Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående rundradions fortsatta verksamhet m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1966-12-09 · 33 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:163, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående rundradions fortsatta verksamhet m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr dr l!l<!(>

1

Nr 163

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

rundradions fortsatta verksamhet m. in. jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 136 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över komnrunikationsärenden för den 21 oktober

1966, dels berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vad föredragande

departementschefen anfört rörande rundradioverksamhetens organisation

och fortsatta utveckling samt licensavgifterna för televisionen och

ljudradion, dels föreslagit riksdagen att på tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1966/67 under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag

av 4 500 000 kr., dels ock föreslagit riksdagen att medge att televerket

lämnas i statsrådsprotokollet förordade beställningsbemyndiganden.

Propositionen

I propositionen föreslås att ett andra TV-program införs omkring årsskiftet

1969/70. För detta bör utbyggnaden av ett nytt sändarnät påbörjas så

snart som möjligt. Utbyggnaden avses ske i sådan takt att det nya TV-programmet

redan från början kan mottas av drygt 75 % av befolkningen.

För det nya sändarnätet föreslås dels investeringsmedel för innevarande

budgetår, dels bemyndiganden för televerket att lägga ut beställningar på

den utrustning som erfordras under de närmaste åren. Vidare bör Sveriges

Radio tilldelas licensmedel för programförberedelserna, bl. a. för anställning

och utbildning av personal för TV-2.

I propositionen förordas också en ny organisation för programverksamheten,

som i sammanfattning innebär följande. Ledningen av Sveriges Radio

utövas av styrelsen och radiochefen. Företaget bör ha sex självständiga programenheter:

en för ljudradio, en för TV-1, en för TV-2, en enhet för utbildningsprogram

och en för utlandsprogram. Distrikten bör utgöra en egen

organisation. Därjämte bör finnas en självständig teknikavdelning.

Ledningen för de olika programenheterna bör ha ett direkt ansvar för

resp. program. Därigenom skapas förutsättningar för rörelsefrihet och

oberoende, variation och stimulerande tävlan, när det gäller idéer och utformning

av programmen. För att skapa avsedd självständighet och stärka

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 163

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 11)66

kostnadsmedvetandet bör det för varje programenhet fastställas en kostnadsram,

inom vilken enheten får göra sina egna dispositioner. Kostnadsramarna

bör inte endast avse löner, gager och liknande direkta kostnader

utan också kostnaderna för teknik, lokaler, utlagd produktion, filminköp

m. m. Rekrytering av personal och avgöranden i andra personalfrågor av

betydelse bör i allt väsentligt delegeras till resp. programenheter.

Speciellt intresse ägnas distriktens ställning. Motivet för eu väl utbyggd

regional organisation är att som ett positivt värde ta till vara den särprägel

och den egenart som finns på skilda håll samt att kunna spegla utveckling

och händelser i landets olika delar. För distrikten förordas en organisatorisk

och ekonomisk ställning som bör skapa förutsättningar för ett väl

utvecklat samarbete mellan distrikten och de centrala programledningarna.

I propositionen förordas med hänsyn till den utvidgade programverksamheten

en ytterligare förstärkning av Sveriges Radios intresseförankring

i samhället. Detta bör ske på liknande sätt som år 1956 då aktiekapitalet

ökades efter överläggningar om dess storlek och fördelning. Därigenom bör

en ytterligare breddning av folkrörelserepresentationen i Sveriges Radio

kunna uppnås.

Radionämnden föreslås få en självständigare ställning. Den efterhandsgranskning

nämnden utför har till främsta uppgift att pröva om radiooch

TV-verksamheten bedrivs i enlighet med de allmänna riktlinjer som gäller

för programverksamheten. I propositionen framhålls att radions och

televisionens aktiva samhällsreportage och behandling av andra frågor

som kan vara kontroversiella i och för sig motiverar en effektivisering

av radionämndens arbete. Nämnden kan bl. a. med kort varsel behöva göra

uttalanden om beriktigande av felaktig sakuppgift i radio- eller TV-program.

Antalet ledamöter i radionämnden föreslås minskat från nuvarande 24

till 5.

I anslutning till starten av ett andra TV-program behövs en höjning av

licensavgifterna. I fråga om licenserna förordas dessutom en omläggning till

gemensam licens för radio och TV med kvartalsbetalning. Erforderlig licensavgift

vid starten har beräknats till 40 kr. per kvartal, vilket jämfört med

nuvarande licensavgifter motsvarar en höjning med 25 kr. per år. För hushåll

med enbart radiomottagare föreslås en särskild radiolicens. Bilradiolicensen

föreslås bli slopad. Vidare förordas gemensam fondering av licensmedel

för radio och TV.

I statsrådsprotokollet redovisas de i förevarande sammanhang aktuella

frågorna under följande rubriker och å nedannämnda sidor av protokollet:

I. Inledning .......................................... 3—8

II. Programverksamhetens förutsättningar ................ 9—26

III. Televisionen ........................................ 27—42

IV. Ljudradion ......................................... 43—54

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1900

3

V. Särskild rundradio ..................................

VI. Bildnings- och undervisningsverksamheten i radio och television

............................................

VII. Finansieringsfrågor .................................

VIII. Konstitutionella och organisatoriska frågor ............

IX. Anslagsframställningar från Sveriges Radio ..........

55—63

63—76

77—89

89—111

111—112

Departementschefens anförande återfinns i statsrådsprotokollet på s.

113—141.

Beträffande den närmare innebörden av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Hultell m. fl. (I: 340) och den andra inom andra kammaren av fröken

Ljungberg m. fl. (11:414), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om en allsidig och samlande utredning rörande

etermediernas roll i barns och ungdoms hemmiljö;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Adolfsson och Werner (I: 773) och den andra inom andra kammaren

av herr Hermansson m. fl. (II: 946), i vilka hemställts att riksdagen

vid sin behandling av förevarande proposition måtte uttala sig för följande:

att radio-TV helt förankras i samhället och de folkliga organisationerna,

att radio-TV :s utveckling och målsättning frikopplas från beslut om

licensavgifterna,

att lekmannainflytandet bevaras i radionämnden och att denna får

minst 15 ledamöter,

att försök görs att hålla egenproduktionen på nuvarande relativa nivå,

att Sveriges Radio övertar samtliga nyhetssändningar från TT,

att utskottet vid behandlingen av propositionen beaktar vad i motionerna

i övrigt anförts om radio-TV:s ställning och funktion i samhället;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 774) och den andra inom andra kammaren

av herr Hedlund m. fl. (II: 949), i vilka yrkats att riksdagen matte

I. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att distributionsnätet vid utbyggnaden

för det andra televisionsprogrammet även utbygges i syfte att

möjliggöra sändning av färgtelevision,

II. uttala att igångsättning av färgtelevisionssändningar bör ske samtidigt

med att det andra programmet i televisionen börjar sändas,

lf Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 163

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

III. uttala att ett organ för kostnadskontroll och räntabilitetsstudier inrättas

inom Sveriges Radio,

IV. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Sveriges Radios egenproduktion

begränsas till 40 procent av de totala originalsändningarna samt

att den därigenom nödvändiga ökningen av inköpen sker hos s. k. fria producenter

i vårt land,

V. i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att i överenskommelsen mellan

svenska staten och Sveriges Radio angående rundradioverksamheten intas

en bestämmelse som reglerar skyldigheten att sända undervisningsprogram,

VI. i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att en relativ omfördelning av resurserna

inom Sveriges Radio sker med den målsättningen att 25 procent

tillfaller distriktsorganisationen,

VII. att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att radionämnden må bestå

av 7 ledamöter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Blomquist (1:775) och den andra inom andra kammaren av herr

Rubin m. fl. (11:957), i vilka yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa att inom Sveriges Radios organisation inrättas ett

programråd bestående av tjugoen ledamöter, att dessa ledamöter utses av

Kungl. Maj :t, samt att instruktion för rådets verksamhet måtte utarbetas

med beaktande av vad i motionerna framhållits;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Blomquist (I: 776) och den andra inom andra kammaren av herr Sjöholm

m. fl (II: 959), i vilka yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa att tidpunkten för introduktionen av färg-TV fastställes till

årsskiftet 1969/70;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Dahlberg m. fl. (I: 777) och den andra inom andra kammaren av

herr Jonasson m. fl. (II: 950), i vilka yrkats att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att kommunerna helt befrias

från skyldighet att erlägga radio/TV-licens för de mottagningsapparater,

som nyttjas i skolorna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

heir Hilding in. fl. (I: 778) och den andra inom andra kammaren av herr

Löfgren m. fl. (II: 952), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj .t måtte begära sådan ändring av gällande bestämmelser att

i framtiden licensavgift kan avkrävas apparatinnehavare endast för radiomottagningsapparaten

och ej för till mottagningsapparaten anslutna extra

högtalare samt att vederbörande utskott utarbetar härför erforderlig lagtext;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Holmberg m. fl. (I: 779) och den andra inom andra kammaren av

herr Bohman m. fl. (II: 948), i vilka hemställts att riksdagen måtte

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1(13 är 1966

5

I. avstyrka vad Kungl. Maj:t i prop. nr 136 anfört rörande rundradioverksamhetens

organisation och fortsatta utveckling samt licensavgifterna

för TV- och ljudradio,

II. anvisa å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1966/67 under televerkets

fond ett investeringsanslag å 4 500 000 kronor,

III. avslå av Kungl. Maj :t i prop. nr 136 begärt beställningsbemyndigande,

IV. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att 1966 års reklamutredning

måtte i tilläggsdirektiv erhålla uppdrag att snarast utreda och framlägga

förslag till erforderlig reglering av den reklamverksamhet som fordras för

fristående, bl. a. av pressen ägt TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas

samtidigt med att de tekniska förutsättningarna för den andra kanalen

föreligger, varvid det i propositionen nr 136 förutsatta och av Sveriges

Radio drivna andra TV-programmet kan ersättas,

V. besluta att radionämnden måtte utses av riksdagen i stället för av

Kungl. Maj :t;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundberg in. fl. (I: 780) och den andra inom andra kammaren

av herr Löfgren in. fl. (11:953), i vilka hemställts att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att uppbörden av den kombinerade TVoch

ljudradiolicensen av den som så önskar kan fullgöras i förskott för

helt år i stället för en uppdelning i fyra olika terminer;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström in. fl. (I: 781) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin m. fl. (11:956), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att

