Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inrättande av interna abonnentväxlar vid statens anläggningar.

1966-11-22 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:150, Utlåtande i anledning av väckt motion angående inrättande av interna abonnentväxlar vid statens anläggningar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150 är 1966

11

Nr 150

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inrättande av

interna abonnentväxlar vid statens anläggningar.

(5: e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Enskog väckt motion (11:356) har

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t vill ge till känna att interna

abonnentväxlar i regel inte bör anordnas vid statens anläggningar.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionen från rikspolisstyrelsen, statens järnvägars centralförvaltning,

telestyrelsen och statskontoret. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Av de över motionen avgivna remissyttrandena framgår att det

i vissa fall kan vara praktiskt med interna teleanläggningar, som medger

både snabba förbindelser på arbetsplatsen och avlastning av en ofta hårt

ansträngd telefonväxel för externa förbindelser. Å andra sidan framgår

av telestyrelsens yttrande att i de fall behov föreligger av en automatisk

telefonväxel med anslutning till televerkets nät det i regel icke torde

vara rationellt att samtidigt anskaffa en internväxel. Enligt utskottets mening

bör ifrågavarande spörsmål ordnas på det mest ändamålsenliga sättet,

efter prövning av förhållandena i varje särskilt fall. Något förbud mot

anordnande av interna abonnentväxlar vid statens anläggningar anser sig

utskottet inte böra förorda. Utskottet hemställer därför,

att motionen II: 356 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 22 november 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 148.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 150 är 1966

Bilaga

Yttranden över motionen II: 356

Rikspolisstyrelsen (28.9.1966)

I samband med byggandet av nya polishus har det hittills visat sig att nya

rikstelefonväxlar måste installeras, emedan till de befintliga växlarna som

regel ej kan anslutas erforderligt antal anknytningar. I kostnadsbesparande

syfte inkluderas oftast nämligen också polishusets övriga hyresgäster, då de

utgöres av åklagar- och kronofogdemyndigheterna. Abonnemangen sker hos

televerket och lämplig växel väljes med hänsyn till den under den närmaste

femårsperioden förväntade expansionen.

Rikstelefonväxlarna är av så god teknisk standard som hittills kunnat begäras.

Televerket har dock för avsikt att ytterligare förbättra dem med olika

tillsatsanordningar för t. ex. direktval, personsökning, automatiskt återanrop

m. in., vilka dock ej kan levereras förrän om några år. Transport av samtal

eller förfrågningsmöjlighet till annan ledig anknytning inom växeln över

interna snörlinjen eller förfrågningsmöjlighet över centralledning till annan

abonnent kan redan nu ske på de flesta växeltyper.

Antalet interna samtalsmöjligheter är dock begränsat till ett av televerket

optimalt beräknat behov för ett visst normalfall. Det är styrelsens uppfattning

att de tre nämnda myndigheterna, polis-, åklagar- och kronofogdemyndigheterna,

ej kan hänföras till kategorien med normal telefonbelastnfng.

Det föreligger oftast större behov av kopplingsorgan för såväl externa som

interna samtal för att ge bästa service åt allmänheten respektive rationalisera

de inre kommunikationsmöjligheterna.

Styrelsen anser att krav måste ställas på anlitande av tekniska hjälpmedel

för att spara tid och personal, då arbetsbelastningen är mycket stor. Trots

rikstelefonväxlarnas förtjänster har det inom ett polishus visats fördelaktigt

att även installera snabbtelefonväxel, som i förekommande fall även betjänar

åklagar- och kronofogdemyndigheterna. Installationen sker restriktivt

och principen är att ge polismästaren, polisintendenter, polissekreterare och

avdelningschefer samt chefspersoner inom åklagar- och kronofogdemyndigheterna

möjlighet att snabbt få kontakt med underlydande inom kanslier,

centralregister, vaktlokal, lunchrum, motionshall och garage.

En modern snabbtelefonanläggning ger möjlighet till s. k. allanrop eller

gruppanrop, vilket utnyttjas för t. ex. vakthavande befäl vid brådskande inkallelse

av innevarande piketstyrka, som kan uppehålla sig i skilda lokaler.

Vid akut brådskande fall sparas tid om polismästaren via allanrop kan inkalla

sina avdelningschefer för överläggning. I snabbtelefonväxlarna finns

redan nu även möjlighet att inordna optisk personsökning, ett annat värdefullt

hjälpmedel är ökad rationalisering. Samordning av dessa funktioner

förbilligas härigenom. Noggrann planering göres från fall till fall så att val

av apparater sker med hänsyn till sekretess och miljö.

o Såväl högtalande apparater med direktinslag och utan direktinslag som

lågtalande, dvs. endast med handmikrotelefon, sam kombinationen däremellan

— högtalande med handmikrotelefon — bör förekomma. Snabbtelefonapparaterna

lämpar sig också utmärkt för inkoppling till polisens kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr ISO år 1 !)<>(>

munika t ionsradioanjäggn ing, då behov föreligger för temporärt övertagande

av radiokommandot till högre polisbefäl eller inkoppling av mera allmänna

radiötclefonsanital.

