Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statsutgifterna m. m.

1966-05-18 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:121, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statsutgifterna m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1966

1

Nr 121

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

statsutgifterna m. m.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lundström och Bengtson (1:475) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hedlund och Ohlin (II: 572) har hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala dels att en rullande femårsplan

för statens utgifter och inkomster upplägges för att nå ökad planmässighet,

angelägenhetsgradering och tidsplanering i reformarbetet, dels att en

nationalbudget i arbetskraftstermer — en bedömning av det samlade folkhushållets

tillgång och behov av olika slag av arbetskraft — uppgöres för

att underlätta reformarbetets avvägning och för att åstadkomma en fastare

grund för utbildningsväsendets utbyggnad, dels ock att en parlamentarisk

utredning tillsättes för översyn av statsutgifterna för att nå effektivitetsvinster

och kostnadsbesparingar.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Bengtson och Lundström (1:756) och den andra inom

andra kammaren av herrar Hedlund och Ohlin (II: 928), såvitt avser punkterna

1—3 i motionerna, hemställts att riksdagen vid sin behandling av

Kungl. Maj :ts proposition nr 125 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

vissa åtgärder i syfte att åstadkomma en stabil ekonomi, inriktad på att

främja ekonomisk tillväxt och hejda prisstegringarna, med utgångspunkt

från det sjupunktsprogram som framlägges i motionerna.

Slutligen har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Holmberg m. fl. (1:758) och den andra inom andra

kammaren av herr Bohman m. fl. (11:927) hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t dels uttala, att budgetarbetet för budgetåret

1967/68 bör inriktas på en utgiftsram vars tillväxt motsvarar högst produktionsökningen

i landet, dels hemställa om tillsättande av en besparingsutredning,

vari samtliga demokratiska partier, näringslivet och de ekonomiska

vetenskaperna är representerade, med uppgift att mot bakgrunden

av det rådande bekymmersamma läget ompröva redan fattade beslut av

större omfattning samt framlägga en plan för den framtida statsverksamheten

med riktpunkten att den fortsatta ökningen av statsutgifterna högst

hör motsvara produktionsökningen i landet.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 121

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1966

Beträffande motiveringarna för de ifrågavarande förslagen får utskottet

hänvisa till motionerna 11:572, 1:758 och 11:928.

Utskottet. I förevarande utlåtande upptar utskottet till behandling ett

antal motioner, i vilka, såvitt nu är i fråga, framföres förslag rörande utformningen

av statsbudgeten för att tillgodose behovet av långsiktig planering

samt om en parlamentarisk översyn av statsutgifterna.

I motionerna 1:475 och 11:572 föreslås bl. a. att en rullande femårsplan

för statens utgifter och inkomster upplägges för att nå ökad planmässighet,

angelägenhetsgradering och tidsplanering i reformarbetet. Motionerna

1:756 och 11:928 innehåller förslag av samma innebörd.

Frågan om långsiktsplanering av statsbudgeten behandlades vid föregående

års riksdag i statsutskottets utlåtande nr 151 i anledning av då väckta

motioner i ämnet. Utskottet anförde bl. a. att i den s. k. kompletteringspropositionen

för budgetåret 1965/66 hade i anslutning till beräkningen av

den långsiktiga budgetutvecklingen och perspektiven för den svenska ekonomins

utveckling under återstoden av 1960-talet även berörts den ekonomiska

politikens mer långsiktiga avvägning. Vidare framhöll utskottet att

i särskilda bihang till propositionen lämnats långtidsbudget för budgetåren

1965/66—1969/70 och en promemoria om den ekonomiska långsiktsutvecklingen.

I dessa dokument hade, enligt utskottets mening, frågan om

långtidsbudgeten och därmed sammanhängande problem av olika slag ägnats

en ingående belysning. Såvitt utskottet kunde finna hade behandlingen

av frågan om en långtidsbudget i samband med kompletteringspropositionen

medfört en så pass ingående belysning av därmed förknippade

problem som med utgångspunkt från föreliggande förutsättningar då syntes

möjlig.

