Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en tidsplan för de beslutade skolreformernas genomförande.

1966-11-15 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:134, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en tidsplan för de beslutade skolreformernas genomförande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 134— 136

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966

1

Nr 134

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en tidsplan

för de beslutade skolreformernas genomförande.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren aN

herr Holmberg m. fl. (I: 392) och den andra inom andra kammaren av herr

Bohman m. fl. (II: 462), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj:t för riksdagen snarast måtte framlägga

en tidsplan för genomförandet av fattade beslut på skolväsendets

område.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

I: 392.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen, som erinrat om att ämbetsverket

i sina förslag till ansiagsäskanden för budgetåret 1967/68 samt i

sin långtidsbedömning för budgetåren 1968/69—1971/72 redovisat sammanställningen

av prognosmaterial och andra uppgifter, som fordras för att bedöma

utvecklingen av skolväsendet i samband med de beslutade skolreformernas

genomförande.

Vidare anför överstyrelsen följande.

De av riksdagen beslutade reformerna beräknas i organisatoriskt avseende

vara i huvudsak genomförda under 1970-talets första år. Antalet ungdomar,

som utgör ramen för skolväsendets kvantitativa utveckling under

denna period, är känt. Olika riksdagsbeslut anger hur stor del av de

aktuella årskullarna, som beräknas bli mottagna i de olika skolorna. Mot

denna bakgrund kan erforderligt antal lärare, lokaler och undervisningsmateriel

beräknas.

Skolväsendets utveckling beror emellertid inte enbart på olika beslut

om reformer och antalet personer i skolåldrarna. Som en betydelsefull faktor

tillkommer bland annat befolkningsförändringarna inom landet.

Den obligatoriska skolans utbyggnad till att omfatta nio år i stället för

sju medför ökade krav på lärare och lokaler även vid en oförändrad befolkningssituation.

Därtill kommer emellertid att födelsetalen förändras

och — vilket är av speciell betydelse — den starka inrikes omflyttningen,

vilken ofta medför ett ökat antal klasser i inflyttningskommuner utan att

motsvarande reduktion kan ske i avflyttningskommunerna. På det gymnasiala

stadiet ökar andelen av en årskull som önskar dylik utbildning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 saml. iXr 134—136

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966

Tack vare en utomordentligt omfattande utbyggnad under de senaste tio

åren — sålunda har antalet gymnasieorter ökat från 93 till 125 samtidigt

som yrkesskolväsendet tredubblats — har antalet elevplatser kunnat ökas i

samma takt som efterfrågan på utbildning.

I sin bedömning av de resurser, som fordras för att de aktuella skolreformerna

skall kunna genomföras planenligt, har överstyrelsen vägt in

effekten av möjliga rationaliseringsåtgärder.

Överstyrelsen kan för sin del inte tillråda att de beslutade tidsplanerna

ändras. Vad grundskolan beträffar har endast fem procent av landets kommuner

ännu inte infört den nya skolformen. Att förlänga genomförandeperioden

genom att uppskjuta övergången för dessa kommuner, skulle

medföra så stora olägenheter — inte minst med hänsyn till den omfattande

inrikes befolkningsomflyttningen — att denna åtgärd inte bör komma i

fråga, i synnerhet som resursbesparingen skulle bli obetydlig. Större effekt

skulle ernås, om samtliga kommuner, som redan har infört grundskolan

på låg- och mellanstadiet, inte tilläts fortsätta genomförandet på högstadiet.

Överstyrelsen finner emellertid ett så allvarligt ingrepp i kommunernas

skolorganisation med bibehållande av den gamla realskolan som

följd helt otänkbart.

Det nya gymnasiet införs enligt riksdagsbeslutet samtidigt över hela

landet med början innevarande läsår. Den slutgiltiga organisationen i de

enskilda kommunerna — främst den definitiva fördelningen på skolenhetei

- kommer i en del fall att kunna genomföras först sedan vissa byggnadsföretag

slutförts. Lokalfrågan löses under övergångstiden genom anordnmgar

av tillfällig karaktär. Det är emellertid med hänsyn till arbetsförhållandena

för såväl elever som lärare angeläget att denna övergångstid

i förekommande fall görs så kort som möjligt. Byggnads- och lärarbehovet

för gymnasiet skulle dessutom även utan de beslutade reformerna

ha varit betydande till följd av den snabba utbyggnad av gymnasieorganisationen

som ägt rum sedan slutet av 1950-talet.