I polisarbetet’ har tidsfaktorn så stor betydelse att en intern snabb kommunikatiöiismöjllghct

vid sidan av rikstelefonanläggningen bedomes som

nödvändig. Ärenden av stor vikt och av brådskande natur skall kunna ges

möjlighet till snabba besked utan tidsutdräkt, vilket med dagens rikstelefonväxlar

ej uppnås om de interna kopplingsorganen är upptagna av samtal.

Den nackdel som kän uppstå av att ett snabbtelefonsamtal inkommer till

någon samtidigt som pågående samtal i växelanknytning är fullt tolerabel i

betraktande av att liieddelandet kan ha preferens. Vid rätt disciplineiad användning

är eu snabbteleifonanläggning ur tids- ocli personalbesparande synpunkt

ett synnerligen gott instrument. ....

Rikspolisstyrelsen får med det ovan sagda framföra, att det för polisverksamhetens

rationella bedrivande skulle vara till skada om möjligheterna till

anläggande av snabbtelefonväxlar inom sådana polislokaler, där styrelsen

finner Starka skäl därtill föreligga, framdeles skulle inskränkas eller bortfalla.

Statens järnvägars centralförvaltning (30.9.1966)

I likhet med de flesta utländska järnvägsförvaltningar har även för statens

järnvägars verksamhet anordnats egna teleförbindelser. Från början

byggdes enbart telegrafförbindelser. 1 slutet av 1800-talet tillkom de första

telefonförbindelserna. Statens järnvägars nuvarande telenät är i huvudsak

utformat efter de riktlinjer som angivits av 1940 års telefonkommitte, tillsatt

av statens järnvägar och sammansatt av representanter för statens järnvägar

och televerket. ...

Statens järnvägar har nu teleförbindelser längs praktiskt taget alla järnvägslinjer.

I stor utsträckning har stolplinjer och kabelnät byggts gemensamt

för statens järnvägar och televerket, varigenom båda verken gjort

stora besparingar. ..

Statens järnvägar har f. n. 138 automatiska telefonväxlar vilka ar sta
tens

järnvägars egendom.

Samtliga växlar är anslutna till statens järnvägars eget telefonnät och ger

i stor utsträckning möjlighet till automatisk uppkoppling av samtal mellan

statens järnvägars centrala, regionala och lokala enheter.

De växlar som är placerade inom centralförvältningen och vid distriktshuvudorterna

(11 st) är anslutna till rikstelefonnätet och fungerar följaktligen

även som abohnentväxlar, med möjlighet till förfrågningar och transport

av samtal.

På vissa orter har telefonanläggningarna kompletterats med snabbteietonutrustningar.

I dylikå fall är samtliga teleutrustningar i regel placerade i

samma lokal. Rördragningen för framförande av teleledningarna är gemensam

för anläggningarna. . ,

Underhållet av statens järnvägar tillhörig telemateriel utfores i egen regi.

Telestyrelsen (5.10.1966)

1 motionen anförs att vissa nya anläggningar — t. ex. inom statens verksamhetsområde''—

har försetts med eller håller på att förses med två telefonväxlar,

en som abonnéras hos televerket och en rent intern växel som inköps

från annat håll. Det påpekas att man härigenom av flera skäl får

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1966

mycket stor ökning dels av investeringskostnaderna, dels av driftkostnaderna.

Motionären uttalar — sedan exempel lämnats på vissa förhållanden och

möjligheter som föreligger vid en hos televerket abonnerad automatisk växel

- att några skäl för att ha två växlar inte finns och föreslår att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t ville ge till känna att interna växlar i regel inte

bör anordnas vid statens anläggningar.

Frågan om en internväxel som komplettering till en hos televerket abonnerad

växel kommer då och då upp till diskussion, särskilt när det gäller

större anläggningar. Fördelar med dubbla växlar anses vara dels större

driftsäkerhet vid två skilda telefonsystem, dels bättre möjligheter att få kontakt