Beträffande de nu föreliggande förslagen om långtidsbudget vill utskottet

erinra om att propositionen nr 125 angående komplettering av riksstatförslaget

för budgetåret 1966/67 m. m. på motsvarande sätt som föregående

års kompletteringsproposition behandlar den långsiktiga ekonomiska

politiken och i en särskild bilaga innehåller långtidsbudget för perioden

1966/67—1970/71. En promemoria angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

ingår likaledes som bilaga till kompletteringspropositionen.

Utskottet, som finner den vid 1966 års kompletteringsproposition fogade

långtidsbudgeten motsvara de krav på bedömning av de närmaste

årens resurser, som rimligtvis kan ställas, anser motionskraven på denna

punkt tillgodosedda.

I motionerna 1:475 och 11:572 har vidare hemställts att en nationalbudget

i arbetskraftstermer — en bedömning av det samlade folkhnshållets

tillgång och behov av olika slag av arbetskraft —- uppgöres för att underlätta

reformarbetets avvägning och för att åstadkomma en fastare gruno

för utbildningsväsendets utbyggnad. Förslag av samma innebörd har framförts

i motionerna I: 756 och II: 928.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 11)66

3

I anslutning härtill får utskottet erinra om att bankoutskottet i sitt utlåtande

nr 25 för innevarande år i anledning av motioner angående den

ekonomiska politiken in. in. behandlat ifrågavarande spörsmål. Bankoutskottet

konstaterade i sitt utlåtande att upprättandet av arbetskraftsbalanser

reser ett antal svårbemästrade principiella och praktiska problem, framför

allt när det gäller uppdelningen på olika delsektorer. Enligt bankoutskottet

ägnas dessa problem intresse inom vissa myndigheter och ingår

också som ett led i långtidsplaneringen inom departementen. Bankoutskottet

ansåg att frågan redan ägnas uppmärksamhet i sådan utsträckning att

någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte erfordrades.

Utskottet har för sin del med beaktande av bankoutskottets av riksdagen

godkända motivering för avslag på förenämnda yrkanden icke funnit skäl

till förnyad prövning av nu föreliggande yrkanden av samma innebörd.

I motionerna 1:475 och 11:572 slutligen har föreslagits att en parlamentarisk

utredning tillsättes för översyn av statsutgifterna för att nå effektivitetsvinster

och kostnadsbesparingar. Motsvarande förslag har framförts

i motionerna 1:756 och 11:928. Motionerna 1:758 och 11:927 innehåller

likaledes yrkanden om tillsättande av en besparingsutredning, vari samtliga

demokratiska partier, näringslivet och de ekonomiska vetenskaperna

är representerade, med uppgift att mot bakgrunden av det rådande bekymmersamma

läget ompröva redan fattade beslut av större omfattning

samt framlägga en plan för den framtida statsverksamheten med riktpunkten

att den fortsatta ökningen av statsutgifterna högst bör motsvara produktionsökningen

i landet.

Utskottet vill erinra om att redan nu en fortlöpande och ingående granskning

av statsutgifterna sker såväl vid departementens årliga budgetarbete

som genom vederbörande utskotts prövning av Kungl. Maj :ts anslagsframställningar

ävensom genom de statliga revisions- och rationaliseringsorganens

arbete. Inom avgränsade områden av samhällslivet arbetar ständigt

statliga utredningar, och de politiska partierna har fortlöpande möjligheter

att på detta sätt medverka till rationaliseringar av statsverksamheten.

Motionärerna synes vidare åsyfta att till en parlamentarisk utredning

överföra den debatt om de politiska avvägningsfrågorna som normalt förekommer

i riksdagen. Enligt utskottets mening bör även i fortsättningen

denna debatt ske öppet. De skilda politiska meningsriktningarna bör kunna

presentera förslag beträffande statsutgifterna utan föregående parlamentarisk

utredning. Utskottet kan sålunda icke biträda förslagen på denna

punkt.

