Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om kontinuerlig mikrofilmning av svensk dagspress.

1966-11-22 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:148, Utlåtande i anledning av väckta motioner om kontinuerlig mikrofilmning av svensk dagspress.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H8 år 1066

Nr 148

Utlåtande i anledning av väckta motioner om kontinuerlig mikrofilmning

av svensk dagspress.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson (1:460) och den andra inom andra kammaren av herrar

Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora (11:559), har hemställts

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en utredning om

möjligheten för det allmänna att bekosta kontinuerlig mikrofilmning av

den svenska dagspressen.

Beträffande motiveringen för berörda yrkande får utskottet hänvisa

till motionen II: 559.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från kungl. biblioteket som anfört följande.

Behovet av mikrofilmning av den svenska dagspressen underströks med

ingående motivering redan i det betänkande, som 1951 avgavs av 1949 års

sakkunniga rörande arkiv- och biblioteksfilmning (statens offentliga utredningar

1951: 36), De sakkunniga framhöll bl. a. att saväl tidningarnas

skrymmande karaktär som tidningspapperets dåliga arkivbeständighet motiverade

en fullständig mikrofilmning av den svenska pressen fr. o. m. år

1850 och föreslog att en sådan skulle igångsättas.

Några centrala åtgärder i enlighet med de av de sakkunniga förordade

riktlinjerna har icke vidtagits; däremot har kungl. biblioteket och de tie

äldre universitetsbiblioteken i begränsad utsträckning kunnat anskaffa mikrofilmkopior

av ett antal av de mest frekventa tidningarna. I allmänhet har

detta skett genom köp från det i de aktuella motionerna berörda företaget

Centrala filmarkivet i Stockholm. Det bör dock understrykas, att de nämnda

bibliotekens förvärv endast representerar en mindre del av det tidningsmaterial

som mikrofilmats av Centrala filmarkivet; på grund av brist på

medel har biblioteken sålunda trots den höga angelägenhetsgraden måst

avstå från anskaffning av ett stort antal tidningsmikrofilmer som är kommersiellt

tillgängliga. I övervägande utsträckning pågår därför fortfarande en katastrofal

nedslitning av de ömtåliga och oersättliga originalläggen, samtidigt

som man är medveten om att tidningshistorisk forskning kommer att oavbrutet

växa. Det må här nämnas att en mikrofilmning som för all framtid säkrar

de inhemska tidningsbestånden under samma tid har genomförts i Finland.

I Helsingfors universitetsbiblioteks regi har praktiskt taget samtliga

i Finland till dags dato tryckta tidningar mikrofilmats; antalet tidningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 118 år 1966

utgör ca 1 600 och det sammanlagda sidantalet beräknades 1960 till något

över 10 miljoner.

De motiv som för femton år sedan föranledde de av Kungl. Maj :t tillkallade

sakkunniga att rekommendera en omfattande mikrofilmning har under

den därefter gångna tiden i hög grad accentuerats. Redan tidsfaktorn i

förening med den ökade halten av luftföroreningar, särskilt i storstadsområdena,

innebär en snabbt fortgående försämring av originaltidningsläggens

tillstånd. Härtill kommer emellertid en starkt ökad användning av bestånden,

sammanhängande med den allmänna breddningen av studier och

forskning icke minst på det samhällsvetenskapliga området. En mycket betydande

del av tidningsbestånden befinner sig nu i ett närmast irreparabelt

tillstånd. Eftersom interurban utlåning av det ömtåliga originalmaterialet

icke är tänkbar, måste allt forskningsarbete, som förutsätter mera omfattande

genomgång av dagspressen, i dagens läge koncentreras till de fyra orter

där mer eller mindre kompletta samlingar av originaltidningarna finnes.

Olägenheten härav har påtagligt ökats redan genom tillkomsten av universitetet

i Umeå och kommer givetvis att än ytterligare accentueras genom

den fortsatta regionala spridningen av den akademiska undervisningen.

Olika sidor av det här berörda problemkomplexet bär under det senaste

året i skilda sammanhang aktualiserats inför statsmakterna. Den av chefen

lör ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunnige för utredning av vissa

frågor rörande universitetsbiblioteket i Umeå har i sitt betänkande (Ecklesiastikdepartementet

1966: 1) förutsatt, att detta bibliotek kommer att tillföras

den svenska tidningspressen i form av mikrofilmkopior, samt att tillräckliga

anslag härför ställes till förfogande. I remissyttrande den 15 april

1966 till konsistoriet vid Lunds universitet över sistnämnda betänkande har

överbibliotekarien vid Lunds universitet understrukit behovet av en samlad

insats på tidningsfilmningens område och framhållit att en samordning

kan medföra en betydande rationaliseringsvinst och därmed minskade kostnader.

Riksbibliotekarien hemställde i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 juni

1965 om tillsättande av sakkunniga med uppgift att utreda förutsättningar

och uppgifter för eu statlig utlåningscentral för tidningsfilm. Genom beslut

den 11 mars 1966 anbefallde Kungl. Maj :t det nyinrättade forskningsbiblioteksrådet

att inom ramen för sina resurser verkställa den av riksbibliotekarien

angivna utredningen och för Kungl. Maj :t redovisa resultatet av densamma.

Forskningsbiblioteksrådet har därefter, såsom anmälts i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 10 maj 1966, tillkallat fyra sakkunniga för att verkställa

ifrågavarande utredning.

De av forskningsbiblioteksrådet tillkallade sakkunniga har i enlighet med

Kungl. Maj :ts direktiv endast att taga ställning till en av de här ovan berörda

delfrågorna, nämligen den interurbana utlåningen av tidningsfilm och de

krav denna ställer på en central samling av dylik film. Det ingår däremot

icke i de sakkunnigas uppdrag att täcka hela*det stora område som beröres

av de aktuella motionerna. Under hänvisning till vad som här ovan anförts,

hemställes härmed, att statsutskottet måtte föreslå riksdagen att i enlighet

med motionärernas förslag hos Kungl Maj :t begära en allsidig utredning

rörande forskningsbibliotekens behov av mikrofilmer av den svenska

tidningspressen. Härvid bör såväl utrymmesbesparingssynpunkten som den

aktuella och framtida forskningens krav beaktas. Vidare bör såväl behovet

av mikrofilmer av det samlade äldre tidningsbeståndet som den löpande

filmningen av nu utkommande tidningar uppmärksammas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr H8 år 1966

Utskottet. De skäl för en mera omfattande mikrofilmning av dagspressen

som framförts i såväl motionerna som remissyttrandet från kungl. biblioteket

finner utskottet böra beaktas. Särskilt den pågående decentraliseringen

av den högre utbildningen och forskningen i landet, med ökat behov

av lättåtkomligt källmaterial som följd, synes motivera att frågan om

den svenska dagspressens arkivering och bevarande för framtiden upptas

till övervägande. Utskottet vill därför tillstyrka motionsyrkandena och

hemställer,

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:460 och

11:559, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning

om möjligheten att med allmänna medel bekosta kontinuerlig

mikrofilmning av den svenska dagspressen.

Stockholm den 22 november 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herr Näsström, fröken Andersson, herrar

Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Svensson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg, Harry Carlsson, Rönnberg, Åkerlund,

Nyman, Karl-Erik Eriksson och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,

Almgren, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken

Elmén, herrar Nihlfors, Lindholm, Johansson i Norrköping, Björkman, Nelander,

Nilsson i Kristianstad och Sjönell.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:348 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning angående folkrörelsernas arkiv. a1 i texten