Statsutskottets utlåtande nr 152 är 1966
1966-11-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1966:152, Statsutskottets utlåtande nr 152 är 1966
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 152 är 1966
1
Nr 152
Utlåtande i anledning an Kungl. Maj:ts proposition angående ny
organisation för väg- och uattenhyggnadsstyrelsen
m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I propositionen nr 129 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 23 september
1966, föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet
föreslagna riktlinjer för omorganisation av väg- och vattenbyggnadsverket,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i fråga om chefstjänstemännen vidtaga i
statsrådsprotokollet föreslagna ändringar, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t
att vidtaga de övergångsanordningar som fordras i anledning av omorganisationen.
I prop. 1966: 51 angående anslag till avlöningar och omkostnader för vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1966/67 anmälde departementschefen
att ett förslag till vissa organisatoriska förändringar inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna hade utarbetats inom kommunikationsdepartementet
på grundval av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen
framlagda betänkandet Statens vägverk (SOU 1965: 47).
Förslaget hade föranlett förhandlingar med personalorganisationerna rörande
vissa tjänster i den tilltänkta organisationen. Någon förhandlingsöverenskommelse
hade emellertid dittills inte uppnåtts. Sedermera bar sådan
överenskommelse träffats. Beredningen av ärendet har nu avslutats och
i förevarande proposition redogöres härför.
Utredningens förslag jämte yttranden häröver har i huvuddrag redovisats
i propositionen (s. 7—41).
Beträffande departementschefens anförande får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 42—49).
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gunnar Pettersson (I: 763) och den andra inom andra kammaren
av fru Nettelbrandt m. fl. (II: 935), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen
av förevarande proposition måtte besluta 1. att vid val mellan
verksamhet i egen regi och utomstående, vägmyndigheten alltid skall inBihang
till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 152
2
Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966
fordra anbud från andra företag i syfte att åstadkomma konkurrens och
relevanta kostnadsjämförelser, 2. att ombilda statens vägverk från ämbetsverk
till affärsdrivande verk, samt 3. att antalet ledamöter i verkets lekmannastyrelse
bör vara sju, inberäknat generaldirektören och självskriven
ledamot och ordförande;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Tistad (I: 764) och den andra inom andra kammaren av herr XVerbro
(II: 936), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att någon särskild
militär befattningshavare — i motsats till vad som synes bar förutsatts, i
propositionen — icke skall anknytas till försvarssektionen i statens vägverks
central förvaltning;
dels ock en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping väckt
motion (II: 934), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av frågan
angående väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation m. m. måtte
besluta, att det centrala ämbetsverket i sin helhet efter omorganisationen
skall ha namnet kungl. vägstyrelsen eller kungl. vägöverstyrelsen samt att
by§8nadsdistrikt etc. skall benämnas vägbyggnadsdistrikt etc.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna II: 935, II: 936 och II: 934.
Utskottet. I förevarande proposition framläggs — på grundval av ett av
väg- och vattenbyggnadsstyrel seutredningen avgivet betänkande (SOU
1965: 47) förslag till ny organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
jämte vissa ändringar i väg- och vattenbyggnadsverkets regionala organisation.
Propositionen utgår från att verkets arbetsuppgifter framdeles begränsas
till frågor rörande väg- och gatuväsendet. Verksamheten inom den
centrala administrationen föreslås fördelad på fem avdelningar, nämligen
driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen
och administrativa avdelningen. Under driftavdelningen sorterar
vägförvaltningarna och tre projekteringskontor, vilka motsvaras av de nuvarande
tre planeringsavdelningarna. För väg- och brobyggnadsverksamheten
föreslås en regional organisation med tills vidare tre byggnadsdistrikt,
omfattande sammanlagt nio län. I övriga län avses därvid vägförvaltningarnas
nuvarande byggnadsavdelningar bibehållas. Byggnadsdistrikten och
fryggnadsavde]ningarna, vilka föreslås få benämningen byggnadskontor, underställs
verkets byggnadsavdelning.
Verket föreslås få en lekmannastyrelse bestående av fem ledamöter med
generaldirektören som självskriven ledamot och ordförande. Dess namn föreslås
fr. o. m. budgetåret 1967/68 ändrat till statens vägverk med den nuvarande
styrelsen som centralförvaltning.
Den nya lekmannastyrelsen skall träda i funktion den 1 januari 1967.
Avdelningarna förutsätts vara organiserade den 1 april 1967. Indelningen i
sektioner och kontor slutligen avses i huvudsak vara klar den 1 juli 1967.
Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966
3
Mot bakgrund av bl. a. den expansion som kan väntas på väg- och gatubyggandels
område samt nuvarande organisatoriska förhållanden har departementschefen
i likhet med utredningen tunnil det angeläget att veiksamheten
inom väg- och vatlenbyggnadsverket i fortsättningen ges en mera
ekonomisk inriktning än hittills. Särskilt gäller detta för verkets huvuduppgift
att svara för landsbygdens allmänna väghållning, men även de
andra verksamhetsgrenarna bör i möjligaste mån bedrivas med sådan inriktning.
Utskottet delar helt denna uppfattning och finner det därför tillfredsställande
att förslag nu framlagts syftande härtill. EU genomförande
av detsamma synes skapa väsentligt förbättrade förutsättningar tör rationalisering
och effeklivisering av verksamheten.
Bedömningar, rådgivning och beslut skall enligt propositionen grundas
på lönsamhetskalkyler i största möjliga utsträckning. I konsekvens härmed
anses — vilket utskottet vill särskilt understryka — det avgörande för frågan
om exempelvis ett arbete avseende projektering, konstruktion eller byggande
skall utföras i egen regi eller av utomstående böra vara vad som vid
varje tidpunkt är fördelaktigast från totalkostnadssynpunkt. EU motsvarande
krav på ekonomisk inriktning skall i princip gälla även för frågor rörande
bidragsgivningen till den kommunala och enskilda väghållningen.
Ett tillämpande av angivna grundsatser torde i det närmaste innebära ett
tillgodoseende av de i motionerna I: 763 och II: 935 uttalade önskemålen om
alt verklig konkurrens på lika villkor mellan verket och utomstående kommer
till stånd. Utskottet, som finner en sådan utveckling önskvärd, anser
det också angeläget att olika metoder och utvägar prövas i syfte att förbättra
och effektivisera lönsamhetsberäkningarna inom de skilda aktiviteterna.
Att — på sätt motionärerna yrkat — direkt föreskriva att vägmyndigheten
vid val mellan verksamhet i egen regi och utomstående alltid skall
infordra anbud från andra förelag i syfte att åstadkomma konkurrens och
relevanta kostnadsjämförelser har utskottet dock inte funnit sig berett tillstyrka.
Motionerna avstyrkes följaktligen i denna del.
I förenämnda motioner har jämväl yrkats att statens vägverk skall ombildas
från ämbetsverk till affärsdrivande verk. Som motivering härför anföres
främst att verket avses få eu utpräglat teknisk och ekonomisk inriktning.
Verkets beslut skall grundas på lönsamhetskalkyler och nya regler
införs för ekonomisk styrning och kontroll, varjämte personalärenden skall
handläggas efter nya riktlinjer o. s. v. Affärsverksformen skulle därför enligt
motionärerna ge verket möjligheter att på ett smidigare sätt än vad som
är fallet inom ämbetsverken göra avvägningar, prioriteringar och bedömningar
av komplicerad teknisk och ekonomisk natur.
Onekligen kan vissa skäl anföras för affärsverksformen. Såsom i propositionen
framhålles uppbär emellertid verket inte intäkter av sin verksamhet.
Verket har vidare att i stor utsträckning handlägga frågor av offentligrättslinatur.
Med beaktande härav och då, såsom av utredningen och departe
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966
mentscheten anförts, man genom olika administrativa och organisatoriska åtgärder
kan ge verket möjligheter att handla företagsmässigt även inom ämbets\eikets
ram, har utskottet inte funnit anledning föreligga att frångå
Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet, som således avstyrker motionerna jämväl i
denna del, vill dock i anslutning härtill framhålla angelägenheten av att kostnadsutvecklingen
även med avseende på avlöningar och omkostnader uppmärksamt
följes samt att personalpolitiken ges en sådan utformning att verket
kan lörvärva och behålla kvalificerad personal.
Slutligen har i motionerna yrkats alt antalet ledamöter i verkets lekmannastyrelse
skall vara sju, inberäknat generaldirektören som självskriven
ledamot och ordförande. Utskottet har vid sin prövning av denna fråga funnit
skäl tala för eu viss utökning. Med hänsyn sålunda till verksamhetens
stora omfattning och ekonomiska betydelse samt vägfrågornas vikt för såväl
näringslivet som samhällslivet i övrigt är det önskvärt att eu något
större representation i styrelsen för skilda intressen möjliggöres. Antalet
ledamöter bör därför enligt utskottets uppfattning uppgå till sex.
