Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1965 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet.

1966-11-22 · 9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:143, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1965 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H3 år 1966

1

Nr 143

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1965 församlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av

statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet.

(l:a—5:e avd.)

Revisorernas berättelse har hänvisats till statsutskottet belräftande §§

4—17, 19—20, 25—26, 30—32 och 34—36.

l:o) Viss utrustning i utlandsrepresentationens fastigheter. Under utrikesdepartementet,

§ 5, har revisorerna framhållit önskvärdheten av en vidgad

utställningsverksamhet i utrikesförvaltningens lokaler (Del I, s. 37 43).

Utlåtande har avgivits av chefen för utrikesdepartementets administrativa

avdelning, som bifogat en i samråd med byggnadsstyrelsen, Svenska

institutet och Sveriges allmänna exportförening utarbetad promemoria i

ämnet (Del II, s. 44—46).

Utskottet anser i likhet med revisorerna, att det är både lämpligt och i

överensstämmelse med beskickningarnas allmänna uppgifter att svenska

industriprodukter och alster av bildande konst in. in. kommer till synes i

av dessa myndigheter disponerade lokaler. Såsom i förenämnda promeria

upplysts är denna fråga också föremål för uppmärksamhet vid den

alltmer omfattande möblerings- och utrustningsverksamhet, som bedrives

av byggnadsstyrelsen i samråd med utrikesdepartementet. Utskottet vill

i sammanhanget erinra om att frågor rörande inredning av utrikesförvaltningens

lokaler utomlands fr. o. in. den 1 juli 1963 överflyttats från utrikesdepartementets

ekonomibyrå till byggnadsstyrelsens utrikesavdelning.

Skäl synes utskottet tala för att denna verksamhet fullföljes och utvecklas

i den mån medel härför finnes tillgängliga.

Utskottet har inhämtat, att utrikesministern med stöd av Kungl. Maj :ts

bemyndigande den 11 mars innevarande år tillkallat särskilda sakkunniga

för att vara rådgivande organ i frågor rörande inredning och möblering av

utlandsmyndigheternas kanslier och av bostäder åt utsända tjänstemän

tillhörande utrikesförvaltningen. Enligt direktiven skall dessa sakkunniga

stå till förfogande då mera omfattande inredningsplaner utarbetas samt

vid utformningen av utrustningsnormer (såsom normer för kvalitet och

standard) och vid övervägandet av princip- och funktionsfrågor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 143

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr H3 år 1966

Utskottet anser med hänsyn till vad sålunda förekommit någon särskild

åtgärd från riksdagens sida i anledning av den av revisorerna aktualiserade

frågan icke vara påkallad.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

2:o) Den till försvarets civilförvaltning förlagda specialrevisionen. Under

försvarsdepartementet, § 6, har revisorerna uttalat, att frågan om ett slopande

av försvarets civilförvaltnings specialrevision och dithörande arbetsuppgifters

inordnande under riksrevisionsverket snarast bör upptagas till

närmare prövning (Del I, s. 44—47).

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning samt gemensamt

av statskontoret och riksrevisionsverket (Del II, s. 47—49).

Utskottet. Statskontoret och riksrevisionsverket har i sitt gemensamma

remissyttrande erinrat om att i riksrevisionsverkets egen regi påbörjats

en översyn angående verkets framtida arbetsuppgifter och organisation

samt formerna för dess verksamhet. Härvid torde även frågan om specialrevisionernas

ställning i förhållande till riksrevisionsverket komma att upptagas.

Med hänsyn härtill bör enligt de båda ämbetsverkens mening för närvarande

icke någon särskild utredning verkställas angående den av revisorerna

aktualiserade frågan.

Utskottet anser att med närmare överväganden av nu ifrågavarande

spörsmål bör anstå i avvaktan på resultatet av den pågående översynen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

3:o) Revisionsverksamheten vid försvarets materielförvaltande ämbetsverk.

Under försvarsdepartementet, § 7, har revisorerna förordat ett överförande

till försvarets civilförvaltning av den revisionella verksamheten vid

försvarets materielförvaltande ämbetsverk (Del I, s. 48—62).

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret och

riksrevisionsverket (Del II, s. 49—53).

