Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1966/67 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1966-03-22 · 55 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 55 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1966:38, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1966/67 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för

budgetåret 1966/67 till främjande av bostadsförsörjningen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna D 1—D 4, D 8, D 9, V: 1, V. 2

och VI: 2) har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1966, föreslagit riksdagen

att

A. beträffande anslag på driftbudgeten

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

anförts ändra personalförteckning för

1) bostadsstyrelsen; och

2) länsbostadsnämnderna;

II. godkänna av departementschefen förordade avlöningsstater, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67, för

1) bostadsstyrelsen; och

2) länsbostadsnämnderna;

III. godkänna av departementschefen förordade ändringar av bestämmelserna

om

1) förbättringslån;

2) invalidbostadsbidrag; och

3) räntebidrag;

IV. medge att räntefria förbättringslån beviljas under vartdera av åren

1966 och 1967 intill ett belopp av högst 80 milj. kr.;

V. för budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa såsom förslagsanslag
1)

till Bostadsstyrelsen: Avlöningar 4 786 000 kr.;

2) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader 1 152 000 kr.;

3) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar 9 819 000 kr.;

4) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader 1 321 000 kr.;

5) till Räntebidrag 435 milj. kr.;

6) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet 80 milj. kr.;

B. beträffande anslag på kapitalbudgeten

I. godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för bostadsproduktionen;
1

—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

II. godkänna av departementschefen förordade ändringar av bestämmelserna

om bostadslån;

III. medge att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande

— utöver tomträttslån till kommuner — samt räntebidrag utan samband

med statligt lån, beviljas under år 1966 för högst 86 000 lägenheter och

under vartdera av åren 1967 och 1968 för högst 84 000 lägenheter ävensom att

nämnda lån beviljas intill ett belopp av 1 800 milj. kr. under år 1966;

IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att, under av departementschefen angivna

förutsättningar, besluta om utökning av den under B. III. upptagna ramen

för lån- och bidragsgivning under år 1966;

V. medge att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas

med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst

10 000 lägenheter under ettvart av åren 1967—1971;

VI. medge att beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria

lån till bostadsbyggande, må meddelas intill 30 milj. kr. vart och ett av

åren 1966, 1967 och 1968;

VII. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om utökning av den under B. VI.

upptagna ramen för långivning under år 1966 i den omfattning som utvecklingen

i fråga om kapital- och arbetskraftsresurser möjliggör;

VIII. för budgetåret 1966/67 anvisa såsom investeringsanslag

a) under statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsbyggande 985 milj. kr.;

2) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien 15

milj. kr.;

b) under fonden för låneunderstöd

till Räntefria lån till bostadsbyggande 27 milj. kr.

Propositionen har, såvitt nu är i fråga, i vad den berör kreditmarknadsfrågor

avseende bostadsproduktionen jämväl remitterats till bankoutskottet.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till

behandling förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

1:26 av herrar Harry Carlsson och Nyman,

I: 130 av herrar Werner och Adolfsson,

1:174 av herr Göran Karlsson m.fl.,

1:279 av herr Holmberg m.fl.,

I: 415 av herr Torsten Andersson,

1:417 av herr Bengtson m.fl.,

1:421 av herr Nils-Eric Gustafsson m.fl.,

1:422 av herr Isacson m.fl.,

1:423 av herr Axel Kristiansson och fru Elvy Olsson,

1:427 av herr Lundström m.fl.,

1:430 av herr Johan Olsson,

I: 431 av herrar Gunnar Pettersson och Harald Pettersson,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

3

1:433 av herr Svanström,

1:435 av herr Sörenson och fru Elvy Olsson,

1:437 av herr Åkerlund,

1:639 av herr Bengtson m.fl.,

1:641 av herr Lundström m.fl., samt

från andra kammaren

11:38 av herr Berglund m.fl.,

11:90 av herr Karlsson i Huddinge m.fl.,

II: 176 av herr Nilsson i Gävle m.fl.,

11:225 av herr Almgren m.fl.,

11:348 av herr Bohman m.fl.,

11:502 av herrar Börjesson i Glömminge och Johansson i Skärstad,

11:503 av herr Dahlgren,

11:506 av herrar Gustavsson i Alvesta och Johansson i Växjö,

11:507 av herr Gustavsson i Alvesta m.fl.,

11:508 av herr Hedin m.fl.,

11:509 av herr Hedlund m.fl.,

11:513 av herr Jonasson m.fl.,

11:518 av herr Nilsson i Tvärålund m.fl.,

11:520 av herr Ohlin m.fl.,

11:522 av herr Rimmerfors m.fl.,

II: 524 av herr Tohé m. fl.,

11:528 av herrar Wennerfors och Bengtson i Solna,

11:599 av herr Hedlund m.fl.

11:602 av herr Ohlin m.fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

I de likalydande motionerna I: 26 (av herrar Harry Carlsson och Nyman)

och 11:38 (av herr Berglund m.fl.) har hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära vidtagande av sådana åtgärder att rivningen

av äldre bostadsbestånd som åsyftas i motionerna i största möjliga

utsträckning förhindras.

I motionen II: 90 (av herr Karlsson i Huddinge m. fl.) har hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att normerna för

prissättningen vid statliga markförsäljningar prövas i enlighet med vad i

motionen anförts.

I de likalydande motionerna I: 130 (av herrar Werner och Adolfsson) och

II: 176 (av herr Nilsson i Gävle m.fl.) har hemställts att riksdagen måtte

besluta

att statlig långivning till bostadsbyggandet för innevarande år skall utgå

för en igångsättning av 92 000 lägenheter, samt

att de statliga räntebidragen utgår enligt oförändrade grunder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 38 År 1966

I de likalydande motionerna I: 174 (av herr Göran Karlsson m. fl.) och

11:225 (av herr

att räntefria förbättringslån även fortsättningsvis skall kunna utgå till

förbättring av handikappade medborgares bostäder.

I de likalydande motionerna 1:279 (av herr Holmberg m. fl.) och 11:348

(av herr Bohman m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte

A. 1) uttala, att en grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör

vara att de boende själva skall betala vad deras bostäder kostar;

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om ändring i bostadslånekungörelsen

med innebörd att maximigränserna beträffande bostadsyta i småhus

såväl som förutsättning för bostadslån som beträffande låneunderlagets

storlek slopas;

3) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att hyresregleringslagens regler

i §§ 3—5 om fastställande av hyran inte skall gälla för lägenheter, som

efter den 1 juli 1966 undergått väsentliga ombyggnadsåtgärder, för vilka i

stället nämnda lags § 6 bör tillämpas;

B. besluta,

1) att den statliga bostadslångivningen från och med den 1 juli 1966

skall ersättas av ett kreditgarantisystem;

2) att i anledning härav inga preliminära beslut om lån från lånefonden

för bostadsbyggande skall meddelas från nämnda datum;

3) att för erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av Va % skall

erläggas;

4) att fr. o. m. den 1 januari 1966 räntebidrag ej längre skall medgivas

beträffande hus som påbörjats före ingången av 1958;

5) att räntebidrag, avseende räntor å underliggande lån som hänför sig

till tiden fr. o. in. den 1 januari 1966, skall vad avser hus färdigställda

t. o. m. 1959 grundas på en basränta av 6 %, beträffande hus färdigställda

1960—1961 på 5,5 %, för 1962 på 5 % och fr. o. m. 1963 på 4,5 %;

6) att statliga bostadslån, tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån

avseende hus som påbörjats fr. o. m. den 1 januari 1958 skall fr. o. m. den

1 juli 1966 upp till 90 % av låneunderlaget förräntas efter en räntesats

av 6 %, samt att till den del lånen överstiger 90 % av låneunderlaget

räntan skall utgöra 7 %;

7) att räntan på reaktiverade tilläggslån fr. o. m. den 1 juli 1966 skall

utgöra 6 % ;

8) att den hyreskontroll som utövas av bostadslånemyndigheterna skall

upphöra fr. o. m. den 1 juli 1966;

9) att de såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretagen skall åläggas

redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas storlek och successiva

uppbyggnad samt för de principer efter vilka dels fonderna uppbygges,

dels hyressättningen sker;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

5

10) avslå framställningen om förhandsbesked beträffande bostadslån för

bus avsedda att byggas med industriella produktionsmetoder;

11) avslå ett investeringsanslag till lånefonden för maskinanskaffning

inom byggnadsindustrien;

12) att inga nya tomträttslån skall beviljas fr. o. m. den 1 januari 1967.

C. om förslagen under B. 1—3 ovan icke vinner riksdagens bifall besluta,

1) att bostadslån, till vilka tillstånd lämnats tidigast den 1 juli 1966,

skall beviljas upp till 90 % av belåningsvärdet mot enbart inteckningssäkerhet,

oavsett förvaltningsformerna, och för s. k. allmännyttiga företag upp

till 95 % mot kommunal borgen;

2) att vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltningsavgift av V2 %

skall uttagas i samband med lånets utbetalande;

D. under förutsättning att yrkandet under C. 1 vinner riksdagens bifall

medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må

beviljas intill ett belopp av 1 680 milj. kr. under år 1966;

E. i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna 1:415 (av herr Torsten Andersson) och

II: 524 (av herr Tobé m. fl.) har föreslagits att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning i fråga om planväsendets

framtida organisation och om planlagstiftningen.

I de likalydande motionerna 1:417 (av herr Bengtson m. fl.) och 11:509

(av herr Hedlund m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte

I. a) fastställa den av Kungl. Maj :t föreslagna basräntan å vissa underliggande

bostadslån att gälla från den 1 januari 1966;

b) till Räntebidrag under elfte huvudtiteln för budgetåret 1966/67 anvisa

ett förslagsanslag av 335 milj. kr.;

c) medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande

utöver tomträttslån till kommuner samt räntebidrag utan samband med

statligt lån, beviljas under år 1966 för högst 88 000 lägenheter och under

vartdera av åren 1967 och 1968 för respektive 92 000 och 96 000 lägenheter

ävensom att nämnda lån beviljas intill ett belopp av 1 840 milj. kr. under

år 1966;

d) godkänna det av Kungl. Maj:t begärda bemyndigandet att besluta

om utökning av den under c) upptagna ramen för bidragsgivning under år

1966 samt uttala att småhusbyggandet därvid i första hand skall komma

i fråga;

II. i skrivelse till Kungl. Maj :t

a) uttala att lånemedel avseende 8 000 lägenheter bör reserveras för senare

fördelning för att tillgodose de särskilda behov som uppkommer i

samband med nyetablering och utvidgning av industriföretag, t. ex. i samband

med den samhälleliga lokaliseringspolitiken;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

b) anhålla om utarbetande av riktlinjer för skapandet av en god bomiljö;
c)

uttala att småhusbyggande må igångsättas i enlighet med bygginitiativen;
d)

anhålla om utredning och förslag till program för småhusproduktionen

i enlighet med vad i motionerna anförts;

e) uttala att kommunerna liksom tidigare skall vara enhet för bostadsbyggnadsresursernas

lokala fördelning.

I de likalydande motionerna 1:421 (av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl.)

och 11:518 (av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.) har hemställts att riksdagen

måtte besluta

att bestämmelserna om förbättringslån får en sådan utformning att de

i motionerna omnämnda låginkomstgrupperna som hittills kan erhålla

dylika lån;

att medge att räntefria förbättringslån beviljas under vartdera av åren

1966 och 1967 intill ett belopp av högst 90 milj. kr., vilket innebär ett i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag med 10 milj. kr. ökat anslag;

samt att till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 90 milj. kr.

I de likalydande motionerna 1:422 (av herr Isacson m. fl.) och 11:508

(av herr Hedin in. fl.) har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj :t föreslå sådan ändring av gällande författning

beträffande statlig medverkan till bostadsbyggande, att låne- och prövningsärenden

avseende bostäder inom lantbruksföretagen skall handhavas av

de statliga rationaliseringsorganen på jordbrukets område.

I de likalydande motionerna 1:423 (av herr Axel Kristiansson och fru

Elvy Olsson) och 11:506 (av herrar Gustavsson i Alvesta och Johansson

i Växjö) har hemställts att riksdagen måtte besluta att lägenheter i pensionärshem

får byggas utanför ordinarie bostadsramar.

I de likalydande motionerna 1:427 (av herr Lundström in. fl.) och

11:520 (av herr Ohlin m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte besluta

1) att godkänna ett ordinarie bostadsbyggnadsprogram i överensstämmelse

med det av motionärerna 1964 framlagda och med komplettering

för 1970 upprepade förslaget innebärande igångsättning av

för 1966 94 000 lägenheter

» 1967 98 000 »

» 1968 102 000 »

» 1969 106 000 »

» 1970 110 000 »

i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

7

samt att dessutom förorda upprättandet av en konjunkturreserv om 10 000

lägenheter för vart och ett av åren 1966 t. o. m. 1970;

2) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t efter samråd

med byggnadsarbetsmarknadens parter och med näringsfrihetsrådet

tillsätter ett organ, bestående av företrädare för dessa instanser jämte

opartiska experter, med uppgift att följa hur rationaliseringsframstegen

inom byggnadsindustrien slår igenom samt beräkna den utökning av föreliggande

bostadsbyggnadsprogram som ett vidgat industriellt byggande

skulle kunna medföra;

3) att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om tillsättande av en utredning

beträffande de olika planinstitutens funktioner, samordningen mellan

planering och husprojektering samt principerna för gränsdragningen

mellan de statliga, regionala och kommunala organens ansvar och befogenheter

i detta sammanhang;

4) att beträffande bostadsbyggandets struktur och geografiska fördelning

i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala

a) att erforderliga åtgärder bör vidtagas för att öka småhusbyggandets

andel av bostadsproduktionen till 50 %, vilket den väntade utvecklingen

av efterfrågan motiverar, och vidare att den ökning av den totala produktionen,

som i motionen framlagda program innebär, alltså i första hand bör

komma småhusbyggandet till godo,

b) att en ökning av tvårumslägenheternas andel i nyproduktionen av

flerfamiljshus likaledes ur efterfrågesynpunkt synes önskvärd, varvid andelen

för lägenheter om ett rum och kök eller mindre i motsvarande grad

kan minskas,

c) att bostadsproduktionen i takt med tillgängliga mark- och planresurser

och med större målmedvetenhet bör inriktas på områden där bostadsbristen

är störst eller eljest skulle bli besvärande samt att ansträngningar

bör göras för att minska efterfrågctrycket i storstadsområdena genom en

aktiv lokaliseringspolitik, som ger sysselsättning utanför dessa områden,

d) att beträffande miljöfrågornas betydelse ge till känna vad i motionerna

anförts;

5) att ändring företages av för olika företagsformer gällande lånevillkor

på sätt i motionerna angivits så att likvärdighet beträffande konkurrensförhållanden

uppnås;

6) att i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att utländska byggnadsföretag

bör beredas större möjligheter att utföra byggnader och anläggningar i

Sverige i syfte att närma byggnadsindustriens konkurrensläge till det för

exportindustrien eller för den under importkonkurrens arbetande hemmamarknadsindustrien

rådande;

7) att räntan på nu amorteringspliktiga tilläggslån skall fastställas till

6 % mot nuvarande 4 % i syfte att åstadkomma bättre paritetsförhållande

beträffande hyrorna i under 1950-talet färdigställda hus samt att såväl

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

denna subventionsminskning som den av Kungl. Maj :t föreslagna skall

träda i kraft fr. o. in. den 1 januari 1966.