Att nu ändra på de beslutade tidsplanerna skulle sålunda enligt överstyrelsens

bedömning få mycket olyckliga verkningar, överstyrelsen räknar

således med att erforderliga resurser för planernas fullföljande kommer

att ställas till förfogande i enlighet med de beräkningar, som överstyrelsen

redovisat i bl. a. bilagda handlingar.

Skolöverstyrelsen har även överlämnat en promemoria rörande tidsplan

m. in. för genomförandet av fattade beslut på skolväsendets område, vilken

promemoria fogats som Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Av det omfattande material som redovisats av skolöverstyrelsen

i anslutning till remissyttrandet över förevarande motioner samt av

vad utskottet inhämtat i övrigt i anledning av motionerna framgår bl. a. att

detaljerade och, enligt vederbörande myndigheter, realistiska tidsplaner och

arbetsprogram föreligger avseende genomförandet av fattade beslut på

skolväsendets område. Ett förverkligande i enlighet härmed kommer, såvitt

utskottet kan finna, att ställa stora krav av såväl statsfinansiell som

samhällsekonomisk natur. Härtill kommer svårigheter i fråga om lärarpersonal.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13i år 19(>6 3

Beträffande sistnämnda fråga har utskottet inhämtat att tillgången på

lärare bedömts något bättre i år jämtört med närmast föregående år samt

att lärarsituationen icke synes komma att förvärras under de kommande

åren.

I fråga om byggnadsarbeten inom skolväsendet har skolöverstyrelsen i

ovannämnda förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1967/68 dels föreslagit

konkreta åtgärder i rationaliseringssyfte, dels förordat att beslut

skall fattas vid 1967 års riksdag rörande investeringsramar för såväl budgetåret

1967/68 som budgetåren 1968/69 och 1969/70. Härvid har ämbetsverket

beträffande grundskolan redovisat detaljerade planer rörande

vilka byggnadsföretag som bör tillkomma ifrågavarande budgetår, överstyrelsen

har i anslutning härtill understrukit att de föreslagna lamarna

utgör ett absolut minimibehov samt att byggnadsföretagen i styrelsens beräkningar

skjutits så långt fram i tiden som det med hänsyn till länsskolnämndernas

karakteristik av dem och överstyrelsens kännedom i övrigt har

bedömts möjligt.

Utskottet har mot bakgrunden av vad sålunda anförts funnit sig kunna

förutsätta att Kungl. Maj :t vid sina förslag till riksdagen för budgetåret

1967/68 kommer att redovisa de åtgärder som bör vidtagas i anledning av

skolöverstyrelsens framlagda förslag rörande bl. a. förverkligandet av beslutade

skolreformer.

Med hänsyn härtill har utskottet, som delar den av överstyrelsen framförda

uppfattningen att en ändring av beslutade tidsplaner i fråga om

skolreformerna skulle få mycket olyckliga verkningar, ansett att förevarande

motioner 1: 392 och II: 462 icke bör föranleda någon särskild åtgärd

från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1: 392 och II: 462 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 november 1966

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 135.

Reservationer

1) av herr Wallmark

2) av herr Nordstrandh.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966

Bilaga

PM

av skolöverstyrelsen rörande tidsplan m. m. för att genomföra fattade beslut

på skolväsendets område

Vid en redogörelse för tidsplaneringen av skolväsendets utbyggnad är det

enligt skolöverstyrelsen lämpligt att utgå från ramen för skolväsendets kvantitativa

omfattning dvs. ungdomskullarnas storlek under aktuella år. I tabell

1 redovisas ungdomskullarnas storlek för vissa åldersgrupper avseende

åren 1960—1980. För året 1960 utgör det faktiska siffror under det att värdena

för övriga år är beräknade enligt statistiska centralbyråns medelalternativ

för befolkningsprognoser.

Tab. 1. Årskullarnas storlek 1960—1980. 1 000-tal personer SCB.s medelalternativ.

Ålders-

grupp

1960

kum

1965

kum

1970

kum

19

75

kum

1980

kum

V— 9

324,3

316,6

320,1

381,3

409,0

10—12

355,4

318,4

310,1

351,4

396,4

13—15

355,8

1 035,5

329,5

964,5

319,5

949,7

312,3

1 045,0

374,4

1 179,8

16—18

366,1

1 401,6

370,2

1 334,7

322,7

1 272,4

316,9

1 361,9

338,5

1 518,3

19—21

293,9

1 695,5

395,6

1 730,3

346,5

1 618,9

324.1

1 686,0

316.7

1 835,0

Enligt beslut av 1962 års riksdag skulle grundskolan läsåret 1965/66 vara

införd i årskurserna 1—5 i så många kommuner, att det sammanlagda invånarantalet

motsvarar 87,5 procent av rikets befolkning. Motsvarande procenttal

skulle vara 95,0 för läsåret 1966/67, 97,5 för läsåret 1967/68 och

100 procent för läsåret 1968/69.

