Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om underlättande for marinens personal att erhålla kompetens som befäl å handelsfartyg.

1966-11-15 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:139, Utlåtande i anledning av väckt motion om underlättande for marinens personal att erhålla kompetens som befäl å handelsfartyg.

Dokumentets text

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966

23

Nr 139

Utlåtande i anledning av väckt motion om underlättande for

marinens personal att erhålla kompetens som befäl

å handelsfartyg.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. väckt

motion (II: 472) har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla

om åtgärder för att på föreslagna vägar underlätta för marinens personal

att erhålla kompetens som befäl å handelsfartyg.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisar

utskottet till motionen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

vttrande över motionen från chefen för marinen, sjöfartsstyrelsen och

skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande

Utskottet. I yttrande över förevarande motion har chefen för marinen

uttalat att möjligheter till formell överbetoning av skiljaktigheter mellan

utbildning och sjötjänstgöring vid marinen och vid handelsflottan snarast

bör undanröjas. På den nivå varom här är fråga anses salunda tjänst pa

marinens fartyg principiellt böra vara kvalificerande och jämställd med

tjänst på handelsfartyg. Sjöf artsstyrelsen däremot anser sig icke kunna

tillstyrka motionärernas förslag att tjänst å marinens fartyg i alla avseenden

skall likställas med tjänst å handelsfartyg. Styrelsen framhåller vidare

att utbildningen vid sjöbefälsskolan är upplagd på den förutsättningen

att eleverna har den föreskrivna praktiska förutbildningen. Ändringar

i förevarande avseende måste därför föranleda omprövning av utbildningen

särskilt vad avser lasthantering, sjömanskap, siktförhållanden

ombord o. dyl. Skolöverstyrelsen slutligen framhåller bl. a. att utvecklingen

synes medföra viss ändring av de olika personalgruppernas arbetsuppgifter.

Med anledning härav anses en översyn av praktikkraven kunna bli erforderlig,

varvid även de av motionärerna framförda åsikterna på nytt bör

prövas.

Utskottet finner de av motionärerna anförda synpunkterna i och för sig

värda beaktande. Såsom i ett av fartygsbefälsföreningen till sjöfartsstyrelsen

avgivet yttrande i frågan anförts har emellertid utfärdandet av gällande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966

sjöbefälskungörelse av år 1960 föregåtts av ett omfattande utredningsarbete

inom den s. k. bemanningsutredningen, samt Kung]. Maj:t och riksdagen

så sent som för fem år sedan haft tillfälle att ta ståndpunkt till

bland annat de frågor rörande behörighetsfordringar och behörighetsbevis

som motionen avhandlar. Dessutom må erinras om att bemanningsutredningen

i en särskild promemoria den 27 april 1964 till chefen för kommunikationsdepartementet

redovisat sina överväganden i spörsmålet om rätt

att för erhållande av behörighetsbevis enligt befälskungörelsen tillgodoräkna

sig militär utbildning. Häröver har yttrande avgivits av bl. a. sjöfartsstyrelsen.

Förslagen har resulterat i att bl. a. av utredningen förordade

ändringar i sjöbefälskungörelsen vidtagits (jfr SFS 1966: 496).

Under hänvisning till det anförda och då motionärernas yrkanden i väsentliga

delar numera synes tillgodosedda finner utskottet någon särskild

framställning i ämnet från riksdagens sida i vart fall f. n. ej påkallad.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 472 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 15 november 1966

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson,

fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson,

Fritz Persson, Per Jacobsson, Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,

Harry Carlsson, Nils Theodor Larsson och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Blidfors, Ståhl,

Almgren, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herrar

Nihlfors, Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Cassel,

Fagerlund, Berg och Petersson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966

25

Bilaga

Yttranden över motionen 11:472

Chefen för marinen (9. 5. 1966)

1. Bestämmelser som reglerar utbildningen av sjökaptener, styrman, sjöingenjörer

och maskintekniker finns i 1959 års stadga for sjobefalsskolornai

riket. (SFS nr 425 30/6 1959). 1960 års Sjöbefålskungorelse (SFS nr

487 3/6 1960) innehåller bl. a. bestämmelser som reglerar kraven på praktisk

tjänstgöring på handelsfartyg för att erhålla behörighetsbevis — brev.

