Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den psykiatriska vården för värnpliktiga.

1966-11-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:133, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den psykiatriska vården för värnpliktiga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1966

1

Nr 133

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den psykiatriska

vården för värnpliktiga.

(l:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Erik Filip Petersson m. fl. (I: 70) och den andra inom andra kammaren

av herr Hamrin i Jönköping m. fl. (II: 107), har hemställts att riksdagen

i skrivelse till Ivungl. Maj :t anhåller om översyn av den psykiatriska

förbandsvården och att därvid bl. a. möjligheterna beaktas att genom särskilda

åtgärder ge snabba remissförfaranden för värnpliktiga till psykiatrisk

behandling.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 107.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från försvarets sjukvårdsstyrelse. Därjämte har

på utskottets begäran Svenska landstingsförbundet yttrat sig i ärendet. Se

Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet anser den i motionerna väckta frågan om en översyn av den

psykiatriska förbandsvården vara värd stor uppmärksamhet.

Utskottet vill erinra om att de psykologiska undersökningar, som för närvarande

utföras i samband med inskrivningsförrättningarna, ske genom

militärpsykologiska institutets försorg. Möjlighet till närmare psykiatrisk

penetration i samband med inskrivningen är under vanliga förhållanden

ringa. 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning, som den

30 september 1966 framlagt förslag till nytt inskrivnings- och personalredovisningssystem

för krigsmakten, har funnit, att de psykiatriska sjukdomsdiagnoserna

dominera bland orsakerna till förändrad besiktningsgrupp

under grundutbildningen. Utredningen har bl. a. föreslagit, att det nuvarande

undersökningsförfarandet vid inskrivningen kompletteras med utökad

hälsoundersökning, innefattande även psykiatrisk undersökning där

så bedöms motiverat ävensom psykologiska prövningar, som belysa personlighetsfaktorer

som äro av särskild vikt för beslut om den enskildes värnpliktsförhållanden.

Vad beträffar frågan om psykiatrisk undersökning i samband med de

värnpliktigas inryckning till första tjänstgöring och under deras värn1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 133

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1966

pliktstid synas enligt sjukvårdsstyrelsen förhållandena icke överallt vara

helt tillfredsställande. Sjukvårdsstyrelsen har emellertid framhållit, att

inom styrelsen påbörjats en översyn av frågan om den militärpsykiatriska

vården och att styrelsen ämnar fullfölja denna översyn. Avsikten synes

härvid vara att söka åstadkomma en organisation av militärpsykiatriska

konsulter vid förbanden.

Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förekommit synes någon riksdagens

åtgärd i anledning av motionerna icke vara påkallad.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 70 och II: 107 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 november 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Näsström, fröken Andersson, herrar Einar

Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Per Jacobsson, Svensson, fru

Wallentheim, herrar Söderberg, Bengtson, Harry Carlsson, Nyman och

Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olof ström, Ståhl,

Almgren, fröken Elmén, herrar Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson

i Kårby, Fagerlund, fru Holmberg, herrar Blomkvist, Nordstrandh,

Mundebo och Alemyr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år liHili

3

Bilaga

Yttranden över motionerna I: 70 och II: 107

Försvarets sjukvårdsstyrelse (11.10. 1966)

Remissen föranledde sjukvårdsstyrelsen att hos samtliga förband begära

aktuella synpunkter på frågan. I avvaktan på svar från samtliga förband

och för att få tillfälle att bereda ärendet, hade sjukvårdsstyrelsen för avsikt

att begära uppskov med yttrande till försvarsdepartementet. Hare er

har krigsrådet Åke Gyllenram varit i kontakt med sjukvårdsstyrelsen den

7. 10. 1966 och anhållit att styrelsen måtte avgiva utlåtande i ärendet direkt

till statsutskottet. , . , . , . ..

Med anledning av vad sålunda förekommit får sjukvårdsstyrelsen harmed

anföra följande. „ , .. , ...