I de likalydande motionerna 1:430 (av herr Johan Olsson) och 11:507

(av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.) har hemställts att riksdagen — i

syfte att motverka de fortgående stegringarna av byggnadskostnaderna och

åstadkomma samhällsekonomiska, statsfinansiella och kommunalekonomiska

besparingar — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

1) att en arbetsgrupp, knuten till statens institut för byggnadsforskning

och med företrädare för institutet, byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen och

de båda berörda kommunförbunden, måtte tillsättas med uppgift dels att

utarbeta metoder, normer och anvisningar för sådan detaljplanering enligt

byggnadslagen som främjar och underlättar industriellt byggande, dels att

i den mån så befinnes erforderligt avge förslag till ändringar i gällande byggnadslagstiftning,

dels ock att verka för upplysningsverksamhet rörande

de industriella byggmetodernas förutsättningar;

2) att en arbetsgrupp, likaledes knuten till statens institut för byggnadsforskning

och med företrädare för institutet och för centrala ämbetsverk,

såsom byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen, samt för de tre kommunförbunden,

måtte tillsättas med uppgift att pröva och föreslå en långt driven

standardisering beträffande offentliga byggnader, t. ex. skolor, administrationslokaler

och i viss utsträckning sjukhus och jämförliga institutioner, i

sytte att främja och underlätta industriella byggmetoder;

3) att i anslutning till sistnämnda arbetsgrupps arbete måtte verkställas

en översyn av gällande regler inom den offentliga byggnadsverksamheten

samt i förekommande fall av statsbidragsregler, så att tillämpning av industriella

byggmetoder underlättas;

4) att en utredning, sammansatt av i förhållande till partsintressena på

byggnadsmarknaden obundna personer, måtte tillsättas med uppgift dels

att, i samråd med och med bistånd av statens pris- och kartellnämnd, näringsfrihetsrådet

och näringsfrihetsombudsmannen, utröna i vad mån institutionella

hinder för byggnadsverksamhetens rationalisering och utveckling

förekommer, t. ex. genom gällande ordning för konsultuppdrag, karteller

och prisöverenskommelser, systemet för och tillämpningen av ackordsersättning,

gränsdragning mellan fackförbund in. m., dels att ta initiativ

till sådana hinders avlägsnande eller förebyggande.

I de likalydande motionerna 1:431 (av herrar Gunnar Pettersson och

Harald Pettersson) och 11:513 (av herr Jonasson m. fl.) har hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning

angående sådana ändringar i gällande författningar, tillämpningsföreskrifter

och administrativa anvisningar att förutsättningar skapas för en

friare bostadsbebyggelse på landsbygden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

9

I de likalydande motionerna 1:433 (av herr Svanström) och 11:503

(av herr Dahlgren) föreslås riksdagen besluta att vid behandlingen av

frågan om befrämjande av bostadsbyggande uttala att en återgång sker

till vad som gällde före 1965 års riksdagsbeslut i fråga om kvotfördelning

av lånemedel för detta ändamål.

I de likalydande motionerna 1:435 (av herr Sörenson och fru Elvy Olsson)

och 11:522 (av herr Rimmerfors m. fl.) har hemställts att riksdagen

måtte besluta avskaffa invalidbostadsbidragets maximibelopp fr. o. m. den

1 juli 1966.

I de likalydande motionerna 1:437 (av herr Åkerlund) och 11:528 (av

herrar Wennerfors och Bengtson i Solna) har hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag i beaktande

av att de i motionerna anförda synpunkterna rörande möjligheterna

att skapa förutsättningar för bättre planering samt att undvika onödiga

kostnadsstegringar inom byggnadsbranschen åsamkat av byggnadsregleringsverksamheten.

I motionen 11:502 (av herrar Börjesson i Glömminge och Johansson i

Skärstad) har hemställts att riksdagen måtte medge att — utöver de av

Kungl. Maj :t föreslagna låneramarna — bostadslån må beviljas under ettvart

av åren 1966, 1967 och 1968 för högst 1 000 lägenheter i pensionärshem,

företrädesvis i landsbygdskommuner, och att lån från lånefonden

för bostadsbyggande —- utöver tomträttslån till kommuner — må beviljas

intill ett belopp av 1 820 milj. kr. under år 1966.

1 de likalydande motionerna I: 639 (av herr Bengtson m. fl.) och II: 599

(av herr Hedlund m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att förslag förelägges innevarande

års riksdag i syfte att stimulera tillkomsten av s. k. servicehus och att

vederbörande myndighet måtte erhålla i uppdrag att utarbeta anvisningar

för utformningen av nämnda serviceinstitutioner.

I de likalydande motionerna 1:641 (av herr Lundström in. fl.) och

11:602 (av herr Ohlin m. fl.) har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag i

syfte att stimulera tillkoinslen av s. k. servicehus föreläggs innevarande

års riksdag och att vederbörande myndighet måtte erhålla i uppdrag att

utarbeta anvisningar för utformningen av servicehus och servicecentraler.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 174,

279, 421, 422 och 433 samt II: 38, 90, 176, 502, 506, 507, 509, 513, 520, 522,

524, 528, 599 och 602.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

Utskottet

Bostadsproduktionen. Kungi. Maj :t har föreslagit riksdagen att godkänna

vissa av departementschefen i samband med behandlingen av bostadsbyggnadsutredningens

förslag förordade riktlinjer för bostadsproduktionen.

Departementschefen har i detta sammanhang bl. a. berört normerna för

bostadsstandarden, produktionsbehovet för tiden t. o. m. år 1975, produktionens

inriktning och regionala fördelning samt vissa resursfrågor.

Det totala produktionsbehovet under 15-årsperioden 1961—1975 har av

utredningen bedömts uppgå till ca 1,5 milj. bostadslägenheter. Nära hälften

härav faller på produktion för att ersätta gamla lägenheter med låg utrustningsstandard.

Denna produktion skulle till en del äga rum i form av om»

byggnad och modernisering. Departementschefen konstaterar att utred»

ningens bedömning av nybyggnadsbehovet, sedan vissa produktionstillskott

erhållits genom ombyggnad och förbättring, på det hela taget stämmer väl

överens med det program om ca 1 milj. lägenheter under åren 1965—1974

som 1965 års riksdag har uttalat sig för. Departementschefen framhåller i

fråga om ersättningsproduktionen att ombyggnad många gånger kommer

att framstå som förmånligare än total sanering med åtföljande nybyggnad.

Om produktionsbetingelserna för ombyggnadsverksamheten förbättras,

borde den kunna ge ett värdefullt produktionstillskott med mindre resurser

än motsvarande nybyggnad.

Såvitt angår bostadsproduktionens inriktning med avseende på lägenhets»

typer m. m. anför departementschefen att det tills vidare vid given resursram

är angelägnare att öka antalet rum i bostadslägenheterna än golvytan

per rum. Vidare anförs i propositionen, att den standardhöjning som kan bli

möjlig tills vidare främst bör inriktas på att öka antalet rum per lägenhet

och en höjning av utrustningsstandarden i stället hållas tillbaka. Nya lägenheter

bör dock inredas så att en senare komplettering med nya utrustningsdetaljer

underlättas.

Departementschefen anser det inte osannolikt att bostadskostnaderna till

följd av en ny hyrespolitik och nya finansieringsregler kan komma att stiga

snabbare än priserna i allmänhet. Han räknar med att detta kan komma att

medföra en dämpning av utrymmesefterfrågan. Departementschefen finner

att den fördelning mellan små och stora lägenheter som har utvecklat sig

under senare år är relativt tillfredsställande. Den bör i allt väsentligt bibehållas

under de närmaste åren. I propositionen understryks samtidigt att en

alltför ensidig inriktning på de mindre lägenhetstyperna i syfte att snabbare

tillgodose efterfrågan från dem som saknar bostad kan leda till en olämplig

snedvridning av bostadsbeståndet som ger upphov till bristfenomen av

annan art.

I motionerna 1:427 och 11:520 hemställs att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t uttalar dels att erforderliga åtgärder bör vidtas för att ökg

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

11

småhusbyggandets andel av bostadsproduktionen till 50 %, vilket den väntade

utvecklingen av efterfrågan motiverar, och vidare att den ökning av

den totala produktionen som föreslås i motionerna i första hand bör komma

småhusbyggandet till godo, dels ock att en ökning av tvårumslägenheternas

andel i nyproduktionen av flerfamiljshus likaledes ur efterfrågesynpunkt

synes önskvärd varvid andelen för lägenheter om ett rum och kök eller

mindre i motsvarande grad kan minskas. Vidare yrkas att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t ger till känna vad som i motionerna har anförts

beträffande miljöfrågornas betydelse. Motionärerna anför bl. a. att bostadslånereglerna

bör utformas så att överexploatering inte främjas, att åtgärder

bör vidtas mot luftföroreningar och ljudstörningar och att stadsplanenormer

bör upprättas.

I motionerna 1:417 och 11:509 hemställs att riksdagen uttalar att småhusbyggandet

skall komma i fråga i första hand vid utökning av ramen för

bostadslångivning under år 1966. Motionärerna föreslår vidare att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t dels uttalar att småhusbyggande må igångsättas

i enlighet med bygginitiativen, dels anhåller om utredning och förslag till

program för småhusproduktionen i enlighet med vad som har anförts i

motionerna, dels ock anhåller om utarbetande av riktlinjer för att skapa en

god bostadsmiljö.

I motionerna I: 279 och II: 348 föreslås, i syfte att främja ökad ombyggnadsverksamhet,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att

hyresregleringslagens regler i 3—5 §§ om fastställande av hyra inte skall

gälla lägenheter som efter den 1 juli 1966 undergått väsentliga ombyggnadsåtgärder.

För dem bör enligt motionärerna 6 § i lagen tillämpas i stället.

I motionerna I: 26 och II: 38 hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t begär att sådana åtgärder vidtas att man i största möjliga utsträckning

förhindrar rivning av äldre bostadsbestånd som kan moderniseras.

I motionerna I: 639 och II: 599 samt I: 641 och II: 602 hemställs att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att förslag i syfte att stimulera

tillkomsten av s. k. servicehus föreläggs innevarande års riksdag och att

vederbörande myndighet erhåller uppdrag att utarbeta anvisningar för

utformning av serviceinstitutioner, servicehus och servicecentra.

Utskottet vill erinra om att föregående års riksdag i enlighet med förslag

av utskottet uttalade sig för ett program som innebar att en miljon nya

bostadslägenheter borde tillkomma under åren 1965—1974. I likhet med

departementschefen finner utskottet att detta program stämmer väl överens

med det byggande som enligt bostadsbyggnadsutredningens kalkyler beträffande

bostadsefterfrågan bör komma till stånd under nämnda period.

När frågan om bostadsproduktionens inriktning skall bedömas bör man

som bostadsbyggnadsutredningen har framhållit hl. a. beakta bristerna i det

befintliga bostadsbeståndet och ta hänsyn till alt de nytillkommande bostäderna

skall nyttjas under avsevärd tid framåt. Det är ett starkt önskemål

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

att produktionen får sådan inriktning att trångboddhet inte behöver förekomma.

Detta innebär, med den hushållssammansättning som vi har att

räkna med framöver, att en förhållandevis stor del av nyproduktionen bör

utgöras av lägenheter som är större än två rum och kök. Samtidigt måste,

som departementschefen har understrukit, hänsyn tas till den utveckling

som är att vänta i fråga om bostadskostnaderna. I propositionen har framhållits

att de friare avtalsförhållanden på hyresmarknaden och de ändrade

villkor för bostadsbyggandets finansiering, som väntas bli ett resultat av

pågående utredningsarbete, kan beräknas leda till att bostadskostnaderna,

åtminstone inom vissa delar av bostadsbeståndet, stiger förhållandevis mera

än levnadskostnaderna i allmänhet. En dylik utveckling kan antas medföra

dels att rörligheten på bostadsmarknaden ökar, dels att bostadsefterfrågan

dämpas när det gäller såväl bostadsutrymme som utrustning.

Mot denna bakgrund finner sig utskottet kunna biträda departementschefens

uttalanden rörande bostadsproduktionens inriktning på lägenhetsstorlekar.

Utskottet vill i detta sammanhang stryka under betydelsen av att utvecklingen

på bostadsmarknaden följs noggrant — inte minst efter eventuella

ändringar i förutsättningarna för hyresbildningen — så att man i god tid

kan planera de ändringar i produktionsinriktningen som utvecklingen kan

påkalla.

Med anledning av de uttalanden och yrkanden om småhusbyggandet som

har gjorts i motionerna 1:427 och 11:520, 1:279 och 11:348 samt 1:417 och

11:509 vill utskottet erinra om att bostadsbyggnadsutredningen avser att i

ett senare betänkande ta upp frågan om bostadsbyggandets fördelning på

hustyper till närmare behandling. I avvaktan därpå är utskottet inte berett

att göra några uttalanden om hur stor andel av nyproduktionen som bör utgöras

av lägenheter i småhus. Utskottet anser sig inte heller böra biträda

motionsförslagen om skrivelse till Kungl. Maj :t angående utredning i frågan.

Utskottet anser sig kunna utgå från att bygginitiativen till inte oväsentlig

del bestäms av de förmånliga finansieringsviilkor som de statliga bostadslånen

och subventionerna i olika former erbjuder. Det synes då också följdriktigt

att statsmakterna bestämmer hur stor del av de samlade byggresurserna

som bör anslås till bostadsproduktionen. Tanken att en viss hustyp

skall ha företräde vid användningen av resurserna kan utskottet inte godta,

bl. a. därför att en sådan ordning skulle kunna medföra att byggandet på

vissa orter där denna hustyp är förhärskande skulle gynnas till förfång

för andra orter. Eftersom ramen för den statliga bostadslångivningen liksom

den totala bostadsbyggnadsplanen bestäms utifrån en bedömning av

den samlade resurstillgången, kan det alltså enligt utskottets mening inte

komma i fråga att utan möjlighet till begränsning låta småhusbyggandet

utvecklas fritt enligt bygginitiativen. Yrkandet därom i motionerna I: 417

och II: 509 avstyrks. Liksom hittills bör det ankomma på vederbörande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

13

lokala instanser att, i den mån tilldelade bostadslån inte räcker till hela den

planerade bostadsproduktionen, i första hand ta ställning till vilka byggen

som bör rymmas inom ramen för statslångivningen och därmed också hur

det statsfinansierade byggandet bör fördelas på hustyper.

I anslutning till vad som i motionerna I: 427 och II: 520 samt I: 417 och

II: 509 har anförts om bostadsmiljön, vill utskottet erinra om att utskottet

år 1964 (uti. nr 42, s. 12) har uttalat sig för att vederbörande myndigheter

utarbetar vägledande anvisningar för bebyggelseplaneringen. Enligt vad utskottet

har inhämtat pågår arbetet härmed inom byggnadsstyrelsen. Med

hänsyn till det anförda och då spörsmål av betydelse för bostadsmiljön

ägnas fortlöpande uppmärksamhet inom byggnadsforskningen finner utskottet

inte tillräckliga skäl föreligga att nu göra någon framställning till

Kungl. Maj :t i ämnet.

I anledning av yrkanden i motionerna 1:639 och 11:599 samt 1:641 och

II: 602 om servicehus och serviceanordningar i bostadsområden vill utskottet

framhålla att undersökningar angående den lämpliga utformningen

av kollektiv service i bostadsområden pågår bl. a. inom statens institut

för byggnadsforskning. Utskottet finner därför inte påkallat att riksdagen

gör något uttalande i denna fråga.

I likhet med departementschefen finner utskottet att den ersättningsproduktion

som behövs för att komma till rätta med bristerna i det befintliga

bostadsbeståndet i ökad omfattning bör kunna komma till stånd i form av

ombyggnad och modernisering. Det synes inte osannolikt att en friare hyressättning

i äldre bostäder skulle vara ägnad att främja dylik ombyggnadsverksamhet

som alternativ till rivning och nybyggnad.

Med hänsyn till vad departementschefen har upplyst om hyreslagstiftningssakkunnigas

arbete anser utskottet dock att frågan om ändringar i gällande

lag om hyresreglering inte bör aktualiseras nu. Utskottet avstyrker

därför förslaget i motionerna I: 279 och II: 348 om en framställning i ämnet

till Kungl. Maj :t.

