Utlåtande i anledning av väckt motion om den framtida användningen av utrikesministerhotellet.
1966-11-08 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1966:131, Utlåtande i anledning av väckt motion om den framtida användningen av utrikesministerhotellet.
Dokumentets text
AV 131—132
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966
1
Nr 131
Utlåtande i anledning av väckt motion om den framtida användningen
av utrikesministerhotellet.
(4:e avd.)
I en inom andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm m. fl. väckt motion
(II: 564) har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla
om en utredning av den framtida användningen av utrikesministerhotellet
med särskild tanke på att där låta inrymma Koreografiska Institutet eventuellt
Dansmuseet och låta den tidigare beslutade restaureringen komma till
stånd inom en ej alltför avlägsen framtid.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionen från byggnadsstgrelsen. Därjämte har på utskottets
begäran Koreografiska Institutet och Dansmuseet yttrat sig i ärendet.
Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. I yttrandena över förevarande motion har från såväl Koreografiska
Institutets som Dansmuseets sida framhållits att ett ianspråktagande
av utrikesministerhotellet för dessa båda institutioners räkning ur
skilda synpunkter skulle innebära en idealisk lösning av deras lokalbehov.
Byggnadsstyrelsen åter har erinrat om att projekteringen av det omfattande
restaureringsarbetet har siktat till fortsatt användning av byggnaden
som representationsbostad åt utrikesministern. Arbetet hade hösten 1965
fortskridit så långt att styrelsen kunde inge framställning om rätt att påbörja
restaureringen med anlitande av medel som stod till Kungl. Maj :ts
förfogande samt ackumulerade underhållsmedel. På grund av arbetsmarknadssituationen
inom Stockholms-området ansågs projektet emellertid böra
stå tillbaka för andra statliga byggnadsföretag. Dessutom pågick utredningar
om en genomgripande omgestaltning av återstoden av det kvarter, där
fastigheten är belägen. Frågan om en ändrad användning av utrikesministerhotellet
har därför ansetts kunna hållas öppen åtminstone till dess att
stadsplanefrågorna för kvarteret klarnat. Vid eventuella överväganden om
en ändrad användning av byggnaden är det dock enligt styrelsens bestämda
uppfattning uteslutet att anpassa den för Koreografiska Institutet, då byggnadens
art, utformning och inredning talar emot en permanent sådan användning.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 131—132
2
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966
Styrelsen har i sitt yttrande slutligen framhållit att Koreografiska Institutets
lokalfråga varit föremål för olika överväganden. Bl. a. har möjligheten
undersökts att förlägga institutet till den tillbyggnad som planeras
för musikhögskolan. Där skulle i så fall också inrymmas Dansmuseet samt
musikhistoriska museet, dvs. institutioner med visst samband med Koreografiska
Institutet.
Utskottet finner det i och för sig angeläget att lokalfrågorna för Koreografiska
Institutet och Dansmuseet får en tillfredsställande lösning. Enligt
vad utskottet erfarit har byggnadsstyrelsen numera till Kungl. Maj :t ingivit
en särskild framställning rörande den i det föregående berörda tillbyggnaden
för musikhögskolan m. m. Styrelsen överväger också, enligt
uppgift, att i annan ordning lösa de båda institutionernas lokalbehov. Med
hänsyn till angivna förhållanden kan utskottet icke finna det motiverat
att från riksdagens sida göra en särskild framställning av det slag motionärerna
yrkat.
Utskottet hemställer följaktligen,
att motionen II: 564 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 8 november 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herr Näsström, fröken Andersson, herrar Einar
Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Per Jacobsson, Svensson, fru
Wallentheim, herrar Söderberg, Bengtson, Eric Gustaf Peterson, Nyman
och Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,
Almgren, fröken Elmén, herrar Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson
i Kårby, Cassel, Fagerlund, fru Holmberg, herrar Blomkvist, Mundebo
och Alemyr.
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 196(i
3
Bilaga
Yttranden över motionen II: 564
Byggnadsstyrelsen (9.5.1960)
Utrikesministerhotellet är enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 jan. 1935
upptaget i den av byggnadsstyrelsen enligt kungl. kungörelse nr 744, 1920
med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet uppgjorda förteckningen
över byggnadsminnesmärken, vilka skall åtnjuta särskild omvårdnad.
I kungörelsens § 21 säges bl. a. att byggnadsminnesmärke eller dess
inredning icke må utan Kungl. Maj :ts tillstånd användas till ändamål, varigenom
dess kulturhistoriska eller konstnärliga värde förminskas. Byggnaden
har av hävd ända sedan dess övergång i kronans ägo år 1786 använts
som bostads- och representationslokaler för någon högre tjänsteman, under
de sista hundra åren huvudsakligen och praktiskt taget oavbrutet till sittande
utrikesminister.
