har emellertid först

nyligen avslutats och yrkesutbildningsberedningens förslag avgavs helt nyligen.

Beredningen av utredningsförslagen har inte avslutats. Det kan redan

nu konstateras att de olika förslagen i fråga om organisation och finansiering

företer olikheter som kräver ytterligare överväganden i syfte att nå

enhetlighet. I propositionen uttalas att avsikten är att till nästa års riksdag

skall läggas fram förslag beträffande såväl lösningen av studiefinansieringsfrågorna

för de vuxenstuderandes del som vuxenutbildningens framtida

organisation.

I avvaktan på det samlade ställningstagandet till vuxenutbildningsfrågorna

tar departementschefen inte nu ställning till de av arbetsmarknadsutredningen

framställda förslagen beträffande statsbidrag till företagsutbildning,

utbildning i företag under nedgångskonjunktur samt undantagsregler

för elever under 21 år. Detta gäller även försöksverksamhet med

s. k. uppskolning i enlighet med ett av arbetsmarknadsstyrelsen framställt

förslag. I samtliga nu berörda hänseenden bör, framhåller departementschefen,

någon ändring inte vidtas i arbetsmarknadsstyrelsens befogenheter

utan gällande regler tillämpas även under nästa budgetår.

Vad departementschefen anfört rörande översynen av vuxenutbildningens

framtida organisation liksom om förutsättningarna för bedömandet av utbildningsverksamheten

i nu berörda hänseenden i avvaktan härpå föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

I motionerna I : 675 och II: 832 framhålles att med den vidgade målsättning

som nu bör gälla för arbetsmarknads- och utbildningspolitiken fiamstår

det som angeläget att även behovet av utbildning och fortbildning av

företagare tillgodoses. Särskilt får detta anses gälla företagare inom olika

delar av småföretagsamheten. Motionärerna hemställer därför att frågan

om effektiviserad vidareutbildning särskilt för mindre företagare måtte prövas

vid den fortsatta beredningen av vuxenutbildningsfrågan.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att denna från sysselsättningssynpunkt

betydelsefulla utbildningsfråga behandlades i prop. 1964.

185 och att departementschefen därvid framhöll att gränsdragningen gentemot

annan utbildning på området närmare måste klarläggas innan ställning

kan tas till frågan om formen för dylikt stöd. Departementschefen anmälde

sin avsikt att återkomma till frågan i samband med prövningen av

arbelsinarknadsutredningens förslag. Utskottet finner det med hänsyn till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1066

de av departementschefen berörda gränsdragningsproblemen naturligt att

den av motionärerna väckta frågan behandlas i det vidare sammanhang som

utgörs av frågan om vuxenutbildningens framtida organisation och att riksdagen

i samband med att förslag i denna fråga framlägges får tillfälle att

pröva även frågan om stöd till den av motionärerna berörda utbildningsverksamheten.

Utskottet vill erinra om att frågan om företagarnas utbildning

också behandlas i motionerna I: 551 och II: 674 till årets riksdag, vilka

hänvisats till bankoutskottet.

I motionerna I: 685 och II: 834 anförs att det torde vara ett gemensamt

intresse för alla parter att den andel av omskolningen som sker vid företagen

ökas. Motionärerna framhåller att möjligheten härtill i icke ringa

män torde bero på viljan att sänka utbildningsmålet till en praktiskt genomförbar

nivå och öka samhällets andel av företagens utbildningskostnader.

Härigenom skulle statens kostnader för varje utbildad person sjunka

märkbart och behovet av utbildningsbidrag minska. Motionärerna anser att

en övergång till ökad företagsutbildning bör kunna komma till stånd redan

under budgetåret 1966/67 och medföra en kostnadsminskning för statsverket

av 15 milj. kr.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att arbetsmarknadsutredningen

framställt förslag som syftar till att stimulera företagsutbildningen

och att dessa förslag kommer att prövas i samband med det nyss berörda

ställningstagandet till frågan om vuxenutbildningens framtida organisation

och om studiefinansieringsfrågorna för de vuxenstuderandes del. Utskottet

anser att den i motionerna berörda frågan inte bör prövas i förevarande sammanhang

och avstyrker alltså desamma.

De åtgärder på omskolningens område som föreslås i propositionen syftar

till att så mycket som möjligt utvidga omskolningens användningsområde

utan att därmed föregripa den kommande prövningen av vuxenutbildningsfrågorna.

För att bl. a. öka möjligheterna att använda omskolningen

som ett led i strukturpolitiken föreslås i propositionen att begreppet risk

för arbetslöshet såsom en förutsättning för omskolning skall tillämpas mera

vidsträckt samt att utbildningsverksamheten för inte arbetslösa i form av

s. k. bristyrkesutbildning utvidgas avsevärt.

Departementschefen anför att den mera vidsträckta tillämpningen av begreppet

risk för arbetslöshet syftar till att kunna bereda den enskilde möjlighet

till omskolning inte bara när sysselsättningssvårigheterna är nära förestående

utan också när en bedömning på längre sikt av sysselsättningsutsikterna

klart ger vid handen att övergång till annat yrke är nödvändig.

Detta innebär att man inte behöver företa arbetsomplaceringen under trycket

av en akut krissituation utan far tillfälle till en mera övervägd prövning

av den enskildes förhallanden och möjligheter. Därigenom bör också

förutsättningarna för hans anpassning till arbetsmarknadens behov öka.

Enligt utskottets mening kan den mera vidsträckta tillämpningen av be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

greppet risk för arbetslöshet som förordas i propositionen i hög grad öka

möjligheterna att använda omskolningen som ett led i strukturpolitiken.

Utskottet som i det föregående tillstyrkt en vidare målsättning för arbetsmarknadspolitiken,

enligt vilken denna skulle ges en mera aktiv roll i strukturpolitiken,

kan ansluta sig till förslaget.

I motionerna 1: 675 och II: 832 framhålles att tillämpningen gentemot

låginkomstgrupperna måste ske med den försiktighet som motiveras av

motionärernas i det föregående redovisade uppfattning att arbetsmarknadspolitikens

medverkan till näringslivets strukturförändring får en sådan

utformning att den produktion som upprätthålles genom låginkomstnäringar

och som bedömes samhällsekonomiskt och beredskapspolitiskt nödvändig

även för framtiden kan främjas i så stor utsträckning som möjligt.

I motionerna 1: 678 och II: 836 framhålles att ett krav måste vara att arbetsmarknadsmyndigheterna

tillämpar de nya bestämmelserna med försiktighet

så att inte svagt grundade prognoser om utvecklingen inom en viss

näringsgren får till följd att denna i onödan undandras arbetskraft. Motionärerna

hemställer att vad sålunda anförts måtte ges Kungl. Maj :t till

känna.

Beträffande de allmänna synpunkter på arbetsmarknadspolitikens utformning

som ligger till grund för motionerna 1:675 och 11:832 har utskottet

i det föregående uttalat att dessa inte synes förenliga med den målsättning

för arbetsmarknadspolitiken som utskottet tillstyrkt.

Vad åter angår kraven i samtliga de nu behandlade motionerna på att de

nya bestämmelserna skall tillämpas med försiktighet vill utskottet anföra följande.

Den vidgade tillämpningen av begreppet risk för arbetslöshet förutsätter

att sysselsättningsläget inom företaget eller branschen på längre sikt bedöms

vara sådant att övergång till annat yrke är nödvändig. Det väsentliga

är sålunda att på längre sikt en arbetslöshetsrisk bedöms vara för handen.

Tillämpningen är däremot inte i och för sig knuten till något villkor om

löneläget i företaget, men den inriktning strukturomvandlingen fått talar

naturligtvis för att frågan kommer att bli särskilt aktuell inom låglönebranscher.

Bedömningen av sysselsättningsutsikterna kommer att vila på arbetsmarknadsverket.

Genom att parterna på arbetsmarknaden är representerade

i verkets beslutande organ kan alla synpunkter göra sig gällande

vid bedömningen. Om läget därvid anses motivera omskolningsinsatser bör

de också kunna genomföras så alt de inte ytterligare försvårar situationen

för företagen. Utskottet vill understryka vikten av att dessa förutsättningar

för lösningar i samverkan tillvaratas.

Frågan om en mera väsentlig utbyggnad av utbildningsverksamheten för

inte arbetslösa måste enligt departementschefen ses som en del av det frågekomplex

som gäller vuxenutbildningens framtida organisation och omfattning

över huvud taget. Frågan bör därför slutligt prövas i samband med det

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960

nyss berörda samlade ställningstagandet. Det är emellertid angeläget inte

minst med hänsyn till behovet av aktivare strukturpolitiska insatser och

önskemålet att förbättra de lågavlönades ställning att redan nu öka omskolningen

av inte arbetslösa. Utbyggnaden av verksamheten bör dock få formen

av en försöksverksamhet som kan ge erfarenheter för att längre fram

bedöma vuxenutbildningens roll inom arbetsmarknadspolitiken. För att försöksverksamheten

skall kunna ge tillräckliga erfarenheter bör den finansiella

ramen för utbildningen av inte arbetslösa utvidgas.

Departementschefen anför att inom ramen för den utbildningsverksamhet

som blir möjlig med den förordade medelsanvisningen för omskolning

med 180 milj. kr. bör arbetsmarknadsstyrelsen kunna anordna bristyrkesutbildning

inom ett belopp av 10 milj. kr. En av de väsentliga uppgifterna

för utbildningen torde liksom hittills bli att genom insatser på särskilt betydelsefulla

yrkesområden medverka till att begränsa de negativa verkningarna

av bristsituationer av flaskhalskaraktär. Verksamheten måste därför

törutsättas bygga på initiativ från arbetsmarknadsverket och aktualiseras

i fall då arbetsförmedlingen kan konstatera att viss utbildad arbetskraft

inte står att uppbringa. Bristläget bör gälla hela landet och sålunda

inte kunna övervinnas genom geografisk omflyttning, och det bör avse

arbetskraft som inte kan bytas ut mot personer med annan utbildning.

Verksamheten torde enligt departementschefen delvis komma att omfatta

sådana utbildningsfall som avses i arbetsmarknadsstyrelsens förslag om

uppskolning.

Enligt utskottets uppfattning får förslaget om en vidgad bristyrkesutbildning

ses som ett led i förverkligandet av den vidare målsättning för arbetsmarknadspolitiken

som propositionen innebär. Utskottet kan för sin del

ansluta sig till förslaget liksom till de allmänna riktlinjerna för verksamhetens

utformning.

Av vad utskottet nu anfört framgår att utskottet inte kan godta de i motionerna

1:676 och 11:830 anförda synpunkterna mot en utvidgad bristyrkesutbildning

och inte heller kan tillstyrka det i motionerna framställda

yrkandet att till bristyrkesutbildning för nästa budgetår skall anslås

500 000 kr.

Med hänvisning till det i motionerna I: 675 och II: 832 uttalade, tidigare

berörda önskemålet, att arbetsmarknadspolitiken utformas så att viss produktion

genom låginkomstnäringar främjas, understrykes i motionerna att

försöksverksamheten måste ske med den försiktighet som föranleds härav.

Även i motionerna 1:678 och 11:836 manas till försiktighet vid tillämpningen

av de nya bestämmelserna. Motionärerna framhåller att de grannlaga

problem som uppkommer i förhållandet mellan arbetsmarknadsmyndigheterna

och representanterna för låglöneföretagen måste ägnas stor uppmärksamhet.