Utskottet. Revisorerna har funnit sig kunna konstatera, att de revisionella

arbetsuppgifter, som ålagts försvarets materielförvaltande ämbetsverk,

å ena sidan, och försvarets civilförvaltning, å andra sidan, i hög

grad griper in i varandra och att det i praktiken föreligger en dubblering

av kontrollverksamheten. Revisorerna har därför ansett, att frågan om ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 är 1966

3

överförande till försvarets civilförvaltning av all revisionell verksamhet på

förevarande område bör prövas.

Statskontoret har i sitt remissyttrande framhållit, att samma slag av

verksamhet i princip endast bör bedrivas på ett ställe men att det underlag,

varpå revisorerna grundat sitt uttalande, icke fullt klarlägger frågan rörande

arten av det revisionsarbete, varom här är fråga. Enligt statskontorets

mening skulle den av de materiellörvaltande verken bedrivna revisionella

granskningen — bortsett från viss förekommande rent kameral granskning

_ icke utan allvarliga olägenheter kunna överflyttas till försvarets

civilförvaltning.

Utskottet har liksom riksrevisionsverket funnit svårt att på det av revisorerna

redovisade underlaget draga några slutsatser angående omfattningen

av förekommande dubbelarbete. Det synes utskottet dock i likhet

med nämnda ämbetsverk motiverat, att — lämpligen genom försvarets civilförvaltnings

försorg — en undersökning företages för att utröna, vilka

kamerala revisionsuppgifter som innebär dubbelarbete och som utan olägenhet

skulle kunna överföras till försvarets civilförvaltning. Utskottet

förutsätter, att sådan undersökning kommer att ske utan särskild åtgärd

från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

4:o) Tillhandahållande av varmbad åt personal vid försvaret. Under försvarsdepartementet,

§ 9, har revisorerna framställt vissa erinringar mot

bestämmelserna rörande försäljningen av badbiljetter till försvarets personal

(Del I, s. 68—71).

Utlåtanden har avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,

försvarets intendenturverk, fortifikationsförvaltningen och riksrevisionsverket

(Del II, s. 58—63).

Utskottet. Revisorerna har ifrågasatt, om icke de nuvarande invecklade

bestämmelserna om försäljning av badbiljetter till försvarets personal samt

de i anslutning därtill meddelade omfattande redovisningsföreskrifterna

bör slopas. De relativt obetydliga belopp, som inflyter av biljettförsäljningen,

torde enligt revisorerna icke ens förslå att täcka de administrationskostnader,

som är förenade med försäljningen.

Remissmyndigheterna har i allmänhet tillstyrkt, att de nuvarande bestämmelserna

på området omarbetas. Fortifikationsförvaltningen har uttalat,

att först ett klarläggande av förhållandena på olika orter kan ge underlag

för ett bedömande av frågan om ett generellt slopande av det nuvarande

systemet.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. \r 143

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1966

Utskottet, som anser den av revisorerna väckta frågan värd uppmärksamhet,

vill erinra om att fortifikationsförvaltningen och försvarets intendenturverk

omhänderhar de anslag, från vilka kostnader för bad bestrides.

Med hänsyn härtill och till vad dessa båda myndigheter anfört kan det

förutsättas, att revisorernas förslag blir närmare prövat utan någon särskild

åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

5 :o) Utbetalning av pension till svärdsman och svärdsmedaljörer. Under

försvarsdepartementet, § 10, har revisorerna behandlat frågan om utbetalning

av svärdspensioner (Del I, s. 72 och 73).

Utlåtande har avgivits av försvarets civilförvaltning (Del II, s. 64 och 65).

Utskottet. Revisorerna har erinrat om att Ivungl. Maj:t år 1850 i samband

med instiftandet av svärdstecknet och svärdsmedaljen förordnat, att ett

visst antal svärdspensioner årligen skulle utgå till underofficerare och manskap

efter erhållet avsked och sedan viss levnads- och tjänsteålder uppnatts.

Genom beslut av Kungl. Maj :t den 11 maj 1956 skall svärdspension

dock icke längre beviljas den som efter nämnda dag tilldelats dessa utmärkelser.

Det ankommer på försvarets civilförvaltning att utfärda pensionsbrev

och att översända detsamma till vederbörligt militärt förband,

som sedan har att vidarebefordra pensionsbrevet till den pensionsberättigade

samt att varje år utbetala pensionen.