Utskottet har inte blivit övertygat om att den ordning som föreslås i

motionerna I: 26 och II: 38 skulle främja ombyggnad framför totalsanering.

Motionerna avstyrks.

Enligt utskottets mening finns det skäl som talar för att en förbättring av

produktionsbetingelserna för ombyggnad och modernisering inom det befintliga

bostadsbeståndet erfordras för att denna verksamhet skall få önskvärd

omfattning. Även departementschefen har uttalat sig för att sådana

förbättringar av villkoren för ombyggnadsverksamheten kan vara befogade

och anmäler bl. a. sin avsikt att pröva om statliga krediter i form av bostadslån

bör ställas till förfogande även för mindre genomgripande förbättringar

i flerfamiljshus. Utskottet anser det angeläget att denna undersökning kommer

till stånd snarast möjligt. Inom det äldre bostadsbeståndet finns åtskilliga

lägenheter som företer väsentliga brister främst i fråga om utrustningen

men som sannolikt med mindre insats av produktionsresurser än som går åt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

vid nybyggnad skulle kunna sättas i gott skick för att därefter under lång

tid framåt göra tjänst på bostadsmarknaden. En intensifierad förbättringsverksamhet

inom nuvarande bostadsbestånd är motiverad främst därför

att den med relativt små insatser medger värdefulla produktionstillskott

som kan medverka till att hålla tillbaka efterfrågan på nybyggda bostäder

och därför att de dåliga lägenheterna i det äldre beståndet till stor del bebos

av åldringar. En förbättring av deras bostadsförhållanden ter sig lika angelägen

i fråga om lägenheter i flerfamiljshus som när det gäller småhus.

I fråga om bostadsproduktionens regionala fördelning finner departementschefen

att en kraftigare produktionsinsats i områden med bostadsbrist

är angelägen och förordar att fördelningen alltjämt bör stå i proportion till

den otillfredsställda efterfrågan.

I motionerna 1:427 och 11:520 hemställs att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t uttalar, att bostadsproduktionen i takt med tillgängliga markoch

planresurser och med större målmedvetenhet bör inriktas på områden

där bostadsbristen är störst eller eljest skulle bli besvärande samt att ansträngningar

bör göras för att minska efterfrågetrycket i storstadsområdena

genom en aktiv lokaliseringspolitik som ger sysselsättning utanför dessa

områden.

I motionerna I: 433 och II: 503 föreslås att riksdagen uttalar att en återgång

skall ske till vad som gällde före 1965 års riksdagsbeslut i fråga om

fördelning av lånemedel. Motionärerna anför att den kvotering som nu tilllämpas

i mycket hög grad missgynnar bostadsbyggandet i stora och små

tätorter i alla län liksom på den rena landsbygden.

Utskottet biträder departementschefens uttalande att kraftigare produktionsinsatser

behövs i områden med bostadsbrist. Vid den regionala fördelningen

av bostadslånemedel bör alltså myndigheterna, i enlighet med vad

som har anförts i propositionen, ta särskild hänsyn till föreliggande bostadsbrist

i storstadsområdena och andra tätorter samt till det bostadsbehov

som uppkommer i samband med näringslivets expansion. Det uttalande

som har gjorts i motionerna I: 427 och II: 520, såvitt angår bostadsbyggandets

regionala fördelning, innebär i huvudsak ett understrykande av vad

departementschefen har anfört och bör därför enligt utskottets mening

inte föranleda någon framställning till Kungl. Maj:t. Yrkandet i motionerna

1:433 och 11:503 synes närmast syfta till att en mindre del av bostadsbyggnadsresurserna

skall tillkomma storstadsområdena. Detta skulle innebära

risker för att bristläget förvärras i dessa orter. Utskottet avstyrker

motionerna.

I anslutning till vissa uttalanden av bostadsbyggnadsutredningen om

planinstituten och planväsendets organisation erinrar departementschefen

om att frågan därom och om översyn av byggnadslagstiftningen prövas inom

kommunikationsdepartementet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

15

I motionerna 1:427 och 11:520 hemställs att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om utredning beträffande de olika planinstitutens

funktioner, samordningen mellan planering och husprojektering samt principerna

för gränsdragningen mellan de statliga, regionala och kommunala

organens ansvar och befogenheter i detta sammanhang.

I motionerna I: 415 och II: 524 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om utredning i fråga om planväsendets framtida organisation

och om planlagstiftningen.

En översyn av såväl byggnadslagstiftningens innehåll med avseende på

de olika planinstituten som planväsendets organisation har länge framstått

som behövlig. Utskottet finner därför att motiven för motionärernas yrkanden

är goda. Enligt vad utskottet har inhämtat pågår emellertid förberedelser

för en översyn av de berörda frågorna inom Kungl. Maj :ts kansli.

Särskild expertis i kommunikationsdepartementet är sålunda sysselsatt med

kartläggning av hithörande frågeställningar och problem i syfte bl. a. att få

fram material som kan ligga till grund för en utredning av planfrågorna.

Utskottet, som med hänsyn härtill anser sig kunna utgå från att en utredning

i dessa frågor kommer till stånd på Kungl. Maj :ts initiativ, finner

det inte erforderligt att nu göra framställning i ämnet till Kungl. Maj :t. Utskottet

föreslår därför att motionsyrkandena inte skall föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida.

I motionen II: 90 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

att normerna för prissättningen vid statliga markförsäljningar prövas

så att inte därvid uttas högre köpeskillingar än vad som skulle godkännas

i samband med statlig belåning.

Utskottet vill erinra om att frågan om statliga markförsäljningar behandlades

vid 1963 års riksdag. På förslag av utskottet (uti. nr 42, s. 12) beslöt

riksdagen därvid göra framställning till Kungl. Maj :t angående vissa synpunkter

som borde beaktas vid översyn av direktiven till de statliga markförvaltande

myndigheterna. Enligt vad utskottet inhämtat har ifrågavarande

riksdagsskrivelse överlämnats till markpolitiska utredningen, som beräknar

att avge betänkande i ämnet under innevarande år. En ny framställning till

Kungl. Maj :t ter sig därför inte påkallad. Utskottet avstyrker motionen.

I fråga om bostadsbyggandets omfattning m. m. anför departementschefen

att bostadsproduktionen har fortsatt att utvecklas gynnsamt. Investeringsvolymen

inom bostadssektorn har stigit ca 2 % mellan åren 1964 och 1965,

ett förhållande som illustreras av att det genomsnittliga antalet rumsenheter

i den pågående produktionen kan beräknas ha ökat från 386 000 år 1964

till 403 000 år 1965. Eftersom byggnadsmarknaden har varit hårt ansträngd

och kreditefterfrågan inte har kunnat tillfredsställas har Kungl. Maj:t inte

tagit i anspråk av riksdagen lämnad fullmakt att besluta om utökning av

den för år 1965 bestämda låneramen. Departementschefen finner vissa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

tecken tyda på att minskningen av expansionstakten under år 1965 till

viss grad medverkat till att lätta trycket på byggnadsmarknaden. Därtill har

bidragit även den under året tillämpade prioriteringen av angelägna byggen

och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att underlätta inflyttning av

byggnadsarbetare till storstadsområdena.

Departementschefen anför att frågan om planen för bostadsbyggandet

under år 1966 bör bedömas mot bakgrund av den prognos för den samhällsekonomiska

utvecklingen som redovisas i årets finansplan. På grundval av

en bedömning av utvecklingen i fråga om samhällsekonomi och arbetsmarknad

föreslår departementschefen att bostadsbyggnadsplanen för år 1966

nu bestäms till 92 000 lägenheter. Planen bör ha karaktären av ett garanterat

minimiprogram. Den sålunda föreslagna planen skulle enligt propositionen

med oförändrade byggnadstider medföra en minskning av investeringsvolymen

i bostäder med ungefär 3 %. Enligt nationalbudgetberäkningarna

har emellertid en viss minskning av byggnadstiderna antagits.

Det har därvid beräknats att investeringsvolymen i bostäder enligt den föreslagna

planen för år 1966 skulle bli av ungefär samma omfattning som under

år 1965. Enligt departementschefens beräkningar skulle 86 000 lägenheter

igångsättas efter beslut om statligt stöd medan 6 000 lägenheter beräknas

komma i gång vid sidan härav. Enligt departementschefen bör långtidsplaneringen

underlättas genom att ram för bostadslångivningen beslutas

för två år utöver löpande kalenderår mot f. n. ett år.

I motionerna 1:427 och 11:520 hemställs att riksdagen godkänner ett

ordinarie bostadsbyggnadsprogram för åren 1966—1970 om resp. 94 000,

98 000, 102 000, 106 000 och 111 000 lägenheter samt förordar upprättande

av en konjunktur reserv om 10 000 lägenheter för vart och ett av de nämnda

åren.

I motionerna 1:417 och 11:509 hemställs att riksdagen medger ett byggande

med statligt stöd om 88 000 lägenheter under år 1966, vilket under

antagande att 6 000 lägenheter påbörjas utan statliga lån motsvarar en

bostadsbyggnadsplan på 94 000 lägenheter.

I motionerna I: 130 och II: 176 hemställs att riksdagen beslutar att statliga

lån skall utgå för en igångsättning av 92 000 lägenheter vilket med

samma förutsättning motsvarar ett totalt program av 98 000 lägenheter.

Beräkningarna i statsverkspropositionen av bostadsbyggandets omfattning

under år 1966 bygger bl. a. på antagandet att igångsättningen år 1965

omfattade 88 000 lägenheter. Av senare framkomna uppgifter som utskottet

har tagit del av framgår emellertid att påbörjandet under fjolåret

torde ha uppgått till drygt 92 000 lägenheter. Samtidigt visar senast tillgängliga

uppgifter att närmare 97 000 lägenheter färdigställdes under år

1965 mot av departementschefen antagna 95 000.

Innebörden av det sagda är att den vid årsskiftet pågående bostadsproduktionen

omfattade omkring 2 000 lägenheter mer än departementschefen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

17

torde ha antagit vid sin bedömning av igångsättningsprogrammet för år

1966. Vid i övrigt lika förhållanden skulle detta innebära att en igångsättning

av den omfattning som har föreslagits i propositionen medför att resursåtgången

inom bostadsproduktionens område blir större under år 1966 än

som har beräknats i propositionen. Samtidigt bör i sammanhanget beaktas

att den stränga vintern har medfört att den reella igångsättningen av åtskilliga

byggen har blivit starkt förskjuten och att förseningar också har drabbat

många pågående byggen.

Av allt att döma kommer dessa förhållanden att leda till en stark anspänning

på byggnadsmarknaden under våren och försommaren. Detta kan

medföra svårigheter att få till stånd en igångsättning av bostadsbyggen i den

omfattning som föreslås i propositionen. Mot bakgrund av bostadsbristen

anser emellertid utskottet att en igångsättning av minst 92 000 lägenheter

1 år får betraktas som mycket angelägen. Utskottet förordar därför att riksdagen

godkänner den av departementschefen föreslagna bostadsbyggnadsplanen

för år 1966.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att föregående års riksdag

antog ett propositionsförslag avseende sådana ändringar i lagen om igångsättningstillstånd

för byggnadsarbete att Kungl. Maj:t numera har möjlighet

att i inte oväsentlig utsträckning hålla tillbaka annat byggande, som i

nuvarande situation måste anses vara mindre angeläget än bostadsproduktionen.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t vid behov tar till vara möjligheterna

att med bevarande av ett bostadsbyggande på den föreslagna höga

nivån åstadkomma de begränsningar i övrig byggnadsverksamhet som kan

vara behövliga för att jämvikt skall kunna upprätthållas mellan tillgång

och efterfrågan på byggresurser och en av överansträngning betingad kostnadsuppgång

undvikas.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag om bemyndigande för

Kungl. Maj :t att besluta om utvidgning av igångsättningen utöver bostadsbyggnadsplanen

om utvecklingen skulle göra detta möjligt. Då den av utskottet

förordade bostadsbyggnadsplanen, från nuvarande utgångspunkter

för bedömningen, kan beräknas ta i anspråk alla tillgängliga resurser kan

utskottet däremot inte ansluta sig till den i motionerna I: 427 och II: 520,

I: 417 och II: 509 samt I: 130 och II: 176 anförda uppfattningen att bostadsbyggnadsplanen

redan nu bör utvidgas utöver Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet finner den i propositionen föreslagna förlängningen av planeringsperioden

för bostadsbyggandet —- innebärande att ram för bostadslångivningen

bestäms för tre år mot f. n. två — ändamålsenlig och tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet vill inte utesluta att en ytterligare

förlängning av denna planeringspcriod kan bli motiverad. I avvaktan på

erfarenheter av den ordning som nu bar förordats anser sig utskottet dock

inte f. n. böra gå längre än som föreslagits i propositionen. Förslaget i mo
2

— Ililiang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 38

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

tionerna I: 427 och II: 520 om bostadsbyggnadsplan även för åren 1969 och

1970 kan utskottet alltså inte biträda.

Departementschefen anser att framför allt produktivitetsutvecklingen

inom byggnadsindustrien kommer att bli avgörande för möjligheterna att

åstadkomma en bostadsproduktion av den storlek som bostadsbyggnadsutredningens

efterfrågekalkyler pekar fram mot. Främst arbetskraftstillgångarna

kan bli så knappa att byggnadsmarknaden blir utsatt för avsevärda

påfrestningar. Det synes därför enligt departementschefen synnerligen

angeläget att snabbt gå över till industriella byggnadsmetoder med

minskad relativ arbetskraftsåtgång.

Departementschefen framhåller att utvecklingen synes gå mot ökad tilllämpning

av industriella metoder i bostadsproduktionen. Detta kan väntas

medföra en produktivitetsförbättring och därmed även medverka till en

dämpning av kostnadsstegringarna på byggnadsområdet. Departementschefen

finner att det är en angelägen uppgift för samhället att stödja och

stimulera en dylik utveckling.

I propositionen föreslås i detta syfte att byggherrar som har för avsikt

att bygga bostäder med industriella metoder skall kunna få förhandsbesked

om bostadslån för en längre period. Enligt förslaget i propositionen skall

riksdagen fastställa en särskild planeringsram för industriellt byggande

för åren 1967—1971. Ramens funktion skall vara att möjliggöra förhandsbesked

om statliga bostadslån upp till fem år i förväg. Ramen föreslås omfatta

10 000 lägenheter per år eller tillhopa 50 000 lägenheter. Den bör fastställas

årligen och därvid omprövas mot bakgrund av vunna erfarenheter.

Kungl. Maj:t bör enligt propositionen äga meddela närmare föreskrifter

om förutsättningarna för sådana förhandsbesked.

I syfte att stimulera en utveckling i riktning mot ökad industrialisering

av byggandet föreslås vidare i propositionen att till Lånefonden för maskinanskaffning

inom byggnadsindustrien för budgetåret 1966/67 anvisas ett

investeringsanslag av 15 milj. kr. Från denna lånefond kan enligt beslut

av 1965 års riksdag försöksvis beviljas lån till anläggningar för produktion

av byggelement. I sammanhanget torde få erinras om att riksdagen tidigare

har beslutat att på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa ett

belopp av samma storlek.

I motionerna I: 427 och II: 520 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer att Kungl. Maj :t efter samråd med byggnadsarbetsmarknadens

parter och med näringsfrihetsrådet tillsätter ett organ, bestående av

företrädare för dessa instanser jämte opartiska experter, med uppgift att

följa hur rationaliseringsframstegen inom byggnadsindustrien slår igenom

samt beräkna den utökning av föreliggande bostadsbyggnadsprogram som

ett vidgat industriellt byggande skulle kunna medföra. I motionerna hemställs

vidare att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att utländska

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

19

byggnadsföretag bör beredas större möjligheter att utföra byggnader och

anläggningar i Sverige i syfte att närma byggnadsindustriens konkurrensläge

till det som råder för exportindustrien eller för den hemmaindustri

som arbetar under importkonkurrens.

