Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 152 är 1966

1966-11-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:152, Statsutskottets utlåtande nr 152 är 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 152 är 1966

1

Nr 152

Utlåtande i anledning an Kungl. Maj:ts proposition angående ny

organisation för väg- och uattenhyggnadsstyrelsen

m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 129 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 23 september

1966, föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet

föreslagna riktlinjer för omorganisation av väg- och vattenbyggnadsverket,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i fråga om chefstjänstemännen vidtaga i

statsrådsprotokollet föreslagna ändringar, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t

att vidtaga de övergångsanordningar som fordras i anledning av omorganisationen.

I prop. 1966: 51 angående anslag till avlöningar och omkostnader för vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1966/67 anmälde departementschefen

att ett förslag till vissa organisatoriska förändringar inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna hade utarbetats inom kommunikationsdepartementet

på grundval av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen

framlagda betänkandet Statens vägverk (SOU 1965: 47).

Förslaget hade föranlett förhandlingar med personalorganisationerna rörande

vissa tjänster i den tilltänkta organisationen. Någon förhandlingsöverenskommelse

hade emellertid dittills inte uppnåtts. Sedermera bar sådan

överenskommelse träffats. Beredningen av ärendet har nu avslutats och

i förevarande proposition redogöres härför.

Utredningens förslag jämte yttranden häröver har i huvuddrag redovisats

i propositionen (s. 7—41).

Beträffande departementschefens anförande får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 42—49).

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Gunnar Pettersson (I: 763) och den andra inom andra kammaren

av fru Nettelbrandt m. fl. (II: 935), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte besluta 1. att vid val mellan

verksamhet i egen regi och utomstående, vägmyndigheten alltid skall inBihang

till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 152

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966

fordra anbud från andra företag i syfte att åstadkomma konkurrens och

relevanta kostnadsjämförelser, 2. att ombilda statens vägverk från ämbetsverk

till affärsdrivande verk, samt 3. att antalet ledamöter i verkets lekmannastyrelse

bör vara sju, inberäknat generaldirektören och självskriven

ledamot och ordförande;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Tistad (I: 764) och den andra inom andra kammaren av herr XVerbro

(II: 936), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att någon särskild

militär befattningshavare — i motsats till vad som synes bar förutsatts, i

propositionen — icke skall anknytas till försvarssektionen i statens vägverks

central förvaltning;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping väckt

motion (II: 934), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av frågan

angående väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation m. m. måtte

besluta, att det centrala ämbetsverket i sin helhet efter omorganisationen

skall ha namnet kungl. vägstyrelsen eller kungl. vägöverstyrelsen samt att

by§8nadsdistrikt etc. skall benämnas vägbyggnadsdistrikt etc.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 935, II: 936 och II: 934.

Utskottet. I förevarande proposition framläggs — på grundval av ett av

väg- och vattenbyggnadsstyrel seutredningen avgivet betänkande (SOU

1965: 47) förslag till ny organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

jämte vissa ändringar i väg- och vattenbyggnadsverkets regionala organisation.

Propositionen utgår från att verkets arbetsuppgifter framdeles begränsas

till frågor rörande väg- och gatuväsendet. Verksamheten inom den

centrala administrationen föreslås fördelad på fem avdelningar, nämligen

driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen

och administrativa avdelningen. Under driftavdelningen sorterar

vägförvaltningarna och tre projekteringskontor, vilka motsvaras av de nuvarande

tre planeringsavdelningarna. För väg- och brobyggnadsverksamheten

föreslås en regional organisation med tills vidare tre byggnadsdistrikt,

omfattande sammanlagt nio län. I övriga län avses därvid vägförvaltningarnas

nuvarande byggnadsavdelningar bibehållas. Byggnadsdistrikten och

fryggnadsavde]ningarna, vilka föreslås få benämningen byggnadskontor, underställs

verkets byggnadsavdelning.

Verket föreslås få en lekmannastyrelse bestående av fem ledamöter med

generaldirektören som självskriven ledamot och ordförande. Dess namn föreslås

fr. o. m. budgetåret 1967/68 ändrat till statens vägverk med den nuvarande

styrelsen som centralförvaltning.

Den nya lekmannastyrelsen skall träda i funktion den 1 januari 1967.

