Utlåtande i anledning av väckt motion om underlättande for marinens personal att erhålla kompetens som befäl å handelsfartyg.
1966-11-15 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1966:139, Utlåtande i anledning av väckt motion om underlättande for marinens personal att erhålla kompetens som befäl å handelsfartyg.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966
23
Nr 139
Utlåtande i anledning av väckt motion om underlättande for
marinens personal att erhålla kompetens som befäl
å handelsfartyg.
(4:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. väckt
motion (II: 472) har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla
om åtgärder för att på föreslagna vägar underlätta för marinens personal
att erhålla kompetens som befäl å handelsfartyg.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande hänvisar
utskottet till motionen.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
vttrande över motionen från chefen för marinen, sjöfartsstyrelsen och
skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande
Utskottet. I yttrande över förevarande motion har chefen för marinen
uttalat att möjligheter till formell överbetoning av skiljaktigheter mellan
utbildning och sjötjänstgöring vid marinen och vid handelsflottan snarast
bör undanröjas. På den nivå varom här är fråga anses salunda tjänst pa
marinens fartyg principiellt böra vara kvalificerande och jämställd med
tjänst på handelsfartyg. Sjöf artsstyrelsen däremot anser sig icke kunna
tillstyrka motionärernas förslag att tjänst å marinens fartyg i alla avseenden
skall likställas med tjänst å handelsfartyg. Styrelsen framhåller vidare
att utbildningen vid sjöbefälsskolan är upplagd på den förutsättningen
att eleverna har den föreskrivna praktiska förutbildningen. Ändringar
i förevarande avseende måste därför föranleda omprövning av utbildningen
särskilt vad avser lasthantering, sjömanskap, siktförhållanden
ombord o. dyl. Skolöverstyrelsen slutligen framhåller bl. a. att utvecklingen
synes medföra viss ändring av de olika personalgruppernas arbetsuppgifter.
Med anledning härav anses en översyn av praktikkraven kunna bli erforderlig,
varvid även de av motionärerna framförda åsikterna på nytt bör
prövas.
Utskottet finner de av motionärerna anförda synpunkterna i och för sig
värda beaktande. Såsom i ett av fartygsbefälsföreningen till sjöfartsstyrelsen
avgivet yttrande i frågan anförts har emellertid utfärdandet av gällande
24
Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966
sjöbefälskungörelse av år 1960 föregåtts av ett omfattande utredningsarbete
inom den s. k. bemanningsutredningen, samt Kung]. Maj:t och riksdagen
så sent som för fem år sedan haft tillfälle att ta ståndpunkt till
bland annat de frågor rörande behörighetsfordringar och behörighetsbevis
som motionen avhandlar. Dessutom må erinras om att bemanningsutredningen
i en särskild promemoria den 27 april 1964 till chefen för kommunikationsdepartementet
redovisat sina överväganden i spörsmålet om rätt
att för erhållande av behörighetsbevis enligt befälskungörelsen tillgodoräkna
sig militär utbildning. Häröver har yttrande avgivits av bl. a. sjöfartsstyrelsen.
Förslagen har resulterat i att bl. a. av utredningen förordade
ändringar i sjöbefälskungörelsen vidtagits (jfr SFS 1966: 496).
Under hänvisning till det anförda och då motionärernas yrkanden i väsentliga
delar numera synes tillgodosedda finner utskottet någon särskild
framställning i ämnet från riksdagens sida i vart fall f. n. ej påkallad.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 472 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 15 november 1966
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson,
fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson,
Fritz Persson, Per Jacobsson, Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,
Harry Carlsson, Nils Theodor Larsson och Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Blidfors, Ståhl,
Almgren, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herrar
Nihlfors, Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Cassel,
Fagerlund, Berg och Petersson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966
25
Bilaga
Yttranden över motionen 11:472
Chefen för marinen (9. 5. 1966)
1. Bestämmelser som reglerar utbildningen av sjökaptener, styrman, sjöingenjörer
och maskintekniker finns i 1959 års stadga for sjobefalsskolornai
riket. (SFS nr 425 30/6 1959). 1960 års Sjöbefålskungorelse (SFS nr
487 3/6 1960) innehåller bl. a. bestämmelser som reglerar kraven på praktisk
tjänstgöring på handelsfartyg för att erhålla behörighetsbevis — brev.