Planeringen för landets indelning i högstadieområden blev stabiliserad i

och med att Ivungl. Maj :t våren 1964 slutförde utfärdandet av förteckningar

över elevområden för grundskolans högstadier.

Ett förverkligande av de önskemål som 1964 redovisats från kommunerna

och länsskolnämnderna skulle inneburit att grundskola läsåret 1965/66

skulle omfattat 98 procent av rikets folkmängd. Läsåret 1966/67 skulle motsvarande

procenttal utgöra 99,4. En övergång till grundskola i en takt som

motsvarar kommunernas egna önskemål är således icke möjlig med hänsyn

till den knappa tillgången på lärare och lokaler.

En av skolöverstyrelsen uppgjord tidsplan, vilken anslöt sig till 1962 års

riksdagsbeslut, har till huvudsaklig del fastställts av Kungl. Maj :t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1966

;>

Tabell 2. Procenttal elever som går (beräknas gå) i grundskolans årskurser ö—9 läsåren

1961162—1971j72

Läsår/årskurs >>

1Qf>1 ............

.................. 51,2

44,8

38,5

25,8

15,7

10fi9. /fi3 ..........

5-1,5

46,0

37,1

23,1

1 / fi4 .......

................. 69,3

57,4

57.5

47,0

35,5

1964/65 ...................

................ 79,5

............... 86,5

71,6

81,3

64,0

74,9

57,7

63,1

45,4

54,6

1 Q(\f\ l(\l .........

87,8

84,6

74,9

61,0

1967/68 ..................

1968/69 ..................

1969/70 ..............

............... 97,5

.................. 100

............. 100

95,5

97,8

100

91,1

97,5

98,7

84,6

91,1

97,5

72,8

82,5

89,0

1970/71 ..................

1971/72 ..................

........... 100

................ 100

100

100

100

100

98,7

100

95.4

98.5

I tabell 3 (nästa sida) presenteras eu sammanställning av antalet elever

(beräknat fr. o. m. läsåret 1966/67) i grundskolan och tolkskolan läsåren

1963/64—1971/72 fördelade på årskurser och stadier.

Andelen elever som undervisas i grundskolans specialklasser, antas vara

oförändrad läsåren 1965/66—1970/71 dvs. 4,1 procent för årskurserna 1—3

och 5,1 procent för årskurserna 4—9. Övriga elever går sålunda i vanliga

klasser.

För att bl. a. lärar- och lokalbehovet skall kunna prognosticeras maste

klassmedeltalen för olika årskurser beräknas. På grundval av tillgängliga

statistiska uppgifter har det genomsnittliga antalet elever i grundskolans

vanliga klasser beräknats, och av denna statistik framgår att dessa klassers

storlek sjunkit.

1957 års skolberedning (SB) angav att klassmedeltalen kunde beräknas

bli 20—21 i a-klasser, 26—27 i A-klasser i årskurserna 4—8 samt 22 i års
kiiTS

9»

Förhållandena läsåret 1965/66 visar att klassernas genomsnittliga storlek

redan detta läsår nått ned till den av skolberedningen angivna nivån på lågstadiet

och högstadiet, medan klassmedeltalet på mellanstadiet var väsentligt

lägre än det beräknade. Gjorda undersökningar tyder på att en fortsatt

minskning av klassmedeltalen — väsentligt under de av skolberedningen

angivna — kunde förväntas om åtgärder ej vidtogs.

Mot denna bakgrund framhöll departementschefen i 1966 års statsverksproposition

att det ankommer på skolmyndigheterna att tillse att antalet

klassavdelningar begränsas i den utsträckning som under hänsynstagande

till olika förhållanden är möjligt.

Skolöverstyrelsen har i anledning härav utfärdat anvisningar angående

elevernas fördelning på klasser i grundskolan (ASÖ 1965/66: 38) vari bl. a.

framhålls nödvändigheten av att antalet klasser begränsas i den utsträckning

det är möjligt och alt en anpassning till de av skolberedningen beräknade

genomsnittstalen successivt sker.