Enligt motionärernas mening bör emellertid dessa problem

kunna lösas i samverkan mellan företagen och deras branschorganisationer

å ena sidan och arbetsmarknadsmyndigheterna å andra sidan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960

Utskottet kan för sin del instämma i dessa allmänna synpunkter beträffande

behovet av samverkan mellan företagen och arbetsmarknadsmyndigheterna.

Enligt utskottets mening är emellertid behovet av denna samverkan

mera framträdande när det gäller den vidsträcktare tillämpning av arbetslöshetskriteriet

som utskottet tillstyrkt i det föregående. Utskottet har

också i ifrågavarande sammanhang pekat på de förutsättningar för samarbete

som föreligger och understrukit vikten av att de tillvaratas.

Till skillnad från den utbildningsverksamhet som skall komma till stånd

med stöd av den vidsträcktare tillämpningen av begreppet risk för arbetslöshet

avser emellertid bristyrkesutbildningen inte att rekrytera eleverna

från vissa företag eller branscher beroende på framtidsutsikterna i dessa

utan förhållandena i utbildningsyrket avgör rekryteringen. Bristyrkesutbildningen

avser sålunda en utbildning till vissa yrken och tillträdet till

denna utbildning skall i enlighet med de grunder som gäller för utbildningspolitiken

i allmänhet vara fritt för envar som önskar bli delaktig av

den och som fyller de yrkesmässigt ställda kraven för tillträde oavsett förhållandena

i vederbörandes dittillsvarande yrke.

Det är å andra sidan sannolikt att dessa utbildningskurser kan väntas

utöva en dragningskraft särskilt på personer som är verksamma inom låglönenäringar.

Konsekvenserna i personalhänseende för dessa näringar bestäms

därmed i sista hand av den finansiella ramen för bristyrkesutbildningen,

vilken har beräknats möjliggöra utbildning av 2 000—3 000 personer.

I propositionen förordas att bidrag skall kunna utgå till stöd för utbildningsverksamhet

i samband med lokalisering av företag. De lokaliseringspolitiskt

bestämda villkoren för bidrag bör anknyta till dem som gäller för

lokaliseringsverksamheten i övrigt. Som allmänt villkor bör därför enligt

propositionen gälla att företaget är beläget på en ort där lokaliseringsstöd

enligt kungörelsen om statligt lokaliseringsstöd i princip kan utgå. Om

denna förutsättning är uppfylld bör bidrag kunna utgå på de villkor i övrigt

som förordats av arbetsmarknadsutredningen. Detta innebär att bidrag

till utbildningskostnader skall kunna lämnas till företag som etablerar sig

på orter med otillräcklig arbetstillgång. Med nyetablering jämställs härvid

rekonstruktion av produktion och sysselsättning vid nedlagda eller nedläggningshotade

industrier samt utbyggnad av redan etablerad verksamhet

på orter med långsiktigt överskott på arbetskraft. Arbetsmarknadsverket

bör lämnas rörelsefrihet vid bestämmande av bidragets storlek. En förutsättning

för bidrag bör vara att eleverna får ersättning i form av lön fastställd

efter förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden.

I motionerna I: 675 och II: 832 hemställs att utbildningsbidrag till företag

i samband med lokalisering må kunna utgå även på utanför norra stödområdet

belägna orter med otillräcklig tillgång på arbetstillfällen samt att

dylikt bidrag bör få utgå till företag som medgivits detsamma, så länge

arbetsmarknadsläget är sådant att dylika åtgärder är motiverade på lokaliseringsorten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

Med anledning av vad som yrkas i motionerna vill utskottet framhålla att

de i propositionen angivna villkoren för bidrag till utbildningsverksamhet i

samband med lokalisering ingalunda utesluter att sadant bidrag ges även

vid lokaliseringspolitiska insatser utanför norra stödområdet. Utskottet vill

sålunda erinra om att enligt kungörelsen om statligt lokaliseringsstöd sådant

stöd kan utgå även utanför norra stödområdet i särskilda fall, såsom

när avsevärda sysselsättningssvårigheter förutses eller uppkommit till följd

av industrinedläggning i samband med omfattande branschrationalisering

eller av liknande orsak eller när speciella skäl talar för att industriort med

ensidigt näringsliv bör tillföras ytterligare industriföretag. Vad motionärerna

i denna del yrkat torde sålunda få anses omfattat av propositionens

förslag.

Vad därefter gäller det i motionerna framställda förslaget att bidrag skulle

få utgå så länge arbetsmarknadsläget är sådant att dylika åtgärder är

motiverade på lokaliseringsorten, vill utskottet erinra om att enligt de av

statsmakterna godtagna riktlinjerna för lokaliseringsverksamheten syftar

denna till att ge ett initialstöd. I likhet med departementschefen anser utskottet

att de lokaliseringspolitiskt bestämda villkoren för stöd till utbildningsverksamheten

bör anknyta till dem som gäller för lokaliseringsverksamhet

i övrigt. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka motionerna

i denna del. Då utskottet inte heller i övrigt har några erinringar mot de

i propositionen angivna riktlinjerna för bidragsgivningen tillstyrker utskottet

propositionens förslag.

Departementschefen erinrar om att utbildningsbidragen kommer att prövas

i samband med det samlade ställningstagandet till vuxenutbildningsfrågorna.

I avvaktan härpå föreslås vissa höjningar av bidragen, innebärande

att grundbidragen höjs till 450 kr./mån., hyresbidragen med 25 kr. till resp.

125, 150 och 175 kr./mån. I fråga om familjetilläggen föreslås höjning av

nuvarande högsta bidragsbelopp vid utbildning i hemorten till 75 kr./mån.

och i andra fall till 220 kr./mån. varjämte barntilläggen föreslås höjda till

60 kr./mån. resp. 150 kr./mån. när särskilda skäl föreligger.

I motionen II: 833 yrkas att utbildningsbidragen måtte fastställas i enlighet

med arbetsmarknadsstyrelsens förslag i dess anslagsframställning för

budgetåret 1966/67. Såsom motiv för yrkandet åberopas i motionen bl. a.

att utbildningsbidraget i väsentliga delar varit oförändrat sedan 1959.

Utskottet som vill erinra om att bidragen gjordes skattefria fr. o. in. den

1 juli 1961 genom beslut av 1960 års riksdag samt att vissa av bidragen höjdes

genom beslut av 1964 års riksdag tillstyrker för sin del propositionen.

Departementschefen har inte ansett sig kunna förorda att — såsom föreslagits

av utredningen — prövningen av utbildningsbidragen med hänsyn

till makes inkomst slopas eller att oreducerat grundbidrag skall utgå i de

fall då en hemskild eller frånskild uppbär underhållsbidrag. I syfte att ta

särskild hänsyn till de grupper av gifta kvinnor för vilka särskilda mer
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960

kostnader regelmässigt uppstår under utbildningstiden föreslås däremot att

elever med hemmavarande barn under 16 år, eget eller makens, alltid skall

tå rätt att erhålla familjetillägg för barn med det lägsta av de belopp som

föreslagits i det föregående.

I motionerna I: 672 och II: 825 hemställs att makes inkomst inte skall

ha någon reducerande effekt på grundbidraget, och i motionerna I: 678 och

11.836 begärs en översyn av inkomstprövningsreglerna beträffande grundbidrag

med syfte att astadkomma stimulans för de gifta kvinnorna att i

ökad utsträckning förvärvsarbeta samt med iakttagande av rättvisa i bedömningen

av olika fall. Även i motionerna I: 675 och II: 832 uttalas önskemål

om att detta problemkomplex upptas till förnyad prövning.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet framhålla

att utformningen av propositionens förslag i denna del synes ha bestämts

av en strävan att göra reglerna lika för män och kvinnor. Den prövning av

utbildningsbidragen med hänsyn till egen eller makes inkomst som alltjämt

skall förekomma för andra bidrag än barntillägget gäller både manliga

och kvinnliga kursdeltagare. Det ligger å andra sidan i sakens natur att inkomstprövningen

hittills främst haft betydelse för de kvinnliga kursdeltagarna.

Förslaget om en generell rätt till ett visst minimibidrag för barn

kommer likaså att komma alla kursdeltagare med minderåriga barn till del.

Förslagets betydelse torde emellertid vara störst för de gifta kvinnorna liksom

för ensamstående fäder med vårdnaden om hemmavarande barn.

Utskottet finner denna strävan efter likställighet i fråga om bidragsreglerna

riktig. Utskottet vill emellertid samtidigt erinra om att frågan om utbildningsbidragens

utformning inte slutligt lösts genom den nu föreliggande propositionen.

Såsom däri anföres kommer dessa bidrag att prövas i samband

med det samlade ställningstagandet till vuxenutbildningsfrågorna. Det torde

kunna förutsättas att även inkomstprövningsreglerna kommer att beröras

av detta ställningstagande. Med erinran härom avstyrker utskottet motionerna.

Geografisk rörlighet. Även i fråga om flyttningsbidragen förordas i propositionen

att tillämpningsområdet utvidgas att avse även personer som inte

är arbetslösa. Liksom beträffande omskolningen föreslås sålunda att begreppet

risk för arbetslöshet såsom en förutsättning för bidrag skall ges en

vidsträckt tillämpning. Departementschefen framhåller att särskilt i fråga

om personer som har oregelbunden sysselsättning eller som behöver kompletterande

sysselsättning under en del av året är det befogat att arbetslöshetsbegreppet

inte får en alltför snäv avgränsning. Om flyttning kan medföra

att en sådan person får stadigvarande sysselsättning bör sålunda bidrag

kunna utgå.

Enligt propositionen skall emellertid flyttningsbidrag kunna lämnas personer

som har arbete också i andra fall. Bidrag skall i dessa fall kunna ges

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

om vederbörande är bosatta i områden med exceptionellt hög och långvarig

arbetslöshet. Under en försöksperiod skall dock bidragen inskränkas till

personer inom yrkesområden med vikande sysselsättning. Det förutsätts att

samråd sker med de arbetsgivare som får sin arbetskraft utbytt samt att

arbetsmarknadsverket ägnar särskild uppmärksamhet åt att följa frågan.

Med dessa begränsningar anser departementschefen att det inte finns större

risk för att företagen på utflyttningsorterna skall råka i svårigheter på

grund av personalbrist.

I motionerna I: 675 och II: 832 berörs frågan om tillämpningen av de nya

bestämmelserna för bidrag till personer som har arbete mot bakgrund av

den avvägning mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska rörlighetspolitiken

som motionärerna förordat. Motionärerna anför att med den av

dem förordade avvägningen det endast i enstaka fall torde behöva förekomma

att flyttning behöver ske till ort utanför regionen.

Med erinran om sitt uttalande i det föregående i vad gäller avvägningen

mellan lokaliseringspolitik och rörlighetsstimulans tillstyrker utskottet propositionens

förslag i denna del liksom de allmänna riktlinjer för verksamheten

som anges i propositionen.

I motionerna 1: 675 och II: 832 hemställs att flyttningsbidrag till kvalificerad

arbetskraft för flyttning till företag inom lokaliseringsområde må

kunna utgå enligt de bestämmelser, som gäller för flyttningsbidrag i övrigt,

samt att flyttningsbidraget må kunna lämnas även i de fall då initiativet

till flyttningen tagits av arbetsförmedlingen.