I motionerna I: 279 och II: 348 yrkas avslag på båda de nu ifrågavarande

framställningarna i propositionen.

I motionerna 1:430 och 11:507 hemställs att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller att en arbetsgrupp tillsätts med uppgift att utarbeta

metoder, normer och anvisningar för sådan detaljplanering enligt byggnadslagen

som främjar och underlättar industriellt byggande, att i den mån så

befinns erforderligt föreslå ändringar i byggnadslagstiftningen och att verka

för upplysningsverksamhet rörande de industriella byggmetodernas förutsättningar

samt att en annan arbetsgrupp tillsätts med uppgift att pröva

och föreslå en långt driven standardisering beträffande offentliga byggnader.

Enligt motionärerna bör i anslutning till sistnämnda grupps arbete gällande

regler inom den offentliga byggnadsverksamheten samt i förekommande

fall statsbidragsregler ses över så att tillämpning av industriella

byggmetoder underlättas.

Motionärerna yrkar vidare att riksdagen i skrivelsen till Kungl. Maj:t

föreslår en utredning som skall utröna i vad mån institutionella hinder för

byggnadsverksamhetens rationalisering och utveckling förekommer, t. ex.

genom gällande ordning för konsultuppdrag, karteller och prisöverenskommelser,

systemet för och tillämpningen av ackordsersättning, gränsdragning

mellan fackförbund m. m., och ta initiativ till att sådana hinder avlägsnas

eller förebyggs.

I motionerna 1:437 och 11:528 hemställs att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag rörande möjligheterna att

skapa förutsättningar för bättre planering samt att undvika sådana kostnadsstegringar

inom byggnadsbranschen som åsamkas av byggnadsrcgleringen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att en utveckling av

byggandet mot ökad industrialisering är angelägen. De bedömningar av

1965 års långtidsutredning som nu föreligger ger vid handen att tillväxten

av vårt lands arbctskraftstillgångar under tiden fram till år 1970 sannolikt

inte kommer att ske lika snabbt som ökningen av arbetskraftsefterfrågan.

Tendenserna antas bli ungefär desamma under 1970-talet. I detta perspektiv

får det bedömas som betydelsefullt att söka åstadkomma en snabb ökning

av produktiviteten främst i de näringsgrenar som i dag har en förhållandevis

hög arbetskraftsåtgång. Vissa försök som har gjorts på en del

orter i vårt land tyder liksom erfarenheterna från några främmande länder

på att det finns möjlighet att genom ökad mekanisering och genom att förskjuta

produktionsprocesserna från byggplatserna bakåt i produktions
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

kedjan åstadkomma en väsentlig minskning av den relativa arbetskraftsåtgången

inom byggnadsverksamheten.

De i propositionen framförda förslagen finner utskottet ändamålsenliga.

Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt utlåtande i bostadsfrågorna år

1984 (nr 42) tog upp industrialiseringsproblemet till behandling och uttalade

sig för en utredning om åtgärder för att främja en snabbare utveckling mot

byggandets industrialisering. Utskottets initiativ ledde till att byggindustrialiseringsutredningen

tillsattes. Denna utredning har vidsträckta direktiv,

som ger den möjlighet att till behandling ta upp praktiskt taget alla spörsmål

som kan vara av betydelse för att underlätta industrialiseringen inom

byggnadsverksamheten. De utredningsyrkanden som framställs i motionerna

1:430 och 11:507 innefattar i allt väsentligt frågor som byggindustrialiseringsutredningen

har att behandla enligt sina direktiv. Till den del motionerna

går utöver direktiven för utredningen — t. ex. i fråga om gränsdragningen

mellan olika fackförbund och principerna för lönesättningen på byggnadsområdet

— synes det tveksamt om de angivna problemen lämpar sig

för behandling i en statlig utredning. Utskottet kan med hänsyn till det anförda

inte tillstyrka utredningsyrkandet. Då de synpunkter som anförs i

motionerna synes förtjäna övervägande vill emellertid utskottet föreslå att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att motionerna överlämnas

till byggindustrialiseringsutredningen för beaktande i dess arbete. Detsamma

bör enligt utskottets mening gälla nu ifrågavarande yrkanden i motionerna

I: 427 och II: 520.

I anslutning till vad som anförs och föreslås i motionerna 1:437 och

II: 528 vill utskottet som sin mening framhålla att det torde få förutsättas

att vederbörande myndigheter handlägger ärenden angående igångsättningstillstånd

på ett sätt som innebär minsta möjliga olägenhet för dem som berörs

av den reglerade verksamheten. Eftersom tillståndstvånget i många

fall måste innebära att planerade byggnadsföretag inte kan fullföljas torde

det emellertid vara ofrånkomligt att de som inte får igångsättningstillstånd

vid den tidpunkt de själva har räknat med får acceptera vissa kostnadsökningar.

Om man betraktar varje enskilt byggnadsföretag för sig kan detta

givetvis te sig föga rationellt. Man torde emellertid kunna räkna med att

den förbättring av jämvikten på byggnadsmarknaden som tillståndsprövningen

är avsedd att främja medför bättre hushållning med produktionsresurserna

och därmed besparingar för byggnadssektorn som helhet. Utskottet

vill i detta sammanhang framhålla att frivilliga byggarbetsnämnder

för planering av byggnadsverksamheten inom kort kommer att finnas i

alla län. Byggnadsföretagarna torde genom dessa organ få bättre möjligheter

att på något längre sikt bedöma utsikterna att få igångsättningstillstånd

för ett tillämnat bygge. Med åberopande av det anförda kan utskottet

inte finna tillräckliga skäl föreligga att göra framställning till Kungl. Maj :t

om utredning i ämnet. Motionerna avstyrks följaktligen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

21

Bostadslån m. m. I motionerna 1: 279 och II: 348 hemställs att riksdagen

beslutar att den statliga bostadslångivningen från och med den 1 juli 1966

skall upphöra och från och med den 1 juli 1966 ersättas av ett kreditgarantisystem,

att i anledning härav inga preliminära beslut om lån från lånefonden

för bostadsbyggande skall meddelas från nämnda datum, samt att för erhållande

av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall erläggas.

Frågan om formerna för samhällets bidrag till finansieringen av bostadsbyggandet

övervägs f. n. inom bostadspolitiska kommittén. På grund därav

kan utskottet inte förorda förslaget i motionerna.

I fråga om krediter för bostadsförbättringar har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att godkänna av departementschefen förordade ändringar av bestämmelserna

om förbättringslån. Dessa innebär att förbättringslån i fortsättningen

skall förbehållas pensionärer samt vissa befolkningsgrupper som

enligt nuvarande regler är i huvudsak jämställda med pensionärerna när

det gäller rätten till räntefria förbättringslån, i huvudsak samer och zigenare.

För att inte avskaffandet av dessa kapitalsubventioner för låntagare

i allmänhet skall medföra begränsning i möjligheterna att erhålla statlig

kredit för bostadsförbättringar föreslås vidare att sådant kreditstöd skall

utgå i form av bostadslån. Departementschefen anför att vissa skäl talar

för att man bör möjliggöra en långivning även för upprustning av lägenheter

i flerfamiljshus och anmäler sin avsikt att föranstalta om erforderliga kompletterande

undersökningar i denna fråga.

I motionerna I: 174 och II: 225 föreslås att räntefria förbättringslån även

i fortsättningen skall kunna utgå till förbättring av handikappades bostäder.

I motionerna I: 421 och II: 518 föreslås att bestämmelserna om förbättringslån

får en sådan utformning att i motionerna nämnda låginkomstgrupper

som hittills kan erhålla dylika lån.

Enligt utskottets mening har departementschefen anfört övertygande skäl

för att kapitalsubventionen i form av räntefri stående del av förbättringslån

bör förbehållas pensionärer och de särskilda befolkningsgrupper som

hittills har jämställts med pensionärerna med avseende på denna subvention.

Utskottet vill emellertid understryka departementschefens uttalande

att detta inte får medföra någon minskning i möjligheterna för hushåll i

övrigt att erhålla behövliga statliga krediter för bostadsförbättringar.

I motionerna I: 174 och 11:225 uttalas farhågor för att övergången till

finansiering med bostadslån skall medföra försämrade möjligheter för

handikappade att få angelägna bostadsförbättringar utförda och i motionerna

1: 421 och 11:518 befaras att förändringen skall innebära en skärpt

prövning av låneansökningarna.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att lån för bostadsförbättring

till annan låntagare än pensionär merendels brukar innehålla såväl räntefri

stående del som räntebärande amorteringsdel. Den av Kungl. Maj:t före
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

slagna ändringen innebär ingen minskning av den samlade kreditgivningen

från statens sida. Däremot blir givetvis låntagarens årskostnader större vid

bostadslån än vid förbättringslån som delvis är ränte- och amorteringsfritt.

Utskottet vill emellertid fästa uppmärksamheten på att amorteringstiden

för bostadslån till ombyggnader och förbättringar enligt bostadsförbättringsutredningens

förslag skall vara flexibel bl. a. med hänsyn till husets

beräknade återstående användningstid efter den genomförda förbättringen.

Enligt utskottets mening bör viss hänsyn kunna tas också till låntagarens

betalningsförmåga när amorteringstiden fastställs. Amorteringstiden för förbättringslån

är högst 25 år och för bostadslån högst 30 år. Uppgifter i

bostadsförbättringsutredningens betänkande tyder emellertid på att förbättringslånen

i flertalet fall amorteras på högst 20 år, i över hälften av fallen

på högst 15 år. Genom viss förlängning av amorteringstiden inom ramen

för vad som är möjligt utan att statens kreditrisk blir orimligt stor kan den

genomsnittliga årskostnaden för bostadslånet sannolikt i många fall begränsas

till belopp som nära ansluter till årskostnaden för motsvarande förbättringslån.

Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna

vad utskottet här anfört. Därmed torde utskottet till väsentlig del ha tillgodosett

syftet med motionsyrkandena. Utskottet föreslår därför att dessa

yrkanden inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I fråga om bostadslånets storlek föreslås i motionerna I: 279 och II: 348

— därest i motionerna väckt förslag om övergång till ett kreditgarantisystem

inte vinner riksdagens bifall — att bostadslån till vilka tillstånd lämnats

tidigast den 1 juli 1966 skall beviljas upp till 90 % av belåningsvärdet mot

enbart inteckningssäkerhet oavsett förvaltningsformerna och för allmännyttiga

företag upp till 95 % mot kommunal borgen.

I motionerna 1:427 och 11:520 yrkas ändring i lånevillkoren för olika

företagsformer så att likvärdighet i konkurrensförhållandena uppnås. Förslaget

innebär, såvitt nu är i fråga, att den övre gränsen för bostadslån sänks

för kooperativa företag från 95 till 92 % och för allmännyttiga företag från

100 till 97 %.

Med hänvisning till att bostadspolitiska kommittén utreder frågor om

bostadslånets storlek avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I motionerna I: 427 och II: 520 föreslås att räntan på amorteringspliktiga

tilläggslån skall fastställas till 6% mot nuvarande 4% fr. o. m. den 1

januari 1966 i syfte att åstadkomma bättre hyresparitet mellan hus som

har färdigställts under 1950-talet och senare byggda hus.

I motionerna I: 279 och II: 348 föreslås att statliga bostadslån, tertiärlån,

egnahemslån och förbättringslån avseende hus som påbörjats fr. o. m. den

1 januari 1958 skall fr. o. m. den 1 juli 1966 upp till 90 % av Iåneunderlaget

förräntas efter en räntesats av 6 % samt att till den del lånen överstiger

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

90 % av låneunderlaget räntan skall utgöra 7 % ävensom att räntan på

reaktiverade tilläggslån fr. o. m. den 1 juli 1966 skall utgöra 6 %. Vidare

föreslås — därest i motionerna väckt förslag om övergång till ett kreditgarantisystem

inte vinner riksdagens bifall — att vid utgivande av statliga

bostadslån en förvaltningsavgift av Va % skall uttagas i samband med

lånets utbetalande.

I avvaktan på att bostadspolitiska kommitténs arbete slutförs är utskottet

inte berett att föreslå några ändringar av gällande räntor för statliga lån

till bostadsändamål.

Utskottet kan av samma skäl ej tillstyrka att en förvaltningsavgift tas ut.

Departementschefen förordar att den med långivningen förenade hyreskontrollen

skall avvecklas för jordbruksfastigheter fr. o. m. den 1 juli 1966.

I motionerna I: 279 och II: 348 föreslås att den hyreskontroll som bostadslånemyndigheterna

utövar helt skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1966.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag. I fråga om hyreskontrollen för

statsbelånade hus i allmänhet vill utskottet erinra om att departementschefen

har förutsatt en omprövning av samhällets hyrespolitik i anslutning

till bl. a. kommande förslag av hyreslagstiftningssakkunniga. Med hänsyn

härtill anser sig utskottet inte böra biträda motionsyrkandet.

I motionerna I: 279 och II: 348 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om ändring i bostadslånekungörelsen med innebörd att

reglerna om maximiyta i småhus såväl som förutsättning för bostadslån

som beträffande låneunderlagets storlek slopas.

Frågan om maximiyta för småhus tillhör bostadspolitiska kommitténs

utredningsuppdrag. I avvaktan på förslag från kommitténs sida kan utskottet

inte biträda motionsyrkandet.

I motionerna I: 279 och II: 348 yrkas att de som allmännyttiga betecknade

bostadsföretagen skall åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas

storlek och successiva uppbyggnad samt för de principer efter vilka dels

fonderna uppbygges, dels hyressättningen sker.

Yrkanden av samma innebörd har behandlats av utskottet under en följd

av år, senast i utskottets utlåtande nr 38 till 1965 års riksdag. Utskottet har

vid tidigare behandling avstyrkt förslaget under hänvisning till att de i motionerna

åsyftade uppgifterna vid behov torde kunna erhållas utan att någon

formell redovisningsskyldighet åläggs de ifrågavarande bostadsföretagen.

Av samma skäl avstyrker utskottet även det nu framförda yrkandet.

I motionerna I: 431 och II: 513 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhåller om skyndsam utredning angående sådana ändringar i gällande

författningar, tillämpningsföreskrifter och administrativa anvisningar

att förutsättningar skapas för en friare bebyggelse på landsbygden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

Enligt utskottets mening har motionärerna inte anfört övertygande skäl

för att bostadsbyggandet på landsbygden hämmas eller försvåras genom

nuvarande bestämmelser. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I motionerna 1:422 och 11:508 hemställs, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t föreslår sådan ändring av gällande författning beträffande

statlig medverkan till bostadsbyggande att låne- och prövningsärenden avseende

bostäder inom lantbruksföretagen skall handhas av de statliga rationaliseringsorganen

på jordbrukets område.

Den nuvarande ordningen i fråga om handläggning av bostadslån för

byggnad på jordbruksfastighet har bestämts efter ingående överväganden.

Utskottet har inte blivit övertygat om att den ändring som motionärerna

föreslår skulle innebära någon förbättring. Motionsyrkandet avstyrks därför.

I fråga om invalidbostadsbidrag föreslår Kungl. Maj :t sådana ändrade

bestämmelser att bidraget kan betalas ut som förskott.

I motionerna 1:435 och 11:522 hemställs att invalidbostadsbidragets

maximibelopp avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1966.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen. Maximibeloppet för invalidbostadsbidrag

höjdes senast år 1965 till 15 000 kr. I den mån kostnadsstegringen

på byggnadsområdet fortsätter bör beloppets storlek prövas om.

Förslaget att slopa maximeringen kan utskottet dock inte ansluta sig till.

Motionsyrkandena avstyrks.

I motionerna 1:279 och 11:348 föreslås, att inga nya tomträttslån skall

beviljas fr. o. m. den 1 januari 1967.