Beträffande yrkandena i motionerna 1:758 och 11:927 rörande en utgiftsram

i budgetarbetet vars tillväxt motsvarar högst produktionsökningen

i landet finner sig utskottet icke kunna förorda att 1966 års vårriksdag

skall göra bindande uttalanden om den budgetbehandling som föregår del

förslag till statsreglering Kungl. Maj:t har att förelägga 1967 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1* — Bihang till riksdagens protokoll 11)66. 6 samt. Nr 121

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1966

I. att motionerna 1:475 och 11:572 samt 1:756 och

11:928, samtliga motioner såvitt de avser upprättande av

en rullande femårsplan för statens utgifter och inkomster,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att motionerna 1:475 och 11:572 samt 1:756 och

. II: 928, samtliga motioner såvitt de avser uppgörande av

en nationalbudget avseende arbetskraften, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna 1:475 och II: 572 ävensom I: 756 och

11:928 samt 1:758 och 11:927, samtliga motioner såvitt de

avser tillsättande av en parlamentarisk besparingsutredning,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

IV. att motionerna I: 758 och 11:927, såvitt de avser utgiftsram

i budgetarbetet för budgetåret 1967/68, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson,

Ivar Johansson, Virgin, Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,

Bengtson, Mårtensson, Bertil Petersson, Eric Gustaf Peterson, Rönnberg,

Strandberg och Wirtén; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Ståhl, Almgren,

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Nihlfors, Lindholm,

Lassinantti, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Cassel,

Tobé och Alemyr.

Reservationer

1) beträffande rullande femårsplan av herrar Axel Andersson,

Ivar Johansson, Virgin, Bengtson, Eric Gustaf Peterson, Strandberg, Wirtén,

Bohman, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Gustafsson i Kårby, Cassel

och Tobé, vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 2, som börjar med »I motionerna

1:475» och slutar med »punkt tillgodosedda», bort ha följande

lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1966

5

»I motionerna I: 475 och II: 572 samt I: 756 och II: 928 framställs krav

på en mera genomarbetad långtidsplanering av den statliga budgeten. Denna

bör utgöra ett led i en översiktlig framtidsbedömning av hela den offentliga

sektorn — staten, kommunerna och landstingen — så att underlag erhålles

ur en bredare samhällsekonomisk synvinkel för angelägenhetsgradering

och tidsplanering av olika uppgifter och reformer. Liknande tankegångar

har framförts i motionerna I: 310 och II: 379.

Utskottet anser att den i kompletteringspropositionen intagna långtidsbudgeten

är ofullständig som planeringsinstrument för statsinkomsternas

och statsutgifternas utveckling under en längre tidsperiod. Bl. a. anknyter

den inte till några angivna riktlinjer för den ekonomiska politiken under

perioden. Vidare saknas en tidsplanering och angelägenhetsgradering av

olika reformförslag inom ramen för de resurser som beräknas bli tillgängliga.

Med en riktigt utformad flerårsbudget som självfallet skall vara ''rullande’,

vinnes betydligt större stadga för statsfinansernas utveckling, och

reformerna kan genomföras med bibehållande av samhällsekonomisk balans.

»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 475 och

II: 572 samt I: 756 och II: 928, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att en rullande

femårsplan för statens utgifter och inkomster upplägges för

att nå ökad planmässighet, angelägenhetsgradering och tidsplanering

i reformarbetet;»

2) beträffande arbetskraftsbudget av herrar Axel Andersson,

loar Johansson, Virgin, Bengtson, Eric Gustaf Peterson, Strandberg, Wirtén,

Bohman, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Gustafsson i Ivårby, Cassel

och Tobé, vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3, som börjar med »I anslutning»

och slutar med »samma innebörd», bort ha följande lydelse:

»Den nuvarande långtidsbudgeten innehåller en summarisk bedömning

av behov och tillgång på arbetskraft under en längre tidsperiod med särskild

tonvikt på den offentliga sektorn. Redogörelsen överensstämmer till

sin karaktär med den som långtidsutredningarna presenterar. Enligt utskottets

mening bör en mer specificerad redovisning eftersträvas, som lämpligen

kan göras i anslutning till regeringens förslag i statsverkspropositionen

och kompletteringspropositionen. Av redovisningen skall hl. a. framgå i

vilken utsträckning erforderlig arbetskraft kan uppbringas för ett effektivt

genomförande av de reformer som statsmakterna beslutat. Redovisningen

skall ha karaktär av en arbetskraftsbudget med uppskattning av

efterfrågan på olika slag av arbetskraft — även sådan med högre teoretisk

utbildning — i enskilda och offentliga sektorer samt av förefintlig och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1966

framtida tillgång på arbetskraft. Möjligen uppkommande framtida störningar

i arbetsmarknaden, som kan beräknas vålla mera betydande arbetskraftsbrist

eller arbetslöshet, bör i god tid uppmärksammas och föranleda

anmälan till vederbörande myndigheter. Arbetskraftsbudgeten skall dels

avse en längre tidsperiod, dels göras i mer detaljerad utformning för varje

budgetår för sig. Genom denna budget torde reformarbetets avvägning underlättas

och en fastare grund för utbildningsväsendet åstadkommas.