Utskottet vill i anledning av motionerna erinra om att de allmänna villkoren

för flyttningsbidrag är oberoende av om flyttningen sker från eller

till stödområdet eller inom detta. Avgörande för att flyttningsbidrag skall

kunna utgå i normalfallet är att lämpligt arbete saknas på bostadsorten och

att behov föreligger av arbetskraften på anställningsorten. För att underlätta

flyttning till orter inom norra stödområdet beslöt emellertid riksdagen

i enlighet med förslag i prop. 1964: 185 att dispensera från dessa villkor i

vad gällde avsaknaden av lämpligt arbete på hemorten som förutsättning

för bidrag. Med hänsyn till betänkligheter som kommit till uttryck under

remissbehandlingen förbehölls bidragsgivningen sådana fall där initiativet

till flyttningen togs av den enskilde varjämte bidragen begränsades till att

gälla respenning och familjebidrag.

Enligt de nu föreliggande motionerna skulle den flyttande kunna få även

starthjälp och utrustningsbidrag. Med erinran om att de nuvarande bestämmelserna

redan innebär en utvidgning i förhållande till vad som eljest skulle

gälla samt om att — därest de allmänna förutsättningarna för flyttningsbidrag

föreligger — starthjälp och utrustningsbidrag kan utgå även vid flyttning

till eller inom stödområdet avstyrker utskottet motionerna.

I propositionen anges riktlinjer för bidragsverksamheten i vad avser personer

som efter avslutad reguljär yrkesutbildning tillträder sin första anställning.

Departementschefen framhåller att en sådan bidragsgivning kan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

29

leda till orimliga konsekvenser och att det i varje fall synes finnas anledning

att använda flyttningsbidrag synnerligen restriktivt i dessa fall. Respenning

bör utgå endast när mera betungande resekostnader uppstår vid

tillträde av anställning och lämpligt arbete inte kan erhållas på närmare

håll. Förutsättningen bör vidare vara — liksom vid flyttningsbidrag i andra

fall — att det inte finns lämpliga sökande på den ort där anställningen

tillträds. Familjebidrag bör som regel utgå endast när flyttningen anses

motiverad av lokaliseringspolitiska skäl.

I motionen 1:677 hemställs att starthjälp bör kunna utgå — med iakttagande

av i övrigt gällande förutsättningar — vid tillträdande av första

läraranställning efter avlagd examen oavsett om lämpligt arbete kan erhållas

på närmare ort.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att bidragsgivningen i

dessa fall bör ske restriktivt. Utskottet kan för sin del godta de riktlinjer

som i detta hänseende angivits i propositionen. Det av motionärerna framställda

förslaget — som uteslutande avser att ge starthjälp åt nyblivna lärare

— skulle enligt utskottets mening dessutom innebära en kategoriklyvning

med mindre lämpliga konsekvenser. Utskottet kan därför inte tillstyrka

motionen.

Ökning av arbetskraftsutbudet. I propositionen slås fast att den arbetsmarknadspolitiska

målsättningen bör vara densamma för både kvinnor

och män. Någon särbehandling efter arbetstagarnas kön bör inte komma i

fråga när det gäller de arbetsmarknadspolitiska medlens användning. Departementschefen

understryker vidare att det är av största vikt att kvinnornas

efterfrågan på förvärvsarbete bedöms enligt samma normer som

tillämpas för männen. Någon prövning av »behovet» av förvärvsarbete får

således inte förekomma. Inte heller får de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

i syfte att trygga kvinnornas sysselsättning minska i omfattning om

konjunkturerna försvagas.

Utskottet delar denna syn på kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.

Enligt utskottets uppfattning innebär också vad som i detta hänseende anföres

i propositionen ett beaktande av de tankegångar som föranlett yrkandet

i motionerna I: 041 och II: 602 att informationen om yrken och utbildningsvägar

skall ske objektivt och fördomsfritt. Utskottet finner därför att

motionerna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Departementschefen framhåller att den gemensamma arbetsmarknadspolitiska

målsättningen för kvinnor och män inte hindrar att man kan

behöva vidta speciella aktiveringsåtgärder inriktade på den kvinnliga arbetskraften

för att kompensera de sämre valmöjligheterna för dem som

under längre tid varit borta från förvärvslivet. Vidgad yrkesutbildning i

kombination med aktiv rekryteringsverksamhet och arbetsförmedling är

enligt departementschefens mening de verksammaste arbetsmarknadspolitiska

medlen för att stärka kvinnornas ställning i arbetslivet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1906

I propositionen föreslås en rad åtgärder i syfte att intensifiera och effektivera

förmedlingsverksamheten och utbildningsverksamheten för kvinnornas

del. Departementschefen framhåller att det är av vikt att arbetsförmedlingen

medverkar till att påskynda en utveckling i sådan riktning att branscher

som traditionellt sysselsatt endast manlig arbetskraft prövar om sin

rekryteringspraxis liksom att den bedriver ett ackvisitionsarbete på bred

front för deltidsanställningar. Indelningen i manliga och kvinnliga expeditioner

vid arbetsförmedlingen bör snarast avvecklas där den ännu förekommer.

På innehavarna av de särskilda inspektörstjänsterna för aktiveringsuppgifter

som föreslås inrättade vid arbetsförmedlingarna bör ankomma

att inom länen samordna aktiveringsarbetet för inte yrkesverksamma kvinnor

samt för medelålders och äldre arbetskraft.

I det fortsatta arbetet inom yrkesutbildningen bör vidare beaktas möjligheterna

att genom utbildning underlätta kvinnornas inträde på oprövade

arbetsområden. Verksamheten bör ge ökat utrymme för mera kvalificerade

utbildningsalternativ i syfte att motverka en koncentration av kvinnorna till

låglöneyrken. Förutsättningarna för stöd till utbildning bör vara relativt

vida särskilt när det gäller de ensamställda hemmadöttrarna, ensamstående

mödrar och ensamstående kvinnor i åldrarna 50—66 år.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till dessa riktlinjer för verksamheten

i syfte att öka kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete.

I flera motioner hemställs om ytterligare åtgärder i syfte att främja kvinnornas

möjligheter till förvärvsarbete. I motionerna I: 635 och II: 771 begärs

en skyndsam parlamentarisk beredning i syfte att främja de gifta

kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete, och i motionerna 1:675 och

II: 832 hemställs om skyndsamt tillsättande av utredning för prövning av

åtgärder som i ökad utsträckning kan främja den kvinnliga arbetskraftens

inträdande på arbetsmarknaden. I motionerna 1:663 och 11:814 yrkas att

åtgärder vidtas för att tillgodose behovet av förvärvsarbete för gifta kvinnor

i enlighet med vad som anges i motionerna; härvid åsyftas bl. a. tillskapandet

av nya industrier på orter med låg sysselsättningsgrad för gifta

kvinnor. I motionerna I: 628 och II: 783 begärs en utredning om möjligheter

och metoder att fortlöpande få en redovisning av kontakterna mellan

arbetsförmedling och de latent arbetslösa kvinnorna.

Med anledning av de förslag som framställts i motionerna vill utskottet

lramhålla att ett vidtagande av de åtgärder som föreslås i propositionen

innebär att verksamheten i syfte att öka kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete

intensifieras och effektiveras. Utskottet vill särskilt peka på

att en förstärkning av länsarbetsnämnderna med de föreslagna inspektörstjänsterna

för aktiveringsuppgifter i hög grad kommer att öka arbetsförmedlingens

möjligheter att främja yrkesverksamheten bland kvinnorna.

På innehavarna av dessa tjänster skall ankomma att inventera behovet

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960

31

av utbildnings- och annan aktiveringsverksamhet, i kontakt med arbetsgivarna

undersöka möjligheterna att finna sysselsättningstillfällen som

svarar mot det tillgängliga arbetskraftsutbudet, söka intressera arbetsgivarna

för vidgat deltidsarbete liksom att planera de konkreta åtgärder som

arbetsgivaren och arbetsförmedlingen i samråd kan vidta för att tillgodose

arbetsgivarens personalbehov.

Den föreslagna aktiveringsverksamheten innebär enligt utskottets mening

att en permanent uppgift av den innebörd som åsyftas i motionerna pålagts

arbetsmarknadsverket. Utskottet anser att i avvaktan på erfarenheterna av

denna intensifierade verksamhet anledning inte föreligger att hemställa om

ytterligare utredningar i det av motionärerna avsedda syftet. Utskottet avstyrker

alltså motionerna.

I fråga om de äldres sysselsättningsproblem anför departementschefen

att det är angeläget att förbättra de äldres möjligheter att stå kvar i produktionen.

Några åldersspärrar bör inte förekomma. Olika former av yrkesutbildning

kan bidra till att lösa sysselsättningsproblemen för de äldre. Det

kan däremot ifrågasättas om det skulle vara till de äldres fördel att utpeka

vissa yrken som särskilt lämpade för dem. Särskilda utbildningskurser torde

därför i regel inte behöva anordnas för de äldre. Däremot kan kursplaner

och utbildningsmetoder behöva anpassas efter deltagarnas ålder.

I motionerna 1:678 och 11:836 anförs att det i vissa fall kan vara att

föredra att ge äldre en med hänsyn till deras intressen avpassad utbildning,

som skiljer sig från den som erbjudes de yngre. Motionärerna hemställer

att riksdagen måtte ge till känna vad sålunda anförts. Liknande synpunkter

framföres i motionerna I: 675 och II: 832.

Utskottet ansluter sig för sin del till de i propositionen angivna riktlinjerna

för utbildningsverksamheten för de äldre som enligt utskottets mening

på ett tillfredsställande sätt kombinerar valmöjligheter för de äldre

med kraven på en effektiv utbildning. Enligt utskottets mening tillgodoser

propositionen således de i motionerna uttalade önskemålen. Motionerna

synes därför inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I fråga om åtgärder för de handikappade framhåller departementschefen

att några principiellt nya åtgärder inte är påkallade f. n. Det är däremot

nödvändigt att få till stånd fortsatt utbyggnad, effektivering och samordning

av de åtgärder som redan förekommer. Förslagen i propositionen är

utformade i detta syfte.

I propositionen föreslås grunder för bidrag till anordnande och drift av

arbetsprövningsavdelningar. Enligt förslaget skall bidrag utgå efter samma

grunder som gäller beträffande arbetsträningsverkstäderna, vilket innebär

att kostnaderna för arbetsprövningsverksamheten delas mellan staten

och de kommunala huvudmännen. Förslaget avviker i fråga om driftbidraget

från vad som förordats av arbetsmarknadsutrodningen. Enligt dess förslag

skulle statsbidrag till avdelningarnas drift utgå med fixerat belopp som

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

för varje särskilt prövningsfall bestämdes så att det i huvudsak täckte

driftkostnaderna för arbetsprövning vid en institution som drivs rationellt.

I flera motioner yrkas att grunderna för bidraget måtte bestämmas i en

lighet med arbetsmarknadsutredningens förslag. Yrkanden av denna innebörd

återfinns i motionerna I: 673 och II: 826, I: 674 och II: 838, I: 675 och

11:832, 1:678 och 11:836 samt 11:839. I motionerna 1:681 och 11:829

yrkas att bidrag till arbetsprövningsverksamheten må kunna utgå med

50 % av driftunderskottet, dock högst med 3 000 kr. per plats och år.

Utskottet vill erinra om att frågan om utarbetandet av bestämmelser angående

bidrag till arbetsprövningen behandlades av utskottet i dess av riksdagen

godkända utlåtande 1964: 11 (s. 21) samt att utskottet därvid uttalade

att det var angeläget att förslag om sådana bestämmelser förelädes

riksdagen.

Vad som uttalats i propositionen och i motionerna i fråga om bidragsgrunderna

föranleder utskottet att framhålla att även om gränsen mellan

arbetsträning och arbetsprövning kan vara flytande föreligger enligt utskottets

mening förhållanden som motiverar ett högre statsbidrag för provningsverksamheten.