I fråga om långtidsplanläggningen inom verket erinras i propositionen
om att redan nu en relativt långtgående samordning sker genom de riktlinjer
som styrelsen utfärdar för författningsenlig revision av flerårsplanerna.
Denna samordning anses även i fortsättningen i huvudsak böra ske
på delta sätt. Länsstyrelsernas inflytande på planläggningen av vägnätet
kommer vidare att liksom hittills regleras genom bestämmelserna i väglag
och vägstadga. Det framhålles också att verket på ett tidigt stadium bör
medverka i städernas planläggning för utbyggnad av trafiklederna. Utskottet
xill i anslutning härtill understryka att den föreslagna indelningen av
landet i planläggningsområden endast bör uppfattas som en intern områdesindelning
vid fördelningen av arbetsuppgifterna inom verket. Vidare vill
utskottet framhålla vikten av att vid planering och projektering vederbörlig
hänsyn lages till regionala och lokala synpunkter samt att redan på länsplanet
en samordning av vägplaneringen sker med den övriga samhällsplaneringen.
Till utgångspunkt tör uppbyggnad av organisationen bär departementschefen
i likhet med utredningen valt att dela upp vägverkets arbetsuppgifter
i linjeuppgifter, ämbetsverksuppgifter och företagsekonomiska uppgifter. I
enlighet härmed har föreslagits att uppgifterna fördelas på de i det föregående
nämnda fem avdelningarna, varvid linjeuppgifterna i princip tilldelas
driftavdelningen och byggnadsavdelningen, ämbetsverksuppgifterna
den tekniska avdelningen samt de företagsadministrativa uppgifterna ekonomiavdelningen
och administrativa avdelningen. För cheferna för avdelningarna
inrättas tre tjänster som teknisk direktör, eu som ekonomidirektör och
en som administrativ direktör, alla i lönegraden C 3. Ur organisationen utgår
därvid följande tjänster, nämligen en som överdirektör och souschef i
Cp 3, en som förrådsdirektör i Cp 2, tre som överingenjör i Cp 2, eu som
Statsutskottets utlåtande ur 152 år !!)(><>
5
byråchef i Co 1, eu som överingenjör i Co 1 samt eu som byråchef i Ce 1. Den
regionala organisationen föreslås bli inordnad i resp. avdelning alltefter
funktion, varvid vägförvaltningarna och projekteringskontoren skall lyda
under drift avdelningen.
Begränsningen av antalet huvudenheter och den vertikala indelningen av
organisationen synes utskottet väl ägnade alt ge verket ökade möjligheter
att uppfylla kravet på den ekonomiska inriktning av verksamheten som
eftersträvats. I anslutning härtill vill utskottet kraftigt understryka departementschefens
uttalande att ekonomifrågorna och den ekonomiska inriktningen
av verket är av sådan vikt och betydelse alt eu särskild huvudenhet
för ekonomi är motiverad.
Förutom de fem avdelningarna föreslås att en revisionssektion för kameral
revision samt sakrevision, direkt underställd verkschefen, skall inrättas.
Den nuvarande vatten- och avloppsbyrån samt länsingenjörskontoren
skall kvarstå oförändrade direkt under generaldirektören till den 1 juli
1907, då vatten- och avloppsorganisationen avses bli överflyttad till den
planerade naturvårdsorganisationen. Den nuvarande trafikbyrån avses ingå
som en särskild sektion i den tekniska avdelningen.
Utskottet, som biträder propositionens förslag i dessa delar, tillstyrker
även att ytterligare projekteringskontor i mån av behov må inrättas av
Kungl. Maj :t.
Förslaget att förlägga byggnadsverksamheten till särskilda byggnadsdistrikt
torde ge goda möjligheter till rationell och effektiv byggnadsverksamhet.
Genom en indelning i tillräckligt stora distrikt bör sålunda ökade
möjligheter erhållas att utjämna fluktuationer i arbetsvolymen och möjligheter
vidare skapas till ökad konkurrens även i fråga om större byggnadsprojekt.
Innan slutlig ställning tages till hur många byggnadsdistrikt som
skall inrättas bör enligt propositionen bl. a. frågorna om avgränsningen av
distriktens arbetsområden, ekonomiska omslutning och stationeringsort bli
föremål för närmare överväganden inom verket. Utskottet finner det angeläget
att så sker.