Bestämmelserna om tomträttslån till kommuner infördes genom beslut av

1965 års riksdag. Huvudmotivet för lånens tillkomst var att tomträtten

därigenom skulle få i huvudsak samma ställning som äganderätt till tomtmark

när det gäller möjligheterna att kreditfinansiera investeringar i mark

och exploateringsanordningar. Av motiveringen för yrkandet framgår att

motionärerna anser långivningen utgöra ett oskäligt gynnande av tomträtten.

Utskottet, som inte kan finna att detta är riktigt, avstyrker motionsyrkandet.

Räntebidrag m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att godkänna

av departementschefen förordade ändringar i bestämmelserna om räntebidrag.

Ändringarna innebär att räntebidragen helt avvecklas beträffande

hus färdigställda år 1957 samt att basräntan höjs med 1,5 procentenhet för

var och en av årgångarna 1958, 1959, 1961 och 1962 samt med 1 procentenhet

för hus färdigställda år 1960 samt år 1963 och senare. Ändringarna

föreslås träda i kraft den 1 juli 1966. Vidare innebär förslaget mindre jämkningar

i bestämmelserna, föranledda av de föreslagna ökade möjligheterna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

25

att lämna bostadslån för mindre genomgripande förbättring av lägenheter

i småhus.

I motionerna I: 427 och II: 520 samt I: 417 och II: 509 hemställs att riksdagen

fastställer den av Kungl. Maj :t föreslagna basräntan att gälla från

den 1 januari 1966.

I motionerna I: 427 och II: 520 föreslås vidare att räntesubventionen ersätts

med ett schablonbidrag som beräknas så att det inkluderar värdet av

såväl räntebidraget som räntenedsättningen på bostadslånen. Bidraget bör

avvägas så att det utgår med samma belopp oavsett företagsform.

I motionerna 1:279 och 11:348 hemställs att riksdagen uttalar att en

grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende

själva skall betala vad deras bostäder kostar. Vidare föreslås att fr. o. m.

Jen 1 januari 1966 räntebidrag inte längre skall medges beträffande hus

jom påbörjats före ingången av år 1958 samt att räntebidrag, avseende

räntor på underliggande lån som hänför sig till tiden fr. o. m. den 1 januari

1966, skall i fråga om hus färdigställda t. o. m. år 1959 grundas på en basränta

av 6 %, beträffande hus färdigställda 1960—1961 på 5,5 %, för 1962

på 5 % och fr. o. m. 1963 på 4,5 %, vilket för nämnda årgångar innebär en

höjning av basräntan med 0,5 % utöver Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna I: 130 och II: 176 yrkas att de statliga räntebidragen skall

utgå enligt oförändrade grunder.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag. Detta innebär att utskottet

inte har funnit tillräckliga skäl att frångå den av Kungl. Maj :t föreslagna

tidpunkten för ikraftträdande av de ändrade bestämmelserna. Yrkandena

i motionerna 1:427 och 11:520, 1:279 och 11:348 samt 1:417 och 11:509

om annan tidpunkt för ikraftträdandet avstyrks alltså. Med hänsyn till

innebörden av bostadspolitiska kommitténs uppdrag anser sig utskottet

inte heller böra biträda yrkandet i de två förstnämnda motionerna om ett

schablonbidrag. Av det anförda följer vidare att utskottet avstyrker yrkandena

i motionerna I: 279 och II: 348 om höjning av basräntan utöver vad

Kungl. Maj :t föreslagit.

Vad i sistnämnda två motioner har anförts om att de boende skall betala

bostadskostnaderna har utskottet i princip ingen erinran mot. Det är i och

för sig en godtagbar grundsats att de boende i regel betalar kostnaderna för

att förränta och amortera fastighetskapitalet och för fastighetsförvaltningen.

Utskottet kan emellertid inte finna att ett uttalande av den innebörd motionärerna

föreslår har något praktiskt syfte att fylla framför allt därför

att motionärerna inte klargör i vilken ordning ränta och amortering på

lånat kapital skall erläggas och därmed inte heller anger hur man skall beräkna

vad boendet reellt kostar. Sättet för förräntning och återbetalning av

fastighetslån är ett av bostadspolitiska kommitténs huvudproblem. Utskottet

vill vidare framhålla att den viktiga frågan om ett konsumtionsstöd

till hushåll med otillräcklig försörjningsförmåga eller med särskilt stor

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

försörjningsbörda måste lösas i samband med att de hyrespolitiska principerna

bestäms. Utskottet erinrar om att föredragande departementschefen

har anmält att ett samlat program för mark- och bostadspolitiken kommer

att läggas fram. Av vad departementschefen har anfört framgår att även

principerna för hyresbildningen därvid kommer att beröras. I samband med

behandlingen av de förslag som ifrågavarande program kommer att innefatta

torde det bli tillfälle för riksdagen att tillkännage sin ståndpunkt till

hyresfrågorna. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten m. m. I propositionen

föreslås att till Räntebidrag anvisas ett förslagsanslag om 435 milj. kr.

I motionerna 1:417 och 11:509 föreslås att anslaget anvisas med 335

milj. kr.

Utskottet som i det föregående har tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag angående

tidpunkten för ikraftträdande av de nya reglerna om räntebidrag biträder

även nu föreliggande propositionsförslag och avstyrker motionsyrkandet.

Kungl. Maj :t föreslår med utgångspunkt i de av departementschefen

förordade bostadsbyggnadsplanerna och med antagande att ca 6 000 lägenheter

kommer att byggas utan statligt stöd under vart och ett av åren 1966

—1968 att ramen för långivning från lånefonden för bostadsbyggande —■

utöver tomträttslån till kommuner — för år 1966 fastställs till 1 800 milj.

kr. avseende högst 86 000 lägenheter. Vidare föreslås riksdagen bemyndiga

Kungl. Maj:t att besluta om utökning av denna ram om det skulle inträda

sådana ändrade förutsättningar i fråga om samhällsekonomi och arbetsmarknad,

att en ökning blir möjlig samt beträffande medelsramen även om

förskjutningar skulle uppstå i fråga om produktionens inriktning och de

beräknade genomsnittliga lånebeloppen per lägenhet. Mot lägenhetsramen

skall enligt förslaget även avräknas beslut om räntebidrag utan samband

med statligt lån.

Kungl. Maj :t föreslår vidare att motsvarande lägenhetsramar för åren

1967 och 1968 fastställs till att avse högst 84 000 lägenheter. Dessa lägenhetsramar

— fastställda för två år i stället för som hittills ett år — skulle

ha till funktion endast att ange en miniminivå för planeringen i syfte att

underlätta denna på något längre sikt.

Departementschefen anför som sin mening att det bör prövas om kommunblocken

kan tjäna som lokala enheter för resursernas geografiska fördelning.

Kungl. Maj:t bör enligt propositionen äga meddela de föreskrifter

i detta avseende som kan befinnas motiverade. Vidare förordas i detta sammanhang

att Kungl. Maj :t bör, om så prövas lämpligt, äga föreskriva att

bostadsmyndigheterna i sina beslut om ramarnas fördelning skall uttrycka

denna i rumsenheter.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

27

I motionerna I: 130 och II: 176 föreslås att ramen för statlig långivning

under innevarande år bestäms till 92 000 lägenheter.

I motionerna I: 279 och II: 348 hemställs — under förutsättning av bifall

till motionärernas yrkanden om ändrade övre lånegränser — att riksdagen

medger att lån som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande må beviljas

intill ett belopp av 1 680 milj. kr. under år 1966.

I motionerna I: 417 och II: 509 föreslås en låneram för år 1966 på 88 000

lägenheter och för vartdera av åren 1967 och 1968 på resp. 92 000 och

96 000 lägenheter ävensom ett högsta belopp av 1 840 milj. kr. under år 1966.

I motionerna hemställs vidare att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar

att lånemedel avseende 8 000 lägenheter bör reserveras för senare fördelning

för att tillgodose de särskilda behov som uppkommer i samband med

nyetablering och utvidgning av industriföretag, t. ex. i samband med den

samhälleliga lokaliseringspolitiken. Motionärerna yrkar dessutom att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar att kommunerna som tidigare skall

vara enhet för bostadsbyggnadsresursernas lokala fördelning.

I motionerna I: 423 och II: 506 yrkas att lägenheter i pensionärshem får

byggas utanför ordinarie bostadsramar.

I motionen 11:502 föreslås riksdagen medge att — utöver de av Kungl.

Maj :t föreslagna låneramarna — bostadslån må beviljas under ettvart av

åren 1966, 1967 och 1968 för högst 1 000 lägenheter i pensionärshem, företrädesvis

i landsbygdskommuner och att medelsramen för år 1966 därför

bestäms till 1 820 milj. kr.

Utskottet som i det föregående har anslutit sig till departementschefens

uttalanden angående bostadsbyggandets omfattning under år 1966 tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag beträffande ramen för långivning under år

1966. Utskottet förordar även det i propositionen framlagda förslaget beträffande

ramar för åren 1967 och 1968. De motionsyrkanden som innebär

ändringar i Kungl. Maj :ts förslag avstyrks alltså.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka att bostadslån avseende vissa

kategorier av byggen skall få beviljas utan att räknas av mot låneramarna.

Yrkandena härom i motionerna 1:423 och 11:506 samt 11:502 avstyrks

följaktligen. Utskottet har emellertid klart för sig att nuvarande principer

för att fördela lånemedlen kan medföra att vissa typer av bostäder missgynnas

i den kommunala planeringen. Genom att de resurser som en kommun

får sig tilldelade i form av utrymme i låneramen beräknas i antal lägenheter

kan det för kommuner som har ett litet lägenhetsantal i tilldelning

te sig oekonomiskt att utnyttja detta för att bygga smålägenheter, t. ex. i

pensionärshem. Svårigheter att bygga pensionärshem kan uppkomma också

genom att vissa mindre kommuner helt enkelt inte får så stort lägenhetsantal

i tilldelning något år att det räcker till ett pensionärshem. Departementschefen

anmäler i propositionen sin avsikt att pröva dels om fördelningen

i stället skall uttryckas i rumsenheter, dels om kommunblocken kan

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

och bör tjäna som lokala enheter för bostadsbyggnadsresursernas lokala fördelning.

Enligt utskottets mening torde övergången till en treårig planeringsperiod

för bostadsbyggandet i och för sig innebära förbättrade möjligheter

att i planeringen ta hänsyn till särskilda byggnadsbehov såsom pensionärshem

o. dyl. Tanken att låta kommunblocken utgöra lokala enheter för fördelningen

finner utskottet intressant och värd att pröva praktiskt. Det bör

givetvis inte komma i fråga att tillämpa denna princip för kommunblock

där samarbetet mellan de i blocket ingående kommunerna ännu inte har utvecklats

så långt att blocket med framgång kan ta hand om fördelningsuppgiften

som en gemensam angelägenhet. Där vederbörande samarbetsnämnder

är beredda att ta på sig uppgiften bör emellertid detta prövas. Genom

att bostadsbyggnadsresurser enligt den nya ordningen kan tilldelas ett kommunblock

för en treårsperiod ökar möjligheterna för kommunerna inom

blocket att fördela de gemensamma resurserna i tid och rum på sådant sätt

att ett rationellt byggande främjas och inga byggnadsändamål löper risk

att försummas till följd av fördelningstekniken.

Tanken att gå över till rumsenheter som mått för resurstilldelningen är

utskottet inte berett att uttala någon bestämd mening om. Kungl. Maj :t bör

emellertid vara oförhindrad att pröva anordningen på försök. Det är emellertid

angeläget att därvid noggrant följa utvecklingen och se till att ändringen

inte får ogynnsamma verkningar på bostadsproduktionens inriktning.

Av redogörelsen i propositionen framgår att lånemedel avseende 80 000

lägenheter har fördelats av bostadsstyrelsen. Med den ökning av den preliminärt

fastställda låneramen för år 1966 som utskottet har förordat i det

föregående skulle — enligt uttalande av departementschefen i propositionen

—- medel avseende 6 000 lägenheter reserveras för senare fördelning.

Inom den av utskottet förordade ramen kan detta antal inte ökas. Utskottet

avstyrker därför det i motionerna I: 417 och II: 509 framställda yrkandet om

en reservation av medel avseende 8 000 lägenheter.

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att medge att räntefria förbättringslån

beviljas under vartdera av åren 1966 och 1967 intill högst 80 milj. kr. och

att anslaget till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för nästa budgetår

anvisas som förslagsanslag med 80 milj. kr.

I motionerna 1:421 och 11:518 hemställs att nämnda räntefria förbättringslån

må beviljas under vartdera av åren 1966 och 1967 intill högst 90

milj. kr. och anslaget uppföras med 90 milj. kr.

Utskottet, som förut har tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag till vissa ändringar

i reglerna för förbättringslån, tillstyrker även nu ifrågavarande förslag

i propositionen samt avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet biträder i propositionen framlagda förslag rörande den bostadspolitiska

organisationen och anslagen till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

29

Vad föredragande statsrådet i förevarande sammanhang i övrigt har anfört

och föreslagit har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt

yttrande. Utskottet erinrar emellertid om att i propositionen samt i

vederbörande motioner berörda kreditmarknadsfrågor avseende bostadsproduktionen

har överlämnats till behandling inom sammansatt stats- och

bankoutskott.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt

rör lägenheternas storlek med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 427 och II: 520, såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

2. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt

rör småhusbyggandet med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 427 och II: 520, I: 417 och

11:509 samt 1:279 och 11:348, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

3. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt

rör miljöfrågor med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:417 och

II: 509, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

4. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen, till den

del de ej blivit under punkterna 1.—3. särskilt berörda, med

bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

1:427 och 11:520, 1:417 och 11:509, 1:279 och 11:348

samt I: 26 och II: 38, de sex förstnämnda motionerna såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

5. avslå i motionerna 1:639 och 11:599 samt 1:641 och

II: 602 framställda yrkanden angående servicehus;

6. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande

angående vissa ändringar i lagen om hyresreglering;

7. beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

1:427 och 11:520, såvitt nu är i fråga, ävensom

motionerna 1:433 och 11:503 godkänna vad utskottet anfört;
8.

besluta att yrkandena i motionerna 1:427 och 11:520,

såvitt nu är i fråga, samt I: 415 och II: 524 angående plan
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

instituten och planväsendets organisation ej skal! föranleda

någon riksdagens åtgärd;

9. avslå i motionen II: 90 framställt yrkande angående

prissättningen vid statliga markförsäljningar;

10. beträffande bostadsbyggandets omfattning med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 427 och II: 520, I: 417 och II: 509 samt 1:130 och II: 176,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

11. avslå i motionerna 1:427 och 11:520 framställda yrkanden

om en femårsplan för bostadsbyggandet och om upprättande

av en konjunkturreserv;

12. beträffande industriella byggnadsmetoder med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag och i anledning av motionerna

1:427 och 11:520, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna

1:430 och 11:507 samt med avslag å motionerna 1:279 och

II: 348, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört;

13. avslå i motionerna I: 437 och II: 528 framställt yrkande

om utredning rörande kostnadsstegringar på grund av

byggnadsreglering, m. m.;

14. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande

om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet;
15.

beträffande krediter till bostadsförbättringar i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna I: 174

och II: 225 samt I: 421 och II: 518, sistnämnda två motioner

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;

16. avslå i motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:279 och

II: 348 framställda yrkanden beträffande bostadslånets storlek;
17.

avslå i motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:279 och

11:348 framställda yrkanden angående räntan på bostadslån,

tertiärlån, egnahemslån, förbättringslån och vissa tillläggslån;
18.

avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande

om en förvaltningsavgift för bostadslån;

19. beträffande hyreskontrollen i statsbelånade hus med

bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 279 och II: 348, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

31

20. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande

angående maximiyta i småhus;

21. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande

angående viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga

bostadsföretag;