Såsom anförs i motionerna kräver denna verksamhet

större insatser särskilt av kvalificerad personal. Samtidigt med att provningsverksamheten

betjänar huvudmännen innebär den också i hög grad

ett stöd för arbetsvärden och försäkringskassorna. Dessa förhållanden talar

för att bidraget till driften av prövningsavdelningarna bör utgå efter gynnsammare

grunder än som gäller för träningsverkstäderna. Utskottet förordar

att bidraget utgår med 75 % av driftkostnaderna, i fråga om bidraget

till underskottstäckning dock högst 3 000 kr. per plats och år.

I motionerna 1:681 och 11:829 yrkas att bidrag till arbetsträningsverksamheten

må kunna utgå med 50 % av driftunderskottet, dock högst med

3 000 kr. per plats och år. Med erinran om vad utskottet i det föregående

uttalat beträffande bidraget till driften av prövningsavdelningarna samt då

utskottet ej heller i övrigt finner tillräckliga skäl föreligga för att höja

bidragen till träningsverksamheten avstyrker utskottet motionerna.

Utredningen har liksom arbetsmarknadsstyrelsen i dess anslagsäskanden

föreslagit en höjning av driftbidraget till verkstäder för skyddad sysselsättning

i vissa fall. Departementschefen har med åberopande av svårigheterna

att utröna orsakerna till driftunderskottet i det särskilda fallet liksom till

vissa av medicinalstyrelsen påtalade gränsdragningsproblem inte ansett sig

böra förorda förslaget. I motionen 11:828 hemställs att bidrag till driften

av verkstäder för handikappade i särskilda fall måtte utgå med 75 % av

underskottet, dock högst 3 000 kr. per plats och år. Utskottet, som finner de

av departementschefen anförda skälen vägande, avstyrker motionen.

I motionerna 1:683 och 11:831 hemställs att handikapputredningen genom

tilläggsdirektiv får i uppdrag att utreda möjligheterna att göra vissa

arkivarbeten till fasta tjänster samt att inordna arkivarbetet såsom en spe
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

33

ciell form av skyddad sysselsättning under den av primär- och sekundärkommunerna

bedrivna s. k. skyddade verksamheten. Enligt utskottets mening

finns skäl som talar för att en utredning kommer till stånd om bl. a.

de frågor beträffande arkivarbetet som motionärerna berört. Det torde emellertid

böra ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra formen för utredningen.

Departementschefen har i fråga om näringshjälpen föreslagit att arbetsmarknadsstyrelsen

vid start av kioskrörelse skall kunna bevilja lån med

högst 12 000 kr. vid sidan av eljest utgående näringshjälp när särskilda skäl

föreligger. I motionerna I: 682 och II: 837 yrkas att sådant kompletterande

lån skall kunna utgå även vid startande av andra rörelser än kioskrörelse.

Utskottet vill för sin del framhålla att när det gäller startande av industrioch

hantverksrörelse har handikappade samma möjligheter som andra att

erhålla lån från företagarföreningarna. Mot utredningens förslag att låta

dessa föreningar omhänderha en långivning även för andra ändamål till

handikappade riktade 1962 års företagarföreningsutredning vägande invändningar.

Enligt utskottets mening kan det emellertid finnas anledning

att ytterligare överväga det av motionärerna väckta förslaget, eventuellt

inom ramen för handikapputredningen.

I motionerna I: 682 och II: 837 yrkas vidare att näringshjälpens maximibelopp

till invalidbil kompletteras med lån och i motionen 1:283 förordas

en översyn av de nuvarande bestämmelserna för erhållande av motorfordonsbidrag.

Nu berörda motioner bör enligt utskottets mening överlämnas

till handikapputredningen för att övervägas av denna.

I motionerna I: 663 och II: 814 yrkas att riksdagen snarast måtte föreläggas

förslag om sådan samordning, utvidgning och ändamålsenlig inriktning

av handikapp- och åldringsvård att partiellt arbetsföra och äldre personer

bereds bättre möjligheter till lämpligt arbete. Med framhållande av

att de av utskottet i det föregående tillstyrkta förslagen kommer att förbättra

de berörda gruppernas möjligheter till förvärvsarbete samt med erinran

om att utredning om ytterligare åtgärder pågår avstyrker utskottet

notionerna.

Invandringspolitiken berörs i några motioner. I motionerna 1:678 och

ti: 836 hemställs sålunda att riksdagen måtte ge till känna vad som i motionerna

anförs om att en liberalisering på sikt bör eftersträvas beträffande

arbetstillstånd, uppehållstillstånd, bosättningstillstånd, visering osv.

Med erinran om att dessa frågor f. n. behandlas av utlänningsutredningen

avstyrker utskottet motionerna.

I motionerna 1:267 och 11:342 yrkas att åtgärder måtte vidtas för utvidgning

av de för kurser i svenska språket för till Sverige nyinflyttad arbetskraft

samt deras anhöriga gällande statsbidragsbestämmelserna att avse

även kurser i svensk samhällskunskap. Frågan om dylika åtgärder synes

utskottet ankomma på den nyligen tillsatta arbetsgrupp som har till uppgift

bl. a att överväga åtgärder för att underlätta utlänningarnas anpassning i

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 107

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

det svenska samhället. Utskottet förordar att motionerna överlämnas till arbetsgruppen

för att övervägas av denna.

Konjunktur- och säsongväxlingar i sysselsättningen. De åtgärder som i

dessa avseenden föreslås i propositionen syftar till att stärka arbetsmarknadsorganens

möjligheter att bekämpa säsongarbetslösheten och förstärka

beredskapen mot konjunkturväxlingar i sysselsättningen. De arbetsmarknadspolitiska

medel som härvid behandlas är främst åtgärder för planering

av investeringarna, utnyttjandet av investeringsfonderna och industribeställningar

samt beredskapsarbeten. I avsnittet behandlas även frågan om

åtgärder mot inkomstbortfall under arbetslöshet.

Mot de allmänna riktlinjer för verksamheten som anges i propositionen

har inte riktats några erinringar i motionerna. På vissa punkter tar de upp

frågor som utskottet behandlar i det följande.

I samband med diskussionen av åtgärder för att motverka konjunktursvängningar

behandlar departementschefen investeringsfonderna och erinrar

om sitt uttalande i prop. 1964: 185 att investeringsfondernas primära

uppgift har varit och även i fortsättningen måste vara att utgöra ett verksamt

medel i den konjunkturutjämnande politiken. Departementschefen

framhåller samtidigt att investeringsfondslagstiftningen medger att fonderna

tas i anspråk om det med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och

övriga förekommande omständigheter befinns vara av synnerlig vikt för

det allmänna att viss investering görs.

I motionerna I: 675 och II: 832 uttalas att frågan om beskattningsinstrumentets

utnyttjande i lokaliseringspolitiskt syfte bör utredas och att i avvaktan

härpå investeringsfonderna bör kunna få utnyttjas i lokaliseringspolitiskt

syfte. I motionerna I: 676 och II: 830 hemställs att riksdagen måtte

giva till känna vad i motionerna anförts om att nuvarande bestämmelser

om investeringsfonderna givits en alltför vid tolkning. Motionärerna uttalar

att det inte kan stå i överensstämmelse med syftet för lagstiftningen att

med investeringsfondsmedel finansierade arbeten påbörjas och utföres mitt

under en utpräglad högkonjunktur.

Med erinran om att de i motionerna berörda frågorna behandlats av bevillningsutskottet

i dess utlåtande nr 6 till årets riksdag finner utskottet

motionerna inte kunna föranleda någon riksdagens åtgärd.

Departementschefen har förutsatt att frågan om statliga industribeställningar

avseende en hel bransch bör avgöras av Kungl. Maj :t. Departementschefen

understryker att det är angeläget att verksamheten bedrivs med stor

försiktighet och att en allmän förutsättning bör vara att styrelsen innan beställningar

läggs ut rådgör med kreditinrättningar och andra organ som

kan antas ha god kännedom om företaget. I motionerna I: 676 och 11:830

hemställs att avgöranden om utläggande av industribeställningar skall förbehållas

Kungl. Maj :t. Utskottet som vill erinra om att det ankommer på

Kungl. Maj :t att avgöra om och i vilken utsträckning rätten till beslut i de

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

i motionerna berörda hänseendena skall delegeras finner motionerna inte

böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I fråga om beredskapsarbetena uttalas i propositionen att urvalet av arbetsobjekt

i ökad utsträckning bör frigöras från beroendet av de arbetslösas

bostadsort. I motionerna I: 675 och II: 832 uttalas att hänvisning till

beredskapsarbete utanför hemlänet så långt möjligt bör undvikas. Med erinran

om sitt av riksdagen godkända uttalande i utskottets utlåtande

1965: 11 i anledning av motioner av samma innebörd avstyrker utskottet

motionerna.

I motionerna I: 663 och II: 814 hemställs om åtgärder för att åstadkomma

likställighet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheten att få

beredskapsarbete och kontantunderstöd i avvaktan på fast arbete. Enligt

utskottets mening bör frågan om åtgärder för att på bästa sätt bistå den

som råkat ut för arbetslöshet avgöras med utgångspunkt från vederbörandes

individuella förhållanden. De riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken

som utskottet i det föregående givit sin anslutning innebär enligt utskottets

mening att förutsättningarna härför ökas. Utskottet finner därför att motionerna

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I propositionen föreslås att arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt skall driva

beredskapsarbeten i egen regi. Departementschefen anför att ett starkt skäl

för att arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt bör ha hand om en del av beredskapsarbetena

för handikappade är att styrelsens arbetsledande personal

förvärvat omfattande erfarenheter på detta område. Även allmänna beredskapsarbeten

bör styrelsen alltjämt kunna bedriva i egen regi. Departementschefen

pekar härvid särskilt på storarbetsplatsernas problem. Utskottet

finner de av departementschefen åberopade skälen övertygande och avstyrker

därför de i motionerna 1:676 och 11:830 ställda yrkandena att

styrelsens byggande verksamhet successivt avvecklas.

Institut för arbetsmarknadsfrågor. Departementschefen föreslår alt ett institut

för arbetsmarknadsfrågor inrättas vid Stockholms universitet. Som

chef för institutet föreslås en föreståndare med lön som professor. Det för

professor sedvanliga tillsältningsförfarandet bör i nuläget inte tillämpas

på ifrågavarande tjänst som föreståndare. Vid institutet skall bedrivas utbildning

och forskning rörande arbetsmarknadens förhållanden. Institutet

skall vara öppet även för personer utan formell behörighet för universitetsstudier.

Utskottet finner Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av ett institut för

arbetsmarknadsfrågor väl motiverat. Detta institut bör kunna utvecklas

till ett betydelsefullt organ för allmän aktivering och samordning av den

på skilda håll inom landet bedrivna utbildnings- och forskningsverksamheten

på delta centrala och i betydelse växande område. Utskottet vill, i anslutning

till vad utskottet anförde i utlåtandet nr 90 år 1965 (s. 7), särskilt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

uttala sin tillfredsställelse över att ifrågavarande institut skall vara öppet

även för personer utan formell behörighet för universitetsstudier.

I motionerna 1:676 och 11:830 har, såvitt nu är i fråga, föreslagits, att

riksdagen med avslag på Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av ett institut

för arbetsmarknadsfrågor i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om förslag

till nästa års session med Nordiska rådet rörande ett nordiskt institut

för arbetsmarknadsfrågor. För egen del finner utskottet att flera problem

och frågor rörande arbetsmarknaden är gemensamma för de nordiska länderna.