Överstyrelsens beräkningar av det framtida antalet klasser i grundskolan

i 1966 års reviderade långtidsbedömning grundades på den förutsättningen

att de vidtagna åtgärderna skulle leda till en sådan förändring av de genomsnittliga

klassmedeltalen att dessa inte skulle understiga de av skolberedningen

beräknade. Åtgärderna kan endast påverka årskurserna 1, 4 och 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

O)

Tabell 3. Antal elever i grundskolan och folkskolan, samtliga årskurser (klasser), 1963164—1971172 (inklusive frivilliga folkskolklasser

och motsvarande klasser vid privata skolor) '' '' 1 invuuga joik

Ak

År

M

H

Summa

1963/64 .....

..... 106 582

1964/65 .....

..... 106 494

1965/66 .....

..... 105 205

1966/67 .....

..... 104 731

1967/68 .....

..... 102 377

1968/69 .....

..... 104 319

1969/70 .....

1970/71 .....

..... 111337

1971/72 .....

..... 119 477

107

513

104

181

108

174

106

715

106

101

103

456

106

319

106

803

105

591

104

900

105

945

106

335

104

413

104

543

105

491

102

101

104

041

104

104

103

964

101

774

103

595

106

759

103

576

101

357

110

921

106

349

103

133

106

438

106

239

93

141

107

699

106

329

91

853

103

872

107

219

98

609

105

728

103

642

101

581

106

482

105

469

100

010

105

647

106

218

104

091

104

261

105

396

105

788

103

745

104

018

105

483

101

525

103

505

104

in

77

143

46

612

318

276

82

225

56

498

319

310

85

947

66

755

318

327

94

437

70

428

315

576

99

312

81

780

311

333

99

057

90

722

310

461

103

894

94

031

312

877

105

715

101

923

321

672

105

578

105

086

336

747

320 851 216 896 856 023

317 484 230 576 867 370

316 682 251 311 886 320

315 705 266 446 897 727

317 442 281 102 909 877

315 969 293 870 920 300

313 252 303 713 929 842

309 120 313 121 943 913

308 163 314 775 959 685

L = Lågstadiet

M = Mellanstadiet

H = Högstadiet

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 1.U år I9(iti

läsåret 1966/67, därjämte årskurserna 2, 6 och 8 läsåret 1967/68 och samtliga

årskurser 1—8 först läsåret 1968/69. . .

I tabell 4 redovisas klassmedeltalen i grundskolans vanliga klasser i årskurserna

1, 4 och 7 läsåret 1966/67, baserade på länsskolnämndernas beslut

i juni 1966 om klassanordningar. Därjämte redovisas motsvarande klassmedeltal

dels enligt överstyrelsens beräkningar i 1966 års reviderade långtidsbudget

dels enligt beräkningar utifrån den förutsättningen att den under

läsåren 1962/63—1965/66 påvisade minskningen av antalet elever per klass

fortgick (oförändrad trend). Som framgår av tabell 4 förutsatts klassmedeltalen

vid prognosperiodens slut (1970/71) uppgå till 21,0 26,5 och 27,0 foi

respektive årskurser.

Tab. 4. Klassmedeltal i grundskolans vanliga klasser av a- och A-typ.

Årskurs 1

1965 1966

/66 / 67

1970

/ 71

Årskurs 4

1965 1966

/66 / 67

1970

/71

Årskurs 7

1965 1966

/66 / 67

1970

/ 71

LB 1967 ..........

Rev LB 1966 ......

Oförändr. trend ----

SB (skolberedningen)

20,51

21,08

20,5

20,25

20—21

21,0

20,5

19,89

23,68

24,27

26,5

23,60

26—27

26,5

26,5

23,25

26.80

27,22

26,5

26,30

26—27

27,0

26.5

25.5

De vidtagna åtgärderna i avsikt att förhindra en fortsatt minskning a\ antalet

elever per klass har sålunda — enligt de preliminära uppgifter som

för närvarande finns tillgängliga — inneburit att antalet vanliga klasser i

grundskolan kommer att minska jämfört med tidigare beräkningar (oförändrad

trend) enligt följande tablå.

Lågstadiet......

Mellanstadiet ...

Högstadiet......

Hela grundskolan

1966/67 1970/71

- 169 — 736

- 68 - 1 356

- 221 — 429

- 458 - 2 521

Totala antalet klasser i grundskolan och folkskolan beräknas sålunda

uppgå till:

1966/67 1970/71 1980/81

38 752 38 915 48 593

4 174 4 516 5 648

42 926 43 431 54 241

Vanliga klasser .

Specialklasser .