1. avslå propositionen i vad den avser ensamrätt för Sveriges Radio att

sända även ett andra televisionsprogram,

2. a) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och

förslag om ett från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för

program 2 i TV, organiserat enligt i motionerna angivna riktlinjer, som

tryggar en självständig programverksamhet utan inflytande på programmen

från ägares eller reklamköpares sida och med samma förpliktelser

i fråga om opartiskhet och mångsidighet som de vilka f. n. åvilar Sveriges

Radio,

2. b) i den händelse förslaget i punkten 2. a) ovan avvisas bör de av

radioutredningen och Sveriges Radio påvisade möjligheterna till ett tidigare

påbörjande av starten av TV-2 utnyttjas, vilket bör ske senast den 1

januari 1969 och inte som departementschefen föreslagit först ett år senare,

3. uttala att viss del av TV-produktionen inom Sveriges Radio i förbilligande

syfte i ökad omfattning bör utläggas i form av beställningar hos

s. k. »fria producenter»,

4. uttala att erforderliga investeringar och förberedelser för färg-TV
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

sändningar bör färdigställas senast under år 1970, så att dylika sändningar

kan påbörjas senast följande år, för att genom ett sådant beslut en

ur samhällsekonomisk synpunkt rationell planering av bl. a. den svenska

TV-industriens kapacitet och av konsumenternas köp av färg-TV-apparater

skall bli möjlig,

5. uttala att antalet ledamöter i radionämnden bör vara sju;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fröken Mattson (I: 782) och den andra inom andra kammaren av

herr Mellqvist (11:954), i vilka yrkats att riksdagen må i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa att antalet ledamöter i radionämnden fastställes

till sju jämte tre suppleanter, att en av ledamöterna i radionämnden, företrädesvis

sekreteraren, bör ha långvarig juridisk sakkunskap, samt i övrigt

beakta de i motionerna framförda synpunkterna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ferdinand Nilsson och Blomquist (1:783) och den andra inom

andra kammaren av herrar Nelander och Zetterberg (11:955), i vilka

hemställts

1) att en särskild avdelning med tillräcklig bemanning skapas för de

religiösa programmen inom radio-TV,

2) att ett programråd med representanter för de kristna rörelserna tillsättes

för radio/TV :s religiösa program,

3) att den för programgranskning avsedda radionämnden får sju ledamöter

samt att föreskriften om juridisk kompetens för nämndens ordförande

utgår,

4) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t i övrigt ger till känna vad

i motionerna angivits beträffande programutformningen på det religiösa

området —- att i möjlig mån beaktas vid utformning av det kommande

avtalet mellan staten och Sveriges Radio;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nyman m. fl. (1:784) och den andra inom andra kammaren av

herr Kållstad (II: 951), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t i lärarbesparande syfte begär skyndsam utredning och förslag

angående ökad användning av radio och TV för undervisningsändamål,

särskilt beträffande följande punkter:

1. att beakta de möjligheter som kan komma att erbjuda sig genom

s. k. särskild rundradio, innefattande även frågan om nyttjande av ytterligare

sändningsmöjligheter med hjälp av regionala TV-, FM- och AMstationer

samt trådradionätet,

2. att antalet sändningstimmar i radion och TV utökas på lördags- och

söndagsförmiddagar i ämnen av speciellt intresse för vuxna i arbetslivet,

3. att sändningstiden i ämnen för ungdom, som vill komplettera sin

gymnasieutbildning för postgymnasiala studier, för yrkesundervisning och

för husmödrar som önskar komplettera sina kunskaper i allmänhet och

inför sitt återinträde på arbetsmarknaden, utökas,

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 163 är 11)66

4. ait möjligheter till ett TV-, radio- och korrespondensuniversitet som

komplement till nuvarande universitetsorganisation skyndsamt skapas,

5. att i samband med skolöverstyrelsens läroplansrevision för grundskolan

och vid liknande revisioner för gymnasiala skolor undervisning via

etermedia i ökad omfattning kommer till stånd,

ö. att skolor i glesbygder och på öar genom eterburen undervisning får

möjlighet i framtiden att stanna kvar på orten;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Segerstedt Wiberg in. fl. (I: 785) och den andra inom andra kammaren

av herrar Björkman och Kellgren (11:947), i vilka hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning av

möjligheterna att inrätta ett permanent nordiskt TV-program;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sörenson (I: 787) och den andra inom andra kammaren av herr

Wiklund i Stockholm in. fl. (II: 961), i vilka hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar sig för inrättande av ett programråd

av den art och storlek radioutredningen föreslagit (med förutsatt god representation

i detta råd av folkrörelserna) eller, därest detta förslag inte

kan godkännas, utbyggnad och effektivisering av det nu befintliga systemet

med rådgivande programkommittéer för vissa intresseområden och

sektorer i samhällslivet med särskild inriktning på bevakning av folkrörelsernas

verksamhet och tillgodoseende av även deras berättigade intresse

att bättre än f. n. komma till tals i etermedierna;

dels en inom första kammaren av herr Strandberg väckt motion (I: 786),

vari hemställts att riksdagen måtte uttala att övergång till kombinerad licens

och slopande av bilradiolicensen snarast bör ske under bibehållande

av nu gällande licensavgifter;

dels en inom andra kammaren av herrar Sjöholm och Rubin väckt motion

(II: 958), vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

att en kommande utredning om reklamfinansierad TV måtte beredas

tillgång till apparatur i syfte att genom provsändningar vinna erforderlig

erfarenhet i den fråga utredningen har att behandla;

dels ock en inom andra kammaren av herr Wiklund i Stockholm väckt

motion (II: 960), vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t dels

uttalar sig för införande av färg-TV i vårt land 1971 och för ett definitivt

val av tekniskt färg-TV-system snarast möjligt, dels hemställer, att Kungl.

Maj :t utan dröjsmål måtte för riksdagen framlägga de förslag, som ett

sådant uttalande må erfordra.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

lår utskottet hänvisa till motionerna II: 414, I: 773, II: 949, II: 957, II: 959,

I: 777, II: 952, I: 779, II: 953, II: 956, I: 782, II: 955, I: 784, I: 785, II: 961,

I: 786, II: 958 och II: 960.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

Utskottet

I förevarande proposition föreslås att ett andra TV-program införs omkring

årsskiftet 1969/70. Avsikten har ursprungligen varit att starta programmet

ett år tidigare. Med beaktande bl. a. av det samhällsekonomiska

läget har det emellertid ansetts svårt att tillgodose önskemålet att både förbättra

nuvarande program och snabbt bygga ut ett andra program. Ett alltför

pressat tidsprogram innebär också vissa nackdelar från planerings- och

förberedelsesynpunkt. Den nu förordade utbyggnaden avses ske i sådan

takt att det nya TV-programmet redan från början kan mottas av drygt

75 % av befolkningen mot drygt 60 % därest starten sker ett år tidigare.

Den sålunda angivna tidpunkten för starten av det andra TV-programmet

har utskottet funnit sig kunna godtaga. Genom den längre förberedelsetiden

torde också en bättre planering av verksamheten uppnås inte minst

i fråga om utbildning och personalrekrytering. Samtidigt bör rimligtvis

strävandena att konsolidera och förbättra nuvarande TV-program underlättas.

I fråga om programverksamhetens organisation har departementschefen

funnit det vara angeläget att finna ett system som ställer etermedierna fria

från kommersiella intressens eller politiska gruppers ensidiga inflytande.

En grundläggande förutsättning anges därvid vara att en fri etableringsrätt

i etern är en omöjlighet redan på grund av det begränsade antalet frekvenser.

Frihet i etern måste med denna utgångspunkt i första hand förenas med

en medveten strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet

och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar

att komma till tals samt garantier mot obehöriga påtryckningar. I anslutning

härtill erinras om det i flera västeuropeiska demokratier förekommande

»public service-systemet», d. v. s. ett system där man gett rätten till rundradiosändningar

åt ett eller flera allmännyttiga företag som haft stor självständighet

och frihet att verka som »en rundradio i allmänhetens tjänst».

Företagen anses i de flesta fall ha lyckats bevara sin integritet, sin självständighet

och sitt oberoende. De anses också ha i stor utsträckning svarat

för de djärva initiativen, förnyelsen av programstoffet och originaliteten i

presentationen.

Förslaget att i Sverige införa kommersiell privatägd television avvisas

helt i propositionen under hänvisning bl. a. till erfarenheterna från andra

länder. Som huvudskäl mot kommersiell TV anföres för det första att den

skulle innebära generellt sett sämre kvalitet på programmen och en minskad

valfrihet för publiken. Vidare anses den innebära uppenbara risker

för att mediet blir utnyttjat för de ekonomiska och politiska intressen som

finansiärerna representerar. Ett företag utan egna kommersiella intressen

anges också vara den bästa för att inte säga den ena garantien för att vä
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Kol år 1!)C>(>

9

sentliga lokala och regionala synpunkter verkligen speglas i ett landsomfattande

program.

Utskottet ansluter sig för sin del till sålunda anförda synpunkter. Dessa

ligger också helt i linje med riksdagens tidigare ställningstaganden i denna

fråga. Utskottet vill därvid erinra om att riksdagen så gott som varje år

efter dess beslut 1956 om televisionens införande i vårt land haft att pröva

motionsledes väckta yrkanden om reklamfinansierad TV och fri etableringsrätt

m. m. samt därvid avvisat dessa. Någon anledning att nu ändra

ståndpunkt föreligger enligt utskottets uppfattning icke — så mycket

mindre som inga nya skäl förebragts till stöd härför.

Ej heller kan utskottet tillstyrka att vid sidan av Sveriges Radio inrättas

ett icke privatägt kommersiellt företag, finansierat helt med reklaminkomster.

Ett system med Sveriges Radios verksamhet licensfinansierad och ett

med TV-reklam förbehållet företag skulle i realiteten innebära att vid sidan

av Sveriges Radio ett kommersiellt monopol på TV-reklam etablerades.

Konkurrensen mellan företagen skulle heller inte komma att ske på lika

villkor, eftersom det ena företaget skulle finansieras genom licensavgifter

och det andra genom reklaminkomster. Därest endast reklamfinansiering

eftersträvas, kan man f. ö. som departementschefen framhållit lika gärna

föreslå reklamsändningar i Sveriges Radios program. Utskottet, som icke

funnit sig kunna förorda något sådant, vill i anslutning härtill erinra om

att med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 14 oktober 1966 särskilda sakkunniga

tillkallats för att verkställa utredning rörande reklamens verkningar

med särskild hänsyn till reklamsändningar i televisionen.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker de i motionerna I: 779 och

II: 948 samt I: 781 och II: 956 framförda yrkandena i dessa frågor. Utskottet

avstyrker alltså även yrkandet i sistnämnda båda motioner om skyndsam

utredning och förslag om fristående reklamfinansierat företag för

TV 2. Likaledes avstyrkes förslagen i motionerna I: 779 och II: 948 om tillläggsdirektiv

till 1966 års reklamutredning.

Ej heller kan utskottet finna behov föreligga av att, som i motionen

II: 958 yrkats, riksdagen fattar särskilt beslut om att utredningen om reklamfinansierad

TV måtte beredas tillgång till apparatur för provsändningar.

Motionen avstyrkes följaktligen.

Det finns enligt departementschefen ingen anledning att ändra de grundläggande

principerna för rundradioverksamheten i vårt land. Ljudradion

och TV bör således även i fortsättningen bedriva en i förhållande till statsmakterna

och sidointressen självständig verksamhet. En kraftig ökning av

sändningstiden anses ge en vidgad valfrihet för publiken. Den ökade sändningstiden

måste dock i detta syfte medföra en större variation av programutbudet

som tillgodoser skilda publikintressen och en rimlig grad av samordning

i programsättningen.

En ökad sändningstid erbjuder såsom i propositionen framhållits ett vid
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

gat register för dem som skapar programmen. Det bereder utrymme för

flera programtyper och fler människor får möjlighet att delta i programarbetet.