Det är därför angeläget med nordiskt samarbete på området. Andra

forskningsuppgifter åter är speciellt hänförliga till förhållanden på den

svenska arbetsmarknaden. Dessa uppgifter motiverar enligt utskottets mening

att ett institut för arbetsmarknadsfrågor tillskapas i enlighet med vad

i propositionen föreslagits. Ett sådant institut bör även skapa goda förutsättningar

för ett nordiskt samarbete på området. Utskottet tillstyrker, mot

bakgrund av vad här anförts, bifall till Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker

bifall till motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga.

Anslagsberäkningar. Medelsberäkningarna under anslagen Arbetsmarknadsstyrelsen:

Avlöningar och Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

I fråga om anslagen Arbetsförmedlingen: Avlöningar och Arbetsförmedlingen:

Omkostnader tillstyrker utskottet — med erinran om sitt ställningstagande

i det föregående och med avstyrkande av motionerna 1:676 och

II: 830 — medelsberäkningen i propositionen.

Under anslaget Allmänna beredskapsarbeten har departementschefen —

med erinran om riksdagens ställningstagande till systemet med investeringsbidrag

till industrilokaler i form av statskommunala beredskapsarbeten

(BoU 1964:48, rskr. 408) — anfört att det inte bör möta hinder att

som kommunalt beredskapsarbete uppföra lokaler för småindustri och hantverk

som avses för kollektivt utnyttjande, om projektet enbart syftar till

att tillgodose ett behov av lokal service som det ligger inom den kommunala

kompetensen att tillgodose.

I motionerna I: 77 och II: 112 hemställs att statsbidrag i lokaliseringspolitiskt

syfte må kunna utgå till kommuner som anordnar beredskapsarbeten

för uppförande av lokaler för industri-, hantverks- och serviceföretag

enligt de bestämmelser som i övrigt gäller för beredskapsarbeten i kommunal

regi.

I motionerna I: 684 och II: 835 yrkas att lokaliseringsstöd skall utgå till

företag inom mindre industri-, hantverks- eller servicesektorn eller sammanslutningar

av sådana för uppförande av verkstadshus.

Enligt utskottets mening saknas anledning att till förnyad prövning uppta

de spörsmål som berörs i motionerna och för vilkas behandling riktlinjerna

angavs genom riksdagens ställningstagande till prop. 1964: 185. Utskottet

avstyrker således motionerna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

37

I fråga om försöksverksamheten med inlösen av egnahem föreslås i propositionen

i anslutning till ett förslag av arbetsmarknadsstyrelsen att inlösenbeloppet

skall kunna sättas högre än taxeringsvärdet om detta inte

täcker kvarstående inteckningslån i fastigheten. Med tillstyrkan av propositionens

förslag i denna del avstyrker utskottet det i motionerna I: 663 och

II: 814 ställda yrkandet rörande ersättningen för egnahem.

I motionerna I: 675 och II: 832 har med hänvisning till ett i motionerna

I: 278 och II: 353 framställt yrkande om viss ökad medelsanvisning till Lokaliseringsbidrag

hemställts att nu förevarande anslag måtte minskas i

motsvarande mån till 360 milj. kr. Med avstyrkande av motionerna 1:675

och II: 832 tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Medelsberäkningen under anslagen Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder

för handikappade m. fl., Förläggningsbyggnader in. m. samt Kostnader

för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet föranleder ingen erinran

från utskottets sida.

Under anslaget Omskolning m. m. tillstyrker utskottet — med erinran

om sitt ställningstagande i det föregående och med avstyrkande av motionerna

I: 676 och II: 830 samt I: 685 och II: 834 — medelsberäkningen i propositionen.

Under anslaget Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade

tillstyrker utskottet — med erinran om sitt ställningstagande i det föregående

och med avstyrkande av motionerna I: 674 och II: 838 samt II: 839

-— medelsberäkningen i propositionen.

Med erinran om sitt ställningstagande i det föregående i fråga om bidrag

till arbetsprövningsverksamheten samt i anledning av motionerna I: 673

och II: 826, I: 674 och II: 838 och I: 678 och II: 836 samt II: 839 föreslår

utskottet — med ändring av Kungl. Maj :ts förslag — att till Bidrag till

driften av verkstäder för handikappade anvisas 18 500 060 kr.

Under anslaget Lokaliseringsbidrag har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen

hemställt att för budgetåret 1966/67 måtte anvisas 60 milj. kr.

I propositionen berörs frågan om stödområdets omfattning samt möjligheterna

att under de första åren av försöksperioden meddela bindande beslut

om att lokaliseringsstöd kommer att utgå i vidare omfattning än vad ansla

gen under samma år skulle medge. Den sistnämnda frågan har behandlats

i utskottets utlåtande över tilläggsstat II till riksstaten för innevarande år.

Med avstyrkande av ett i motionerna 1:277 och 11:354 framställt förslag

att på tilläggsstat måtte anvisas 40 milj. kr. till lokaliseringsbidrag har utskottet

tillstyrkt propositionens förslag. Utlåtandet har lämnats utan erinran

av riksdagen.

I motionerna 1:278 och 11:353 yrkas — med samma motivering som i

nyss nämnda motioner — att till lokaliseringsbidrag måtte anvisas 100

milj. kr. samt att anslagsökningen finansieras genom medel från anslaget

till allmänna beredskapsarbeten. Då utskottets bedömande i anledning av

motionerna 1:277 och 11:354 även måste gälla innevarande budgetår kan

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

utskottet ej heller tillstyrka motionerna I: 278 och II: 3o3 i nu berörda delar.

Utskottet kan inte heller tillstyrka motionärernas förslag att anslaget

göres till förslagsanslag.

I motionerna I: 628 och II: 783 begärs utredning om möjligheter och metoder

att få en regelmässig redovisning av utvecklingen av lokaliseringsstödet

samt den nyanställda arbetskraftens fördelning. Som stöd för yrkandet

anför motionärerna att det finns skäl ifrågasätta om lokaliseringsstöd över

huvud skall utgå till företag som ensidigt ämnar utgå från tillgången på

manlig arbetskraft på en ort. Även om det ännu torde vara för tidigt med

ett definitivt ställningstagande på denna punkt bör riksdagens möjligheter

att följa utvecklingen underlättas.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför i yttrande över motionerna att en redovisning

av lokaliseringsstöd avseende bl. a. den anställda arbetskraftens

könsvisa rekrytering från arbetsmarknadssynpunkt skulle vara värdefull

men att de uppgifter som kan lämnas vid ansökan om lokaliseringsstöd

måste bli preliminära. Styrelsen ifrågasätter därför om en sådan redovisning

skulle ha någon större betydelse för den framtida bedömningen av

enskilda ansökningar om lokaliseringsstöd. Styrelsen framhåller att länsarbetsnämnderna

redan nu följer utvecklingen på de orter till vilka företag

lokaliseras varvid även de kvinnliga arbetstagarnas intressen uppmärksammas.

I detta sammanhang anför styrelsen att den observerat att det är nödvändigt

att uppmärksamma de företag som söker lokaliseringsstöd på att

byggnaderna uppförs så att inga praktiska hinder föreligger för att anställa

såväl manlig som kvinnlig arbetskraft.

Vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört om handläggningen av dessa frågor

synes utskottet innebära att de av motionärerna berörda synpunkterna beaktas

i önskvärd utsträckning. Utskottet finner att motionerna inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran i anledning av Ivungl.

Maj :ts förslag under nu förevarande anslag tillstyrker utskottet propositionen.

Medelsberäkningen under anslaget Lokaliseringslån föranleder ingen erinran

från utskottets sida.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1. beträffande avvägningen mellan lokaliseringspolitiken

och den geografiska rörlighetspolitiken med bifall till

Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna I: 675

och II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
2.

beträffande frågan om samordning mellan de arbets
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

39

marknadspolitiska åtgärderna och andra åtgärder som påverkar

förhållandena på arbetsmarknaden med avslag å motionerna

1:678 och 11:836, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

3. avslå i motionerna 1:663 och II: 814 framställt yrkande

om inrättande av ett arbetsdepartement;

4. beträffande frågan om fördelningen av kostnaderna

för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten mellan staten

och kommunerna med avslag å motionerna I: 675 och

II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

5. beträffande undersökningar rörande effekten av omskolningsverksamheten

och de rörlighetsfrämjande åtgärderna

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

1:310 och 11:379, 1:676 och 11:830 samt 1:678 och

II: 836, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till

Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

6. beträffande analys av arbetslöshetsklientelets sammansättning

med avslag å motionerna I: 678 och II: 836, såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

7. beträffande undersökningar av den dolda arbetslösheten

bland kvinnorna med avslag å motionerna 1:628 och

II: 783 samt I: 675 och II: 832, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

8. besluta att motionen 11:53 beträffande åtgärder för

att främja anslutningen till Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

9. beträffande ombudssystemet inom arbetsförmedlingen

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

10. beträffande utgivande av resekostnadsersättning och

traktamenten till besökande vid arbetsförmedlingen med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 679 och II: 840 godkänna vad utskottet anfört;

11. beträffande utbildning och fortbildning av företagare

i anledning av motionerna I: 675 och II: 832, såvitt nu är i

fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;

12. beträffande tillämpningen av de nya grunderna för

omskolningsbidrag med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 678 och II: 836, såvitt nu är i

fråga, godkänna vad utskottet anfört;

13. beträffande bidrag till utbildningsverksamhet i sam
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

band med lokalisering med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 675 och II: 832, såvitt nu

är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

14. beträffande utbildningsbidragens storlek med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionen

II: 833 godkänna vad utskottet anfört;

15. beträffande inverkan av makes inkomst på grundbidraget

i utbildningsbidraget med bifall till Kungl. Maj :ts

förslag samt med avslag å motionerna 1:672 och 11:825

godkänna vad utskottet anfört;

16. beträffande översyn av inkomstprövningsreglerna beträffande

grundbidrag med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 678 och II: 836, såvitt nu

är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

17. beträffande bidrag för flyttning till företag inom lokaliseringsområde

med avslag å motionerna 1:675 och

II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

18. beträffande flyttningsbidrag till personer som tillträder

sin första anställning med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen 1:677 godkänna vad utskottet

anfört;

19. besluta att motionerna I: 641 och II: 602 beträffande

informationen om yrken och utbildningsvägar icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

20. beträffande utredning om åtgärder för att främja

kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete med avslag å motionerna

I: 635 och II: 771 samt I: 675 och II: 832, de båda

sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, godkänna vad

utskottet anfört;

21. beträffande åtgärder för att tillgodose behovet av förvärvsarbete

för gifta kvinnor med avslag å motionerna

1:663 och 11:814, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

22. beträffande utredning om kontakterna mellan arbetsförmedling

och de latent arbetslösa kvinnorna med avslag

å motionerna I: 628 och II: 783, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

23. beträffande yrkesutbildning för äldre arbetskraft med

bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 678 och II: 836, såvitt nu är i fråga, godkänna vad

utskottet anfört;

24. beträffande bidrag till arbetsprövningsverksamheten

i anledning av Kungl. Maj its förslag samt i anledning av

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

41

motionerna 1:673 och 11:826, 1:674 och 11:838, 1:675

och 11:832, 1:678 och 11:836, 1:681 och 11:829 samt

II: 839, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

25. beträffande bidrag till arbetsträningsverksamheten

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

1:681 och 11:829, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

26. beträffande bidrag till driften av verkstäder för handikappade

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med

avslag å motionen II: 828 godkänna vad utskottet anfört;

