Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om den framtida användningen av utrikesministerhotellet.

1966-11-08 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:131, Utlåtande i anledning av väckt motion om den framtida användningen av utrikesministerhotellet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

AV 131—132

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966

1

Nr 131

Utlåtande i anledning av väckt motion om den framtida användningen

av utrikesministerhotellet.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm m. fl. väckt motion

(II: 564) har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla

om en utredning av den framtida användningen av utrikesministerhotellet

med särskild tanke på att där låta inrymma Koreografiska Institutet eventuellt

Dansmuseet och låta den tidigare beslutade restaureringen komma till

stånd inom en ej alltför avlägsen framtid.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionen från byggnadsstgrelsen. Därjämte har på utskottets

begäran Koreografiska Institutet och Dansmuseet yttrat sig i ärendet.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I yttrandena över förevarande motion har från såväl Koreografiska

Institutets som Dansmuseets sida framhållits att ett ianspråktagande

av utrikesministerhotellet för dessa båda institutioners räkning ur

skilda synpunkter skulle innebära en idealisk lösning av deras lokalbehov.

Byggnadsstyrelsen åter har erinrat om att projekteringen av det omfattande

restaureringsarbetet har siktat till fortsatt användning av byggnaden

som representationsbostad åt utrikesministern. Arbetet hade hösten 1965

fortskridit så långt att styrelsen kunde inge framställning om rätt att påbörja

restaureringen med anlitande av medel som stod till Kungl. Maj :ts

förfogande samt ackumulerade underhållsmedel. På grund av arbetsmarknadssituationen

inom Stockholms-området ansågs projektet emellertid böra

stå tillbaka för andra statliga byggnadsföretag. Dessutom pågick utredningar

om en genomgripande omgestaltning av återstoden av det kvarter, där

fastigheten är belägen. Frågan om en ändrad användning av utrikesministerhotellet

har därför ansetts kunna hållas öppen åtminstone till dess att

stadsplanefrågorna för kvarteret klarnat. Vid eventuella överväganden om

en ändrad användning av byggnaden är det dock enligt styrelsens bestämda

uppfattning uteslutet att anpassa den för Koreografiska Institutet, då byggnadens

art, utformning och inredning talar emot en permanent sådan användning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 131—132

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966

Styrelsen har i sitt yttrande slutligen framhållit att Koreografiska Institutets

lokalfråga varit föremål för olika överväganden. Bl. a. har möjligheten

undersökts att förlägga institutet till den tillbyggnad som planeras

för musikhögskolan. Där skulle i så fall också inrymmas Dansmuseet samt

musikhistoriska museet, dvs. institutioner med visst samband med Koreografiska

Institutet.

Utskottet finner det i och för sig angeläget att lokalfrågorna för Koreografiska

Institutet och Dansmuseet får en tillfredsställande lösning. Enligt

vad utskottet erfarit har byggnadsstyrelsen numera till Kungl. Maj :t ingivit

en särskild framställning rörande den i det föregående berörda tillbyggnaden

för musikhögskolan m. m. Styrelsen överväger också, enligt

uppgift, att i annan ordning lösa de båda institutionernas lokalbehov. Med

hänsyn till angivna förhållanden kan utskottet icke finna det motiverat

att från riksdagens sida göra en särskild framställning av det slag motionärerna

yrkat.

Utskottet hemställer följaktligen,

att motionen II: 564 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 8 november 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Näsström, fröken Andersson, herrar Einar

Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Per Jacobsson, Svensson, fru

Wallentheim, herrar Söderberg, Bengtson, Eric Gustaf Peterson, Nyman

och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Almgren, fröken Elmén, herrar Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson

i Kårby, Cassel, Fagerlund, fru Holmberg, herrar Blomkvist, Mundebo

och Alemyr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 196(i

3

Bilaga

Yttranden över motionen II: 564

Byggnadsstyrelsen (9.5.1960)

Utrikesministerhotellet är enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 jan. 1935

upptaget i den av byggnadsstyrelsen enligt kungl. kungörelse nr 744, 1920

med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet uppgjorda förteckningen

över byggnadsminnesmärken, vilka skall åtnjuta särskild omvårdnad.

I kungörelsens § 21 säges bl. a. att byggnadsminnesmärke eller dess

inredning icke må utan Kungl. Maj :ts tillstånd användas till ändamål, varigenom

dess kulturhistoriska eller konstnärliga värde förminskas. Byggnaden

har av hävd ända sedan dess övergång i kronans ägo år 1786 använts

som bostads- och representationslokaler för någon högre tjänsteman, under

de sista hundra åren huvudsakligen och praktiskt taget oavbrutet till sittande

utrikesminister.