Byggnaden inrymmer ett flertal praktgemak av högt kulturhistoriskt och
konstnärligt värde. Förnämliga tapeter och boaseringar, vackra parkettgolv
och kakelugnar ingår i dess inredning. Även en del dörröverstycken målade
av Masreliez finns bevarade.
Byggnaden är i sådant skick att en upprustning är nödvändig. I avvaktan
på denna upprustning upplät byggnadsstyrelsen med utrikesministerns medgivande
år 1964 en del lokaler till koreografiska institutet.
Institutet disponerar i dag utrymmen för undervisning, kök och garderob
i bottenvåningen, för kansliet i vån. 1 tr. och för dansundervisning med tillhörande
omklädnad samt för lärare i vån. 2 tr. Övriga utrymmen i byggnaden
användes i stor utsträckning till förvaring av möbler och ljuskronor,
bl. a. sådana som hör hemma i rum, som nyttjas av institutet, samt i bottenvåningen
i hörnet Stallgatan—Blasieholmstorg till vaktmästarbostad.
I bankettsalen i vån. 2 tr. där dansundervisning bedrives, har byggnadsstyrelsen
för att undvika förslitning nödgats borttaga och tillsvidare på
annan plats magasinera det ursprungliga parkettgolvet i avvaktan på husets
upprustning. Utmed väggarna i samma sal har en horisontell stång monterats.
Från de flesta rum har möbelinredningen evakuerats och magasinerats.
Dessa åtgärder är icke helt förenliga med syftet i nämnda kungörelse
om byggnadsminnesmärken.
Projekteringen av det omfattande restaureringsarbetet, som siktat till fortsatt
användning av utrikesministerhotellet som representationsbostad åt
utrikesministern, hade hösten 1965 fortskridit så långt, att byggnadsstyrelsen
kunnat inge framställning om rätt att påbörja arbetet med anlitande av
medel, som står till Kungl Maj :ts förfogande, samt ackumulerade underhållsmedel.
Emellertid var arbetskraftssituationen inom Stockholmsområdet
redan under hösten 1965 sådan, att detta objekt ansågs böra stå tillbaka
till förmån för andra statliga byggnadsföretag, som förvägrats igångsättningstillstånd.
Till detta skäl för uppskov kommer de pågående utredningarna
om en genomgripande omgestaltning av återstoden av kvarteret. Nybyggnader
inom kvarteret, underbyggnad av Blasieholmstorg och nybygg
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966
nåder på södra sidan av torget kan tillskapa en situation, som innebär att
utrikesministerhotellet under 5 å 7 år framåt blir beläget mitt i en av innerstadens
största byggarbetsplatser. Byggnaden blir under denna tid tämligen
oanvändbar i varje fall som representationsbostad för utrikesministern.
I det uppkomna läget kan frågan om ändrad användning av utrikesministerhotellet
hållas öppen åtminstone till dess att stadsplanefrågorna för kvarteret
klarnat. Om det blir överväganden om en ändrad användning av byggnaden,
så är det dock därvid enligt byggnadsstyrelsens bestämda uppfattning
uteslutet att aptera den för koreografiska institutet. Byggnadens art, utformning
och inredning talar emot en sådan permanent användning.
Koreografiska institutets lokalfråga har varit föremål för olika överväganden.
F. n. undersöker styrelsen möjligheten att inrymma institutet i den
tillbyggnad som planeras för musikhögskolan. Där skulle i så fäll också inrymmas
dansmuseet — t. n. i operahuset — samt musikhistoriska museet,
dvs. institutioner med visst samband med koreografiska institutet.
Koreografiska Institutet (14.5.1966)
Koreografiska Institutets verksamhet
Koreografiska Institutet är sedan några år inrymt i huset Blasieholmstorg
8. Vid det verkar ett 20-tal lärare och något mindre än hälften så många
pianister. Undervisningen sker samtidigt i 4 skilda klasser-årskullar, varav
några i vissa avsnitt delas upp ytterligare i två. Särskilt på den avdelning,
som utbildar koreografer, sker enskilda övningar hela tiden, varvid varje
elev arbetar i enrum. Till detta kommer att Koreografiska Institutet i viss
utsträckning tränar dansare för sina blivande koreografers behov av levande
material att komponera dans med, samt att man måste härbärgera
barngrupper i olika åldrar för pedagogelevernas motsvarande behov av praktisk
övning i att undervisa.