22. avslå i motionerna I: 431 och II: 513 framställt yrkande

angående en friare bebyggelse på landsbygden;

23. avslå i motionerna I: 422 och II: 508 framställt yrkande

om handläggningen av ärenden avseende lån till bostäder

inom lantbruksföretag;

24. beträffande invalidbostadsbidrag med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna 1:435 och

II: 522 godkänna vad utskottet anfört;

25. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande

angående tomträttslån till kommuner;

26. beträffande grunderna för räntebidrag med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna I: 427

och II: 520, I: 417 och II: 509, I: 279 och II: 348 samt I: 130

och II: 176, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

27. avslå i motionerna I: 427 och II: 520 framställt yrkande

angående schablonmetod för räntesubventioner;

28. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till främjande av bostadsförsörjningen,

såvitt de ej behandlas under 5.—27., med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag och under erinran om vad utskottet anfört

godkänna i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den

3 januari 1966 förordade ändringar;

29. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:417 och 11:509, såvitt nu är i fråga, till

Räntebidrag för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 435 000 000 kr.;

30. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 421 och II: 518, såvitt nu är i fråga, medge

att räntefria förbättringslån beviljas under vartdera av åren

1966 och 1967 intill ett belopp av högst 80 000 000 kr.;

31. med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 421 och II: 518, såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till viss bostadsförbättringsverksamhct för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under cllte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 80 000 000 kr.;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

32. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 130 och II: 176, I: 417 och II: 509, I: 427 och

11:520 samt 1:279 och 11:348, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, ävensom å motionerna 1:423 och 11:506 samt

11:502, medge att beslut om lån som skall utgå från lånefonden

för bostadsbyggande — utöver tomträttslån till kommuner

— samt räntebidrag utan samband med statligt lån,

beviljas under år 1966 för högst 86 000 lägenheter och under

vartdera av åren 1967 och 1968 för högst 84 000 lägenheter

ävensom att nämnda lån beviljas intill ett belopp av 1 800

milj. kr. under år 1966;

33. avslå i motionerna I: 417 och II: 509 framställt yrkande

om fördelningen av låneramen för år 1966;

34. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt i anledning

av motionerna I: 417 och II: 509, såvitt nu är i fråga, bemyndiga

Kungl. Maj :t att, under av departementschefen angivna

förutsättningar, besluta om utökning av den under 32.

upptagna ramen för lån- och bidragsgivning under år 1966;

35. avslå i motionerna I: 417 och II: 509 framställt yrkande

beträffande bostadsbyggandets lokala fördelning;

36. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 279 och II: 348, såvitt nu är i fråga, medge

att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas

med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas

för högst 10 000 lägenheter under ettvart av åren

1967—1971;

37. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Lånefonden

för bostadsbyggande för budgetåret 1966/67 på kapitalbud

geten under statens utlåningsfonder anvisa ett investerings

anslag av 985 000 000 kr.;

38. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:279 och 11:348, såvitt nu är i fråga, till

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

för budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

anvisa ett investeringsanslag av 15 000000 kr.;

39. medge att beslut om lån, som skall utgå från anslaget

till räntefria lån till bostadsbyggande, må meddelas intill

30 000 000 kr. vart och ett av åren 1966, 1967 och 1968;

40. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om utökning av

den under 39. upptagna ramen för långivning under år 1966

i den omfattning som utvecklingen i fråga om kapital- och

arbetskraftsresurser möjliggör;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

41. till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret

1966/67 på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisa ett investeringsanslag av 27 000 000 kr.;

42. bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för bostadsstyrelsen enligt vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

43. bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för länsbostadsnämnderna enligt vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

44. godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 1 592 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 59 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 980 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................. 155 000

Summa kr. 4 786 000

45. godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................. 1 557 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis i. 150 000

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 1 544 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 6 053 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

.................... • ......... • • • 515 000

Summa kr. 9 819 000

46. till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1966/

67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 786 000 kr.;

47. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 9 819 000 kr.;

v'':r''.v •’ 48. till'' Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 152 000 kr.;

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 38

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

49. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 321 000 kr.;

50. besluta att i förevarande sammanhang behandlade motioner,

till den del de ej blivit under punkterna 1.—49. särskilt

berörda eller behandlas i annat utskottsutlåtande, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson,

Einar Persson, Birger Andersson, Per Jacobsson, fru Wallentheim, herrar

Mårtensson, Bertil Petersson, Kaijser, Bengt Gustavsson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Almgren, fru LewénEliasson,

herrar Bergman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Lindholm, Gustafsson

i Skellefteå, Nelander, fru Holmberg, herrar Berg, Nilsson i Tvärålund,

Gustavsson i Ängelholm och fröken Ljungberg.

Reservationer

1) beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt rör lägenheternas

storlek

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,

Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken

Ljungberg, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Mot denna»

och slutar med »på lägenhetsstorlekar», bort ha följande lydelse:

»Även om efterfrågan på ökat bostadsutrymme kan väntas bli lägre än

vad bostadsbyggnadsutredningen antagit, måste emellertid lägenhetsstorlekarna

i nyproduktionen ökas, då redan nuvarande bostadsbestånd innehåller

fler smålägenheter än vad som kommer att efterfrågas även under en

näraliggande framtid. Utskottet kan därför inte biträda departementschefens

uttalande rörande bostadsproduktionens inriktning på lägenhetsstorlekar

utan anser att en reduktion av produktionen av smålägenheter, främst

lägenheter med mindre än två rum och kök, bör äga rum till förmån för

större lägenheter.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

35

»1. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt

rör lägenheternas storlek i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

jämte motionerna I: 427 och II: 520, såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört;»

2) beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt rör småhusbyggandet
av

herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,

Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken

Ljungberg, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 12 börjar med »Med anledning»

och på s. 13 slutar med »på hustyper», bort ha följande lydelse:

»Med anledning av de uttalanden och yrkanden om småhusbyggandet som

gjorts i motionerna 1:279 och 11:348, 1:427 och 11:520 samt 1:417 och

II: 509 vill utskottet betona angelägenheten av att småhusbyggandets andel

av bostadsproduktionen ökas. I fråga om andelens storlek bör bostadskonsumenternas

önskemål vara utslagsgivande. Konsumenternas efterfrågan på

småhus skulle vid ett fritt bostadsval med säkerhet vara ännu större än

vad som nu kommer i dagen. Utskottet anser det angeläget att ett program

utarbetas för hur konsumenternas önskemål om småhusbyggande skall

kunna tillfredsställas. Därvid bör undersökas vilken roll ett ökat småhusbyggande

kan komma att spela för fritidsbebyggelsens utveckling. En ökad

andel småhus torde kunna bidraga till att reducera efterfrågan på fritidshus,

vilken boendeform under de närmaste åren kan komma att bli synnerligen

kapitalkrävande. Ett ökat småhusbyggandes inflytande på byggrationalisering

och industrialisering samt konsekvenserna för sparandet bör

också bli föremål för undersökning. Utskottet föreslår därför att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t dels uttalar att småhusbyggandets omfattning

bör motsvara konsumenternas reella efterfrågan, dels anhåller om utredning

och förslag till program för en ökad småhusproduktion.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»2. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt

rör småhusbyggandet i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

jämte motionerna I: 279 och II: 348, I: 427 och II: 520 samt

1:417 och 11:509, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

3) beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt rör miljöfrågor

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihtfors,

Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken

Ljungberg, vilka ansett att

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »I anslutning»

och slutar med »i ämnet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill i anslutning till motionerna 1:427 och 11:520 och 1:417

och 11:509 betona vikten av att miljöfrågorna får en framskjuten plats i

bebyggelseplaneringen. Kunskaperna på detta område är ännu otillräckliga.

I motionerna redovisas en rad krav på miljögestaltningen inom bostadsområdena.

Utskottet vill i sammanhanget betona de för miljön negativa följderna

av överexploatering av marken. Denna är ofta en följd av höga markpriser.

Utskottet förutsätter att riksdagen under den närmaste tiden kommer

att föreläggas förslag i syfte att förhindra osund markspekulation. Riksdagen

bör enligt utskottets mening i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om utarbetande av riktlinjer för skapandet av en god bostadsmiljö.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»3. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt

rör miljöfrågor i anledning av Kungl. Maj :ts förslag jämte

motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:417 och 11:509, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

4) beträffande vissa ändringar i lagen om hyresreglering

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Med hänsyn»

och slutar med »till Kungl. Maj :t», bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn härtill anser utskottet med bifall till motionerna nr I: 279

och II: 348 att riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att hyresregleringslagens

regler i §§ 3—5 om fastställande av hyra inte skall gälla

för lägenheter, som efter den 1 juli 1966 undergått väsentliga ombyggnadsåtgärder,

och att i stället § 6 i nämnda lag härvid skall tillämpas.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»6. med bifall till i motionerna 1:279 och 11:348 framställt

yrkande angående vissa ändringar i lagen om hyresreglering

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

5) beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Ngman,

Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,

Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Utskottet

biträder» och slutar med »avstyrker motionerna», bort ha följande lydelse:

»Utskottet som anser att kraftiga produktionsinsatser behövs i områden

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

37

med bostadsbrist instämmer i det i motionerna I: 417 och II: 509 samt I: 427

och II: 520 framförda kravet på en aktiv lokaliseringspolitik för att minska

elterfrågetrycket i storstadsområdena. Därmed kan åstadkommas ett bättre

utnyttjande av befintligt bostadskapital och övriga samhällsinvesteringar.

En aktiv lokaliseringspolitik tillsammans med en jämn och hög produktion

av bostäder i bristorterna bör därför eftersträvas. Utskottet anser att syftet

med motionerna 1:433 och 11:503 därmed i väsentlig del tillgodosetts.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»7. beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning i

anledning av Kungl. Maj:ts förslag jämte motionerna I: 427

och II: 520, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 433

och II: 503 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört;»

6) beträffande bostadsbyggandets omfattning

a) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka

ansett att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Av allt»

och slutar med »kostnadsuppgång undvikas», bort ha följande lydelse:

»Redan med de förutsättningar som förelåg då statsverkspropositionen

framlades fanns risk för att det planerade bostadsbyggandet kunde driva

upp den totala efterfrågan i samhället i så hög grad att den i statsverkspropositionen

förutsatta utökningen av näringslivets investeringar icke kunde

realiseras. Med de ändrade betingelser som sedan inträtt har riskerna föi

att målsättningen för den ekonomiska politiken kan komma att äventyras

ytterligare skärpts. Den starka anspänning på byggnadsmarknaden som är

att vänta under våren och försommaren kan därför framtvinga en dämpning

av igångsättningen under denna tid samt föranleda behov att anpassa

bostadsbyggandets volym till vad konjunkturutvecklingen och kravet på utrymme

för andra investeringar kan komma att kräva. En väsentlig förändring

av konjunkturbilden under året kan visa sig utgöra en förutsättning

för att en mer betydande del av den kvot som är avsedd till fördelning senare

under året över huvud taget kan fördelas. Det bör icke komma i fråga

att lösa jämviktsproblemet genom en skärpt restriktivitet beträffande igångsättningstillstånd

för sådant byggande som kan befinnas vara mer angeläget

än en mindre förändring av bostadsbyggandets volym.»

b) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Ngm<in,

Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,

Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med »Beräkningarna

i» och på s. 17 slutar med »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande

lydelse:

»Beräkningarna i statsverkspropositionen av bostadsbyggandets omfatt
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 38 år W66

ning innebär bl. a. att igångsättningen under 1965 skulle komma att omfatta

ca 88 000 lägenheter och färdigställandet 95 000. Motionerna med anledning

av regeringens förslag utgick från de förutsättningar som angavs i

propositionen. Senare har det visat sig att de formella siffrorna för igångsättningen

under 1965 torde komma att ligga kring ca 92 000 lägenheter

under det att det faktiska färdigställandet synes ha uppgått till närmare

97 000 lägenheter.

Innebörden härav skulle vara att vid årsskiftet befann sig under byggnad

ca 2 000 lägenheter mer än departementschefen räknat med. Hänsyn bör

emellertid tagas till att en icke obetydlig del av igångsättningen under det

sista kvartalet 1965 — framförallt under december månad — med betydande

sannolikhet var av utpräglat formell natur.

Även i de fall igångsättningen varit reell bär under 1965 en onormal och

ur arbetsmarknadssynpunkt oförmånlig fördelning av denna under året

kommit till stånd. Fördelningen av den totala igångsättningen på olika

kvartal under de senaste två åren framgår av följande tabell:

1 :a kvartalet

2:a kvartalet

3:e kvartalet

4:e kvartalet

1964

Antal lägenheter

11 809

30 550

31 737

22 613

96 708

1965

Antal lägenheter

14 966

23911

20 954

32 568

92 399

Siffrorna visar att igångsättningen under 1965 måste ske utifrån förutsättningar

som handläggningen av den ekonomiska politiken gjorde exceptionellt

ogynnsamma. Detta är huvudorsaken till att svårigheter uppstår att

genomföra en expansiv bostadsbyggnadsplan för 1966 i stället för det stillestånd

i bostadsbyggandets utveckling, som var innebörden av regeringens

förslag. Den sena igångsättningen under 1965 medför ju nämligen i och för

sig att pressen på byggnadsarbetsmarknaden blir särskilt markerad under

en stor del av 1966.

Ryckigheten i regeringens åtgärder har allvarligt försvårat fullföljandet

av den av folkpartiet och centerpartiet framlagda bostadsbyggnadsplanen för

år 1966. Vidare har den kalla och snörika vintern medfört betydande förseningar

på byggnadsmarknaden och därigenom ytterligare försämrat förutsättningarna

för en expansiv igångsättning under år 1966. De ogynnsamma

klimatförhållandena skulle ha fått mindre kännbara verkningar på bostadsbyggandet

om ett större antal flerfamiljshus under byggnad hunnit längre

när kylan inträffade. Den illa planerade igångsättningen har bidragit till att

förstärka de svårigheter som den ogynnsamma väderleken medfört.

Eu rad omständigheter gör det sålunda svårt att nu fastställa bostadsbyggnadsplanens

omfattning för år 1966: igångsättningen under 1965 ökade

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1960

Betydligt mera än vad som antogs i januari 1966, denna igångsättning var

särskilt omfattande under årets senaste månader, innevarande års produktion

har försenats på grund av den dåliga planeringen och den kalla vintern.

Utskottet vill också i detta sammanhang framhålla att redovisad statistik

över antalet påbörjade lägenheter är en bristfällig mätare av den reella produktionen

under ett visst år och att dessa siffror inte heller kan vara ett rättvisande

uttryck för de reella möjligheterna att genomföra bostadsbyggandet.

I motionerna I: 130 och II: 176, I: 417 och II: 509 samt I: 427 och II. 520

hemställs att bostadsbyggnadsplanen för år 1966 skall omfatta 94 000 lägenheter.

Utskottet finner — med hänsyn till ovan anförda omständigheter

det svårt att nu säkert bedöma de samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska

förutsättningarna för genomförande av ett sådant program. Med

hänsyn till den betydande bostadsbristen — som försvårar näringslivets

expansion och utgör ett allvarligt socialt problem finner utskottet det

emellertid angeläget att bostadsbyggandet kommer att ligga på en hög nivå.

Utskottet vill därför förorda, att riktpunkten för 1966 års bostadsbyggnadsplan

skall vara 94 000 lägenheter.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»10. beträffande bostadsbyggandets omfattning i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag jämte motionerna I: 427 och

II: 520, I: 417 och II: 509 samt I: 130 och II: 176, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»
7)

beträffande en femårsplan för bostadsbyggandet samt upprättande av

en konjunkturreserv

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nyman, Nihlfors, Gustafsson

i Skellefteå och Nelander, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med »Utskottet

finner» och på s. 18 slutar med »inte biträda», bort ha följande lydelse:

»Om en viss tveksamhet kan råda, främst på grund av den ekonomiska

politikens utformning under 1965, om möjligheterna att under innevarande

år fullfölja en från andra förutsättningar än regeringens utgående produktionspolitik

på bostadsområdet, bör ingen tvekan behöva råda om att riksdagen

redan nu bör ta ställning till ett ordinarie bostadsbyggnadsprogram,

som sträcker sig längre fram i tiden och som har större omfattning än

Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet ansluter sig därför till den i motionerna

1: 427 och II: 520 angivna rullande femårsplanen för bostadsbyggandet. Utskottet

vill i detta sammanhang framhålla att det program som i motionerna

anges för igångsättningen under perioden är ett minimiprogram och

vill särskilt hänvisa till två omständigheter.