Revisorerna har funnit enklast och mest praktiskt, att det överlåtes åt

försvarets civilförvaltning att i fortsättningen centralt ombesörja allt det

administrativa arbete, som sammanhänger med de ifrågavarande pensionerna.

Försvarets civilförvaltning har i sitt yttrande framhållit, att ämbetsverket

icke har något att erinra mot att Kungl. Maj :t lämnar verket sådant

medgivande. Mot bakgrund härav synes det kunna förväntas, att vad revisorerna

anfört kommer att beaktas utan någon särskild åtgärd från riksdagens

sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

6:°) Enhetlig lottauniform. Under försvarsdepartementet, § It, har revisorerna

förordat en närmare undersökning om införande av en enhetli"

lottauniform för de tre försvarsgrenarna (Del I, s. 74_76).

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr H3 år 1!)66

Utlåtanden har avgivits av överbefälhavaren, försvarets intendenturverk

och Riksförbundet Sveriges lottakårer (Del II, s. 65 och 66).

Utskottet. Försvarets intendenturverk har i sitt remissyttrande tramhållit,

att ämbetsverket den 18 oktober 1965 hos Kungl. Maj :t hemställt om

fastställelse av cn för marinen och flygvapnet gemensam lottauniform, som

i fråga om modell och tygkvalitet överensstämmer med arméns lottauniform.

Därvid har emellertid förutsatts att marinens och flygvapnets uniformer

alltjämt skall tillverkas i mörkblått tyg. Intendenturverket har vidare

framhållit, att de besparingar, som revisorerna åsyftat, åstadkommes

om ifrågavarande förslag vinner Kungl. Maj :ts gillande.

Utskottet har inhämtat, att Kungl. Maj:l genom generalorder den 27

april 1966 utfärdat föreskrift rörande gemensam uniform för kvinnlig frivillig

personal vid marinen och flygvapnet. Detta beslut innebär en fastställelse

av intendenturverkets förenämnda förslag.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

7 ;0) Beräkningen av statsmyndigheternas omkostnadsanslag. Undei finansdepartementet,

§ 25, har revisorerna framhållit angelägenheten av att

skärpt uppmärksamhet ägnas frågan om beräkningen av myndigheternas

omkostnadsanslag (Del I, s. 194—205).

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, statskonloret och

riksrevisionsverket (Del II, s. 130—133).

Utskottet. I förevarande paragraf har revisorerna framlagt resultatet av

en av dem företagen undersökning av statsmyndigheternas omkostnadsanslag,

vilken utvisar att de av riksdagen anvisade anslagen i stor utsträckning

överskridits. De härav uppkommande merutgifterna hänför sig till ett

stort antal myndigheter; för budgetåret 1964/65 har sålunda anslagsöverskridanden

förekommit hos drygt 140 myndigheter, varvid dock icke medräknats

fall då överskridandet ansetts vara av mera begränsad omfattning.

Revisorerna har vidare konstaterat att merbelastningen av omkostnadsanslaget

för många myndigheter är icke en tillfällig utan en tämligen regelbundet

återkommande företeelse.

Utskottet anser i likhet med revisorerna angeläget att frågan om beräkningen

av myndigheternas omkostnadsanslag ägnas skärpt uppmärksamhet

i syfte att ernå en så god överensstämmelse som möjligt mellan anvisade

anslag och faktiska utgifter. Särskilt när det gäller tillgodoseende av

helt nya medelsbehov, vilka inte kunnat förutses vid anslagsberäkningen,

finner utskottet att frågan om medelsanvisning hör underställas riksdagens

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr U3 år 1966

prövning i vanlig ordning eller i vart fall anmälas för riksdagen i sådana

särskilda fall då riksdagsbeslut ej ansetts kunna avvaktas. På grund av det

anförda och under hänvisning till vad i övrigt uttalats av revisorerna samt

i de avgivna remissyttrandena föreslår utskottet att riksdagen ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört. Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet beträtfande riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del anfört.