27. beträffande arkivarbete i anledning av motionerna

I: 683 och II: 831 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört;

28. beträffande kompletterande lån till näringshjälp i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 682 och II: 837, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;

29. beträffande komplettering av näringshjälpens maximibelopp

till invalidbil med lån med avslag å motionerna

I: 682 och II: 837, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

30. beträffande översyn av bestämmelserna för erhållande

av motorfordonsbidrag i anledning av motionen 1: 283 i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;
31.

beträffande samordning m. m. av handikapp- och åldringsvård

med avslag å motionerna I: 663 och 11:814, såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

32. beträffande invandringspolitiken med bifall till

Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna I: 678

och II: 836, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
33.

beträffande kurser i svensk samhällskunskap för utländsk

arbetskraft med avslag å motionerna 1:267 och

11:342 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;

34. besluta att motionerna 1:676 och 11:830, såvitt de

avse investeringsfondernas utnyttjande, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

35. beträffande industribeställningar med bifall till

Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna I: 676

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

och II: 830, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
36.

beträffande arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört;

37. beträffande riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken

till den del de ej blivit under punkterna 1.—36. särskilt berörda

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å i förevarande sammanhang behandlade motioner, till den

del de ej blivit under nämnda punkter särskilt berörda, godkänna

vad utskottet anfört;

38. bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för arbetsmarknadsstyrelsen enligt vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

39. godkänna följande avlöijingsstat för arbetsmarknads
-

styrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............. .............. 3 280 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 41000

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 1 130 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 9 921 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga,

förslagsvis ............................ 450 000

Summa kr. 14 822 000;

40. till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 14 822 000 kr.;

41. till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 4 460 000 kr.;

42. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag bemyndiga

Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen för arbetsförmedlingen

enligt vad i statsrådsprotokollet förordats;

43. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

43

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie personal, förslagsvis .*.......

6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis

7. Ersättningar till experter och sakkunniga,

förslagsvis ............................

18 616 000

707 000

8 405 000

41 014 000

2 400

3 395 600

100 000

Summa kr. 72 240 000;

b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 72 240 000 kr.;

c) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 18 970 000 kr.;

44. beträffande stöd till uppförande av lokaler för industri-,

hantverks- och serviceföretag med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna 1:77 och

II: 112 samt I: 684 och II: 835 godkänna vad utskottet anfört

;

45. beträffande inlösen av egnahem med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna 1:663 och

II: 814, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

46. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:675 och 11:832, såvitt nu är i fråga, till

Allmänna beredskapsarbeten m.m. för budgetåret 1966/67

på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 000 kr.; därav förslagsvis 200 000 000

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;

47. till Vissa sysselsättnings främjande åtgärder för handikappade

m. fl. för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten

under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

155 000 000 kr., därav förslagsvis 30 000 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen;

48. till Förläggningsbyggnader m. in. för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 26 000 000 kr.;

49. till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

verksamhet för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.;

50. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga, samt

motionerna I: 685 och II: 834 till Omskolning m. m. för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 180 000 000 kr.;

51. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 674 och II: 838 samt II: 839, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till anordnande av

verkstäder för handikappade för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kr.;

52. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

1:673 och 11:826, 1:674 och 11:838, 1:675 och 11:832,

I: 678 och II: 836 samt II: 839, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade

för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 500 000 kr.;

53. besluta att motionerna I: 628 och II: 783 beträffande

möjligheterna till regelmässig redovisning av utvecklingen

av lokaliseringsstödet samt den nyanställda arbetskraftens

fördelning icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

54. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:278 och 11:353, såvitt nu är i fråga, till

Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten

under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

60 000 000 kr.;

55. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:278 och 11:353, såvitt nu är i fråga, bemyndiga

Kungl. Maj :t att under budgetåret 1966/67 bevilja

lokaliseringsbidrag med högre belopp än som anvisats på

anslaget;

56. till Lokaliseringslån för budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag''

av 100 000 000 kr.;

57. bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1966/67

bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvisats

på anslaget;

58. besluta att i förevarande sammanhang behandlade

motioner, till den del de ej blivit under punkterna 1.—57.

särskilt berörda eller behandlas i annat utskottsutlåtande,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

45

59. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att en statlig institution för utbildning och

forskning i arbetsmarknadsfrågor, benämnd institutet för

arbetsmarknadsfrågor, skall inrättas den 1 juli 1966 med

de uppgifter och den organisation som förordats i statsrådsprotokollet;
b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

förordats fastställa personalförteckning för

institutet för arbetsmarknadsfrågor;

c) godkänna följande avlöningsstat för institutet för arbetsmarknadsfrågor,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 151000

Summa kr. 154 000;

d) till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 154 000 kr.;

e) till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Omkostnader

för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kr.

Stockholm den 10 maj 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Birger Andersson,

Per Jacobsson, Svensson, Söderberg, Bengtson, Mårtensson, Bengt Gustavsson,

Hjorth, Rönnberg, Wååg, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Wallmark och

Wirtén; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken

Olsson, herrar Lindholm, Gustafsson i Skellefteå, Fagerlund, Blomkvist,

Nilsson i Tvärålund, Gustavsson i Ängelholm, Mundebo och fröken Ljungberg.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

Reservationer

1) beträffande målsättningen för arbetsmarknadspolitiken

av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, XVirtén, Bohman, fröken Elmén, herrar Larsson

i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och

fröken Ljungberg, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 13,

som börjar med »Utskottet finner» och slutar med »arbetsmarknadspolitiska

åtgärder», bort ha följande lydelse:

»Utskottet kan i stort sett uttala sin anslutning till dessa synpunkter. I en

samhällsutveckling kännetecknad av relativ brist på arbetskraft och kapital

kan en ändamålsenligt utformad arbetsmarknadspolitik, omfattande bl. a.

omskolningsverksamhet och rörelsestimulerande åtgärder, skapa förutsättningar

för ett effektivt utnyttjande av de resurser som står till förfogande.

Såsom departementschefen torde ha åsyftat, måste en aktiv arbetsmarknadspolitik

bygga på oinskränkt frihet för arbetstagarna att välja sysselsättning

och på att varje form av tvångsmässig dirigering av arbetskraften avvisas.

Lika väsentligt är det emellertid att arbetsmarknadspolitiken icke göres till

instrument för en — från tid till annan eventuellt växlande — uppfattning

om vilka strukturella förändringar inom det svenska näringslivet som må

anses önskvärda.»

2) beträffande låglönenäringarnas problem

av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, Wirtén, Bohman, fröken Elmén, herrar Larsson i

Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken

Ljungberg, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på

s. 14 börjar med »Enligt utskottets» och på s. 15 slutar med »berörda företagen»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening överensstämmer detta uttalande i motionerna

med den allmänna målsättning för arbetsmarknadspolitiken till vilken utskottet

i det föregående givit sin anslutning. Förekomsten av ett rikt differentierat

näringsliv är såväl regionalt som för landet i dess helhet av väsentlig

betydelse, icke minst i konjunktursituationer då vikande efterfrågan eller

skärpta konkurrensbetingelser kan utsätta företag eller branscher för tidvis

kännbara påfrestningar. I ett näringsliv i väsentlig grad kännetecknat av

fria konkurrensförhållanden pågår en ständig anpassning efter förändrade

förhållanden och utvecklingens växlande krav.

Arbetsmarknadspolitiken bör främja en strukturförändring som påskyndar

produktivitetsökningen och därmed skapar underlag för en stigande standard.

Det är också angeläget att samhället tillgodoser den enskildes önskemål om

och behov av goda utbildningsmöjligheter. I stort sett gäller emellertid i dag

om låglönenäringarna att de upprätthåller en produktion som även för fram
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966 47

tiden blir nödvändig för landet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är i

sådana fall otillräckliga för en lösning av låglöneproblemet. De bör inte inriktas

på vissa företag eller branscher utan syfta till att tillgodose arbetsmarknadens

bristsektorer. Det är sannolikt att en säkrare bedömning av

dessa frågor kan ske när den nu pågående utredningen om låginkomstgruppernas

problem slutfört sitt arbete.»

3) beträffande avvägningen mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska

rörlighetspolitiken

av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson

i Tvärålund, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 15, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »sig härtill», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Den geografiska rörlighetspolitiken är av stor betydelse, särskilt om den

i huvudsak avser flyttning inom regionen. Därutöver står det naturligtvis

också klart, såsom framhålles i motionerna, att även flyttning till andra

regioner i vissa fall måste stödjas för tryggande av en för individen tillfredsställande

sysselsättning. I motionerna erinras emellertid om att återflyttningsfrekvensen

varit mycket hög. Drygt tredjedelen av de arbetstagare som

fått arbetsmarknadsverkets flyttningsbidrag för platsbyte har efter ett år

inte varit kvar på den anvisade arbetsplatsen. Detta resultat säger dels att

verksamheten inte kan bedömas som särskilt effektiv ur arbetsmarknadspolitisk

synpunkt, dels att den knappast på tillfredsställande sätt motsvarar

den i propositionen angivna målsättningen om en fritt vald sysselsättning.

I motionerna redovisas också, att koncentrationen av företagsamheten till

stortätorter kan medföra vissa betydande merkostnader för produktionen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att den aktiva lokaliseringspolitiken

måste skjutas mera i förgrunden. Härför talar inte endast de skäl

som ovan berörts. Särskilt för gifta kvinnor och äldre arbetskraft torde

lokaliseringspolitiska insatser, som medför lämpliga sysselsättningsmöjligheter

inom hemregionen, vara av väsentlig betydelse. En aktiv lokaliseringspolitik

är här en nödvändig förutsättning för ett rationellt tillvaratagande

av arbetskraftsresurserna. Vidare bör genom en aktiv lokaliseringspolitik

trycket på bostadsmarknaden i storstadsområdena kunna lättas väsentligt.

Utskottet delar därför motionärernas uppfattning, att avvägningen

mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska rörlighetspolitiken bör

vara sådan, att i de sysselsättningssvaga områdena en aktiv lokaliseringspolitik

i första hand utnyttjas och rörlighetsstimulerande åtgärder för flyttning

av arbetskraft till orter utanför hemregionen tillgripes först om och i

den mån lokaliseringspolitiska åtgärder inte bedömes möjliga inom regionen.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

»1. beträffande avvägningen mellan lokaliseringspolitiken

och den geografiska rörlighetspolitiken i anledning av Kungl.

Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna 1:675 och

II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört ;»

4) beträffande fördelningen av kostnaderna för den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten

av herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Wirtén,

fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå,

Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »tillstyrka motionerna», bort ha följande lydelse:

»Förslagen i propositionen innebär i stort sett en för kommunerna ogynnsammare

kostnadsfördelning än vad arbetsmarknadsutredningen förordade.

En förnyad prövning av fördelningen av kostnaderna mellan staten och

kommunerna beträffande de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är enligt

utskottets mening angelägen. I annat sammanhang har föreslagits utredning

av hela frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Vid en sådan utredning kan naturligtvis även den här berörda frågan

prövas. Med hänsyn till att kommunerna i de sysselsättningssvaga områdena

får väsentligt högre kostnader för arbetsmarknadspolitiken än andra

kommuner och inte torde kunna kompenseras på tillfredsställande sätt genom

det allmänna skatteutjämningsbidraget, synes en särskild utredning

av frågan om kostnadsfördelningen beträffande arbetsmarknadspolitiken

vara att förorda. Utskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande motionsyrkande.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. beträffande frågan om fördelningen av kostnaderna

för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten mellan staten

och kommunerna med bifall till motionerna 1:675 och

II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

5) beträffande ombudssystemet inom arbetsförmedlingen

av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,

vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utredningen

hade» och slutar med »av ombudssystemet», bort ha följande lydelse:

»Utredningen hade förordat att förmedlingsverksamheten genom orts- och

lokalombud i all möjlig utsträckning ersätts med s. k. ambulerande förmedling.

