Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inspektion och inventering av statliga mgndigheters bibliotek.

1966-11-22 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:149, Utlåtande i anledning av väckt motion angående inspektion och inventering av statliga mgndigheters bibliotek.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 1U9 år 1966

Nr 149

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inspektion och

inventering av statliga mgndigheters bibliotek.

(5 :e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping väckt motion

(II: 569) har hemställts att riksdagen måtte besluta hos Kungl. Majrt göra

framställning om utfärdande snarast möjligt av föreskrifter rörande inspektion

och inventering av statliga myndigheters bibliotek.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionen från kungl. biblioteket som anfört följande.

Den sektor av biblioteksväsendet, som representeras av de statliga myndigheternas

bibliotek, är av betydande omfattning. Det totala antalet större

och mindre statliga bibliotek i Stockholm, där givetvis det stora flertalet

mom den aktuella kategorien är lokaliserade, uppgår till ca 125. Denna

siffra inkluderar även de bibliotek som utgör fristående institutioner samt

de som är knutna till universitetet och fackhögskolorna; med beaktande

harav kan antalet bibliotek som direkt betjänar den statliga administrationen

anges till ett hundratal. Administrativt är dessa, direkt eller via respektive

myndigheter, fördelade på samtliga statsdepartement. Biblioteksutbildad

personal torde endast disponeras av ett tiotal av de ifrågavarande biblioteken.

Vissa av de frågor som står i samband med vården och tillsynen av de

statliga myndigheternas bibliotek upptogs till behandling i ett betänkande

med utredning och förslag rörande Stockholms universitets biblioteksservice,

utarbetat av riksbibliotekarien på uppdrag av chefen för ecklesiastikdepartementet

och avlämnat den 30 december 1963. Som ett led i utredningsarbetet

genomfördes hösten 1963 en enkätundersökning, som avsåg biblioteken

vid justitie- och finansdepartementen samt dem underställda myndigheter.

Det sammanlagda antalet av dessa bibliotek var 20, representerande

ett bokbestånd om ca 11 000 hyllmeter; den totala årliga tillväxten beräknades

till ca 150 hyllmeter. Ifrågavarande 20 bibliotek förbrukade budgetåret

1962/63 for bokinköp 117 000 kr., varav 39 000 kr. eller 33 procent för tidskriftsabonnemang.

Av de 20 biblioteken hade vid undersökningstillfället

endast fyra tillgång till personal med biblioteksutbildning (biblioteksskolan

vid kungl. biblioteket eller motsvarande). Med utgångspunkt från enkätundersökningen

framhöll riksbibliotekarien i det nämnda betänkandet, att

ett stort behov förelåg av centraliserad sakkunnig upplysning, kontinuer
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l''i!) år !!)(>(>

9

ligt löpande anvisningar av biblioteksteknisk art samt praktiskt understöd

från en gemensam basorganisation. Härigenom borde eu klar förbättring av

dessa mindre biblioteks service kunna uppnås, samtidigt som vissa ekonomiska

besparingar borde kunna påräknas. För löpande service åt verksfaihlioteken

borde inrättas två tjänster som förste biblioteksassistent resp. biblioteksassistent

i lönegrad Ag It) resp. Ag It, tills vidare placerade på kungl.

bibliotekets personalstat. Sistnämnda rekommendation anknöt till ett i samma

betänkande framlagt förslag beträffande den bibliotekstekniska skötseln

av institutionsbiblioteken vid universitetet i Stockholm. För att biträda

med skötseln av dessa föreslog riksbibliotekarien inrättande av en till kungl.

biblioteket knuten instilutionstjänst. 1 huvudsaklig överensstämmelse med

förslaget inrättades enligt statsmakternas beslut en dylik instilutionstjänst

fr. o. m. innevarande budgetår med en personaluppsättning bestående av en

bibliotekarie (Ag 23), eu förste biblioteksassistent (Ag 13) och ett förste

biblioteksbiträde (Ag !)).

Här refererade förslag och åtgärder har närmast avsett en breddning av

den rent konsultativa verksamhet som kungl. biblioteket under den senaste

tioårsperioden bedrivit gentemot bibliotek av skilda kategorier i den utsträckning

som varit möjlig inom ramen för verkets ordinarie resurser. Eu

vidgning av målsättningen i syfte att ställa de statliga myndigheternas bibliotek

under formlig tillsyn av kungl. biblioteket förutsätter utfärdande av

särskilda föreskrifter rörande inspektion o. s. v. i enlighet med vad motionären

föreslagit.