Avdelningarna förutsätts vara organiserade den 1 april 1967. Indelningen i

sektioner och kontor slutligen avses i huvudsak vara klar den 1 juli 1967.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966

3

Mot bakgrund av bl. a. den expansion som kan väntas på väg- och gatubyggandels

område samt nuvarande organisatoriska förhållanden har departementschefen

i likhet med utredningen tunnil det angeläget att veiksamheten

inom väg- och vatlenbyggnadsverket i fortsättningen ges en mera

ekonomisk inriktning än hittills. Särskilt gäller detta för verkets huvuduppgift

att svara för landsbygdens allmänna väghållning, men även de

andra verksamhetsgrenarna bör i möjligaste mån bedrivas med sådan inriktning.

Utskottet delar helt denna uppfattning och finner det därför tillfredsställande

att förslag nu framlagts syftande härtill. EU genomförande

av detsamma synes skapa väsentligt förbättrade förutsättningar tör rationalisering

och effeklivisering av verksamheten.

Bedömningar, rådgivning och beslut skall enligt propositionen grundas

på lönsamhetskalkyler i största möjliga utsträckning. I konsekvens härmed

anses — vilket utskottet vill särskilt understryka — det avgörande för frågan

om exempelvis ett arbete avseende projektering, konstruktion eller byggande

skall utföras i egen regi eller av utomstående böra vara vad som vid

varje tidpunkt är fördelaktigast från totalkostnadssynpunkt. EU motsvarande

krav på ekonomisk inriktning skall i princip gälla även för frågor rörande

bidragsgivningen till den kommunala och enskilda väghållningen.

Ett tillämpande av angivna grundsatser torde i det närmaste innebära ett

tillgodoseende av de i motionerna I: 763 och II: 935 uttalade önskemålen om

alt verklig konkurrens på lika villkor mellan verket och utomstående kommer

till stånd. Utskottet, som finner en sådan utveckling önskvärd, anser

det också angeläget att olika metoder och utvägar prövas i syfte att förbättra

och effektivisera lönsamhetsberäkningarna inom de skilda aktiviteterna.

Att — på sätt motionärerna yrkat — direkt föreskriva att vägmyndigheten

vid val mellan verksamhet i egen regi och utomstående alltid skall

infordra anbud från andra förelag i syfte att åstadkomma konkurrens och

relevanta kostnadsjämförelser har utskottet dock inte funnit sig berett tillstyrka.

Motionerna avstyrkes följaktligen i denna del.

I förenämnda motioner har jämväl yrkats att statens vägverk skall ombildas

från ämbetsverk till affärsdrivande verk. Som motivering härför anföres

främst att verket avses få eu utpräglat teknisk och ekonomisk inriktning.

Verkets beslut skall grundas på lönsamhetskalkyler och nya regler

införs för ekonomisk styrning och kontroll, varjämte personalärenden skall

handläggas efter nya riktlinjer o. s. v. Affärsverksformen skulle därför enligt

motionärerna ge verket möjligheter att på ett smidigare sätt än vad som

är fallet inom ämbetsverken göra avvägningar, prioriteringar och bedömningar

av komplicerad teknisk och ekonomisk natur.

Onekligen kan vissa skäl anföras för affärsverksformen. Såsom i propositionen

framhålles uppbär emellertid verket inte intäkter av sin verksamhet.

Verket har vidare att i stor utsträckning handlägga frågor av offentligrättslinatur.

Med beaktande härav och då, såsom av utredningen och departe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966

mentscheten anförts, man genom olika administrativa och organisatoriska åtgärder

kan ge verket möjligheter att handla företagsmässigt även inom ämbets\eikets

ram, har utskottet inte funnit anledning föreligga att frångå

Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet, som således avstyrker motionerna jämväl i

denna del, vill dock i anslutning härtill framhålla angelägenheten av att kostnadsutvecklingen

även med avseende på avlöningar och omkostnader uppmärksamt

följes samt att personalpolitiken ges en sådan utformning att verket

kan lörvärva och behålla kvalificerad personal.

Slutligen har i motionerna yrkats alt antalet ledamöter i verkets lekmannastyrelse

skall vara sju, inberäknat generaldirektören som självskriven

ledamot och ordförande. Utskottet har vid sin prövning av denna fråga funnit

skäl tala för eu viss utökning. Med hänsyn sålunda till verksamhetens

stora omfattning och ekonomiska betydelse samt vägfrågornas vikt för såväl

näringslivet som samhällslivet i övrigt är det önskvärt att eu något

större representation i styrelsen för skilda intressen möjliggöres. Antalet

ledamöter bör därför enligt utskottets uppfattning uppgå till sex.