Även om sådan förmedlingsverksamhet givit goda erfarenheter

och bör utvidgas allteftersom det är lämpligt är departementschefen dock

icke beredd att föreslå någon omedelbar avveckling av ombudssystemet. En
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966 49

ligt utskottets uppfattning kan systemet med ombud icke helt fylla den

funktion av differentiering och god service som bör ställas på förmedlingen.

Centrala kontor med kvalificerad personal och reseförmedling torde erbjuda

en effektivare och mera ekonomisk lösning. Utskottet föreslår därför att

ombudssystemet successivt avvecklas.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»9. beträffande ombudssystemet inom arbetsförmedlingen

med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna

1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört.»

6) beträffande tolkningen av begreppet risk för arbetslöshet

av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,

vilka ansett att det stycke i utskottets utlåtande, som på s. 22 börjar med

»Enligt utskottets» och på s. 23 slutar med »till förslaget», bort ha följande

lydelse:

»Enligt utskottets mening har omskolningen stor betydelse som hjälpmedel

i kampen mot sådan arbetslöshet eller undersysselsättning, som betingas

av de pågående strukturförändringarna inom samhället. Som ett uttryck

för denna uppfattning kan accepteras en mer vidsträckt tolkning av

begreppet risk för arbetslöshet. Det är emellertid betydelsefullt — mot bakgrunden

bl. a. av de synpunkter utskottet tidigare redovisat om värdet av ett

rikt differentierat näringsliv — att ifrågavarande utvidgade begrepp ges

en restriktiv tolkning, så att icke produktionsbetingelserna för företag, som

redan nu kämpar med svårigheter, ytterligare förvärras.»

7) beträffande tillämpning av begreppet risk för arbetslöshet på låglöneföretag
a)

av herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Wirtén,

fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå,

Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att det stycke i utskottets

utlåtande på s. 23, som börjar med »Beträffande de» och slutar med »utskottet

tillstyrkt», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående anslutit sig till de allmänna synpunkter

på arbetsmarknadspolitikens utformning som ligger till grund för motionerna

I: 675 och II: 832 och därvid bl. a. understrukit betydelsen av aktiva

näringspolitiska insatser för främjande av rationaliseringen och därmed

för lösningen av låginkomstproblemet.»

b) av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,

vilka ansett att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23, som börjar med

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 sand. Nr 107

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

»Beträffande de» och slutar med »inom låglönebranscher», bort ha följande

lydelse:

»Beträffande de allmänna synpunkter på arbetsmarknadspolitikens utformning,

som ligger till grund för motionerna I: 675 och II: 836 har utskottet

redan i det föregående uttalat sig. Utskottet kan också uttala sin anslutning

till kraven i samtliga nu behandlade motioner om att bestämmelserna

skall tillämpas med försiktighet. Den vidgade tillämpningen av begreppet

risk för arbetslöshet förutsätter att sysselsättningsläget inom företaget eller

branschen bedöms vara sådant, att en övergång till annat yrke framstår

som oundviklig. Att tillämpningen icke i och för sig skall anknytas till löneläget

inom företaget eller branschen bör vara självklart, även om dylika

frågor under pågående strukturomvandling inom näringslivet kan få särskild

aktualitet i låglönebranscherna.»

8) beträffande antalet elever i bristyrkesutbildning

av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,

vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 25, som börjar med

»Det är» och slutar med »3 000 personer», bort utgå.

9) beträffande bidrag till utbildningsverksamhet i samband med lokalisering
av

herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson

i Tvärålund, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, på s. 26 som börjar med »Med anledning»

och slutar med »utskottet propositionens förslag», bort ha följande

lydelse:

»Med anledning av vad som yrkas i motionerna vill utskottet framhålla,

att de i propositionen angivna villkoren för bidrag till utbildningsverksamhet

i samband med lokalisering inte utesluter, att sådant bidrag kan

ges även vid lokaliseringspolitiska insatser utanför norra stödområdet.

Enligt kungörelsen om statligt lokaliseringsstöd skall sådant stöd kunna

utgå även utanför norra stödområdet i särskilda fall, såsom när avsevärda

sysselsättningssvårigheter förutses eller uppkommit till följd av industrinedläggning

i samband med omfattande branschrationalisering eller av liknande

orsak eller när speciella skäl talar för att industriort med ensidigt

näringsliv bör tillföras ytterligare industriföretag. I sådana fall har emellertid

lokaliseringspolitiskt stöd inte utgått i nämnvärd utsträckning hittills

under den tid, då de nya bestämmelserna för lokaliseringspolitiken

gällt. Det skulle enligt utskottets mening vara att beklaga, om stora områden

med undersysselsättning, vilka tidigare haft tillgång till utbildningsbidrag,

nu skulle berövas detta väsentliga lokaliseringspolitiska stöd. Utskottet

finner därför anledning understryka angelägenheten av att utbildningsbidrag

till företag i samband med lokalisering användes även för utanför

norra stödområdet belägna orter med otillräcklig tillgång på arbetstillfällen

i enlighet med det syfte, som angivits i motionerna.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

51

Vad därefter gäller det i motionerna framställda förslaget att bidrag skulle

få utgå så länge arbetsmarknadsläget är sådant att dylika åtgärder är motiverade

på lokaliseringsorten, vill utskottet erinra om att samma förslag

framfördes av kommittén för näringslivets lokalisering. Utskottet tillstyrker

motionsyrkandet.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»13. beträffande bidrag till utbildningsverksamhet i samband

riied lokalisering i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:675 och 11:832, såvitt nu

är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

10) beträffande översyn av inkomstprövningsreglerna beträffande grundbidrag
a)

av herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Wirtén,

fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå,

Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »utskottet motionerna», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens uppfattning att någon särbehandling

efter arbetstagarnas kön inte bör komma ifråga när det gäller de

arbetsmarknadspolitiska medlen. Denna likställighet kan emellertid uppnås

även om man i motsats mot vad nu är fallet tillämpar principen att grundbidrag

vid utbildning skall reduceras endast med anledning av den egna inkomsten.

Härigenom uppnås enligt utskottets mening en ökad stimulans,

särskilt för kvinnorna som mest drabbas av nuvarande reduceringsregler,

vilket är önskvärt med hänsyn till bristen på arbetskraft. För grupper med

låga egna inkomster, exempelvis kvinnor som uppbär änkepension eller

frånskilda kvinnor med underhållsbidrag, bör möjlighet ges att modifiera

bestämmelserna.

Som framgår av propositionen kommer dessa bidrag att prövas i samband

med det samlade ställningstagandet till vuxenutbildningsfrågorna. De i

motionerna 1:678 och 11:836, 1:675 och 11:832 samt 1:672 och 11:825

framförda synpunkterna, till vilka utskottet ansluter sig, bör därvid beaktas.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»16. att beträffande översyn av inkomstprövningsreglerna

beträffande grundbidrag i anledning av motionerna 1:678

och II: 836, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av fröken Olsson.

4* — Bibang till riksdagens protokoll 1966. 6 sand. Nr 107

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

11) beträffande flyttningsbidrag till personer i arbete

av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson

i Tvärålund, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 28,

som börjar med »Med erinran» och slutar med »i propositionen», bort ha

följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående anslutit sig till den avvägning mellan

lokaliseringspolitiken och den geografiska rörlighetspolitiken, som motionärerna

förordat, innebärande att ökad vikt skall fästas vid de lokaliseringspolitiska

insatserna. Med den ändring och anpassning, som detta innebär

för den geografiska rörlighetspolitikens vidkommande, tillstyrker utskottet

propositionens förslag i denna del liksom de allmänna riktlinjer för verksamheten,

som anges i propositionen.»

12) beträffande bidrag för flyttning till företag inom lokaliseringsområde

av herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Ngman, Wir
tcn,

fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå,

Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Enligt de»

och slutar med »utskottet motionerna», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser, att flyttningsbidrag till kvalificerad arbetskraft för flyttning

till företag inom lokaliseringsområde bör kunna lämnas även i de fall,

då initiativet till flyttningen tagits av arbetsförmedlingen. Detta måste anses

vara i överensstämmelse med den roll, som arbetsförmedlingen bör ha

inom arbetsmarknadspolitiken. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna i

här nämnda del.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»17. beträffande bidrag för flyttning till företag inom

lokaliseringsområde, i anledning av motionerna 1:675 och

II: 832, såvitt nu är i fråga, medgiva att bidrag må kunna

lämnas även i de fall då initiativet till flyttningen tagits av

arbetsförmedlingen;»

13) beträffande aktiveringsarbetet för inte yrkesverksamma kvinnor

av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,

vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med

»På innehavarna» och slutar med »äldre arbetskraft», bort utgå.

14) beträffande åtgärder för att främja kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete
av

fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,

vilka ansett att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 30 börjar med

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO7 år 1966

53

»Med anledning» och på s. 31 slutar med »alltså motionerna», bort ha följande

lydelse:

»Med anledning av de förslag som framställts i motionerna vill utskottet

framhålla att ett vidtagande av de åtgärder som föreslås i propositionen

innebär att verksamheten i syfte att öka kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete

intensifieras. Utskottet anser att i avvaktan på erfarenheterna av

denna intensifierade verksamhet anledning inte föreligger att hemställa om

ytterligare utredningar i det av motionärerna avsedda syftet. Utskottet avstyrker

alltså motionerna.»

15) beträffande beskattningsinstrumentets utnyttjande i lokaliseringspolitiskt

syfte

av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson

i Tvärålund.

16) beträffande beredskapsarbetenas förläggning

av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson

i Tvärålund, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 35,

som börjar med »I fråga» och slutar med »utskottet motionerna», bort ha

följande lydelse:

»I fråga om beredskapsarbetena uttalas i propositionen att urvalet av

arbetsobjekt i ökad utsträckning bör frigöras från beroendet av de arbetslösas

bostadsort. Avsikten är alltså att de arbetslösa i län och områden med

arbetslöshet i ökad utsträckning skall anvisas beredskapsarbete i andra

län. I motionerna I: 675 och II: 832 uttalas att hänvisning till beredskapsarbete

utanför hemlänet så långt möjligt bör undvikas. Naturligtvis bör

möjligheter till geografisk rörlighet i detta avseende finnas. Men då målsättningen

bör vara att man genom aktiva lokaliseringspolitiska insatser

skall kunna skapa de arbetslösa tryggad sysselsättning i hemregionen, bör

hänvisning till beredskapsarbete utanför hemlänet så långt möjligt undvikas.

Utskottet delar sålunda den i motionerna uttryckta uppfattningen.»

17) beträffande investeringsfondernas utnyttjande

av herr Wallmark.

18) beträffande arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet

av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, Wirtén, Bohman, fröken Elmcn, herrar Larsson

i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken

Ljungberg, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 35, som börjar med »I propositionen»

och slutar med »successivt avvecklas», bort ha följande lydelse:

»Arbetsmarknadsutredningen har förordat, att arbetsmarknadsstyrelsens

byggande verksamhet skall successivt avvecklas. Departementschefen har

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

emellertid inte godtagit detta. Det kan, såsom framhållits i propositionen,

vara naturligt, att arbetsvårdsorganisationen inom arbetsmarknadsverket

handhar särskilda beredskapsarbeten för handikappade. Men därutöver förordar

departementschefen att arbetsmarknadsstyrelsen även i fortsättningen

skall i egen regi driva allmänna beredskapsarbeten, däri ingående även vägarbeten.