Tidigare fanns i 1936 års Sjöbefälsförordmng (SFS nr 315 12/6 1936)
särskilda avsnitt som behandlade vilken marin utbildning som kunde tillgodoräknas
som civil sjöbefälsutbildning och hur sjötjänstgonng i marinen
kunde tillgodoräknas för att få behörighetsbevis som befäl i handelsflottan.
Ett motsvarande samlat avsnitt av liknande bestämmelser finns ej
i de ovan nämnda nya grundhandlingarna. .
Sjöbefälsskolestadgan upptar i § 53 bestämmelser om komplettering av
utbildning för personal som genomgått fullständig utbildning vid marinens
utbildningsanstalter, medan däremot förslag till regler för hur sjötjänstgöring
i marinen skall tillgodoräknas icke finns fastställda i någon stadga
eller kungörelse.
2. 1957° års bemanningsutredning inlämnade 27/4 1964 till Statsrådet
och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet en promemoria med
förslag till vissa ändringar i Sjöbefälskungörelsen rörande rätten att i behörighetshänseende
tillgodoräkna marin utbildning jämte förslag till förf
uttnin^stext.
Chefen för marinen yttrade sig över promemorian 26/8 1964. Yttrandet
bifogas i kopia.1 . . .
3. I detta sammanhang kan framhållas att representanter från marinstaben
och Kungl. Sjöfartsstyrelsen 1963 studerade vad som var lika i den
yrkesmässiga undervisningen inom marinen och sjöbefälsskolorna. Arbetet,
som bifogas i kopia1, utmynnar i förslag till vad marinens befäl på olika
nivåer behöver komplettera i teori efter genomgången utbildning i marinen
för att nå full likvärdighet med motsvarande sjöbefälsutbildning.
4. Med anledning av föreliggande motion och vad chefen för marinen
tidigare yttrat i hithörande frågor får chefen för marinen sammanfattningsvis
framföra att huvudfrågan i detta ärende är hur tjänstgöring till
sjöss på marinens fartyg bör tillgodoräknas för tillträde till navigationsskola
och för erhållande av behörighetsbevis.
Förslag härom har i samband med yttrande över 1957 års bemanningsutredning
PM 27/4 1964, såsom tidigare anförts avgivits till Statsrådet och
Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet.
Chefens för marinen inställning är att möjligheter till formell överbetoning
av skiljaktigheter mellan utbildning och sjötjänstgöring vid marinen
och vid handelsflottan snarast bör undanröjas.
Chefen för marinen biträder således motionärernas uppfattning att —
på den nivå varom här är fråga — tjänst på marinens fartyg principiellt
bör vara kvalificerande och jämställd med tjänst på handelsfartyg.
1 Här ej bilagt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966
Sjöfartsstyrelsen (15.5.1966)
Bestämmelser angående befäl å svenska handelsfartyg in. in. återfinnes i
Knngl. Maj :ts kungörelser den 3 jnni 1960 (nr 487, sjöbefälsknngörelse)
samt den 7 februari 1964 (nr 15). Till grund för sjöbefälskungörelsen har
legat ett betänkande av den 16 mars 1960 från 1957 års bemanningsutredning.
I betänkandet framhöll utredningen, att det till befälsbemanningen hörande
spörsmålet om rätt att för erhållande av behörighetsbevis enligt befälskungörelsen
tillgodoräkna sig militär utbildning hade måst utbrytas till
särskild behandling. Utredningen avsåg att i ett senare betänkande redovisa
sina överväganden i denna fråga. Detta har skett i en den 27 april 1964
avgiven promemoria, varöver sjöfartsstyrelsen den 20 augusti 1964 till Herr
Statsrådet och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet avgivit
yttrande. Förslaget gick i huvudsak, vad beträffar praktikfordringarna för
erhållande av behörighetsbevis, ut på att sjöbefälskungörelsens regler skulle
bibehållas med undantag av att militär personal skulle få något lättare att
utfå styrmansbrev. I detta fall skulle kravet på 18 månaders praktik å handelsfartyg
i nordsjöfart eller vidsträcktare fart sänkas till 12 månaders sådan
tjänst. Mot detta förslag hade styrelsen ingen erinran. Sjöfartsstyrelsen
kan icke tillstyrka motionärernas förslag att tjänst å marina fartyg i alla avseenden
skulle likställas med tjänst å handelsfartyg.
Beträffande de under punkterna 2—3 framförda förslagen finner styrelsen
icke påkallat att göra några uttalanden. Beträffande "punkt 4 vilf styrelsen
endast framhålla att utbildningen vid sjöbefälsskolorna är upplagd
på den förutsättningen att eleverna har den föreskrivna praktiska förutbildningen.