Samtliga klasser

Statliga realskolor, kommunala allmänna och praktiska realskolor, i folkskolan

inbyggda realskolor, högre folkskolor och flickskolor, s. k. avvecklingsskolor,

förutsätts bli avvecklade i takt med grundskolans införande

enligt den upprättade tidsplanen. Antalet nybörjaravdelnmgar i de aktue la

kommunernas avvecklingsskolor har i de gjorda berakningarna av antalet

elever och klasser förutsatts ej öka jämfört med läsåret 1966/67. Till foljd

av årskullarnas minskning och — i vissa fall — en reduktion av upptagningsområdena

möjliggörs sålunda en viss frekt ensökning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1966

Totala antalet elever i avvecklingsskolorna beräknas bli 6 900 läsåret

1970/71 jämfört med 77 500 läsåret 1965/66. Motsvarande tal för antalet

klasser utgör 225 resp. 2 700.

Efterfrågan på gymnasial utbildning har ökat mycket snabbt sedan mitten

av 1950-talet. Denna utveckling sammanfaller med en utomordentligt omfattande

utbyggnad av såväl gymnasiets som yrkesskolans kvantitativa resurser.

Sedan 1963 har därtill fackskolans successiva utbyggnad ytterligare

ökat antalet elevplatser i de gymnasiala skolorna.

Under senare år har skolöverstyrelsen till ledning för bl. a. den regionala

och lokala skolplaneringen redovisat utredningsmaterial för gymnasiets,

tackskolans och yrkesskolans kvantitativa omfattning med beräkningar av

bl. a. elevunderlaget under 1960-talet (Skolöverstyrelsen, Byrå P 1, September

1965). En fortlöpande revidering av dessa beräkningar sker.

Målsättningen för det gymnasiala skolväsendets dimensionering har av

1964 års riksdag angetts sålunda. Av 16-åringarna skall ca 30 % beredas

plats i gymnasiet och ca 20 % i fackskolan år 1970. För att uppnå denna

målsättning krävs emellertid ett större antal elevplatser än som svarar mot

dessa procenttal. Under 1960-talet äger stora organisatoriska förändringar

rum, främst grundskolans successiva införande. Detta får bl. a. till följd att

då eleverna för första gången lämnar årskurs 9 utexamineras även elever

från realskolan. Detta innebär att elever från mer än en åldersgrupp samtidigt

söker till gymnasiala skolor. För att möjligheten att komma in i

dessa skolor inte skall vara mindre och således frekvensen temporärt pressas

ner i berörda regioner, erfordras ett extra antal platser, som kan beräknas

motsvara 1,5 procentenheter. Antalet kvarsittare torde kunna beräknas

bli ca 0,5 %. Därtill kommer privata skolor, utgörande ca 1 % av hela rikets

16-åringar. Detta innebär att platser måste erbjudas ett antal elever

motsvarande ca 33 % av 16-åringarna för att nettointaget skall motsvara ca

30 %. På liknande sätt erfordras i fackskolan platser för ca 22 % av en årsklass

16-åringar.

I följande tablå redovisas beräknat antal elever i samtliga klasser i kommunalt

gymnasium.

1965/66 1970/71

Gymnasium .............................. 95 631 102 180

Ovr tekn o ekon utbildning.................. 3 049 2 740

Samtliga.................................. 98 680 104 920

Sedan elevernas val våren 1966 blivit kända har det visat sig, att fördelningen

fÖl vissa linjer inte oväsentligt avviker från det av gymnasieutredningen

angivna räkneexemplet. Organisationen på de enskilda orterna blir

dock i stor utsträckning anordnad i enlighet med elevernas fria val. Preliminärt

beräknas humanistisk-samhällsvetenskaplig tillvalsgrupp få ca 35 %

av totalantalet intagna, ekonomisk ca 15 %, naturvetenskaplig ca 29% och

teknisk tillvalsgrupp ca 21 %. Enligt GU:s beräkningar skulle motsvarande

procentsatser år 1970 vara 26 %, 22 %, 30 % resp. 22 %. I anslutning till

dessa procentuppgifter vill skolöverstyrelsen erinra om departementschefens

yttrande i prop. 1964: 171, s. 104, där överstyrelsen anmodas genom

statistiska och andra undersökningar noggrant följa utvecklingen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr IM år 1966

9

överstyrelsen har i enlighet med sitt uppdrag till Kungl. Maj:t överlämnat

en tidsplan för fackskolans successiva utbyggnad, vilken i enlighet med

Kungl. Maj :ts beslut skall tjäna till huvudsaklig ledning. Fackskola är 1966/

67 införd i 50 kommuner.