I motionerna I: 676 och II: 830 yrkas, att styrelsens byggande verksamhet

skall successivt avvecklas. Samma synpunkter framförs i motionerna

I: 675 och II: 832. Utskottet delar uppfattningen, att arbetsmarknadsstyrelsens

byggande verksamhet i stort sett bör kunna överflyttas till resp.

fackmyndigheter. En sådan omorganisation bör innebära en effektivering.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»36. beträffande arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet

med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

19) beträffande utbyggnaden av och anslag till arbetsförmedlingen

av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,

vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utskottet

kan» och slutar med »departementschefen föreslår», bort ha följande lydelse

:

»Departementschefen har också erinrat om att arbetsförmedlingen, yrkesvägledningen

och arbetsvärden prövas vid den översyn av arbetsmarknadsverkets

organisation, som statskontoret genomför i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.

Denna översyn beräknas bli slutförd under budgetåret

1967/68. Det kan enligt utskottets mening icke anses riktigt, att under den

nu pågående översynen av verkets organisation öka antalet nya tjänster i

den omfattning, som föreslagits i propositionen. Utskottet kan alltså uttala

sin anslutning till den i motionerna I: 676 och II: 830 uttalade uppfattningen

att de sammanlagt 65 nya tjänster, vilka avser aktiveringsuppgifter och

allmän förmedling icke för närvarande bör inrättas.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 36, som börjar med »I fråga»

och slutar med »i propositionen», bort ha följande lydelse:

»I fråga om anslagen Arbetsförmedlingen: Avlöningar och Arbetsförmedlingen:

Omkostnader tillstyrker utskottet — med erinran om sitt ställningstagande

i de föregående och i anledning av Kungl. Maj :ts förslag — yrkandet

i motionerna I: 676 och II: 830.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»43. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

55

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 18 616 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 707 000

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 8 530 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 39 089 000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 2 400

6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis . . 3 395 600

7. Ersättningar till experter och sakkunniga,

förslagsvis ............................ 100 000

Summa kr. 70 440 000;

b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 70 440 000 kr.;

c) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 18 670 000 kr.»

20) beträffande anslag till allmänna beredskapsarbeten

av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson

i Tvärålund, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 37, som börjar med »I motionerna»

och slutar med »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 675 och II: 832 har med hänvisning till ett i motionerna

I: 278 och II: 353 framställt yrkande om ökning av medelsanvisningen till

Lokaliseringsbidrag med 40 milj. kronor hemställts att nu förevarande anslag

måtte minskas i motsvarande mån, dvs. till 360 milj. kr. En ökning av de

lokaliseringspolitiska insatserna medför, såsom motionärerna framhållit,

att behovet av egentliga beredskapsarbeten och av vissa rörelsestimulerande

åtgärder minskas i motsvarande mån. Utskottet tillstyrker, att den föreslagna

ökningen av anslaget till lokaliseringsbidrag finansieras på sätt som

förordats i motionerna. Anslaget till allmänna beredskapsarbeten bör sålunda

upptas till 360 .milj. kr.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»46. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:675 och 11:832, såvitt nu är i fråga, till

Allmänna beredskapsarbeten m.m. för budgetåret 1966/67

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 360 000 000 kr.; därav förslagsvis 180 000 000

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;»

21) beträffande företagsutbildningen och bristyrkesutbildningens omfattning

samt anslag till omskolning

av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg.

vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »alltså desamma», bort ha följande lydelse:

»Utskottet som delar motionärernas synpunkter anser att den i motionerna

berörda frågan bör prövas i förevarande sammanhang och tillstyrker

alltså desamma.»

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Enligt

utskottets» och slutar med »anslås 500 000 kr.», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets uppfattning kan den s. k. bristyrkesutbildningen bli av

icke oväsentligt värde genom att möjliggöra insatser på särskilt betydelsefulla

yrkesområden, där bristen på arbetskraft skapar typiska flaskhalsproblem.

Frågan om bristyrkesutbildningen aktualiserar emellertid ett i

motionerna 1:676 och 11:830 särskilt berört problem, nämligen anpassningen

av vårt lands utbildningsverksamhet till de arbetsmarknadspolitiska

förhållandena. Såsom i berörda motioner anförts, är det angeläget, att på

utbildningsområdet klarare kompetenslinjer uppdras mellan arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsmarknadsmässigt betingade funktioner och skolöverstyrelsens

och universitetskanslersänibetets arbetsuppgifter. Med den allmänna

översikt över arbetsmarknadsproblemen som det tillkommer arbetsmarknadsstyrelsen

att utöva får det anses vara naturligt, att den inriktar

sina åtgärder på att underlätta de för ett effektivt utnyttjande av landets resurser

besvärande bristyrkesproblem varom här är fråga. Det är icke givet, att

den ifrågavarande utbildningsverksamheten bör stå under arbetsmarknadsstyrelsens

ledning. Mot bakgrunden av att studiestödets utformning redan

nästa år kommer att bli föremål för riksdagens behandling, varvid även ovan

antydda gränsdragningsproblem måste bli föremål för prövning, är det såsom

anföres i motionerna I: 676 och II: 830 inte lämpligt att i nuläget utvidga

omskolningsverksamheten på sätt som propositionen anger. Detta skulle

försvåra en förutsättningslös prövning av hithörande frågor.

Av vad utskottet nu anfört torde framgå att utskottet i stort sett kan godta

de i motionerna 1:676 och 11:830 anförda synpunkterna rörande den föreslagna

utvidgade bristyrkesutbildningen. Utskottet tillstyrker det i nämnda

motioner framställda yrkandet, att ett belopp om 500 000 kr. bör vara till

fyllest för sådan utbildning för nästa budgetår.»

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 37, som börjar med »Under

anslaget Omskolning» och slutar med »i propositionen», bort ha följande

lydelse:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

57

»Under anslaget Omskolning in. in. tillstyrker utskottet — med erinran

om sitt ställningstagande i det föregående och i anledning av Kungl. Maj :ts

förslag — yrkandet i motionerna I: 676 och II: 830 samt I: 685 och II: 834.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»50. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga, samt

motionerna 1:685 och 11:834 till Omskolning m.m. för

budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 155 500 000 kr.;»

22) beträffande anslag till lokaliseringsbidrag

av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson

i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till reservationen 20)

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 37 börjar med »I motionerna»

och på s. 38 slutar med »till förslagsanslag», bort ha följande lydelse:
»I

motionerna 1:278 och 11:353 yrkas — med samma motivering som

i nyss nämnda motioner — att anslaget till lokaliseringsbidrag måtte höjas

med 40 milj. kr. till 100 milj. kr. samt att anslagshöjningen skall finansieras

genom medel från anslaget till allmänna beredskapsarbeten. Den aktiva

lokaliseringspolitiken har enligt utskottets mening en mycket angelägen uppgift

i vårt samhälle. Genom denna politik bör orter, som har brist på sysselsättningsmöjligheter,

kunna få ett förstärkt näringsliv, och därmed bör man

också kunna minska trycket på landets stora bebyggelsekoncentrationer, inte

minst vad beträffar bostadsbristen. Det har visat sig, att det hittills beslutade

lokaliseringsstödet varit otillräckligt. Utskottet anser det nödvändigt, att

lokaliseringsstödet ges en omfattning som bättre svarar mot behovet. I motionerna

har anförts, att utöver det föreslagna bidragsbeloppet av 100 milj.

kronor ytterligare bidragsstöd kan komma att bedömas nödvändigt under

det kommande budgetåret. Detta bör enligt motionärerna tillgodoses genom

att anslaget ges karaktären av förslagsanslag. Utskottet tillstyrker motionerna

I: 278 och II: 353 i nu berörda delar.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»54. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:278 och 11:353, såvitt nu är i fråga, till

Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

100 000 000 kr.;»

23) beträffande institutet för arbetsmarknadsfrågor

av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,

vilka ansett alt

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 35 börjar med »Utskottet

finner» och på s. 36 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Goda skäl talar för aktivering och samordning av forsknings- och utbildningsverksamheten

när det gäller arbetsmarknadsfrågor. Emellertid är

landets tillgång på kvalificerade personer för forskningsuppgifter otillräcklig

och i särskild grad torde detta vara fallet på detta speciella område.

Sedan flera år har vi gemensam nordisk arbetsmarknad. Flertalet av de

frågor och problem som kan tänkas bli föremål för ett sådant forskningsinstituts

uppgifter är gemensamma för alla de nordiska länderna. Liksom

många andra områden borde detta vara en gemensam nordisk angelägenhet.

Med ett samnordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor skulle många

av de frågor som nu sysselsätter kvalificerade personer i alla de nordiska

länderna och som kan tänkas ta allt flera i anspråk kunna bli belysta utan

onödigt dubbelarbete. Mot denna bakgrund avstyrker sålunda utskottet bifall

till Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av ett svenskt institut för

arbetsmarknadsfrågor och tillstyrker förslaget i motionerna 1:676 och

11:830 att ett nordiskt institut inrättas. Utskottet förordar att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t föreslår att Kungl. Maj :t vid nästa års session

med Nordiska rådet framlägger förslag om ett nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor.

Vidare finner utskottet att föreståndaren för institutet,

eftersom detta skall ha en nära anknytning till forskningen och utbildningen

på det samhällsvetenskapliga och juridiska området, skall ha samma

kompetens som professor och tillsättas i samma ordning.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»59. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av

ett institut för arbetsmarknadsfrågor samt med bifall till

motionerna 1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t till nästa

års session med Nordiska rådet måtte framlägga förslag om

ett nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor.»

Särskilt yttrande

beträffande kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete

av herrar Per Jacobsson, Nyman, Wirtén, fröken Elmén, herrar Gustafsson

i Skellefteå och Mundebo, vilka anfört följande:

»Utskottet har behandlat en rad åtgärder med särskild inriktning på den

kvinnliga arbetskraften, bl. a. en förbättrad arbetsförmedling och ett ökat

utbildningsstöd. Vi vill emellertid understryka att en del av de hinder som

föreligger för gifta kvinnor att ta förvärvsarbete, har sin grund i förlegade

sociala konventioner och i föråldrade föreställningar om att endast vissa

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966

59

slags arbeten passar för kvinnorna. Det är därför viktigt alt arbetsmarknadsmyndigheterna

vid uppläggningen av utbildningen av den kvinnliga

arbetskraften vinnlägger sig om att ge denna arbetskraft ökade valmöjligheter.

Den kvinnliga arbetskraften är vad gifta kvinnor beträffar i hög grad

ortsbunden. I deras fall får inte utbildning kombinerad med rörelsestimulerande

åtgärder någon effekt, utan utbildningen måste kombineras med

lokaliseringspolitiska åtgärder. Endast därigenom kan ett större antal gifta

kvinnor i stödområdena få möjlighet att välja ett arbete utanför hemmet

om de så önskar. Ur samhällets synpunkt är det önskvärt att arbetsmarknads-

och lokaliseringspolitiken bidrar till att denna arbetskraft i större

utsträckning kommer till användning, men det är framför allt viktigt att

den bidrar till att öka den enskildes valfrihet.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökad utbildning av socionomer och gymnastiklärare m. m. a1 i texten