De kan representera starkt varierande temperament och infallsvinklar

på problemen. Det gäller sålunda att skapa en organisation som så starkt

som möjligt kan låta mångsidighet och mångfald komma till uttryck i de

program som bjuds allmänheten. Utskottet vill i detta sammanhang också

understryka Sveriges Radios kulturella ansvar och dess kulturfostrande

uppgift.

Departementschefen säger sig ha övervägt möjligheten att skapa två helt

fristående företag med likvärdiga ekonomiska möjligheter för sitt arbete.

Med hänsyn till de kostnadsökningar bl. a. med avseende på teknisk och

administrativ uppbyggnad detta skulle medföra avvisas dock den lösningen.

Avsevärda svårigheter skulle vidare uppstå att ernå en med hänsyn till intresset

av att ge publiken valfrihet rimlig samordning av programsättningen.

Den organisation för programverksamheten som departementschefen förordar

innebär i sammanfattning följande.

Ledningen av Sveriges Radio utövas av styrelsen och radiochefen. Företaget

skall ha sex självständiga programenheter: en för ljudradio, en för

TV1, en för TV2, en enhet för utbildningsprogram och en för utlandsprogram.

Distrikten skall utgöra en egen organisation. Därjämte skall finnas

en självständig teknikavdelning.

Ledningen för de olika programenheterna får ett direkt ansvar för resp.

program. Därigenom skapas förutsättningar för rörelsefrihet och oberoende,

variation och stimulerande tävlan, när det gäller idéer och utformning av

programmen. För att skapa avsedd självständighet och stärka kostnadsmedvetandet

fastställs det för varje programenhet en kostnadsram, inom

vilken enheten får göra sina egna dispositioner. Kostnadsramarna avser inte

endast löner, gager och liknande direkta kostnader utan också kostnaderna

för teknik, lokaler, utlagd produktion, filminköp m. in. Rekrytering av personal

och avgöranden i andra personalfrågor av betydelse delegeras i allt

väsentligt till resp. programenheter.

Utskottet tillstyrker för sin del ett genomförande av den sålunda föreslagna

organisationen men vill i anslutning härtill understryka vikten av

att de kostnadsramar som årligen fastställs för televisionens båda programledningar

är likvärdiga. Detta innebär att då det nya program 2 i TV byggts

ut så att sändningstiden där är densamma som i program 1 de båda programledningarna

bör tilldelas lika stora belopp. Innan program 2 nått en

sådan utbyggnadsgrad bör ramarna i huvudsak bestämmas i relation till

de sändningstider som gäller för resp. programkanal.

Beträffande distriktens ställning framhålles att speciellt intresse bör ägnas

frågan härom. Motivet för en väl utbyggd regional organisation anges

vara att som ett positivt värde ta till vara den särprägel och den egenart

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

11

som finns på skilda håll samt att kunna spegla utveckling och händelser i

landets olika delar. För distrikten förordas en organisatorisk och ekonomisk

ställning som anses skapa förutsättningar för ett väl utvecklat samarbete

mellan distrikten och de centrala programledningarna.

Den i propositionen sålunda föreslagna organisationen av Sveriges Radios

programverksamhet har bl. a. syftat till att ekonomiskt och programmässigt

stärka distriktens ställning. Tanken har därvid varit att åstadkomma

en hättre programbevakning av landets olika delar och att säkerställa att

de regionalt producerade programmen bereds ett ökat utrymme i riksprogrammen.

Utskottet vill för sin del understryka angelägenheten av att en

sådan förbättring av betingelserna för den regionala programverksamheten

kommer till stånd. Utan att vilja mera exakt ange den andel av programproduktionen

som distrikten bör svara för — vilket kan vara både principiellt

och praktiskt olämpligt — finner utskottet en rimlig målsättning vara

att omkring en fjärdedel av programproduktionen sker regionalt. Att —- på

sätt i motionerna I: 774 och II: 949 yrkats — direkt föreskriva en häremot

svarande procenttilldelning har utskottet dock icke funnit sig berett tillstyrka

samt avstyrker därför motionerna i denna del.

I motionerna 1:774 och 11:949 har bl. a. yrkats att ett organ för kostnadskontroll

och räntabilitetsstudier inrättas inom Sveriges Radio. Utskottet,

som i och för sig finner motionärernas yrkande beaktansvärt, vill dock

framhålla, att inom företaget redan bedrivs en omfattande verksamhet av

sådant slag. Dessutom vill utskottet understryka att den nya programverksamheten

förutsätter ett effektivt fungerande ekonomisk-administrativt

system inom företaget. Detta avses grunda sig på kännedom om alla relevanta

kostnadsfaktorer och medge tillfredsställande budgetering och budgetuppföljning.

interndebitering av kostnader samt för- och efterkalkylering

av program, vilket allt utskottet finner synnerligen angeläget. Inom

Sveriges Radio pågår redan ett utredningsarbete, som beräknas ge underlag

för utformning av ett sådant mera utvecklat ekonomisk-administrativt

system. En mera långsiktig ekonomisk planering av företagets hela verksamhet

avses också enligt propositionen komma till stånd — i syfte att ge

underlag för en avvägning på sikt av kostnader och intäkter i rundradioverksamheten.

En sådan planering — vilken utskottet likaledes finner

angelägen — avses utföras av Sveriges Radio och televerket i samarbete

och med ett samordningsansvar hos endera av dem. Beträffande formerna

m. m. härför avser departementschefen återkomma i annat sammanhang.

Vad sålunda anförts torde innebära ett tillgodoseende i allt väsentligt av

motionärernas syfte. Med hänsyn bl. a. härtill synes motionerna inte böra

föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Vad departementschefen anfört beträffande gemensamma organ har

inte givit utskottet anledning till erinran. Detta innebär bl. a. att icke oväsentliga

besparingar kan uppnås genom inrättande av sådana organ inom

2f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 163

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

särskilt angivna programområden. En dubbelbevakning av vissa större evenemang

såsom exempelvis en Nobelfest, ett statsbesök eller en sporthändelse

bör således inte förekomma. Vidare torde en fullt utbyggd nyhetsorganisation

på varje programenhet medföra en betydande merkostnad. En

gemensam nyhetsredaktion bör i stället inrättas som en service åt de självständiga

programenheterna. Den skall svara för insamling, bearbetning och

utsändning av korta nyhetsprogram av enbart faktagivande karaktär, medan

de olika programenheterna bör vara fria att söka också andra nyhetskällor

men koncentrera sina insatser på kommentar, analys och reportage. Det kan

inte heller vara motiverat att både ljudradion och de båda TV-programmen

var för sig skall disponera över egna symfoniorkestrar. En samverkan härvidlag

bör därför ske. Samordning bör också ske av vissa inköp och anskaffningar.

Ett gemensamt organ bör vidare lämpligen inrättas för engagemang

av artister och musiker etc. samt för upphandling av hyrfilmer. Detsamma

torde gälla för kontakterna med Eurovisionen och Nordvisionen jämte övriga

utländska radio- och TV-företag.

Det i motionerna 1:773 och 11:946 framställda yrkandet att riksdagen i

förevarande sammanhang skall uttala sig för att samtliga nyhetssändningar

från TT övertas av Sveriges Radio har utskottet icke funnit sig kunna biträda.

Spörsmålet härom torde f. ö. närmast vara en förhandlingsfråga mellan

radioföretaget och TT, vartill riksdagen inte bör ta ställning.

I fråga om företagsledningen innebär propositionen att företaget skall ha

en stark sådan som bär ansvaret för att samplaneringen genomförs, att

riktlinjerna för företagets verksamhet upprätthålls samt att verksamheten

i stort bedrivs ekonomiskt och rationellt. Även i fortsättningen skall

finnas en överenskommelse mellan staten och radioföretaget som innefattar

de allmänna riktlinjerna för programverksamheten. Det anses

självklart kunna krävas av företagsledningen att den med kraft skall kunna

ingripa om den finner att programverksamheten i något hänseende skulle

bedrivas på ett sätt som inte är förenligt med de angivna riktlinjerna.

För att programenheterna skall få den självständighet som är önskvärd

begränsas samordningen av programplaneringen i princip till fördelning av

sändningstider på olika huvudkategorier, exempelvis nyheter, underhållning,

teater etc. Det blir företagsledningens uppgift att se till att denna

samplanering kommer till stånd. Med en sådan ordning uppnås att program

av samma typ inte sänds på samma tid och att man får de gemensamma

ut- och ingångar mellan programmen som behövs för att publiken

skall kunna på ett smidigt sätt växla mellan kanalerna.

I förhållande till programledningarna skall radiochefen ha att verka för

att avsedd självständighet, variation och programkvalitet upprätthålls, men

han skall också övervaka att Sveriges Radios förpliktelser enligt lag och avtal

iakttas och att inom företaget utfärdade programregler efterföljs. En

central samordning erfordras i fråga om anordnandet av partipolitiska

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1(13 är !!)(>(>

13

program och andra program, där bestämmelserna om opartiskhet ställer

speciella krav på en för företaget enhetlig policy. Företagsledningen har vidare

att företräda företaget i avtals- och löneförhandlingar, att framlägga

företagets medelsäskanden och redovisa utbyggnadsbehov etc. samt att besluta

om dispositionen av anvisade medel genom alt fastställa kostnadsramar

för de olika programenheterna i företaget. Slutligen bär företagsledningen

att tillsammans med ledningarna för programenheterna och teknikenheten

svara för långsiktig planering av rundradiorörelsen.

Vad departementschefen anfört härom har ej givit utskottet anledning

till erinran liksom ej heller uttalandena rörande långtidsplanering och

byggnadsärendenas handläggning.

Med avseende på konstitutionella frågor innbär Kungl. Maj :ts förslag att,

med hänsyn till den utvidgade programverksamheten, en ytterligare förstärkning

av Sveriges Radios intresseförankring i samhället kommer till

stånd. Detta avses ske på liknande sätt som år 1956, då aktiekapitalet ökades

efter överläggningar om dess storlek och fördelning. Breddningen av

intresserepresentationen i företaget avses ske genom att en nyteckning av

aktier — motsvarande exempelvis en fördubbling av aktiekapitalet — i huvudsak

kommer folkrörelserepresentationen till godo. Frågan om aktiekapitalets

storlek och den närmare fördelningen av aktieposterna blir i första

hand en förhandlingsfråga mellan staten och de nuvarande aktieägarna och

avses tas upp till avgörande först sedan riksdagen tagit ställning till utbyggnaden

och riktlinjerna för verksamheten i stort.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och har inte heller något att

erinra mot förslaget att styrelsen även i fortsättningen skall ha ett odelat

ansvar för företagets verksamhet och alltjämt bestå av 11 ledamöter.

Radionämnden föreslås få en självständigare ställning. Den efterhandsgranskning

nämnden utför har till främsta uppgift att pröva om radio- och

TV-verksamheten bedrivs i enlighet med de allmänna riktlinjer som gäller

för programverksamheten. I propositionen framhålls att radions och televisionens

aktiva samhällsreportage och behandling av andra frågor som

kan vara kontroversiella i och för sig motiverar en effektivisering av radionämndens

arbete. Nämnden kan bl. a. med kort varsel behöva göra uttalanden

om beriktigande av felaktig sakuppgift i radio- eller TV-program. Antalet

ledamöter i radionämnden föreslås minskat från nuvarande 24 till 5.