Enligt planen kommer fadkskola att införas i följande antal kommuner

resp. år, nämligen 1967/68: 13, 1968/69: 20, 1969/70: 9 och 1970/71: 27.

överstyrelsen har räknat med en successivt stigande frekvens i de regioner,

som inför fackskola. Antalet erforderliga elevplatser svarar mot följande

procentandel av antalet 16-åringar i de regioner, som infört fackskola,

nämligen:

1965 .............. 16,7 % 1968 .............. 18,0 %

1966 .............. 17,7 % 1969 .............. 20,4 %

1967 .............. 18,0 % 1970 .............. 22,0 %

Frekvensen 1971 har räknats oförändrad jämfört med 1970 i avvaktan

på riksdagens beslut i anledning av YB:s förslag.

I efterföljande tablå redovisas det beräknade elevantalet i fackskolan.

1965/66 1970/71

Samtliga.................................. 9 690 40 920

Kvantitativa beräkningar av antalet yrkesskolelever försvåras dels av den

förhållandevis stora åldersspridningen bland eleverna, dels av yrkesskolans

starkt varierande struktur dels ock av att ändamålsenlig statistik endast

finms i vissa avseenden, överstyrelsen har försökt att beräkna frekvensen

i yrkesskolornas nybörjarkurser på det gymnasiala stadiet. Eleverna motsvarade

1963/64 ca 23 % av antalet 16-åringar. ökningen under 1950-talet

syns ha varit i genomsnitt 1 procentenhet per år.

Vid beräkningen av elevantalet har elevernas fördelning inom olika undervisningsområden

successivt anpassats till den av YB angivna fördelningen

på sätt som framgår av nedanstående tablå.

Den tekniska utbildningen har förutsatts vara avslutad 1971/72, då fackskolan

är helt införd i hela riket. Även utbildningen inom den husliga sektorn

har reducerats medan vårdutbildningen förutsatts öka mycket snabbt

under de närmaste åren, vilket står i överensstämmelse med vad överstyrelsen

anförde i sina petita för budgetåret 1966/67.

Eleverna i heltidskurser i primär- och sekundärkommunala yrkesskolor

antas få följande fördelning på undervisningsområden.

1965/66

1970/71

Industri och hantverk ..........

.......... 31400

38 370

Handel och kontor..............

.......... 13 210

13 780

Husligt arbete..................

.......... 9 450

5 590

Vårdyrken ....................

.......... 4 070

11 920

Teknisk utbildning..............

.......... 7 370

1 490

Övriga ........................

.......... 2 420

3 350

Samtliga ......................

.......... 67 920

74 500

För genomförandet av de beslutade skolreformerna är det av största betydelse

att -— med hänsyn till de stora investeringar, som samhället gör i

samband med skolorganisationens fortlöpande utbyggnad — planeringen

sker med beaktande av optimala kostnadsbesparingar utan att kvalitetskra
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1966

ven eftersatts. Målsättningen för skolplaneringen är att regionalt och IcVkalt

skapa en organisation av skolväsendet, som med hänsyn till olika relevanta

faktorer ger optimala utbildningsmöjligheter till lägsta kostnad.

Se redogörelse för skolöverstyrelsens rationaliseringsverksamhet i den

sammanfattande överlämnandeskrivelse, som utgör ingressen till ämbetsverkets

förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1967/68, utgiven som särskild

skrift med titeln »Skolväsendet» (s. 13 ff om organisationsrationalisering).

Beträffande skolbyggnadsverksamheten skall här nämnas att behovet av

permanenta grund skolbyggen kartlagts. En preliminär men detaljerad plan

för byggnadsverksamheten under budgetåren 1967/68—1971/72 redovisas i

efterföljande tablå. Planen är mot bakgrunden av de synpunkter på den

statliga och statsunderstödda byggnadsverksamheten, som redovisats avchefen

för finansdepartementet i prop. 1966:125, uppgjord utifrån förutsättningen,

att varje byggnadsarbete igångsätts först när det ej kan uppskjutas

längre utan våda. Byggnadsverksamheten och därmed investeringsramarna

utjämnas enligt planen så som framgår av följande sammanställning:
-

Byggnadsverksamhet, grundskolan, permanenta skollokaler

Budgetår (66/67) 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72

Byggverksamhet tusental m* .............. (201) 266 290 290 276 200

Investeringsramar, Mkr.................... (310) 420 410 410 380 275

Skolbyggandet bör enligt skolöverstyrelsen samordnas bättre med bostadsbyggandet,

och kommunernas möjlighet att på längre sikt planera fondinvesteringarna

bör ökas väsentligt. Därför har överstyrelsen föreslagit att investeringsramar

fastställs för tre år framåt, och ej endast för permanenta

utan också för provisoriska grundskolbyggen liksom för skolbyggnader för

dol gymnasiala stadiet. Bl. a. skulle därmed rationella etappbvggen möjliggöras

långt mer än nu.