Den första är att konjunkturförhållandenas förändring, ehuru detta nu

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

inte lörefaller nära till hands liggande, redan under innevarande år kan

nödvändiggöra ett ianspråktagande av en konjunkturreserv. En sådan bör

därför utan dröjsmål förberedas. Förefintligheten av en dylik planerad reserv

kan för 1967 visa sig ännu mer angelägen. För det andra erinrar utskottet

om de ökade produktionsmöjligheter som ett industriellt byggande,

underlättat av en rullande femårsplaner ing för ett ordinarie program för

vilket statsmakterna tar ansvaret, bör medföra. Dessa möjligheter kan ytterligare

förstärkas om ett sådant organ kommer till stånd som i folkpartimotionerna

förordats och som bl. a. skulle ha till uppgift att övervaka rationaliseringsframstegens

genomslag inom byggnadsindustrien till konsumenternas

lörmån och att beräkna de utsikter att öka produktionen som ett

industriellt byggande i kombination med långsiktsplanering kan öppna. Utskottet

vill framhålla att genom dylika åtgärder väg kan beredas för en

väsentlig höjning av det i folkpartimotionerna förordade ordinarie bostadsbyggandet.

Förslaget i motionerna 1:427 och 11:520 om bostadsbyggnadsplan

även för åren 1969 och 1970 tillstyrker utskottet.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»11. beträffande en femårsplan för bostadsbyggandet samt

upprättande av en konjunkturreserv med bifall till motionerna

I: 427 och II: 520, såvitt nu är i fråga, godkänna vad

utskottet anfört;»

8) beträffande industriella byggnadsmetoder

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »De i» och

slutar med »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande lydelse:

»En förbättrad produktionsplanering, förlängda serier i produktionen

och därmed ett effektivare byggande torde bäst kunna tillgodoses genom

längre planeringsperioder. Utskottet kan däremot ansluta sig till uppfattningen

i motionerna I: 279 och II: 348 att Kungl. Maj:ts förslag för bostadsbyggandet

om en särskild långtidsram för byggherrar som har för avsikt

att utnyttja vissa industriella produktionsmetoder kan verka snedvridande

på konkurrensen på byggnadsmarknaden och finner sig därför inte kunna

tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag i detta hänseende. Av samma skäl finner

utskottet sig heller inte kunna godtaga Kungl. Maj :ts förslag om särskilda

lånemöjligheter för att stödja tillkomsten av byggelementsfabriker. Nyssnämnda

motioner tillstyrkes alltså såvitt nu är i fråga.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»12. beträffande industriella byggnadsmetoder med bifall

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

41

till motionerna I: 279 och II: 348, såvitt nu är i fråga, ävensom

med avslag å Kungl. Maj :ts förslag jämte motionerna

1:427 och 11:520, såvitt nu är i fråga, samt 1:430 och

II: 507 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;»

9) angående utredning rörande kostnadsstegringar

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,

Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken

Ljungberg, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 20, som börjar med »I anslutning»

och slutar med »avstyrks följaktligen», bort ha följande lydelse:

»I anslutning till vad som anförs i motionerna nr 1:437 och II: 528, vill

utskottet betona att behovet av en väl tilltagen planeringstid för att åstadkomma

en effektiv byggnadsprocess till låga kostnader givetvis är lika angeläget

för sådana byggnadsobjekt som fordrar igångsättningstillstånd som för

bostadsbyggandet i allmänhet. Stora och onödiga kostnadsökningar blir en

följd av att igångsättningstillstånd ofta inte ges förrän vid en tidpunkt som

nära ansluter till den begärda igångsättningsdagen. Än större blir självfallet

kostnadsökningarna i de fall tillstånd inte beviljas utan bygget måste

uppskjutas på oviss tid. Utskottet förutsätter att vederbörande myndigheter

handlägger ärenden angående igångsättningstillstånd på ett sätt som innebär

minsta möjliga olägenhet för den som berörs av den reglerade verksamheten,

och vill därför betona nödvändigheten av att de tillståndssökande i

god tid får besked om huruvida tillstånd kan påräknas. Ett uteblivet tillstånd

innebär icke allenast en försening och fördyring av det ifrågavarande

byggnadsobjektet utan ofta också att ledig kapacitet uppstår i det byggnadsföretag

som skulle utfört arbetet med ty åtföljande ökning av dess fasta

kostnader även för andra byggen som företaget utför. Även om förhållandena

kan komma att förbättras något genom byggarbetsnämndernas verksamhet,

anser utskottet med hänsyn till angelägenheten av att dämpa kostnadsstegringen

inom byggnadsindustrien och med bifall till motionerna

1:437 och 11:528 att riksdagen bör hos Kungl. Maj:t begära utredning av

möjligheterna alt skapa förutsättningar för bättre planering inom byggnadsbranschen

och undvika onödiga kostnadsstegringar åsamkade av byggnadsregleringsverksamheten.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»13. med bifall till i motionerna 1:437 och 11:528 framställt

yrkande om utredning rörande kostnadsstegringar på

grund av byggnadsreglering, m. in., i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 38 dr 1966

10) beträffande ett kreditgarantisystem

av herrar Kaijser, Waltmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Frågan om»

och slutar med »i motionerna», bort ersättas med text av följande lydelse.

»Ett kreditgarantisystem av det slag som föreslagits i motionerna skulle

innebära att fastigheternas avkastningsvärde bleve utslagsgivande för möjligheterna

att erhålla lån. Härigenom skulle den nuvarande automatiska

överflyttningen på konsumenterna av stigande byggnadskostnader kunna

undvikas. Den för såväl myndigheterna som näringslivet betungande produktionskostnadsberäkningen

kunde undvaras, varigenom också de tendenser

till s. k. belåningsarkitektur, för hög exploatering och dålig miljöutformning,

vilka uppkommit som en följd av nuvarande lånesystem, skulle

kunna brytas. Betingelser skulle skapas för fri konkurrens mellan olika

byggherrar. Starka samhällsekonomiska skäl talar sålunda för att en kreditgivning

av den omfattning det här är fråga om bör handhas av den ordinarie

kreditmarknaden. De uppenbara fördelarna av en mer marknadsmässig

kreditgivning inom bostadssektorn anser utskottet vara så påtagliga att det

i motionerna föreslagna systemet bör kunna införas utan att avvakta bostadspolitiska

kommitténs förslag.

Utskottet vill också erinra om att en omläggning till kreditgarantisystem

inte i och för sig förhindrar en ränte- eller kapitalsubventionering därest en

sådan anses motiverad. Själva övergången till ett kreditgarantisystem behöver

ej heller medföra några svårigheter för de personer som redan sökt

lån för byggande av flerfamiljshus eller småhus. Staten har alltid möjlighet

att se till att lånemedel i erforderlig utsträckning står till förfogande.

Utskottet, som sålunda tillstyrker yrkandena i motionerna 1:279 och

II: 348 om övergång från statlig bostadslångivning till ett kreditgarantisystem

fr. o. m. den 1 juli 1966, är medvetet om att förslaget aktualiserar

vissa författningsändringar. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t utan

dröjsmål förelägger riksdagen förslag till sådan ändringar.

Såsom en följd härav förordar utskottet även bifall till yrkandena i nämnda

motioner om att fr. o. m. den 1 juli 1966 varken preliminära beslut skall

meddelas angående lån från lånefonden för bostadsbyggande eller anslag

anvisas till samma fond.

Utskottet biträder motionärernas förslag att för erhållande av kreditgaranti

skall erläggas en engångsavgift av 0,5 %.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»14. beträffande införande av ett kreditgarantisystem på

bostadsområdet med bifall till motionerna I: 279 och II: 348,

såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

43

11) beträffande krediter för bostadsförbättringar

a) av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset

och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Enligt

utskottets» och på s. 22 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande

lydelse:

»Departementschefens förslag om att räntefri stående del av förbättringslån

bör förbehållas pensionärer och de med pensionärerna i detta avseende

jämställda befolkningsgrupperna, kommer enligt utskottets mening att på

ett menligt sätt drabba ekonomiskt svaga grupper såsom handikappade och

låginkomsttagare vilket också framhållits i motionerna 1:174 och 11:225

samt I: 421 och II: 518. Dessa grupper blir enligt Kungl. Maj :ts förslag hänvisade

till bostadslån. Även om den av Kungl. Maj :t föreslagna ändringen

inte innebär någon minskning av den samlade kreditgivningen från statens

sida blir givetvis villkoren för de nämnda grupperna betydligt försämrade.

Nu utgående törbättringslån är delvis både ränte- och amorteringsfria. Även

om man genomför ändringar som ger längre amorteringstider för bostadslån

och därmed årskostnaderna sänkes torde dessa komma att överskrida årskostnaden

för förbättringslånen och det totala samhälleliga stödet till handikappade

och låginkomsttagare skäras ned. Utskottet finner det angeläget

att låginkomsttagare med en beskattningsbar inkomst under 4 000 kr. samt

handikappade även i fortsättningen må erhålla räntefria förbättringslån.

Riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»15. beträffande krediter för bostadsförbättringar i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna

I: 174 och II: 225 samt I: 421 och II: 518, sistnämnda

två motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av fru Wallentheim och herr Almgren, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Enligt

utskottets» och slutar med »av låneansökningarna», bort ha följande lydelse

:

»Departementschefen föreslår att kapitalsubventionen i form av räntefri

stående del av förbättringslån bör förbehållas pensionärer och de särskilda

befolkningsgrupper som hittills har jämställts med pensionärerna med avseende

på denna subvention. Utskottet anser att räntefri stående del som

hittills även bör kunna medges de handikappade.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för de i motionerna I: 174 och

II: 225 framförda synpunkterna att handikappade med låga inkomster borde

få behålla de möjligheter de för närvarande har att erhålla nämnda kapital
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

subvention. Det rör sig om personer, som inte har pension men som på

grund av sitt handikapp inte har möjlighet att skaffa sig mera lönande

sysselsättning eller har svårighet att flytta från sin bostadsort. Dessutom

har den handikappade ofta mindre möjligheter att genom eget arbete medverka

till att nedbringa kostnaderna för bostadsförbättring.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Utskottet

föreslår» och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»För de i motionerna I: 174 och II: 225 nämnda handikappgrupperna är

en förlängd amorteringstid emellertid inte tillräcklig. För dessa grupper

erfordras ett fortsatt stöd i form av räntefria stående förbättringslån.

Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna

vad utskottet anfört.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»15. beträffande krediter för bostadsförbättringar i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna 1: 421

och II: 518, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna

I: 174 och 11:225 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört.»

12) beträffande bostadslånets storlek

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nyman, Nihlfors, Gustafsson

i Skellefteå och Nelander, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Med hänvisning»

och slutar med »utskottet motionsyrkandena», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet tillstyrker de förslag till ändrade lånevillkor för olika företagsformer

som framförts i motionerna I: 427 och II: 520. Övriga motionsförslag

angående lånegränserna kan utskottet icke tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»16. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna

1:427 och 11:520 ävensom med avslag å motionerna

1: 279 och II: 348, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Med hänvisning»

och slutar med »utskottet motionsyrkandena», bort ha följande

lydelse:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

45

»En intensiv konkurrens mellan olika fastighetsägare är en förutsättning

för att bostadskonsumenterna skall kunna erbjudas goda bostäder till lägsta

möjliga priser. Alla fastighetsägare bör därför ha möjlighet att erhålla lån

på samma villkor oavsett byggherrekategori. För att minska övergångssvårigheterna

för de kommunala företagen, anser utskottet det dock vara riktigt

att dessa under en kortare tid får något större statslån än övriga kategorier.

Utskottet som inte anser skäl föreligga att avvakta en prövning av

lånegränserna inom bostadspolitiska kommittén, finner det förslag härtill

som framförts i motionerna 1:279 och 11:348, nämligen att kommunala

företag tills vidare skulle få lån upp till 95 % av låneunderlaget mot kommunal

borgen och övriga företagsformer lån till 90 % av belåningsunderlaget,

väl avvägt och tillstyrker detsamma.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»16. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna

1:279 och 11:348 ävensom med avslag å motionerna

1:427 och 11:520, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

13) beträffande ränta på lån

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nyman, Niblfors, Gustafsson

i Skellefteå och Nelander, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »I avvaktan»

och slutar med »till bostadsändamål», bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj :ts förslag avseende räntebidragen medför kraftiga hyreshöjningar

på mellan 8 och 17 % för hus, som färdigställts fr. o. in. 1957. Härigenom

växer hyresklyftorna mellan dessa hus och hus som färdigställts

tidigare. Med hänsyn till önskemålet att genom bättre hyresparitet underlätta

övergången till en fri hyresmarknad med lämpligt utformat besittningsskydd

föreslås i motionerna 1:427 och 11:520 att räntan på nu amorteringspliktiga

tilläggslån från 1950-talet skall höjas från 4 % till 6 %.

Samma förslag framställes i motionerna 1:279 och 11:348. Som framhålles

i motionerna har de flerfamiljshus, varom fråga är, åtnjutit betydande förmåner,

som ej kommit senare uppförda hus till godo. Då ett bifall till motionärernas

förslag skulle underlätta en omläggning av bostadspolitiken i önskad

riktning anser utskottet att bostadspolitiska kommitténs arbete icke

behöver avvaktas. Motionärernas förslag bör genomföras fr. o. m. den 1 juli

1966. Övriga i motionerna I: 279 och 11:348 framförda förslag kan utskottet

ej biträda.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

»17. beträffande räntan på bostadslån, tertiärlån, egnahemslån,

förbättringslån och vissa tilläggslån med bifall till

motionerna I: 427 och II: 520 samt I: 279 och II: 348, samtliga

motioner såvitt rör ränta på vissa tilläggslån, ävensom

med avslag å motionerna I: 279 och II: 348, såvitt rör ränta

på övriga lån, i skrivelse till lvungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört;»

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »I avvaktan»

och slutar med »till bostadsändamål», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att en förändring av räntan på bostadslån m. m. kan ske

utan att bostadspolitiska kommitténs förslag avvaktas. Utskottet biträder

de i motionerna I: 279 och II: 348 framförda förslagen om en räntesats av

6 % från och med 1 juli 1966 på statliga bostadslån, tertiärlån, egnahemslån

och förbättringslån avseende hus som påbörjats från och med 1 januari

1958 upp till 90 % av låneunderlaget samt 7 % till den del de överstiger

90 % av detta. Ävenså tillstyrkes förslaget om 6 % ränta på reaktiverade

tilläggslån från 1 juli 1966.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»17. beträffande räntan på bostadslån, tertiärlån, egnahemslån,

förbättringslån och vissa tilläggslån med bifall till

motionerna 1:279 och 11:348 samt 1:427 och 11:520, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

14) beträffande en förvaltningsavgift för bostadslån

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Utskottet

kan» och slutar med »tas ut», bort ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker förslaget i motionerna 1:279 och 11:348 om uttagande

av en förvaltningsavgift i samband med utbetalning av bostadslån.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»18. beträffande en förvaltningsavgift för bostadslån med

bifall till motionerna I: 279 och II: 348, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

15) beträffande den med långivningen förenade hyreskontrollen

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

47

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Utskottet

biträder» och slutar med »biträda motionsyrkandet», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet — som biträder Kungl. Maj :ts förslag — finner det angeläget

att snarast möjligt uppnå en marknadsmässig prissättning på hyresmarknaden.