Det i anslutning härtill i motionerna 1:773 och 11:946 framförda yrkandet

att radio-TV helt förankras i samhället och de folkliga organisationerna

_- genom att pressen och näringslivet utesluts från representation i

företaget — kan utskottet inte biträda och avstyrker följaktligen motionerna

i denna del.

Beträffande antalet ledamöter i radionämnden har detta i sistnämnda

motioner ansetts böra vara 15. I motionerna I: 774 och II: 949 samt I: 781

och II: 956 föreslås antalet bli sju samt i motionerna I: 782 och II: 954 sju

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

jämte tre suppleanter. I sistnämnda båda motioner föreslås dessutom att

en ledamot, företrädesvis sekreteraren, skall ha juridisk sakkunskap. Även

i motionerna I: 783 och II: 955 yrkas att antalet ledamöter skall bestämmas

till sju, varvid dock föreskriften om juridisk kompetens för ordföranden

anses kunna utgå.

Utskottet bär vid sin prövning av förevarande fråga funnit starka skäl

tala för en ökning av antalet ledamöter i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Med hänsyn salunda till nämndens ställning samt angelägna och

grannlaga arbetsuppgifter anser utskottet antalet ledamöter böra uppgå till

sju. En av ledamöterna — dock nödvändigtvis icke ordföranden — bör vara

en erfaren jurist.

Det i motionerna 1:779 och 11:948 framförda yrkandet att radionämnden

skall utses av riksdagen kan utskottet icke biträda och avstyrker därför

motionerna i denna del.

I motionerna I: 775 och II: 957 samt I: 787 och II: 961 har yrkats att ett

särskilt programråd måtte inrättas för Sveriges Radio. Inrättandet av ett

sådant skulle emellertid enligt utskottets uppfattning på ett i skilda avseenden

olyckligt sätt verka förhindrande och försvårande för verksamhetens

fria och obundna utövande. Om ett sådant organ skall få någon egentlig

betydelse, synes risken vara stor att det utvecklas till en överinstans över

Sveriges Radio i programfrågor samt att en form av förhandscensur tillskapas.

Såsom enbart rådgivande organ åter — utan formella befogenheter

att fatta bindande beslut — kan det befaras bli relativt betydelselöst men

likväl bli ett tyngande byråkratiskt organ. Dess existens skulle vidare

sudda ut ansvarsgränserna. Utskottet kan därför inte biträda motionärernas

yrkanden men vill i sammanhanget erinra om de programkommittéer

som redan nu finns och som även i fortsättningen förutsätts vara verksamma

samt de möjligheter som genom dessas arbete erhålls att få en levande

och nära kontakt med skilda intressegrupper och ämnesområden.

Av liknande skäl kan utskottet ej heller tillstyrka de i motionerna I: 783

och 11:955 framställda yrkandena om beslut av riksdagen att en särskild

avdelning för de religiösa programmen inrättas inom radio-TV samt att

speciellt programråd för de religiösa programmen tillsätts in. m. Såsom

hittills torde sålunda få ankomma på företagets ledning att inom den ram

för programverksamhetens allmänna inriktning och utformning som anges

i avtalet mellan staten och företaget pröva härmed sammanhängande frågor.

Motionerna avstyrkes följaktligen.

Ej heller har utskottet funnit sig kunna tillstyrka det i motionerna I: 785

och 11:947 framförda förslaget om särskild utredning av möjligheterna alt

införa permanent nordiskt TV-program. Såsom motionärerna erinrat om

pågår emellertid redan ett omfattande samarbete de nordiska radio- och

TV-företagen emellan, såväl på det tekniska området som programmässigt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 är 1966 15

En ytterligare utveckling härav torde vara att förvänta och framstår även

enligt utskottets uppfattning som önskvärd.

Utskottet vill dessutom i likhet med departementschefen erinra om de

möjligheter härvidlag som Nordvisionen erbjuder. Rundradioföretagen i

Norden har sålunda redan funnit en smidig och ändamålsenlig form av samarbete

som innebär goda förutsättningar för program med nordisk prägel,

för gemensamt producerade program och för programutbyte. En ökad

sändningstid ger också förbättrade möjligheter till nordiskt samarbete på

ljudradions och televisionens område.

Beträffande bildnings- och utbildningsverksamhet erinras i propositionen

om att den verksamhet av ifrågavarande slag som f. n. bedrivs av Sveriges

Radio avser dels program för i första hand grundskolans, fackskolans och

gymnasiets behov — s. k. skolradio-TV — dels program av folkbildningskaraktär.

Skolradio-TV-verksamheten, som finansieras med särskilda över

riksstaten anvisade anslagsmedel, bedrivs i samråd med vederbörande utbildningsmyndigheter

och byggs successivt ut i huvudsaklig överensstämmelse

med en av radioutredningen tidigare framlagd, i 1964 års statsverksproposition

redovisad utvecklingsplan. Folkbildningsprogrammen faller inom

ramen för Sveriges Radios allmänna licensfinansierade programverksamhet.

Vid sina överväganden om rundradions utvecklingsmöjligheter har radioutredningen

skilt mellan olika slag av programaktiviteter, nämligen dels

sådana som ingår som led i målinriktade studier vilka åsyftar viss kompetens

och anknyter till det allmänna skol- och utbildningsväsendets kurser,

dels sådana som har folkbildningskaraktär och avser fria ej målinriktade

studier. Det förra slaget av aktiviteter sammanfattas under benämningen

utbildningsradio-TV — som förutom nuvarande skolradio-TV inrymmer

olika slag av målinriktad vuxenutbildning — medan det senare

slaget av aktiviteter går under benämningen studieradio-TV.

Utskottet finner i likhet med departementschefen att etermedierna i

ökad utsträckning bör kunna tas i anspråk för utbildnings- och bildningsändamål.

Såsom i propositionen framhållits kan det dock finnas anledning

att ställa sig tveksam till den av utredningen föreslagna gränsdragningen

av utbildnings- och bildningsområdet. I fråga om de program som av utredningen

betecknats som tillhörande studioradio-TV synes dessa sålunda

i huvudsak vara av den karaktär att de rimligtvis bör falla inom Sveriges

Radios allmänna programverksamhet och av radioföretaget böra beaktas i

samband med den fortsatta allmänna programutvecklingen. Beträffande

vuxenutbildningen hänvisas i propositionen till de förslag härom som kommer

att föreläggas 1967 års riksdag. Vad avser de förslag som i vissa motioner

anförts om programverksamheten på utbildnings- och främst då vuxenutbildningsområdet

— bör dessa enligt utskottet prövas i samband därmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

Till den del förslagen avser vad som enligt det föregående är att betrakta

som allmänna programfrågor bör det, såsom nämnts, vara Sveriges Radios

sak att beakta dessa inom ramen för sitt programansvar.

Utskottet avstyrker med hänsyn härtill de i motionerna I: 784 och II: 951

framställda yrkandena att riksdagen nu begär särskild utredning samt förslag

rörande en utökning av antalet sändningstimmar för sådan verksamhet

och för korrespondensuniversitet per radio-TV m. m.

Ej heller kan utskottet tillstyrka att — på sätt i motionerna I: 774 och

II: 949 yrkats — riksdagen nu beslutar att Sveriges Radio i avtalet med

staten skall åläggas skyldighet att sända undervisningsprogram. Utskottet

vill dock i anslutning härtill understryka departementschefens förenämnda

uttalande om behovet av att i ökad utsträckning ta etermedierna i anspråk

för utbildnings- och bildningsändamål samt att det i programkanalerna

bör finnas utrymme för en fortsatt utbyggnad av den programverksamhet,

som redan bedrivs på detta område, och för en utvidgning av densamma

till nya utbildningsstadier och bildningsformer.

I fråga om särskild rundradio framhåller departementschefen att radioutredningen

vid sina överväganden av förutsättningarna för ett ökat utnyttjande

av etermedierna för utbildnings- och bildningsverksamhet även

beaktat de möjligheter, som kan komma att erbjuda sig genom den av utredningen

föreslagna s. k. särskilda rundradion.

Utredningens förslag anses dock vara alltför skissartat för att kunna läggas

till grund för några närmare ställningstaganden. Härtill kommer att

man ännu inte med full säkerhet kan uttala sig om kanalklyvningssystemets

tekniska användbarhet och tillförlitlighet. Härför fordras ytterligare

prov under viss tid. För det fall tekniska och ekonomiska betingelser för

systemets användning skulle konstateras föreligga säger sig departementschefen

emellertid vara beredd att överväga frågan om en fortsatt utredning

av förutsättningarna och formerna för utnyttjandet av ifrågavarande sändningsmöjligheter.

En sådan utredning anses även böra innefatta frågan om

nyttjande av de ytterligare sändningsmöjligheter, som kan åstadkommas

med hjälp av lokala TV-, FM- och AM-stationcr samt trådradionätet. I sammanhanget

anses böra kartläggas vilket intresse som kan föreligga hos olika

undervisningsmyndigheter, intresse- och bildningsorganisationer, folkrörelser

etc. Vidare bör närmare övervägas i vilken utsträckning föreliggande

programbehov kan och bör tillgodoses genom tilldelning av sändningsrätt, i

vilka administrativa och juridiska former sådan rätt bör meddelas och

vilket programinnehåll sändningsrätten bör avse.

Utskottet delar departementschefens uppfattning härvidlag och finner

följaktligen ingen anledning föreligga att — såsom i motionerna I: 784 och

II: 951 yrkats — en särskild framställning i ämnet nu göres från riksdagens

sida. Motionerna avstyrkes därför i denna del.

Beträffande televisionens utbyggnad anföres i propositionen att de former,

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr lti.l år l!)ti(>

1 vilka programutvecklingen härefter skall ske, har samband med hl. a. det

förslag till organisation av programverksamheten som framlagts. Det sägs

vara angeläget att televisionens hådu program såvitt möjligt utvecklas under

likvärdiga betingelser, bl. a. i fråga om sändningstiden. Redan i starten

måste program 2 få en så pass väl tilltagen sändningstid, att det kan ges

någorlunda slagkraft och profil och av publiken uppfattas som ett alternativ

till program 1. En sändningstid av omkring 20 timmar per vecka - motsvarande en programtid av 2,5—3 timmar per dag • framstår som en

lämplig volym vid igångsättningen av det nya programmet. De fortsatta ökningarna

av televisionens sändningstider hör i sin helhet komma program

2 till godo ända fram till den tidpunkt, då sändningstiden dar är densamma

som i program 1. Det innebär alltså, att sändningstiden i sistnämnda program

fram till angivna tidpunkt i princip bör bibehållas vid nuvarande nivå,

dvs. drygt 40 timmar per vecka.

I syfte att dämpa trycket på företagets utbildningsapparat och administrativa

resurser genom en något mindre omfattande rekrytering under

de närmaste åren anses utrymmet för den personalkrävande andelen egenproduktion

i programutbudet böra relativt minskas från f. n. ca 55 % av

de totala originalsändningarna till förslagsvis något under 50 % i inledningsskedet.