med mycket upptagna personer. Televerkets moderna automatiska

abonnentväxlar är emellertid mycket driftsäkra och särskilt upptagna personer

kan om så verkligen skulle anses lämpligt tilldelas två anknytningar

i den abonnerade växeln. Över huvud taget kan naturligtvis de enbart interna

sam talsmöjligheter, som kan erhållas med en separat internväxel, också

erhållas genom eu viss utbyggnad av den abonnerade automatväxeln och anslutning

till denna av s. k. spärrade anknytningsapparater, dvs. anknytningsapparater

för vilka samtalsmöjligheterna på teknisk väg begränsas till endast

interna samtal. Televerkets automatiska abonnentväxlar ger vidare möjligheter

till nyansering av samtalsmöjligheterna för olika anknytningar allt

efter behovet. Sålunda kan vid sidan av helt öppna anknytningar (för alla

slag av interna och externa samtal) och helt spärrade anknytningar (för enbart

interna samtal) anordnas halvspärrade anknytningar (för interna

samtal och ankommande externa samtal) samt genom komplettering avväxeln

med viss tillsatsutrustning även riksspärrade anknytningar (för alla

slag av- interna samtal och externa samtal inom eget riktnummerområde men

utan möjlighet till automatisk koppling av avgående samtal till andra riktnummerområden

eller med möjlighet till automatisk koppling av avgående

samtal endast till vissa riktnummerområden). I televerkets moderna växlar

finns även möjlighet till s. k. preferens, dvs. möjlighet att göra upptagen

anknytning uppmärksam på att annat samtal väntar.

Televerket följer fortlöpande näringslivets och den offentliga verksamhetens

behov av telekommunikationer och inhämtade erfarenheter ligger

till grund för utvecklingsarbetet. På området för abonnentväxlar har målsättningen

varit och är alltjämt att medelst endast en telefonapparat kunna

fylla de skiftande krav i telefoneringshänseende, som kan ställas vid varje

apparatplats. Med endast en telefonapparat undviks även de rent praktiska

olägenheter, som är förenade med tvåväxelsystemet och som uppkommer

då två telefonapparater i olika system måste placeras hos vissa befattningshavare.

Dessa två telefonapparater kanske får fingerskivor med olika numrering

och ofta har de två växlarna olika nummerserier, vilket medför helt

skilda anropsnummer till en och samma person, när man ringer i den ena

eller den andra växeln.

Telestyrelsen har uppfattningen, att ehuru tidigare åtskilliga abonnenter

kompletterade en hos televerket abonnerad växel med en särskild internväxel,

detta numera blir alltmer ovanligt. Exempel finns också på att abonnenter

går ifrån tvåväxelsystemet och går över till enbart en hos televerket

abonnerad automatväxel.

Vad ovan sagts gäller icke sådana mindre snabbtelefonanläggningar, som

anskaffas för att effektivisera kommunikationerna inom i allmänhet mindre

grupper eller avdelningar. En sådan snabbtelefon kan vara föga kostnads
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150 är !!)(>(>

15

krävande. Televerket marknadsför emellertid sedan några år en typ av

snabbtelefonanläggning, som för en mindre organisation kan tylla behovet

såväl av externa telefoneringsmöjlighetcr som interna snabbkommunikationsmöjligheter.

En sådan anläggning kan även användas som en sekundäranläggning

till en större automatisk abonnentväxel och därvid för en grupp

eller avdelning fylla behovet såväl av telefoneringsmöjlighetcr över den

automatiska abonnentväxeln som snabbkommunikationsbehovet inom gruppen

eller avdelningen.

Med hänvisning till det anförda anser sig telestyrelsen som expertorgan

på telekommunikationsområdet kunna stödja motionens syfte, innebärande

att i de fall det föreligger ett behov av en automatisk telefonväxel med anslutning

till televerkets nät, dvs. eu hos televerket abonnerad automatisk

telefonväxel, det i regel icke torde vara rationellt att samtidigt anskaffa en

internväxel. Styrelsen anser dock för sin del att ett tillkännagivande av en

sådan uppfattning i en form, som kan tolkas som ett förhud mot anordnande

av internväxlar inom statlig verksamhet, icke är behövligt eller ändamålsenligt.

I själva verket torde det böra vara en skyldighet för var och en, som är

ansvarig för telekommunikationerna inom en myndighet eller ett företag, att

förutsättningslöst pröva vilken lösning av telckommunikationsbehovet, som

är lämpligast från ekonomiska och effektivitetssynpunkter. Det symes dock

vara naturligt, att då behov av en telefonanläggning med anslutning till televerkets

nät föreligger det icke samtidigt skall planeras en internyäxel utan

att dessförinnan anbud begärs hos televerket beträffande möjligheterna

och kostnaderna för att utvidga den hos televerket abonnerade anläggningen,

så att den kan tillgodose även det rent interna kommunikationsbehovet.

Telestyrelsen vill slutligen nämna, att det i vissa fall — t. ex. i samband

med järnvägsdrift — kan föreligga sådana tekniska krav eller förhållanden

i erforderliga telefonsystem, att de icke är förenliga med televerkets normer

för abonnentanläggningar. I sådana fall kan givetvis ingen erinran riktas

mot anordnande av internväxlar.