I fråga om långtidsplanläggningen inom verket erinras i propositionen

om att redan nu en relativt långtgående samordning sker genom de riktlinjer

som styrelsen utfärdar för författningsenlig revision av flerårsplanerna.

Denna samordning anses även i fortsättningen i huvudsak böra ske

på delta sätt. Länsstyrelsernas inflytande på planläggningen av vägnätet

kommer vidare att liksom hittills regleras genom bestämmelserna i väglag

och vägstadga. Det framhålles också att verket på ett tidigt stadium bör

medverka i städernas planläggning för utbyggnad av trafiklederna. Utskottet

xill i anslutning härtill understryka att den föreslagna indelningen av

landet i planläggningsområden endast bör uppfattas som en intern områdesindelning

vid fördelningen av arbetsuppgifterna inom verket. Vidare vill

utskottet framhålla vikten av att vid planering och projektering vederbörlig

hänsyn lages till regionala och lokala synpunkter samt att redan på länsplanet

en samordning av vägplaneringen sker med den övriga samhällsplaneringen.

Till utgångspunkt tör uppbyggnad av organisationen bär departementschefen

i likhet med utredningen valt att dela upp vägverkets arbetsuppgifter

i linjeuppgifter, ämbetsverksuppgifter och företagsekonomiska uppgifter. I

enlighet härmed har föreslagits att uppgifterna fördelas på de i det föregående

nämnda fem avdelningarna, varvid linjeuppgifterna i princip tilldelas

driftavdelningen och byggnadsavdelningen, ämbetsverksuppgifterna

den tekniska avdelningen samt de företagsadministrativa uppgifterna ekonomiavdelningen

och administrativa avdelningen. För cheferna för avdelningarna

inrättas tre tjänster som teknisk direktör, eu som ekonomidirektör och

en som administrativ direktör, alla i lönegraden C 3. Ur organisationen utgår

därvid följande tjänster, nämligen en som överdirektör och souschef i

Cp 3, en som förrådsdirektör i Cp 2, tre som överingenjör i Cp 2, eu som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ur 152 år !!)(><>

5

byråchef i Co 1, eu som överingenjör i Co 1 samt eu som byråchef i Ce 1. Den

regionala organisationen föreslås bli inordnad i resp. avdelning alltefter

funktion, varvid vägförvaltningarna och projekteringskontoren skall lyda

under drift avdelningen.

Begränsningen av antalet huvudenheter och den vertikala indelningen av

organisationen synes utskottet väl ägnade alt ge verket ökade möjligheter

att uppfylla kravet på den ekonomiska inriktning av verksamheten som

eftersträvats. I anslutning härtill vill utskottet kraftigt understryka departementschefens

uttalande att ekonomifrågorna och den ekonomiska inriktningen

av verket är av sådan vikt och betydelse alt eu särskild huvudenhet

för ekonomi är motiverad.

Förutom de fem avdelningarna föreslås att en revisionssektion för kameral

revision samt sakrevision, direkt underställd verkschefen, skall inrättas.

Den nuvarande vatten- och avloppsbyrån samt länsingenjörskontoren

skall kvarstå oförändrade direkt under generaldirektören till den 1 juli

1907, då vatten- och avloppsorganisationen avses bli överflyttad till den

planerade naturvårdsorganisationen. Den nuvarande trafikbyrån avses ingå

som en särskild sektion i den tekniska avdelningen.

Utskottet, som biträder propositionens förslag i dessa delar, tillstyrker

även att ytterligare projekteringskontor i mån av behov må inrättas av

Kungl. Maj :t.

Förslaget att förlägga byggnadsverksamheten till särskilda byggnadsdistrikt

torde ge goda möjligheter till rationell och effektiv byggnadsverksamhet.

Genom en indelning i tillräckligt stora distrikt bör sålunda ökade

möjligheter erhållas att utjämna fluktuationer i arbetsvolymen och möjligheter

vidare skapas till ökad konkurrens även i fråga om större byggnadsprojekt.

Innan slutlig ställning tages till hur många byggnadsdistrikt som

skall inrättas bör enligt propositionen bl. a. frågorna om avgränsningen av

distriktens arbetsområden, ekonomiska omslutning och stationeringsort bli

föremål för närmare överväganden inom verket. Utskottet finner det angeläget

att så sker.