I motionerna I: 764 och II: 93(5 har erinrats om att i propositionen den
nuvarande försvarsbyrån föreslås ombildad till en försvarssektion under
driftavdelningen. Chefen för sektionen skall härvid vara en verkets egen
tjänsteman, medan det utanför verkets organisation skall finnas en militär
befattningshavare med uppgift att svara för kontakten mellan verket och
krigsmakten samt att tillhandahålla militär sakkunskap. Motionären finner
en sådan anordning onödig och föreslår därför att någon särskild militär
befattningshavare inte knvles till organisationen. Utskottet kan för sin del
inte biträda motionärens förslag härvidlag. Med hänsyn till försvarsfrågornas
stora vikt och med beaktande jämväl av totalförsvarets organisation i
övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts, i överensstämmelse med beslut av
1964 års riksdag — rörande militärassistentorganisationen (rskr. 4, SU 4 p.
6 Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966
tramlagda förslag i denna del och avstyrker följaktligen motionerna
i fråga.
I enlighet med vad departementschefen framhållit bör det få ankomma på
Kungl. Maj :t att i samband med genomförande av de förordade förslagen
föra tjänster på övergångsstat och utlärda erforderliga övergångsbestämmelser.
Vad i propositionen anförts i fråga om vissa anslagsfrågor, utbildningsverksamhet,
rationalisering och utveckling samt trafiksäkerhetsfrågor har
inte givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill därvid understryka
angelägenheten av att verket anpassar och samordnar sin utbildning till de
möjligheter i övrigt som finns inom samhället. Verket bör således i princip
inte självt ordna sådan utbildning som samhället ombesörjer i annan ordning.
Vidare torde frågan om den närmare inpassningen av rationaliseringsarbetet
i den nya organisationen få övervägas i samband med det förslag
till sektionsindelning in. in. som skall upprättas av verket.
Verkets namn föreslås, såsom tidigare nämnts, fr. o. in. den 1 juli 1967
ändrat till statens vägverk. Den centrala administrationens namn ändras till
statens vägverks centralförvaltning och lekmannastyrelsen skall benämnas
styrelsen för statens vägverk. Vidare införes benämningarna byggnadsdistrikt,
byggnadskontor och projekteringskontor. Utskottet har för sin del
inte funnit sig böra frångå Kungl. Maj:ts förslag i dessa delar och kan följaktligen
inte biträda de i motionen 11:934 framlagda yrkandena härom.
Härvid utgår utskottet dock från att benämningarna byggnadsdistrikt och
by§§nadskontor in. m. tillämpas på ett sådant sätt att förväxlingar ej sker
med andra statliga eller kommunala organ samt att om olägenheter av sådan
art skulle uppstå eu ändring av benämningarna kominer till stånd.
Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och
förordat har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag
samt motionerna I: 763 och II: 935, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, besluta att antalet ledamöter i styrelsen för
statens vägverk skall vara sex, inberäknat generaldirektören
som självskriven ledamot och ordförande;
II. att motionerna I: 763 och II: 935, såvitt de avser frågan
om val mellan verksamhet i egen regi och utomstående, icke
må av riksdagen bifallas;
III. att motionerna I: 763 och II: 1)35, såvitt de avser ombildning
av statens vägverk till affärsdrivande verk, icke må
av riksdagen bifallas;
IV. att motionen II: 934 icke må av riksdagen bifallas;
V. att motionerna I: 764 och II: 936 icke må av riksdagen
bifallas;
Statsutskottets utlåtande nr 152 år 1966
7
VI. att riksdagen må, med den ändring som följer av bifall
till utskottets hemställan under I., godkänna de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 23 september
1966 förordade riktlinjerna för omorganisation av
väg- och vattenbyggnadsverket;
VII. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att i fråga
om chefstjänstemännen ändra personalförteckningen för verket
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
VIII. alt riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta
de övergångsanordningar som fordras i anledning av omorganisationen.
Stockholm den 29 november 1966
På statsutskottets vägnar;
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson,
Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Per Jacobsson,
Svensson, Söderberg, Nils Theodor Larsson, Eric Gustaf Peterson,
Hjorth, Åkerlund och Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,
Almgren, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fröken Elmén, fröken Olsson,
herrar Nihlfors, Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby,
Cassel, Lindahl och Alemyr.
Reservation
av herr Åkerlund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:361 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ny organisation för vägoch vattenbyggnadsstyrelsen m. vi. jämte i ämnet väckta motio a1 i texten