Tidigare fanns i 1936 års Sjöbefälsförordmng (SFS nr 315 12/6 1936)

särskilda avsnitt som behandlade vilken marin utbildning som kunde tillgodoräknas

som civil sjöbefälsutbildning och hur sjötjänstgonng i marinen

kunde tillgodoräknas för att få behörighetsbevis som befäl i handelsflottan.

Ett motsvarande samlat avsnitt av liknande bestämmelser finns ej

i de ovan nämnda nya grundhandlingarna. .

Sjöbefälsskolestadgan upptar i § 53 bestämmelser om komplettering av

utbildning för personal som genomgått fullständig utbildning vid marinens

utbildningsanstalter, medan däremot förslag till regler för hur sjötjänstgöring

i marinen skall tillgodoräknas icke finns fastställda i någon stadga

eller kungörelse.

2. 1957° års bemanningsutredning inlämnade 27/4 1964 till Statsrådet

och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet en promemoria med

förslag till vissa ändringar i Sjöbefälskungörelsen rörande rätten att i behörighetshänseende

tillgodoräkna marin utbildning jämte förslag till förf

uttnin^stext.

Chefen för marinen yttrade sig över promemorian 26/8 1964. Yttrandet

bifogas i kopia.1 . . .

3. I detta sammanhang kan framhållas att representanter från marinstaben

och Kungl. Sjöfartsstyrelsen 1963 studerade vad som var lika i den

yrkesmässiga undervisningen inom marinen och sjöbefälsskolorna. Arbetet,

som bifogas i kopia1, utmynnar i förslag till vad marinens befäl på olika

nivåer behöver komplettera i teori efter genomgången utbildning i marinen

för att nå full likvärdighet med motsvarande sjöbefälsutbildning.

4. Med anledning av föreliggande motion och vad chefen för marinen

tidigare yttrat i hithörande frågor får chefen för marinen sammanfattningsvis

framföra att huvudfrågan i detta ärende är hur tjänstgöring till

sjöss på marinens fartyg bör tillgodoräknas för tillträde till navigationsskola

och för erhållande av behörighetsbevis.

Förslag härom har i samband med yttrande över 1957 års bemanningsutredning

PM 27/4 1964, såsom tidigare anförts avgivits till Statsrådet och

Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet.

Chefens för marinen inställning är att möjligheter till formell överbetoning

av skiljaktigheter mellan utbildning och sjötjänstgöring vid marinen

och vid handelsflottan snarast bör undanröjas.

Chefen för marinen biträder således motionärernas uppfattning att —

på den nivå varom här är fråga — tjänst på marinens fartyg principiellt

bör vara kvalificerande och jämställd med tjänst på handelsfartyg.

1 Här ej bilagt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966

Sjöfartsstyrelsen (15.5.1966)

Bestämmelser angående befäl å svenska handelsfartyg in. in. återfinnes i

Knngl. Maj :ts kungörelser den 3 jnni 1960 (nr 487, sjöbefälsknngörelse)

samt den 7 februari 1964 (nr 15). Till grund för sjöbefälskungörelsen har

legat ett betänkande av den 16 mars 1960 från 1957 års bemanningsutredning.

I betänkandet framhöll utredningen, att det till befälsbemanningen hörande

spörsmålet om rätt att för erhållande av behörighetsbevis enligt befälskungörelsen

tillgodoräkna sig militär utbildning hade måst utbrytas till

särskild behandling. Utredningen avsåg att i ett senare betänkande redovisa

sina överväganden i denna fråga. Detta har skett i en den 27 april 1964

avgiven promemoria, varöver sjöfartsstyrelsen den 20 augusti 1964 till Herr

Statsrådet och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet avgivit

yttrande. Förslaget gick i huvudsak, vad beträffar praktikfordringarna för

erhållande av behörighetsbevis, ut på att sjöbefälskungörelsens regler skulle

bibehållas med undantag av att militär personal skulle få något lättare att

utfå styrmansbrev. I detta fall skulle kravet på 18 månaders praktik å handelsfartyg

i nordsjöfart eller vidsträcktare fart sänkas till 12 månaders sådan

tjänst. Mot detta förslag hade styrelsen ingen erinran. Sjöfartsstyrelsen

kan icke tillstyrka motionärernas förslag att tjänst å marina fartyg i alla avseenden

skulle likställas med tjänst å handelsfartyg.

Beträffande de under punkterna 2—3 framförda förslagen finner styrelsen

icke påkallat att göra några uttalanden. Beträffande "punkt 4 vilf styrelsen

endast framhålla att utbildningen vid sjöbefälsskolorna är upplagd

på den förutsättningen att eleverna har den föreskrivna praktiska förutbildningen.