8:o) Statsmyndigheternas resekostnader. Under finansdepartementet, §

26, har revisorerna understrukit vikten av att kostnaderna för tjänsteresor

hålls nere under samtidigt beaktande av att effektiviteten i förvaltningsverksamheten

inte härigenom efter sätts (Del I, s. 206—211).

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning och riksrevisionsverket

(Del II, s. 133—135).

Utskottet. I förevarande paragraf konstaterar revisorerna att de totala

kostnaderna för tjänsteresor inom statsförvaltningen ökat starkt och nu

betydligt överstiger 100 milj. kronor om året. Några proportionellt sett

särskilt stora överskridanden av för ändamålet anvisade belopp har emellertid

inte påvisats, varför en tämligen god överensstämmelse mellan begärda

och förbrukade belopp ansetts föreligga.

Utskottet instämmer med revisorerna i fråga om den betydelse tjänsteresor

allmänt sett har för statsförvaltningens effektivitet. Samtidigt är utskottet

ense med revisorerna om att kostnaderna för tjänsteresor numera

nått sådan storlek att frågan om användningen av till förfogande ställda

medel bör ägnas skärpt uppmärksamhet. På sätt revisorerna framhållit

bör alla möjligheter tillvaratas att genom noggrann planering, samordning

och rationaliseringsåtgärder i övrigt hålla kostnaderna för tjänsteresorna

nere, under samtidigt beaktande av att effektiviteten i förvaltningsverksamheten

inte härigenom eftersätts. Utskottet föreslår att riksdagen ger

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört och hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet beträffande riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del anfört.

9:o) Statens provningsanstalt. Under handelsdepartementet, § 34, har

revisorerna framhållit att det vid provningsanstalten tillämpade redovisningssystemet

bör överarbetas i syfte att erhålla klarare och mera överskådliga

reglei för kostnadernas fördelning mellan verksamhetsgrenarna

(Del I, s. 281—288).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H3 år

7

Utlåtanden har avgivits av statskontoret och statens provningsanstalt

(Del II, s. 194—199).

Utskottet. I förevarande paragraf tar revisorerna först upp frågan om

samarbete mellan olika inom den statliga provningsverksamheten arbetande

institutioner, hl. a. i syfte att fördela kostnaderna för instrumentanskaffning

och undvika dubbelarbete. Frågan har ytterligare belysts i de avgivna remissyttrandena

från statskontoret och statens provningsanstalt. Utskottet

vill för egen del uttala sin anslutning till vad sålunda anförts i detta ämne.

Revisorerna berör vidare frågan om kostnadsredovisningen vid provningsanstalten.

Av statskontorets remissyttrande i ärendet framgår att revisorernas

önskemål härutinnan får anses i stort sett tillgodosett genom

den programbudget som numera utarbetats.

Utskottet ansluter sig till den av revisorerna uttalade och av statskontoret

biträdda uppfattningen att ersättning bör utges för all sådan vid provningsanstalten

bedriven provningsverksamhet som ej avser forskning och

utvecklingsarbete, oberoende av om uppdragsgivaren är statlig myndighet

eller ej.

Slutligen vill utskottet fästa uppmärksamheten vid vad statskontoret i

sitt remissyttrande anfört angående åstadkommande av enhetliga regler

för kalkylering och taxesättning beträffande provningsuppdrag.

Utskottet, som anser att riksdagen bör ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört, hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet beträffande riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del anfört.

10:o) Utnyttjandet av AB Atomenergis anläggningar. Under handelsdepartementet,

§ 35, bar revisorerna framhållit angelägenheten av att frågan

om utnyttjandet på längre sikt av anläggningen i Studsvik på ett tidigt

stadium av bolaget upptas till övervägande (Del I, s. 289—300).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret, universitetskanslersämbetet

(med bifogande av en promemoria angående licentiandutbildning) och AB

Atomenergi (Del II, s. 199—207).

Utskottet. I förevarande paragraf har revisorerna tagit upp frågan om

utnyttjandet av AB Atomenergis anläggning i Studsvik, vilken krävt mycket

betydande investeringar och enligt uppgift f. n. är landets största samlade

forskningsenhet. Revisorerna anser det vara av synnerlig vikt att anläggningens

möjligheter kommer till användning även för andra statliga ändamål

eller för landets industri och näringsliv över huvud. I sitt remissyttrande

i ärendet har AB Atomenergi anslutit sig till revisorernas uppfatt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1966

ning och förklarat sig förutsätta, att den i årets statsverksproposition aviserade

utredningen angående riktlinjerna för statens insatser på atomenergiområdet

även kommer att behandla möjligheterna att utnyttja resurserna

i Studsvik också för andra ändamål än atomtekniska.

