Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående folkrörelsernas arkiv.

1966-11-22 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:147, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående folkrörelsernas arkiv.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 147—150

Statsutskottets utlåtande nr 147 av 1!)G6

\

Nr 147

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående

folkrörelsernas arkiv.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Dahlberg in. fl. (1:186) och den andra inom andra kammaren av

fröken Sandell m. fl. (11:256), har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t måtte anhålla om en utredning beträffande folkrörelsearkivens ställning

och framtida organisation och hur sådana arkiv genom statliga bidrag

skall sättas i stånd att själva lösa sina arkivförvaringsproblem.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen 11:256.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från riksarkivet som anfört följande.

Riksarkivet har i skrivelse den 21 mars 1966 till landsarkiven samt stadsarkiven

i Stockholm, Malmö, Borås, Eskilstuna och Västerås infordrat deras

yttrande över motionerna. Från samtliga har inkommit yttranden, vilka

härmed bilägges.1

Ehuru begreppet »folkrörelser» utgör en term, om vars omfattning och

exakta betydelse det inte råder full enighet, torde som folkrörelser kunna

i princip räknas sådana stadigvarande företeelser i vårt samhälle som har

till uppgift att bevaka ett folkligt intresse och som omfattar ett så stort antal

medlemmar, att de är uttryck för folkets önskningar (Harald Elldin,

»Våra folkrörelser», 1946). En folkrörelse bör sålunda »vara demokratisk,

ha social karaktär och äga ett mötesliv». Det s. k. folkrörelseprojekt, »Klasssamhällets

funktioner, folkrörelserna», som upplagts av historiker och litteraturhistoriker

vid Uppsala universitet, definierar »folkrörelser» som grupper

inom det svenska samhället alltifrån 1800-talets senare hälft och framåt,

vilka kännetecknas av stor frivillig anslutning, arbetar på lång sikt och

har starka ideella och dynamiska inslag.

Som viktiga folkrörelser kan, i överensstämmelse med vad motionärerna

framhållit, räknas pietisternas efterföljare evangeliska fosterlandsstiftelsen,

svenska missionsförbundet, metodister, baptister, frälsningsarmén, pingstvänner

in. fl.; vidare skytterörelsen och andra nationella rörelser, idrottsrörelsen,

folkbildningsrörelsen och nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen, arbetarrörelsen

in. fl. politiska rörelser, kooperationen, jordbrukets föreningsrörelse,

tjänstemannarörelsen m. fl.

Folkrörelsernas bevarade handlingar förvaras f. n. på olika sätt. Dels är

de naturligtvis Oftast omhändertagna av arkivbildarna själva, t. ex. cen
1

Här uteslutna.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196G. 6 samt. Nr 147—ISO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr Itf år 1966

tralorganisation, baptistförsamling, fackförening eller av någon förtroendeman

inom rörelsen, dels kan de ha omhändertagits av arkivinstitution,

arkivdepå eller institution av annat slag, som även förvarar arkivalier. Som

exempel på institution, som förvarar folkrörelsehandlingar, kan nämnas

landsarkiv, stadsarkiv, folkrörelsearkiv, länsbibliotek och hembvgdsmuseum.

Till de stora samlarna av folkrörelsearkiv hör i främsta hand landsarkiven,

i synnerhet landsarkiven i Göteborg och Härnösand, stadsarkiven i

Stockholm, Malmö, Borås, Eskilstuna och Västerås, arbetarrörelsens arkiv

i Stockholm samt några av de speciella depåerna för folkrörelsearkiv, särskilt

det äldsta av dem, folkrörelsearkivet i Karlstad.

De egentliga »folkrörelsearkiven» är av mycket växlande storlek, från

det nämnda arkivet i Karlstad till någon enstaka depå vid hembygdsmuseum

eller liknande institution. Bland dessa depåer för folk- eller arbetarrörelsearkiv

utom Stockholm må ytterligare som exempel nämnas folkrörelsernas

arkiv för Dalarna i Borlänge, arbetarrörelsens arkiv i Enköping, folkrörelsernas

arkiv i Göteborg och Halmstad, depå hos Hola folkhögskola, arbetarrörelsens

arkiv i Hälsingborg och Kalmar, depå hos folkets hus i Katrineholm,

arbetarrörelsens arkiv i Kristianstad och Landskrona, folkrörelsernas

arkiv i Lidköping, folkrörelsernas arkiv i Norrbotten, Luleå, depå hos arbetarrörelsens

kulturhistoriska förening i Malmö, arbetarrörelsens arkiv i

svenska cellulosaaktiebolagets arkivdepå i Merlo, Sundsvall, samt arbetarrörelsernas

arkiv i Uppsala, Ängelholm och Österbybruk.