Utrymmesbehovet
Det sagda ger en bild av Koreografiska Institutets behov av rum för sin
verksamhet. En del av dessa rum kan vara av mindre storlek, nämligen de
som används för sittande undervisning, i teoretiska ämnen och t. ex. i de
musikaliska; men den huvudsakliga undervisningen måste dock alltid ske
i salar av större format, som medger dansant utveckling, stor rörlighet över
en väl tilltagen yta.
Sådana väl tilltagna rum finns i tillräcklig omfattning i huset Blasieholmstorg
8. De har i alla hänseenden lämpliga proportioner, jämna, fint avvägda
fyrkanter, och den behövliga takhöjden (för språng och lyft i baletten). Dessa
rum är som gjorda för Koreografiska Institutets behov, och till dem
kommer ett ävenledes tillräckligt antal smärre, vidare ett badrum med
duschar i vardera av 2:a och 3:e våningarna, samt utrymmen för omkiädning
med mera. Det vore inte möjligt att finna ett hus bättre lämpat för
Koreografiska Institutets speciella behov än detta.
Koreografiska Institutet utnyttjar det helt, men därvid är att märka att
vissa delar av huset är så smalt byggda att filer av genomgångsrum med
ringa bredd uppstår. Detta medför ett »spill» av utrymmen, som Koreografiska
Institutet självt inte kan göra något åt, men enär dessa filer förbinder
områden av fastigheten, ssm Koreografiska Institutet behöver, kan de dock
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966 5
inte användas för något ändamål som vore helt främmande. Hur dessa utrymmen
skulle kunna bli till nytta, kommer Dansmusect alt lamna eu redogörelse
för.
Koreografiska Institutets behov av läge
Koreografiska Institutet kan inte ligga var som helst i staden. Dels kommer
det förmodligen alltid att behöva dela viss personal med Operan, dels
måste några av dess lärare även kunna betjäna Statens Skola for Scenisk
Konst inemellan lektionerna på Institutet. Del talas dessutom om att Koreografiska
Institutet ska överta ansvaret för utbildning av professionella dansare,
som eu central anstalt härför i landet. Det blir i så fall ännu viktigare
att eleverna har nära till Operan för praktiska övningar, scentjänst in. in.
Under alla förhållanden bör Koreografiska Institutet således ligga mycket
nära Operan och helst även i närheten av Skolan för Scenisk Konst.
Dessa bägge villkor uppfyller Blasieholmstorg 8 — det ligger precis mittemellan
bägge institutionerna. Båda dessa kan av lärare och elever nås till
fots på ett par minuter. Vinsten i tid och löner (och reseutgifter) när sa
många människor dagligen är inblandade, är svår att beräkna. V insten i
organisationshänseende och genom arbetstidens effektiva utnyttjande ai
ofantlig.
Koreografiska Institutets framtida behov
Koreografiska Institutet har flyttat in i Blasieholmstorg 8 sådant det är,
med ytterst obetydliga justeringar av huset. Några nämnvärda sådana — utöver
det normala underhållet av fastigheten som sådan behövs heller
knappast, ifall huset får förbli i sin nuvarande användning. Koreografiska
Institutet kräver inga dyrbara reparationer, moderniseringar eller ombyggnader
för sin nuvarande verksamhet i huset!
Något annorlunda ställer det sig, ifall Statsmakterna finner lämpligt att
uppdra åt Koreografiska Institutet att även ta hand om den centiala utbildningen
av dansare i landet — en verksamhet analog med den som Statens
Skola för Scenisk Konst upprättats för, när det gäller skådespelare.
I så fall behövs ytterligare några balettsalar. Utrymmen för dessa finnas
på den nu tomma vinden i Blasieholmstorg 8. Med bibehållande av taket
intakt, kan ett flertal stora salar med lätthet inredas. På gården finns en
fristående stallbyggnad. Också denna kan komma till användning, ifall man
önskar få en centralt belägen liten dansteater, eller experimentscen. Man
kan då konstruera ett scenhus i fyrkanten mellan stallet och östra huslängan,
där tre yttermurar alltså redan finns, och en fjärde plus tak skulle
tillfogas. Även på andra sätt kunde stallet tillgodogöras verksamheten. Överhuvudtaget
finns inom Blasieholmstorg 8 alla de möjligheter till framtida
utvidgning av Koreografiska Institutets verksamhet, som man idag kan
förutse. Tr .. . T
Därvid är att märka — och särskilt understryka — att Koreografiska Institutets
verksamhetsformer är sådana, att det gamla fina husets arkitektur
och karaktär på intet sätt kommer att förändras. Koreografiska Institutet
låter sig infogas i huset sådant detta är, och i full harmoni med fastighetens
egenheter.