Den närmaste förebilden för en tillsynsverksamhet av denna typ finner

man, såsom framhålles i motionen, på arkivväsendets område. I riksarkivets

uppgifter som arkivmyndighet för de centrala ämbetsverken m. fl. myndigheter

ingår sålunda bl. a. att lämna råd och upplysningar rörande arkivbildning

och arkivvård samt biträda vid gallring och andra arkivarbeten, att

inspektera arkiv och att granska förslag till ny- eller ombyggnad av arkivlokaler.

För sådana uppgifter som uppordnande och gallring av myndighetsarkiv

föruisättes i regel insats av riksarkivets personal, eftersom respektive

myndigheter vanligen saknar kvalificerad expertis. Riksarkivet har vidare

ansvaret för utbildning av de tjänstemän vid respektive verk, som sköter

verksarkiven. Arkivets nu nämnda funktioner behandlas ingående i en promemoria

angående riksarkivets organisation som bifogats arkivets anslagsframställning

för budgetåret 1966/67 och som utförligt refererades i prop.

196G: 1 (bil. 10 s. 49 ff.). Vid sin anmälan av riksarkivets avlöningsanslag

underströk departementschefen särskilt vikten av de synpunkter som framförts

angående behovet av ökad arkivservice åt ämbetsverken i syfte att

biträda dem med skötsel och gallring av arkiv samt förordade en relativt betydande

utbyggnad av riksarkivets personalorganisation; riksdagen har sedermera

fattat beslut härom i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

De synpunkter rörande verksarkivens behov av service som framförts i

den nämnda promemorian, vilken är resultatet av ett utredningsarbete i

samråd med statskontoret, äger i stor utsträckning giltighet även för verksbibliotekens

del. Rent allmänt kan konstateras, att behovet av eu central

tillsynsmyndighet för denna bibliotekskategori på senare år av olika skäl

starkt har accentuerats. Den statliga verksamhetens väldiga ökning har rent

automatiskt inneburit en betydande expansion för statsförvaltningens bibliotek.

Parallellt härmed kan konstateras en ökad insikt om behovet av snabb

och effektiv dokumentation inom de fackområden där resp. myndigheter är

verksamma. Vidare har litteraturtjänstens ökade omfattning lett till ett på
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr lb9 år 1966

tagligt behov av centrala åtgärder i rationaliseringssyfte. Genom en striktare

arbetsfördelning mellan de olika biblioteken i fråga om tidskriftsabonnemang

och bokinköp skulle sålunda otvivelaktigt i några fall besparingar

kunna göras. På motsvarande sätt skulle enhetliga normer för inbindning

och andra bibliotekstekniska åtgärder utan tvekan innebära en viktig rationalisering.

Även arkivens gallringsproblem har sin motsvarighet på bibliotekssidan.

Många verksbibliotek innehåller utrymmeskrävande sviter av

i stort sett inaktuella tidskrifter, offentligt tryck etc., som i vissa fall torde

kunna utmönstras, i andra fall däremot kan komma till nytta genom att

placeras i andra bibliotek eller i statens biblioteksdepå. Avgörandet av ärenden

av detta slag kräver emellertid biblioteksmässig sakkunskap och överblick.

En viktig fråga i detta sammanhang är slutligen utbildningen av den

personal som handhar skötseln av myndigheternas bibliotek. På framställning

från olika myndigheter har under senare år ett antal befattningshavare,

i regel som extraelever, deltagit i de av kungl. biblioteket alltsedan 1946

anordnade kurserna för utbildning av biblioteksassistenter. Denna verksamhet

behöver intensifieras, och det bör övervägas om behov föreligger av en

koncentrerad, speciellt för de statliga bibliotekens behov avpassad kurs.

Kungl. biblioteket hemställer att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära,

att riksbibliotekarien erhåller uppdrag att, lämpligen i samråd med

statskontoret, utarbeta en promemoria rörande de statliga myndigheternas

bibliotek och deras behov av central tillsyn och service.

Utskottet. Den i motionen väckta frågan har ingående belysts i det av

kungl. biblioteket avgivna yttrandet. Av detta framgår att motionernas syfte

i vad gäller institutionsbiblioteken vid universitetet i Stockholm numera

i viss mån blivit tillgodosett genom att fr. o. in. innevarande budgetår till

kungl. biblioteket knutits en enhet, bestående av en bibliotekarie, en förste

biblioteksassistent och ett förste biblioteksbiträde, med uppgift att biträda

med skötseln av nämnda institutionsbibliotek. Utskottet anser det rimliat

att värdet av denna nya institutionstjänst någon tid prövas innan ytterligare

åtgärder på området vidtas. Utskottet finner sig på grund härav

inte böra tillstyrka motionen.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 569 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 22 november 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 148.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.