En sådan åtgärd beräknas medge en minskning av nyanstallningsbehovet

under förberedelsetiden med ca 25 %. Med hänsyn härtill och

eftersom det dessutom förutsättes att den extra programproduktion som

följer med förberedelserna inför starten av program 2 inte skall leda till

någon temporär ökning av sändningstiden i nuvarande TV-program beräknas

medelsbehovet i anledning av förberedelserna till 21,8 milj. kr. Utifrån

den ändrade förutsättningen att det andra TV-programmet skall starta

kring årsskiftet 1969/70 bedöms inte någon del av angivna belopp behöva

tas i anspråk under innevarande budgetår. Däremot bör ett belopp av 5

milj. kr. beräknas för förberedelser under budgetåret 1967/68.

Medel beräknas vidare för en viss allmän konsolidering och förstärkning

av såväl den administrativa sidan som programsidan av Sveriges Radios

organisation, detta för att göra företaget bättre rustat att möta de ökade

krav som den förestående programexpansionen innebär. Dessutom beräknas

medel för vissa inredningsarbeten och utrustningsanskaffningar av vilka en

del avser distrikten. Sammanlagt upptas för 1967/68 — med inräknande av

de nyssnämnda förberedelsekostnaderna avseende nämnda budgetår —- ett

belopp av 156 milj. kr. för televisionens program- och driftkostnader, vilket

innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 25 milj. kr.

Ökningen innefattar sedvanligt tillägg för löne- och prisstegringar. För den

regionala programverksamheten anses det vara angeläget, att ett nytt radiooch

TV-hus i Göteborg så snart som möjligt kommer till utförande. Med

hänsyn till det rådande arbetsmarknadsläget i göteborgsregionen förklarar

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

sig departementschefen dock inte beredd att nu ta ställning till tidpunkten

for byggnadsföretagets utförande.

Utskottet har i nu förevarande sammanhang inte funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag.

Det i motionerna I: 773 och II: 946 framförda yrkandet att försök görs att

hålla egenproduktionen på nuvarande relativa nivå avstyrkes av utskottet.

Ej heller har utskottet funnit sig berett tillstyrka yrkandet i motionerna

1:774 och 11:949 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att

Sveriges Radios egenproduktion begränsas till 40 % samt att härigenom

erforderlig ökning av inköpen sker hos s. k. fria producenter. Detsamma

galler yrkandet i motionerna I: 781 och II: 956 om sådana inköp. Företagets

programproduktion bör dock i princip ske i konkurrens med fria producenter

samt med vederbörligt beaktande av de synpunkter härom som

framförts såväl i propositionen som i förenämnda motioner. Under hänvisning

till det anförda avstyrkes motionerna i nämnda delar.

Enligt den föreslagna utbyggnadsplanen kommer vid starten och under

de narmaste månaderna därefter praktiskt taget hela Svealand och Götaland,

storre delen av norrländska kustlandet längs radiolänklinjen Gävle—

Sundsvall—Boden samt östersundsområdet att nås med det nya programmet.

Under budgetåret 1970/71 koncentreras utbyggnadsarbetena huvudsakligen

till de inre och norra delarna av Norrland. Redan vid utgången av

namnda budgetår dvs. fyra och ett halvt år efter utbyggnadsbeslutet och ett

och ett halvt år efter starten av program 2 — beräknas en täckningsgrad av

93 % ha uppnåtts. Denna utbyggnadstakt innebär en investeringskostnad

av 152 nnlj. kr. under femårsperioden 1966/67—1970/71, därav 7 milj kr

under 1966/67, 10 milj. kr. under 1967/68, 26 milj. kr. under 1968/69, 50

milj. kr. under 1969/70 och 59 milj. kr. under 1970/71.

Därefter återstår investeringar för täckning av kvarstående områden.

Det galler narmast vissa glesbygder och mera avgränsade geografiska områden

med ogynnsamma topografiska förhållanden. Kompletterande investeringar

erfordras även för att öka distributionsnätets driftsäkerhet. Kostnaderna

för de återstående utbyggnads- och kompletteringsarbetena har i

1966 års prisläge beräknats uppgå till närmare 250 milj. kr.

Det for innevarande budgetår erforderliga beloppet — 7 milj. kr._ryms

delvis inom ramen for det för budgetåret anvisade investeringsanslaget till

rundradioanläggningar. Till ett belopp av 4,5 milj. kr. krävs emellertid ytterligare

medelsanvisning på tilläggsstat till innevarande års riksstat. Utskottet

tillstyrker en sådan medelsanvisning.

Vad beträffar det för budgetåren 1967/68—1970/71 beräknade medelsbehovet

tillstyrker utskottet vidare att televerket — för att kunna göra erforderliga

materielbestallnmgar — lämnas bemyndigande att ikläda sig betalningsansvar

intill de för resp. år upptagna beloppen. Utskottet kan följaktligen

icke biträda det i motionerna I: 779 och 11:948 framlagda yrkandet

om avslag å Kungl. Maj :ts förslag om sådant bemyndigande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

19

Departementschefen är inte beredd att nu ange en tidpunkt för införande

av färg-TV i Sverige. Som motivering härför anföres dels samhällsekonomiska

skäl och dels de fördelar ur teknisk-ekonomisk synpunkt på produktionssidan

och från konsumentsynpunkt, när det gäller mottagarnas utförande

och pris, som kan vinnas genom att avvakta utvecklingen utomlands.

Utbyggnaden av sändarnätet för TV 2 sker tekniskt så att nätet medger

sändning av färg-TV. En tillbyggnad av sändarnätet för TV1 så att detta

nät också kan sända färg-TV beräknas enligt vad utskottet erfarit ta en tid

av ca två år och dra en kostnad av ca 15 milj. kr. Därest en utbyggnad av

sändarnätet för TV 2 beslutas, är således kostnaderna för erhållande av

färgsändningsmöjligheter på båda näten ganska ringa. Samhällsekonomiskt

skulle det däremot innebära betydande påfrestningar om allmänhetens

inköp av färg-TV-mottagare bleve av stor omfattning och tidsmässigt koncentrerade.

Utländska erfarenheter har visserligen sagts tala för att någon

mycket kraftig och omedelbar uppgång i apparatanskaffningen icke kommer

att äga rum då färg-TV-sändningar introduceras. Å andra sidan kan

ett tryck komma att uppstå genom att många hushåll i Sverige redan nästkommande

år lär få möjlighet att motta färg-TV-överföringar från utlandet.

Den svenska industrien har angetts behöva minst 18 månaders varsel

innan svenska apparater kan saluföras. Utskottet har också inhämtat, att

även om den svenska industrien kommer med i produktionen ca 25 % av

apparatvolymen bedöms komma att utgöras av importprodukter. Från industriens

sida görs gällande att ju längre framåt i tiden man skjuter på frågan

om införande av svensk färg-TV-sändning ju större del kommer att

importeras genom att den svenska industrien då kommer i ett sämre konkurrensläge.

En annan faktor av betydelse är ålderssammansättningen hos

det nuvarande apparatbeståndet. Det stora antalet apparater som tillfördes

marknaden under åren 1958—1962 beräknas vara förbrukade i slutet av

1960-talet och i början av 1970-talet. Från allmänhetens sida är det därför

ett intresse att få kännedom om tidpunkten för införande av färgsändningar

så att apparatinköpen kan rättas härefter.

Av det sagda framgår att skäl talar för ett klarläggande och ett fixerande

av tidpunkten för införande av färg-TV. Utskottet finner dock, att ytterligare

analyser av såväl teknisk som samhällsekonomisk art erfordras, innan

riksdagen binder sig för en bestämd tidpunkt. Riksdagsbeslutet måste

dock komma i god tid och senast minst två år före införande av färg-TV.

Utskottet vill med hänsyn härtill föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj :t

begära att frågan om införande av svensk färg-TV i såväl program 1 som

program 2 göres till föremål för fortsatta överväganden och att förslag i

ärendet snarast möjligt föreläggs riksdagen. Av vikt är i sammanhanget att

samråd sker med våra nordiska grannländer.

I motionerna I: 774 och II: 949 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa att distributionsnätet vid utbyggnaden för det

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

andra televisionsprogrammet även utbygges i syfte att möjliggöra sändning

av färgtelevision. Såsom i det föregående framhållits kommer genom den i

propositionen föreslagna utbyggnaden att så ske, varför någon särskild framställning

härom från riksdagens sida inte torde vara erforderlig. Nämnda

motionsyrkande avstyrkes därför.

I fråga om ljudradions utbyggnad erinras om tillkomsten av ett andra

program under år 1956, inledandet av de s. k. melodi- och nattradiosändningarna

under år 1961 och utbyggnaden av en tredje programkanal med

beräknat ianspråktagande i full utsträckning kring årsskiftet 1966/67.

De av radioutredningen och Sveriges Radio framlagda utvecklingsplanerna

för ljudradions riks- och regionalprogram siktar till ytterligare ökningar

av sändningstiden. Sveriges Radios förslag innebär sålunda, att de årliga

sändningstiderna i riksprogrammen fram t. o. m. budgetåret 1971/72 ökar

med närmare 2 800 timmar och de årliga sändningstiderna i regionalradion

med ca 2 700 timmar. Departementschefen framhåller i anslutning härtill

att det inte är möjligt att i dagens läge ta ställning till i vilken takt och i

vilken utsträckning planerna lämpligen bör förverkligas. Utskottet delar

denna uppfattning. Frågan om utökning av de olika programmen torde således

få bedömas successivt i samband med den årliga prövningen av radioföretagets

medelsbehov.

I fråga om Sveriges Radios medelsbehov för nästa budgetår avseende

ljudradions allmänna programverksamhet säger sig departementschefen vid

sina överväganden ha beaktat behovet av en viss ökning av sändningstiderna

i riks- och regionalprogrammen samt behovet av en konsolidering i

olika hänseenden av programverksamheten. Med hänsyn härtill beräknas

för budgetåret 1967/68 ett belopp av 87,5 milj. kr., vilket innebär en uppräkning

med 11,2 milj. kr. i förhållande till vad som upptagits för innevarande

budgetår. Beloppet inrymmer sedvanligt tillägg för löne- och prisstegringar.

Vidkommande frågan om kostnader och finansiering med avseende på

de i propositionen framlagda förslagen erinras om att bemyndigande nyligen

lämnats departementschefen att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning

av bl. a. frågan om en eventuell reklamfinansiering. Propositionen

utgår från att — i avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredning —- rundradioverksamheten liksom hittills helt skall finansieras med licensmedel.

Skolprogramverksamheten och programverksamheten till utlandet skall

dock även i fortsättningen finansieras med särskilda över riksstaten anvisade

medel. I fråga om licenssystemets fortsatta utformning föreslås följande.

Principen ett hushåll — en licens ges en vidare tillämpning genom att nuvarande

licenser ersätts med en kombinerad ljudradio- och TV-licens knuten

till innehavet av TV-mottagare. Förutom den kombinerade licensen skall

finnas en särskild ljudradiolicens, som skall lösas av hushåll med enbart

radiomottagare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

21

Den föreslagna kombinerade licensavgiften skall erläggas kvartalsvis, medan

den särskilda ljudradiolicensen — liksom i fråga om nuvarande radiolicens

— betalas vid ett betalnings!illfälle per år. Den särskilda bilradiolicensen

slopas. Den föreslagna befrielsen avser dock inte radioapparater i

fordon, som i huvudsak används i yrkesmässig trafik. För dessa apparater

löses även i fortsättningen en särskild licensavgift i likhet med vad som på

licensområdet i övrigt gäller för radio- och TV-mottagare, som finns på arbetsplatser

etc. och som alltså inte är anknutna till bostaden-hushållet.