I motionerna I: 764 och II: 93(5 har erinrats om att i propositionen den

nuvarande försvarsbyrån föreslås ombildad till en försvarssektion under

driftavdelningen. Chefen för sektionen skall härvid vara en verkets egen

tjänsteman, medan det utanför verkets organisation skall finnas en militär

befattningshavare med uppgift att svara för kontakten mellan verket och

krigsmakten samt att tillhandahålla militär sakkunskap. Motionären finner

en sådan anordning onödig och föreslår därför att någon särskild militär

befattningshavare inte knvles till organisationen. Utskottet kan för sin del

inte biträda motionärens förslag härvidlag. Med hänsyn till försvarsfrågornas

stora vikt och med beaktande jämväl av totalförsvarets organisation i

övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts, i överensstämmelse med beslut av

1964 års riksdag — rörande militärassistentorganisationen (rskr. 4, SU 4 p.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966

tramlagda förslag i denna del och avstyrker följaktligen motionerna

i fråga.

I enlighet med vad departementschefen framhållit bör det få ankomma på

Kungl. Maj :t att i samband med genomförande av de förordade förslagen

föra tjänster på övergångsstat och utlärda erforderliga övergångsbestämmelser.

Vad i propositionen anförts i fråga om vissa anslagsfrågor, utbildningsverksamhet,

rationalisering och utveckling samt trafiksäkerhetsfrågor har

inte givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill därvid understryka

angelägenheten av att verket anpassar och samordnar sin utbildning till de

möjligheter i övrigt som finns inom samhället. Verket bör således i princip

inte självt ordna sådan utbildning som samhället ombesörjer i annan ordning.

Vidare torde frågan om den närmare inpassningen av rationaliseringsarbetet

i den nya organisationen få övervägas i samband med det förslag

till sektionsindelning in. in. som skall upprättas av verket.

Verkets namn föreslås, såsom tidigare nämnts, fr. o. in. den 1 juli 1967

ändrat till statens vägverk. Den centrala administrationens namn ändras till

statens vägverks centralförvaltning och lekmannastyrelsen skall benämnas

styrelsen för statens vägverk. Vidare införes benämningarna byggnadsdistrikt,

byggnadskontor och projekteringskontor. Utskottet har för sin del

inte funnit sig böra frångå Kungl. Maj:ts förslag i dessa delar och kan följaktligen

inte biträda de i motionen 11:934 framlagda yrkandena härom.

Härvid utgår utskottet dock från att benämningarna byggnadsdistrikt och

by§§nadskontor in. m. tillämpas på ett sådant sätt att förväxlingar ej sker

med andra statliga eller kommunala organ samt att om olägenheter av sådan

art skulle uppstå eu ändring av benämningarna kominer till stånd.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

förordat har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag

samt motionerna I: 763 och II: 935, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, besluta att antalet ledamöter i styrelsen för

statens vägverk skall vara sex, inberäknat generaldirektören

som självskriven ledamot och ordförande;

II. att motionerna I: 763 och II: 935, såvitt de avser frågan

om val mellan verksamhet i egen regi och utomstående, icke

må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna I: 763 och II: 1)35, såvitt de avser ombildning

av statens vägverk till affärsdrivande verk, icke må

av riksdagen bifallas;

IV. att motionen II: 934 icke må av riksdagen bifallas;

V. att motionerna I: 764 och II: 936 icke må av riksdagen

bifallas;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966

7

VI. att riksdagen må, med den ändring som följer av bifall

till utskottets hemställan under I., godkänna de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 23 september

1966 förordade riktlinjerna för omorganisation av

väg- och vattenbyggnadsverket;

VII. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att i fråga

om chefstjänstemännen ändra personalförteckningen för verket

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

VIII. alt riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta

de övergångsanordningar som fordras i anledning av omorganisationen.

Stockholm den 29 november 1966

På statsutskottets vägnar;

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson,

Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Per Jacobsson,

Svensson, Söderberg, Nils Theodor Larsson, Eric Gustaf Peterson,

Hjorth, Åkerlund och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Almgren, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fröken Elmén, fröken Olsson,

herrar Nihlfors, Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby,

Cassel, Lindahl och Alemyr.

Reservation

av herr Åkerlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:361 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ny organisation för vägoch vattenbyggnadsstyrelsen m. vi. jämte i ämnet väckta motio a1 i texten