Byggnaden inrymmer ett flertal praktgemak av högt kulturhistoriskt och

konstnärligt värde. Förnämliga tapeter och boaseringar, vackra parkettgolv

och kakelugnar ingår i dess inredning. Även en del dörröverstycken målade

av Masreliez finns bevarade.

Byggnaden är i sådant skick att en upprustning är nödvändig. I avvaktan

på denna upprustning upplät byggnadsstyrelsen med utrikesministerns medgivande

år 1964 en del lokaler till koreografiska institutet.

Institutet disponerar i dag utrymmen för undervisning, kök och garderob

i bottenvåningen, för kansliet i vån. 1 tr. och för dansundervisning med tillhörande

omklädnad samt för lärare i vån. 2 tr. Övriga utrymmen i byggnaden

användes i stor utsträckning till förvaring av möbler och ljuskronor,

bl. a. sådana som hör hemma i rum, som nyttjas av institutet, samt i bottenvåningen

i hörnet Stallgatan—Blasieholmstorg till vaktmästarbostad.

I bankettsalen i vån. 2 tr. där dansundervisning bedrives, har byggnadsstyrelsen

för att undvika förslitning nödgats borttaga och tillsvidare på

annan plats magasinera det ursprungliga parkettgolvet i avvaktan på husets

upprustning. Utmed väggarna i samma sal har en horisontell stång monterats.

Från de flesta rum har möbelinredningen evakuerats och magasinerats.

Dessa åtgärder är icke helt förenliga med syftet i nämnda kungörelse

om byggnadsminnesmärken.

Projekteringen av det omfattande restaureringsarbetet, som siktat till fortsatt

användning av utrikesministerhotellet som representationsbostad åt

utrikesministern, hade hösten 1965 fortskridit så långt, att byggnadsstyrelsen

kunnat inge framställning om rätt att påbörja arbetet med anlitande av

medel, som står till Kungl Maj :ts förfogande, samt ackumulerade underhållsmedel.

Emellertid var arbetskraftssituationen inom Stockholmsområdet

redan under hösten 1965 sådan, att detta objekt ansågs böra stå tillbaka

till förmån för andra statliga byggnadsföretag, som förvägrats igångsättningstillstånd.

Till detta skäl för uppskov kommer de pågående utredningarna

om en genomgripande omgestaltning av återstoden av kvarteret. Nybyggnader

inom kvarteret, underbyggnad av Blasieholmstorg och nybygg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966

nåder på södra sidan av torget kan tillskapa en situation, som innebär att

utrikesministerhotellet under 5 å 7 år framåt blir beläget mitt i en av innerstadens

största byggarbetsplatser. Byggnaden blir under denna tid tämligen

oanvändbar i varje fall som representationsbostad för utrikesministern.

I det uppkomna läget kan frågan om ändrad användning av utrikesministerhotellet

hållas öppen åtminstone till dess att stadsplanefrågorna för kvarteret

klarnat. Om det blir överväganden om en ändrad användning av byggnaden,

så är det dock därvid enligt byggnadsstyrelsens bestämda uppfattning

uteslutet att aptera den för koreografiska institutet. Byggnadens art, utformning

och inredning talar emot en sådan permanent användning.

Koreografiska institutets lokalfråga har varit föremål för olika överväganden.

F. n. undersöker styrelsen möjligheten att inrymma institutet i den

tillbyggnad som planeras för musikhögskolan. Där skulle i så fäll också inrymmas

dansmuseet — t. n. i operahuset — samt musikhistoriska museet,

dvs. institutioner med visst samband med koreografiska institutet.

Koreografiska Institutet (14.5.1966)

Koreografiska Institutets verksamhet

Koreografiska Institutet är sedan några år inrymt i huset Blasieholmstorg

8. Vid det verkar ett 20-tal lärare och något mindre än hälften så många

pianister. Undervisningen sker samtidigt i 4 skilda klasser-årskullar, varav

några i vissa avsnitt delas upp ytterligare i två. Särskilt på den avdelning,

som utbildar koreografer, sker enskilda övningar hela tiden, varvid varje

elev arbetar i enrum. Till detta kommer att Koreografiska Institutet i viss

utsträckning tränar dansare för sina blivande koreografers behov av levande

material att komponera dans med, samt att man måste härbärgera

barngrupper i olika åldrar för pedagogelevernas motsvarande behov av praktisk

övning i att undervisa.