Utskottet tillstyrker således motionerna.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:475

och II: 572 samt I: 756 och II: 928, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att en nationalbudget

avseende arbetskraften uppgöres för att underlätta

reformarbetets avvägning och för att åstadkomma en

fastare grund för utbildningsväsendets utbyggnad;»

3) beträffande besparings utredning av herrar Axel Andersson,

Ivar Johansson, Virgin, Bengtson, Eric Gustaf Peterson, Strandberg,

Wirtén, Bohman, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Gustafsson i Kårby,

Cassel och Tobé, vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »denna punkt», bort ha följande lydelse:

»Såsom utskottet framhöll i sitt utlåtande nr 147 i fjol vid behandling

av motioner av liknande innehåll bör statsutgifterna tid efter annan underkastas

en samlad översyn i besparingssyfte. Sedan nämnda utlåtande avgavs

har bl. a. långtidsutredningen framlagt sin bedömning av den ekonomiska

utvecklingen under de närmaste åren. De svåra balansrubbningar, som

f. n. kännetecknar svensk ekonomi, gör en översyn av statsutgifterna särskilt

angelägen. Utskottet anser således, att en besparingsutredning med

parlamentarisk representation bör tillsättas snarast möjligt.»

dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 475

och II: 572, I: 756 och II: 928 samt I: 758 och II: 927, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i ''skrivelse till Kungl.

Maj :t uttala att en parlamentarisk utredning under medverkan

av företrädare för näringslivet och de ekonomiska

vetenskaperna tillsättes för översyn av statsutgifterna för

att nå effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar;»

4) beträffande budgetarbetet för 196 7/6 8 av herrar Virgin,

Strandberg, Bohman och Cassel, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 3, som börjar med »Beträf
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1966 7

fande yrkandena» och slutar med »1967 års riksdag», bort ha följande lydelse:
»Utskottet

finner den nuvarande ekonomiska situationen med betydande

brist i utrikeshandeln och starkt försämrat penningvärde så allvarlig att

en väsentligt stramare utgiftspolitik än hittills måste föras av i första hand

staten. Att härvid redan fattade beslut av större omfattning måste kunna

omprövas är ofrånkomligt. Det synes utskottet angeläget att Kungl. Maj :t

omedelbart och innan myndigheterna utarbetar sina petita för nästa budgetår

gör klart för dem att planeringen på sätt i motionerna angivits redan

inför nästa budgetår måste inriktas på en utgiftsram vars tillväxt icke får

överstiga produktionsutvecklingen i landet.»

dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 758 och

11:927, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

uttala att budgetarbetet för budgetåret 1967/68 bör inriktas

på en utgiftsram, rars tillväxt motsvarar högst produktionsökningen

i landet.»

Särskilda yttranden

1) av herrar Virgin, Strandberg, Bohman och Cassel, vilka anfört följande:

»Enligt högerpartiets uppfattning befinner sig den svenska samhällsekonomien

i ett så allvarligt läge att det kräver en betydligt mer omfattande

och djupgående omläggning av den ekonomiska politiken och dess allmänpolitiska

förutsättningar än vad regeringen angivit i såväl den tidigare framlagda

som den nu reviderade finansplanen för budgetåret 1966/67. Från

högerpartiets sida har under innevarande års riksdag i skilda motioner

framlagts förslag till en serie av samverkande och inbördes väl avvägda motåtgärder

i syfte att bl. a. lösa huvuduppgiften, nämligen att komma till rätta

med inflationen. Härvid har vi bl. a. pekat på att de offentliga utgifterna

inte endast måste planläggas och graderas efter angelägenhet utan också

bringas att tillväxa långsammare än hittills. Åtminstone intill dess penningvärdet

stabiliserats bör statens och kommunernas utgifter icke tillåtas öka

i snabbare takt än den årliga ökningen av produktionen.