Utskottet vill erinra om att särskilda sakkunniga tillkallats för utredning

angående organisation av och statligt stöd åt industriell teknisk forskning.

Enligt direktiven för nämnda utredning skall bl. a. undersökas vilka

uppgifter olika statliga institutioner kan åta sig inom kollektiv industriforskning

och uppdragsforskning, en fråga som berör även AB Atomenergi.

Vidare har särskilda sakkunniga tillkallats för att utreda statens fortsatta

insatser på atomenergiområdet m. in. Av direktiven för sistnämnda utredning

framgår att utredningen bör undersöka förutsättningar, former och

villkor för det fulla utnyttjandet av atombolagets resurser för tekniskt utvecklingsarbete,

även för andra syften än atomtekniska. Utskottet vill i anledning

av revisorernas uttalanden i nu ifrågavarande del anföra, att utskottet

förutsätter att den av revisorerna upptagna frågan om utnyttjandet

av atombolagets anläggningar kommer under prövning i samband med

de pågående utredningarna inom förevarande område och föreslår att riksdagen

ger Kung], Maj :t till känna vad utskottet här anfört. Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet beträffande riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del anfört.

11 :o) Förening av tjänst med vissa uppdrag. Under civildepartementet,

§ 36, har revisorerna till behandling upptagit vissa fall av tjänsts förenande

med uppdrag (Del I, s. 301—303).

Utlåtanden har avgivits av försvarets sjukvårdsstyrelse, riksrevisionsverket

och karolinska mediko-kirurgiska institutet (med bifogande av vissa

yttranden) (Del IT, s. 208—213).

Utskottet. De av revisorerna under förevarande paragraf behandlade särskilda

fallen rörande förening av tjänst med visst uppdrag synes ha tillräckligt

förklarats i de avgivna remissyttrandena och föranleder inte något

uttalande från utskottets sida. I övrigt vill utskottet i detta sammanhang

endast erinra om att, sedan revisorernas berättelse avgavs, en särskild

sakkunnig tillkallats för alt överse de bestämmelser som reglerar rätten

för statstjänstemän m. fl. att inneha bisysslor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i törevarande del till handlingarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr U3 är 1966

12:o) Övriga till statsutskottet hänvisade frågor. Beträffande följande

paragrafer i riksdagens revisorers berättelse, nämligen

§ 4 Utrikesförvaltningens befattning med vissa ärenden rörande utländsk

rätt,

§ 8 Arbetstidsreglering för militär och civilmilitär personal,

§ 12 Vissa statsägda enfamiljshus i Karlsborg,

§ 13 Riksförsäkringsverkets inspektionsverksamhet in. in.,

§ 14 Vissa beslutsformer inom de allmänna försäkringskassorna,

§ 15 Försäkringskasseförbundet,

§ 16 Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget,

§ 17 Byggnadsstyrelsens avtal med arkitekter och konsulter,

§ 19 Statens järnvägars knutpunktstrafik för styckegods,

§ 20 Restaurangrörelsen på tågfärjelederna över Öresund,

§ 30 Administrativa problem inom skolväsendet,

§ 31 Inköp av dentalmateriel in. in. och

§ 32 Uthyrning av vissa lokaler vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

och Lunds universitet

har utskottet, med hänsyn till vad som i avgivna förklaringar eller i övrigt

framkommit, funnit vad berättelsen innehåller inte föranleda något utskottets

uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande delar till handlingarna.

Stockholm den 22 november 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Näsström, fröken Andersson, herrar

Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Svensson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg, Harry Carlsson, Rönnberg, Åkerlund,

Nyman, Karl-Erik Eriksson och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,

Almgren, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken

Elmén, herrar Nihlfors, Johansson i Norrköping, Björkman, Nelander, Blomkvist,

Nilsson i Kristianstad och Sjönell.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige och Spanien för undvikande av s. 1 i texten