Utredningsmannens åsikt
Efter överläggningar med utredningsmannen, dr Åke Meyerson i Ecklesiastikdepartementet,
har framkommit, att även han delar åsikten, alt allt
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966
vad som Statsmakterna avser att uppdra åt Koreografiska Institutet i framkommer
att rymmas mom Blasieholmstorg 8. I stort sett oavsett hur
utbildningen i framtiden kommer att organisatoriskt och administrativt ge
nS
T,?0angIteraJ1 dr Meyerson — så kommer huset att vara inte bara
tilltyllest tor andamalet, utan även utomordentligt lämpligt.
Sammanfattning och konklusion
Med hänsyn till vad ovan konstaterats om husets sällsynta lämplighet för
andamalet, med hänsyn även till att Koreografiska Institutets närvaro komm-a
tS°- ett bibehållande av husets karaktär som kulturell byggnad och
arkitektoniskt minnesmärke fullt möjligt — med tanke även på de tidsutdrakter,
de svårigheter att finna central tomtmark, de stora kostnader som
ett nybyggande av lokaler åt Koreografiska Institutet annars korame att
asamka staten hemställer Koreografiska Institutet på det allra enträgaasfte
att beslutande myndigheter måtte låta fastigheten Blasieholmstorg 8
ta torbiiva i danskonstens tjänst permanent, bli ett »DANSENS HUS» ett
värdigt och allmännyttigt ändamål, som passar det gamla huset.
Dansmuseet (15.5.1966)
Vad är Dansmuseet?
Dansmuseet tillkom i950 genom att den internationelle teatermannen
och samlaren Rolf de Mare flyttade storre delen av sitt ryktbara Les Archives
Internationales de la Danse från Paris till hans fädernesland Sverige. Han
avsag med detta att donera det till Sverige (staten), och gåvan togs emot
av Ivungl. Teaterns styrelse. Till sin död för två år sen trodde han att han
hade donerat sitt museum till Svenska Staten via en officiell institution.
Nu visar det sig att detta formellt inte torde vara alldeles oomtvistligt, enär
Kungl. Teatern till formen är ett bolag. Det torde dock bara vara en tidsraga
mnan Museets status som offentlig svensk egendom blir fastställd.
Les Archives Internationales de la Danse var det första museet och forsknmgsmstitutet
i världen, som hade dansens estetik och historia som föremal.
Efter kriget blev det för betungande för en privatman att driva, inrymt
som det da var i två uteslutande för ändamålet inredda trevånings fastigheter
€tt stenkast från Trocadéro i Paris mitt.
Till Sverige gick de ovärderliga asiatiska samlingarna, och därtill bl. a.
Svenska Balettens hela material, inklusive nästan alla skisser för balett som
gjort, verk av Bonnard, Chirico, Cocteau, Steinlen, Picabia, Fouiita
m. fl. och svenskar som Dardel och Nerman in. fl. Denna kollektion av skisser
tor balettdekoratmner och kostymer anses som världens näst förnämsta
(efter Wadsworth Atheneum-museets i USA samling). Asiensamlingarna
saknar totalt motstycke — aven i Asien av idag, och skulle numera inte
återigen kunna hopbringas, då så mycket försvunnit i sina hemländer.
Forutom kostymer, modellteatrar, musikinstrument, masker, accessoirer
in. in. från alla asiatiska danskulturer, och annat från olika världsdelar har
Dansmuseet ett omfattande och värdefullt arkiv. I detta ingår en stor samung
hl mer, mest tagna på Museets egna expeditioner, tiotusentals foton
musikmspelnmgar, dokument, ikonografika och beskrivningar, samt litteratur.
°
Det är alltså ett betydande instrument för utbildning, hobbyverksamhet
forskning och kulturaktivitet överhuvudtaget — som nu i allt väsentligt ligger
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
bundet och obrukbart i otjänliga lokaler, till större delarna ej åtkomligt
alls. Det är hela det centrala bildningsmaterialet i vårt land i eu konstart,
som just nu med stormsteg erövrar nya intresserade (inte minst tack vare
TV).
Vad behöver Dansmuseet?
Dansmuseet behöver givetvis utställningslokaler. Men det är inte
utställningen ska vara permanent ens till någon del. Enligt min åsikt vore
det rättare för ett konstmuseum av detta slag att hellre satsa på varandra
avlösande utställningar kring ett tema i taget, antingen hämtade ur de egna
magasinen, eller lånade från andra, inte minst utländska, samlingar. Ett sadant
förfarande skulle kunna ge vår publik nya inspirerande impulser varje
år, berika både teaterns och konstens utveckling i vårt land. Det finns en
lång rad av de mest fascinerande utställningar som är praktiskt möjliga,
men fortfarande ogjorda! .