Utrymmesbehovet

Det sagda ger en bild av Koreografiska Institutets behov av rum för sin

verksamhet. En del av dessa rum kan vara av mindre storlek, nämligen de

som används för sittande undervisning, i teoretiska ämnen och t. ex. i de

musikaliska; men den huvudsakliga undervisningen måste dock alltid ske

i salar av större format, som medger dansant utveckling, stor rörlighet över

en väl tilltagen yta.

Sådana väl tilltagna rum finns i tillräcklig omfattning i huset Blasieholmstorg

8. De har i alla hänseenden lämpliga proportioner, jämna, fint avvägda

fyrkanter, och den behövliga takhöjden (för språng och lyft i baletten). Dessa

rum är som gjorda för Koreografiska Institutets behov, och till dem

kommer ett ävenledes tillräckligt antal smärre, vidare ett badrum med

duschar i vardera av 2:a och 3:e våningarna, samt utrymmen för omkiädning

med mera. Det vore inte möjligt att finna ett hus bättre lämpat för

Koreografiska Institutets speciella behov än detta.

Koreografiska Institutet utnyttjar det helt, men därvid är att märka att

vissa delar av huset är så smalt byggda att filer av genomgångsrum med

ringa bredd uppstår. Detta medför ett »spill» av utrymmen, som Koreografiska

Institutet självt inte kan göra något åt, men enär dessa filer förbinder

områden av fastigheten, ssm Koreografiska Institutet behöver, kan de dock

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966 5

inte användas för något ändamål som vore helt främmande. Hur dessa utrymmen

skulle kunna bli till nytta, kommer Dansmusect alt lamna eu redogörelse

för.

Koreografiska Institutets behov av läge

Koreografiska Institutet kan inte ligga var som helst i staden. Dels kommer

det förmodligen alltid att behöva dela viss personal med Operan, dels

måste några av dess lärare även kunna betjäna Statens Skola for Scenisk

Konst inemellan lektionerna på Institutet. Del talas dessutom om att Koreografiska

Institutet ska överta ansvaret för utbildning av professionella dansare,

som eu central anstalt härför i landet. Det blir i så fall ännu viktigare

att eleverna har nära till Operan för praktiska övningar, scentjänst in. in.

Under alla förhållanden bör Koreografiska Institutet således ligga mycket

nära Operan och helst även i närheten av Skolan för Scenisk Konst.

Dessa bägge villkor uppfyller Blasieholmstorg 8 — det ligger precis mittemellan

bägge institutionerna. Båda dessa kan av lärare och elever nås till

fots på ett par minuter. Vinsten i tid och löner (och reseutgifter) när sa

många människor dagligen är inblandade, är svår att beräkna. V insten i

organisationshänseende och genom arbetstidens effektiva utnyttjande ai

ofantlig.

Koreografiska Institutets framtida behov

Koreografiska Institutet har flyttat in i Blasieholmstorg 8 sådant det är,

med ytterst obetydliga justeringar av huset. Några nämnvärda sådana — utöver

det normala underhållet av fastigheten som sådan behövs heller

knappast, ifall huset får förbli i sin nuvarande användning. Koreografiska

Institutet kräver inga dyrbara reparationer, moderniseringar eller ombyggnader

för sin nuvarande verksamhet i huset!

Något annorlunda ställer det sig, ifall Statsmakterna finner lämpligt att

uppdra åt Koreografiska Institutet att även ta hand om den centiala utbildningen

av dansare i landet — en verksamhet analog med den som Statens

Skola för Scenisk Konst upprättats för, när det gäller skådespelare.

I så fall behövs ytterligare några balettsalar. Utrymmen för dessa finnas

på den nu tomma vinden i Blasieholmstorg 8. Med bibehållande av taket

intakt, kan ett flertal stora salar med lätthet inredas. På gården finns en

fristående stallbyggnad. Också denna kan komma till användning, ifall man

önskar få en centralt belägen liten dansteater, eller experimentscen. Man

kan då konstruera ett scenhus i fyrkanten mellan stallet och östra huslängan,

där tre yttermurar alltså redan finns, och en fjärde plus tak skulle

tillfogas. Även på andra sätt kunde stallet tillgodogöras verksamheten. Överhuvudtaget

finns inom Blasieholmstorg 8 alla de möjligheter till framtida

utvidgning av Koreografiska Institutets verksamhet, som man idag kan

förutse. Tr .. . T

Därvid är att märka — och särskilt understryka — att Koreografiska Institutets

verksamhetsformer är sådana, att det gamla fina husets arkitektur

och karaktär på intet sätt kommer att förändras. Koreografiska Institutet

låter sig infogas i huset sådant detta är, och i full harmoni med fastighetens

egenheter.