Vid sidan av landsarkiv och stadsarkiv torde f. n. inemot 40 institutioner

av skilda slag kunna betecknas som »folkrörelsearkiv».

Riksarkivet har på senare tid haft flera tillfällen att framhålla vikten av

att sådana handlingar i enskild ägo, vilka är av betydelse vid studiet av det

moderna samhällets uppkomst, snarast inventeras, förtecknas och vid behov

omhändertages för framtida vård. I underdånigt yttrande den 2 augusti

1965 över kommissionens för riksinventering av de enskilda arkiven hemställan

om anslag till sin verksamhet (bil. l'')1 har riksarkivet sålunda understrukit

vikten av att bl. a. folkrörelsernas bevarade handlingar snarast

inventeras och tillvaratages. Dessa arkiv är, framhåller riksarkivet i nämnda

yttrande, numera föremål för stor uppmärksamhet från den moderna

forskningens sida; ett omfattande forskningsprojekt med betydande anslag

från det humanistiska forskningsrådet är sålunda under verkställighet vid

Uppsala universitet. Samtidigt löper emellertid just folkrörelsernas handlingar

f. n. stor fara att förskingras och förstöras. Rörelserna ändrar karaktär

eller ebbar ut, pioniärerna dör och de efterlevande saknar inte sällan

möjlighet eller förmåga att ta hand om efterlämnad skriftlig kvarlåtenskap.

Riksarkivet understryker vidare i yttrandet betydelsen av att en central

ledning och central registrering av folkrörelsernas bevarade arkiv liksom av

andra enskilda arkiv skapas. I en av riksarkivet i samråd med statskontoret

verkställd organisationsutredning, vilken bilades riksarkivets anslagsframställning

för budgetåret 1966/67, framhålles motsvarande synpunkter. Riksarkivet

begärde att fr. o. m. den 1 juli 1966 bli satt i stånd att i riksarkivet

etablera central ledning och central registrering av inventeringsarbetena.

Kungl. Maj :t behjärtade i årets statsverksproposition i princip helt dessa

önskemål (statsverksprop. 1966, bil. 10: ecklesiastikdepartementet, ss. 52—

1 Här utesluten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l''i7 år 1966

3

54 och 56—57), och dessa har numera också vunnit riksdagens bifall. Riksarkivets

sektion för enskilda arkiv upprustas och en rådgivande nämnd föi

inventeringsarbetet nyskapas.

Riksarkivet har vidare, i underdånigt yttrande den 5 augusti 1965 över

anslagsframställning från folkrörelsernas arkiv i Norrbotten, Luleå (bil.

2)1, framhållit att det även önskar verka för ett samarbete mellan riksarkivet

och andra myndigheter och institutioner, som inventerar och samlar

enskilda arkiv, t. ex. folkrörelsearkiven. Inventeringsarbetet är så omfattande,

att riksarkivet med underlydande sju landsarkiv inte självt förmår

ombesörja detta. Alla villiga och tillgängliga krafter hör anlitas för ändamålet.

Riksarkivet har t. ex. under innevarande vår i så mån bedrivit dylikt

samarbete, att riksarkivarien besökte och höll föredrag på folkrörelsernas

arkivs för Värmland årsmöte i Karlstad den 17 sistlidna april och att

riksarkivet stod hland initiativtagarna till den konferens »operation folkbildningsminnen»,

som anordnades i Uppsala den 20 april d. å. I sistnämnda

konferens deltog ca 100 deltagare, bl. a. ett flertal representanter för

folkrörelsearkiv i landet.

Riksarkivet ansluter sig sålunda helt till den bedömning av behovet att

snarast uppspåra och säkra folkrörelsernas bevarade papper, som göres i

de aktuella motionerna. Ett mycket betydande arbete har redan nedlagts

på att rädda folkrörelsearkiven men hittills har resurserna varit för små

och verksamheten i stort sett alltför sporadisk. Eldsjälar har på sina håll

gjort storverk men efter deras bortgång har ej sällan risk för dessa verks

bestånd uppstått. De nuvarande depåerna för folkrörelsearkiv täcker endast

en del av vårt land; de vita fläckarna är många.