Föreslagna investeringsramar för treårsperioden 1967\68—1969\70, Mkr

Budgetår

(66/67)

67/68

68/69

69/70

Grundskolan

permanenta byggnader . .

(310)

420

410

410

provisoriska byggnader ..

( 80)

80

80

80

Gvmnasiala skolor........

(ISO)

245

230

230

Summa.................

(570)

745

720

720

För att ett industriellt byggande skall kunna tillämpas, bör planering på

ännu längre sikt möjliggöras, överstyrelsen föreslår därför, att redan 1967

års riksdag skall fastställa delinvesteringsramar för budgetåren 1970/71

och 1971/72 om 50 mkr. för vartdera budgetåret, att genom mycket tidiga

förhandsbesked utnyttjas för kommuner, som anmäler sig kunna bygga industriellt.

De i tabellerna angivna beloppen är beräknade med utgångspunkt i genomförandet

av vissa av överstyrelsen angivna rationaliseringsåtgärder och

i samband därmed gjorda antaganden. Sålunda skulle vid ett rationellt utnyttjande

av skol byggnads resurserna enligt beräkningar utförda av skol
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1.1) år 196G

11

överstyrelsen bl. a. kostnaden per m- nettogolvyta för permanenta skollokaler

bli sänkt genom två åtgärder:

a) Basbeloppet 900 kronor i kostnadsläget 1/1 1956 förmodas — efter anbefalld

utredning om relationerna mellan permanenta och provisoriska lokaler

— kunna minskas med omkring 5 % till 850 kronor m2 fr. o. m. budgetåret

1968/69.

b) För närvarande överstiger de beräknade kostnaderna för permanenta

lokaler summan av bidragsunderlaget och kostnaderna för utvändiga ledningar

och planering med omkring 6 %. Denna överkostnad, som belastar

investeringsramarna, tänks i princip ej bli tillåten från budgetåret 1967/68

och slutgiltigt i pralktiken från budgetåret 1968/69.

En översyn av hittills gällande lokalnormer för grundskolan har företagits

under våren 1966. Den har inte lett till några mera avsevärda begränsningar

av utrymmet för de enskilda lokalerna. Däremot har vissa inte obetydliga

vinster kunnat göras, genom att från lokalprogrammen har avförts

vissa lokaler i sin helhet. En tillämpning av de ändrade normerna på det lokalbehov,

som är aktuellt för de närmast kommande åren, har beräknats leda

till en genomsnittlig sänkning av investeringskostnaderna för grundskolan

med omkring 4 %, vilket beaktats vid beräkningen av de föreslagna investeringsramarna.

Om åtgärder för att motverka lärarbristen se »Skolväsendet» s. 21—22.

Med stöd av den senast publicerade lärarstatistiken — läsåret 1963/64 —

har siffrorna i tabellen över läraråtgången (i hela lärartjänster) vid grundskolan

och folkskolan beräknats under förutsättning att läroplanerna förblir

oförändrade.

Tab. 5. Beräknat antal hela lärartjänster i grundskolan och folkskolan

Läsår

Lärarkategorier 1965/66 1970/71 Förändring

Rektorer.................... 1396 1433 + 37

Småskollärare .............. 15 559 14 623 — 936

Folkskollärare .............. 18 557 15 049 — 3 508

Övningslärare .............. 8 303 9 859 + 1 556

Yrkeslärare ................ 999 1 379 + 380

Adjunkter .................. 5 963 8 462 + 2 499

Ämneslärare ................ 3 975 5 641 4- 1 666

Speciallärare (S) 728 1502 + 774

Speciallärare (F) ............ 623_1 596_+ 973

S:a hela lärartjänster ........ 56 103 59 544 + 3 441

För gymnasiet (inklusive privata A-skolor) fackskolan och de s. k. avvecklingsskolorna

har motsvarande sammanställts i följande tablå med lärartjänsterna

uppdelade på vissa ämnesgrupper och beräknade på sätt som

anges i skolöverstyrelsens Iångtidsbedömning.