Utredningsmannens åsikt

Efter överläggningar med utredningsmannen, dr Åke Meyerson i Ecklesiastikdepartementet,

har framkommit, att även han delar åsikten, alt allt

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966

vad som Statsmakterna avser att uppdra åt Koreografiska Institutet i framkommer

att rymmas mom Blasieholmstorg 8. I stort sett oavsett hur

utbildningen i framtiden kommer att organisatoriskt och administrativt ge
nS

T,?0angIteraJ1 dr Meyerson — så kommer huset att vara inte bara

tilltyllest tor andamalet, utan även utomordentligt lämpligt.

Sammanfattning och konklusion

Med hänsyn till vad ovan konstaterats om husets sällsynta lämplighet för

andamalet, med hänsyn även till att Koreografiska Institutets närvaro komm-a

tS°- ett bibehållande av husets karaktär som kulturell byggnad och

arkitektoniskt minnesmärke fullt möjligt — med tanke även på de tidsutdrakter,

de svårigheter att finna central tomtmark, de stora kostnader som

ett nybyggande av lokaler åt Koreografiska Institutet annars korame att

asamka staten hemställer Koreografiska Institutet på det allra enträgaasfte

att beslutande myndigheter måtte låta fastigheten Blasieholmstorg 8

ta torbiiva i danskonstens tjänst permanent, bli ett »DANSENS HUS» ett

värdigt och allmännyttigt ändamål, som passar det gamla huset.

Dansmuseet (15.5.1966)

Vad är Dansmuseet?

Dansmuseet tillkom i950 genom att den internationelle teatermannen

och samlaren Rolf de Mare flyttade storre delen av sitt ryktbara Les Archives

Internationales de la Danse från Paris till hans fädernesland Sverige. Han

avsag med detta att donera det till Sverige (staten), och gåvan togs emot

av Ivungl. Teaterns styrelse. Till sin död för två år sen trodde han att han

hade donerat sitt museum till Svenska Staten via en officiell institution.

Nu visar det sig att detta formellt inte torde vara alldeles oomtvistligt, enär

Kungl. Teatern till formen är ett bolag. Det torde dock bara vara en tidsraga

mnan Museets status som offentlig svensk egendom blir fastställd.

Les Archives Internationales de la Danse var det första museet och forsknmgsmstitutet

i världen, som hade dansens estetik och historia som föremal.

Efter kriget blev det för betungande för en privatman att driva, inrymt

som det da var i två uteslutande för ändamålet inredda trevånings fastigheter

€tt stenkast från Trocadéro i Paris mitt.

Till Sverige gick de ovärderliga asiatiska samlingarna, och därtill bl. a.

Svenska Balettens hela material, inklusive nästan alla skisser för balett som

gjort, verk av Bonnard, Chirico, Cocteau, Steinlen, Picabia, Fouiita

m. fl. och svenskar som Dardel och Nerman in. fl. Denna kollektion av skisser

tor balettdekoratmner och kostymer anses som världens näst förnämsta

(efter Wadsworth Atheneum-museets i USA samling). Asiensamlingarna

saknar totalt motstycke — aven i Asien av idag, och skulle numera inte

återigen kunna hopbringas, då så mycket försvunnit i sina hemländer.

Forutom kostymer, modellteatrar, musikinstrument, masker, accessoirer

in. in. från alla asiatiska danskulturer, och annat från olika världsdelar har

Dansmuseet ett omfattande och värdefullt arkiv. I detta ingår en stor samung

hl mer, mest tagna på Museets egna expeditioner, tiotusentals foton

musikmspelnmgar, dokument, ikonografika och beskrivningar, samt litteratur.

°

Det är alltså ett betydande instrument för utbildning, hobbyverksamhet

forskning och kulturaktivitet överhuvudtaget — som nu i allt väsentligt ligger

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

bundet och obrukbart i otjänliga lokaler, till större delarna ej åtkomligt

alls. Det är hela det centrala bildningsmaterialet i vårt land i eu konstart,

som just nu med stormsteg erövrar nya intresserade (inte minst tack vare

TV).

Vad behöver Dansmuseet?

Dansmuseet behöver givetvis utställningslokaler. Men det är inte

utställningen ska vara permanent ens till någon del. Enligt min åsikt vore

det rättare för ett konstmuseum av detta slag att hellre satsa på varandra

avlösande utställningar kring ett tema i taget, antingen hämtade ur de egna

magasinen, eller lånade från andra, inte minst utländska, samlingar. Ett sadant

förfarande skulle kunna ge vår publik nya inspirerande impulser varje

år, berika både teaterns och konstens utveckling i vårt land. Det finns en

lång rad av de mest fascinerande utställningar som är praktiskt möjliga,

men fortfarande ogjorda! .