Med hänsyn till den betydande avveckling av utgående generella

subventioner i statsbelånade hus som nu föreslås, anser utskottet det inte

möta något hinder att i samband härmed avveckla den kontroll som utövas

av bostadslånemyndigheterna. Utskottet biträder därför motionsyrkandet.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»19. beträffande hyreskontrollen i statsbelånade hus med

bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt till motionerna I: 279

och II: 348, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet

anfört;»

16) beträffande maximiyta i småhus

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Frågan

om» och slutar med »biträda motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:

»De bestämmelser om viss maximal lägenhetsyta för att statligt lån till

småhus skall kunna erhållas samt om viss största yta för vilken låneunderlag

fastställes beträffande småhus saknar motsvarighet beträffande flerfamiljshus.

Något sakligt skäl för denna skillnad finns inte. Utskottet kan

ansluta sig till uppfattningen i motionerna nr I: 279 och II: 348 och anser

att riksdagen bör göra framställning till Kungl. Maj :t om att dessa bestämmelser

omgående bör slopas.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»20. beträffande maximiyta i småhus med bifall till motionerna

1:279 och II: 348, såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

17) beträffande redovisningsskyldighet

av herrar Kaijser, \Vallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Yrkanden

av» och slutar med »framförda yrkandet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser de i motionerna I: 279 och 11:348 framförda yrkandena

om viss redovisningsskyldighet för såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretag

väl motiverad. Utskottet har visserligen under cn följd av år

avstyrkt förslag av samma innebörd under hänvisning till att de åsyftade

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 38 är 1966

uppgifterna vid behov skulle kunna erhållas utan någon formell redovisningsskyldighet.

Då trots detta dylika uppgifter mer genomgående inte

gjorts tillgängliga för allmänheten, vill utskottet tillstyrka den i motionerna

yrkade redovisningsskyldigheten.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»21. beträffande viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga

bostadsföretag med bifall till motionerna I: 279 och

II: 348, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört;»

18) beträffande friare bebyggelse på landsbygden

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,

Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken

Ljungberg, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Enligt

utskottets» och slutar med »därför motionsyrkandet», bort ha följande lydelse

:

»Utskottet anser i likhet med vad i motionerna I: 431 och II: 513 anförts

att en i och för sig önskvärd bostadsbebyggelse utanför tätortsområdena

bör kunna underlättas genom en smidigare tillämpning eller liberalisering

av gällande författningar, tillämpningsföreskrifter och administrativa anvisningar,

och hemställer att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger

till känna vad utskottet anfört.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»22. beträffande en friare bebyggelse på landsbygden i

anledning av motionerna 1:431 och 11:513 i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

19) beträffande tomträttslån

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Bestämmelserna

om» och slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha

följande lydelse:

»Utskottet anser att tomträtt ofta kan vara en ändamålsenlig upplåtelseform

för mark i framför allt större städer. Av principiella skäl kan det dock

inte anses riktigt att förekomsten av tomträttsupplåtelser blir beroende av

möjligheten att erhålla statlig finansieringshjälp. Huruvida tomträttsupplåtelse

eller överlåtelse av marken skall äga rum bör helt grundas på kommunernas

och byggherrarnas bedömning av vilket institut som är mest

ändamålsenligt. Utskottet delar därför den i motionerna I: 249 och II: 348

hävdade uppfattningen att statliga tomträttslån inte bör förekomma. Den

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

49

uppfattningen vinner enligt utskottets uppfattning ytterligare stöd av det

ansträngda läget på kapitalmarknaden, vars resurser i rådande läge inte

bör tas i anspråk för att stimulera en äganderättsöverflyttning utan produktiv

betydelse. Utskottet biträder därför motionsyrkandena om att inga

nya tomträttslån bör beviljas från och med den 1 januari 1967.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»25. beträffande tomträttslån till kommuner med bifall

till motionerna 1:279 och 11:348, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

20) beträffande grunderna för räntebidrag

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils Eric Gustafsson, Nyman,

Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,

Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att

dels det stycke på s. 25, som börjar med »Utskottet tillstyrker» och slutar

med »Kungl. Maj :t föreslagit», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag beträffande avvecklingen

av ränteeftergifterna, anser att starka skäl talar för de förslag som framförts

i motionerna 1:427 och II: 520 samt 1:417 och 11:509 om att den av

Kungl. Maj :t föreslagna basräntan skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1966.

Dessa bidrags konstruktion innebär en eftersläpning, som medför att effekten

av ändringarna blir kännbar för bostadsföretagen först ett år efter

ikraftträdandet. Om den hyreshöjning, som kommer att vidtagas med anledning

av de ändrade villkoren, sker fr. o. m. den 1 juli 1966 hinner medel

inflyta innan den första inbetalningen enligt de nya villkoren behöver

göras. Utskottet tillstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

Med anledning av att bostadspolitiska kommittén beräknas avge sitt betänkande

inom kort avstår utskottet från att yrka bifall till förslaget i det

förstnämnda motionsparet om övergång från räntesubvention till ett årligt

löpande schablonbidrag.

Av det anförda följer vidare att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna

I: 279 och II: 348 om höjning av basräntorna utöver vad Kungl. Maj :t

föreslagit.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»26. beträffande grunderna för räntebidrag i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna 1:279 och 11:348

och med bifall till motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:417

och 11:509 ävensom med avslag å motionerna 1:130 och

II: 176, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad

utskottet anfört;»

4 — Ilihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 38

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka

ansett att

dels det avsnitt i utskottets utlåtande, som på s. 25 börjar med »Utskottet

tillstyrker» och på s. 26 slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha

följande lydelse:

»Statsmakterna har redan tidigare påbörjat en successiv avveckling av

räntebidragen. I årets statsverksproposition föreslås en viss ytterligare avveckling.

Utskottet anser emellertid att en betydligt snabbare avveckling

nu vore möjlig. De förslag till villkor för räntebidragen som framlagts i

motionerna 1:279 och 11:348 skulle enligt utskottets uppfattning medföra

en betydligt bättre avvägning av hyresnivån i nya hus än den som blir följden

av Kungl. Maj :ts förslag. Med bifall till nämnda motioner föreslår utskottet

därför att basräntan från och med den 1 januari 1966 skall utgöra

6 % i hus färdigställda t. o. m. år 1959, 5,5 % i hus färdigställda åren

1960—1961, 5 % i hus som färdigställts under 1962 och 4,5 % i hus som

byggts därefter. För hus som påbörjats före ingången av år 1958 bör räntebidragen

helt slopas.

I motionerna har även yrkats att riksdagen skulle uttala, att en grundprincip

för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende själva skall

betala vad deras bostäder kostar. Det nuvarande generella subventionssystemet

har medverkat till en ojämn och orättfärdig hyressättning som blivit

allt svårare att acceptera. Utskottet som finner den föreslagna grundsatsen

självklar kan alltså ansluta sig till motionärerna på denna punkt. Utskottet

anser också — liksom motionärerna — att en förbättring av de individuella

bidragen till hushåll med otillräcklig försörjningsförmåga eller särskilt

stor försörjningsbörda är angelägen. Enligt utskottets mening bör dessa

bidrag få en utformning så att de bättre än för närvarande ansluter till den

faktiska hyreskostnaden.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»26. beträffande grunderna för räntebidrag i anledning av

Kungl. Maj :ts förslag och motionerna 1:427 och 11:520

samt 1:417 och 11:509, med bifall till motionerna 1:279

och 11:348 ävensom med avslag å motionerna I: 130 och

II: 176, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

21) beträffande anslaget till Räntebidrag

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman,

Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,

Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till

reservationen 20 a) ansett att

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

51

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »Utskottet

som» och slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:
»Utskottet,

som i det föregående tillstyrkt motionsyrkandena om att tidpunkten

för ikraftträdande av de nya reglerna för räntebidrag skall bestämmas

till den 1 januari 1966, biträder yrkandet i motionerna I: 417 och II: 509

om att till Räntebidrag anvisas ett förslagsanslag om 335 milj. kronor, vilket

innebär ett med 100 milj. kronor minskat anslag i jämförelse med Kungl.

Maj :ts förslag.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»29. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:417 och 11:509, såvitt nu är i fråga, till

Räntebidrag för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 335 000 000

kr.;»

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka

under förutsättning av bifall till reservationen 20 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »Utskottet

som» och slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:
»Utskottet

som i det föregående tillstyrkt de räntebidrag som föreslås i

motionerna 1:279 och 11:348 samt den tidpunkt för ikraftträdandet av

de nya reglerna som där föreslagits tillstyrker i konsekvens härmed att

för Räntebidrag anvisas ett förslagsanslag om 300 milj. kronor.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»29. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 417 och II: 509, såvitt nu är i fråga, till Räntebidrag för

budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.;»

22) beträffande ramen för räntefria förbättringslån

av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset

och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till reservationen

11a) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Utskottet

som» och slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha följande lydelse

:

»Utskottet som förut tillstyrkt de i motionerna I: 174 och 11:225 samt

1:421 och 11:518 framställda yrkandena om förbättringslån till handikappade

och låginkomsttagare tillstyrker yrkandet om att räntefria förbättringslån

beviljas under vartdera av åren 1966 och 1967 intill högst 90 milj.

kr. och att anslaget uppföres med 90 milj. kr.»

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

dels ock nedan angivna moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»30. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 421 och II: 518, såvitt nu är i fråga, medge

att räntefria förbättringslån beviljas under vartdera av åren

1966 och 1967 intill ett belopp av högst 90 000 000 kr.;»

23) beträffande anslag till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset

och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till reservationen

22) ansett att nedan angivna moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»31. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 421 och II: 518, såvitt nu är i fråga, till

Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.;»

24) beträffande ramen för långivning från lånefonden för bostadsbyggande
-

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman,

Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,

Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till

reservationen 6 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Utskottet

som» och slutar med »avstyrks alltså», bort ha följande lydelse:

»Utskottet som i det föregående har förordat, att riktpunkten för 1966

års bostadsbyggnadsplan skall vara 94 000 lägenheter, finner till följd därav

att låneramen för samma år bör bestämmas till 88 000 lägenheter. Med

utgångspunkt i en bostadsbyggnadsplan för åren 1967 och 1968 om 98 000

respektive 102 000 lägenheter och i ett antagande om att utan statligt stöd

kommer att årligen uppföras 8 000 lägenheter, finner utskottet vidare att

lägenhetsramarna för åren 1967 och 1968 bör preliminärt fastställas till

90 000 respektive 94 000 lägenheter.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»32. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 130 och II: 176, I: 427 och II: 520 samt I: 417 och II: 509

ävensom med avslag å motionerna I: 279 och II: 348, I: 423

och II: 506 samt II: 502, de tio förstnämnda motionerna

såvitt nu är i fråga, medge att beslut om lån som skall utgå

från lånefonden för bostadsbyggande — utöver tomträttslån

till kommuner — samt räntebidrag utan samband med stat
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

53

ligt lån, beviljas under år 1966 för högst 88 000 lägenheter

och under vartdera av åren 1967 och 1968 för högst 84 000

lägenheter ävensom att nämnda lån beviljas intill ett belopp

av 1 840 milj. kr. under år 1966;»

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka

under förutsättning av bifall till reservationen 12 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Utskottet

som» och slutar med »avstyrks alltså», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående uttalat viss tvekan rörande möjligheterna

att utnyttja den bostadskvot som avsetts bli fördelad senare under året

men likväl tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag beträffande bostadsbyggandets

omfattning under åren 1966—1968. Utskottet har också tillstyrkt de i motionerna

I: 279 och II: 348 föreslagna ändringarna av lånevillkoren. Ramen

för långivningen under 1966 bör därför fastställas till ett belopp av 1 740

milj. kronor.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»32. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 279 och II: 348 ävensom med avslag å motionerna I: 130

och II: 176, I: 417 och II: 509 samt I: 427 och II: 520, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, och å motionerna 1: 423

och II: 506 samt II: 502, medge att beslut om lån som skall

utgå från lånefonden för bostadsbyggande ■— utöver tomträttslån

till kommuner — samt räntebidrag utan samband

med statligt lån, beviljas under år 1966 för högst 86 000

lägenheter och under vartdera av åren 1967 och 1968 för

högst 84 000 lägenheter ävensom att nämnda lån beviljas

intill ett belopp av 1 740 milj. kr. under år 1966;»

25) beträffande fördelningen av låneramen för år 1966

av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset

och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till reservationen

6 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Av redogörelsen»

och slutar med »8 000 lägenheter», bort ha följande lydelse:

»Av redogörelsen i propositionen framgår att lånemedel avseende 80 000

lägenheter fördelats av bostadsstyrelsen. Kungl. Maj :t föreslår att medel

avseende 6 000 lägenheter reserveras för senare fördelning. Utskottet anser

emellertid att denna kvot för senare fördelning bör ökas till 8 000 lägenheter.

Den ökning av låneramen med 2 000 lägenheter som bör ske föreslås

därför tillföras den för senare fördelning reserverade kvoten för att tillgodose

de särskilda behov som uppkommer i samband med nyetablering

och utvidgning av industriföretag, t. ex. i samband med den samhälleliga

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

lokaliseringspolitiken i enlighet med yrkandet i motionerna 1:417 och

II: 509.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»33. med bifall till motionerna 1:417 och 11:509, såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad

utskottet anfört om fördelningen av låneramen för år 1966;»

26) beträffande anslag till Lånefonden för bostadsbyggande

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka under

förutsättning av bifall till reservationen 12 b) ansett att nedan nämnda

moment i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»37. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till Lånefonden

för bostadsbyggande för budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten

under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 825 000 000 kr.;»

27) beträffande anslag till Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka under

förutsättning av bifall till reservationen 8) ansett att nedan nämnda moment

i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»38. med bifall till motionerna 1:279 och 11:348, såvitt

nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning

till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

för budgetåret 1966/67;»

Särskilt yttrande

beträffande grunderna för räntebidrag

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nyman, Nihlfors, Gustafsson

i Skellefteå och Neländer, vilka anfört:

»I folkpartiets bostadsmotioner har under en följd av år upprepats förslage!

om att systemet med ränteeftergifter på bottenlånen och låg ränta på

tertiärlånen skall ersättas med ett årligt löpande bidrag med samma hyressänkande

effekt. Genom att det generella bostadsstödet kom att utgå bl. a.

i form av låg tertiärlåneränta, har konkurrensen på förvaltningsstadiet

mellan olika företagsformer på bostadsområdet blivit väsentligt olika. Skillnaden

har varit betydande, särskilt under första hälften av 1950-talet. De

s. k. allmännyttiga företagen fick under denna tid 30 proc. av anskaffningskostnaden

belånad till 3 proc. bunden ränta medan enskilda företag fick

endast 15 proc. av kostnaden täckt med dessa förmånliga lån.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

55

Förslaget om att ersätta den låga tertiärlåneräntan med ett löpande bidrag

har också motiverats med att denna åtgärd skulle stimulera låntagarna

till extra amorteringar utöver vad lånevillkoren föreskriver och därigenom

bidraga till ett ökat bostadssparande och större resurser för bostadsbyggandet.

Man gör inte gärna extra amorteringar på lån, som löper

med lägre ränta än insättningsräntan på bank.

Vi beklagar att riksdagsmajoriteten hela tiden motsatt sig dessa välmotiverade

förslag till förbättringar av det statliga bostadsstödets konstruktion.

Men eftersom bostadspolitiska utredningen, som har att behandla dessa

frågor, väntas avlämna sitt betänkande redan i vår, avstår vi från att ställa

något yrkande.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning i fråga om krediter för bostadsförbättringar. a1 i texten
  2. Rskr. 1966:121 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1966/67 till främja a1 i texten