1965/66 1970/71 Förändring

Teoretiska läroämnen ........ 10 774 10 251 — 523

övningsämnen .............. 1 762 825 — 937

Övriga ämnen1 .............. 99_212_+ 113

Sta ........................ 12 635 11288 - 1 347

1 Inklusive praktiska läroämnen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1966

Av övriga Iärarkrävande utbildningsområden har riksdagen ännu icke beslutat

om yrkesutbildning, lärarutbildning och vuxenutbildning. Den från

LB 1967 beräknade förändringen av läraråtgången avseende 5-årsperioden

utgör för yrkeslärare, lärare i husligt arbete, lärare i vårdyrken samt lärare

i handels- och kontorsyrken resp. +360, —280, +380 och +40. Motsvarande

förändringar för övriga Iärarkrävande utbildningar inklusive lärarutbildning,

vuxenutbildning och inrättandet av gymnasieinspektörstjänster beräknas

här till 300 tjänster vad avser lärare i läroämnen.

Som tidigare nämnts har statistiska centralbyrån icke publicerat någon

lärarstatistik senare än sammanställningarna från läsåret 1963/64. Uppgifter

för här aktuellt läsår — 1965/66 — saknas med undantag för klasslärarna,

som undersöktes hösten 1965 genom den s. k. snabbstatistiken. För

övriga kategorier har beräkningar av lärarbristen utförts med utnyttjande

av storleken av vakanserna läsåret 1963/64 exempelvis för adjunkter och

lektoiei (ca 33 %). Vid yrkesskolorna bygger motsvarande beräkning av

bristen på lärare utan pedagogisk utbildning på SÖ:s undersökning våren

1965.

Det i detta sammanhang använda ordet lärarbrist är enligt skolöverstyrelsens

uppfattning icke klart definierat. Bristen på lärare i ett ämne är sannolikt

inte hävd på exempelvis vissa perifera orter, även om det råder jämvikt

inom detta ämne för hela landet. Överstyrelsen anser att en utredning avseende

lärarbristbegreppet och dess olika tolkningar skulle vara av stort

värde.

Prognosinstitutet vid statistiska centralbyrån har för avsikt att under hösten

1966 presentera en lärarprognos avseende klasslärare och lärare i teoretiska

läroämnen.

Av lärarutbildning, ej redovisad i LB 1967, förefinns vid de yrkespedagogiska

instituten bl a följande totala utbildningskapacitet under läsåren

1965/66—1969/70:

Yrkeslärare .......................................... 2 440

Yrkeslärare (speckl.) .................................. 42o

Lärare i vårdyrken ..................................... 450

Lärare i handelsyrken......... 512

Lärare i merkantila ämnen.............................. 125

Ämneslärare (gymnasieing.) ............................ 450

Ämneslärare (gymnasieek.).............................. 380

Ämneslärare (15 veckors) .............................. 140

ADB-lärare .......................................... 120

Den totala lärarbristen torde läsåret 1965/66 uppgå till 7 000 hela tjänster.

Rekryteringsbehovet (brist + utvidgningsbehov + ersättningsbehov) för

lärare i läroämnen under närmaste 5-årsperioden syns vara 9 000 lärartjänster-

På lärarhögskolornas ämneslärarlinjer finns en utbildningskapacitet

(jämför LB 1967) under motsvarande tidsperiod på 6 300 kandidater, övliga

eventuella lärarkandidater kan mottas vid praktiska lärarkurser, läsåret

1965/66 utbildades 900. Det bör därför betonas att utsläppet från universiteten

av kandidater till läraryrket blir avgörande. Vissa beräkningar

tyder på ett utsläpp av 1 100—1 700 i genomsnitt per år. Detta tillskott är

lör litet för att täcka bristen fram till läsåret 1970/71, varför pensionerade

lärare m. fl. måste ännu några år utnyttjas för att ersätta vakanserna.

Med den utbildningskapacitet som finns angiven i LB 1967 kommer en

klasslärarbrist att förefinnas för folkskollärare under hela perioden. All
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1960

13

mänt antas vid dessa beräkningar att verksamhetsgraden och övergången

till yrket är av samma storleksordning som de av LUS angivna. Vidare har

för tillskottet lärare icke antagits något bortfall från utbildningen. Beho\et

av folkskollärare är slutligen beroende — förutom av antalet klasser i grundskolan

och folkskolan som skall undervisas av folkskollärare — av andelen

ämneslärare på grundskolans högstadium som skall utgöras av vidareutbildade

folkskollärare.

I »Skolväsendet» är ett avsnitt ägnat pedagogisk rationalisering inklusive

pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete (s. 10—13).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.