Enligt riksarkivets mening är det önskvärt

1) att rörelsernas centrala och lokala organisationer animeras att själva

tillvarata och vårda sina arkiv, ev. genom upprättande av egna centrala eller

regionala depåer. Riksarkivet har i sådant syfte nyligen haft kontakt med

t. ex. TCO och lantbruksförbundets föreningsrörelse. En särskilt viktig uppgift

har här, vad avser arbetarrörelsens organisationer, det fr. o. m. den 1

juli 1966 förstärkta arbetarrörelsens arkiv, vars verksamhet är inriktad på

hela landet;

2) att landsarkiven och i förekommande fall stadsarkiven sättes i stånd

att intensifiera sitt arbete med att inventera och vid behov insamla de folkrörelsearkiv,

som organisationerna ej själva önskar eller kan behålla. Härvid

bör även landsarkivens lokalbehov beaktas;

3) att befintliga depåer för folkrörelsearkiv ekonomiskt stödes (statliga,

kommunala eller enskilda bidrag);

4) att initiativ tages för upprättande av depåer för folkrörelsearkiv, där

sådana nu saknas, och att ekonomiskt stöd gives;

5) att områdena för de i inventeringsarbete engagerade institutionernas

verksamhet fixeras, så att konkurrens och dubbelarbete undvikes;

6) att samarbete åstadkommes mellan landsarkiven och folkrörelsearkiven

(depåerna) i syfte att sätta de senare i stånd att enligt vedertagna arkivprinciper

förteckna, registrera och vårda sina samlingar och att bevara kontinuiteten

i verksamheten. Detta kan bl. a. ske genom att landsarkiven får

i fall av statsbidrag till depåerna viss inspektionsrätt, annars viss konsulterande

uppgift;

7) att föreståndarna för folkrörelsernas arkivdepåer samlas vid kontinu
-

1 Här utesluten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr lb7 år 1966

''•f?U r # i * - . * ? ... r ,

erligt anordnade centrala eller regionala konferenser för att diskutera gemensamma

problem, ev. i anslutning till de landsarkivariemöten, som då

och då brukar anordnas;

8) att erforderliga arkivhandböcker till hjälp åt depåernas tjänstemän

utarbetas.

Riksarkivet har med det ovan sagda inte velat föregripa en eventuell utredning

utan endast tillåtit sig redovisa de önskemål, som ur verkets synpunkt

ter sig aktuella på området. Till följd av de nuvarande folkrörelsearkivens

(depåernas) skiftande storlek och karaktär (t. ex. skilda slag av huvudmän)

är problemet rörande deras ställning, framtida organisation och

bättre finansiering komplicerat. En utredning av detta problem ter sig synnerligen

önskvärd med hänsyn till arkivmaterialets stora värde och de påtagliga

risker, för vilket detta f. n. är utsatt. Utredningen bör enligt riksarkivets

uppfattning syfta till att söka skapa en ändamålsenlig fördelning och

organisation av inventerings- och insamlingsverksamheten i hela landet, garantier

för att dénna sker i enlighét med vedertagna arkivprinciper, tillräckliga

arkivutrymmen samt större stabilitet och kontinuitet åt verksamheten,

bl. a. genom att statsmedel ställes till de berörda institutionernas förfogande.

Riksarkivet tillstyrker för sin del motionärernas hemställan.

Utskottet biträder den i motionerna uttalade uppfattningen om folkrörelsearkivens

betydelse för den framtida forskningen och angelägenheten

av en insats från samhällets sida för samordning av och ekonomiskt

stöd till arkiven, så att det värdefulla källmaterial dessa omfattar inte går

förlorat. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandena och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I; 186 och

11: 256, i skrivelse till Ivungl. Maj :t anhålla om en utredning

beträffande folkrörelsearkivens ställning och framtida

organisation.

Stockholm den 22 november 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 148.

''• aiitli:'' ■ . ■ •••! ’ !!'' I • 1 •

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:347 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning angående folkrörelsernas arkiv. a1 i texten