Vi har vidare krävt en reformering av skattesystemet och en omedelbar

sänkning av marginalskatterna.

Bostadsbyggandet måste återföras till den fria sektorn och de skadliga

ingreppen på detta viktiga område avvecklas. Arbetsmarknadsfrågorna och

särskilt importen av utländsk arbetskraft bör planläggas mer systematiskt

och långsiktigt än hittills. Även på andra områden bär en mera rörlig och

anpassningsbar politik eftersträvas. Inte minst gäller detta kredit- och ränte
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1966

politiken. En politik som framtvingar en fastlåst högränta är på sitt sätt

lika felaktig som en gång den dogmatiska lågräntepolitiken. Om de inrikespolitiska

aktiviteterna och reformprojekten är väl avbalanserade kan de

generellt verkande ekonomiskt-politiska hjälpmedlen skapa samhällsekonomisk

balans.

De olika förslag som högerpartiet sålunda i skilda motioner framfört,

kompletterade med vissa förslag av liknande karaktär framlagda av mittenpartierna,

kan sammanfattas sålunda:

1) Statliga och kommunala investeringar anpassas till näringslivets av

konjunkturerna och efterfrågan varierande investeringsvolym. Intill dess

penningvärdet stabiliserats bör statens och kommunernas utgifter icke tilllåtas

öka snabbare än vad som motsvarar produktionsökningen i landet.

Budgetarbetet för de närmaste åren bör inriktas på en sådan utgiftsram.

2) En rullande femårsplan för den statliga budgetplaneringen upprättas.

3) En besparingsutredning tillsättes vari samtliga demokratiska partier,

näringslivet och de ekonomiska vetenskaperna är representerade. Utredningens

uppgift bör bl. a. vara att mot bakgrunden av det rådande bekymmersamma

läget ompröva redan fattade beslut av större omfattning.

4) Möjligheterna att genom avgifter finansiera vissa av de tjänster som

offentliga myndigheter erbjuder utredes.

5) Det s. k. planeringsrådet ombildas och ges en allsidigare sammansättning

så att även riksdagen och därmed oppositionspartierna blir representerade

samtidigt som rådets uppgifter och resurser preciseras.

6) Samråd bör äga rum mellan företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna,

näringslivet och fristående expertis i syfte att påvisa de samhällsekonomiska

förutsättningarna för största möjliga reella inkomstförbättring

för alla grupper i samhället och att klargöra att denna bäst uppnås

genom att en allmän kostnadsuppressning undvikes.

7) Till nationalbudgeten fogas en redogörelse för arbetiskraftsbalansen

och prognoser för behov och tillgång av arbetskraft.

8) Det enskilda sparandet stimuleras.

9) Hyrespolitiken och bostadsbyggandet inordnas successivt i den fria

marknadens system.

10) En tidsplan för en omfattande skattereform fastlägges. Tidsplanen

för 1967 skall upptaga följande delreformer:

En första sänkning av progressionen i skatteskalorna jämte viss höjning

av ortsavdragen.

Stimulerande av enskilt frivilligt sparande genom vissa skatteavdrag.

Omläggning av omsättningsskatten till en mervärdeskatt.

För åren 1968—1970 förordar vi följande lättnader:

Komplettering av barnbidragen med barnavdrag vid beskattningen å 1 000

kr. per barn.

Indexreglering av ortsavdrag samt skiktgränser i skatteskalorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1966

9

Fortsatt sänkning av progressionen i skatteskalorna och förbättring av

ortsavdragen innebärande ett fullföljande av allmänna skatteberedningens

enhälliga förslag om sänkning av de direkta skatterna.»

2) av herrar Axel Andersson, Ivar Johansson, Bengtson, Eric Gustaf

Peterson, Wirtén, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Gustafsson i Kårby

och Tobé, vilka anfört följande:

»Utöver här i reservationer av oss angivna riktlinjer för en effektiv stabiliseringspolitik

ansluter vi oss till det sjupunktsprogram som närmare utformats

i motionerna I: 756 och II: 928.»

ESSELTE AB. STHLM 66

614754

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.