Den seriösa grunden i en institution som Dansmuseet ar vetenskaplig

forskning. Mina föreläsningar på Stockholms Universitet har visat mig att

det numera finns en kull av intresserade ungdomar, som vill gripa sig an

med de vita fält på kulturhistoriens karta, som dansens andel i gångna

epokers sociala och konstnärliga liv till stor del utgör. Vi har alltså redan

ett arkiv, och vi har dessutom tack vare Rolf de Maré’s testamentariska

överlämnande av flera millioner kronor till sådana ändamål, även möjligheter

att utöka och komplettera våra arkiv och samlingar, och till att själva

bestrida många andra kostnader i samband med en flyttning av Museet.

Vi saknar egentligen bara ett ställe att flytta till, där vi kan härbärgera samlingarna,

och de studerande. .

Den inte minst intressanta uppgift, som Dansmuseet har föresatt sig, ar

att i samarbete med bildningsorganisationerna ta emot och organisera cirkelverksamhet

i stor skala. Museets utställningslokaler ska efter stängningsdags,

på kvällarna, förvandlas till studierum för grupper, som gor

danskonsten till sin hobby. Det finns en stor efterfrågan, som f. n. inte

tillmötesgås (sist vi gjorde en konventionell serie föredrag, inte särskilt

attraktiva efter vårt bedömande, anmälde sig genast 300 ungdomar —- som

exempel nämnt). Dansmuseet har redan avtalat ett samarbete med ABb

häri, som ska börja så snart vi får de nu länge väntade utrymmena.

Blasieholmstorg 8, där Koreografiska Institutet redan är inrymt, skulle

betyda den idealiska lösningen av Dansmuseets platsbehov. Museets skådesamling-utställningar

kunde inrymmas på nedre botten, och det finns i

huset en rad rum, som Koreografiska Institutet inte kan använda, men som

passar till forskarrum, arkiv, bibliotek, filmrum, musikrum in. m. dylikt.

Det är tack vare att fastigheten (som består av tre ursprungliga, som slagits

ihop) har eu sådan unik mängd av trapphus, som man kan använda

den så väl till musei- och studieändamål.

Här vill jag också omnämna att ett par rum har kvar sin antika inredning,

med sidentapeter. De är f. n. låsta. Dessa rum kan bilda kärnan i en

festlig miljö, för mottagningar av kulturella slag, besökande kulturpersonlioheter

och dylikt, deras presskonferenser m. m. varom motionärerna talar

och det är väl att märka, att ett museum så centralt beläget även harutinnan

kan påta sig kulturtjänster, om så önskas. Ett modernt museum ar

mycket flexibelt — det kan, och bör, dras in i många sammanhang, brukas

till många evenemang, och därvid ingalunda hålla snävt på sina egna gränser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966

0ChSTtenStkUlretg,å myfCt Väl in 1 huSet BIasieholmstorg nummer 8,

, , cl dn ett„ naturIl§t komplement till Koreografiska Institutet. För dettas

för )U Gi f°rde.len av att ha danskonstens bildningscentrum tillgängligt

UtåtriktadeVhr H hus> vara ovärderlig. Men även för Museets mer

utåtriktade bredare studieverksamhet, vore det å andra sidan bra att sammanbo

med Koreografiska Institutet, som skulle erbjuda naturliga levande

exempel och demonstrationsmaterial för lekmannastuderandena.

Dansmuseet — som nu vilar i en skön törnrosasömn i Ivungl. Teaterns

Tntrt fi°rt mmVaC«ra utstallningshall — skulle samman med Koreografiska

stitutet bilda ett centrum for danskonsten, sjudande av liv och aktivitet

nrhT113 f.e”tru5? som omsluter de högre studierna av dans både praktiska

v^r^’ f°r a™atorforskare och hobbystuderande, för hela den snabbt

ämnrtillkhet-uaVHmar ^niskor som finner dansen vara ett fascinerande nytt

dagens* 11 b kande hvsinnehåll, och sysselsättning utanför yrkets och var
Det

är var varma förhoppning, att statsmakterna ska ta detta tillfälle, att

med ett enda grepp ordna hela grundvalen för danskonstens nya ställnino- i

det moderna samhället. J ° 1

Koreografiska Institutet jämte Dansmuseet under samma tak, mitt i liiärtat

av huvudstaden! J

^Dansens folk kommer att visa Statsmakterna att Ni får valuta för Ert

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.