De angivna förändringarna i licenssystemet avses ske i samband med de

höjningar av licensavgifterna som föreslås av departementschefen.

Utskottet biträder till alla delar Kungl. Maj :ts förslag i förevarande avseenden.

Såsom departementschefen framhållit föreligger inte längre någon anledning

att hålla de båda etermedierna ekonomiskt åtskilda. En ordning

synes i stället böra gälla, som innebär att av de samlade licensmedel som

inflyter vartdera mediet tilldelas de belopp, vilka med hänsyn till programverksamheten

bedöms erforderliga. Eventuella överskott tillförs en

gemensam, av televerket förvaltad fond för att kunna användas för de båda

mediernas behov under andra år, då de löpande inkomsterna inte förslår

att täcka utgifterna. Sålunda reserverade medel bör liksom hittills kunna

utnyttjas av televerket såsom rörelsemedel mot erläggande av ränta, vilken

tillförs fonden. Med en sådan gemensam disposition av licensmedlen undviks

de olägenheter, som följer med den nuvarande uppdelningen av dessa

och som består i att ett underskott för det ena mediet kan nödvändiggöra

en höjning av licensavgiften samtidigt som det andra mediet kan uppvisa

överskott.

För televisionens del beräknas intäkterna av de nuvarande TV-licenserna

—- inklusive vissa ränteinkomster — för nästa budgetår uppgå till ca 246

milj. kr. Med kalkylerade kostnader om 216 milj. kr. skulle därmed uppstå

ett överskott för 1967/68 på omkring 30 milj. kr., vilket i motsvarande

mån ökar behållningen av de från tidigare år ackumulerade överskottsmedlen.

En viss minskning av denna behållning följer å andra sidan av det

tilläggsanslag på 7 milj. kr., som för innevarande budgetår föreslås tilldelat

televerket. Behållningen vid utgången av budgetåret 1967/68 beräknas under

angivna förutsättningar utgöra ca 323 milj. kr. — För ljudradions del

beräknas intäkterna av den nuvarande radiolicensen — inklusive vissa ränteinkomster

— för sistnämnda budgetår till ca 105 milj. kr. Eftersom

samtidigt kostnaderna uppskattas till ca 125 milj. kr. och behållningen av

de från tidigare år ackumulerade ljudradiolicensmedlen utgör ca 6 milj.

kr., behövs för ljudradion under budgetåret 1967/68 ett tillskott av ca 14

milj. kr.

Såsom i propositionen framhållits är de fonderade TV-licensmedlen avsedda

att användas för den nu aktuella utbyggnaden. Fram till tidpunkten

för omläggningen av licenssystemet bör det tillskott av licensmedel som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 163 dr 1966

fordras för ljudradion lämpligen också täckas av dessa medel. Intäkterna

av nuvarande licensavgifter kan tillsammans med de fonderade licensmedlen

beräknas täcka kostnaderna för programverksamhet och utbyggnad

fram till år 1969. Den därefter följande utbyggnaden av programverksamheten

får sålunda vid ett bibehållet finansieringssystem täckas med löpande

licensintäkter. Detta medför behov av en successiv höjning av licensavgifterna.

Erforderlig avgift i anslutning till starten av TV 2 har vid nuvarande

pris- och lönenivå beräknats till 40 kr. per kvartal, vilket jämfört med nu

gällande licensavgifter (100 resp. 35 kr./år) motsvarar en höjning med 25

kr. per år. Den särskilda ljudradiolicensen bör från samma tidpunkt fastställas

till 50 kr. per år.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

De i motionerna I: 773 och II: 946 framställda yrkandena om att radioTV:s

utveckling och målsättning frikopplas från beslut om licensavgifterna

avstyrkes under hänvisning härtill.

Ej heller kan utskottet biträda vad i motionerna 1:779 och 11:948 anförts

rörande licensavgifternas beräkning och storlek m. m.

I motionerna I: 777 och 11:950 har yrkats att kommunerna helt befrias

från radio-TV-licens för skolapparater. Därest så skulle ske bör detta enligt

utskottets uppfattning komma till stånd genom att ett särskilt anslag under

åttonde huvudtiteln efter vederbörlig prövning av Kungl. Maj :t anvisas för

täckande av bidrag till kommunerna för dessa kostnader. Utskottet anser

sig följaktligen inte kunna tillstyrka motionerna.

Inte heller har utskottet funnit sig berett att tillstyrka det i motionerna

I: 778 och II: 952 framlagda yrkandet att licensavgift skall kunna avkrävas

apparatinnehavare endast för mottagningsapparat och ej till denna anslutna

extra högtalare. Frågan härom torde komma att övervägas i samband

med förberedelserna för den förestående omläggningen av licenssystemet.

Vidkommande det i motionerna I: 780 och II: 953 framlagda yrkandet att

den kombinerade TV- och ljudradiolicensen skall kunna betalas i förväg

för helt år vill utskottet framhålla att möjlighet till helårsbetalning av licenserna

redan nu föreligger. Enligt vad utskottet erfarit torde även framdeles

så bli fallet. Någon särskild framställning i ämnet från riksdagens

sida synes därför inte erforderlig.

Utskottet avstyrker likaledes yrkandet i motionen I: 786 att övergång till

kombinerad licens och slopande av bilradiolicensen snarast bör ske under

bibehållande av nu gällande licensavgifter.

Vad i motionerna I: 340 och II: 414 anförts rörande angelägenheten av att

etermediernas roll i barns och ungdoms hemmiljö utreds finner utskottet

värt beaktande. Enligt vad utskottet erfarit har vissa experimentella undersökningar

på hithörande område utförts genom Sveriges Radios försorg.

Utskottet anser sig kunna utgå från att fortsatta undersökningar såväl

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lt>3 år 1906

23

på detta område som beträffande exempelvis filmens inverkan kommer till

stånd samt att i samband härmed jämte de allmänna programundersökningar

in. in. som utförs ytterligare material framtas som kan tjäna till

ledning vid bedömningen av de aktualiserade spörsmålen. Vidare förutsätter

utskottet att Kungl. Maj:t uppmärksamt följer utvecklingen samt föranstaltar

om den utredning som därvid eventuellt befinnes påkallad.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

förordat har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

1. att motionen 11:958 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

2. att motionerna I: 774 och II: 949, såvitt de avser

distriktsorganisationen, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

3. att motionerna I: 774 och II: 949, såvitt de avser särskilt

organ för kostnadskontroll och räntabilitetsstudier inom

Sveriges Radio, icke må av riksdagen bifallas;

4. att motionerna I: 773 och II: 946, såvitt de avser att

Sveriges Radio bör överta samtliga nyhetssändningar från

TT, icke må av riksdagen bifallas;

5. att motionerna I: 773 och 11:946, såvitt de avser att

radio-TV helt förankras i samhället och de folkliga organisationerna,

icke må av riksdagen bifallas;

6. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 773

och II: 946 samt I: 782 och II: 954 ävensom med bifall till

motionerna 1:774 och 11:949, 1:781 och 11:956 samt

I: 783 och 11:955, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

besluta att antalet ledamöter i radionämnden skall vara sju

samt att en ledamot skall vara erfaren jurist;

7. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 779

och II: 948, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, besluta

att radionämnden skall utses av Kungl. Maj:t;

8. att motionerna 1:775 och 11:957 samt 1:787 och

II: 961, icke må av riksdagen bifallas;

9. att motionerna I: 783 och II: 955, såvitt de avser särskild

avdelning för religiösa program jämte särskilt programråd

härför samt skrivelse till Kungl. Maj :t, icke må av

riksdagen bifallas;

10. att motionerna I: 785 och II: 947 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

11. att motionerna I: 784 och II: 951, såvitt de avser särskild

rundradio, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

12. att motionerna I: 774 och II: 949, såvitt de avser bestämmelse

rörande skyldighet för Sveriges Radio att sända

undervisningsprogram, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

13. att motionerna I: 784 och 11:951, såvitt de inte berörts

under punkten 11., icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

14. att motionerna I: 773 och II: 946, såvitt de avser Sve*- riges Radios egenproduktion, icke må av riksdagen bifallas;

15. att motionerna 1:774 och 11:949 samt 1:781 och

II: 956, samtliga motioner såvitt de avser begränsning av

Sveriges Radios egenproduktion samt beställningar hos s. k.

fria producenter, icke må av riksdagen bifallas;

16. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 774

och 11:949 samt I: 781 och 11:956, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, samt motionerna I: 776 och II: 959 ävensom

II: 960, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört om införande av färgtelevision;

17. att motionerna 1:774 och 11:949, såvitt de avser

skrivelse till Kungl. Maj :t rörande möjligheter till sändning

av färgtelevision, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

18. att motionerna I: 773 och II: 946, såvitt de avser licensavgifterna,

icke må av riksdagen bifallas;

19. att motionerna I: 777 och 11:950 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

20. att motionerna I: 778 och II: 952 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

21. att motionerna I: 780 och II: 953 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

22. att motionen I: 786 icke må av riksdagen bifallas;

23. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 340

och II: 414, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört beträffande den i motionerna begärda utredningen;
24.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:779 och 11:948

samt I: 781 och II: 956, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

— utöver vad som följer av bifall till utskottets

hemställan under momenten 16. och 23. -— anfört rörande

rundradioverksamhetens organisation och fortsatta utveckling

samt licensavgifterna för televisionen och ljudradion;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

25

25. att riksdagen må till Rundradioanläggningar på lillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten

under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag

av 4 500 000 kr.;

26. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ls förslag

samt med avslag å motionerna 1:779 och 11:948,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, medge att televerket

lämnas i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 21 oktober 1966 förordade beställningsbemyndiganden.

Stockholm den 9 december 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Ivar Johansson, Fritz Persson, fru Wallentheim,

herrar Mårtensson, Bertil Petersson, Kaijser, Eric Gustaf Peterson,

fru Myrdal, herrar Dahlén, Wååg, Sundin, Nyman och Strandberg;

samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,

Ståhl, Almgren, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, fröken Olsson, herrar

Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Fagerlund, Björkman, Nelander

och Lindahl.

Reservationer

1) av herrar Kaijser, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Det

i» och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:

»Det i motionerna 1:779 och 11:948 framförda yrkandet att radionämnden

skall utses av riksdagen anser utskottet ligga väl i linje med den mera

självständiga ställning som radionämnden förutsätts få. Då det måste vara

en av radionämndens uppgifter att söka se till att radioföretaget bedriver

sin verksamhet utan inflytande från regeringen är det också en naturlig

konsekvens att radionämnden utses av riksdagen själv och inte av Kungl.

Maj :t. Utskottet tillstyrker alltså motionerna i denna del.»