Ändringar i förevarande avseende måste därför föranleda omprövning

av utbildningen särskilt vad avser lasthantering, sjömanskap, arbetsförhållanden

ombord o. d.

Ett från Sveriges fartvgsbefälsförening i ärendet inkommet yttrande bifogas.

1

Skolöverstyrelsen (10. 5. 1966)

Motionärerna anser dels att sjötjänst på marinens fartyg skall med avseende

på kompetens för civil tjänst tillgodoräknas på samma sätt som sjötjänst

inom handelsflottan samt dels att vissa militära examina skall jämställas

med olika examina vid sjöbefälsskola.

Skolöverstyrelsen får med anledning därav anföra följande synpunkter:

Tillgodoräknande av praktik inom marinen vid inträde till sjöbefälsskola

och för rätt att där avlägga examen

gällande sjöbefälsskolestadga (17 §) skall den för inträde i sjöbefäl

sskola erfordrade praktiken beräknas på samma sätt som vid meddelande

av behörighetsbevis. Detsamma gäller för rätt att genomgå avslutande

provning.

Behörighetsbevis utfärdas av sjöfartsstyrelsen enligt regler i sjöbefälskungorelsen.

Sjöfartsstyrelsen har för vissa fall utfärdat kompletterande

detaljbestammelser. (Sjofartsstyrelsens meddelande serie A nr 15 — 1961).

}''“Lmt1ag,nmS tiU sjöbefälsskola tillämpas dessa bestämmelser jämte sjöbefalsskolestadgan.

J J

1 Här ej bilagt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966

27

I intagningsbestämmelserna för maskintekniska linjen stadgas beträffande

sjötiden endast att densamma skall ha fullgjorts »till sjöss i larlygs maskinrum».

I detta sammanhang förekommer alltså ingen skillnad mellan

praktik på marinens fartyg och på handelsfartyg.

Enligt sjöbefälsskolestadgan erfordras för nautiska linjen viss minimitid

dels på handels- eller fiskefartyg och dels viss tid i stor kustfart eller vidsträcktare

fart.

För inträde i styrmanskurs skall således hela den erfordrade praktiken

ha fullgjorts på däck på fartyg om minst 30 tons bruttodräktighet i stor

kustfart eller vidsträcktare fart varav minst 12 månader i nordsjö- eller

vidsträcktare fart. För inträde i skepparkurs skall minst 24 månader ha

fullgjorts i stor kustfart eller vidsträcktare fart.

En förändring av sjöbefälsskolestadgan i den riktning motionärerna önskar

borde följdriktigt även innefatta en ändring av dessa regler beträffande

fart och fartygens storlek. Kustartilleriets fartyg torde liksom färjor, bogserbåtar

in. fl. huvudsakligen syselsättas i inre fart.

Ifrågavarande regler har emellertid en styrande effekt på det blivande sjöbefälets

val av praktik. Denna bör utöver praktisk kännedom om handelsfartyget,

dess utrustning och uppgifter, genom arbetsgemenskap även ge

det blivandet befälet kännedom om de olika personalgruppernas arbetsförhållanden

och villkor. Det är därför önskvärt att sjöbefälsskolornas elever

vid inträdet har en så allsidig och för handelsflottans sammansättning och

sysselsättning så representativ praktik som möjligt.

Skolöverstyrelsen anser därför att viss minimitid i handelsfartyg bör fordras

för inträde på nautiska linjen vid sjöbefälsskola. Utvecklingen syns

emellertid medföra viss ändring av de olika personalgruppernas arbetsuppgifter.

Med anledning därav kan en översyn av praktikkraven bli erforderlig.

Därvid bör även de av motionärerna framförda åsikterna på nytt prövas.

I särskilda fall kan avsteg från ifrågavarande regler för praktik vara motiverade.

överstyrelsens dispensrätt enligt 117 § sjöbefälsskolestadgan bör därför

utvidgas att innefatta även övriga inträdesfordringar i 15 och 16 §§ i samma

stadga.

2. Tillgodoräknande av examen

Motionärerna anser att vissa examina inom marinen bör med av seende på

civil kompetens jämställas med olika utbildningar vid sjöbefälsskolorna. Sådan

jämställdhet prövas av sjöfartsstyrelsen vid utfärdande av behörighetsbevis.

MARCUS BOKTR. STHLM W66 660027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.