Statskontoret (28.9.1966)

Inom statens verksamhetsområde anordnas varje år ett antal nya kontor

i regel utrustade med automatiska telefonväxlar. Hos vissa myndigheter inrättas

samtidigt med denna växel, som levereras av televerket, även en interntelefonväxel

som levereras från annat håll. I motionen framhålls att detta

leder till dubbla investeringar, inte endast för två telefonapparater utan även

för två växlar med åtföljande krav på erforderliga dubbla utrymmen. Kostnaderna

för dragning av extra kabelnät och telefonledningar ökas likaså i

motsvarande grad. Vad gäller den löpande driften framhålls att driftkostnaderna

ökar väsentligt vid användande av både en intern och en externintern

telefonväxel.

Statskontoret instämmer i stort med i motionen framförda synpunkter

rörande ökade investeringskostnader.

I fråga om mycket stor ökning av driftkostnaderna kan dock inte utan

ingående parallella kostnadsjämförelser annat antas än att kostnader för

drift av en lokaltelefonanläggning till viss del motsvaras av ökade kostnader

för en till motsvarande kapacitet utökad abonnerad extern-intern automatväxelutrustning.

Sålunda utgår bl. a. abonnemangsavgift (reducerad) för telefon

anknuten till sådan senare växel, även om telefonen är spärrad och

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1966

därmed inte försedd med möjlighet att ringa externa samtal för vilka samtalsavgift

utgår.

Den verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter är ytterst varierande

till sin karaktär. Vissa myndigheter kan ha rena servicefunktioner gentemot

andra myndigheter och allmänheten. Vissa andra myndigheter har utåtriktad

verksamhet av mindre omfattning men större behov av intern kommunikation.

Andra åter har verksamhet med höga krav på såväl externt som

inteknt kommunikationssystem.

Härvid bör även framhållas att stor extern kommunikation ofta medför

större krav på intern sådan.

Någon generalisering vid val av kommunikationssystem torde sålunda inte

kunna göras. Liksom vid val av andra kontorstekniska hjälpmedel bör en

anpassning i varje enskilt fall ske med hänsyn till det aktuella behovet.

I motionen framförda synpunkter avser nvinrättande av automatiska telefonväxlar

i nyinrättade kontor. Härvid bör tillvaratas alla möjligheter till

ingående penetrering och planering av hela kommunikationskomplexet som

inom myndigheterna bör beaktas sasom en helhet. Alla olika kommunikationsmedia

som skall användas maste komplettera varandra och kunna inlemmas

i ett integrerat, funktionellt system.

En sådan planering bör påbörjas redan före projekteringsstadiet och vara

långsiktig med aVseende på anpassningsmöjligheter till förändringar i verksamhet

och storlek samt omflyttningar i lokaler.

Ed behovsanalys bör bl. a. grundas på en objektiv kartläggning av samtalsfrekvensen

genom trafikmätning på den externa växeln. Sådan utförs

av televerket som även i övrigt i ett tidigt skede bör kontaktas vid anläggningsplaneringen

speciellt beträffande de möjligheter till förbättrad, intern

snabbkommunikation som moderna automatiska abonnentväxlar kan erbjuda.

Trafikmätningen bör kompletteras medelst en blankettstyrd samtalsrapportering

från befattningshavarna avseende antal samtal, samtalslängd, fördelning

på externa och interna samtal, upptagetfrekvens, etc.

Vid den slutgiltiga bedömningen bör sedan kostnadsaspekten huvudsakligen

vara avgörande för om myndigheten bör anskaffa ett eller flera kommunikationssystem.

Avsteg från denna grundregel måste likväl kunna göras

då verkligt behov av separat intern kommunikationsanläggning synes föreligga,

trots att den inte kan direkt ekonomiskt motiveras.

Såsom exempel på sådant behov kan anföras inrättande av intern telefon

där krav på mycket snabb kommunikation och framför allt tillgång till

dubbla förbindelser föranleds av sekretesskrav, säkerhetskrav eller där

dubbla samtalsnät erfordras på vissa avdelningar inom sjukhusen. Kommunikationsbehovet

för dessa och liknande ändamål, liksom vid avskilda arbetsgrupper,

är dock oftast sådant att endast mindre, separata anläggningar

kommer i fråga.

Sammanfattningsvis ma framhållas att hithörande frågor bör ägnas större

uppmärksamhet än hittills varit fallet. Ämbetsverket utgår från att före

inrättandet av interna abonnentväxlar myndigheterna ingående undersöker

sitt kommunikationsbehov. I det arbetet bör televerket medverka med sin

sakkunskap genom lämnande av erforderlig teknisk rådgivning för myndigheterna

att bedöma vilket eller vilka system som bör väljas med hänsyn till

organisations-, funktions- och kostnadssynpunkter.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660D27

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.