Ändringar i förevarande avseende måste därför föranleda omprövning
av utbildningen särskilt vad avser lasthantering, sjömanskap, arbetsförhållanden
ombord o. d.
Ett från Sveriges fartvgsbefälsförening i ärendet inkommet yttrande bifogas.
1
Skolöverstyrelsen (10. 5. 1966)
Motionärerna anser dels att sjötjänst på marinens fartyg skall med avseende
på kompetens för civil tjänst tillgodoräknas på samma sätt som sjötjänst
inom handelsflottan samt dels att vissa militära examina skall jämställas
med olika examina vid sjöbefälsskola.
Skolöverstyrelsen får med anledning därav anföra följande synpunkter:
Tillgodoräknande av praktik inom marinen vid inträde till sjöbefälsskola
och för rätt att där avlägga examen
gällande sjöbefälsskolestadga (17 §) skall den för inträde i sjöbefäl
sskola erfordrade praktiken beräknas på samma sätt som vid meddelande
av behörighetsbevis. Detsamma gäller för rätt att genomgå avslutande
provning.
Behörighetsbevis utfärdas av sjöfartsstyrelsen enligt regler i sjöbefälskungorelsen.
Sjöfartsstyrelsen har för vissa fall utfärdat kompletterande
detaljbestammelser. (Sjofartsstyrelsens meddelande serie A nr 15 — 1961).
}''“Lmt1ag,nmS tiU sjöbefälsskola tillämpas dessa bestämmelser jämte sjöbefalsskolestadgan.
J J
1 Här ej bilagt.
Statsutskottets utlåtande nr 139 år 1966
27
I intagningsbestämmelserna för maskintekniska linjen stadgas beträffande
sjötiden endast att densamma skall ha fullgjorts »till sjöss i larlygs maskinrum».
I detta sammanhang förekommer alltså ingen skillnad mellan
praktik på marinens fartyg och på handelsfartyg.
Enligt sjöbefälsskolestadgan erfordras för nautiska linjen viss minimitid
dels på handels- eller fiskefartyg och dels viss tid i stor kustfart eller vidsträcktare
fart.
För inträde i styrmanskurs skall således hela den erfordrade praktiken
ha fullgjorts på däck på fartyg om minst 30 tons bruttodräktighet i stor
kustfart eller vidsträcktare fart varav minst 12 månader i nordsjö- eller
vidsträcktare fart. För inträde i skepparkurs skall minst 24 månader ha
fullgjorts i stor kustfart eller vidsträcktare fart.
En förändring av sjöbefälsskolestadgan i den riktning motionärerna önskar
borde följdriktigt även innefatta en ändring av dessa regler beträffande
fart och fartygens storlek. Kustartilleriets fartyg torde liksom färjor, bogserbåtar
in. fl. huvudsakligen syselsättas i inre fart.
Ifrågavarande regler har emellertid en styrande effekt på det blivande sjöbefälets
val av praktik. Denna bör utöver praktisk kännedom om handelsfartyget,
dess utrustning och uppgifter, genom arbetsgemenskap även ge
det blivandet befälet kännedom om de olika personalgruppernas arbetsförhållanden
och villkor. Det är därför önskvärt att sjöbefälsskolornas elever
vid inträdet har en så allsidig och för handelsflottans sammansättning och
sysselsättning så representativ praktik som möjligt.
Skolöverstyrelsen anser därför att viss minimitid i handelsfartyg bör fordras
för inträde på nautiska linjen vid sjöbefälsskola. Utvecklingen syns
emellertid medföra viss ändring av de olika personalgruppernas arbetsuppgifter.
Med anledning därav kan en översyn av praktikkraven bli erforderlig.
Därvid bör även de av motionärerna framförda åsikterna på nytt prövas.
I särskilda fall kan avsteg från ifrågavarande regler för praktik vara motiverade.
överstyrelsens dispensrätt enligt 117 § sjöbefälsskolestadgan bör därför
utvidgas att innefatta även övriga inträdesfordringar i 15 och 16 §§ i samma
stadga.
2. Tillgodoräknande av examen
Motionärerna anser att vissa examina inom marinen bör med av seende på
civil kompetens jämställas med olika utbildningar vid sjöbefälsskolorna. Sådan
jämställdhet prövas av sjöfartsstyrelsen vid utfärdande av behörighetsbevis.
MARCUS BOKTR. STHLM W66 660027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.