I motionerna konstateras att värnpliktstiden för manga innebar kraftiga

omställningsproblem. Den psykiska balansen sättes ofta på stora prov, vilket

kan medföra att reaktiva insufficienser kan utlösas. Den militära förbandssjukvården

saknar i allmänhet de personella resurser, som en kvalificerad

psykiatrisk vård kräver. I motionerna diskuteras olika möjligheter att losa

denna problematik. En framkomlig väg anse motionärerna vara att förbandssjukvården

får remissmöjligheterna till psykiatriska kliniker vid

närliggande sjukhus så reglerade att en tidsutdräkt så långt som möjligt

undvikes.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har, för att erhålla en aktuell och saker

uppfattning om dagens situation i hithörande frågor, tillskrivit samtliga

militära förband för att få en översyn av förbandens eventuella svårigheter

att erhålla psykiatriska undersökningar och behandlingar av de värnpliktiga.

Tyvärr har ännu ej svar från samtliga förband inkommit, varför

en statistisk bearbetning ännu ej går att utföra. Av de hittills inkomna

svaren framgår dock följande. o .

De flesta förbanden har bedömt sina möjligheter att erhålla psykiatriska

undersökningar och behandlingar såsom goda, några t. o. m. såsom mycket

goda. En del förband påpekar dock en relativt lång väntetid för dylika

undersökningar och behandlingar. Det påpekas från flera håll att behovet

av psykiatriska undersökningar ökar för varje år. Några förband

anser att det skulle kunna vara motiverat med en deltidsanställd psykiatriker

för varje garnison eller militärområde.

En del förband uttalar förhoppningen att man redan vid inskrivningen

får möjligheter att använda psykiatrisk expertis. Detta torde ligga inom

verksamhetsramen för den utredning som f. n. pågår angående ett ändrat

framtidsförfarande beträffande inskrivningsverksamheten (IPU 64).

Enligt Go nr 3097, TLB nr 82/1946 och Go 2990, TLB nr 10/1955 skall

i samband med inryckning till första tjänstgöring utföras en psykiatrisk

bedömning av samtliga värnpliktiga, som vid inskrivningen hänförts till

provgrupp 1 och de som nergrupperats enligt besiktningsnumren 050 057,

d. v. s. av psykiska orsaker. Denna verksamhet ledes av försvarets sjukvårdsstyrelse,

som årligen förordnar psykiatriker för dessa undersökningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1966

En viss svårighet föreligger att erhålla villiga psykiatriker härför, kanske

mest beroende på låg arvodering. Varje förband har dessutom i flera fall

avtal med psykiatriker, som utför undersökningar och behandlingar av de

värnpliktiga, som äro i behov härav under övrig tid av tjänstgöringen.

Vid en del förband är man tyvärr hänvisad till psykiatriska polikliniker,

varvid man tyvärr, på grund av att läkarna vid poliklinikerna växla i mycket

stor omfattning, ej kan påräkna att den undersökande läkaren har

någon större erfarenhet av just de komplicerade förhållanden, som militärtjänsten

utgör. Sjukvårdsstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på dessa

problem och har för avsikt att fullfölja den redan påbörjade översynen av

den militärpsykiatriska vården. Med ledning av resultat som redan erhållits

är ämbetsverket inställt på att söka åstadkomma en organisation av

militärpsykiatriska konsulter vid förbanden. En dylik förefanns under

1940-talet men har tyvärr upphört p. g. a. vederbörande läkares pensionering

eller övergång till högre mera krävande befattningar.

Den militära och civila sektorn måste ha lika goda möjligheter till psykiatrisk

vård. Behovet av psykiatrisk vård måste bedömas med utgångspunkt

från graden av sjukdomens natur och ej från andra synpunkter.

Svenska landstingsförbundet (18.8. 1966)

I motionerna konstateras att värnpliktiga under sin tjänstgöringstid har

att anpassa sig i en social miljö av helt annan struktur än den de tidigare

konfronterats med. Motionärerna framför i samband därmed allmänna

synpunkter på önskvärdheten av en i vidsträckt bemärkelse mera aktiv

personalvård.

I motionerna föreslås att möjligheter beaktas att genom särskilda åtgärder

ge snabba remissförfaranden för värnpliktiga till psykiatrisk behandling.

Förbundsstyrelsen vill i anslutning därtill framhålla att enligt

dess mening graden av vårdbehov skall vara det avgörande vid medgivande

av företräde till behandling och icke andra omständigheter såsom förhållandet

av anknytning till viss grupp. Styrelsen förutsätter att eu allsidig

bedömning av vårdbehov innefattar beaktande även av de specifika miljöfaktorer,

som präglar den värnpliktiges institutionaliserade tillvaro.

MAACUS BOKTA. STHLM TOS itOOlT

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.