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

dels ock att utskottets hemställan under 7. bort ha följande lydelse:

»7. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 779 och

11:948, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, besluta att

radionämnden skall utses av riksdagen;»

2) av herrar Kaijser, Eric Gustaf Peterson, Dahlén, Nyman, Strandberg,

Bohman, Ståhl, fröken Elmén, herrar Björkman och Neländer, vilka ansett
dels

att den del av utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med »I förevarande»

och på s. 11 slutar med »centrala programledningarna», bort ha

följande lydelse:

»I förevarande proposition har departementschefen framlagt förslag om

riktlinjer för rundradions fortsatta verksamhet och därvid också presenterat

en plan för utbyggnad av ett andra televisionsprogram med start vid

årsskiftet 1969/70.

Därvid har utgångspunkten varit att all rundradioverksamhet skall handhas

av ett monopolföretag och finansieras med licensmedel.

År 1962 utfärdades tilläggsdirektiv till den då sittande radioutredningen

varigenom utredningen anmodades att även behandla frågan om televisionens

framtid. I dessa direktiv förutsattes att ett andra TV-program skulle

starta under senare delen av 60-talet. I direktiven slogs uttryckligen fast att

det nuvarande statsmonopolet för rundradiosändningar skulle bestå, och reklamfinansiering

avvisades. Under riksdagsbehandlingen tog den socialdemokratiska

riksdagsmajoriteten mycket bestämt avstånd från en mer förutsättningslös

utredning — en utredning som skulle få pröva de viktiga

principfrågorna samt reklamfrågan.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1966 har departementschefen

emellertid tillsatt en utredning om reklamens roll i samhället

och bl. a. just TV-reklamen. Denna utredning skall således behandla

ett av de viktiga problem som man från höger och folkpartihåll redan år

1962 ville att radioutredningen skulle få ta upp — ett förslag som alltsedan

dess riksdagsmajoriteten motsatt sig. När detta krav nu plötsligt framföres

av den socialdemokratiska regeringen sker det i ett så stort och allmänt

sammanhang att en belysning av TV-reklamen inte kan komma att föreligga

förrän efter beslutet om organisationen av TV.

Detta märkliga handläggande av en stor och viktig fråga resulterar i ett

allmänt försenande av TV 2. Det leder till en betydande oklarhet i finansieringsfrågorna.

Det vittnar om en betydande brist på framsynthet och vilja

till långsiktig planering.

Genom att dogmatiskt vidhålla monopolprincipen har Kungl. Maj:t inte

bara fört åt sidan en reform av stor principiell innebörd utan också försvårat

en välmotiverad och av allmänheten länge väntad utbyggnad av televisionens

och radions verksamhet. De praktiska svårigheter som vidlåder

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1966

27

en planerad utbyggnad av rundradioverksamheten inom statsmonopolets

ram illustreras inte minst av den osäkerhet, för att inte säga förtegenhet,

med vilken de ekonomiska kalkylerna i propositionen behandlats.

Radioulredningen beräknade för sin del att den planerade utbyggnaden

skulle medföra avsevärda licenshöjningar. För alt täcka utgifterna beräknade

man att licensavgiften åren 1974—1975 skulle uppgå till 270 kronor.

Flera remissinstanser, däribland Sveriges Radio och telestyrelsen, anförde

betänkligheter mot hållbarheten i dessa beräkningar. Dessa båda

instanser ansåg det sannolikt att betydligt högre licensavgifter än de av

utredningen förordade måste uttagas för att täcka kostnaderna för utbyggnaden

av ett andra TV-program. I propositionen skjuter departementschefen

problemet på framtiden genom att endast tala om kostnaderna i ett

initialskede och gör gällande att den nya radio- och TV-licensen blott skulle

behöva höjas med 25 kronor för helt år. Samtidigt lämnar han öppet vad

den verkliga kostnaden kommer att bli i ett utbyggt skede. Att licensavgifterna

inte kommer att stanna under 300 kronor förefaller ganska uppenbart.

Hushåll med mera blygsamma inkomster kommer att få svårigheter

att orka med en sådan avgift. Det kan inte vara rimligt att genom alltför

höga licensavgifter göra TV svårtillgänglig för vissa samhällsgrupper, exempelvis

pensionärer. Avgifter av denna storlek kan komma att påverka

tillväxttakten i fråga om antalet TV-licenser och därmed ytterligare rubba

de redan tidigare osäkra kalkylerna.

Till detta kommer att licensinnehavarna får räkna med ökade kostnader

i samband med köp av tillsatser för att kunna ta emot TV 2 samt betydande

investeringar i samband med introduktion av iärg-TV, vilken för

färgmottagning förutsätter nya TV-apparater. De investeringskostnader

som snabbt tränger sig på blir av den storleksordningen att de har en påtaglig

samhällsekonomisk innebörd.

Det råder allmän enighet om att konkurrens på tidningsmarknaden är

en väsentlig förutsättning för att pressen skall kunna fylla sin uppgift och

medborgarna få en mångsidig nyhetsförmedling. Konkurrensen innebär en

garanti härför. Det finns ingen anledning att anlägga en rakt motsatt uppfattning

när det gäller etermedierna.

Förekomsten av flera från varandra oberoende radio-TV-företag skulle

skapa bättre förutsättningar för en fri och allsidig opinionsbildning och

samhällsdebatt. Ett enda statligt företag med monopolställning innebär i

dessa avseenden påtagliga risker för ensidighet, även om en viss konkurrens

mellan olika programledningar ordnas. Ett fåtal människor bestämmer

vilka nyheter som skall bevakas, hur de skall kommenteras och vilka

personer som skall släppas fram. Det är ofrånkomligt att personliga värderingar,

medvetet eller omedvetet, präglar en sådan verksamhet. Fullständig

opartiskhet är visserligen omöjlig att uppnå. Men redan förekomsten av

två självständiga konkurrerande företag med målsättning att var för sig ge

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

så allsidig bild av verkligheten som möjligt innebär en klar förbättring i

detta avseende. Urvalet av åsikter, nyheter och information blir rikare.

Olika grupper inom samhället får lättare att komma till tals. Vid vägran

av det ena företaget kan man vända sig till det andra.

Risken för ensidighet hos monopolet finns givetvis inte bara beträffande

nyheter och samhällsreportage. Den gäller lika väl litteratur, musik, teater

och underhållning. På en del av dessa områden är radions och televisionens

ställning ganska dominerande. Någon »objektivitet» kan givetvis aldrig skapas.

Men konkurrens mellan fristående företag skulle väsentligt öka möjligheterna

för ett brett och mer allsidigt utbud. De många människor som

behöver få framträda i radio-TV för att slå igenom — musiker, skådespelare,

författare etc. — får därmed också reella valmöjligheter.

Genom konkurrens skapas över hela fältet helt andra förutsättningar för

en bättre programproduktion än vad fallet kan bli även med olika programledningar

inom ett i realiteten hårt sammanhållet och enhetligt lett

företag. För radion och televisionen liksom för andra massmedia krävs beredskap

att bryta det invanda, vilja och förmåga att satsa på nya initiativ.

Detta är knappast egenskaper som kan tillgodoses i ett stort monopolföretag.

För de mer än tusen anställda inom radio-TV-branschen medför förekomsten

av flera företag, med oberoende ledning, klart förbättrade förhållanden.

Dessa människor blir inte längre för sin yrkesverksamhet beroende

av en enda arbetsgivare. Detta har viktiga konsekvenser också för programpolitiken:

det stimulerar till en större självständighet och initiativkraft.

Förekomsten av flera företag innebär också att man motverkar Sveriges

Radios utveckling till ett tungrott och byråkratiserat jätteföretag inom

branschen. Varje jätteföretag som inte har att arbeta under konkurrens

innebär risker för otillräckligt kostnadsansvar. Konkurrens skapar incitament

för rationellare metoder, ett mer effektivt utnyttjande av tillgängliga

resurser. Utomordentligt starka skäl talar därför enligt vår uppfattning för

ett upphävande av systemet med ett enda statligt företag i monopolställning

och för inrättande av ett friare system.

Ett nytt helt självständigt företag som arbetar under konkurrens och

med levande kostnadsansvar skulle med all säkerhet kunna finna nya

vägar inom den svenska televisionen, ge uppslag för nya och mer rationella

metoder och kanske också göra en satsning på väsentligt mer programtid än

vad departementschefens beräkningar ger utrymme för.

Kungl. Maj :t förslag är också kortsiktigt i den meningen att man endast

inriktar sig på TV 2. Mycket talar dock för att vi redan under 1970-talet

måste överväga ett TV 3.

Dessbättre förhåller det sig inte alldeles så, som departementschefen vill

ge ett intryck av, att det utrymme som kan stå till vårt förfogande i etern är

bundet en gång för alla till Stockholms-planen 1961. Redan ett mer tekniskt

fullgånget utnyttjande av de frekvenser som där tilldelades oss skulle

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

29

kunna ge utrymme för fler program. Dessutom kommer med stor sannolikhet

nya tekniska rön att inom en tämligen nära framtid ge oss väsentligt

vidgat utrymme i etern. Under dessa omständigheter bör det radio-TVsystem

som skapas vara flexibelt; det hör lätt kunna anpassas till de nya

förutsättningar som kan råda och de nya krav vi kan ställa på verksamheten.

Ivungl. Maj :ts förslag innebär i detta avseende en låsning till ett

redan i dag föråldrat statsmonopolsystem, försvarligt i en tid då det endast

fanns en programmöjlighet men föga utvecklingsbart och inte tillräckligt

befrämjande för en allsidig och stimulerande programproduktion.

Av motståndarna till en från statsmakterna fristående radio- och televisionsverksamhet

har ofta anförts att reklamfinansiering skulle medföra

en obehörig påverkan på programutformningen. Man har därvid pekat på

den amerikanska televisionen.

Som av motionärerna tidigare framhållits kan och bör verksamheten uppbyggas

så att reklamfinansieringen är helt skild från själva programproduktionen

och inte ges möjlighet att påverka dennas utformning. Vad därvid

åsyftats är närmast en uppläggning i enlighet med vissa europeiska

system, vilka fungera enligt stränga och detaljerade regler på ett sätt som

visar att det generaliserande talet om programmens kommersialisering i en

fri radio och TV helt saknar grund.

Planeringen måste i första hand inriktas på att skapa ramarna för ett

självständigt företag för TV 2. Hur dessa ramar exakt skall utformas är

här inte platsen att ange; detta bör bli föremål för övervägande av en snabbt

arbetande expertutredning. En rad olika förslag hur man kan ordna ett

sådant system har framförts i den allmänna debatten. I detta sammanhang

vill utskottet endast kortfattat ange några principer som utskottet anser

bör vara vägledande vid uppbyggande av det nya systemet.

Statsmonopolet upphör. Koncession för TV 2 ges till ett gentemot statsmakterna

fristående och av Sveriges Radio oberoende företag. För att förhindra

att detta blir dominerat av en enda politisk eller ekonomisk maktgruppering

bör särskilda bestämmelser stipuleras vid starten av och gälla

för aktieteckningen i bolaget. En naturlig möjlighet är att press och folkrörelser

får förvärva huvudmannaskapet för ett sådant fristående radioTV-företag.

TV 2-företaget skall arbeta under samma regler för opartiskhet

och ansvar som gäller för Sveriges Radio eller kommer att gälla då nya

radioansvarighetslagen trätt i kraft.