Den seriösa grunden i en institution som Dansmuseet ar vetenskaplig
forskning. Mina föreläsningar på Stockholms Universitet har visat mig att
det numera finns en kull av intresserade ungdomar, som vill gripa sig an
med de vita fält på kulturhistoriens karta, som dansens andel i gångna
epokers sociala och konstnärliga liv till stor del utgör. Vi har alltså redan
ett arkiv, och vi har dessutom tack vare Rolf de Maré’s testamentariska
överlämnande av flera millioner kronor till sådana ändamål, även möjligheter
att utöka och komplettera våra arkiv och samlingar, och till att själva
bestrida många andra kostnader i samband med en flyttning av Museet.
Vi saknar egentligen bara ett ställe att flytta till, där vi kan härbärgera samlingarna,
och de studerande. .
Den inte minst intressanta uppgift, som Dansmuseet har föresatt sig, ar
att i samarbete med bildningsorganisationerna ta emot och organisera cirkelverksamhet
i stor skala. Museets utställningslokaler ska efter stängningsdags,
på kvällarna, förvandlas till studierum för grupper, som gor
danskonsten till sin hobby. Det finns en stor efterfrågan, som f. n. inte
tillmötesgås (sist vi gjorde en konventionell serie föredrag, inte särskilt
attraktiva efter vårt bedömande, anmälde sig genast 300 ungdomar —- som
exempel nämnt). Dansmuseet har redan avtalat ett samarbete med ABb
häri, som ska börja så snart vi får de nu länge väntade utrymmena.
Blasieholmstorg 8, där Koreografiska Institutet redan är inrymt, skulle
betyda den idealiska lösningen av Dansmuseets platsbehov. Museets skådesamling-utställningar
kunde inrymmas på nedre botten, och det finns i
huset en rad rum, som Koreografiska Institutet inte kan använda, men som
passar till forskarrum, arkiv, bibliotek, filmrum, musikrum in. m. dylikt.
Det är tack vare att fastigheten (som består av tre ursprungliga, som slagits
ihop) har eu sådan unik mängd av trapphus, som man kan använda
den så väl till musei- och studieändamål.
Här vill jag också omnämna att ett par rum har kvar sin antika inredning,
med sidentapeter. De är f. n. låsta. Dessa rum kan bilda kärnan i en
festlig miljö, för mottagningar av kulturella slag, besökande kulturpersonlioheter
och dylikt, deras presskonferenser m. m. varom motionärerna talar
och det är väl att märka, att ett museum så centralt beläget även harutinnan
kan påta sig kulturtjänster, om så önskas. Ett modernt museum ar
mycket flexibelt — det kan, och bör, dras in i många sammanhang, brukas
till många evenemang, och därvid ingalunda hålla snävt på sina egna gränser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1966
0ChSTtenStkUlretg,å myfCt Väl in 1 huSet BIasieholmstorg nummer 8,
, , cl dn ett„ naturIl§t komplement till Koreografiska Institutet. För dettas
för )U Gi f°rde.len av att ha danskonstens bildningscentrum tillgängligt
UtåtriktadeVhr H hus> vara ovärderlig. Men även för Museets mer
utåtriktade bredare studieverksamhet, vore det å andra sidan bra att sammanbo
med Koreografiska Institutet, som skulle erbjuda naturliga levande
exempel och demonstrationsmaterial för lekmannastuderandena.
Dansmuseet — som nu vilar i en skön törnrosasömn i Ivungl. Teaterns
Tntrt fi°rt mmVaC«ra utstallningshall — skulle samman med Koreografiska
stitutet bilda ett centrum for danskonsten, sjudande av liv och aktivitet
nrhT113 f.e”tru5? som omsluter de högre studierna av dans både praktiska
v^r^’ f°r a™atorforskare och hobbystuderande, för hela den snabbt
ämnrtillkhet-uaVHmar ^niskor som finner dansen vara ett fascinerande nytt
dagens* 11 b kande hvsinnehåll, och sysselsättning utanför yrkets och var
Det
är var varma förhoppning, att statsmakterna ska ta detta tillfälle, att
med ett enda grepp ordna hela grundvalen för danskonstens nya ställnino- i
det moderna samhället. J ° 1
Koreografiska Institutet jämte Dansmuseet under samma tak, mitt i liiärtat
av huvudstaden! J
^Dansens folk kommer att visa Statsmakterna att Ni får valuta för Ert
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.