TV 2-företaget må finansiera sin verksamhet genom försäljning av reklamtid.

Frågan om lokala eller regionala TV-företags eller radioföretags

möjlighet att likaledes försälja reklam bör bli föremål för särskild utredning.

Därvid bör bl. a. hänsyn tas till verkningarna på dagspressens ekonomiska

villkor och önskvärdheten att inte alltför plötsliga och genomgripande

förändringar inträder. Tidningsföretagens möjligheter att bli intressenter

i TV-företag och därigenom uppnå vissa ekonomiska fördelar

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

bör beaktas. Vissa regler bör gälla för annonseringen. Reklam bör endast få

förekomma mellan olika program eller i sammanhängande programblock.

Reklamen skall således klart åtskiljas från den övriga programverksamheten.

Den skall presenteras på ett sådant sätt att allmänheten inte svävar i

tvivelsmål om att det rör sig om annonsering. Det får inte förekomma att

ett visst program bekostas eller understöds av en viss annonser eller annan

person.

Genom dessa och andra preciserade regler för reklam verksamheten och

de befogenheter som bör ges en statlig myndighet för kontroll att reglerna

efterlevs undviks de risker som eventuellt kan vara förenade med reklamfinansierad

radio—TV. Annonsörerna får inget inflytande över programproduktionen

och man slipper reklam såsom störande inslag.

Med den här förordade organisationen får inte heller företagets styrelse

och finansiärer inflytande över programverksamheten. Denna bör med

samma oberoende och självständighet ledas av företagets chef som f. n. är

fallet med radiochefen i Sveriges Radio. Han bör alltså vara bunden av de

regler för opartiskhet och ansvar som är betingelsen för TV-koncessionen.

Samma regler vilka gäller för det statliga företaget bör gälla för nytillkommande.

Slutligen bör påpekas att radio-TV-företag av här skisserad typ självfallet

har att täcka sina egna kostnader, däribland full ersättning till televerket.

Härav följer att ett sådant företag inte kommer att belasta apparatinnehavarna

med ökade licensavgifter, varför utskottet inte heller kan biträda

vad departementschefen i denna del anfört.

Utbyggnaden av TV-2 i enlighet med de riktlinjer som ovan angivits är

endast första steget på vägen mot friare konkurrens på radio-TV-området.

Riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden av rundradion bör tillvarata alla

de möjligheter till ökad konkurrens som den tekniska utvecklingen erbjuder.

De TV-kanaler som tilldelats Sverige medger samtidig sändning av tre

å fyra rikstäckande TV-program. För ljudradions del har radioutredningen

förordat s. k. kanalklyvning, varigenom sändningsmöjligheterna fördubblas.

Dessutom frigöres radiosändare för mellan- och kortvåg, när ljudradion

täcker hela landet via ultrakortvågskanaler. Den tekniska utvecklingen innebär

alltså att allt flera möjligheter successivt erbjudes för sändningar inom

landet. Härtill kommer att möjligheterna att även från utlandet kanske

inom en femårsperiod anordna direkta sändningar från rymdsatelliter till

hushållens TV-mottagare kan medföra en radikalt ändrad situation inom

etermediasektorn.

Svenska tidningsutgivareföreningen har framfört förslag att tidningspressen

skall få ta huvudansvaret för ett programbolag mot att den avstår från

ägarinflytande i Sveriges Radio. Detta uppslag är värt att pröva. Det är

uppenbart att pressens intressen och särskilda förutsättningar måste ingående

beaktas vid den spridning av radio- och TV-kanaler på flera företag,

som vi anser bör komma till stånd.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1066

31

En utredning bör tillsättas med uppgift att skyndsamt utarbeta förslag

om dels ett från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för

program 2 i TV, organiserat enligt här angivna riktlinjer, dels en fortsatt

spridning av radio- och TV-kanaler på flera företag med beaktande av de

möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder.»

dels att följande stycken i utskottets yttrande bort utgå, nämligen

på s. 13. »Vad departementschefen anfört härom har ej givit utskottet

anledning till erinran liksom ej heller uttalandena rörande långtidsplanering

och byggnadsårendenas handläggning.»

på s. 13. »Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och har inte heller

något att erinra mot förslaget att styrelsen även i fortsättningen skall ha ett

odelat ansvar för företagets verksamhet och alltjämt bestå av 11 ledamöter.

»

på s. 18. »Utskottet har nu i förevarande sammanhang inte funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag.»

på s. 21. »Utskottet biträder till alla delar Kungl. Maj :ts förslag i förevarande

avseenden.»

på s. 22. »Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.»

på s. 22. »Ej heller kan utskottet biträda vad i motionerna 1:779 och

II: 948 anförts rörande licensavgifternas beräkning och storlek m. m.»

dels ock att utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:

»24. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna I: 779 och II: 948 samt I: 781 och

II: 956, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet — utöver

vad som följer av bifall till utskottets hemställan under

momenten 16. och 23. — anfört rörande rundradioverksamhetens

organisation och fortsatta utveckling samt licensavgifterna

för televisionen och ljudradion;»

3) beträffande bilradiolicensen (moment 22) av herr Strandberg.

4) beträffande beställningsbemyndigandet (moment 26) av herr Strandberg.

Särskilda yttranden

1) av herrar Ivar Johansson, Kaijser, Eric Gustaf Peterson, Dahlén, Sundin,

Nyman, Strandberg, Bohman, Ståhl, fröken Elmén, herrar Gustafsson

i Kårby, Björkman och Neländer, vilka anfört:

»Den proposition som förelagts riksdagen angående rundradions fortsatta

verksamhet innehåller i väsentliga delar helt andra förslag än radioutred
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1966

ningens. Det hade därför varit av stort värde att innan riksdagen måste

fatta beslut få ta del av remissmyndigheternas åsikter jämväl om här förehggande

förslag. Som ärendet nu blivit upplagt är man helt lämnad i okunnighet

om hur remissmyndigheterna skulle ha reagerat. Detta är uppenbarligen

ägnat att försvåra för riksdagen att ta en tillräckligt väl genomtänkt

position. Riksdagens möjligheter att tränga djupare in i problemet har ytterligare

försvårats genom att propositionen inte lagts på riksdagens bord förrän

så sent som den 3 november 1966.

Behandlingen av dessa viktiga problem har därför måst ske under pressen

av en alltför knappt tillmätt tid. Med hänsyn till de betydande investeringar

som det andra TV-programmets introducerande för med sig hade

det f. ö. varit av värde att kunna se dessa investeringar mot bakgrunden av

den finansplan och den nationalbudget som kommer att föreligga vid början

av nästa år.»

2) av herrar Kaijser, Eric Gustaf Peterson, Dahlén, Nyman, Strandberg,

Bohman, Slåhl, fröken Elmén, herrar Björkman och Neländer, vilka anfört:
»Departementschefen

har i förevarande proposition anmält, att framförda

förslag om programverksamheten på utbildningsområdet och likartade

spörsmål bör prövas i samband med att vissa förslag om vuxenutbildningens

framtida utbyggnad beräknas komma att framläggas till 1967 års riksdag.

Enligt vår uppfattning är det angeläget att följande synpunkter därvid beaktas.

Behovet av utbildning är stort på alla områden. Förutom för det allmänna

skolväsendet torde eterburen undervisning i ökad omfattning främst komma

att efterfrågas av olika kategorier vuxenstuderande. Att behovet av för

vuxna särskilt avpassad undervisning är betydande dokumenterades inte

minst av det stora intresse det s. k. radiouniversitetets ettbetygskurs i statskunskap

rönte. Flera sådana kurser i olika ämnen och på skilda nivåer bör

enligt vår mening snarast möjligt komma till stånd i både radio och TV.

Motioner med yrkanden om ett radio-, TV- och korrespondensuniversitet

väcktes vid 1965 års riksdag men avstyrktes med hänvisning till förevarande

proposition. Snara åtgärder måste nu vidtas för att bättre än hittills

utnyttja radions och televisionens möjligheter i utbildningssyfte.

Också för fortbildning, vidareutbildning eller återinträde i arbetslivet

kan särskilda utbildningsprogram sändas. Av vikt är att sändningstiden för

dessa programtyper utökas.

På ett speciellt område kan radions och televisionens möjligheter komma

att få stor betydelse. Eterburen undervisning kan möjliggöra för glesbygder,

öar eller andra mindre lättillgängliga bygder att få behålla sina skolor, varigenom

långa skolskjutsvägar eller internatsvistelse kan undvikas. Erfarenheterna

från »School of the Air» i Australien och liknande anordningar i

andra länder bör tillvaratagas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1066

33

Redan radioutredningen framhöll rundradions stora utvecklingsmöjligheter

på utbildningsområdet. Genom s. k. kanalklyvning skulle 3 nya FMkanaler

kunna tillkomma, varigenom ytterligare bildnings- och utbildningsprogram

skulle kunna sändas i en särskild rundradio, vilken utredningen

föreslog borde införas. Vi finner det angeläget, att en utredning i detta syfte

snarast möjligt kommer till stånd. Möjligheterna att sända regionala och

lokala utbildnings- och studieprogram i radio och TV bör därvid också utredas.

»

3) av herrar Kaijscr, Eric Gustaf Peterson, Dahlén, Sundin, Nyman,

Strandberg, Bohman, Gustafsson i Kårby, Björkman och Neländer, vilka

anfört:

»I anslutning till förevarande proposition har väckts ett par motioner nr

I: 783 och II: 955, i vilka bl. a. yrkats att en särskild avdelning med tillräckliga

personalresurser skapas för de religiösa programmen inom radioTV.

Utskottsutlåtandet hävdar att det torde få ankomma på företagets ledning

att inom den ram för programverksamhetens allmänna inriktning och

utformning som anges i avtalet mellan staten och företaget pröva härmed

sammanhängande frågor.

Många önskemål har framkommit om att man — utöver traditionella

andakter och gudstjänster — jämväl skall få religiösa debattprogram, liksom

reportage för belysning av engagemang i ungdoms- och socialvård, av

kristen studieverksamhet, av samverkan mellan samfunden, av utbildningsoch

biståndsverksamhet i utvecklingsländerna, av kyrkors och samfunds

söndagsskol-, barn- och ungdomsverksamhet etc.

Med hänsyn till de kristna samfundens omfattande verksamhet i vårt

land och andra länder är det därför av största vikt, att de religiösa programmen

ges samma resurser som tillkommer övriga självständigt arbetande

avdelningar inom Sveriges Radio. F. n. finns inom Sveriges Radio

ett mycket begränsat antal program tjänstemän för de religiösa programmen.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts om samfundens verksamhet

samt det faktum att de religiösa programmen har en så stor lyssnarfrekvens

är det enligt vår mening angeläget att ledningen för Sveriges Radio/

TV tar största möjliga hänsyn till här berörda intressen, såväl i fråga om

organisation som programverksamhet. Emellertid synes de anförda önskemålen

uppenbarligen kunna tillgodoses dels genom avtalet mellan staten

och Sveriges Radio och dels genom interna åtgärder.»

MARCUS BOKTR. STHLM I966 660027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:388 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1966/67, i vad propositionen a1 i texten